<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2449797</hangar_id>
 <dok_id>GA03112</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>112</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1986/87:112</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>112</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 15:18:00</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:54:34</publicerad>
 <titel>om anhållande och häktning, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA03112/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA03112</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA03112</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om anhållande och häktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 12 mars 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bengt
Göransson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås ändringar i reglerna om de straffprocessuella
fri-hetsberövandena gripande, anhållande och häktning. Ändringarna, som i
huvudsak grundar sig på förslag från 1983 års häktningsutredning, berör bl. a.
förutsättningarna för att fä tillgripa häktning och anhållande samt de frister
inom vilka sådana frihetsberövanden skall prövas av domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller häktningsförutsättningarna skall huvudregeln även i fort­sättningen
vara att endast den får häktas som är på sannolika skäl miss­tänkt för ett
brott för vilket är föreskrivet fängelse i ett är eller mer. Liksom nu skall
härutöver krävas att en eller flera av tre särskilda häkt­ningsförutsättningar
föreligger, nämligen att det föreligger fara för att den misstänkte avviker,
försvårar utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. Främst för
att markera vikten av att häktning används i tillräcklig utsträckning för att
motverka återfall i brott föreslås en omfor-mulering av beviskravet för de
särskilda häktningsförutsättningarna. En­ligt förslaget skall häktning kunna
ske när det föreligger risk för avvikande, försvärande av utredning eller
fortsatt brottslig verksamhet. Vid risk för fortsatt brottslig verksamhet
förutsätts att särskild hänsyn skall tas till sådan brottslighet som innebär
risk för enskildas liv, hälsa eller egendom eller i övrigt kränker annans
personliga integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreslås att reglerna om domstolsprövning av straffprocessuella
frihetsberövanden anpassas till den praxis som utvecklats vid tolkningen av
Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Enligt förslaget
skall åklagaren avge häktningsframställning till domstolen samma dag som han
beslutat om anhållande eller senast dagen därefter. Om det finns synnerliga
skäl får åklagaren dröja till tredje dagen efter anhållandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolen
skall enligt huvudregeln hålla häktningsförhandling samma dag som
häktningsframställningen görs eller senast dagen därefter. Förhand­lingen får
dock aldrig hållas senare än fyra dagar efter det faktiska frihets­berövandet.
Förslaget innebär en väsentlig förkortning av de nuvarande fristerna för
domstolsprövningen. Vid beräkningen av de nu angivna fris­terna likställs lördagar,
söndagar och helgdagar med vanliga arbetsdagar. Detta innebär bl. a. att
tingsrätterna i fortsättningen måste vara beredda att hålla
häktningsförhandlingar under veckosluten och på helgdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de korta
tidsfrister som enligt förslaget gäller för dom­stolens prövning av
frihetsberövandet måste det öppnas möjlighet för domstolen att besluta om
häktning trots att utredningen inte kommit så långt att sannolika skäl för
brottsmisstanken föreligger. Häktning föresläs sålunda kunna ske om den
anhållne är skäligen misstänkt för brottet och det är av synnerlig vikt att han
tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning. I sådana fall skall
häktningsfrågan alltid omprövas senast inom en vecka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås också en ändring i lagen (1963:197) om allmänt
kriminalregister. Ändringen syftar till att ge i första hand domstolarna
möjlighet till terminalåtkomst till registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nya reglerna om anhållande och häktning föreslås träda i kraft den dag
regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Pro­positionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 21), lagrådets yttrande (s. 84) och
föredragande statsrådets ställningsta­ganden till lagrådets synpunkter (s.
100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre
delarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 19 kap. 12 §, 24 kap., 25 kap. 1
§, 51 kap. 8 och 13 §§, 52 kap. 10 §, 54 kap. 5 § samt 55 kap. 15 §
rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19
kap. 12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=28&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Vad i detta kapitel stadgas äger&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i detta kapitel
  skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motsvarande
  tillämpning i fråga om     tillämpas även i fråga om domsto-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;domstols
befattning med förunder­sökning och användande av tvångs­medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lamas befattning med förundersök­ning och användande av
tvängsme-dd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
särskilda skäl föreligger, får en fråga om häktning tas upp även av rätten i en
annan ort än som följer av reglerna i detta kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 1§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År någon på sannolika skäl miss­tänkt för brott, för
vilket är stadgat fängelse ett är eller däröver, må han häktas, om med hänsyn
till brottets beskaffenhet, den miss­tänktes förhållande eller annan om­ständighet
skäligen kan befaras, att han avviker eller annorledes un­dandrager sig
lagföring eller straff eller genom undanröjande av bevis eller på annat sätt
försvårar sakens utredning, eller ock anledning före­kommer, att han fortsätter
sin brottsliga verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är brottet ringare än i första stycket sägs men kan därå
följa fängelse och har den misstänkte icke stadigt hemvist inom riket, må han
häktas, om det skäligen kan befaras, att han avviker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är för brottet icke stadgat lindri­gare straffan fängelse
i två år, skall häktning ske, om det ej är uppen­bart, att anledning därtill
saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan det antagas, att den miss­tänkte kommer att dömas
allenast till böter, må häktning icke ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för
vilket är föreskrivet fängelse ett år eller där­över,/år häktas, om det med hän­syn
till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan
omständighet finns risk för att han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/. avviker eller på något annat sätt undandrar sig
lagföring eller straff,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom att
undanröja bevis el­ler på något annat sätt försvårar sa­kens utredning eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fortsätter
sin brottsliga verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är för brottet inte föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år, skall häktning ske, om det inte är uppenbart, att skäl till
häktning saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan det antas att den misstänkte kommer att dömas endast
till böter, får häktning inte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1975:670.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som på
sannolika skäl miss­tankes för brott må, oberoende av brottets beskaffenhet,
häktas, om han är okänd och undandrager sig att uppgiva namn och hemvist eller
anledning förekommer, att hans uppgift därom är osann, så ock om han saknar
hemvist inom riket och det skäligen kan befaras, att han genom att begiva sig
från riket un­dandrager sig lagföring eller straff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som på
sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas obe­roende av brottets
beskaffenhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om han
är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om detta
kan antas vara osann, eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om han saknar
hemvist inom riket och det finns risk för att han genom att bege sig från riket
un­dandrar sig lagföring eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det på grund av den miss­tänktes ålder, hälsotillstånd
eller annan liknande omständighet kan befaras att häktning skulle komma att
medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om det är
uppenbart att betryggan­de övervakning inte kan ordnas. Detsamma gäller kvinna
som har fött så kort tid förut att häktning kan befaras medföra allvarligt men
för bamet. Vill den misstänkte inte underkasta sig övervakning, skall häktning
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ytterligare inskränkning i frå­ga om häktning av den
som är un­der aderton år är särskih stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att reseförbud eller anmälnings­skyldighet får träda i
stället för häktning stadgas i 25 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även den som endast är skäligen misstänkt för brott får,
med den be­gränsning som följer av 19 §, häk­tas, om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förutsättningarna
för häkt­ning i övrigt är uppfyllda enligt vad som sägs i I § första och tredje
styckena eller 2 § och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det är
av synnerlig vikt alt han tas iförvar i avvaktan på ytterliga­re utredning om
brottet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det på grund av den miss­tänktes ålder, hälsotillstånd
eller någon annan liknande omständig­het kan befaras att häktning skulle komma
att medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om det
är uppenbart att be­tryggande övervakning inte kan ordnas. Detsamma gäller
kvinna som har fött så kort tid förut att häktning kan befaras medföra
all-variigt men för bamet. Vill den misstänkte inte underkasta sig övervakning,
skall häktning ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ytterligare inskränkningar i fråga om häktning av den
som är under arton år finns särskilda be­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att reseförbud eller anmälnings­skyldighet får träda i
stället för häktning/örei/cr/vj i 25 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1981:1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om häktning meddelas av rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förekomma mot någon skäl //// häktning, må han i avbidan
på rät­tens beslut därom anhållas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äro ej fulla skäl till häktning, må den misstänkte dock
anhållas, om det finnes vara av synneriig vikt, att han i avbidan på
ytterligare ut­redning tages iförvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om anhållande meddelas av åklagaren. Beslutet skall
inne­hålla uppgift om det brott misstan­ken avser samt ange grunden för
anhållandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.Beslut att häkta någon meddelas av rätten. /
häktningsbeslutet skall anges det brott som misstanken avser och grunden för
häktningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hävning av häktningsbeslut finns bestämmelser i20 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns skäl att häkta nå­gon, får han anhållas i
avvaktan på rättens prövning av häktningsfrå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns inte fulla skäl till häktning men är den misstänkte
skäligen misstänkt för brottet, får han anhål­las, om det är av synnerlig vikt
att han tas iförvar i avvaktan på ytter­ligare utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om anhållande meddelas av åklagaren. /
anhåltningsbeslutet skall anges det brott som misstan­ken avser och grunden för
anhållan­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;''&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förekomma
mot någon skäl //// anhållande men kan beslut därom icke utan fara avvaktas, må
polis­man även utan sådant beslut gripa honom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Träffas
den som begått brott, vara fängelse kan följa, å bar gär­ning eller flyende
fot, må han gripas av envar. Envar må ock gripa den som är efterlyst för brott.
Den gripne skall skyndsamt överiämnas till närmaste polisman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då
någon gripits, skall anmälan därom skyndsamt göras hos åkla­garen. Denne har
att efter förhör, som avses i 8 §, omedelbart beslu­ta, om den gripne skall
anhållas el­ler friges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
den, vilkens anhållande be­slutats, avvikit eller är han eljest inte närvarande
då beslutet medde-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det
finns skäl att anhålla nå­gon, får en polisman / brådskande fall gripa honom
även utan anhåll-ningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa,
påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar/år
ock­så gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt
överlämnas till närmaste polisman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har beslut att anhålla någon meddelats i hans frånvaro,
skall han,  så snart beslutet har verk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:281.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1981; 1294. &amp;quot; Senaste lydelse 1981;
1294. ' Senaste lydelse 1981: 1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;las, skall, så snart beslutet verk­ställts, anmälan därom
göras hos åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avviker den som misstänks för brott och förekommer skäl
//// hans anhållande, får åklagaren efterlysa honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som anhållits enligt 6 § eller gripits enligt 7 §
skall, så snart det kan ske, för förhör inställas för åklagaren eller för
polisman som har fått i uppdrag att hålla för­höret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ställts, förhöras av polisman eller åklagare. Har
åklagaren inte redan underrättats om frihetsberövandet, skall det skyndsamt
anmälas till ho­nom. Åklagaren skall efter förhöret omedelbart besluta om den
miss­tänkte skall förbli anhållen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
någon gripits enligt 7 §, skall han så snart som möjligt för­höras av polisman
eller åklagare. Har åklagaren inte redan underrät­tats om frihetsberövandet,
skall det skyndsamt anmälas till honom. Åklagaren skall efter förhöret ome­delbart
besluta om den misstänkte skall anhållas. Anhålls inte den misstänkte, skall
beslutet om gri­pande omedelbart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den som misstänks för brott avviker och det finns skäl
att anhål­la honom, får åklagaren efterlysa honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då någon
anhålls eller då beslut om anhållande som avses i 6 § verkställs, skall den
anhållne erhål­la besked om det brott misstanken avser samt gmnden för anhållan­det.
Den anhållnes närmaste anhö­riga och annan som står den an­hållne särskilt nära
skall, så snart det kan ske utan men för utredning­en, underrättas om
anhållandet. En sådan underrättelse får dock inte utan synnerliga skäl lämnas
mot den anhållnes önskan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då någon
anhålls eller då ett an-hållningsbeslut enligt 8 § första stycket verkställs,
skall den an­hållne få besked om det brott som han är misstänkt för samt
grunden för anhållandet. Den anhållnes när­maste anhöriga och andra personer
som står den anhållne särskilt nära skall underrättas om anhållandet sä snart
det kan ske utan men för utredningen. En sådan undertättel-se får dock inte utan
synnerliga skäl lämnas mot den anhållnes önskan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förekomma
ej längre skäl för an­hållande, skall den misstänkte omedelbart frigivas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det
inte längre finns skäl för ett anhållningsbeslut, skall åklaga­ren omedelbart
häva beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;* Senaste lydelse 1981:1294 &amp;#9632; Senaste lydelse
1981:1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som
är anhållen skall hållas iförvar men må eljest ej underkäs-' tas annan
inskränkning i sin frihet, än som påkallas av ändamålet med anhållandet,
ordningen a förva­ringsplatsen eller allmän säkerhet. Vid hans förvaring eller
förflyttning skall så förfaras, att den ej väcker onödig uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om inte
anhållningsbeslutet hävs, skall åklagaren inom tid som anges i 12 § muntligen
eller skriftli­gen göra framställning hos rätten om häktning av den anhållne.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
framställningen skall anges det brott som misstanken avser, grun­den för
häktningsyrkandet samt tid­punkten för frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den anhållne och hans försvara­re skall, om möjligt,
genast under­rättas om häktningsframställning­en genom åklagarens försorg.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åklagaren
skall, om inte den an­hållne friges, senast dagen efter den, då beslut om
anhållande med­delades eller då den anhållne enligt 8 § inställdes till förhör,
avluta framställning till rätten om hans häktande. Behövs det ytterligare
utredning för prövning av häkt­ningsfrågan, får åklagaren vänta med
framställningen. Den skall dock avlåtas så snart det kan ske och senast på
femte dagen efter den, då beslut om anhållande med­delades eller den anhållne
inställ­des för förhör. Görs inte framställ­ning enligt vad som nu har sagts,
skall den anhållne omedelbart friges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
samband med framställningen skall till rätten samt till den an­hållne och hans
försvarare över­lämnas protokoll eller anteckningar över vad dittills
förekommit under förundersökningen i den mån de har betydelse för prövningen av
häktningsfrågan. Rätten kan dock medge att överlämnandet får anstå viss kort
tid. Påkallas förhör med annan än den anhållne, skall också uppgift lämnas
därom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Häktningsframställning
skall gö­ras samma dag som anhållnings­beslutet meddelades eller senast dagen
därefter. Om det finns syn­nerliga skäl, får framställningen göras senast
tredje dagen efter an­hållningsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
anhållningsbeslutet medde­lats i den misstänktes frånvaro, skall vid
tillämpning av första stycket som dag för beslutet anses dagen då beslutet
verkställdes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Görs
inte häktningsframställning inom föreskriven tid, skall åklaga­ren omedelbart
häva anhållnings­beslutet-.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då
framställning enligt 12 § in­kommit, skall rätten, så snart ske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har  
en   häktningsframställning gjorts, skall rätten samma dag eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1981: 1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kan
och, om synnerligt hinder ej möter, sist å fiärde dagen därefter hålla
förhandling i häktningsfrågan. Utsattes huvudförhandling att hål­las inom en
vecka, sedan framställ­ningen inkom, må dock, om ej rät­ten finner särskild
förhandling böra äga rum, med förhandlingen anstå till huvudförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;senast
dagen därefter hålla för­handling i häktningsfrågan. Om det finns synnerliga
skäl, får förhand­lingen dock hållas senare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Häktningsförhandlingen får ald­rig hållas senare än fiärde
dagen efter det att den misstänkte greps eller anhållningsbeslutet verk­ställdes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ml&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
förhandling i häktningsfrå­gan skall den som yrkat häktning så ock, om ej
synnerligt hinder möter för den anhållnes inställande, den­ne vara tillstädes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som yrkat häktning skall ange de omständigheter, varpå
yr­kandet grundas. Den anhållne och hans försvarare skall få tillfälle att
yttra sig. Utöver vad handlingarna från förundersökningen innehåller samt
parterna i övrigt anför får ut­redning angående brottet inte före­bringas, om
det inte finns särskilda skäl till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
häktningsförhandlingen skall den som yrkar häktning och, om det inte finns
synnerligt hinder, den an­hållne vara närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som yrkar häktning skall ange de omständigheter som
han grundar sitt yrkande på. Den an­hållne och hans försvarare skall få
tillfälle att yttra sig. Utöver vad handlingarna från fömndersökning-en
innehåller samt vad parterna i övrigt anför får utredning angående brottet inte
läggas fram, om det inte finns särskilda skäl till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhandlingen
skall såvitt möj­ligt/ortgå utan avbrott, till dess/rå­gan kan avgöras. Uppskov
må ej äga rum, med mindre synnerliga skäl äro därtill, och utan den miss­tänktes
begäran ej längre än fyra dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppskjutes förhandlingen, skall, om ej rätten bestämmer
annat, an­hållandet fortfara.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Häktningsförhandlingen
skall, om möjligt, pågå utan avbrott till dess häktningsfrågan kan avgöras.
Uppskov/år äga rum endast om det finns synnerliga skäl till det. Upp­skovet får
inte vara längre än fyra dagar, om inte den misstänkte be­gär det.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppskjuts förhandlingen, skall anhållandet bestå, om inte
rätten bestämmer något annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan
förhandlingen avslutats, skall rätten omedelbart meddela be­slut i
häktningsfrågan. Beslut om häktning skall innehålla uppgift å det brott misstanken
avser samt kort angiva grunden för häktning­en.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan
häktningsförhandlingen avslutats, skall rätten omedelbart meddela beslut i
häktningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1981:1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutas ej häktning, förordne rätten, att den anhållne
omedelbart skall frigivas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutas
häktning av en anhållen som inte är närvarande vid rätten, tillämpas 17 §
tredje och fiärde styckena.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutas
ej häktning, skall rätten omedelbart häva anhållningsbeslu­tet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om häktning av den som inte är anhållen får tas upp
på yr­kande av åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av måls­äganden
eller självmant ta upp frå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då
fråga om häktning väckts, skall, så snart ske kan, förhandling äga rum inför
rätten. Om sådan för­handling gälle i tillämpliga delar vad i 14-16 §§ är
stadgat. Har den misstänkte kallats till förhandlingen eller förekommer
anledning, att han avvikit eller eljest håller sig un­dan, utgöre dock hans
utevaro ej hinder för förhandlingen. Uteblir målsäganden, ehuru han kallats
till förhandlingen, må frågan avgöras utan hinder därav.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har rätten beslutat häktning av någon, som ej är vid
rätten till­städes, skall, så snart beslutet verk­ställts, anmälan därom göras
hos rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga om att häkta den som inte är anhållen får tas upp
på yr­kande av åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av måls­äganden
eller självmant ta upp frå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då en fråga om häktning enligt första stycket har väckts,
skall häktningsförhandling inför rätten hållas så snart som möjligt. Ifråga om
sådan förhandling gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 14-16 §§. Har den
misstänkte kal­lats till förhandlingen eller finns det anledning att anta att
han avvikit eller på annat sätt håller sig undan, utgör dock hans utevaro ej
hinder för förhandlingen. Uteblir måls­äganden trots att han kallats till för­handlingen,
får frågan ändå avgö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har rätten beslutat om häktning av någon som inte är
närvarande vicl rätten skall, så snart beslutet har verkställts eller hindret
för hans närvaro har upphört, anmälan om detta göras hos rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När en anmälan enligt tredje stycket har gjorts, skall
rätten sam­ma dag eller senast dagen därefter hålla förhandling i häktningsfrå­gan.
Om det finns synnerliga skäl, får förhandlingen dock hållas sena­re.
Häktningsförhandlingen får aldrig hållas senare än fiärde da­gen efter det att
häktningsbeslutet har verkställts eller hindret för den misstänktes närvaro vid
rätten har upphört.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1981:1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då rätten beslutar häktning enligt 16 § av anhållen eller
enligt 17 § av någon, som är vid rätten tillstädes, eller då anmälan om
häktningsbe­sluts verkställande inkommer, skall, om ej åtal redan väckts, rät­ten
utsätta den tid, inom vilken åtal skall väckas. Denna må ej bestäm­mas längre,
än som finnes ound­gängligen erforderligt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överstiger den utsatta tiden två veckor, skall rätten, sä
länge den misstänkte är häktad och till dess åtal väckts, med högst två veckors
mellanrum ånyo hålla förhandling, som sägs i 14—16 §§, och därvid särskilt
tillse, att utredningen be-drives så skyndsamt som möjligt. Finnes med hänsyn
till utredning­ens beskaffenhet eller av annan om­ständighet uppenbart, att
förhand­ling inom nu angiven tid skulle vara utan betydelse, må dock rätten be­stämma
längre tids mellanrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnes den utsatta tiden otill­räcklig, må rätten, om
framställ­ning därom göres före tidens ut­gång, medgiva förlängning av ti­den.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då rätten beslutar om häktning skall, om inte åtal redan
har väckts, rätten sätta ut den tid, inom vilken åtal skall väckas. Tiden får
inte be­stämmas längre än vad som är oundgängligen nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År den utsatta tiden otillräcklig, får rätten medge
förlängning av ti­den, om detta begärs före tidens utgång. Den misstänkte eller
hans försvarare skall om möjligt beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väcks inte åtal inom två veckor, skall rätten, så länge
den misstänk­te är häktad och till dess åtal har väckts, med högst två veckors
mel­lanrum hålla ny förhandling i häkt­ningsfrågan och därvid särskilt se till
att utredningen bedrivs så skyndsamt som möjligt. År det med hänsyn till
utredningen eller av an­nan anledning uppenbart att för­handling inom nu
angiven tid skulle vara utan betydelse, får rätten be­stämma längre tids
mellanrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tid för åtals väckande behöver inte bestämmas då rätten
beslutar om häktning enligt 3 § eller om häktning av någon som inte är när­varande
vid rätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har någon som är närvarande vid rätten häktats med stöd av
3 §,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har ej inom tid, som avses i 18 §, åtal väckts eller ////
rätten inkommit framställning om förlängning av ti­den eller förekomma eljest
ej längre skäl för häktning, förordne rätten omedelbart att den häktade skall
frigivas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall åklagaren, så snart han anser att det finns
sannolika skäl för att den misstänkte begått brottet, an­mäla detta till
rätten. Rätten skall samma dag eller senast dagen efter en sådan anmälan hålla
ny för­handling i häktningsfrågan. Om det finns synnerliga skäl, får förhand­lingen
dock hållas senare. För­handling måste alltid, oberoende av anmälan, hållas
inom en vecka från häktningsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det när förhandlingen hålls inte framkommit sannolika
skäl för att den misstänkte begått brottet el­ler i övrigt inte längre finns
skäl för häktning, skall beslutet om häkt­ning omedelbart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätten skall omedelbart häva ett häktningsbeslut,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om inte
inom den tid som avses i 18 § åtal har väckts eller förlängning av tiden har
begärts el­ler&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om det
inte längre finns skäl för beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan åtal har väckts, får häkt­ningsbeslutet hävas även
av åkla­garen. Rätten skall snarast under­rättas om åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:272.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väckes i mål, som fullföljts till högre rätt, fråga om
häktning, äge denna utan förhandling besluta däröver; är den misstänkte anhål­len
skall beslut meddelas sist å fiär­de dagen efter det framställning om hans
häktande inkom till rätten. Finnes förhandling erforderlig, skall den hållas så
snart ske kan. Om sådan förhandling gälle vad i 14—17 §§ är stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 §&amp;quot;&lt;br&gt;
Dömes den misstänkte för brottet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Döms den
misstänkte för brottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
är han häktad, pröve rätten en-     och är han häktad, skall rätten, en­ligt de
i detta kapitel angivna grun-     ligt de grunder som anges i detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;
Senaste lydelse 1980:378.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;derna, huruvida han skall i häkte avbida, att domen vinner
laga kraft; är den misstänkte å fri fot, må rätten förordna, att han skall
häktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i detta kapitel om häktning
av den, som skäligen kan befaras undandraga sig straff, gälla även ifråga om
den som skäli­gen kan befaras undandraga sig ut­visning. Förordnandet om
häktning gäller dock ej under tid då den dömde avtjänar frihetsberövande
påföljd som har ådömts honom i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kapitel, pröva om han skall stanna kvar i häkte till dess
domen vinner laga kraft. Om den misstänkte inte är häktad, får rätten förordna
att han skall häktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av första stycket skall bestämmelserna i detta kapitel om häktning
/ de fall där det finns risk för att den misstänkte undan­drar sig straff,
gälla även i de fall där det finns risk för att den miss­tänkte undandrar sig
utvisning. Förordnandet om häktning skall dock inte gälla under den tid då den
dömde avtjänar en frihetsberö­vande påföljd som han har dömts tilli målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:138.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som är
häktad skall utan dröjsmål föras till allmänt häkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År det av synnerlig vikt att den häktade för utredning
angående det brott, som föranlett häktningen, el­ler ett annat brott, för
vilket han misstänks, förvaras på annan plats än som anges i första stycket,
får rätten på yrkande av åklagaren för­ordna att överförandet tills vidare
skall anstå. Rätten eller åklagaren far även besluta att den häktade, sedan han
överförts till häkte, skall för förhör eller annan åtgärd instäl­las på en
plats utom häktet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förvaring av häktad som un­dergår eller undergått
rättspsykia­trisk undersökning gälla särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som är gripen, anhållen eller häktad skall tas i
förvar. Den som häktas skall utan dröjsmål föras till häkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det är av synnerlig vikt att den häktade, för utredning
av det brott som föranlett häktningen eller något annat brott som han är miss­tänkt
för, förvaras på en annan plats än som anges i första stycket, får rätten på
åklagarens begäran förordna att den häktade tills vidare inte skall/öras /i7/
häkte. Rätten el­ler åklagaren får även besluta att den häktade, sedan han
förts till häkte, skall/öras //// en plats utom häktet för förhör eller annan
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
förvaring av den som är häk­tad och undergår eller har under­gått
rättspsykiatrisk undersökning finns särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ej må
annorledes än i detta kapi­tel eller eljest är stadgat någon i anledning av
misstanke för brott hållas i förvar, även om han sam­tycker därtill.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
skyldighet för den som miss­tankes för brott att kvarstanna för förhör stadgas
i 23 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oavsett
samtycke får ingen som är misstänkt för brott hållas i förvar annat än enligt
föreskrift i detta ka­pitel eller annars i lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet för den som miss­tänks för brott att stanna
kvar för förhör finns bestämmelser i 23 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1986:649.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=58&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=58 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
  behandling av anhållen eller häktad så ock om ersättning av allmänna medel åt
  oskyldigt häktad är särskilt stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse 24 §&amp;#9632;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om behandlingen av den som är anhållen eller häktad sam/
om er­sättning av allmänna medel åt den som varit oskyldigt anhållen eller
häktad finns särskilda bestämmel-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25
kap. 1 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är någon
skäligen misstänkt för brott, på vilket fängelse kan följa, och kan det med
hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes för­hållande eller annan
omständighet skäligen befaras, att han avviker el­ler annorledes undandrar sig
lagfö­ring eller straff, men finns det i öv­rigt inte anledning att anhålla
eller häkta honom, får, om det är till­räckligt, i stället förbud meddelas
honom att utan tillstånd lämna ho­nom anvisad vistelseort (reseför­bud) eller
föreskrivas att han på vis­sa tider skall anmäla sig hos anvi­sad
polismyndighet (anmälnings­skyldighet). Oberoende av broUets beskaffenhet får
också reseförbud eller anmälningsskyldighet beslu­tas, om det skäligen kan
befaras att den misstänkte genom att bege sig från riket undandrar sig
lagföring eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är någon
skäligen misstänkt för ett brott, på vilket fängelse kan föl­ja, och finns det
med hänsyn till brottets beskaffenhet, den miss­tänktes förhållande eller någon
an­nan omständighet risk för att han avviker eller på något annat sätt
undandrar sig lagföring eller straff, men finns det i övrigt inte anledning att
anhålla eller häkta honom, får, om det är tillräckligt, i stället för­bud
meddelas honom att utan till­stånd lämna honom anvisad vistel­seort
(reseförbud) eller föreskrivas att han på vissa tider skall anmäla sig hos
anvisad polismyndighet (an­mälningsskyldighet). Oberoende av brottets
beskaffenhet får också re­seförbud eller anmälningsskyl­dighet beslutas, om det
finns risk för att den misstänkte genom att bege sig från riket undandrar sig
lagföring eller straff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger mot någon skäl till häktning eller anhållande
men kan det antas att syftet därmed kan tillgodoses genom reseförbud eller
anmäl­ningsskyldighet, får beslut härom meddelas även i andra fall än som avses
i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=71&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=71 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För
  målets beredande skall va­deinlagan med därvid fogade hand­lingar delges
  vadesvaranden, som skall föreläggas att avge skriftligt genmäle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51 kap 8§' För målets beredande skall va­deinlagan med
därvid fogade hand­lingar delgivas vadesvaranden och föreläggande meddelas
honom att inkomma med skriftligt genmäle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
det är uppenbart att vadetalan är ogmndad, får hovrätten dock genast meddela
dom i målet utan att någon åtgärd enligt första stycket vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;
Senaste lydelse 1966:302. '&amp;quot;Senaste lydelse 1981:1295. &amp;quot; Senaste
lydelse 1984:131.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
underrätten avslagit yrkande om åtgärd, som avses i 26—28 kap., eller förordnat
om hävande av så­dan åtgärd, äge hovrätten omedel­bart bevilja åtgärden att
gälla, till dess annorlunda förordnas. Har underrätten beviljat åtgärd, som nu
sagts, äge hovrätten omedelbart förordna, att vidare åtgärd för verk­ställighet
av beslutet ej må äga rum. År fråga om häktning eller reseför­bud, må hovrätten
ock utan mot­partens hörande göra ändring i un­derrättens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
tingsrätten har avslagit ett yrkande om åtgärd, som avses i 26-28 kap., eller
förordnat om att en sådan åtgärd skall hävas, får hovrätten omedelbart bevilja
åtgär­den att gälla till dess något annat bestäms. Om tingsrätten har bevil­jat
åtgärd som nu sagts,/år hovrät­ten omedelbart förordna att vidare åtgärd för
verkställighet av beslutet inte får äga mm. I frågor om häkt­ning eller
reseförbud får hovrätten göra ändring i tingsrättens beslut även om motparten
inte hörts.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hovrätten beslutat häkta nå­gon som inte år närvarande
vid rät­ten, skall 24 kap. 17 § tredje och fiärde styckena tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Så snart
målets beredande avslu­tats, bestämme hovrätten tid för huvudförhandlingen. För
behand­ling av rättegångsfråga eller del av saken, som må avgöras särskilt, må
huvudförhandling utsättas, ehuru målet i övrigt ej är berett till
huvudförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är den tilltalade häktad, skall hu­vudförhandling hållas
inom fyra veckor efter utgången av den i 2 § angivna tiden, om ej till följd av
åtgärd, som avses i 11 §, eller an­nan omständighet längre uppskov är
nödvändigt. Har den tilltalade häktats efter utgången av den i 2 § angivna
tiden, skall tiden räknas från dagen för hans häktande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så snart målets beredande avslu­tats, skall hovrätten
bestämma tid för huvudförhandlingen. För be­handling av rättegångsfrågor eller
sådana delar av saken som får av­göras särskilt/år huvudförhandling sättas ut,
trots att målet i övrigt inte är färdigt för huvudförhand­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är den
tilltalade häktad, skall hu­vudförhandling hållas inom två vec­kor efter
utgången av den tid som anges i 2 §, om det inte till följd av åtgärder som
avses i 11 § eller and­ra omständigheter är nödvändigt med längre uppskov. Har
den tillta­lade häktats efter utgången av den tid som anges i 2 §, skall tiden
räk­nas frän den dag han häktades.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52
kap. 10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finnes
för utredningen erforder­ligt, att part eller annan höres muntligen i
hovrätten, förordne hovrätten därom på sätt den finner lämpligt. Om inställande
av tillta­lad, som är anhållen eller häktad, förordne hovrätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År det
nödvändigt för utredning­en I målet att en part eller någon annan hörs
muntligen i hovrätten, förordnar hovrätten om detta på lämpligt sätt. Hovrätten
förordnar också om inställandet av en tillta­lad som är anhållen eller häktad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
hovrätten beslutat häkta nå­gon som inte är närvarande vid rät­ten, skall 24
kap. 17 § tredje och fiärde styckena tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=86&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dä
  hovrätten ogillat yrkande om häktning eller reseförbud eller hävt ett beslut
  om häktning eller reseför­bud, får talan mot beslutet föras endast i samband
  med talan mot hovrättens dom eller slutliga beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54 kap 5§ Då hovrätt ogillat yrkande öift   &amp;#9632;&amp;#9632;
häktning eller reseförbud eller frigi­vit häktad eller hävt reseförbud, må
talan mot beslutet ej föras annor­ledes än i samband med talan mot hovrättens
dom eller slutliga beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55 kap. 15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=215&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=215 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande
  rättegången i högsta domstolen skola i övrigt i tvistemål 50 kap. 11-20 §§,
  22 §, 24 § och 25 § första och andra styckena samt i brottmål 51 kap. 11-20,
  22, 24, 25 och 31 §§ äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i 50
  kap. 26-29 §§ rörande tvistemål samt i 51 kap. 26-29 §§ rörande brottmål är
  för hovrätt stadgat om undanröjande av under­rätts dom och om återförvisning
  skall beträffande högsta domstolen äga motsvarande tillämpning i frå­ga om
  lägre rätts dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande rättegången i högsta domstolen skall i övrigt
i tvistemål 50 kap. 11-20 §§, 22 §, 24 § och 25 § första och andra styckena
samt i brottmål 51 kap. 8 § fiärde stycket, 11-20, 22, 24, 25 och 31 §§
ti/lämpas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som
sägs i 50 kap. 26-29 §§ rörande tvistemål samt i 51 kap. 26-29 §§ rörande
brottmål om un­danröjande av undertätts dom och om återförvisning gäller för
högsta domstolen i fråga om lägre rätts dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Är någon vid lagens ikraftträdande
berövad friheten genom gripande, anhållande eller häktning, får
häktningsframställning enligt 24 kap. 12 § göras samt häkt­ningsförhandling
enligt 13 och 17 §§ samma kapitel hållas den dag lagen träder i kraft eller
följande dag, om äldre rätt medger att så sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av
lagstadgad tid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1930: 173) om
beräkning av lagstad­gad tid skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
  lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=86&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Infaller
  tid, då enligt lag eller sär­skild författning åtgärd sist skall företagas,
  på söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller
  nyårsafton, må åtgär­den/öre/agai' nästa söckendag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning
en åtgärd senast skall vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag,
midsom­marafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller inte i fråga om de frister för
häktningsfram­ställning och häktningsförhandling som anges i 24 kap. 12 och 13
§§, 17 § fiärde stycket och 19 § rätte­gångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
68.0pt;margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse 1974: 756.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1952:98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1952:98) med särskilda
bestämmel­ser om tvångsmedel i vissa brottmål skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På begäran av åklagaren får jus-titiekanslern medge
förlängning av den tid, inom vilken enligt 24 kap. 12 § rättegångsbalken
häktnings­framställning senast skall avlåtas, med högst tio dagar. Begäran där­om
skall med angivande av skälen göras inom den i nämnda lagrum föreskrivna tiden.
Har anstånd medgivits och finnes fortsatt utred­ning oundgängligen erforderlig,
får justitiekanslern på begäran, som görs före anståndstidens utgång, meddela
ytterligare förlängning med högst femton dagar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Görs inte häktningsframställning inom tid som för varje
fall är före­skriven eller, om begäran om för­längning inte bifallits, senast
dagen efter den dag då åklagaren mottog meddelande därom, skall den an­hållne
omedelbart friges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På begäran av åklagaren får rät­ten, om det är nödvändigt,
även vid en sådan ny förhandling i häkt­ningsfrågan som avses i 24 kap. 19 §
första stycket rättegångsbal­ken förordna om fortsatt häktning med stöd av 3 §
i samma kapitel. I så fall skall ny häktningsförhand­ling hållas med högst en
veckas mellanrum. Vid den förhandling som äger rum under fiärde veckan efter
det att det första beslutet en­ligt nämnda 3 § meddelades får fortsatt häktning
beslutas endast om det finns sannolika skäl för att den misstänkte har begått
brottet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
52.0pt;margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1981: 1296.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1972: 260) om internationellt
samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 17 § lagen (1972: 260) om internationellt samar­bete rörande
verkställighet av brottmålsdom skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=25 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
främmande stat som tillträtt brottmålsdomskonventionen till ut­rikesdepartementet
meddelat, att den ämnar göra framställning om verkställighet av påföljd, eller
har sådan framställning gjorts, kan riks­åklagaren anhålla den dömde, om enligt
svensk lag kan följa fängelse i ett är eller däröver på brott motsva­rande den
gärning påföljden avser och det skäligen kan befaras, att den dömde skall
avvika eller, då fråga är om utevarodom, att han undanröjer bevis. Pä ansökan
av riksåklagaren kan rätten under mot­svarande fömtsättningar besluta om
häktning av den dömde eller om reseförbud eller anmälningsskyl­dighet.
Reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet får beslutas, även om det svåraste
straff som enligt svensk lag kan följa på motsvaran­de brott är lindrigare än
fängelse i ett år. Oberoende av brottets be­skaffenhet får den dömde anhållas,
häktas eller underkastas reseförbud eller anmälningsskyldighet, om han saknar
hemvist i Sverige och det skäligen kan befaras att han genom att bege sig från
landet undandrar sig påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om anhållande,
häktning, reseförbud och anmälningsskyl­dighet enligt denna paragraf tilläm­pas
i övrigt 24 kap. J-24 §§ och 25 kap. 2-9 §§ rättegångsbalken. Den som anhållits
eller häktats skall dock friges senast när den sammanlagda tid han i den främ­mande
staten och här i landet varit berövad friheten med anledning av ,det eller de
brott framställningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
främmande stat som tillträtt brottmålsdomskonventionen till ut­rikesdepartementet
meddelat, att den ämnar göra framställning om verkställighet av påföljd, eller
har sådan framställning gjorts, kan riks­åklagaren anhålla den dömde, om enligt
svensk lag kan följa fängelse i ett år eller däröver pä brott motsva­rande den
gärning påföljden avser och det finns risk för att den dömde skall avvika
eller, då fråga är om utevarodom, att han undanröjer be­vis. Pä ansökan av
riksåklagaren kan rätten under motsvarande för­utsättningar besluta om häktning
av den dömde eller om reseförbud el­ler anmälningsskyldighet. Reseför­bud eller
anmälningsskyldighet får beslutas, även om det svåraste straff som enligt
svensk lag kan föl­ja på motsvarande brott är lindri­gare än fängelse i ett år.
Oberoende av brottets beskaffenhet får den dömde anhållas, häktas eller under­kastas
reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet, om han saknar hemvist i Sverige och det
finns risk för att han genom att bege sig från landet undandrar sig påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om anhållande, häktning, reseförbud och anmälningsskyl­dighet enligt
denna paragraf tilläm­pas i övrigt 24 kap. 4-24 §§ och 25 kap. 2—9 §§
rättegångsbalken. Eff beslut om anhållande eller häktning skall hävas senast
när den sammanlagda tid den dömde varit berövad friheten i den främmande staten
och här i landet med anled­ning av det eller de brott framställ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senaste lydelse 1981:1299.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om verkställighet avser
uppgår till den tid som bestämts för frihetsbe­rövande påföljd för brottet
eller brotten i den utländska domen. I fall då den dömde anhållits eller
häktats innan framställning om verkställighet gjorts, skall den dömde friges
inom arton dagar från dagen för frihetsberövandet, om inte framställning om
verkställighet gjorts före utgången av denna tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen om verkställighet
avser upp­går till den tid som.bestämts för frihetsberövande påföljd för
brottet eller brotten i den utländska do­men. I fall då den dömde anhållits
eller häktats innan framställning om verkställighet gjorts, skall beslutet om
anhållande eller häktning hävas inom arton dagar från dagen för fri­hetsberövandet,
om inte framställ­ning om verkställighet gjorts före utgången av denna tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft
den dag regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1963:197) om allmänt
kriminalregister&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 8 § lagen (1963: 197) om allmänt kriminalregis­ter skall ha
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§'
Utdrag av registret skall meddelas, när framställning därom göres&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av domstol eller allmän
åklagare;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av justitiekanslem,
justitieombudsman, rikspolisstyrelsen eller da­tainspektionen; eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av myndighet, som äger besluta
om frihetsberövande åtgärd enligt lagarna om utlämning för brott eller utlänningslagen,
med anledning av ärende vari fråga uppkommit om sådan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
annan myndighet och i annat fall än i första stycket sägs skall utdrag av
registret lämnas, om regeringen för visst slag av ärenden eller för särskilt
fall lämnat tillstånd därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Regeringen kan förordna att en myndighet som avses i första stycket
får ha terminalåtkomst till registret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse 1975:411.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 febmari 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, samt statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulter­ström, G. Andersson och
Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Wickbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss om anhållande och häktning 1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
mars 1983 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet en sär­skild
utredare (Hovrättspresidenten Carl-Ivar Skarstedt. Sakkunniga: Överåklagaren
Folke Ljungwall, byrådirektören Anders Lundberg, nume­ra ombudsmannen mot
etnisk diskriminering Peter Nobel, polisöverinten-denten Hans Wranghult och
numera rättschefen Peter Löfmarck. Expert: Byrådirektören Krister Nilsson.) för
att se över bestämmelserna om de personella tvångsmedlen i straffprocessen.
Utredaren, som antog namnet 1983 års häktningsutredning, lämnade i juni 1985
betänkandet (SOU 1985:27) Gripen — Anhållen — Häktad. Straffprocessuella
tvångsmedel m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av justitie­kanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), Svea hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms
tingsrätt. Södra Roslags tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Luleå tingsrätt,
domstolsverket, rikspolisstyrelsen (RPS), krimi­nalvårdsstyrelsen,
brottsförebyggande rådet (BRÄ), statens invandrar­verk, riksrevisionsverket
(RRV), länsstyrelsen i Blekinge län, länsstyrel­sen i Malmöhus län,
åklagarkommittén (Ju 1984:04), riksdagens ombuds­män (JO), juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet, Sveriges ad­vokatsamfund, Sveriges
domareförbund. Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen Sveriges
länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer. Svenska polisförbundet,
Nämndemännens riksförbund. Övervakarnas riksförbund. Föreningen Skyddsvärnet i
Stockholm, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorgani­sationen SACO/SR,
Medborgarrättsrörelsen, Internationella juristkom­missionens svenska avdelning.
Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmiss­brukare, Sveriges Villaägareförbund,
Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige, Svenska sparbanksföreningen och
statens kriminaltekniska labo­ratorium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ
har bifogat yttranden från åklagarmyndigheterna i Stockholms, Gö­&lt;br&gt;
teborgs och Malmö åklagardistrikt samt regionåklagarmyndighetema i&lt;br&gt;
Kalmar, Vänersborg, Gävle och Umeå och statsåklagarmyndigheten för&lt;br&gt;
speciella mål. Vidare har RÅ såvitt gäller avsnitt 11 i betänkandet (Frister&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
förfarandet) bifogat yttranden från regionåklagarmyndigheterna i Stock-    
Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;holm, Linköping,
Jönköping, Malmö, Göteborg, Västerås, Härnösand och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luleå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Stockholm har bifogat yttranden från åkla­garmyndigheterna i Danderyds,
Handens, Huddinge, Norrtälje, Sollen­tuna, Solna, Södertälje och Visby
åklagardistrikt. Regionåklagarmyndig­heten i Kalmar har bifogat yttranden frän
åklagarmyndigheterna i Kalmar och Växjö åklagardistrikt.
Regionåklagarmyndigheten i Västerås har bifo­gat yttranden från Köpings, Sala,
Västerås, Enköpings, Tierps och Uppsa­la åklagardistrikt.
Regionåklagarmyndigheten i Umeå har bifogat yttran­den från
åklagarmyndigheterna i Lycksele, Skellefteå och Umeå åklagar­distrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Blekinge län har bifogat yttranden frän polismyndighe­terna i Karlskrona,
Ronneby och Karlshamn. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från
polismyndigheterna i Helsingborg och Malmö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centralorganisationen
SACO/SR har som sitt yttrande hänvisat till ett yttrande från Förbundet för
jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet som
bilaga 1 , dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2 , dels
en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3 .&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
gällande ordning samt utredningens närmare överväganden lämnar jag översiktliga
uppgifter i det följande. För en mer ingående redovisning får jag hänvisa till
betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Allmän motivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
brottmål måste man under polisutredningen och rättegången ibland tillgri­pa
frihetsberövande åtgärder mot dem som är misstänkta för brott. Regler­na om
sådana s. k. personella tvångsmedel - gripande, anhållande och häktning - har i
sina gmnddrag varit oförändrade alltsedan rättegångsbal­ken (RB) trädde i kraft
år 1948. Reglerna bygger i huvudsak på den ordning som utbildats redan före
RB:s tillkomst (jfr SOU 1938:44 s. 32).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1974
års häktningsutredning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare år har reglerna om personella tvångsmedel varit föremål för
lagstiftarens uppmärksamhet. En samlad översyn av bestämmelsema pre­senterades
av 1974 års häktningsutredning i betänkandet (SOU 1977:50) Häktning och
anhållande. Utredningen föreslog där skärpningar av fömt­sättningama för
anhållande och häktning samt förkortningar av tidsfris­terna för prövning av
frågor om frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
fick under remissbehandlingen ett blandat mottagande. De&lt;br&gt;
flesta remissinstanser tillbakavisade den kritik som utredningen hade riktat&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mot tillämpningen av
bestämmelserna om personella tvångsmedel. Re-     Prop. 1986/87:112
missinstanserna ställde sig i allmänhet också avvisande till huvudförslagen i
betänkandet som man ansåg i alltför hög grad tillgodose den misstänktes
intressen på bekostnad av samhällsskyddet och effektiviteten i lagföring­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den proposition (1980/81:201) som lades fram med anledning av betän­kandet togs
endast ett fåtal av utredningens förslag upp. I huvudsak innebar de i
propositionen föreslagna lagändringarna att det dåvarande reseförbudet delades
upp på två slag av tvångsmedel, reseförbud resp. anmälningsskyldighet, som även
kan användas som alternativ till häktning i vissa fall. Riksdagen beslutade i
enlighet med propositionens förslag (JuU 1981/82:13, rskr. 54). De nya
bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Direktiven
till 1983 års häktningsutredning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1983
års häktningsutredning har enligt sina direktiv (dir. 1983:21) haft till
uppgift att på nytt se över bestämmelsema om anhållande och häktning. De
begränsade ändringar som trädde i kraft den 1 januari 1982 kunde enligt direktiven
knappast sägas ha minskat behovet av att bringa bestämmelser­na om häktning och
anhållande i bättre samklang med den nutida synen på brott och
brottsbekämpning. Syftet med en översyn av reglerna borde enligt direktiven
vara att så långt möjligt begränsa användningen av tvångsmedel utan att
samhällsskyddet försämras eller effektiviteten i brottsutredningen och
lagföringen minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Europakonventionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
är anslutet till den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de gmndläggande friheterna
(Europakonventionen). Enligt art. 5 (1) i konventionen får ingen berövas sin
frihet utom i vissa särskilt angivna fall. Ett av dessa fall är då någon skall
ställas inför vederbörlig rättslig myndighet såsom skäligen misstänkt för att
ha förövat brott. Den som har berövats friheten på den grunden skall enligt
art. 5 (3) &amp;quot;promptly&amp;quot; (ofördröjligen) ställas inför en domare eller
annan ämbetsman som enligt lag har beklätts med &amp;quot;judicial power&amp;quot;
(domsmakt).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu redovisade bestämmelserna i Europakonventionen är ett uttryck för att det,
särskilt mot bakgmnd av att straffprocessuella frihetsberövan­den sker utan att
en domstol på sedvanligt sätt har behandlat saken och funnit den misstänkte
skyldig till det brott som han misstänkts för, ansetts viktigt att ett
frihetsberövande snabbt blir prövat av en i förhållande till
förundersökningsledaren fristående myndighet och aU frihetsberövandet inte
tillåts att fortgå längre än vad som är oundgängligen nödvändigt. Motsvarande
regler finns i princip även i den av FN:s generalförsamling antagna
konventionen den 16 december 1966 om medborgerliga och poli­tiska rättigheter
till vilken Sverige också har anslutit sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
svensk sida har åklagaren ansetts vara en ämbetsman beklädd med&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådan
&amp;quot;judicial power&amp;quot; som konventionstexten nämner. Frågan om frister
Prop. 1986/87:112 för domstolsförhandlingen har med den tolkningen varit
ointressant efter­som de svenska fristerna för åklagarens anhållningsbeslut
utan tvekan i de flesta fall fyller konventionens krav på ofördröjlighet. På
senare år har emellertid den europeiska kommissionen för de mänskliga
rättigheterna (Europakommissionen) och den europeiska domstolen för de
mänskliga rättigheterna (Europadomstolen), vilka är de organ som övervakar att
konventionen efterlevs, gjort en del uttalanden om tolkningen av art. 5 (3) som
visar att den svenska hållningen står i strid med konventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om frister i samband med straffprocessuella frihetsberövanden aktualiserades
under häktningsutredningens arbete genom två mål mot Sverige som togs upp till
prövning i Europakommissionen och i ett av fallen också i Europadomstolen. 1
det ena av målen slog kommissionen fast dels att en svensk åklagare inte
uppfyller konventionens krav på att vara en ämbetsman som har beklätts med
domsmakt, dels att en häktningsför­handling inför domstol först sju dagar efter
frihetsberövandet inte uppfyller konventionens krav på inställelse
ofördröjligen. Kommissionen konstate­rade att man i tidigare mål hade godtagit
fyra dagar från det faktiska frihetsberövandet. En närmare redogörelse för
dessa fall finns i betänkan­det (s. 54 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande svenska reglema lämnar utrymme för att ett straffproces­suellt
frihetsberövande prövas av domstol först sedan mer än en vecka förflutit från
frihetsberövandet. I ytterlighetsfall kan mer än två veckor ha förflutit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om häktningsutredningens direktiv inte direkt tar upp kopplingen mellan
fristerna för prövning av straffprocessuella frihetsberövanden och Sveriges
internationella åtaganden, är det givet att de uttalanden av kon­ventionsorganen
som nu nämnts har spelat en avgörande roll för utredning­ens arbete.
Utredningen konstaterar att Sveriges anslutning till Europa­konventionen medför
att en avkortning måste ske av de tidsfrister som nu gäller i inledningsskedet
av en fömndersökning där personella tvångsme­del används. Mot denna bakgmnd
föreslår utredningen att den frist, inom vilken en person som berövats friheten
på gmnd av misstanke om brott skall ställas inför domstol, förkortas till högst
fyra dagar från det faktiska frihetsberövandet. Som regel bör dock enligt
utredningen domstolspröv­ningen kunna äga rum inom två dagar. Endast i
undantagsfall bör därför fyradagarsfristen få utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nuvarande systemet med åklagaren som anhållningsmyndighet före­slås vara kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
att häkta en misstänkt på gmnd av risk för återfall i brott&lt;br&gt;
(s.k. recidivfara) föreslås begränsade. En fömtsättning för detta är dock&lt;br&gt;
enligt utredningen att det finns ett realistiskt alternativ till frihetsberövan­&lt;br&gt;
det. Som ett huvudalternativ till häktning föreslår utredningen ett nytt&lt;br&gt;
tvångsmedel, rannsakningsövervakning, som innebär att den misstänkte är&lt;br&gt;
underkastad en mycket ingripande övervakning. Det föreslås även möjlig-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;heter att medge lättnader
under häktningstiden, så att en häktad i vissa fall     Prop. 1986/87:112 skall
kunna fortsätta att sköta sitt arbete under dagtid (natthäkte).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
varje avgörande om ett frihetsberövande skall tillgripas måste redan enligt
gällande regler en avvägning göras mellan behovet av åtgärden och den skada som
kan tillfogas deri misstänkte. För att understryka denna s.k.
proportionalitetsprincip föreslår utredningen en uttrycklig lagregel som
anvisar enligt vilka gmnder denna avvägning skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissutfallet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
har när det gäller förfarandefrågoma fått ett i huvudsak positivt mottagande
under remissbehandlingen. Bland remissinstanserna råder en allmän enighet om
att de tidsfrister som i dag gäller för straff­processuella frihetsberövanden
måste anpassas till Europakonventionens krav. De vägar utredningen därvid
anvisat har i stort sett godtagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har däremot i allmänhet ställt sig starkt avvisande till förslaget att begränsa
häktningsmöjhgheterna vid risk för återfall i brott. Man är i allmänhet också
negativ till de alternativ till häktning som föreslås och anser dem vara
orealistiska. Många remissinstanser anser att utred­ningen har underskattat de
organisatoriska och kostnadsmässiga konse­kvenser som ett genomförande av
förslagen kan medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en rättsstat som Sverige råder det en bred enighet om att det måste föreligga
starka skäl för att få beröva en person friheten och att det är angeläget att
begränsa användningen av tvångsmedlen till sådana situa­tioner då de måste
tillgripas av hänsyn till starka intressen. Detta gäller alldeles särskilt i
fråga om de straffprocessuella tvångsmedel som tillgrips under fömndersökning.
På detta stadium är varken skuldfrågan eller på­följdsfrågan avgjord. Insikten
om att en misstänkt kan vara oskyldig eller att en påföljd som inte innebär
frihetsberövande kan komma att väljas är det gmndläggande skälet för att
hantera de straffprocessuella frihetsberö-vandena med särskild försiktighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
andra sidan finns det inget utvecklat samhälle som har funnit sig kunna avstå
från tvångsmedel av detta slag. Behovet av att kunna skydda samhället och
medborgarna mot brottslighet av olika slag och intresset av en effektiv
lagföring gör sig gällande med sådan styrka att det knappast går att tänka sig
ett samhälle utan straffprocessuella tvångsmedel. Mot denna bakgmnd blir den
givna målsättningen när man utformar de personella tvångsmedlen att hitta en
balanspunkt mellan ä ena sidan den misstänktes intresse av att inte i onödan
vara berövad friheten och ä andra sidan intresset av samhällsskydd och
effektivitet i den brottsutredande och brottsbeivrande verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening utgör den nuvarande regleringen av de straffproces­&lt;br&gt;
suella frihetsberövandena i allt väsentligt en riktig avvägning av de mot­&lt;br&gt;
stående intressena. Avvägningen ligger i händerna på kompetenta organ:&lt;br&gt;
polisen, åklagarna och domstolarna. Det är vidare sörjt för att de misstänk-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta om de så önskar eller
om rätten ändå bedömer det nödvändigt biträds av     Prop. 1986/87:112
offentliga försvarare. Vi har, om man ser till helheten och till hur det
fungerar i praktiken, ett system för att pröva de straffprocessuella frihets­berövandena
som fyller högt ställda anspråk på rättssäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
jag nu tar upp frågan om en anpassning av de svenska reglerna till de normer
som har kommit fram i praxis vid tolkningen av Europakonven­tionen är det
därför mer en fråga om just en sådan anpassning till ett formellt system än en
fråga om rättssäkerhet i egentlig mening. Detta hindrar emellertid inte att en
sådan anpassning kan bidra till att ytterligare öka rättssäkerheten genom att
tiden fram till en domstolsprövning av ett frihetsberövande förkortas avsevärt.
Pä den punkten är jag alltså beredd att gå fram med förslag i linje med
häktningsutredningens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
är jag i likhet med åtskilliga remissinstanser kritisk till de av utredningen
föreslagna alternativen till häktning, alltså rannsakningsöver­vakning och
natthäkte. I fråga om häktningsfömtsättningarna delar jag också den uppfattning
som de flesta remissinstanser har gett uttryck för, nämligen att en skärpning
av fömtsättningama för häktning vid risk för fortsatt brottslig verksamhet
skulle innebära att intresset av samhällsskydd och effektivitet i lagföringen i
alltför hög grad skulle sättas åt sidan. Dessa förslag bör alltså inte
genomföras. Tvärtom anser jag att det tydligare än nu bör markeras att det är
angeläget att möjligheten till straffprocessuella frihetsberövanden tas till
vara när det framför allt gäller återfallsbrottslig-heten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
heller anser jag att man nu bör införa den av utredningen föreslagna
proportionalitetsregeln, vars räckvidd enligt förslaget är begränsad till de
personella tvångsmedlen. Frågan om en lagfäst proportionalitetsprincip har
tagits upp både i tvångsmedelskommitténs betänkande (SOU 1984:54) Tvångsmedel -
Anonymitet — Integritet och i utredningens om säkerhets­åtgärder m.m. i
skatteprocessen betänkande (SOU 1986:39) Skatteutred­ningar. Betänkandena är
för närvarande föremål för övervägande inom regeringskansliet. Jag anser det
lämpligast att frågan om en uttrycklig proportionalitetsregel tas upp i ett
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen har från något håll väckts frågan om lekmanna-medverkan vid
prövning av häktningsfrågor vid tingsrätt. Den frågan kan emellertid inte
lämpligen tas upp i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
mina ställningstaganden har jag beaktat att redan en anpassning till
Europakonventionens krav innebär en reform med så praktiskt betydelse­fulla
konsekvenser att det vore olämpligt att göra några mera omfattande lagändringar
i övrigt innan erfarenheter vunnits av reformen samt den praktiska
tillämpningen av de nya reglema har funnit sina former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande avser jag att närmare behandla häktningsfömtsättningarna i avsnitt
2.2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förfarandet
vid prövning av frågor om häktning m. m. i avsnitt 2.3, alternativ till
häktning i avsnitt 2.4,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktning
på nya gmnder - talan mot häktningsskäl i avsnitt 2.5 och organisatoriska
frågor m. m. i avsnitt 2.6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
ytterligare frågor i sammanhanget tar jag upp i mina kommentarer&lt;br&gt;
till de enskilda lagbestämmelserna, dvs. i specialmotiveringen (avsnitt 5).&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.2
Häktningsförutsättningarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.1
Brottsmisstankens styrka och brottets svårhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: För att någon skall kunna häktas skall även i fortsätt­ningen i
princip krävas att han är på sannolika skäl misstänkt för ett brott med minst
ett års fängelse i straffskalan. Under vissa fömtsätt­ningar skall dock
häktning få ske viss kortare tid även vid lägre grad av misstanke (avsnitt
2.3.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 127-129). Remissinstanserna:
Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: En gmndläggande princip inom brottsmålproces-sen är att den
misstänkte skall behandlas som oskyldig till dess fällande dom föreligger.
Möjligheten att före avgörandet av skuldfrågan ingripa med häktning måste
därför vara begränsad till sådana situationer där ett frihetsberövande är
påkallat av mycket starka allmänna intressen. De allmänna intressen som kan
motivera häktning är intresset av effektivitet i lagföringen och intresset av
samhällsskydd. Mot bakgmnd härav uppställs som allmän fömtsättning för häktning
enligt gällande rätt att det skall föreligga en stark misstanke om att
vederbörande begått ett brott och att misstanken skall avse mera allvarlig
brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsmisstankens
styrka&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
avgörande fråga vid utformningen av häktningsrekvisiten är självfallet vilken
grad av misstanke om brott som skall krävas för häktning. Enligt gällande rätt
krävs i detta hänseende att den som häktas skall vara på sannolika skäl
misstänkt för brott (24 kap. 1 § RB). Som jämförelse kan nämnas att i RB
förekommer även andra uttryckssätt för att ange en viss grad av sannolikhet för
att någon gjort sig skyldig till brott. Den lägsta graden anses vara uttrycket
att någon kan misstänkas för brott (23 kap. 9 § RB). En högre grad är skäligen
misstänkt (23 kap. 2 §, 25 kap. 1 § RB m. fl. lagmm). Sannolika skäl anses
innebära ett ännu starkare beviskrav. För åtal krävs att åklagaren finner att
tillräckliga skäl föreligger för att den misstänkte skall bli dömd (23 kap. 2 §
RB). Och för fällande dom bmkar det anses nödvändigt att det skall vara ställt
utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till brottet (se t.
ex. NJA 1980 s. 725). När det gäller tvångsmedel används emellertid ett så högt
beviskrav som sannolika skäl bara i fråga om häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man skall bedöma om beviskravet för brottsmisstanken vid häkt­ning har fått en
lämplig utformning i gällande lagstiftning måste bl. a. häkt­ningsinstitutets
syfte beaktas. Den viktigaste av häktningens funktioner är i många fall att
säkra den bevisning som behövs för att väcka åtal. Behov av häktning uppkommer
som regel på ett tidigt stadium av förfarandet, när utredningen inte kommit så
långt att tillräcklig bevisning rörande den misstänktes skuld har säkrats. Det
är därför ofrånkomligt att ha ett lägre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beviskrav för häktning än
för fällande dom. Härtill kommer att, om kravet     Prop. 1986/87:112 på
brottsmisstanke skulle sättas på samma nivå som för fällande dom, rättens
bedömning av häktningsfrågan lätt skulle fä en icke önskvärd prejudicerande
betydelse vid den slutliga prövningen av skuldfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller tillämpningen av nuvarande regler om häktning visar en
enkätundersökning som utredningen låtit utföra i fråga om åtalsbeslut och
frikännande domar att den gällande ordningen generellt sett måste anses fungera
väl från rättssäkerhetssynpunkt. År 1982 lades åtalet ned eller ogillades
endast beträffande två procent av samtliga häktade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av det jag nu sagt delar jag utredningens och remissinstan­sernas
bedömning att nuvarande fömtsättningar för häktning såvitt avser
brottsmisstankens styrka i princip bör behållas. Om ett system med en snabbare
domstolsprövning av straffprocessuella frihetsberövanden skall kunna genomföras
i praktiken, blir det emellertid — som utredningen föreslagit och som de flesta
remissinstanser godtagit — nödvändigt att i vissa fall tillåta häktning på en
lägre misstankegrad (s. k. utredningshäkt­ning) i ett inledande skede av
förfarandet. Jag återkommer till den frågan i avsnitt 2.3.6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottets
svårhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning
bör liksom nu i allmänhet kunna användas endast vid brott av mer allvarlig
beskaffenhet. Denna begränsning av möjligheterna att häkta utgår enligt
gällande rätt från straffskalan för brottet. Enligt 24 kap. 1 § första stycket
RB, där huvudfömtsättningarna för häktning tas upp, krävs sålunda att för
brottet skall vara stadgat fängelse i ett år eller däröver. Det avgörande är
alltså om fängelsestraff av den angivna längden ingår i straff­skalan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har diskuterat också andra sätt att avgränsa de brott för vilka häktning skall
få ske, nämligen en begränsning till vissa typer av brott eller
brottskategorier eller till den förväntade påföljden. Utredningen har
emellertid kommit till uppfattningen att det kan riktas invändningar mot alla
dessa avgränsningsmetoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
utredningen och remissinstanserna anser jag att man också i fortsättningen bör
låta häktningsfömtsättningarna anknyta till strafflatitu­derna för brottet.
Straffskaloma återspeglar lagstiftarens uppfattning om de olika brottens
straffvärde och därmed också samhällets intresse och behov av skydd mot sådana
brott. En avgränsning av denna typ är också lagtekniskt enkel och minskar
risken för skönsmässiga värderingar som kan leda till osäkerhet i
tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.2 De särskilda
häktningsgrunderna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Ett
enhetligt beviskrav för de tre särskilda häktnings­grunderna fara för avvikande
(flyktfara), fara för försvårande av utredningen (kollusionsfara) och fara för
fortsatt brottslig verksam­het (recidivfara) införs. Häktning skall kunna ske,
när det finns risk att den misstänkte avviker, försvårar utredningen eller
fortsätter att begå brott. Bl. a. härigenom markeras vikten av att häktning an­vänds
för att motverka återfall i brott som riktar sig mot annans personliga
integritet, bl. a. våldsbrott och bostadsinbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Utredningen föreslår också att ett enhetligt bevis­krav införs. Utredningens
förslag innebär emellertid en begränsning av möjligheterna att häkta. Detta
uppnås enligt utredningen genom en omfor-mulering av beviskravet till
&amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;. Utredningen föreslår härut­över att möjligheterna
att häkta på gmnd av återfallsrisk ytterligare in­skränks till vissa typer av
förväntad brottslighet (se betänkandet s. 129-136). Tvä av de sakkunniga har
avgett ett särskilt yttrande i denna fråga (se betänkandet s. 201 f)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
En bred majoritet godtar utredningsförslaget om ett enhetligt beviskrav. Några
få remissinstanser ifrågasätter om det finns anledning att införa en ny
terminologi vid sidan av det redan existerande uttrycket &amp;quot;skäligen kan
befaras&amp;quot;. Utredningsförslaget om att begränsa möjlighetema till häktning
på gmnd av återfallsrisk har mött stark kritik. De flesta remissinstanserna har
i denna fråga anslutit sig till det särskilda yttrandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
enhetligt beviskrav&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
kvalificerad misstanke om brott av viss svårhetsgrad fordras för häktning
enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § första stycket RB att någon eller några av tre
särskilda häktningsförutsättningar är uppfyllda. Dessa fömt­sättningar utgörs
av vad man brukar kalla flykt-, kollusions- och recidiv­fara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
flyktfara avses enligt lagtexten att &amp;quot;det skäligen kan befaras att den
misstänkte avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff.
Med avvikande menas i detta sammanhang att den misstänkte lämnar sin bostads-
eller vistelseort i syfte att undgå lagföring eller straff. Under det mer
vittsyftande uttrycket &amp;quot;på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff
faller bl. a. åtgärder varigenom den misstänkte utan att lämna orten håller sig
undan i sådant syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kollusionsfara
föreligger &amp;quot;om det skäligen kan befaras att den misstänk­te genom
undanröjande av bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning&amp;quot;.
Härmed menas framför allt a« den misstänkte avlägsnar spår efter brottet eller
förstör eller gömmer föremål, som åtkommits genom brottet eller annars har
betydelse för utredningen, eller att han till men för utredningen påverkar
någon som kan lämna upplysning i saken, t. ex. ett vittne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Recidivfara
eller återfallsrisk slutligen föreligger enligt lagtexten &amp;quot;om Prop.
1986/87:112 anledning förekommer att den misstänkte fortsätter sin brottsliga
verksam­het&amp;quot;. Enligt lagtexten skall, vid bedömningen av om någon av de
särskilda häktningsfömtsättningarna är uppfyllda, hänsyn tas till
&amp;quot;brottets beskaf­fenhet, den misstänktes förhållande eller annan
omständighet&amp;quot;. Det är av väsentlig betydelse att frågor om häktning bedöms
på ett så allsidigt underlag som möjligt. Av vikt är att lagen har en
utformning som leder till en prövning, där inte bara omständigheter som talar
för häktning utan också sädana som talar däremot beaktas. Bland omständigheter
som bör beaktas kan nämnas den misstänktes bostads-, arbets- och familjeförhål­landen,
omständigheterna kring brottet, tidigare brottslig belastning m. m. I motsats
till utredningen anser jag att det nu sagda även i fortsättningen bör markeras
i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fara för avvikande, försvårande av utredningen eller fortsatt brotts­lighet som
skall föreligga för att häktning skall få ske beskrivs på delvis olika sätt i
gällande rätt. Vid häktning på gmnd av flykt- eller kollusions­fara krävs
sålunda att flykt eller kollusion skäligen kan befaras . Häktning pä gmnd av
återfallsrisk fömtsätter däremot att anledning förekommer att den misstänkte
återfaller i brott. Uttrycket &amp;quot;anledning förekommer&amp;quot; anses åtminstone
rent språkligt innebära ett lägre beviskrav än &amp;quot;skäligen kan
befaras.&amp;quot; Det finns dock inget belägg för att man i domstolspraxis upprätt­hållit
någon skillnad mellan dessa uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av att innebörden av de båda beviskraven är oklar bör man som
utredningen föreslår nu införa ett enhetligt beviskrav för samtliga
häktningsgmnder som är anpassat till ett mer modernt språkbmk. Ut­gångspunkten
bör därvid vara att frihetsberövande skall ske endast när omständigheterna är
sådana att det verkligen finns risk för avvikande, försvårande av utredning
eller återfall. Samtidigt måste reglerna ge utrym­me för häktning så snart en
sådan fara föreligger. Enligt min mening kan det av häktningsutredningen
föreslagna rekvisitet &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; leda till att det ställs
alltför höga krav i fråga om utredningen rörande faran. Jag anser för min del
att uttrycket &amp;quot;risk&amp;quot; bättre speglar den avsedda tillämp­ningen av
häktningsmöjligheten. Jag återkommer till detta i specialmoti­veringen.
Motsvarande ändring bör göras i reglema om reseförbud (25 kap. 1 § RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
om häktning vid risk för återfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
konstaterar att syftet med återfallsrisken som häktningsgmnd är
individualpreventivt och kriminalpolitiskt. Med utgångspunkt från att häktning
skall vara ett straffprocessuellt tvångsmedel och inte en kriminal-politisk
åtgärd anser utredningen att det inte i första hand är genom anhållande och
häktning som samhället skall skydda sig mot återfallsför-brytare och försöka hindra
dem från att begå nya brott. Även om häkt-ningsgmnden återfallsrisk är
systemfrämmande vill utredningen inte ut­mönstra den men menar att den bör
användas restriktivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd härav föreslår utredningen att häktning vid återfallsrisk&lt;br&gt;
skall få ske endast om det är nödvändigt för att förhindra sådan fortsatt&lt;br&gt;
brottslighet, som riktar sig mot annans liv, hälsa eller frihet eller är av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'&gt;jq&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annan
farlig art eller då brottsligheten är av stor omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett särskilt yttrande har två av de sakkunniga avstyrkt en sådan begränsning av
häktningsmöjligheterna vid recidivfara. De menar att ut­redningens förslag i
denna del stämmer illa överens med de riktlinjer som statsmakterna dragit upp
för brottsbekämpningen. De s. k. vardagsbetona-de brotten, bl. a. inbrottsstölder,
har - påpekar de sakkunniga - i dessa riktlinjer särskilt utpekats som en form
av brottslighet där medborgarna har rätt att kräva effektiva motåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har i den här delen också mött starkt motstånd från remissin­stanserna, som
till helt övervägande del anslutit sig till de sakkunnigas synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar i stort de två sakkunnigas och remissinstansemas uppfattning. Enligt min
mening innebär utredningsförslaget i denna del en alltför långt­gående
inskränkning i möjligheten aU effektivt och framgångsrikt bekämpa också andra
former av allvarlig traditionell brottslighet än våldsbrottslighe­ten.
Samhället kan inte undvara möjligheten att använda de straffproces­suella
tvångsmedlen för att förhindra återfall i brott i detta hänseende. Vissa tecken
tyder på att man på sina håll tillämpar en mera långtgående restriktivitet när
det gäller häktning i sådana fall än som är förenlig med allmänna
rättsskyddsintressen. Som jag påpekade i regeringens skrivelse (skr.
1986/87:21) till riksdagen om åtgärder mot vålds- och egendomsbrott är det
svårt att begära av allmänheten att denna skall hysa förståelse för
rättssystemet, om den som gripits av polis för t. ex. upprepade inbrotts­stölder
inom kort släpps fri och fortsätter sin brottsliga verksamhet samti­digt som
det kan dröja åtskillig tid innan lagföringen kommer till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt min mening viktigt att markera att ett minskat användande av
straffprocessuella tvångsmedel inte kan accepteras vid risk för återfall i
brott. Tvärtom anser jag möjlighetema att tillgripa straffprocessuella fri­hetsberövanden
särskilt angelägna när det gäller äterfallsbrottsligheten. Den brottslighet som
jag närmast tänker på är sådan som riktar sig mot eller medför fara för annans
liv, hälsa eller egendom eller i övrigt kränker annans personliga integritet.
Särskilt när det gäller egendomsbrotten visar forskningen att en liten gmpp
återfallsförbrytare svarar för en mycket stor del av brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är medveten om att häktning i dessa fall ofta kommer att tillgodose främst
kriminalpolitiska syften och att den skärpta hållning som jag föror­dar
åtminstone på kort sikt kan leda till en ökning av antalet frihetsberö­vanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.3 Häktning
vid lindriga brott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: De särskilda
reglema om häktning av den som inte har stadigt hemvist inom riket i 24 kap. 1
§ andra stycket RB (den s. k. rallarparagrafen) avskaffas. Däremot behålls
häktningsmöjligheten enligt 24 kap. 2 § RB, som medger häktning oberoende av
brottets svårhet i syfte dels att identifiera den misstänkte, dels att
förhindra att den som saknar hemvist här i landet undandrar sig lagföring och
straff genom att bege sig utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet     Prop. 1986/87:112 s. 137 0.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Utredningsförslaget tillstyrks eller lämnas utan erin­ran av flertalet
remissinstanser. Kritiska synpunkter framförs från några håll, främst mot
förslaget att avskaffa den s. k. rallarparagrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Vid sidan av huvudreglerna om häktning i 24 kap. 1 § första
stycket RB finns enligt gällande rätt två speciahegler enligt vilka häktning
kan ske för lindrigare brott i vissa fall av flyktfara. Däremot finns ingen
möjlighet att häkta för lindrigare brott vid kollusions- och recidiv­fara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
24 kap. 1 § andra stycket RB kan vid alla brott där fängelse ingår i
straffskalan den misstänkte häktas om han saknar stadigt hemvist här i landet
och det skäligen kan befaras att han avviker (den s. k. rallarparagra­fen).
Bestämmelsen vilar på den uppfattningen att personer som saknar stadigt hemvist
generellt sett kan antas vara mer flyktbenägna än andra. Häktning får
emellertid i dessa fall aldrig ske i sådana fall där det kan antas att
påföljden blir bara böter (Qärde stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan nämnas att i Danmark och Norge har motsvarande särregler upphävts under de
senaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de situationer som avses med den s. k. rallarparagrafen är den miss­tänktes
flyktbenägenhet inte manifesterad på annat sätt än att han saknar fast hemvist
i riket. Liksom utredningen anser jag att man med fog kan ifrågasätta om det är
rimligt att enbart på den gmnden tillåta häktning även vid så lindriga brott
som täcks av regeln. Utredningens undersökningar visar att regeln fått allt
mindre praktisk betydelse. Mot den bakgmnden delar jag utredningens uppfattning
att regeln bör avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
24 kap. 2 § RB kan häktning vidare ske, oberoende av brottets beskaffenhet, i
vissa speciella situationer. Det rör sig här dels om fall där den misstänkte är
okänd och vägrar att uppge sitt namn och hemvist eller kan antas lämna osanna
uppgifter om detta, dels om fall där den misstänkte saknar hemvist inom landet
och det skäligen kan befaras att han håller sig undan genom att bege sig från
landet. Denna regel avser således fall av en annan karaktär än den s. k.
rallarparagrafen. I dessa fall finns det ju klara indikationer på att den
misstänkte verkligen avser att undandra sig att medverka i utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen pekat på finns det visserligen ibland andra möjligheter att
omhänderta den misstänkte. Så kan ske enligt 14 § polislagen (1984:387) genom
s. k. polisiering och enligt reglerna i 23 kap. 7-9 §§ RB. Utredningens
undersökningar visar också att regeln tillämpas relativt säl­lan. Kvar står
emellertid - som både 1974 års och 1983 års häktningsutred­ningar pekat på -
att ett slopande av häktningsmöjligheten även för lindrigare brott i dessa
speciella situationer skulle medföra att samhällets möjligheter att beivra
brotten i dessa fall i praktiken skulle upphöra. Detta är självfallet inte
acceptabelt. Reglerna i 24 kap. 2 § RB bör därför finnas kvar i princip
oförändrade. En annan sak är att tillämpningen av bestäm­melserna naturligtvis
bör ske återhållsamt och med allt större restriktivitet, ju lindrigare brott
det är fråga om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2.4 Häktning vid
svåra brott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Nuvarande regel om presumtion för häktning vid svåra brott behålls i sak
oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag (se betänkandet s. 138-140). En av utredningens
sakkunniga anser att bestämmelsen bör avskaffas under anförande att det är
tveksamt om bestämmelsen är fören­lig med Europakonventionen och
FN-konventionen (se betänkandet s. 203).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Nästan alla som har uttalat sig i frågan stöder försla­get om att behålla
nuvarande regel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: När det gäller de grövsta typema av brott finns enligt
gällande rätt en särskild regel om häktning. Är straffminimum för brottet
fängelse i två år skall enligt 24 kap. 1 § tredje stycket RB häktning ske, om
det inte är uppenbart att anledning härtill saknas. Regeln innebär således en
presumtion för häktning. Till skillnad från vad som gäller enligt huvudregeln i
paragrafens första stycke krävs alltså vid de grövsta brotten att det skall
vara uppenbart att ingen av de särskilda häktningsförutsätt­ningarna föreligger
för att den misstänkte skall undgå häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeln
gmndar sig i första hand på det faktum att det nästan alltid finns anledning
att räkna med risk för i vart fall flykt eller kollusion vid sådana brott. I
förarbetena till bestämmelsen nämndes emellertid också att den ger möjlighet
till häktning vid mycket grova brott, då det skulle vara stötande för
allmänheten om gämingsmannen lämnades på fri fot, även om något direkt stöd för
något av häktningsskälen inte visats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan nämnas att före ikraftträdandet av RB häktning var obligatorisk i Sverige
vid svära brott. Lagstiftningen i många andra europeiska länder innehåller
alltjämt regler om obligatorisk häktning vid svära brott. Häkt­ningsmöjligheten
knyts då antingen direkt till ett brott eller till en typ av brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bmkar anföras åtskilliga argument för en ordning med obligatorisk häktning vid
svåra brott. Utöver de motiv som jag nyss redogjorde för i fråga om den svenska
presumtionsregdn kan nämnas hänsynen till allmän­preventionen. En omedelbar
reaktion på mycket allvarliga brott anses sålunda vara avskräckande. Också
hänsyn till den misstänkte själv sägs i vissa fall tala för häktning vid så
allvarliga brott som det här är fråga om. I de allra allvarligaste fallen kan
det t. o. m. tänkas att den misstänkte har ett akut behov av skydd mot en
uppretad allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har undersökt om den svenska presumtionsregdn är fören­lig med Sveriges
konventionsåtaganden och kommit fram till att så är fallet. Om man enbart utgår
från själva ordalydelsen i Europakonventionen förefaller det som om det för att
häktning skall få ske skall föreligga antingen misstanke om brott eller någon
av häktningsgmnderna flykt- eller recidivfara. Det har emellertid ifrågasatts
(se H. Dandius, Mänskliga rättigheter, 3 uppl., s. 91 f), om inte bestämmelsen,
trots ordalydelsen, måste anses kräva att det skall föreligga både misstanke om
brott och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antingen
flykt- eller recidivfara. Kollusionsfara nämns för övrigt inte i
konventionstexten vid sidan av flykt- och recidivfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare har utredningen
pekat på en av Europarådets ministerkommitté den 27 juni 1980 antagen
rekommendation R(80), som torde innebära att obligatoriska häktningsregler i
vissa undantagsfall kan accepteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller
FN-konventionen torde denna enligt utredningen innebära förbud mot
obligatoriska häktningsregler genom regeln i art. 9 (3) som säger att &amp;quot;det
ej skall vara en allmän regel att personer som avvaktar rättegång hålls i
förvar.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För egen del vill jag
först konstatera att en presumtionsregd av svensk modell inte kan likställas
med en regel om obligatorisk häktning. Gmnden för den svenska regeln är att vid
mycket grova brott fara för flykt, kollu­sion eller fortsatt brottslig
verksamhet som regel föreligger. Regeln kan därför ses i huvudsak som en
praktisk handlingsregel för domstolarna, genom vilken rätten utan närmare
undersökningar kan utgå från att häkt­ningsskäl föreligger, så länge inte annat
framgår av utredningen. Samtidigt innebär regeln en skyldighet för rätten att i
varje enskilt fall pröva om fömtsättningar för häktning föreligger Gfr NJA 1985
s. 868). Är det uppen­bart att det inte finns något särskilt häktningsskäl, t.
ex. pä grund av att den misstänkte är intagen i kriminalvårdsanstalt eller
svårt sjuk, skall häktning inte ske. Mot den nu angivna bakgrunden instämmer
jag i utredningens slutsats att presumtionsregdn inte kan anses stå i strid med
de internatio­nella traktater som Sverige har anslutit sig till. Med den
utgångspunkten, och eftersom regelns tillämpning knappast synes ha medfört
några problem från räftssäkerhetssynpunkt, ansluter jag mig till utredningens
och remiss­opinionens uppfaUning att regeln bör finnas kvar i sak oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Förfarandet vid prövning av frågor om häktning m. m. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.3.1 Frister&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Kortare frister införs för prövning av de straffproces­suella
frihetsberövandena. Högst fyra dagar får förflyta från det faktiska
frihetsberövandet till dess att den misstänkte ställs inför domstol för
prövning av häktningsfrågan. Prövningen skall dock alltid ske så snabbt som
möjligt, och maximifristen får utnyttjas endast om det behövs med hänsyn till
utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid beräkning av
fristerna skall lördagar, söndagar och helgdagar likställas med vanliga
arbetsdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Överensstämmer i princip med mitt förslag (se be­tänkandet s. 143-149).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Samtliga lämnar utan erinran att de svenska reglerna anpassas till
Europakonventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
anpassning till Europakonventionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande fristerna enligt 24 kap. RB för prövning av frihetsberövan­den i
inledningsstadiet av en fömndersökning innebär bl. a. följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det förekommer skäl att anhålla någon på grund av misstanke om Prop.
1986/87:112 brott men beslut om anhållande inte utan fara kan avvaktas, får en
polis­man gripa den misstänkte. Var och en har också rätt att gripa den som
begått brott, om denne anträffas på bar gärning eller flyende fot och brottet
är av viss svårhetsgrad. Detsamma gäller den som är efterlyst för brott (7 §
första och andra styckena). Ett gripande genom polisens försorg kan också
förekomma som s. k. skrivbordsgripande. Det innebär att ett beslut om gripande
fattas av förhörsledaren genom att en person som redan finns hos polisen, t.
ex. efter frivillig inställelse eller efter hämtning till förhör, för­klaras
gripen. Ett gripande kan också utgöra verkställighet av ett redan fattat beslut
när någon har anhållits eller häktats i sin frånvaro (6 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
gripande skall skyndsamt anmälas till åklagaren, som har att efter förhör, det
s. k. anhållningsförhöret, omedelbart besluta om den gripne skall anhållas
eller friges (7 § tredje stycket och 8 §). Anhållningsförhöret får på
åklagarens uppdrag hållas av en polisman (8 §). Någon bestämd tidsfrist för när
anhållningsförhöret senast skall genomföras är inte utsatt. Av lagtexten
framgår endast att den misstänkte så snart det kan ske skall inställas för förhör
(8 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
åklagaren har beslutat att anhålla någon börjar däremot en frist att löpa. Om
inte den anhållne friges skall åklagaren enligt huvudregeln senast dagen efter
anhållandet göra en framställning hos domstolen om att den misstänkte skall
häktas. Var den misstänkte inte närvarande när beslutet om anhållande
meddelades, skall åklagaren, sedan beslutet verkställts, avge framställningen
senast dagen efter att den anhållne inställdes för förhör. Behövs det
ytterligare utredning för prövningen av häktningsfrågan får åklagaren dröja med
framställningen utöver vad som följer av det nu sagda. Häktningsframställning
skall dock avges så snart det kan ske och senast på femte dagen efter
anhållandet eller anhållningsförhöret (12 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
häktningsframställningen har kommit in till domstolen, vilket ibland, när
framställningen måste skickas med posten, inträffar dagen efter det att
åklagaren avgav den, börjar en ny frist att löpa. Häktningsförhand­ling skall
hållas så snart det kan ske och som regel senast fiärde dagen efter det att
häktningsframställningen har kommit in (13 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av polisens skyldighet att skyndsamt anmäla ett gripande till åklagaren
och kravet på ett snabbt beslut i anhållningsfrågan, kommer fristen för
åklagarens häktningsframställning att i allmänhet räknas från dagen för
gripandet eller dagen därefter. I vissa fall, t. ex. när den miss­tänkte måste
transporteras från orten där han gripits till orten där brottet har begåtts
eller när han varit så påverkad av alkohol eller narkotika vid gripandet a«
anhållningsförhöret inte har kunnat hållas omedelbart, kan anhållningsbeslutet
bli försenat och äga mm kanske flera dagar efter fri­hetsberövandet. I sädana
fall förskjuts åklagarens frist för häktningsfram­ställningen i motsvarande
mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
den redogörelse jag nu har lämnat framgår att de nuvarande reglema&lt;br&gt;
om frister kan medföra att tiden mellan det faktiska frihetsberövandet och&lt;br&gt;
häktningsförhandlingen kan komma att uppgå till mer än de nio dagar som&lt;br&gt;
fömtsätts i lagen. Det är emellertid sällsynt att man utnyttjar dessa nio&lt;br&gt;
dagar och ännu ovanligare att man går över den gränsen. Utredningens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undersökningar visar att
uppåt två tredjedelar av häktningsframställning-     Prop. 1986/87:112 arna
prövats av domstolen inom en vecka efter frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fristreglerna
måste självfallet ses i sitt sammanhang inom hela det regelsystem som gäller i
fråga om frihetsberövande i samband med utred­ning av brott. Ett av syftena med
våra relativt generösa anhållningstider är att möjliggöra för polis och åklagare
att åstadkomma en så fullständig utredning som möjligt fill
häktningsförhandlingen för att huvudförhand­lingen vid domstolen skall kunna
genomföras snabbt och koncentrerat. På så sätt kan den totala tiden under
vilken en misstänkt person hålls frihets-berövad i avvaktan på rättegång och
lagakraftägande dom hållas nere. Och genom att anhällningsbesluten alltid skall
fattas av åklagare är det sörjt för att en kompetent juridisk instans snabbt
prövar det inledande frihetsberö­vandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om man sålunda med fog kan hävda att Sveriges nuvarande regler motsvarar högt
ställda krav på rättssäkerhet, bör nu — som jag tidigare nämnde - en anpassning
ske till den praxis som utvecklats vid tolkningen av Europakonventionen. Som
utredningen har anfört kan detta ske anting­en genom ändringar i
förutsättningarna för åklagarprövning av frihetsberö­vanden eller genom
nedkortning av fristema för domstolsprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar utredningens åsikt att det är bättre att behålla ett system med
domstolsprövning av frihetsberövanden, men med en nedkortning av de frister som
gäller i dag, än att tillskapa ett system med fristående åklagare som - närmast
som ett slags förundersökningsdomare enligt kontinental förebild — skulle pröva
frågan om frihetsberövande. Det sistnämnda alter­nativet kräver stora ingrepp i
åklagarväsendets stmktur och organisation, bl. a. för att uppnå att det alltid
finns fristående åklagare till hands som uppfyller konventionens i praxis
utvecklade kriterier för en med domsmakt beklädd ämbetsman. Som utredningen
anför ter sig den lösningen alhför kostsam. Den nuvarande uppdelningen av
beslutsbefogenheterna har vida­re i allt väsentligt visat sig fungera väl i
praktiska hänseenden, samtidigt som den ger goda garantier för en rättssaker
prövning. Mot den bakgmn­den har jag liksom utredningen stannat för att inte
låta en anpassning till Europakonventionen leda till något ingrepp i
kompetensfördelningen när det gäller prövningen av straffprocessuella
frihetsberövanden. Vårt sy­stem, där åklagaren gör den första prövningen av
lagligheten av ett frihets­berövande och beslutar om den misstänkte skall
begäras häktad eller friges, medan det ankommer på domstolen att sedermera
pröva häktnings­frågan, bör alltså behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta ställningstagande återstår bara alternativet att förkorta fris­&lt;br&gt;
terna för domstolsprövningen. I diskussionen i den frågan framkastas&lt;br&gt;
ibland tanken att ett gripande eller ett anhållande alltid bör prövas av&lt;br&gt;
domstol inom 24 timmar. I många länders lagstiftning krävs att häktnings­&lt;br&gt;
frågan prövas av en domare inom 24 eller 48 timmar efter gripandet. Att en&lt;br&gt;
sådan ordning är möjlig sammanhänger med att bl. a. de organisatoriska&lt;br&gt;
fömtsättningama i dessa länder är annoriunda än i Sverige. Att ha en kort&lt;br&gt;
anhållningsfrist får emellertid inte bli ett självändamål. Det måste också&lt;br&gt;
finnas rimliga möjligheter för polis och åklagare att ta fram tillräcklig&lt;br&gt;
utredning för domstolens prövning. Jag har därför svårt att se några sakliga&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fördelar med en så kort
anhållningsfrist som nu sagts. Resultatet skulle     Prop. 1986/87:112 många
gånger bli att domstolen trots betydande utredningsinsatser från polisens sida
vore tvungen att pröva häktningsfrågan på ett alltför magert utredningsmaterial
och ibland då häkta personer som inte skulle blivit häktade om polis och åklagare
haft någon tid på sig för sina utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
är inte sagt att det inte finns fall som kan underställas domsto­lens prövning
redan inom något eller ett par dygn från frihetsberövandet. Jag tänker då t.
ex. på fall där den misstänkte gripits på bar gärning eller omedelbart erkänt
brottet. Enligt min mening sker - som utredningen också har varit inne på - en
anpassning till den praxis som utbildats i anslutning till Europakonventionen
bäst på det sättet att man inför regler som garanterar att prövningen av
frihetsberövandena äger rum så snart som det är möjligt med hänsyn till
utredningen i målet, men att man samtidigt skapar utrymme för att vänta med
prövningen upp till den frist som godtagits i konventionsorganens praxis - fyra
dagar efter frihetsberö­vandet - om det är nödvändigt av utredningsskäl.
Däremot bör den omständigheten att veckoslut och helger infaller under fristen
i princip inte få föranleda att prövningen förskjuts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
den nu angivna bakgrunden bör reglema i 24 kap. RB utformas så att åklagaren,
sedan han beslutat anhålla en gripen person, som regel skall göra
häktningsframställställning till rätten samma dag som anhållandet har skett
eller dagen därefter. Han bör dock ha möjlighet att vänta med framställningen
till tredje dagen efter anhållandet, om det är påkallat av utredningsskäl.
Domstolen, å sin sida, bör ha en principiell skyldighet att hålla
häktningsförhandling samma dag som häktningsframställningen görs eller senast
dagen efter. Även för domstolens del kan dock omständighe­terna undantagsvis
föranleda att fristen måste överskridas. Som gemensam fömtsättning för alla
fall bör dock gälla att häktningsförhandling aldrig får hållas senare än fyra
dagar efter det faktiska frihetsberövandet. Något behov av en möjlighet att
överskrida fyradagarsfristen vid exceptionella omständigheter torde i praktiken
inte föreligga; i det sammanhanget bör uppmärksammas möjligheten till häktning
på en lägre misstankegrad i vissa fall (jfr avsnitt 2.3.6). Jag återkommer i
specialmotiveringen (24 kap. 12 och 13 §§ RB) närmare till frågorna om hur
fristerna skall beräknas och i vilka fall den normala fristen får överskridas.
Jag återkommer strax också till frågan om utgångspunkten för fristberäkningen i
vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser har pekat på att en absolut tidsfrist för domstolens&lt;br&gt;
del på fyra dagar efter frihetsberövandet kan medföra praktiska svårighe­&lt;br&gt;
ter för domstolen i vissa speciella fall, nämligen när anhållandet skett först&lt;br&gt;
dagen efter det faktiska frihetsberövandet samtidigt som åklagaren nödgats&lt;br&gt;
utnyttja hela den frist som han enligt förslaget har till sitt förfogande. Om&lt;br&gt;
häktningsframställningen görs sent på fristens sista dag kan det vara myc­&lt;br&gt;
ket svårt för domstolen att hålla häktningsförhandlingen inom den stipule­&lt;br&gt;
rade tiden. En häktningsframställning som skett efter tjänstetidens slut en&lt;br&gt;
vanlig arbetsdag, skall i domstolen normalt inte behöva åtgärdas den&lt;br&gt;
dagen. Det bör åligga åklagaren att, om behov av domstolsprövning efter&lt;br&gt;
tjänstetidens slut undantagsvis skulle uppkomma, i god tid anmäla detta&lt;br&gt;
för rätten. Åklagaren bör givetvis även kunna avisera att han ännu inte&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hunnit ta ställning till
behovet av domstolsprövning, men att behov kan     Prop. 1986/87:112 uppkomma
under kommande kväll. Behövliga bestämmelser i dessa hän­seenden kan meddelas i
förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med utredningen anser jag att de frister som jag berört i detta avsnitt
av praktiska skäl bör räknas i kalenderdygn/rå« , och inte från och med, dagen
för frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
s. k. söndagsregeln enligt lagen (1930:137) om beräkning av lagstad­gad tid
gäller för närvarande för frister också beträffande anhållna och häktade.
Regeln innebär att om en åtgärd, t. ex. avlätande av häktnings­framställning,
skulle ha företagits en lördag, söndag eller annan helgdag, får åtgärden vidtas
nästa vardag. Som jag tidigare har nämnt bör med den nya ordningen prövningen
av frågor om frihetsberövanden ske oberoende av om det är fråga om vanliga
arbetsdagar eller ej. I den tid inom vilken en häktningsförhandling skall
hållas måste sålunda räknas in de dagar som nu inte räknas enligt
söndagsregeln. Man måste därför skapa fömtsättningar för att häktningsfrågor
skall kunna prövas vid domstolarna under vecko­slut och helger. Ett slopande av
söndagsregeln får givetvis också konse­kvenser för t. ex. åklagarens
beredskapstjänstgöring. Jag återkommer till de organisatoriska frågorna i
avsnitt 2.6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkt
för fristberäkningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man skapar ett system med en mycket kort frist för att hålla en
häktningsförhandling där fristen räknas från tidpunkten för det faktiska
frihetsberövandet, är det, som utredningen har framhållit, viktigt att de
tillämpande myndigheterna utan svårighet kan fastställa denna tidpunkt. I de
flesta fall kan utgångspunkten för fristberäkningen lätt fastställas. Vid ett gripande
som beslutas och verkställs av en polisman kommer fristen att räknas från den
tidpunkt dä den misstänkte rent fysiskt har omhänderta­gits. Detsamma gäller
även vid verkställande av ett anhållningsbeslut som fattats i den misstänktes
frånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med vissa ingripanden kan emellertid uppstå tveksamhet om den rätta
fristberäkningen. Jag tänker på sådana situationer där ett gripan­de har
föregåtts av att den misstänkte har hämtats, medtagits eller kvarhål-lits för
förhör enligt reglerna i 23 kap. 7-9 §§ RB eller då den misstänkte urspmngligen
omhändertagits på gmnd av bemsning enligt lagen (1976:511) om omhändertagande
av bemsade personer m.m. (LOB) eller enligt 13 § andra stycket polislagen
(1984:387) och det under tiden för omhändertagandet uppkommit misstanke om
brott för vilket fömtsättning­ar för gripande enligt 24 kap. RB föreligger
eller det framkommer att den misstänkte är anhållen i sin frånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de först nämnda fallen har dessa enligt min mening inte&lt;br&gt;
karaktären av frihetsberövande i den mening som avses i art. 5 (1) (c) i&lt;br&gt;
Europakonventionen. De gmndläggande förutsättningama för ett frihets­&lt;br&gt;
berövande enligt art. 5 (1) (c) är att det föreligger ett syfte att ställa den&lt;br&gt;
frihetsberövade inför domstol och att han är skäligen misstänkt för brott.&lt;br&gt;
När det gäller en person som medtagits eller hämtats till förhör eller, som&lt;br&gt;
efter att ha inställts, kvarhållits under upp till tolv timmar, föreligger inte&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dessa
fömtsättningar. Sädana tvångsåtgärder kan därför inte jämställas Prop. 1986/87:112
med de frihetsberövanden som avses i art 5 (1) (c). Jag finner inte heller
anledning att av andra skäl jämställa dessa tvångsåtgärder med ett gripan­de.
Slutsatsen blir att fristberäkningen i dessa fall liksom idag skall ske med
utgångspunkt från den tidpunkt då åtgärden övergår i ett straffproces­suellt
gripande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller ett sådant gripande för brott som har föregåtts av ett
omhändertagande enligt LOB eller 13 § andra stycket polislagen anser jag av
skäl som nu sagts inte heller att det möter några hinder att räkna fristen från
den tidpunkt då omhändertagandet övergår i ett gripande enligt RB. Enligt såväl
18 § polislagen som 9 § LOB har gripande enligt 24 kap. RB dessutom företräde,
dvs. har någon omhändertagits enligt bestämmelserna i 13 § andra stycket
polislagen eller LOB och grips han samtidigt enligt RB:s bestämmelser är det
gripandet som gäller. Gällande bestämmelser på området bör därför behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förarbetena till polislagen löper sextimmarsfristen för ett omhän­dertagande
vid ordningsstörning frän den tidpunkt då den misstänkte tas om hand av t. ex.
en ordningsvakt, och inte exempelvis från den tidpunkt dä den omhändertagne
överlämnas till polis (prop. 1983/84:111 s. 110). En motsvarande svårighet att
bestämma utgångspunkten för fristberäkningen uppkommer i de fall då en enskild
person har gripit någon enligt 24 kap. 7 § andra stycket RB (s. k.
envarsgripande). För sädana gripanden är föreskri­vet att ett överlämnande till
närmaste polisman skall ske skyndsamt efter gripandet. Av praktiska skäl bör
tidsfristen i dessa fall kunna räknas från den tidpunkt då den misstänkte
överlämnas till en polisman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan situation vid vilken det kan uppstå svårigheter att bestämma
utgångspunkten för fristberäkningen gäller frihetsberövanden i samband med
utlämning för brott till Sverige. En begäran att någon skall utlämnas till
Sverige för lagföring har ofta föregåtts av en efterlysning och ett gripande i
den främmande staten. Utlämningsframställningen gmndas i allmänhet på ett
häktningsbeslut av en svensk domstol, som regel fattat i den misstänktes
frånvaro. Det krävs därför med hänsyn till reglerna i art. 5 (3) att den
utlämnade ställs inför en svensk häktningsdomare. Tidsfristen för denna
förhandling kan inte gärna bestämmas med hänsyn till tidpunk­ten för det
faktiska frihetsberövande som har föregått utlämningen. Av praktiska skäl kan
tidsfristen knappast heller räknas från det en svensk myndighetsperson övertar
ansvaret för den frihetsberövade. Jag anser i stället att tidsfristen i dessa fall
bör räknas från det att hindret för den misstänktes närvaro vid rätten har
upphört, vilket i praktiken innebär att tidsfristen räknas från den tidpunkt då
den misstänkte anländer till Sveri­ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
en situation som bör uppmärksammas vid fristberäkningen&lt;br&gt;
gäller frihetsberövanden ombord på svenskt fartyg. Enligt 178 § sjölagen&lt;br&gt;
(1891:35 s. 1) och 54 § sjömanslagen (1973:282) får befälhavaren, om han&lt;br&gt;
finner det nödvändigt, hälla en passagerare eller en sjöman - som miss­&lt;br&gt;
tänks för brott för vilket kan följa fängelse i minst ett är - i förvar ombord&lt;br&gt;
tills den misstänkte kan överlämnas till svensk utlandsmyndighet eller till&lt;br&gt;
polismyndighet i Sverige. Enligt min mening bör även i denna situation&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidsfristen för en
eventuell häktningsförhandling kunna räknas frän det att hindret för den
misstänktes närvaro i rätten upphört, dvs. från den tid­punkt då den misstänkte
anländer till Sverige. Motsvarande gäller i fråga om befälhavare på luftfartyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En ordning där man har
olika utgångspunkter för fristberäkningen ställer stora krav på att de
myndigheter som hanterar de olika instituten gör klart för sig vilken typ av
omhändertagande som föreligger och att de tidpunkter som är av intresse
noggrant dokumenteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.2
Forumfrågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Fommreglema i 19 kap. RB ändras så att det blir möjligt för andra tingsrätter
än sådana där åtal för brottet kan väckas att, om särskilda skäl föreligger, ta
upp frågan om häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Utredningens förslag överensstämmer i princip med mitt förslag med undantag för
att något krav på att särskilda skäl skall föreligga inte uppställs (se
betänkandet s. 151 — 152).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Utredningsförslaget har föranlett yttranden främst från åklagarhåll. En
majoritet av dem som har yttrat sig tillstyrker utred­ningsförslaget under
fömtsättning att man behåller nuvarande fommregd som huvudregel. Många pekar
också på nödvändigheten av att åklagarens behörighet utvidgas. Många kritiska
röster mot förslaget har avgivits från åklagarhåll. De anser att förslaget har
övervägande nackdelar. Att bedriva fömndersökning inom annat åklagar- och
poUsdistrikt än det där målet fortsättningsvis skall handläggas sägs leda till
dels sämre kvalitet på utred­ningen, dels merarbete för såväl åklagare som
polis. Detta beror på att informationen måste överföras mellan
befattningshavarna på de skilda orterna eller på att åklagare och polis från
utredningsorten måste bege sig till gripandeorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Gällande fommregel (19 kap. 12 § RB) innebär att en
häktningsförhandling skall hållas inför en tingsrätt vid vilken åtal för
brottet kan väckas, dvs. i allmänhet tingsrätten på gämingsorten eller den ort
där den misstänkte mera varaktigt uppehåller sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vissa av de fall, där enligt nuvarande regler förhållandevis lång tid förflyter
från gripandet till dess häktningsförhandlingen har kommit till stånd, har
dröjsmålet sin gmnd i att den misstänkte, som kanske varit anhållen i sin
frånvaro, har anträffats i ett annat polisdistrikt än det inom vilket brottet
utreds. Frågan om anhållande prövas då ofta först sedan den misstänkte har
transporterats till utredningsorten och blivit förhörd där. Transporttiden
räknas då inte in i den frist inom vilken häktningsframställ­ningen skall
avlåtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är tveksamt om denna ordning är förenlig med det krav på skyndsam handläggning
av häktningsfrågan som Europakonventionen ställer, särskilt om man beaktar den
tidsutdräkt som i praktiken regelmässigt uppkommer utöver den faktiska
transporttiden. 1 ett av de tidigare nämnda målen, där&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det var fråga om just ett gripande på annan ort än
utredningsorten inställ­des den misstänkte pä utredningsorten först mer än två
dygn efter frihets­berövandet, och häktningsförhandling ägde mm sjunde dagen
efter frihets­berövandet. Detta ansågs inte uppfylla konventionens krav pä
skyndsam handläggning. För att med säkerhet uppfylla dessa krav, bör
transporttiden i det nya systemet räknas in i den frist inom vilken
häktningsfrågan skall prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med utredningen och majoriteten av
remissinstanserna menar jag att man, för att klara de kortare fristema, fömtom
givetvis en effektiv transportorganisation måste ha en smidigare fommregel. Det
kan inte uteslutas att det, när en misstänkt grips på en annan ort än den där
fömndersökningen har upptagits, kan vara lämpligast och i vissa fall rent av
nödvändigt att frågan om det fortsatta frihetsberövandet prövas på
gripandeorten. Även med hänsyn till den föreslagna prövningen av häkt­ningsfrågor
under veckoslut och helger torde det bli nödvändigt med en uppmjukning av
fommreglema. Som jag återkommer fill bör nämligen någon form av uppdelning av
jourverksamheten tingsrätterna emellan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som påpekats vid remissbehandlingen kan det otvivelaktigt
skapa vissa praktiska problem med en prövning av häktningsfrågan vid en domstol
långt från den ort där fömndersökningen bedrivs, även om olägenheterna kan
begränsas genom användning av modema tekniska hjälpmedel såsom telefon, telex
eller telefax. Det är därför viktigt att häktningsfrågan prövas av annan
domstol än den inom vars område fömndersökningen bedrivs bara om det är
lämpligt eller nödvändigt med hänsyn till omständigheterna i det enskilda
fallet. För att markera detta bör man i en ny fommregel införa ett krav på
särskilda skäl för att få avvika från de vanliga fommbe-stämmelseraa. Att i
lagtexten i övrigt närmare precisera möjlighetema att låta andra domstolar
pröva häktningsfrågor är knappast möjligt; bl. a. måste man ta hänsyn till att
ofömtsedda händelser såsom sjukdom, strejk m. m. kan inträffa i samband med
transport av en misstänkt till häktnings­förhandling på utredningsorten. Jag
återkommer i specialmotiveringen (19 kap. 12 § RB) närmare till tillämpningen
av den föreslagna regeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att den nya fommregdn skall bU meningsfull måste även
frågan om åklagamas behörighet övervägas. I den delen torde emellertid inga
lagänd­ringar krävas, utan det torde vara tillräckligt med regler i
förordningsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.3 Försvararfrågan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt
ställningstagande: Reglema om offentlig försvarare ändras inte med anledning av
den föreslagna ordningen för prövning av häkt­ningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens ställningstagande: Överensstämmer med mitt
ställningsta­gande (se betänkandet s. 152).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Ingen förordar några nya regler om försvarare. Flera poängterar betydelsen av
att en försvarare kopplas in i ett tidigt skede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera instämmer också i
utredningens bedömning att någon form av jour-     Prop. 1986/87:112 system för
advokater behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Bestämmelser om försvarare finns i 21 kap. RB. Bestämmelserna
skiljer mellan privata och offentliga försvarare. En privat försvarare utses av
den misstänkte medan offentlig försvarare förordnas av rätten (4 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fömtsättningama
för att förordna offentlig försvarare regleras i 3 a §. En misstänkt, som är
anhållen eller häktad, har alltid rätt att på begäran få offentlig försvarare.
Även om den misstänkte inte begär offentlig försvara­re och han inte heller
utser privat försvarare, skall offentlig försvarare ändock förordnas i vissa
fall. Till offentlig försvarare skall förordnas advo­kat eller — om särskilda
skäl föreligger - någon annan jurist. Om den misstänkte föreslår någon som är
behörig som offentlig försvarare skall han förordnas, om inte hans anlitande
skulle medföra avsevärt ökade kostnader eller i övrigt särskilda skäl
föranleder annat (5 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
6 § första stycket följer att byte av offentlig försvarare tillåts om det finns
giltiga skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
23 kap. 5 § RB åligger det undersökningsledaren att göra anmälan till rätten om
behovet av offentlig försvarare. Någon frist för denna anmä­lan finns inte. I
dag förekommer det relativt sällan att offentlig försvarare förordnas innan
häktningsframställning har ingetts till rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening bör principen om att offentlig försvarare skall förord­nas för
anhållna och häktade, om de begär det, gälla även i fortsättningen. Det finns
inte heller i övrigt anledning att med hänsyn till den nya ordning­en för
prövning av häktningsfrägor föreslå några ändringar i fråga om fömtsättningama
för att förordna offentlig försvarare eller några särskilda regler i fråga om
tidpunkten för förordnandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
medför de korta frister som jag nu föreslår att offentliga försva­rare oftare
behöver engageras på lördagar, söndagar och helgdagar, fram­för allt med hänsyn
till att häktningsförhandlingen med det nu föreslagna systemet i vissa fall
kommer att behöva äga rum under ett veckoslut eller en helg. Tillgången till
advokater för sådana ändamål måste säkerställas. Bl. a. med hänsyn till
möjligheten av att flera personer som samtidigt är anhållna har motstridiga
intressen måste det vara möjligt att få kontakt med flera advokater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
återkommer i avsnittet om de organisatoriska lösningarna till dessa frågor,
liksom till det praktiska förfarandet då en offentlig försvarare behöver
förordnas under annan tid än normal kontorstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i 21 kap. 5 § första stycket RB att till offentlig försvarare i princip skall
förordnas en advokat, lämnar utrymme för att också annan lämplig person
förordnas. Det lär knappast förekomma, enligt dagens tillämpning av
bestämmelsen, att någon som inte är advokat förordnas i ett mål med en häktad
annat än i vissa undantagsfall (jfr NJA 1976 s. 312 och 520 samt 1977 s. 741).
Jag anser inte att det föreligger tillräckliga skäl att föreslå regler, som
öppnar större möjligheter än för närvarande att för­ordna annan än advokat som
offentlig försvarare enbart för häktningsfrå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
den misstänkte är det viktigt att han såvitt möjligt får den offentlige&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försvarare som han önskar.
Huvudregeln är ju också, som jag nyss nämn­de, att den misstänktes önskemål i
fråga om personvalet skall tillgodoses. Den omständigheten att
häktningsförhandlingen måste äga rum med kort varsel kan emellertid skapa
problem i detta hänseende. Jag håller i princip med utredningen om att
tidpunkten för häktningsförhandlingen inte bör senareläggas i nämnvärd
utsträckning enbart av det skälet att den miss­tänkte vill ha en viss
försvarare. Ä andra sidan är det ju i första hand i den enskildes intresse som
reglerna i internationella konventioner tillkommit om rätten att snabbt få till
stånd en domstolsprövning av frihetsberövan­det. Har den misstänkte bestämt
uttryckt att han är beredd att vänta med häktningsförhandlingen för att få den
försvarare han utsett och kan anföra sakliga skäl för detta, t. ex. att den
försvararen är insatt i vad saken gäller, kan jag därför inte se något hinder
mot att den misstänktes önskemål om försvarare tillgodoses i så stor
utsträckning som möjligt och att detta kan tillåtas inverka på tidpunkten för
häktningsförhandlingen. Ett oavvisligt krav är dock att förhandlingen äger rum
inom fyradagarsfristen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller frågan om
ett senare byte av offentlig försvarare i de fall då det inte varit praktiskt
möjligt att till häktningsförhandlingen utse den försvarare som den misstänkte
begärt, anser jag liksom utredningen och remissinstanserna att domstolarna bör
vara generösa med att tillåta byte av försvarare i en sådan situation. En dylik
praxis torde falla inom ramen för tillämpningen av de generella reglerna om
giltigt skäl för försvararbyte (jfr 21 kap. 6 § första stycket RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.4
Kontakterna mellan parter och domstolen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Den
nuvarande ordningen med skriftlig häktningsfram­ställning ersätts med en
ordning som tillåter att åklagaren muntligen gör häktningsframställning hos
rätten. I samband med att en fram­ställning görs skall det misstänkta brottet
samt gmnden för häkt­ningsyrkandet och tidpunkten för frihetsberövandet anges.
Något krav på att protokoll och anteckningar från förundersökningen t. ex. i
form av häktningspromemoria skall föreligga före eller ens vid
häktningsförhandlingen uppställs däremot inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag med undantag för att utredningen inte föreslår
att gmnderna för häktningsyrkandet måste anges i samband med att
häktningsfrågan anmäls (se betänkandet s. 149).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Över
lag delar man utredningens uppfattning om att en häktningsfråga skall kunna
anmälas i muntlig form. Däremot är man genomgående kritisk till
utredningsförslaget i den del det inte uppställs krav pä precisering av
häktningsgrunderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
Enligt nuvarande ordning fömtsätts att åklagaren gör en skriftlig
häktningsframställning till rätten. Domstolens frist att sätta ut
häktningsförhandling räknas från det häktningsframställningen kommit in till
rätten (24 kap. 13 § RB). Denna ordning medför att den sammanlagda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fristen för prövning av
häktningsfrågan förlängs med den tid som går ät för     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att befordra
framställningen från åklagaren till rätten, vilket ofta sker per&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;post. Fristen blir
härigenom också i viss mån obestämd. Senast i samband&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
häktningsframställningen skall åklagaren till rätten, den anhållne och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hans försvarare överlämna
protokoll eller anteckningar över vad som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förekommit under
fömndersökningen i den del de har betydelse för häkt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsfrägan.
Rätten kan ge anstånd med detta för viss kortare tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
de snäva tidsfrister som enligt mitt förslag skall gälla i fråga om
häktningsförhandlingen är det nödvändigt att häktningsfrågan kan väckas enkelt
och snabbt hos domstolen. Detta bör, som utredningen har föresla­git, lämpligen
kunna ske muntligen och som regel per telefon genom en anmälan från åklagaren.
Denna måste därvid också lämna de upplysningar som domstolen behöver för att
förbereda häktningsförhandlingen och bör­ja införskaffa nödvändig
personutredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om vilka tjänstemän vid domstolen som är behöriga att ta emot en muntlig
häktningsframställning får tas in i förordningen (1979:572) med
tingsrättsinstruktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
muntlig häktningsframställning enligt mitt förslag har precis som dagens
skriftliga framställning karaktären av ett yrkande om att rätten häktar den
misstänkte efter en häktningsförhandling. Jag delar alltså inte utredningens
uppfattning att åklagaren skall kunna göra en häktningsanmä­lan även om han
inte har kunnat ta definitiv ställning i frågan om han skall begära den
anhållne häktad eller inte. Om skäl för häktning bortfallit före
häktningsförhandlingen har ju åklagaren möjlighet att återkalla sin begä­ran.
En annan sak är att åklagaren givetvis kan upplysningsvis meddela domstolen att
han kan komma att göra en häktningsframställning. En sådan upplysning kan
underlätta domstolens planering. Rutiner för sådana underrättelser - som
förekommer på sina håll redan nu, bl. a. vid Stock­holms tingsrätt - kan med
fördel utarbetas lokalt i samråd mellan domstol och åklagare. Det är givetvis
viktigt att åklagaren klargör att det rör sig om en upplysning så att den inte
förväxlas med en häktningsframställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan om åklagaren i samband med en muntlig häktnings­framställning
skall vara skyldig att ange gmnderna för häktningsyrkandet kan jag, liksom
majoriteten av remissinstanserna, inte se att förfarandet skulle kunna
fördröjas på något avgörande sätt om ett sådant krav upp­ställs. Åklagaren har
ju redan i samband med anhållningsbeslutet tagit ställning till vilka gmnder
som finns för frihetsberövandet. Dessa gmnder har också den misstänkte fått del
av. När åklagaren gör häktningsframställ­ningen har han haft anledning att
överväga om de urspmngliga gmnderna för frihetsberövandet kvarstår. En annan
sak är att åklagaren givetvis har möjlighet att under häktningsförhandlingen
såväl utvidga som inskränka gmnderna i förhållande till vad som angetts i
häktningsframställningen. Att grunderna anges redan i häktningsframställningen
är av stor vikt för att försvararen skall kunna förbereda sig inför
häktningsförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
beräkning av fristerna är det vidare viktigt att tidpunkten för gripan­det
eller verkställandet av anhållningsbeslutet anges i häktningsframställ­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Protokoll
och anteckningar från fömndersökningen som är av betydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
häktningsfrågan bör naturligtvis lämnas till rätten och den anhållne och dennes
försvarare sä snart som möjligt. Något krav på att handlingarna skall föreligga
före eller ens vid häktningsförhandlingen bör emellertid med tanke på de korta
fristerna inte ställas upp. Många gånger tördé åtminstone en anmälan om brottet
och ett protokoll över anhållningsförhöret ha upp­rättats före förhandlingen.
Om så är fallet, bör i vart fall dessa handlingar kunna överbringas till såväl
domstolen som försvararen före eller i sam­band med häktningsförhandlingen. Om
tillgång finns till modern teletek­nik, är det givetvis inget som hindrar att
den utnyttjas för att överbringa handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalregistemtdrag
skall inhämtas när häktningsframställningen görs. De nu föreslagna fristerna
gör det i praktiken ofta omöjligt för domstolen att hinna få ett utdrag till
häktningsförhandlingen. För bedöm­ning av framför allt risken för fortsatt
brottslig verksamhet är uppgifter ur kriminalregistret eller motsvarande
register nödvändiga. Jag räknar med att ta upp frågan om terminalåtkomst till
kriminalregistret för de allmänna domstolarna i samband med att jag anmäler
frågan om proposition om anhållande och häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan vilken sorts utredning som skall få förebringas vid
häktningsförhandlingen bör principen även i framtiden vara att endast sådant
som är av betydelse för häktningsfrägan skall behandlas. Enligt 24 kap. 14 § RB
gäller att, utöver vad handlingarna innehåller och partema i övrigt anför,
utredning angående brottet får förebringas endast om det föreligger särskilda
skäl. Denna regel ger enligt min mening tillräckliga möjligheter att förebringa
utredning för bedömning av häktningsfrågan även enligt den nya ordningen. Någon
lagändring i denna del behövs därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.5
Rutinerna i samband med gripande och anhållande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Polisen får generell befogenhet att i stället för åklagaren hålla s. k.
anhållningsförhör. Åklagaren skall även i fortsättningen alltid besluta om en
gripen person skall anhållas eller friges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Överensstämmer i fråga om anhållningsförhör med mitt förslag. Utredningen har
också föreslagit en möjlighet för polisen att frige en gripen (se betänkandet
s. 149-151).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Utredningsförslaget har i fråga om anhållningsförhör fått ett i huvudsak
positivt mottagande. JO ifrågasätter dock behovet av en ändring av mtinerna.
Från flera häll är man negativ till att polisen skall ges möjlighet att frige
en gripen och anser att åklagaren skall fatta detta beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Ett anhållande föregås oftast av att den misstänk­te grips.
När en polisman för in den gripne på polisstationen rapporterar han
frihetsberövandet till sin förman (i allmänhet det vakthavande befälet). Det
ankommer på förmannen att göra en prövning av grunderna för frihets­berövandet.
Om han kommer fram till att gripandet var felaktigt häver han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta. Denna prövning sker
inom ramen för allmänna regler om polisens     Prop. 1986/87:112 verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
förmannen inte funnit anledning att häva gripandet skall frihetsberö­vandet
skyndsamt anmälas till åklagaren. Denne skall då så snart det kan ske hålla
förhör, s. k. anhållningsförhör, med den misstänkte och därefter omedelbart
besluta om denne skall anhållas eller friges. Anhållningsför­höret får på
åklagarens uppdrag i stället hållas av en polisman (24 kap. 7 och 8 §§ RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till reglerna i Europakonventionen om ofördröjlig inställelse av den
misstänkte måste, som jag tidigare har anfört, den längsta tillåtna fristen för
häktningsförhandlingen hädanefter alltid räknas frän det faktis­ka
straffprocessuella frihetsberövandet. Pä gmnd härav och med hänsyn till den
snäva tidsfristen finns det anledning att överväga om de mtiner i samband med
gripande och anhållande som tillämpas i dag behöver ändras för att åstadkomma
en snabbare och mera rationell handläggning av ären­den rörande
frihetsberövande. Det kan därvid vara av intresse att redogöra för den praxis
som kommit att utvecklas i främst storstadsdistrikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
praxis avviker från hur RB:s föreskrifter om förfarandet vid anhållningsförhör
urspmngligen var tänkta att fungera. Den ordning som tillämpas innebär i
huvudsak följande. Polisen anmäler i normalfallen inte ett gripande till
åklagaren omedelbart utan gör detta först när anhållnings­förhöret - utan något
formellt uppdrag från åklagaren i varje enskilt fall -har hållits. Har det
under tiden kommit fram sådana uppgifter att det står helt klart att
frihetsberövandet inte skall bestå - t. ex att fel person har gripits på gmnd
av identifieringsmisstag eller att gärningen inte är brottslig - friger polisen
den misstänkte utan att kontakta åklagaren. 1 praktiken innebär det att vissa
gripanden aldrig anmäls till åklagaren. De förhör som polisen håller utan att
först kontakta åklagaren bmkar kallas ersättnings­förhör. Efter
ersättningsförhöret föredras ärendet för åklagaren på sedvan­ligt sätt för
beslut i anhållningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i det fall en anmälan om gripandet har föregått anhållningsförhöret är det i
regel ganska sällan som åklagaren håller förhöret själv. Praxis varierar
emellertid från åklagare till åklagare. Det torde vara vanligast att åklagaren
håller eller deltar i förhör i fråga om mycket grova eller kompli­cerade brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening finns det starka praktiska skäl för en ordning enligt vilken polisen
får hålla anhållningsförhör utan uppdrag från åklagaren i det enskilda fallet.
Erfarenheterna från den praxis jag nu har redogjort för talar inte heller för
att en sådan ordning skulle vara otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.
Det sagda gäller såväl vid förhör av en person som gripits av polisen utan
föregående anhållningsbeslut som vid förhör efter verkställighet av ett
anhållningsbeslut som fattats i den misstänktes frånvaro. Reglerna om
anhållningsförhör i 24 kap. RB bör ändras i enlighet med det nu sagda. Att
polisen ges en generell befogenhet att hålla anhåll­ningsförhör innebär
givetvis att det ändå är lämpligt att åklagaren håller förhöret i vissa fall.
Jag återkommer till den frågan i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller frågan om polisen bör ha befogenhet att frige en&lt;br&gt;
gripen person bör, som några remissinstanser har pekat pä, uppmärksam-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mas
att en sådan befogenhet innebär att polisen fattar ett negativt anhåll­ningsbeslut.
I enlighet med vad jag tidigare har berört finns det fördelar med att vi i vår
lagstiftning behåller åklagaren som anhållningsmyndighet. Jag är inte nu beredd
att förorda ätt den nuvarande uppgiftsfördelningen ändras. Under sådana
förhållanden bör det i princip ankomma på åklaga­ren att fatta beslut om
frigivande av gripna personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nu sagda innebär givetvis inte att det skulle vara förbjudet för en förman inom
polisen, exempelvis ett vakthavande befäl, att i samband med att en polisman
rapporterar gripandet t. ex. ommbricera frihetsberövandet till att avse
omhändertagande enligt 13 § polislagen eller häva gripandet på gmnd av att
identifieringsmisstag skett eller att gripandet av någon annan anledning är
uppenbart oriktigt (jfr NJA &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1943 s. 329). Men om gripandet har
resulterat i ett anhållningsförhör, bör som nämnts åklagaren avgöra om skäl
föreligger till anhållande och häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i detta sammanhang ta upp en annan fråga som utredningen berört.
Framkommer skäl till anhållande i samband med ett förhör med någon som utan att
vara gripen finns tillgänglig hos en polismyndighet, kan denne enligt gällande
ordning också förklaras gripen. Detta sker då på initiativ av förhörsledaren
och innebär att den misstänkte kvarhålls. Frå­gan om anhållande skall då också
skyndsamt anmälas hos åklagaren. Utredningen har ansett att polisen, efter en
sådan anmälan och utan att ett formellt gripande föreligger, bör kunna hålla
kvar den misstänkte i avvak­tan på åklagarens beslut i anhållningsfrågan (se 8
§ i utredningsförslaget). Jag anser för min del inte att det finns tillräckliga
skäl att ha några särregler för denna situation. Som påpekats under
remissbehandlingen finns enligt 23 kap. 9 § RB möjligheter att kvarhålla en
icke gripen person för förhör under ett visst antal timmar. Denna ordning har i
praktiken mig veterligt inte vållat några svårigheter. Förklaras den misstänkte
gripen, bör givetvis vanliga regler för prövning av frihetsberövandet gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.6
Utredningshäktning och omprövningsförhandling m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag:
Häktning får under vissa fömtsättningar ske även vid en lägre misstankegrad än
sannolika skäl, nämligen om den anhållne är skäligen misstänkt för brott och
det är av synnerlig vikt att han tas i förvar i väntan pä ytterligare utredning
om brottet. Vid sådan häktning, s. k. utredningshäktning, skall omprövning av
häktnings­frågan ske inom en vecka. För att fortsatt häktning då skall tillåtas
måste alltid sannolika skäl för misstanke om brott föreligga. Regler­na om s,
k. utredningsanhållande behålls i princip oförändrade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Överensstämmer med mitt förslag med undantag för att institutet
utredningshäktning inte föreslås omfatta lindriga brott samt att den särskilda
bestämmelsen om utredningsanhållande föreslås avskaffad (se betänkandet s. 154-155).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: De
flesta delar uppfattningen att det med de nya fristerna behövs en möjlighet att
häkta även i de fall då åklagaren inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;presenterar
fulla häktningsskäl enligt nuvarande ordning. Några av dessa Prop. 1986/87:112
instanser, däribland RÅ, har dock kritiserat utredningens förslag mot bakgmnd
av att förslaget inte dispenserar från kravet på att någon av de särskilda
häktningsgmnderna flykt-, kollusions- eller recidivfara skall före­ligga. Ett
par instanser, däribland JO och domstolsverket, avstyrker försla­get att frångå
nuvarande krav på sannolika skäl för häktning. Flera instan­ser anser att
utredningshäktning bör vara möjlig även vid lindriga brott. Förslaget om
omprövningsförhandling tillstyrks eller lämnas utan erinran av de flesta som
har yttrat sig i frågan. Ett par anser dock att gällande regler om
omhäktningsförhandling är tillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Ett beslut om anhållande kräver i princip att det föreligger
häktningsskäl. Enligt 24 kap. 5 § andra stycket RB i dess nuva­rande lydelse
kan emellertid anhållande ske även om fulla häktningsskäl inte föreligger, s.
k. utredningsanhållande, om det är av synnerlig vikt att den misstänkte i
avvaktan pä vidare utredning tas i förvar. Bestämmelsen anses dispensera både
från kravet på sannolika skäl till misstanke om brottet och frän de beviskrav
som ställts upp beträffande de särskilda häktningsgmnderna. När det gäller
skuldfrågan har det ansetts tillräckligt att det föreligger skälig misstanke om
brott (se t.ex. Gärde m.fl.. Nya rättegångsbalken, s. 324). Skälig misstanke är
också den misstankegrad som enligt Europakonventionen (art. 5) krävs för
frihetsberövande över huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
så kort frist för den första domstolsprövningen av ett frihetsberö­vande som
förutsätts enligt Europakonventionen finns det en risk att man ibland inte kan
nå upp till sannolika skäl före domstolsförhandlingen trots att det finns god
gmnd för brottsmisstanken och starka skäl för ett fortsatt frihetsberövande.
Det kan vara fallet om t. ex. viss teknisk utredning inte har kunnat slutföras.
Vill man upprätthålla samma krav på effektivitet som enligt gällande ordning
måste det därför övervägas att sänka kravet på brottsmisstankens styrka som
grund för häktning i inledningsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen har framförts den alternativa lösningen på problemet att
domstolen på yrkande av åklagaren skulle kunna förordna om uppskov med
häktningsfrågan under viss kortare tid. Den modellen anser jag mindre väl
förenlig med syftet bakom Europakonventionens bestämmelser. Enligt vad som
framkommit i detta lagstiftningsärende krävs det ju att den misstänkte ställs
inför domstol (eller motsvarande) för prövning av frihetsberövandet inom i vart
fall fyra dagar. Härtill kommer att i vart fall skälig misstanke om brott också
skall föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar i stället, i likhet med utredningen och majoriteten av remiss­&lt;br&gt;
instanserna, en lösning som innebär att häktning får genomföras även i&lt;br&gt;
vissa fall då åklagaren inte kan prestera sannolika skäl för misstanke om&lt;br&gt;
brott. En fömtsättning bör då vara att det skall finnas anledning att räkna&lt;br&gt;
med att ytterligare utredning inom kort kommer att leda till ökad säkerhet i&lt;br&gt;
fråga om den misstänktes skuld. Häktning bör då kunna ske när fömnder­&lt;br&gt;
sökningen ännu inte har kommit så långt att åklagaren lyckats få fram&lt;br&gt;
tillräckligt underlag för ett påstående om sannolika skäl, men det finns&lt;br&gt;
anledning att räkna med att sådana omständigheter kommer fram inom&lt;br&gt;
kort genom det fortsatta utredningsarbetet. Detta bör komma till uttryck i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett krav pä att det skall
vara av synneriig viktjatt fortsatt frihetsberövande     Prop. 1986/87:112 sker
i avvaktan på ytteriigare utredning. I övrigt bör självfallet samma krav
ställas för häktning i dessa fall som vid häktning vid sannolika skäl, dvs. att
flyktfara, kollusionsfara eller recidivfara föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motsats till utredningen anser jag att häktning på skälig misstanke också bör
kunna ske i de situationer som avses i 24 kap. 2 § RB, alltså där den
misstänkte vägrar att medverka till att hans identitet klariäggs eller där
omständigheterna är sådana att det finns särskild anledning att räkna med att
flyktfara föreligger. Utredningen har inte närmare motiverat varför
utredningshäktning inte skulle få användas i dessa fall. Möjligen skall utredningens
ståndpunkt ses i ljuset av dess tveksamhet till behovet över huvud taget av att
behålla några särregler om häktning i dessa situationer (jfr avsnitt 2.2.3).
Enligt min mening kan man emellertid inte utesluta att det i enstaka fall kan
vara angeläget att oberoende av brottets svårhet kunna häkta på skälig
misstanke i de fall som avses i 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
häktning på enbart skälig misstanke bör man enligt min mening vid tillämpning
av 24 kap. 1 § aUtid kräva att någon av de särskilda häktnings­fömtsättningarna
i första stycket är uppfylld. Därför bör någon presum­tionsregd om häktning på
skälig misstanke vid mycket grova brott inte gälla i dessa fall (jfr avsnitt
2.2.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
fömtsättning för anhållande och gripande bör även i fortsättningen som
huvudregel gälla att skäl för häktning skall föreligga. Med en regel som
innebär att häktning får ske även vid skälig misstanke om brott kan behovet av
en särskild bestämmelse om utredningsanhållande i och för sig ifrågasättas.
Bestämmelsen torde emellertid i dag i stor utsträckning tilläm­pas även i
sådana fall där det brister i utredning om de särskilda häktnings­grunderna,
bl. a. vid anhållande i den misstänktes frånvaro. Som poängte­rats från
åklagarhåll under remissbehandlingen skulle därför ett slopande av bestämmelsen
om utredningsanhållande medföra att samhällets möjlig­heter att effektivt
ingripa mot grövre brottslighet allvarligt försämras. Enligt min mening bör
reglerna i denna del därför stå kvar i sak oförändra­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
häktning skett på endast skälig misstanke är det, som utredningen anför, med
hänsyn till den misstänktes rättssäkerhet rimligt med en ord­ning som innebär
att häktningsfrågan i dessa fall omprövas inom viss kortare tid och att vid
omprövningstillfallet den misstänkte skall friges, om inte åklagaren då kan
lägga fram häktningsskäl enligt huvudregeln, dvs. att den häktade är på
sannolika skäl misstänkt för brottet. Den tid inom vilken
omprövningsförhandlingen senast skall hällas bör i enlighet med utredning­ens
förslag bestämmas till en vecka från den dag då den misstänkte häkta­des. Det
bör emellerUd betonas att, om åklagaren anser sig ha sannolika skäl redan före
denna tidpunkt, omprövningsförhandlingen bör hällas så snart som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen har från några håll framförts åsikten att försla­&lt;br&gt;
get om utredningshäktning med omprövningsförhandling riskerar att bli en&lt;br&gt;
försämring i förhållande till gällande rätt. Den försämring som kan upp­&lt;br&gt;
komma är, hävdar man, längre frihetsberövande på en lägre misstanke­&lt;br&gt;
grad.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min uppfattning har denna kritik inte fog för sig. Det är visserligen sant att
domstolen genom möjligheten till utredningshäktning kommer att kunna häkta vid
en lägre grad av misstanke än för närvarande när det är domstolen som prövar en
fråga om frihetsberövande. Men utredningshäkt­ning är närmast att se som en
nödvändig följd av att vi anpassar oss till Europakonventionens frister för
domstolsprövning och svarar i praktiken mot åklagarens utredningsanhållande.
Utredningsanhållande enligt 24 kap. 5 § andra stycket RB ger dessutom utrymme
för ett frihetsberövande på en lägre misstankegrad än sannolika skäl under en
förhållandevis lång tid, eftersom gällande frister inte är absoluta. Jag vill
också framhålla att mitt förslag har utformats så att omprövningsförhandlingen
skall hållas så snart som möjligt efter häktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
skillnad i förhållande till nuvarande ordning kan däremot bli att
frihetsberövandet i fler fall än nu kommer att hävas först i samband med eller
efter en häktningsförhandling. Hävs ett frihetsberövande sedan någon häktats i
stället för under anhållandefasen kan det visserligen göras gällan­de att den
misstänkte i onödan utsätts för den ökade offentlighet som är förknippad med en
häktningsförhandling. Jag vill inte underskatta det obehag som den misstänkte
kan känna vid en häktningsförhandling men kan inte finna att offentligheten är
något praktiskt problem; de häktnings-fall som väcker uppmärksamhet är
erfarenhetsmässigt ytterst få. Mot det ökade obehag för den misstänkte som
offentligheten kan medföra i enstaka fall skall ställas de fördelar i
rättssäkerhetshänseende som reformen inne­bär för frihetsberövade
brottsmisstänkta personer i allmänhet. Reformen leder ju till att en avsevärt
kortare tid än nu kommer att förflyta till dess frihetsberövandet blir prövat
av en från fömndersökningen fristående domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig fråga vid tillämpningen av reglema om utredningshäktning är i vad mån
denna typ av häktning skall anses ha karaktären av undantag eller ej. Frågan är
t. ex. hur åklagaren skall förfara om han vid frihetsberövan­det anser att
nivån &amp;quot;skälig misstanke&amp;quot; är uppnådd men räknar med att nivån
&amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; kommer att kunna uppnås först mot slutet av den
frist han har till sitt förfogande för att avge häktningsframställning. Enligt
min mening måste man här beakta dels det krav på synnerlig vikt av fortsatt
frihetsberövande som enligt förslaget uppställs vid utredningshäkt­ning och
dels kravet på omprövningsförhandling vid sådan häktning. Dessa båda krav torde
medföra att åklagaren i den nämnda situationen snarast bör välja att låta
prövningen av häktningsfrågan anstå något om han har grundad anledning att tro
att han därefter kan prestera sannolika skäl för misstanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.7 Hävande av beslut
om häktning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Åklagaren skall innan åtal har väckts få besluta att häva en häktning,
när skäl för frihetsberövande inte längre föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningsförslaget:
Frågan har inte berörtsav utredningen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Från åklagarhåll har frågan tagits upp när häktning har skett på skälig
misstanke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Det ankommer för närvarande på domstol att besluta om
frigivning av den som är häktad. Av 24 kap. 19 § RB följer att rätten
omedelbart skall förordna &amp;quot;att den misstänkte skall frigivas&amp;quot; om åtal
inte väckts inom föreskriven tid eller om framställning om förlängning av tiden
för att väcka åtal inte har kommit in till rätten eller om eljest ej längre
skäl för häktning föreligger. Jag återkommer strax till en terminolo­gisk fråga
som har med uttrycket &amp;quot;frigiva&amp;quot; att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
åtal har väckts förfogar åklagaren över häktningsfrågan. Av 24 kap. 17 § RB
framgår nämligen att, innan åtal har väckts, en fråga om häktning endast får
tas upp på yrkande av åklagaren. I 24 kap. 17 § RB tas också upp den
situationen att åtal har väckts. Även rätten kan då självmant eller på yrkande
av målsäganden ta upp en fråga om häktning. Av 24 kap. 19 § RB följer vidare
att åklagaren, om han finner att häktningsskälen bortfallit innan åtal hunnit
väckas, har att meddela domstolen detta. Rätten meddelar därefter beslut i
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
om frågan om frigivning blir aktuell efter kontorsfid, exempelvis en
fredagskväll, kan tidsutdräkten för att få till stånd en frigivning efter
domstolsbeslut vara avsevärd, även om det för åklagaren är uppenbart att inga
häktningsskäl längre föreligger. Enligt min mening är detta otillfreds­ställande.
Frihetsberövandet skall givetvis omedelbart upphöra då häkt­ningsskäl inte
längre föreligger. Mina förslag rörande kortare frister och utredningshäktning,
som kan innebära att de fall där häktningsskälen efter någon tid bortfaller
blir något fler än de är i dag, påkallar därför övervägan­den om en nyordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visserligen
måste domstolarna ha någon form av beredskap för att mitt förslag om kortare
frister skall kunna genomföras. Men det är inte nödvän­digt och ekonomiskt
knappast försvarligt att kontinuerligt hålla domstolar­na öppna under sådan tid
som inte är normal tjänstgöringstid för att pröva häktningsfrågor, särskilt
inte frågor om frigivande efter anmälan från åkla­garen. Närmast till hands
ligger därför att överlåta ansvaret i frågan huru­vida den misstänkte skall
kvarbli i häkte eller inte på åklagaren. Inom åklagarväsendet finns redan ett
system med beredskapstjänstgöring under kvällar och tjänstgöringsfria dagar.
Att inskränka denna beredskap är mot bakgmnd av reformen i övrigt inte aktuell.
Ett ytterligare argument för att åklagaren skulle ta över det formella ansvaret
för beslutet är, som jag tidigare nämnde, att åklagaren i inledningsskedet rent
faktiskt råder över beslutsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser alltså att en bestämmelse som ger åklagaren möjlighet att fatta&lt;br&gt;
det formella beslutet humvida någon fortsättningsvis skall vara häktad&lt;br&gt;
eller inte bör införas i situationer där åtal inte har väckts. En sådan ordning&lt;br&gt;
torde inte kunna inge betänkligheter, eftersom häktning på det stadiet får&lt;br&gt;
ske endast på yrkande av åklagaren. Principiella skäl talar däremot mot att&lt;br&gt;
åklagaren skulle kunna besluta om frigivning av den misstänkte efter det&lt;br&gt;
att åtal väckts. Jag är därför inte beredd att nu, innan erfarenheter vunnits&lt;br&gt;
av reformen, föreslå en sådan möjlighet för åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild fråga i sammanhanget är om man även beträffande andra
straffprocessuella tvångsmedel såsom t. ex. reseförbud, beslag och kvar­stad
skulle införa en möjlighet för åklagaren att, innan åtal har väckts, häva ett
beslut som har meddelats av rätten. Jag är emellertid inte heller här beredd
att nu föreslå en utvidgad befogenhet för åklagaren innan det finns något
underlag för ett ställningstagande till reformbehovet. Jag vill i det
sammanhanget påpeka att de nu nämnda tvångsmedlen är av betydligt mindre
ingripande art än häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
åklagaren har hävt domstolens häktningsbeslut skall han självfallet underrätta
domstolen om detta. En regel med denna innebörd bör införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang bör man
också lösa en fråga, som JO Wigelius har tagit upp i en framställning till
regeringen. JO har ifrågasatt om det inte borde införas föreskrifter om
skyldighet för domstolar och åklagare att lämna en direkt underrättelse om
frigivningsbeslut till den förvarande myndigheten, dvs. i huvudsak allmänt
häkte eller vakthavande befäl vid polismyndighet. JO hänvisar till ett av honom
upptaget ärende (se JO:s ämbetsberättelse 1986/87 s. 89-96) där det framkommit
att anhållna perso­ner inte blivit frigivna trots åklagarens beslut därom.
Detta berodde på bristande kommunikationer mellan beslutsfattaren och den som
varit an­svarig för förvaringen. I likhet med JO anser jag att det finns skäl
för föreskrifter i detta hänseende. Föreskrifterna bör givetvis omfatta alla de
fall åklagaren eller rätten beslutat att häva ett straffprocessuellt frihetsbe­rövande.
De bör kunna meddelas i förordningsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande lagstiftning (24
kap. 10, 16 och 19 §§ RB) ställer beslut om frigivning i motsats till beslut om
häktning och anhållande (jfr SvJT 1979 s. 241). Detta finner jag inkonsekvent.
Inkonsekvensen i lagen blir uppenbar, när den häktade eller anhållne befinner
sig på fri fot. Man kan ju då inte gärna besluta att den misstänkte skall
friges. För att få behålla sin frihet har den misstänkte naturligtvis ett
intresse av att beslutet om anhållande eller häktning hävs. Ett beslut om
frigivning av en anhållen eller häktad låter sig inte heller meddelas, när den
anhållne eller häktade ändå skall kvarstanna i anstalt på någon annan grund. I
praxis torde man lösa det senare fallet genom att förklara att den misstänkte
inte längre skall vara häktad i och för det aktuella målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av det sagda anser jag att ändringar bör göras i 24 kap. RB så att det
i stället föreskrivs att ett beslut om anhållande eller häktning hävs, när
förutsättningama för ett frihetsberövande inte längre föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.8 Frister för åtal
och huvudförhandling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Några mera genomgripande ändringar när det gäller frister i samband
med häktning än dem som gäller före den första domstolsprövningen genomförs
inte. Dock avkortas den frist, inom vilken högre rätt skall hålla huvudförhandling
i ett överklagat mål där den tilltalade är häktad, med två veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningsförslaget:
Överensstämmer i princip med mitt förslag (se be-     Prop. 1986/87:112
tänkandets. 156-157).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Utredningsförslaget har föranlett yttranden främst från åklagarhåll. De flesta
har lämnat förslaget utan erinran: Några remiss­instanser, däribland de
hovrätter som yttrat sig, har varit kritiska mot utredningsförslaget om en
nedkortning av fristen för huvudförhandling i hovrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: För att motverka onödigt länga häktningstider föreskrivs i RB
att den misstänkte genast skall försättas på fri fot så snart häktningsskäl
inte längre föreligger (24 kap. 19 §). En ur praktisk synvinkel viktigare
garanti mot alltför långa håktningstider är regeln att rätten, i samband med
häktningsbeslutet eller då anmälan sker till rätten om att ett häktningsbeslut
har verkställts i den misstänktes frånvaro, utsätter den tid inom vilken åtal
senast skall väckas (24 kap. 18 §). Denna tid får inte överstiga vad som är
oundgängligen nödvändigt. Någon längsta tid har emellertid inte angetts i
lagen. I praktiken är det dock sällan som rätten bestämmer tiden för åtals
väckande till mer än två veckor från häktnings­beslutet. Ny
häktningsförhandling skall som regel hållas med två veckors mellanrum om
åtalstiden från början bestäms till mer än två veckor (24 kap. 18 § andra
stycket). Om däremot tiden från början bestäms till två veckor, men den till
följd av en begäran om förlängning som har gjorts före tidens utgång kommer att
överstiga två veckor, är förhandling inte nödvän­dig. Har åtal inte väckts
eller framställning om förlängning av tiden inte kommit in till rätten inom
föreskriven tid, skall rätten genast frige den häktade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
åtal har väckts i ett mål där den misstänkte är häktad, skall huvudförhandling
i målet i princip hållas inom en vecka. Denna frist får emellertid överskridas
om det är nödvändigt för att få utredningen fullstän­dig, t. ex. då rätten har
förordnat om rättspsykiatrisk undersökning (45 kap. 14 § andra stycket RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
uppfattning är att de bestämmelser jag nu har redogjort för väl&lt;br&gt;
svarar mot kravet enligt Europakonventionen om att den som är berövad&lt;br&gt;
sin frihet är berättigad till rättegång inom skälig tid. Jag vill emellertid&lt;br&gt;
nämna att JO Sverne nyligen (1986/87 års ämbetsberättelse s. 151) har&lt;br&gt;
ifrågasatt om Europadomstolen skulle anse att de väntetider som för&lt;br&gt;
närvarande förekommer i de svenska häktena i samband med rättspsykia­&lt;br&gt;
triska undersökningar är förenliga med detta krav. JO:s bedömning grun­&lt;br&gt;
dar sig på den granskning av förhållandena inom den rättspsykiatriska&lt;br&gt;
organisationen som han företagit i ett antal ärenden. Han pekar på att de&lt;br&gt;
rättspsykiatriska undersökningar som han granskat endast undantagsvis&lt;br&gt;
har varit klara inom den enligt 4 § lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk&lt;br&gt;
undersökning i brottmål föreskrivna maximitiden pä sex veckor samt att&lt;br&gt;
det periodvis har varit fråga om mycket långa överskridanden. Enligt JO&lt;br&gt;
har tidsutdräkten möjliggjorts genom att undantagsregeln i nyssnämnda&lt;br&gt;
lagmm om anstånd i särskilt fall utnyttjats i stor omfattning. I anledning av&lt;br&gt;
JO:s uttalanden om de långa väntetiderna för rättspsykiatriska undersök­&lt;br&gt;
ningar har socialutskottet framhållit att förhållandena på de rättpsykia­&lt;br&gt;
triska klinikerna är sädana att en lösning av problemen inte kan anstå i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avvaktan på en större och
mer tidskrävande reform utan att regeringen     Prop. 1986/87:112 omgående
måste vidta åtgärder för att avhjälpa de rådande missförhållan­dena (SoU
1986/87:15). Riksdagen har helt nyligen givit regeringen till känna vad
utskottet anfört (rskr. 1986/87:109).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har i budgetpropositionen 1987 (bil. 7 s. 75) redovisat ett program för
åtgärder som socialstyrelsen utarbetat pä uppdrag av regering­en. Jag har
vidare inhämtat att chefen för socialdepartementet avser att i ett annat
sammanhang anmäla frågan om ytterligare åtgärder som kan aktualiseras med
anledning av riksdagens uttalanden. Jag vill också nämna att förslag till den
av socialutskottet åsyftade större reformen på området, nämligen ny
lagstiftning rörande den psykiatriska tvångsvården och be­handlingen av
psykiskt störda lagöverträdare, för närvarande bereds inom social- och
justitiedepartementen. I det sammanhanget övervägs olika frågor om det
rättspsykiatriska undersökningsförfarandet. Möjlighetema att åstadkomma ett
snabbare undersökningsförfarande har därvid en framskjuten plats. Jag avser
alltså att återkomma till frågan om häktnings-tidemas längd i sådana brottmål
där det förordnas om rättspsykiatrisk undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller förfarandet i övrigt anser jag att det även fortsättningsvis bör
föreskrivas att förhandling i häktningsfrågan (s.k. omhäktningsför­handling)
skall hällas med i princip högst två veckors mellanmm så länge åtal ännu inte
har väckts. Liksom enligt gällande regler är syftet med förhandlingen bl. a.
att se till att utredningen bedrivs så skyndsamt som möjligt. Detta bör även i
fortsättningen framgå av lagtexten. I syfte att öka domstolens möjlighet att
övervaka att utredningen sker skyndsamt föreslår jag att omhäktningsförhandling
dessutom skall hållas oavsett om tvåveck-orsfristen överskrids redan från
början eller om detta sker genom en förlängning av åtalstiden. Är det uppenbart
att förhandling skulle vara utan betydelse bör i likhet med vad som gäller nu
förhandling i häktningsfrågan kunna underlåtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill i detta sammanhang betona vikten av att frihetsberövanden inte fortgår
längre än som är absolut nödvändigt. Med hänsyn till detta är det naturligt att
domstolen ställer högre krav på att utredningen bedrivs skynd­samt om
åtalstiden förlängs upprepade gånger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med utredningen finner jag det inte meningsfullt att försöka i lagtexten
närmare precisera tiden inom vilken åtal skall väckas. Jag finner det inte
heller realistiskt att förkorta gällande frist för att hålla huvudför­handling
i tingsrätt. Vid denna bedömning har jag tagit hänsyn till att den tid som i
vårt land förflyter mellan frihetsberövandet och domen i allmän­het är mycket
kort vid en internationell jämförelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen föreslagit bör, när det är fråga om s. k. utredningshäkt­ning,
undantag göras från kravet på att rätten i samband med beslut att häkta någon
bestämmer tid för åtals väckande. I sådana fall kan nämligen frågan om
åtalstiden utan olägenhet anstå till den omprövningsförhandling som alltid
måste hållas inom en vecka, om den misstänkte då ännu är berövad friheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
den tilltalade häktad i ett överklagat brottmål gäller vissa tidsfrister&lt;br&gt;
också för huvudförhandlingen i den högre rätten. Som regel skall hovrät-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ten
påbörja huvudförhandling inom fyra veckor efter utgången av liden för Prop.
1986/87:112 anslutningsvad mot tingsrättens dom. Tiden för anslutningsvad utgör
ock­så fyra veckor, vilket innebär att fristen för hovrätten uppgår till samman­lagt
åtta veckor frän det att tingsrättens dom meddelades (51 kap. 13 § andra
stycket RB). Motsvarande gäller i högsta domstolen (55 kap. 15 § RB). Den lägre
rätten skall, om vadetalan inte avvisas, genast sända in vadeinlagan och akten
till överinstansen (51 kap. 5 § och 55 kap. 5 § RB). I det fall den misstänkte
överklagar domen strax efter det att den har meddelats, kommer högre instans
således att kunna utnyttja större delen av åttaveckorsfristen för att förbereda
målet. Klagar den misstänkte där­emot först mot slutet av vadetiden, förkortas
förberedelsetiden för dom­stolen i motsvarande mån. De två hovrätter som har
anmodats inkomma med remissvar i ärendet, Svea hovrätt och hovrätten över Skåne
och Blekinge, har påtalat att det redan i dagens läge föreligger svårigheter i
hovrätten att hålla tidsfristema för huvudförhandling i mål med häktade,
beroende på bl. a. att det är förhållandevis vanligt att fullföljd sker mot
slutet av vadetiden samtidigt som målen ofta är vidlyftiga med många personer,
fömtom åklagare och försvarare, som skall inställa sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del håller jag med utredningen om att gällande frist för att hålla
huvudförhandhng i högre instans kan medföra en oacceptabelt lång vänte­tid i
häkte för den tilltalade. Väntetiden är naturligtvis i många fall svår för den
som är häktad. Vid en jämförelse med motsvarande frist för tingsrätten ter sig
fristen i högre instans lång. Det är sannolikt att denna långa frist i vissa
fall kan avhålla den dömde från att föra talan mot domen. Det är mot den
bakgmnden angeläget att fristen såvitt möjligt begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lösning vore att anknyta fristen till den dömdes överklagande av domen. Detta
skulle emellertid leda till alltför vittgående konsekvenser när det gäller
fullföljdsreglerna. Jag anser därför att fristen liksom nu bör anknyta till
utgången av tiden för anslutningsvad. Det bör observeras att tingsrätten, som i
motsvarande situation alltså har en avsevärt kortare frist för att hälla
huvudförhandling, har bättre möjligheter att planera för hu­vudförhandlingen
genom att man får inblickar i det kommande målet i samband med
häktningsförhandlingen. De svårigheter som kortare frister för huvudförhandling
i hovrätt kan medföra bör enligt min mening till stor del kunna bemästras genom
att hovrätterna i större utsträckning än i dag dels får information om pågående
större brottmål vid tingsrätterna, dels håller någon form av beredskap för de
större mål som kan förväntas bli överklagade. Rutiner för detta förekommer
redan nu på vissa håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också peka på den möjlighet som hovrätten redan nu har att överskrida
huvudförhandlingsfristen om det är nödvändigt. Enligt vad jag erfarit utnyttjas
denna möjlighet mycket restriktivt för närvarande. Även med en förkortad frist
bör principen givetvis vara att överskridande får ske bara om det absolut
behövs. Det bör emellertid inte vara något hinder att undantagsregeln utnyttjas
till ett kortare överskridande t. ex. i den situatio­nen att den försvarare som
den tilltalade haft vid tingsrätten är förhindrad att delta vid
huvudförhandling inom fristen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört delar jag utredningens uppfatt­&lt;br&gt;
ning att man för att nedbringa häktningstidema bör minska fristen för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;huvudförhandling i hovrätt och högsta domstolen från åtta
till sex veckor från den lägre rättens dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser inte att i detta lagstiftningsärende gå närmare
in på den under remissbehandlingen aktualiserade frågan om man bör öppna
möjlighet för den högre rätten att hålla huvudförhandling före vadetidens
utgång, t. ex. med tanke pä den situationen att tingsrätten i samband med dom
pä kortvarigt fängelsestraff förordnar att den tilltalade i häkte skall avbida
att domen vinner laga kraft mot honom och frihetsberövandet redan har upphört
vid vadetidens utgång. Den frågan kan i stället bli aktuell i sam­band med den
pågående översynen av överrättsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skall
i detta sammanhang slutligen beröra den ibland väckta frågan om man i syfte att
generellt nedbringa häktningstidema borde införa en längsta tid för
frihetsberövande på gmnd av misstanke om brott. Jag har kommit till
uppfattningen att så ej bör ske. En sådan regel skulle nämligen för det första
kräva undantag för t. ex. mycket omfattande utredningar. Vidare finns en risk
för att en maximitid skulle kunna motverka sitt syfte på det sättet att
frihetsberövandena även i mindre brottsutredningar skulle kunna tendera att
närma sig maximitiden utan sakliga skäl. För min del tror jag därför att man
med den i gällande rätt och i mitt förslag valda tekniken med särskilda
skyndsamhetskrav på olika stadier av förfarandet uppnår tillfredsställande
resultat även i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.9 Häktning i högre rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mitt
förslag: Även när frågan om häktning kommer upp först sedan ett brottmål
fullföljts till högre rätt, skall samma krav som vid tingsrätten gälla pä
muntlig förhandling för prövning av häktnings­frågan inom fyra dagar frän
frihetsberövandet. Om däremot tingsrät­ten i ett pågående mål ogillat ett
yrkande om häktning eller hävt ett häktningsbeslut, får högre rätt efter
överklagande besluta om häkt­ning utan att förhandling hålls. I dessa fall
skall rätten i stället hålla förhandling sedan beslutet om häktning har
verkställts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget: Överensstämmer i allt väsentligt med
mitt förslag (se betänkandets. 157- 159).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Alla som har yttrat sig har i princip
lämnat förslaget utan erinran. Svea hovrätt ifrågasätter det nödvändiga i att
hålla förhand­ling i häktningsfrågan i hovrätten sedan verkställighet skett av
hovrättens häktningsbeslut i det fall åtal redan väckts vid tingsrätten och
huvudför­handling kommer att hållas där inom fyra dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skälen för
mitt förslag: Inledningsvis bör nämnas att de i 24 kap. RB meddelade
bestämmelserna gäller även beträffande brott för vilka åtal skall upptas omedelbart
av högre rätt. Mitt förslag i detta kapitel om bl. a. obligatorisk förhandling
i häktningsfrågan inom fyra dagar från frihetsberö­vandet kommer således att
gälla även i sådana fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i det fall en fråga om häktning väcks i eft mål som
har fullföljts till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;högre
rätt gäller reglerna i 24 kap. RB. Har en.åklagare eller en målsägande Prop.
1986/87:112 fullföljt talan mot lägre rätts dom, kan denne alltså i samband
därmed eller sedermera framställa ett yrkande om häktning. Enligt 51 kap. 5 §
och 55 kap. 5 § RB skall, om det i vadéinlägan resp. revisionsinlagan har fram­ställts
ett häktningsyrkande, inlagan genast sändas in till den högre rätten för att
denna utan dröjsmål skall kunna pröva häktningsfrågan. Åklagaren kan också
anhålla den misstänkte och skall då inom den tid som anges i 24 kap. 12 § RB
avlåta en häktningsframställning till den högre rätten. Beträf­fande
förfarandet i högre rätt vid prövning av häktningsfrågor finns be­stämmelser i
20 §, vilka innebär att förhandling inte är nödvändig utan att frågan kan
avgöras efter ett helt skriftligt förfarande. Om den misstänkte är anhållen,
skall beslut meddelas senast Qärde dagen efter den dag då häkt­ningsframställningen
kom in till rätten. Om den högre rätten finner att det är nödvändigt med en
förhandling, skall förhandlingen hållas så snart det kan ske. Någon närmare
tidsfrist för en sådan förhandling anges inte i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om frågan om frihetsberövande väcks först när ett mål har full­följts till
högre rätt torde, som utredningen påpekat, kravet i Europakon­ventionen pä
ofördröjlig inställelse för att få frågan om frihetsberövandet prövad gälla.
Den nuvarande möjligheten för högre rätt att avgöra häkt­ningsfrågan utan
muntlig förhandling i dessa fall måste därför tas bort. Detta kan ske genom att
reglerna i 24 kap. 20 § RB upphävs. En sådan ändring innebär bl. a. att, om
åklagaren för att säkerställa häktningsbeslu­tet har anhållit den tilltalade,
samma tidsfrister och samma förfarande kommer att gälla som för häktning vid en
tingsrätt. Däremot bör hovrätten liksom tingsrätten även i fortsättningen
givetvis vara oförhindrad att i samband med dom besluta om häktning av den som
är på fri fot utan att särskild häktningsförhandling hålls (jfr 24 kap. 21 §
RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
reform i enlighet med det sagda får till följd att även hovrätten måste vara
beredd att hälla häktningsförhandling också på annars tjänstgörings-fria dagar.
Häktningsförhandlingar under sådan tid torde dock i praktiken bh mycket
sällsynta i hovrätterna, och när det gäller högsta domstolen kan man på goda
gmnder ifrågasätta om något fall över huvud taget kommer att aktualiseras. Med
hänsyn till de krav som redan i dag ställs på hovrätterna att med kort varsel
pröva tvångsmedelsfrågor bör ett system som förutsät­ter att även hovrätterna
undantagsvis skall kunna hålla en häktningsför­handling på tjänstgöringsfri fid
inte bli särskilt betungande. Jag vill i det sammanhanget nämna att jag inte
finner tillräckliga skäl att nu gå närmare in på frågan om ändrade
domförhetsregler i hovrätt vid prövning av häkt­ningsfrågor. Den frågan får tas
upp senare om det visar sig påkallat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Helt
andra organisatoriska konsekvenser skulle uppträda, om kravet på&lt;br&gt;
att hålla muntlig förhandling i högre rätt skulle generellt utsträckas till mål&lt;br&gt;
där talan fullföljts mot ett av underrätten meddelat häktningsbeslut anting­&lt;br&gt;
en det har meddelats under rättegången eller i samband med dom. Enligt&lt;br&gt;
gällande rätt handläggs frågor om häktning som fullföljts från tingsrätten&lt;br&gt;
praktiskt taget alltid i ett rent skriftligt förfarande i hovrätten och högsta&lt;br&gt;
domstolen. Har häktningsyrkandet ogillats vid tingsrätten, kan det å andra&lt;br&gt;
sidan hävdas att det är mindre väl förenligt med Europakonventionens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regler
om i ett sådant fall den misstänkte inte får tillfälle att framträda personligen
inför den domstol som sedermera beslutar om hans frihetsbe­rövande. En
meningsfull muntlig förhandling i den högre rätten i sådana fall skulle
emellertid oftast förutsätta att den misstänkte - som ju dä befinner sig på fri
fot - inställer sig, vilket man kan anta sällan skulle komma att ske. En sådan
ordning skulle också medföra avsevärda tidsför­luster och olägenheter i övrigt.
Något generellt krav på muntlig förhandling i högre rätt i detta skede bör
alltså inte ställas upp. För att tillgodose Europakonventionens syfte kan i
stället, som utredningen pekat på, en lämplig lösning vara att man, för de fall
där den högre rätten beslutar om häktning av en person som är på fri fot,
uppställer ett krav på muntlig förhandling senast fyra dagar efter det att
häktningsbeslutet har verk­ställts. Detta bör gälla oavsett om den lägre
rättens beslut fattats under rättegången där eller i samband med rättens dom
eller slutliga beslut. Förhandlingar av denna typ kommer med all säkerhet att
bli mycket sällsynta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att den högre rätten i de nu aktuella fallen skall få vetskap om att
verkställighet av ett häktningsbeslut har skett krävs att anmälan därom görs
till domstolen. En ändring bör vidtas i 29 § fömndersökningskungö-relsen
(1947:948), som för närvarande förutsätter att sådan anmälan görs till den
domstol där brottmålet är anhängigt eller skall anhängiggöras. Sådan anmälan
kan komma att behöva göras även under icke kontorstid (jfr avsnitt 2.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ
har i sitt remissvar tagit upp en speciell fråga som aktualiserats i RÅ:s
verksamhet, nämligen möjligheten att få tillgripa straffprocessuella
tvångsmedel i en resningssituation. RÅ pekar på att det skulle vara värde­fullt
med en regel som medger högsta domstolen att, på framställning av RÅ i ett
resningsärende till men för den tilltalade, besluta om ett straff­processuellt
tvångsmedel i avvaktan på ställningstagandet i resningsfrå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visserligen
kan jag i likhet med RÅ konstatera att ett ingripande med anhållande och
häktning eller andra straffprocessuella tvångsmedel enligt nuvarande regler
torde vara uteslutet i de fall saken rättskraftigt avgjorts, i vart fall till
dess resning beviljats. Frågan humvida man skulle öppna en möjlighet att få
använda straffprocessuella tvångsmedel i avvaktan på att högsta domstolen tar
slutlig ställning till om resning skall beviljas väcker emellertid andra
principiella frågor som inte lämpligen kan tas upp i detta sammanhang. Frågan
kan komma att övervägas i samband med kommande reformarbete i fråga om
överrättsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.4
Alternativ till häktning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
ställningstagande: Något ytterligare alternativ till frihetsberö­vande utöver
de nuvarande - övervakning, reseförbud och anmäl­ningsskyldighet — införs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget:
Som substitut till häktning föreslås dels en villkorlig Prop. 1986/87:112 form
av häktning, s. k. rannsakningsövervakning, dels &amp;quot;natthäkte&amp;quot;. Rann­sakningsövervakning
är avsedd att vara en mycket ingripande form av övervakning och innebär att den
misstänkte blir skyldig att under de tider som åklagaren eller rätten bestämmer
vara tillgänglig i sin bostad eller på sin arbetsplats eller på annan anvisad
plats. I princip skall samma förut­sättningar och frister som för häktning
gälla. Institutet natthäkte föreslås utformat pä sä sätt att åklagaren eller
rätten får medge att den misstänkte, som betraktas som häktad, under vissa
tider och pä de villkor som före­skrivs, får vistas utanför häktet. Medgivandet
kan när som helst återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna:
Utredningsförslaget har mött starkt motstånd hos flertalet remissinstanser. Man
anser förslaget om rannsakningsövervak­ning orealistiskt beträffande den
kategori misstänkta det är fråga om. Utredningen sägs också ha underskattat de
praktiska svårigheterna att administrera en sådan övervakning och de behov av
ökade resurser som skulle uppstå. Av dem som uttalat sig om förslaget om
natthäkte har praktiskt taget alla varit negativa eller tveksamma till
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för mitt förslag: Anhållande och häktning är för den misstänkte synnerligen
ingripande åtgärder. Lagstiftaren har därför sökt finna andra medel för att
uppnå de syften som dessa tvångsmedel skall tillgodose. De alternativ till
frihetsberövande som godtagits i svensk rätt är övervakning (24 kap. 3 § RB)
samt reseförbud och anmälningsskyldighet (25 kap. 1 § RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om övervakning är utformade som en begränsning av häkt­ningsmöjligheterna i
vissa speciella fall. Om det pä gmnd av den misstänk­tes ålder, hälsotillstånd
eller annan liknande omständighet kan befaras att häktning skulle komma att
medföra allvarligt men för den misstänkte, får åtgärden vidtas endast om det är
uppenbart att betryggande övervakning inte kan ordnas. Med uttrycket annan
liknande omständighet åsyftas t. ex. ett allvarligt handikapp. Bestämmelsen tar
också sikte på kvinnor i tiden strax före eller efter en förlossning. I
lagmmmet anges särskilt att också kvinnor med nyfödda barn omfattas av
bestämmelserna, om häktning kan antas medföra fara för barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
reseförbud avses förbud för den misstänkte att lämna den vistel­seort som har
anvisats honom. Med anmälningsskyldighet avses skyldig­het för den misstänkte
att pä vissa tider anmäla sig hos polisen. När det gäller reseförbud och
anmälningsskyldighet ställs lägre krav på brottsmiss­tankens styrka än i fråga
om häktning enligt gällande rätt. Det räcker här med skälig misstanke. Även när
det gäller brottets svårhetsgrad är kraven lägre. Det räcker med att fängelse
kan följa på brottet. Reseförbud och anmälningsskyldighet beslutas av rätten
eller åklagaren. Medan övervak­ning i princip kan ersätta häktning oavsett
vilken särskild häktningsgmnd som föreligger, är reseförbud och
anmälningsskyldighet avsedda som alter­nativ till häktning främst vid
flyktfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanhanget bör nämnas att reglerna i 7 § lagen (1964:167) med&lt;br&gt;
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare också inskränker häkt­&lt;br&gt;
ningsmöjligheten beträffande den som är under 18 år. Bestämmelsen stäl­&lt;br&gt;
ler som krav för att häktning skall fä ske att &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot;
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ofta blir det i stället
fråga om någon form av åtgärd från socialtjänstens     Prop. 1986/87:112 sida,
såsom ett omhändertagande enligt lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om
vård av unga (LVU).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
man som alternativ till häktning tillskapar tvångsmedel som inte innebär
frihetsberövande ligger i linje också med rekommendationer från Europarådet.
Enligt vad häktningsutredningen kommit fram till spelar sådana alternativ
emellertid en blygsam roll i det praktiska rättslivet inte bara här i landet
utan även utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
den enkätundersökning utredningen utfört förekommer det myc­ket sällan att
övervakning enligt 24 kap. 3 § RB används. Ett av skälen till detta kan vara
att övervakning endast kan komma i fråga beträffande en begränsad krets av
personer. För t. ex. ungdomar erbjuder socialtjänstla­gen (1980:620) och LVU
andra möjligheter att ingripa med tvångsåtgärder än de som finns i RB.
Institutet reseförbud användes under år 1982 i omkring 300 fall, vilket skall
jämföras med de cirka 30 000 anhållningsfal-len. Anmälningsskyldighet
beslutades i totalt omkring 150 fall. Inte heller reseförbud eller
anmälningsskyldighet har således av åklagare och domsto­lar i allmänhet bedömts
som några realistiska alternativ till anhållande och häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen är en viktig fömtsättning för att antalet anhållanden och
häktningar skall kunna minskas i någon utsträckning att dessa frihets­berövanden
kan ersättas med realistiska alternativ. För att vara använd­bart måste ett
sådant alternativ vara betydligt mer ingripande än de nuva­rande och bygga på
någon form av övervakning. Utredningen föreslår mot den bakgmnden ett nytt
institut, kallat rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med rannsakningsövervakning är enligt utredningen främst att fånga upp vissa av
de fall som genom den av utredningen föreslagna skärpningen av recidivgmnden
(avsnitt 2.2.2) inte bör häktas. Dessa fall kan antas i huvudsak utgöras av dem
som gjort sig skyldiga till upprepade egendomsbrott för att skaffa pengar till
alkohol eller narkotika. För dessa krävs det enligt utredningen en övervakning
som innebär en mycket inten­siv kontroll för att förhindra fortsatt
brottslighet. Härvid krävs framför allt sådana föreskrifter som går ut på att
förhindra att den misstänkte kommer i kontakt med miljöer där han riskerar att
dras in i kriminalitet. Övervak­ningen skall i första hand ta sikte på att
kontrollera att den misstänkte följer de villkor som förenats med
övervakningen, dvs. att den misstänkte t. ex. uppehåller sig i sin bostad eller
befinner sig i hemmet nattefid och inställer sig på sin arbetsplats dagtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening är det inte realistiskt att hoppas att man genom&lt;br&gt;
övervakning och vissa föreskrifter skulle kunna i någon mer betydande&lt;br&gt;
utsträckning avhålla den kategori personer som det nu är fråga om från att&lt;br&gt;
begå nya brott utan att de ens har fått den hjälp till avgiftning och stöd i&lt;br&gt;
övrigt som en kortare häktningstid brukar medföra. Vidare vill jag peka på&lt;br&gt;
att en kontinuerlig övervakning, som det här måste bli fråga om, innebär&lt;br&gt;
utomordentliga svårigheter från praktisk synpunkt. Det är t. ex. knappast&lt;br&gt;
troligt att denna övervakningsform kan användas i nämnvärd utsträckning&lt;br&gt;
för det socialt mest utsatta klientelet, som inte sällan saknar både arbete&lt;br&gt;
och fast bostad.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om natthäkte grundas på ett antagande från utredningens sida om att de personer
som ofta häktas pä gmnd av recidivfara är mest brottsaktiva under kvällar och
nätter. Jag ifrågasätter i likhet med mänga av remissinstanserna riktigheten av
detta. Många av de vid äterfallsbrotts-lighet särskilt vanliga gärningarna
torde i huvudsak begås under dagtid, t. ex. bostadsinbrott, bank- och posträn
och kvalificerade bedrägerier. Jag anser därför att institutet natthäkte i
mänga fall skulle visa sig mindre väl ägnat att förhindra återfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av de betänkligheter som sålunda kan anföras mot de av utredningen
föreslagna alternativen till häktning och med hänsyn till att den skärpning av
häktningsfömtsättningarna, som enligt utredningen utgör huvudskälet till att
sådana alternativ bör införas, inte tas upp nu, anser jag att utredningens
förslag i denna del inte bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanhanget vill jag nämna att utredningen enligt sina direktiv också haft i
uppdrag att överväga behovet av särskilda åtgärder när det gäller häktning av
kvinnor med spädbarn och av vårdnadshavare över huvud taget. Direktiven
hänvisar i ämnet till riksdagsbehandlingen av propositio­nen (prop.
1980/81:201) om ändrade bestämmelser om häktning och anhål­lande (JuU
1981/82:13 s. 26-28). Jusfitieutskottet diskuterade härvid bl. a. om en
motsvarande begränsning i häktningsmöjligheten som anges i 24 kap. 3 § RB även
skulle omfatta föräldrar som ensamma har vårdnaden om spädbarn eller barn i
krypåldern. Utskottet uttalade härvid att det givetvis är angeläget att man vid
prövning av häktningsfrågor alltid i görligaste män beaktar att bam inte vållas
skador genom att dess vårdnadshavare häktas. Utskottet konstaterade att det
till stor del är en praktisk fråga i vilken utsträckning detta kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör framhållas att, när ett frihetsberövande av en person av den nu aktuella
kategorin görs, det givetvis blir aktuellt för socialnämnden att se till att
barnet får lämplig omvårdnad enligt reglerna i socialtjänstlagstift­ningen, om
barnet inte kan omhändertas på annat sätt. När det gäller frekvensen av
frihetsberövanden av småbarnsföräldrar kan nämnas att, enligt av utredningen
inhämtade uppgifter, 23 personer - varav 22 kvinnor — med minderåriga bam blev
intagna i häkte under år 1983. Många av dem frigavs utan att ha varit anhållna.
Endast två blev häktade och endast ett av barnen, som var ett år gammalt, var
intagen tillsammans med modem under häktningstiden. Under år 1984 intogs i
landets häkten endast sju personer med minderåriga barn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av det nu sagda anser jag i likhet med utredningen och
remissinstanserna, att det inte finns anledning att nu i lag begränsa möjlig­hetema
till häktning av vårdnadshavare och motsvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.5
Häktning på nya grunder - talan mot häktningsskäl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt
ställningstagande: Någon möjlighet att föra talan även mot skälen för ett
häktningsbeslut införs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens
ställningstagande: Överensstämmer med mitt ställningsta-     Prop. 1986/87:112
gande (se betänkandet s. 171 och 172).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna: Endast några få instanser har yttrat
sig i denna fråga. RA och Sveriges domareförbund anser, mot bakgrund av att
åklagarens möjligheter att föreskriva restriktioner för dem som är häktade i
princip är knutna till de häktningsskäl rätten gmndat sitt häktningsbeslut på,
att det finns behov för åklagaren av att kunna få frågan om den särskilda
häkt-ningsgmnden prövad av högre rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 24 kap. 16 § RB i dess
nuvarande lydelse skall ett beslut om häktning innehålla uppgift om det brott
misstanken avser och kort ange gmnden för häktningen. Med brott avses den
konkreta gärningen, inte brottstypen i åberopat lagmm. Gärningen skall
beskrivas, åtminstone i korthet. Beskrivningen bör bl. a. innehålla uppgifter
om tid och plats för den påstådda gämingen (jfr JO:s ämbetsberättelse 1964 s.
106). Med gmnden för häktningen menas en eller flera av de övriga
häkt-ningsfömtsättningar som skall föreligga, alltså flyktfara, kollusionsfara
eller recidivfara. Misstanken om brott samt en eller flera häktningsgrunder har
i tidigare rättspraxis ansetts utgöra skälen för beslutet om häktning. Detta
har medfört att domstolarna har ansett sig förhindrade att - beträf­fande den
som redan är häktad - ta upp till prövning ett yrkande som avsett enbart frågan
om vilken eller vilka brott eller vilken eller vilka särskilda häktningsgrunder
som häktningsförklaringen bör grundas på, eftersom uttalandet i det urspmngliga
häktningsbeslutet såvitt avser det häktningsgmndande brottet och den särskilda
häktningsfömtsättningen har ansetts utgöra enbart skäl för häktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna praxis har medfört olägenheter framför allt i fall
då den häktade befinner sig utomlands och utlämning till Sverige har begärts
(se NJA 1981 s. 1204). I sådana fall fungerar häktningsbeslutet som bevismedel.
För ett utlämningsbeslut i den främmande staten har det stor betydelse vilken
gäming som den misstänkte enligt häktningsbeslutet har gjort sig skyldig till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett under år 1983 avgjort mål (NJA 1983 s. 894) har
emellertid högsta domstolen intagit en annan ståndpunkt. Genom rättsfallet har
det klarlagts att något hinder inte möter mot att den som redan är häktad som
misstänkt för ett brott blir häktad även för annan brottslighet eller att en
gärning för vilken en misstänkt häktats i ett senare häktningsbeslut blir mbricerad
på ett annat sätt än i det urspungliga beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det däremot gäller det fallet att en misstänkt har
häktats med stöd av en särskild häktningsgmnd, t. ex. flyktfara, trots att
åklagaren yrkat häkt­ning även på en annan gmnd, t. ex. kollusionsfara, torde
en talan om ändring enbart beträffande häktningsgmnden inte kunna tas upp till
pröv­ning (se NJA 1980 s. 444).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behovet att få en häktningsfråga omprövad i hela dess vidd
framträder&lt;br&gt;
måhända inte lika starkt i de fall då talan riktar sig mot en särskild&lt;br&gt;
häktningsgrund som då frågan avser den brottslighet som skall läggas till&lt;br&gt;
grund för häktningen. Vid häktning är emellertid vissa rättsverkningar&lt;br&gt;
knutna också till den särskilda häktningsgmnd eller de särskilda häktnings­&lt;br&gt;
gmnder som åberopas för häktningen. Så torde t. ex. åklagarens möjlighe-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ter att föreskriva
restriktioner för den häktade vara begränsade enligt     Prop. 1986/87:112
gällande ordning i det fall domstolen i sitt häktningsbeslut inte godtar
åklagarens påstående om att det föreligger kollusionsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarens
möjligheter att föreskriva restriktioner framgår i och för sig inte av RB utan
av lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. Av 1 §
framgår att den som är häktad inte får underkastas mera omfattande inskränkningar
i sin frihet än som påkallas av ändamålet med häktningen samt ordning och
säkerhet. Av 16 § framgår att det an­kommer på åklagaren att avgöra om eller i
vad män hinder för häktad att t. ex. motta besök och avsända eller motta brev
möter på den grund att åtgärden kan medföra fara för att bevis undanröjs eller
utredning om brott eljest försvåras. Vad som sägs beträffande häktade har
enligt 17 § motsva­rande tillämpning på bl. a. den som har anhållits eller
gripits på grund av misstanke om brott. Enligt uttalanden i lagens förarbeten
har åklagaren vid sin prövning av tillståndsfrågor i princip att utgå frän
huruvida domstolen i sitt häktningsbeslut funnit kollusionsfara föreligga. En
ändrad bedömning från åklagarens sida sägs kunna vara motiverad om det under
brottsutred­ningens gäng uppstår sådana förändringar i utredningssituationen
som inte kunnat beaktas i det aktuella domstolsbeslutet (prop. 1975/76:90 s.
54, jfr JO:s ämbetsberättelse 1978/79:90 s. 40 och RÅ:s cirkulär C 87).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening talar starka skäl för att behålla den nyssnämnda kopplingen mellan
åklagarens möjligheter att föreskriva restriktioner för den häktade och
domstolens ställningstagande till om kollusionsfara före­ligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan om behovet av en möjlighet till överprövning av
häktningsgmnderna vill jag - utöver vad som tidigare sagts - peka på att, om
det efter häktningen inträffar eller uppdagas omständigheter som på­verkar
häktningsgmnderna, åklagaren givetvis är oförhindrad att t. ex. i samband med
en omhäktningsförhandling åberopa de nya omständigheter­na och få till stånd
ett nytt häktningsbeslut där dessa beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av det nu sagda instämmer jag i utredningens slutsats att behovet av
en särskild möjlighet att överklaga häktningsskäl inte är till­räckligt starkt
för att man för dessa fall skall medge undantag från den generella principen
att det inte är möjligt att överklaga enbart skälen för ett beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Organisatoriska frågor m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna reglema kommer att medföra organisatoriska konsekvenser&lt;br&gt;
inom rättsväsendet. Särskilt är reformens inverkan på frekvensen av an­&lt;br&gt;
hållanden och häktningar och betydelsen av kortare frister av intresse i&lt;br&gt;
sammanhanget. Effekterna av reformen är emellertid svårbedömda. En&lt;br&gt;
naturlig utgångspunkt är självfallet den nuvarande nivån på de straff­&lt;br&gt;
processuella frihetsberövandena. År 1985 förekom ca 26 000 anhållanden&lt;br&gt;
och ca 9 000 häktningsframställningar.&lt;br&gt;
Den nya ordningen kommer att påverka både antalet häktningsförhand-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lingar
och tidpunkten för förhandUngarna. Utredningen har beräknat att de Prop.
1986/87:112 kortare fristerna enligt utredningens förslag kan komma att leda
till ungefär 1 500 häktningsförhandlingar på veckoslut och helger. Härtill
kommer att de kortare fristerna och möjligheterna till s. k. utredningshäktning
leder till att det totalt sett blir fler häktningsförhandlingar än enligt
dagens system. Utredningen uppskattar att den samlade effekten av de förändrade
regler­na blir en ökning av antalet förhandlingar med omkring 2 000. Denna
siffra innefattar även ett antal omhäktningsförhandlingar efter utredningshäkt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har för egen del ingen gmnd för att ifrågasätta utredningens beräk­ningar. Som
jag nyss framhöll är emellertid reformens effekter svårbe­dömda. Sä mycket står
dock klart att mitt förslag om häktning vid risk för återfall i brott medför en
ökning av antalet häktningar jämfört med utred­ningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
polisväsendets del blir den viktigaste följden av den nya ordningen att
brottsutredningarna i större utsträckning än vad som sker i dag måste bedrivas
under icke ordinarie kontorstid, dvs. under nätter och helger. En annan
konsekvens blir säkerligen att polismyndigheterna mer än i dag måste prioritera
sådana utredningar i vilka det förekommer beslut om frihetsberövanden. Till
skillnad från vissa andra verksamhetsområden som berörs av reformen finns
emellertid hos polisen en organisation som redan nu är anpassad - eller med
relativt små förändringar kan anpassas - till den nya ordningen. Den nyligen
genomförda polisreformen möjliggör ock­så för polismyndigheterna att själva
anpassa resurser och organisation till de krav som kommer att ställas i
framtiden. Jag kan i det sammanhanget hänvisa till 1981 års polisberednings
överväganden och förslag i slutbetän­kandet (SOU 1985:62) Inriktningen av
polisverksamheten. Det är uppen­bart att de organisatoriska och administrativa
lösningar som myndigheter­na kommer att stanna för i betydande omfattning
kommer att variera mellan polisdistrikten med hänsyn till främst myndigheternas
storiek men också till de lokala fömtsättningama i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya ordningen kommer för åklagarväsendets del först och främst att&lt;br&gt;
innebära att arbetet måste organiseras så att åklagare kan medverka vid&lt;br&gt;
häktningsförhandlingar under helger. Antalet häktningsförhandlingar un­&lt;br&gt;
der kontorstid kommer också att öka. Vidare måste åklagare, i likhet med&lt;br&gt;
vad som kommer att gälla för polismyndigheterna, i ökad utsträckning&lt;br&gt;
prioritera och ägna uppmärksamhet ät sådana mål och ärenden i vilka det&lt;br&gt;
finns beslut om frihetsberövanden. Av detta följer att åklagarmyndighe­&lt;br&gt;
terna nu måste bygga upp nya system för jour och beredskap eller utveckla&lt;br&gt;
de system som redan förekommer. På samma sätt som för andra myndig­&lt;br&gt;
heter är det naturligt att den närmare utformningen kommer att variera&lt;br&gt;
med hänsyn främst till de lokala förutsättningarna. I de största distrikten&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
det innebära att åklagare bör finnas tillgänglig på myndigheten alla Prop.
1986/87:112 tider under dygnet för att handlägga brådskande frågor. I de mindre
distrik­ten bör det däremot normalt räcka med beredskap för särskilt brådskande
ärenden. Det ankommer i första hand på riksåklagaren att besluta i de frågor
som nu har redovisats. Till frågan om samordning mellan åklagarnas och
domstolarnas beredskap återkommer jag i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
viktigaste följden av den nya ordningen för domstolarnas del är behovet av att
ha beredskap under veckoslut och helger för att kunna hälla
häktningsförhandlingar, ta emot häktningsframställningar och vid behov förordna
offentlig försvarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att den beredskap hos domstolarna som krävs till följd av reformen inte skall
bli onödigt kostsam och inte heller alltför betungande för framför allt de
mindre tingsrätterna är det ofrånkomligt att någon form av bered­skapsorganisation
som omfattar större områden tillskapas. Enligt min upp­fattning är det mycket
som talar för att tingsrätterna delas in i beredskaps­områden efter mönster
frän åklagarväsendet. Flera tingsrätter skulle såle­des kunna ingå i ett
beredskapsområde inom vilket tingsrätterna turas om att ha beredskap under
veckoslut och helger. Det bör vara en uppgift för domstolsverket att efter
samråd med riksåklagaren besluta om indelningen i beredskapsområden samt
riktlinjer för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
samordning pä lokal nivå av de enskilda domarnas och åklagarnas
beredskapstjänstgöring torde också bh nödvändig. Med hänsyn till att åklagarnas
beredskap är betydligt mer omfattande och svårare att planera torde domarnas
beredskap i stor utsträckning få anpassas fill åklagarnas. Inom åklagarväsendet
svarar överåklagarna för indelningen till beredskap. För att åstadkomma en
erforderlig samordning kan en lösning vara att hovrätterna efter samråd med
överåklagarna anger vilken tingsrätt som skall svara för beredskapen vid en
viss tidpunkt. Inom storstadsregioner­na, där de tre största tingsrätterna och
åklagarmyndigheterna har en sär­skild ställning i administrativt hänseende, kan
emellertid andra lösningar te sig mer naturliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
beredskap som behövs vid tingsrätterna under veckoslut och helger kan givetvis
organiseras på olika sätt. Det torde i de allra flesta fall vara tillräckligt
att den tjänstgörande domaren är anträffbar pä telefon (t. ex. i bostaden)
mellan vissa klockslag för att ta emot meddelanden om de häktningsförhandlingar
som kan behöva hällas under helgen. Däremot torde det knappast behövas någon
beredskap på vardagskvällar. Skulle det i något fall vara nödvändigt att hålla
häktningsförhandling efter kontorstid en vardag, bör åklagaren förvarna
domstolen om att en häktningsfram­ställning är att vänta och att förhandlingen
måste hållas samma dag (jfr avsnitt 2.3.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller högre rätt torde det, som jag tidigare har varit inne på, bli&lt;br&gt;
utomordentligt sällsynt att man behöver hålla häktningsförhandling utan­&lt;br&gt;
för ordinarie tjänstgöringstid. Någon form av begränsad beredskap behövs&lt;br&gt;
ändå, bl. a. för att domstolen skall kunna ta emot en anmälan om att ett&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut
om häktning har verkstäUts (se avsnitt 2,3.9). Några svårigheter för     Prop.
1986/87:112 överrätterna att klara av den begränsade verksamhet som kan
påkallas under veckoslut och helger torde inte föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan var en häktningsförhandling lämpligen bör äga rum under
veckoslut eller helger bör först konstateras att praktiska skäl kan tala för
att förhandlingen inte hälls i domstolens lokaler utan i polisens lokaler eller
i anslutning till en lokal där den misstänkte annars förvaras. Så sker redan nu
i en del tingsrätter. Under remissbehandlingen har från något håll framförts
att det skulle möta hinder av principiell natur att hålla förhandlingar i t.
ex. ett polishus. Jag kan inte instämma i den uppfattning­en. Det finns inte
föreskrivet några generella inskränkningar i domstolar­nas möjligheter att
hälla förhandling där det är lämpligast, och det skulle enligt min mening vara
olyckligt att införa sådana begränsningar i fråga om just den här typen av
förhandlingar. En annan sak är att offentlighetsprin­cipen givetvis måste
upprätthållas även om förhandlingen hålls i en annan lokal än i tingshuset. Mot
bakgrund härav kan föreskrifterna om tillkänna­givanden om domstolssammanträden
behöva ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvararna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare har nämnt (avsnitt 2.3.3) innebär de kortare fristema för
prövningen av häktningsfrågor att offenflig försvarare oftare än nu behöver
engageras på lördagar, söndagar och helgdagar. Tillgången till försvarare för
medverkan vid häktningsförhandlingar under sådana dagar måste sä­kerställas.
Bl. a. med hänsyn till möjligheten av att anhållna i samma mål kan ha
motstridiga intressen måste man vid behov kunna ta i anspråk flera advokater.
Sveriges advokatsamfund har förklarat sig villigt att medverka till att det nu
sagda uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av att domstolarna med den nya ordningen kommer att ha beredskap under
veckoslut och helger bör förordnanden som offentlig försvarare för de som är
anhållna i allmänhet kunna meddelas utan större dröjsmål. I fråga om mtinerna
vid förordnande och entledigande av försva­rare torde det lika lite som nu vara
nödvändigt med några närmare före­skrifter i lag. Det bör i allmänhet räcka med
ett muntligt besked från domaren under icke kontorstid om att ett förordnande
har meddelats eller att ett entledigande från ett sådant uppdrag har skett. Det
kan ibland vara praktiskt att rättens underhandsbesked om att offentlig
försvarare har förordnats förmedlas till försvararen genom åklagaren, t. ex. i
samband med att dessa personer ändå har kontakt med varandra. Många gånger
torde det säkerligen liksom nu räcka med att försvararen förordnas vid
häktningsförhandlingen även om försvararen redan skulle ha påbörjat upp­draget
dessförinnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvården&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
kriminalvården är det framför allt reformens konsekvenser för trans­&lt;br&gt;
portorganisationen som bör uppmärksammas. Som jag tidigare har nämnt&lt;br&gt;
(avsnitt 2.3.2) måste man ha en effektiv transportorganisation för att de&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kortare fristerna skall
kunna hällas. Personer som anhållits i sin frånvaro     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och sedan anträffas i ett
annat polisdistrikt än det där brottet utreds måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunna transporteras till
utredningsorten betydligt snabbare än i dag. Dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;transporter måste också i
större utsträckning äga rum på veckoslut och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;helger. Motsvarande gäller
vid verkställighet av häktningsbeslut som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddelats i den
misstänktes frånvaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnaderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av min anmälan till 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87:100, bil
4, s. 47, 50, 61 och 65) har jag med anledning av de nya reglerna om anhållande
och häktning föreslagit att anslagen för polis, åklagare och allmänna domstolar
räknas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om polisväsendet har jag föreslagit att anslaget till statens krimi­naltekniska
laboratorium och anslaget fill den lokala polisorganisationen räknas upp med
sammanlagt 1 milj. kr. Jag bedömer att de lokala polis­myndigheterna hämtöver
bör tillföras 30 nya tjänster som polisassistent. Jag avser också att i ett
senare sammanhang återkomma till regeringen med förslag som innebär att
myndigheterna ges större möjlighet att besluta om uttag av överfid inom de ramar
som följer av arbetsrättsliga regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller åklagarväsendet har jag föreslagit att anslaget räknas upp med 2
milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för två tjänster som kammar­åklagare
vid åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt för att tillgo­dose behovet
av en fortlöpande jourverksamhet. Det bör ankomma pä riksåklagaren att ta
ställning till hur det resterande resurstillskottet bör fördelas på tjänster
för åklagare och för att täcka andra kostnader som kan uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
anslaget Allmänna domstolarna har jag i budgetpropositionen före­slagit ökat
anslag med 2 milj. kr med anledning av det tilltänkta bered­skapssystemet.
Något tillskott av domartjänster kommer inte att behövas för att den nya
ordningen skall kunna fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller ersättning till offentliga försvarare förutsätter jag att
domstolsverket efter samråd med advokatsamfundet med stöd av 21 kap. 10 § andra
stycket RB och 3 § förordningen (1975:506) med instmktion för domstolsverket
gör erforderliga justeringar av den taxa som tillämpas vid bestämmande av
ersättningen fill offentliga försvarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag fidigare har anfört kan de totala effekterna av reformen inte med någon
större säkerhet bedömas nu. Domstolsverket, riksåklagaren, rikspo­lisstyrelsen
och kriminalvårdsstyrelsen bör därför inom sina verksamhets­områden noga följa
utfallet av de nya reglerna och till regeringen anmäla de behov som inte nu
fullt ut kan överblickas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
reform jag nu föreslår bör genomföras så snart som möjligt. Med&lt;br&gt;
hänsyn till det förberedelsearbete som behövs bl. a. för att bygga upp&lt;br&gt;
veckoslutsberedskapen samt för utfärdande eller ändring av åtskilliga för-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fattningar med
verkställighetsföreskrifter bör man inte nu låsa sig för     Prop. 1986/87:112
tidpunkten. Jag förordar att de föreslagna ändringarna får träda i kraft den
dag regeringen bestämmer. Jag har dock siktet inställt på att reformen skall
genomföras kring årsskiftet 1987/88.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
frågan om övergångsbestämmelser får jag hänvisa till spe­cialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprät­tats
förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagom ändring i
rättegångsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1972:260) om internationellt samarbete röran­de verkställighet av
brottmålsdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fömtom
ändringar i RB medför förslagen också ändringar i lagen (1930:173) om beräkning
av lagstadgad tid, lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i
vissa brottmål samt lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande
verkställighet av brottmålsdom. Framför allt de nya förfaranderegler som
föreslås kräver vidare att åtskilliga författ­ningar med
tillämpningsföreskrifter utfärdas eller ändras. Den frågan får emellertid tas
upp senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. träder i kraft den 1 juni
1987. Genom lagen upphävs militära rättegångslagen (1948:472), som i 29-36 §§
innehåller särskilda bestämmelser om perso­nella tvångsmedel, nämligen
gripande, förvarsarrest och tagande i förvar. Dessa bestämmelser får inte någon
motsvarighet i den nya lagen. Det finns därför ingen anledning att nu ta upp
frågan om ändringar i militära rätte­gångslagen eller i författningar som
ansluter till denna lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
kap. 12 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller forumbestämmelser för domstolarnas befattning&lt;br&gt;
med fömndersökning och tvångsmedel. Fömtom språkliga ändringar före­&lt;br&gt;
slås, i enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;
2.3.2), i ett nytt andra stycke en regel som gör det möjligt att hålla&lt;br&gt;
häktningsförhandling vid annan domstol än sådan där åtal för brottet kan&lt;br&gt;
ske.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att en domstol skall vara behörig enligt den nya regeln krävs att Prop.
1986/87:112 särskilda skäl föreligger. Huvudregeln skall således även i fortsättningen
vara att frågor om häktning skall prövas av den domstol där fömndersök­ningen
bedrivs, dvs. normalt gärningsorten, eller av rätten på den ort där den
misstänkte mera varaktigt uppehåller sig. Med hänsyn till de avsevärt
förkortade frister för prövning av häktningsfrågor som nu föreslås kan det
ibland vara nödvändigt att sådana frågor prövas av någon annan domstol. Så kan
vara fallet när fömndersökning inletts på en viss ort, varefter den misstänkte
grips pä en ort långt från förundersökningsorten och transport dit inte hinns
med inom de tidsfrister som anges i 24 kap. RB. Det kan heller inte uteslutas
att häktningsfrågan någon gång måste prövas under transporten från
gripandeorten fill utredningsorten. Vidare behövs en möj­lighet att avvika från
de vanliga fommreglema under veckoslut och helger. Som jag redogjort för i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) skall ju tingsrättema ha
beredskapstjänstgöring växelvis vid sådana tillfällen. Den nu föreslagna
fommregdn avser att ge den tjänstgörande tingsrätten behö­righet att pröva
häktningsfrågor inom hela beredskapsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
det i dag är åklagaren som prövar om ett åtal skall väckas vid domstolen på
gärningsorten eller på den ort där den misstänkte mera varaktigt uppehåller
sig, måste det - bortsett frän beredskapssituationerna — i första hand ankomma
på åklagaren på den ort där fömndersökningen bedrivs att avgöra var en fråga om
häktning skall anhängiggöras. Är det fråga om en mer komplicerad utredning bör
åklagaren, om fristen medger detta, normalt anhängiggöra häktningsfrågan vid
domstolen på utrednings­orten och se till att den misstänkte transporteras dit.
Vid valet av fomm bör åklagaren också väga in bl. a. de svårigheter som kan
föreligga för den misstänkte att fa den försvarare han vill ha och de
olägenheter för den misstänkte som ett eventuellt senare försvararbyte kan
medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
behörigheten enligt andra stycket att pröva frågor om häktning ingår givetvis
behörighet att vid prövning av en fråga om häktning fatta beslut om mindre
ingripande tvångsmedel, t. ex. reseförbud, och beslut som är nödvändiga för
prövning av häktningsfrågan, t. ex. förordnande av offent­lig försvarare.
Vidare måste domstolen ha rätt bl. a. att bestämma tid för åtals väckande och
att meddela beslut om personutredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
beslut som rätten fattat med stöd av den nya fommregdn överklagas enligt
vanliga regler, dvs. till den hovrätt inom vars domkrets den beslutan­de
tingsrätten är belägen. Under remissbehandlingen har från något håll påpekats
att det i vissa situationer kan te sig mer naturligt att någon annan hovrätt
överprövar häktningsfrågan, t. ex. därför att häktningsbeslutet verkställts i
den hovrättens domkrets. På det föreliggande underlaget anser jag mig inte nu
ha tillräckliga skäl att förorda några nya regler om över­flyttning av mål
mellan hovrätter i de avsedda fallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
i 19 kap. 7 § RB möjliggör också att ett mål om allmänt åtal&lt;br&gt;
överlämnas från den domstol där åtalet väckts till den domstol som har&lt;br&gt;
prövat häktningsfrågan, om denna är behörig i åtalsfrågan och ett överläm­&lt;br&gt;
nande av något skäl skulle vara lämpligt. Några remissinstanser har pekat&lt;br&gt;
på det önskvärda i en sådan överflyttningsmöjlighet. Jag vill i detta sam­&lt;br&gt;
manhanget peka på att regeringen pä min föredragning nyligen beslutat att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
lagrådet överlämna ett förslag till reformerat tingsrättsförfarande som Prop.
1986/87:112 innefattar bl. a. ökade möjligheter till sådan överflyttning av
mål. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1988. En fömtsättning
för över­lämnande är även enligt de föreslagna reglerna att den senare
domstolen är behörig att pröva åtalet enligt reglerna i 19 kap. Vidare måste
kravet på att det skall röra sig om ett överlämnande mellan domstolar på samma
nivå vara uppfyllt. Enligt förslaget räcker det hämtöver med att särskilda skäl
skall föreligga för överflyttning. Genom den nya regeln torde tillräckliga
möjligheter finnas till överflyttning i de nu avsedda situationerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en domstol med stöd av andra stycket beslutat häkta någon, ankom­mer del på
åklagaren att så snart som möjligt ta ställning till vid vilken domstol målet i
fortsättningen skall handläggas. Avser åklagaren att väcka åtal vid en annan
domstol, bör åklagaren sä snart som möjligt begära att den domstol som prövat
häktningsfrågan med stöd av 19 kap. 7 och 12 §§ RB lämnar över målet till den
domstol där åtal skall väckas. Fram till dess att målet överlämnas, ankommer
det givetvis på den domstol som beslutat om häktningen att bevaka att frister
för åtals väckande och för eventuella omhäktningsförhandlingar hålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
av de centrala bestämmelserna i 24 kap. RB om personella tvångsme­del har i
förslaget arbetats om. För att ge kapitlet en någorlunda enhetlig språkdräkt
har vissa språkliga justeringar gjorts även i de paragrafer som inte ändrats i
sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagtekniskt
innebär ändringsförslagen följande. Nuvarande 3, 4 och 5 §§ föreslås få
beteckningarna 4, 5 och 6 §§. I en ny 3 § regleras det föreslagna institutet
utredningshäktning. Sakinnehållet i nuvarande 6 §, 7 § tredje stycket och 8 §
förs samman till 8 §. 11 § upphävs helt. Nuvaran­de 19 § får beteckningen 20 §
och i 19 § regleras i stället den föreslagna omprövningsförhandlingen efter
utredningshäktning. I övrigt följs i försla­get kapitlets nuvarande
disposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om 11 och 20 §§, vars sakinnehåll i stor utsträckning föreslås upphävt
lämnas följande kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller nuvarande &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ kan sägas att det numera i lagen&lt;br&gt;
(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. finns detaljera­&lt;br&gt;
de bestämmelser om behandlingen av dem som berövats friheten på grund&lt;br&gt;
av misstanke om brott. Lagen innehåller också vissa allmänna principer. I&lt;br&gt;
1 § sägs sålunda att den misstänkte inte får underkastas mer omfattande&lt;br&gt;
inskränkningar i sin frihet än som påkallas av ändamålet med frihetsberö­&lt;br&gt;
vandet samt ordning och säkerhet. Vidare skall enligt denna regel den som&lt;br&gt;
berövats friheten behandlas så att skadliga verkningar av frihetsberövan­&lt;br&gt;
det motverkas. I 22 § i förevarande kapitel hänvisas till de nu nämnda&lt;br&gt;
reglerna. Med hänsyn till detta tjänar den nuvarande bestämmelsen i 11 §&lt;br&gt;
inte längre något självständigt syfte. Den kan därför upphävas. Föreskrif­&lt;br&gt;
ten om att den som anhållits skall hållas i förvar finns det däremot skäl att&lt;br&gt;
behålla. Den har i förslaget sammanförts med motsvarande regler för den&lt;br&gt;
som är gripen eller anhållen och flyttats till 22 §.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande regeln i 20 § medger högre rätt (hovrätt eller högsta Prop.
1986/87:112 domstolen) att utan förhandling besluta i en häktningsfråga, som
väckts i ett dit överklagat mål. Av skäl som redovisats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.9) bör denna särreglering upphävas. I sammanhanget
bör fram­hållas att de i 24 kap. meddelade bestämmelserna också gäller
beträffande brott för vilka åtal skall upptas omedelbart av högre rätt. I sådana
fall ankommer beslut om häktning på den högre rätten och häktningsförhand­lingen
skall hållas vid denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 1 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf regleras liksom enligt gällande rätt de gmndläggande
fömtsättningama för häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.1) innebär för­slaget i
paragrafens första stycke i princip ingen förändring när det gäller kravet pä
brottsmisstankens styrka. Som huvudregel skall således alltjämt gälla att
endast den får häktas som är pä sannolika skäl misstänkt för brott. I 3 § har
dock upptagits en ny bestämmelse, som under vissa fömtsättning­ar medger
häktning trots att kravet pä sannolika skäl för brottsmisstanken inte helt
uppfyllts. Ingen får dock vara häktad med stöd av 3 § längre än en vecka. Sedan
måste kravet på sannolika skäl enligt huvudregeln vara uppfyllt för att
frihetsberövandet skall få fortsätta (jfr 19 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
skäl som angetts i den allmänna motiveringen föreslås inte någon ändring när
det gäller kravet på brottets svårhet som grund för häktning. Som huvudregel
gäller således även i fortsättningen att häktning får ske endast om det för det
brott som misstanken avser är föreskrivet fängelse ett år eller däröver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande tre särskilda häktningsförutsättningarna fara för avvi­kande
(flyktfara), fara för försvårande av utredningen (kollusionsfara) och fara för
fortsatt brottslig verksamhet (recidivfara) har i princip behållits i förslaget
men redaktionellt delats upp i tre separata punkter. Som nämnts i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.2.2) har de nuvarande särskilda bedömningsgrunderna för
häktningsförutsättningarna - brottets beskaf­fenhet, den misstänktes
förhållande och andra omständigheter — behållits i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgått av den allmänna motiveringen har i paragrafen förts in ett&lt;br&gt;
enhetligt beviskrav för de tre särskilda häktningsgmnderna. Enligt försla­&lt;br&gt;
get krävs för häktning således att det finns risk för avvikande, försvårande&lt;br&gt;
av utredningen eller återfall i brott. Som påpekats i den allmänna motive­&lt;br&gt;
ringen avses den nya lydelsen inte innebära någon minskning av möjlighe­&lt;br&gt;
terna till häktning i förhållande till den nuvarande lagstiftningen.
Självfallet&lt;br&gt;
måste emellertid även i fortsättningen gälla att risken för avvikande, för­&lt;br&gt;
svårande av utredning eller återfall i brott med hänsyn till omständigheter­&lt;br&gt;
na i det enskilda fallet framstår som konkret. Den nya formuleringen syftar&lt;br&gt;
Ull att markera bl. a. vikten av att häktning används för att bryta en&lt;br&gt;
pågående seriebrottslighet och i övrigt för att motverka återfall i brott.&lt;br&gt;
Särskilt bör därvid beaktas om det finns risk för återfall i brott som riktar&lt;br&gt;
sig mot eller medför fara för annans liv, hälsa eller egendom eller i övrigt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allvarligt kränker annans
personliga integritet. Som exempel på vanliga     Prop. 1986/87:112 sådana
brott kan nämnas misshandel, olaga hot och bostadsinbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2.3) föreslås nuva­rande andra
stycket, den s. k. rallarparagrafen, upphävt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket upptar liksom nuvarande tredje stycket en regel om pre­sumtion för häktning
vid vissa mycket svåra brott. I stycket har endast gjorts språkliga ändringar.
Genom det nya uttryckssättet &amp;quot;skäl tiU häkt­ning&amp;quot; markeras tydligare
än nu att det måste vara uppenbart att inte någon av de särskilda
häktningsfömtsättningarna flyktfara, kollusionsfara eller fara för återfall i
brott föreligger för att häktning skall kunna underlåtas. Detta torde
överensstämma med vad som urspmngligen avsetts med be­stämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tredje stycket , som upptar ett förbud mot häktning när det kan antas att den
misstänkte kommer att dömas endast till böter, har bara gjorts språkliga
ändringar. Det bör för tydlighets skull påpekas att förbudet mot häktning när
påföljden kan förväntas stanna vid böter inte avser de fall som regleras i 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 2 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen har endast gjorts dels en omformulering av beviskravet för flyktfara
i konsekvens med de ändringar som föreslagits i 1 §, dels vissa språkliga och
redaktionella justeringar. Bl. a. har häktningsfömtsättning­arna enligt
paragrafen delats upp i två punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 3 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nuvarande innehållet i paragrafen har förts över till 4 §. I paragrafen har i
stället tagits in regler om häktning vid endast skälig misstanke om brott, s.
k. utredningshäktning. Bakgmnden till regeln har tecknats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fömtsättning
för häktning enligt den föreslagna regeln är dels att det föreligger skälig
misstanke om brott samt att de övriga häktningsfömtsätt-ningar som anges i 1 §
första stycket resp. 2 § föreligger och dels att det är av synnerlig vikt att
den misstänkte tas i förvar i väntan på ytterligare utredning om brottet.
Uttrycket &amp;quot;skälig misstanke&amp;quot; innebär, som anförts i den allmänna
motiveringen, en något lägre grad av misstanke än &amp;quot;sannoli­ka skäl&amp;quot;.
Utredningshäktning är således avsedd att komma fill användning i sådana
situationer där åklagaren inom den tidsfrist som enligt de nya reglerna kommer
att stå till buds för prövning av häktningsfrågan inte kan få fram så mycket
bevisning för brottsmisstanken att nivån &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; helt uppnås,
men där det finns gmndad anledning att tro att fortsatt utredning inom kort
kommer att kunna leda till en ökad säkerhet i fråga om misstanken. I praktiken
innebär den nya regeln att en del av de s.k. utredningsanhållanden som
åklagaren kan göra ersätts med domstolsprö-vade utredningshäktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av lagtexten gäller presumtionen för häktning vid mycket&lt;br&gt;
svåra brott inte vid häktning på enbart skälig misstanke. Även vid brott av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;denna typ måste således
någon av de särskilda häktningsgmnderna - risk     Prop. 1986/87:112 för
avvikande, försvårande av utredning eller återfall i brott — föreligga för att
utredningshäktning skall få ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
19 § i förslaget måste vid häktning på skälig misstanke enligt denna paragraf
häktningsfrågan omprövas vid en förhandling senast en vecka efter den
förhandling vid vilken häktningen beslutades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 4 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen,
som bl. a. innehåller vissa inskränkningar i möjlighetema till häktning med
hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden, motsva­rar med ett par
språkliga justeringar nuvarande 3 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 5 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
paragrafens/örs/a stycke, som motsvarar nuvarande 4 §, framgår att ett beslut
om att häkta någon liksom nu alltid skall fattas av rätten. Till första stycket
har av redaktionella skäl också överflyttats de nuvarande bestämmelserna i 16 §
första stycket om vad som skall framgå av ett häktningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett nytt andra stycke har tagits in en erinran om reglerna om hävning av
häktningsbeslut i 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 6 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen,
som innehåller regler om anhållande, motsvarar nuvarande 5 §. Bortsett från en
språklig modernisering av paragrafen innebär försla­get att i andra styckets
regler om s. k. utredningsanhållande tydligare än nu markeras att sådant
anhållande får äga mm endast om skälig misstanke om brott föreligger (jfr
avsnitt 2.3.6 i den allmänna moUveringen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 7 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första och andra styckena, som tar upp förutsättningama för gripande, föreslås
endast språkliga ändringar. Föreskrifterna i nuvarande tredje stycket om s. k.
anhållningsförhör har förts över fill 8 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 8 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller bestämmelser om anhållningsförhör och om anmälan av
frihetsberövanden fill åklagaren. De föreslagna reglerna, som genom­gått en
redaktionell och språklig bearbetning, motsvarar nuvarande 6 §, 7 § tredje
stycket och 8 §. Som anförts i den allmänna motiveringen (av­snitt 2.3.5)
föreslås polisen få en generell befogenhet att hålla anhållnings­förhör utan
formellt uppdrag från åklagaren i varje enskilt fall. Reglerna har utformats i
enlighet med detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket regleras den situationen att ett beslut att anhålla någon i&lt;br&gt;
sin frånvaro verkställs. Anhållningsförhör skall dä utan dröjsmål hållas av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;polisman eller åklagare.
Liksom nu skall åklagaren skyndsamt underrättas     Prop. 1986/87:112 om
frihetsberövandet om så inte redan skett. Åklagaren skall efter anhåll­ningsförhöret
genast besluta om den misstänkte skall förbli anhållen eller om
anhållningsbeslutet skall hävas (jfr 10 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
polisen håller anhållningsförhöret kan anmälan till åklagaren om
frihetsberövandet i de flesta fall anstå till efter förhöret. Är saken tveksam
eller svår kan det emellertid vara nödvändigt att en anmälan om frihetsbe­rövandet
görs redan före förhöret för att åklagaren skall kunna antingen själv höra den
misstänkte eller lämna instmktioner om vad den misstänkte skall höras om. öm
förhöret inte kan genomföras omedelbart, t. ex. på grund av att en tolk måste
engageras, bör detta inte fördröja en anmälan till åklagaren. Har
verkställighet skett på annan ort än den där utredningen bedrivs behöver
åklagaren på utredningsorten besked om verkställigheten omgående mot bakgmnd av
den begränsade tid som står till förfogande för transport av den misstänkte
till utredningsorten och för att åklagaren skall kunna ta ställning till hur
utredningen i fortsättningen skall bedrivas. I fall som de nu nämnda bör alltså
en anmälan göras till åklagaren så snart anhållningsbeslutet verkställts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket upptar regler om anhållningsförhör, anmälan till åklagare m.m. för det
fall att någon gripits utan föregående anhållningsbeslut. Reglerna har
utformats efter mönster av bestämmelsema i första stycket. Även i dessa fall
har polisman getts en generell befogenhet att hålla anhållningsförhör. Angående
frågan i vilka fall en anmälan till åklagaren om frihetsberövandet bör ske
redan före anhållningsförhöret hänvisas till vad som sagts i anslutning till
första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
en anmälan om ett gripande har skett åligger det, som framgår av de två sista
meningarna i andra stycket, liksom enhgt gällande rätt åklagaren att i princip
omedelbart besluta om den misstänkte skall anhållas eller om beslutet om
gripande skall hävas (angående den sistnämnda termen, jfr avsnitt 2.3.7 i den
allmänna motiveringen). Kravet på omedelbar prövning av anhållningsfrågan
utesluter givetvis inte att åklagaren i vissa fall genom kompletterande
utredning eller genom en kontroll av lämnade uppgifter skaffar sig bästa
möjliga underlag för prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tredje stycket, som motsvarar nuvarande andra stycket och innehåller bestämmelser
om efterlysning, föreslås endast språkliga ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 9 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen, som innehåller regler om den anhållnes rätt att få del av
brottsmisstanken och om underrättelse till anhöriga m.fl., har endast gjorts
språkliga och redaktionella ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 10 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
paragrafen anges liksom nu att åklagaren skall fatta beslut om att frihets­&lt;br&gt;
berövandet skall upphöra när det inte längre finns skäl för ett anhållnings­&lt;br&gt;
beslut. I den föreslagna lagtexten har detta uttryckts som att åklagaren&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall häva beslutet om
anhållande. Bakgrunden till den nya terminologin i     Prop. 1986/87:112 denna
del har tecknats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 12 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller liksom nu regler om tidsfristerna för åklagarens häktningsframställning.
Reglerna har ändrats i överensstämmelse med vad som angetts i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.1 och 2.3.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket anges som huvudregel att, om inte beslutet om anhål­lande hävs,
häktningsframställning skall göras samma dag som anhåll­ningsbeslutet eller
senast dagen därefter. Framställningen kan göras skrift­ligen eller muntligen
vid rätten. Det bör observeras att det inte som nu räcker med att åklagaren
inom fristen postar en häktningsframställning, utan framställningen måste vara
domstolen till hända inom den föreskrivna fristen. I framställningen skall
anges, fömtom den misstänkte, det brott som misstanken avser (jfr JO:s
ämbetsberättelse 1964 s. 106), gmnderna för häktningsyrkandet samt fidpunkten
för det straffprocessuella frihets­berövandet, alltså gripandet eller
verkställandet av anhållningsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det föreligger synnerliga skäl får enligt andra stycket häktningsfram­ställningen
göras senast tredje dagen efter anhållandet. Här avses sådana situationer då
det föreligger hinder att åstadkomma en snabbare handlägg­ning, t. ex. på grund
av att den misstänkte är drogpåverkad eller att tolk måste anskaffas. Också när
den misstänkte skall transporteras till utred­ningsorten kan det finnas behov
av att utnyttja hela fristen. Med hänsyn till att domstolen alltid måste hålla
förhandling i häktningsfrägan senast Qärde dagen efter det faktiska
frihetsberövandet bör åklagaren, om han inte kan göra häktningsframställningen
förrän alldeles i slutet av fristen, varsko domstolen om att en
häktningsframställning kan komma att göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
gmnd av den föreslagna ändringen i 2 § lagen (1930:137) om beräk­&lt;br&gt;
ning av lagstadgad tid kommer åklagarens frist för att avge häktningsfram­&lt;br&gt;
ställning att bli densamma oavsett veckodag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;v&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
i första och andra styckena tar i första hand sikte på fall där den anhållne
var berövad friheten redan vid anhållningsbeslutet. I tredje stycket har tagits
in en särregel för de situationer där anhållningsbeslutet meddelades i den
misstänktes frånvaro. Fristen för häktningsframställning räknas då från den dag
då anhållningsbeslutet verkställdes, dvs. då den misstänkte rent faktiskt
berövades friheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
fiärde stycket skall den anhållne eller hans försvarare genast&lt;br&gt;
underrättas om att en häktningsframställning gjorts. Ansvaret för underrät­&lt;br&gt;
telsen bör av praktiska skäl ligga på åklagaren, men det bör givetvis vara&lt;br&gt;
möjligt för denne att delegera uppgiften. Underrättelsen måste i de flesta&lt;br&gt;
fall med hänsyn till de korta fristema ske per telefon. Anledningen Ull att&lt;br&gt;
inte en ovillkorlig skyldighet föreskrivits att underrätta både den misstänk­&lt;br&gt;
te och hans försvarare är att man inte skall behöva lägga ned alltför stor&lt;br&gt;
möda på att t. ex. försöka nå en försvarare, som av olika skäl kan vara svår&lt;br&gt;
att nå med kort varsel, särskilt under veckoslut och helger. Frågan om&lt;br&gt;
möjlighet för åklagaren att låta underrättelsen skötas av annan personal får&lt;br&gt;
regleras i administrativ ordning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
skyldighet att överlämna en häktningspromemoria i sam- Prop. 1986/87:112 band med
häktningsframställningen har slopats med hänsyn till den be­gränsade Ud som
skall gälla för åklagaren att göra en häktningsframställ­ning. Det bör
emellertid framhållas att, om åklagaren har möjlighet att före förhandlingen
sammanställa material som kan ha betydelse för häktnings­frågans bedömande,
detta givetvis underlättar handläggningen. Tillhanda­häller åklagaren protokoll
över förhör eller motsvarande är det lämpligt att materialet lämnas Ull både
domstolen och den misstänkte eller hans försva­rare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 13 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
upptar regler om inom vilken tid domstolen skall hålla häkt­ningsförhandling
beträffande den som är anhållen. Bakgmnden Ull försla­get har redovisats i den
allmänna motiveringen (2.3.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln
enligt/örs/a stycket är att domstolen skall hålla häktnings­förhandling samma
dag som häktningsframställningen görs hos domstolen eller senast dagen
därefter. Om synnerliga skäl föreligger kan enligt andra stycket förhandlingen
hållas senare, dock senast på fjärde dagen efter det faktiska
frihetsberövandet. Som tidigare sagts innebär den omständigheten att en lördag,
söndag eller helgdag infaller under eller vid utgången av fristen inget giltigt
skäl att dröja med förhandlingen. Inte annat än undan­tagsvis bör den
omständigheten att domaren är upptagen av andra förhand­lingar eller annan
tjänsteförrättning få påverka tidpunkten för förhandling­en i någon nämnvärd
grad. Däremot kan synnerliga skäl att dröja med förhandlingen anses föreligga
om den misstänkte skall transporteras från den ort där han har gripits till
domstolen. Som nämnts i den allmänna motiveringen kan den misstänktes bestämda
önskemål om en viss försva­rare vid häktningsförhandlingen kunna föranleda att
förhandlingen senare-läggs något.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om fristernas beräkning i vissa fall när gripandet föregåtts av någon annan
form av frihetsberövande har berörts i den allmänna motive­ringen (avsnitt
2.3.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
möjligheter som enligt paragrafens nuvarande lydelse finns för dom­stolen att
uppskjuta häktningsförhandlingen för att kunna hålla en gemen­sam häktnings-
och huvudförhandling har slopats med hänsyn till Europa­konventionens krav på
en ofördröjlig inställelse för prövning av häktnings-frågan. Inget hindrar
naturligtvis att huvudförhandling hålls inom fyrada­garsfristen om detta är
möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör påpekas att den absoluta fyradagarsfristen enligt denna paragraf för
hållande av häktningsförhandling inte påverkar möjligheterna enligt 15 § att
besluta om uppskov med en påbörjad förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 14 och 15 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dessa paragrafer, som behandlar parternas närvaroplikt vid häktningsför­&lt;br&gt;
handling och innehåller regler om hur förhandlingen skall gå Ull och om&lt;br&gt;
uppskov, har bara vidtagits språkliga ändringar.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 kap. 16 §&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
i första stycket om hur ett häktningsbeslut skall utformas har utan ändring i
sak förts över till 5 §. I stycket i övrigt har endast gjorts en språklig
ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket , som behandlar den situationen att häktningsyrkandet ogillas,
har endast gjorts språkliga ändringar. Bl. a. har, i enlighet med vad som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.7), terminologin ändrats så
att lagtexten talar om hävande av ett anhållningsbeslut, inte om frigivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 17 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller bestämmelser om häktning av den som befinner sig pä fri fot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första och andra styckena har endast skett språkliga och redaktionella
ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
tredje stycket skall en anmälan göras hos rätten så snart ett häktningsbeslut
som fattats i den misstänktes frånvaro har verkställts. Har pä gmnd av en
framställning om utlämning av brott ett beslut om häktning verkställts i en
främmande stat står det, som nämnts i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.3.1), klart att tidsfristen för häktningsförhandling­en i Sverige inte kan
bestämmas med hänsyn till tidpunkten för det faktiska frihetsberövandet som
föregått utlämningen. Det hinder, som i dessa fall föreligger för den
misstänktes närvaro vid rätten, får anses upphöra så snart den misstänkte
befinner sig i riket. Också i nu nämnda fall måste, så snart hindret för den
misstänktes närvaro vid rätten har upphört, en anmälan om detta göras till
rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
närmare regleringen av en anmälan om ett verkställt häktningsbe­slut får ske i
förordningsform - jfr 29 § förundersökningskungörelsen (1947:948).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kravet
i Europakonventionen på att den som berövats friheten i avvak­tan på rättegång
ofördröjligen skall ställas inför en domare eller motsvaran­de medför att
frihetsberövandet måste prövas av en domstol inom den tidsfrist som anges i 13
§ också beträffande den som häktats i sin frånvaro. Fristen räknas då från den
tidpunkt då häktningsbeslutet verkställdes eller hindret för den misstänktes
närvaro vid rätten upphörde. 1 paragrafens fiärde stycke har därför tagits in
en ny regel som innebär att rätten i sådana fall åläggs att hålla en
förhandling i häktningsfrägan och att sådan förhand­ling skall hållas samma dag
eller senast dagen efter att en anmälan enligt tredje stycket har gjorts. I
överensstämmelse med vad som gäller enligt 13 § får rätten, om synneriiga skäl
föreligger, dröja med förhandlingen, men förhandlingen måste alltid hållas
senast Qärde dagen efter det att häktningsbeslutet verkställdes eller hindret
för den misstänktes närvaro vid rätten upphörde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fommregdn
i 19 kap. 12 § andra stycket innebär att en förhandling&lt;br&gt;
enligt fjärde stycket kan hällas också vid en annan domstol än den där&lt;br&gt;
häktningsbeslutet fattades.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 kap. 18 §&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
paragrafens första stycke skall rätten i samband med beslut om häktning sätta
ut den tid inom vilken åtal skall väckas. Denna princip behålls i förslaget. De
nuvarande reglerna i första stycket innebär vidare att tid för åtal inte
behöver bestämmas då rätten beslutar om häktning av någon som inte är
närvarande. Denna regel har flyttats till ett nytt fiärde stycke, där också
intagits en regel om att tid för åtals väckande inte behöver bestämmas vid s.
k. utredningshäktning enligt 3 §. Åtalstid skall i dessa fall i stället
bestämmas vid den förhandling som enligt 17 § fjärde stycket skall hållas när
anmälan skett om att ett häktningsbeslut i den misstänktes frånvaro har
verkställts eller att hindret för den misstänktes närvaro har upphört resp. vid
den omprövningsförhandling som enligt 19 § skall hållas när utredningshäktning
skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
19 kap. 12 § kan häktningsfrågan handläggas vid en annan dom­stol än den där
åtalet kan komma att väckas. Även i dessa fall skall tiden för åtals väckande
bestämmas av den domstol som prövar häktningsfrå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt har innehållet i paragrafen disponerats om med hänsyn till vad som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.8) om att häktnings­förhandling
i princip alltid skall hållas med två veckors mellanmm. Regler­na i nuvarande
tredje stycket om förlängning av ätalstiden har därför flyttats till andra
stycket i förslaget. Förslaget innehåller i denna del den nyheten att den
misstänkte eller hans försvarare om möjligt skall beredas tillfälle att yttra
sig över en framställning om förlängd åtalstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tredje
stycket motsvarar nuvarande andra stycket med den skillnaden att i förslaget
föreskrivs att förhandling som regel skall hållas med två veckors mellanrum
oavsett om tväveckorsfristen överskrids redan frän början genom ett beslut om
mer än två veckors åtalstid eller om detta sker därefter genom ett beslut om
förlängning av åtalstiden. Dock behålls möjligheten enligt gällande ordning att
underlåta häktningsförhandling, om det med hänsyn till utredningen eller av
annan anledning är uppenbart att förhandling med två veckors mellanrum inte
behövs. 1 undantagsfall kan det vara uppenbart att en häktningsförhandling var
Qortonde dag inte skulle tjäna något syfte. Det kan t. ex. vara fallet i mål om
grova våldsbrott där åtalet är beroende av teknisk utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 19 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande reglerna i paragrafen har flyttats till 20 §. I paragrafen har i
stället intagits regler om omprövning av beslut om s. k. utredningshäktning
enligt 3 §. Bakgrunden till förslaget har redovisats i den allmänna motive­ringen
(avsnitt 2.3.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna ordningen innebär att omprövningsförhandling alltid&lt;br&gt;
måste hållas inom en vecka när någon häktats med stöd av 3 § och att vid&lt;br&gt;
denna förhandling sannolika skäl för misstanke om brott måste föreligga&lt;br&gt;
för att fortsatt häktning skall kunna ske. Som nämnts i den allmänna&lt;br&gt;
motiveringen är det vikUgt att häktning på endast skälig misstanke fortgår&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;så kort
tid som möjligt och att utredningen bedrivs med sikte på att så snart     Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
möjligt komma till ökad säkerhet i fråga om den misstänktes skuld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att
markera detta har i den föreslagna lagtexten åklagaren ålagts att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göra
anmälan till rätten så snart han anser att sannolika skäl föreligger för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att den
misstänkte begått brottet. Rätten skall när sådan anmälan skett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hålla
häktningsförhandling i princip enligt den ordning som gäller enligt de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänna
reglerna i 13 §, dock med den skillnaden att tiden i det nu aktuella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fallet är
en vecka från häktningsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 20 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nuvarande särreglerna i paragrafen om häktning i högre
rätt har, av skäl som angetts under mbriken Ull 24 kap. i specialmotiveringen,
utgått i förslaget. I paragrafens första stycke har i stället tagits in regler
om när rätten skall häva ett häktningsbeslut. Reglerna motsvarar med en
redak-Uonell och språklig bearbetning nuvarande 19 §. I förslaget talas om &amp;quot;hä­vande
av häktningsbeslut&amp;quot;. Någon saklig skillnad i förhållande till gällande
rätt är inte avsedd (jfr avsnitt 2.3.7 i den allmänna motiveringen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som har anförts i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.7) har i ett nytt andra stycke införts en möjlighet
för åklagaren att, innan åtal har väckts, själv häva ett beslut om häktning. I
samband därmed har också föreskrivits en skyldighet för åklagaren att
underrätta rätten om han hävt ett beslut om häktning. Det åvilar åklagaren att
också se Ull att ett av honom fattat hävningsbeslut blir verkställt (se avsnitt
2.3.7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 21 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I paragrafen, som behandlar frågan om häktning i samband
med rättens dom i målet, har endast gjorts dels en omformulering av beviskravet
för flyktfara i konsekvens med den ändring som företagits i 24 kap. 1 §, dels
språkliga ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 22 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller i dag regler om förvaringen av den
som är häktad. Dessa regler bibehålls i förslaget med en språklig
överarbetning. I första stycket har dessutom tillagts en uttrycklig regel,
enligt vilken den som är gripen, anhållen eller häktad skall tas i förvar.
Regeln, som givetvis inte innebär någon saklig nyhet, motsvarar bl. a.
inledningen till nuvarande 11 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 23 och 24 §§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dessa paragrafer föresläs endast språkliga ändringar.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25kap.l§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen har endast gjorts dels en omformulering av beviskravet för flykfara
i konsekvens med den ändring som företagits i 24 kap. I §, dels språkliga
justeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51
kap. 8 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
behandlar frågor om beredande av brottmål i hovrätt. I första och tredje
styckena föresläs språkliga ändringar. Andra stycket föreslås oförändrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjärde
stycket är nytt och behandlar frågan när muntlig förhandling måste hållas i
hovrätten för att pröva en häktningsfråga i ett vademål. En fråga om häktning
kan komma under hovrättens prövning antingen genom att talan förs enbart mot
tingsrättens häktningsbeslut som sådant eller genom att talan förs i samband
med överklagande av domen i övrigt. Av skäl som redovisats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3.9) bör inte heller i fortsättningen ställas upp ett
generellt krav på muntlig förhandling i hovrätten för prövningen av frågor om
häktning. Om hovrätten före hu­vudförhandlingen i ett vädjat brottmål häktar en
misstänkt som är på fri fot, måste emellertid med hänsyn till
Europakonventionens krav den miss­tänkte inställas inför hovrätten. Detta skall
i princip ske samma dag eller senast dagen efter det att häktningsbeslutet har
verkställts. Föreskrifter om detta har tagits in i Qärde stycket genom
hänvisning till reglerna i 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51
kap. 13 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.8) har fristen för
huvudförhandling i hovrätten i mål med häktad begränsats från åtta till sex
veckor. I andra stycket har en ändring gjorts i enlighet härmed. I paragrafen i
övrigt har endast vissa språkliga ändringar gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52
kap. 10 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
någon överklagar en tingsrätts beslut som meddelats i en häktnings­&lt;br&gt;
fråga under rättegången, handläggs frågan i högre rätt som besvärsmål och&lt;br&gt;
förfarandet är i regel skriftligt. Av skäl som redovisats i den allmänna&lt;br&gt;
motiveringen (avsnitt 2.3.9) bör det inte heller i fortsättningen ställas upp&lt;br&gt;
något generellt krav på muntlig förhandling i hovrätten i en dit överklagad&lt;br&gt;
häktningsfråga. Om hovrätten däremot beslutar att häkta någon som är på&lt;br&gt;
fn' fot måste emellertid, med hänsyn till Europakonventionens krav, på&lt;br&gt;
samma sätt som vid tingsrätten den misstänkte inställas inför domstolen.&lt;br&gt;
Detta skall i princip ske samma dag eller senast dagen efter det att häkt­&lt;br&gt;
ningsbeslutet har verkställts. Föreskrift om detta har tagits in i ett nytt&lt;br&gt;
andra stycke genom en hänvisning Ull reglerna i 24 kap. 17 § tredje och&lt;br&gt;
fjärde styckena (jfr 51 kap. 8 §).&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54                                                                              kap.
5 §&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta lagmm har endast språkliga ändringar gjorts, främst genom att uttrycket
&amp;quot;frigivit häktad&amp;quot; ersatts med &amp;quot;hävt ett beslut om
häktning&amp;quot;. Bakgrunden till denna språkliga ändring framgår av den allmänna
motive­ringen (avsnitt 2.3.7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55      kap.
15 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen har - genom en hänvisning till 51 kap. 8 § fjärde stycket -införts
skyldighet för högsta domstolen att hålla förhandling i det fallet att
domstolen beslutat om häktning av någon som inte är närvarande vid rätten (jfr
specialmotiveringen till 51 kap. 8 §). En tillämpning av regeln torde komma att
aktualiseras endast i ytterst få fall. I övrigt föreslås ett par språkliga
ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
första meningen i övergångsbestämmelserna skall de föreslagna ändringarna, med
hänsyn Ull behovet av förberedelseåtgärder, träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppkommer
efter det att ändringarna trätt i kraft en fråga om att använ­da tvångsmedel
enligt 24 kap. skall enligt allmänna principer de nya regler­na tillämpas. I
andra meningen har införts en regel om att äldre lag skall Ullämpas i fråga om
ett frihetsberövande som ägt mm före den nya lagens ikraftträdande. Även i de
fall där de äldre reglerna formellt skall tillämpas bör givetvis eftersträvas
att såvitt möjligt upprätthålla den nya lagens intentioner om ett snabbare
förfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1930:173) om
beräkning av lagstadgad tid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första stycket har endast gjorts språkliga ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undantaget
i andra stycket från den s. k. söndagsregeln har föranletts av kravet pä regler
som garanterar en ofördröjlig domstolsprövning av straff­processuella
frihetsberövanden. Undantagsregeln har närmare diskuterats i den allmänna
moUveringen (avsnitt 2.3.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:98) med
särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1952
års lag innehåller tilläggs- och undantagsbestämmelser till den gmnd­&lt;br&gt;
läggande regleringen i RB med avseende på dels personella tvångsmedel,&lt;br&gt;
dels beslag och telefonavlyssning vid vissa brott mot rikets säkerhet och&lt;br&gt;
andra grövre brott. Lagens giltighetstid är tidsbegränsad och gäller efter&lt;br&gt;
den senast gjorda förlängningen till utgången av år 1987 (SFS 1986:1043).&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de personella tvångsmedlen har i paragrafen tagits in be­stämmelser,
som avviker från RB:s regler om anhållningstidens längd. I förarbetena till 2 §
framhålls att möjhgheterna till förlängning av anhåll-ningstiden är nödvändiga
med hänsyn till den ofta komplicerade och svår-utredda beskaffenheten av de
brott som omfattas av lagen. De långa anhållningstider som medges enligt 2 § är
emellertid inte förenliga med kravet i Europakonventionen pä en ofördröjlig
domstolsprövning av ett straffprocessuellt frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
har sin huvudsakliga betydelse när det gäller beslag och telefon­avlyssning.
Reglerna om förlängd anhållningstid Ullämpas mycket sällan. Det finns dock
ingen anledning att nu föreslå några sådana ändringar i lagen som innebär några
avgörande försämringar i möjlighetema att utreda de brott som det här är fråga
om. Frågan om möjligheterna att genom en permanent reglering föra över reglema
i 1952 års lag till RB har för övrigt övervägts av tvångsmedelskommittén.
Kommittén har i sitt slutbetän­kande (SOU 1984:54)
Tvångsmedel-Anonymitet-Integritet föreslagit att den särskilda regleringen i
1952 års lag behälls och att lagen liksom nu har begränsad giltighetstid och
regelbundet omprövas. Betänkandet har re­missbehandlats och övervägs för
närvarande inom justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fortsatt reglering av fristerna för en häktningsförhandling bör ta sikte på
att, med bibehållna möjligheter Ull utvidgad tid för utredningen vid
ifrågavarande brott, tillgodose Europakonventionens krav på en ofördröj­lig
inställelse av den misstänkte inför en domare eller motsvarande för prövning av
frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen har därför föreslagits att behovet av ytterligare tid för utredning
i häktningsfrågan löses genom att rätten i de fall som omfattas av lagen ges
möjlighet att, på åklagarens begäran, förlänga den tid inom vilken en ny
häktningsförhandling enligt 24 kap. 19 § RB skall hållas då den misstänkte på
gmnd av att utredningen i häktningsfrågan inte är helt klar har häktats med
stöd av regeln i 24 kap. 3 § RB. Genom att rätten ges möjlighet att förlänga
tiden för en omprövningsförhandling enligt 24 kap. 19 § med högst två eller, om
det med hänsyn till utredningen är oundgängli­gen nödvändigt, högst fyra
veckor, kommer i fortsättningen samma tid att stå åklagaren till buds för
utredning i häktningsfrågan som enligt de nuva­rande reglema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär däremot att det i fortsättningen blir rätten som prövar&lt;br&gt;
åklagarens begäran om ytterligare tid för att bedöma häktningsfrågan i&lt;br&gt;
stället för som i dag JK. Vid tillkomsten av 1952 års lag diskuterades frågan&lt;br&gt;
om kontrollen över åklagarens handhavande av anhållnings- insUtutet.&lt;br&gt;
Lösningen med JK som kontrollorgan kom till på förslag av första lagut­&lt;br&gt;
skottet. Som skäl för att inte lägga kontrollen hos rätten anfördes bl. a. att&lt;br&gt;
domstolarna skulle stå främmande för polis- och åklagarmyndighetemas&lt;br&gt;
verksamhet och att det också kunde innebära en viss risk för att förtroen­&lt;br&gt;
det för domstolarna skulle påverkas ogynnsamt, om rätten gjordes till&lt;br&gt;
kontrollorgan när det gällde anhållningsinstitutet. Vidare framfördes att&lt;br&gt;
den omständigheten att rätten inte skulle vara skyldig att hålla förhandling&lt;br&gt;
väsentligt reducerade värdet av en kontroll från domstolens sida.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den lösning som föreslås i paragrafen gör sig de nu anförda skälen Prop.
1986/87:112 mot att rätten prövar åklagarens begäran om ytterligare Ud för
utredning i häktningsfrågan inte lika starkt gällande som Udigare. Genom att
skälen för fortsatt frihetsberövande redan prövats av domstol vid éh
förhandling tillgodoses den misstänktes rättssäkerhetsintressen t. o. m. bättre
än vad som är fallet enligt de nuvarande reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utformningen
av paragrafen medför att nuvarande andra stycket slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:260) om
internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
första stycket har de allmänna fömtsättningama enligt denna lag för anhållande
och häktning i Sverige anpassats till de ändringar i fråga om
häktningsförutsättningama som föreslås i 24 kap. 1 och 2 §§ RB. Ändring­arna
innebär snarast en starkare markering av Sveriges konventionsåta­ganden (jfr
prop. 1972:98 s. 122 och 168).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
andra stycket skall förfarandereglerna i 24 och 25 kap. RB Ulläm­pas i fråga om
tvångsmedel enligt första stycket. 1 stycket har vidtagits vissa ändringar av
redaktionell art. Att reglerna i 24 kap. RB skall tillämpas innebär bl. a. att
de frister som där föreskrivs också gäller i fråga om anhållande och häktning
enligt denna lag. Givetvis gäller även i dessa fall undantaget från den s. k.
söndagsregeln i 2 § andra stycket lagen om beräkning av lagstadgad tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.       lag
om ändring i rättegångsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1930:173) om beräkning av lagstadgad Ud,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1972:260) om internaUonellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1987-03-05&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
justitierädet Mannerfelt, regeringsrådet Voss, jusUtierådet Broomé.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 1987 har rege­ringen på
hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
rättegångsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1972:260) om internationellt samarbete röran­de verkställighet av
brottmålsdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ingegerd
Thuresson. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i rättegångbalken Inledande synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förslag till ändring av reglerna om gripande, anhållande och häktning som läggs
fram i lagrädsremissen går till väsenUig del ut på en anpassning Ull den
Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättig­heterna och de
gmndläggande friheterna och den praxis som har utvecklats vid tolkningen av
konvenUonen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
sin anslutning till Europakonventionen har Sverige åtagit sig att anpassa sin
lagstiftning till konventionens bestämmelser och den tolkning av dessa som
Europarådets högsta organ kan komma att ge. Om dessa har gjort uttalanden som
innebär att vissa svenska bestämmelser inte står i överensstämmelse med
konventionen, måste slutsatsen bli att de svenska bestämmelserna inte helt
uppfyller de rättssäkerhetskrav som kan härledas ur konvenUonen. I motsats till
vad som sägs i remissförslagets allmänna motivering (avsnitt 2.1) anser
lagrådet därför att en anpassning Ull de normer som kommit fram i praxis vid tolkningen
av Europakonventionen är en fråga om rättssäkerhet i egentlig mening och inte i
första hand en anpassning till ett formellt system. Lagrådet har i det
väsenUiga inte något att invända mot innehållet i den föreslagna lagregleringen
i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sidan av de förslag som har inspirerats av Europakonventionen är&lt;br&gt;
det främst förslaget i fråga om häktningsfömtsättningarna som tilldrar sig&lt;br&gt;
intresse i remissen. De centrala bestämmelserna härom finns i 24 kap. 1 §&lt;br&gt;
rättegångsbalken (RB). De återspeglar lagstiftarens avvägning mellan, å&lt;br&gt;
ena sidan, intresset av effekUvitet i brottsbekämpningen och, ä andra&lt;br&gt;
sidan, den misstänktes intresse av att inte utan starka skäl bli berövad&lt;br&gt;
friheten. 1983 års häktningsutredning föreslog ändringar i dessa bestäm­&lt;br&gt;
melser som innebar en begränsning av möjligheterna att häkta. Departe-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mentschefen har ställt sig
avvisande Ull detta förslag. Han har likväl     Prop. 1986/87: 112&lt;br&gt;
förordat vissa jämkningar i lagtexten. Syftet synes vara att häktning åtmin­&lt;br&gt;
stone vid recidivfara skall tillgripas i något fler fall än enligt praxis på
sina&lt;br&gt;
håll under senare tid.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets mening kan den föreslagna avfattningen bana väg för en sänkning av
kraven för häktning på ett sätt som knappast har varit avsett. Lagrådet tar upp
denna fråga i anslutning till 24 kap. 1 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
närvarande gäller att häktning kan ske endast om det finns sannolika skäl för
att den misstänkte har begått det häktningsgrundande brottet. Anhållande kan
däremot fä stödjas också på svagare brottsmisstanke, om det i övrigt finns
starka skäl för frihetsberövande, s.k. utredningsanhål­lande. Kravet på
sannolika skäl behålls i remissförslaget som en huvudre­gel vid häktning.
Enligt remissförslaget införs emellertid nu även &amp;quot;utred­ningshäktning&amp;quot;.
Skälig misstanke mot den misstänkte måste föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådets mening kan man inte bortse från behovet av att i spe­ciella fall,
särskilt när ett allvariigt brott har begåtts, under kortare tid kunna hälla en
misstänkt frihetsberövad i väntan på ytterligare utredning, fastän misstanken
inte är sä väl underbyggd som vanligen krävs. Förslaget att också häktning
skall kunna ske redan på skälig misstanke är beUngat av den förkortning av
fristen för frihetsberövande utan domstols godkännan­de som är påkallad av
anpassningen till Europakonventionen. Allmänt sett innebär förslaget inte någon
förlängning av den tidrymd under vilken en person kan vara berövad friheten på
grund av brottsmisstanke utan att misstanken har sannolikhetens styrka. Från
rättssäkerhetssynpunkt är det en fördel att prövningen härav för framtiden
kommer att vila pä domstol, när inte frihetsberövandet blir helt kortvarigt.
Lagrådet har av anförda skäl inte någon erinran mot förslaget om
utredningshäktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
i dessa inledande synpunkter är att beröra ett för flera av 24 kapitlets
bestämmelser gemensamt spörsmål, nämligen att i framställ­ningar eller beslut
skall anges det &amp;quot;brott&amp;quot; som läggs den misstänkte till last (5, 6 och
12 §§). I remissprotokollet görs i flera sammanhang uttalanden om det angelägna
i att berörda myndigheter i sådana sammanhang preci­serar vilket konkret
handlande som läggs den misstänkte till last (andan i avsnitt 2.3.4,
uttryckliga ordalag i avsnitt 2.5 saml i någon mån specialmo­tiveringen till 24
kap. 12 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
vill ansluta sig till dessa uttalanden. Sammanfattningsvis bör beträffande de
paragrafer vilka ställer kravet att &amp;quot;brottet&amp;quot; skall anges iakttas att
den avsedda gärningen blir beskriven på ett individualiserande sätt. Sålunda
bör tid, plats, handlingssättet i korthet och vid behov måls­ägandens identitet
anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Europakonventionen uppställs kravet att en misstänkt (på ett för honom
begripligt språk) skall underrättas om innebörden av den anklagelse som riktas
mot honom (art. 5 2. och 6 3. a). Detta krav torde i tillräcklig mån i
häktningssituation bli tillgodosett genom lagrådets förslag nedan under 24 kap.
12 § (åsyftande vad lagrådet skrivit i sitt förslag Ull 11 § tredje stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 kap.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (Mannerfelt och
Broomé):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen föresläs vissa jämkningar av saklig betydelse. Ett nytt, enheUigt
beviskrav införs sålunda i fråga om de särskilda häktningsgmn­derna flyktfara,
kollusionsfara och recidivfara. Dessutom beskrivs recidiv-grunden på ett annat
sätt än enligt gällande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har ingen invändning mot att beviskravet för de olika häkt­ningsgrunderna görs
enheUigt. Som framgår av de inledande synpunkterna hyser emellertid lagrådet
farhågor för att de nya formuleringarna ger in­tryck av att kraven för häktning
är väl lågt ställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beviskravet
har sålunda angetts så att det skall finnas &amp;quot;risk för&amp;quot; häkt­ningsgmndande
beteende från den misstänktes sida. Även om avsikten är att det skall handla om
en konkret fara, kan man hysa oro för att också en låg risk tas Ull intäkt för
frihetsberövande. För häktning bör emellertid enligt lagrådets mening krävas,
om än inte att risken för flykt etc är &amp;quot;påtaglig&amp;quot; — det föreslog
häktningsutredningen - så i alla fall att den framstår som beaktansvärd, som
något man på allvar har att räkna med. Enligt lagrådets mening är uttrycket
&amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;, som nu används i fråga om flyktfara och
kollusionsfara, bättre ägnat att rida spärr mot slentrian i prövningen av
häktningsvillkoren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Farhågoma
för en alltför häktningsbenägen praxis får ett Ullskott, om man ställer samman
det föreslagna beviskravet med beskrivningen i re­missförslaget av
recidivgmnden: återfall i brott. Om detta senare uttryck kan sägas följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att häktning skall kunna ske på gmnd av recidivfara måste det rimligen vara
fråga om en Udsmässigt inte alltför avlägsen risk för återfall. Rätten bör ha
hållpunkter för att den misstänkte skäligen kan befaras begå nya brott inom
ganska kort Udrymd, i vart fall senast innan en lagföring utan häktning är
avslutad. Det bör kunna sägas att den misstänkte antagli­gen är inne i en
brottsaktiv fas. Vidare förhåller det sig naturligtvis inte så att risken för
vilket brott som helst är relevant vid recidivbedömningen. Vad som i allmänhet
bör beaktas är återfall i brott av liknande slag som det häktningsgmndande
brottet, låt vara att det inte rör sig om någon mera formell avgränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beskrivningen
i gällande lydelse av recidivrisken som en risk för att den misstänkte
&amp;quot;fortsätter sin brottsliga verksamhet&amp;quot; markerar ett samband med den
häktningsgrundande brottsligheten och leder tanken Ull de av-gränsningar som
nyss har diskuterats. Detsamma kan knappast sägas om den föreslagna, nya
formuleringen. Enligt lagrådets mening är gällande lydelse att föredra med
tanke på rättssäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefen
framhåller i remissprotokollet att det är viktigt att använda häktning bl. a.
för att bryta seriebrottslighet. Att sådan träffas av häktningsbestämmelsema
även i den mera restriktiva utformning som har förordats i det föregående är
alldeles klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
förklarar departementschefen att domstolarna vid tillämpningen av
häktningsreglerna särskilt bör beakta, om det finns risk för återfall i brott
som riktar sig mot eller medför fara för annans liv, hälsa eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;egendom eller i övrigt
allvarligt kränker annans personliga integritet. Hans     Prop. 1986/87: 112
avsikt torde vara att domstolama härvidlag skall inta en mera skärpt hållning i
förhällande till de misstänkta än för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
hinder mot att utan stöd i littrycklig föreskrift anlägga ett sådant i viss mån
selektivt betraktelsesätt kan i och för sig knappast anses förelig­ga. Den
proportionalitetsprincip som ligger bakom bestämmelserna i 1 § andra och tredje
styckena (enligt remissförslaget) bör sålunda kunna färga av sig också inom
ramen för Ullämpningen av huvudregeln om häktning i paragrafens första stycke.
Det är också att märka att denna regel inte är obligatorisk och alltså redan
därigenom medger en viss nyanserad bedöm­ning. Slutligen kan erinras om att
recidivfaran enligt lagtexten skall bedö­mas med hänsyn bl. a. till brottets
beskaffenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
sådant hänsynstagande som departementschefen finner önskvärt är säkert inte
heller främmande för domstolarna. Huruvida dessa i dag i otillräcklig grad
beaktar skyddet för presumtiva brottsoffer undandrar sig lagrådets bedömning;
något belägg för att så skulle vara fallet redovisas inte i remissen och är
naturligtvis under alla förhållanden svårt att erhålla. Om det verkligen finns
skäl att ge domstolarna signaler till en ändrad praxis - något som lagrådet
inte är övertygat om - torde emellertid med utgångspunkt i lagrådets
uppfattning om beskrivningen av häktningsrekvi­siten fordras en anvisning i
lagtexten; lagrådets förslag till enhetligt bevis­krav kan nämligen rent
språkligt tydas som att utrymmet för häktning vid återfall snarare minskar än
ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anvisningen
skulle kunna ges i ett nytt andra stycke i paragrafen och få följande lydelse:
&amp;quot;Vid Ullämpning av första stycket 3 skall särskilt beaktas faran för
återfall i brott som riktar sig mot någon annans hv eller hälsa eller som
annars är ägnat att medföra kännbart personligt lidande för annan&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår anser lagrådet att det skulle föra för långt att generellt särbedöma
risken för återfall i egendomsbrott. Vad som härvidlag främst kommer i
blickpunkten är, som också framgår av remissförslaget, stölder som sker efter
intrång i annans hem. Sådana upplevs ofta som mycket kränkande och kan
&amp;quot;medföra kännbart personligt lidande&amp;quot; för de drab­bade (jfr Ds Ju
1986: 11 s. 51 fO. Detta uttryck kan träffa också andra brott, t. ex. olaga hot
och sexualbrott. Att uttrycket är ganska vagt torde inte vara alltför
besvärande i sammanhanget. Det måste nämligen noga fasthål-las att
fömtsättningama för häktning enligt första stycket alltid skall vara uppfyllda.
Å andra sidan medger givetvis detta stycke häktning vid risk för återfall i
annan brottslighet än den som utpekas i det av lagrådet skisserade andra
stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
tillstyrker alltså lagrådet att beviskravet i fråga om de särskilda häktningsgrunderna
görs enhetligt. Lagrådet föreslår att detta krav beskrivs så att det
&amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; att den misstänkte handlar på angivet sätt och
att detta handlande såvitt gäller recidivfaran alltjämt anges vara att han
&amp;quot;fortsätter sin brottsliga verksamhet&amp;quot;. Är avsikten att länka in
domstolarna på en något annan praxis än den nuvarande i fråga om häktning vid
fara för återfall i brott av viss typ, bör en anvisning härom lämnas i
paragrafen efter mönster av lagrådets utkast ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mannerfelt tillägger:&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid lagskrivning möter
ofta problemet att i träffande uttryckssätt söka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;precisera vilket beviskrav
lagstiftaren åsyftar i det sammanhang som är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;aktuellt. Inte minst
gäller detta när man vill fånga in att något måste vara -&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på konkreta gmnder -
övervägande sannolikt men ändå inte, absolut sett,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;når upp till nivån
&amp;quot;sannolikt&amp;quot;. Ett för rättstillämparna invant uttryck är,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;när något negativt ligger
i blickfånget, att viss händelse &amp;quot;skäligen kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befaras&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ersättning för det sistnämnda uttrycket lanseras i remissförslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;orden
att det skall föreligga &amp;quot;risk för att     &amp;quot;. När nu remissförslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förordar
ett ändrat uttryckssätt, må tvä förhållanden framhållas. För det första ger
uttrycket &amp;quot;risk för att&amp;quot; otvivelaktigt intryck av ett lägre bevis­krav
än det äldre uttrycket; språkkänslan i den delen kan växla men i vart fall
ledes inte tanken till att någon sannolikhetsövervikt behöver föreligga för att
det negativa fenomenet skall inträffa. För det andra kan noteras att försöken
att genom språkvariationer uppnå ökad precision vid beviskravs­bestämningar
egentligen alltid blir fmktlösa. En exemplifiering av en mångfald dylika försök
har — med ironisk underton — redovisats i Bold-ings redan år 1951 publicerade
doktorsavhandling (Bevisbördan och den juridiska tekniken s. 166 ff). Jag kan
inte se det som en vinning eller bedrift att utöka den av Bolding redovisade
floran av uttryck med den föreslagna lokuUonen (låt vara att varianten
&amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; - med tveksamt värde -redan har influtit i ett par
lagstiftningsprodukter).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan tilläggas att en parallell till &amp;quot;skäligen kan befaras/antagas&amp;quot;
förefinnes i uttrycket &amp;quot;är skäligen misstänkt&amp;quot;, som enligt RB
betecknar ett högre beviskrav än &amp;quot;kan misstänkas&amp;quot; och utlöser vikUga
rättsföljder, vilka ej får inträda vid lägen där endast det lägre beviskravet
är uppfyllt. När denna distinktion, styrd av ordet &amp;quot;skäligen&amp;quot;,
bibehållits i remissförslaget, måste man ställa sig något skeptisk till det
berättigade i att man i remiss­förslaget skyggar för parallelluttrycket
&amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det anförda har jag velat ge något ytterligare eftertryck åt lagrådets ovan
uttalade åsikt att orden &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; bör bibehållas i nu
aktuell lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Voss:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Både
av utredningen och i remissen framhålls att innebörden av de båda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttrycken
&amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; och &amp;quot;anledning förekommer&amp;quot; är oklar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns därför goda skäl för att införa ett enhetligt beviskrav för samUiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktningsgmnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
remissförslaget anges beviskravet så att det med hänsyn till brottets
beskaffenhet, den misstänktes förhållanden eller någon annan omständig­het
skall finnas risk för avvikande, försvårande av utredningen eller åter­fall. I
specialmotiveringen understryks att risken i det enskilda fallet måste framstå
som konkret. Även om förslaget således inte bör kunna ge utrym­me för
resonemang av typen att en viss risk för ett häktningsgmndande beteende alltid
föreligger, kan man inte bortse från möjligheten att riskbe­dömningen ibland
kan komma att göras på ett sådant slentrianmässigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att undvika en sådan tillämpning kan man antingen kvalificera&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riskbegreppet
eller använda ett annat uttryck: Om man följer den senare Prop. 1986/87: 112
vägen, bör något helt nytt uttryck inte övervägas. Valet bör stå mellan de
redan förekommande &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; och &amp;quot;anledning förekom­mer&amp;quot;.
Det sistnämnda kan rent språkligt anses innebära ett lägre beviskrav och
liknande invändningar kan göras mot det som i fråga om ett okvalifi­cerat
riskbegrepp. Det bör därför inte användas i detta sammanhang. Om det är så som
antyds i lagrådsremissen, nämligen att domstolspraxis skulle betrakta de båda
uttrycken som mer eller mindre likvärdiga, lämpar sig emellertid inte heller
&amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; för att uttrycka det enhetliga beviskravet. Pä
vissa håll men inte på andra skulle det kunna uppfattas som en skärpning av
beviskravet för recidivfara och en viss osäkerhet i rättstillämpningen skulle
kunna bli följden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är därför enligt min mening att föredra om man kan undvika de båda förekommande
uttrycken för alt ange det enhetliga beviskravet och i stället kvalificera det
i remissen föreslagna riskbegreppet. Det bör ske genom att tillfoga ordet
&amp;quot;påtaglig&amp;quot; - vilket utredningen föreslog och majoriteten av
remissinstanserna godtog eller lämnade utan erinran. Uttrycket &amp;quot;påtaglig
risk&amp;quot; förekommer i andra sammanhang där det avses markera att risken skall
vara konkret i det enskilda fallet, alltså just vad som understryks i
specialmotiveringen till förevarande paragraf. I förarbetena till 4 § lagen
(1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter sägs t. ex.
att risken för att vara påtaglig skall kunna beläggas i det särskilda fallet
och att omständigheter som kan knytas till gäldenären måste tala för att det
finns risk för att han inte kommer att betala fordringen. Det understryks
vidare att en helhetsbedömning av gäldenärens förhållanden skall göras (prop.
1978/79:28 s. 141). En liknande helhetsbedömning skall göras vid tillämpningen
av bestämmelsema i 26 kap. 7 § brottsbalken om villkorlig frigivning, för att
slå fast om det finns påtaglig risk för återfall i brottslighet (prop.
1980/81:76 s. 60 och 1982/83:85 s. 124). Del sagda leder enligt min mening till
att beviskravet för de tre häktningsgmnderna bör vara &amp;quot;påtag­lig
risk&amp;quot;. Det bör betonas, som också skedde vid 1981 års ändring av
bestämmelserna i 26 kap. 7 § brottsbalken (prop. 1980/81:76 s. 49), att detta
naturligtvis inte får medföra att så höga krav på dokumentation ställs alt
intresset av samhällsskydd i realiteten inte blir tillgodosett i tillbörlig
utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om beskrivningen av recidivfaran är jag ense med lagrådet om att
uttrycket &amp;quot;fortsätter sin brottsliga verksamhet&amp;quot; bör behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefen
synes mena att domstolarna till förfång för allmän­na rättsskyddsintressen
utnyttjar recidivfara som häktningsgrund alltför restriktivt i fråga om vissa
former av traditionell brottslighet. Som exempel nämns upprepade
inbrottsstölder. Han framhåller att det är viktigt att använda häktning bl. a.
för att bryta seriebroltslighel. Vidare menar depar­tementschefen att
domstolarna vid tillämpningen av häktningsreglema bör beakta om det finns risk
för återfall i brott som riktar sig mot eller medför fara för annans liv, hälsa
eller egendom eller i övrigt kränker annans personliga integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
uttalandena görs i anslutning Ull icke endast redaktionella&lt;br&gt;
ändringar i 1 § första stycket, bör de tillerkännas betydelse som tolknings-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;data vid Ullämpningen av
lagrummet i dess nya lydelse. Det hindrar natur- Prop. 1986/87: 112 ligtvis
inte att man försöker ge uttryck för lagstiftarens kriminalpolitiska
intentioner genom all i lagtexten ange vissa brottstyper beträffande vilka
recidivfaran skall särskilt beaktas. Svårigheten är emellertid alt ange dessa
brottstyper så att de blir varken för snäva eller för vida och därför kanske
snart behöver formuleras om. Vill man t. ex. särskilt framhålla bostadsin­brotten,
varmed i remissen synes avses inbrott i någons permanenta bo­stad, för ett
uttryck som &amp;quot;brott mot annans egendom&amp;quot; alltför långt. Det­samma är
enligt min mening fallet med uttrycket &amp;quot;brott som är ägnat att medföra
kännbart personligt lidande för annan&amp;quot;. Säkerligen kan ett inbrott i den
permanenta bostaden många gånger medföra ett kännbart personligt lidande för
den bestulne. Men man vågar väl knappast påslå alt ett inbrott i t. ex.
fritidsbostaden, den egna butiken eller t. o. m. bilen inte typiskt sett kan
medföra ett motsvarande lidande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mer
eller mindre allmänna uttryckssätt för all ange vilka typer av brott som skall
särskilt beaktas vid bedömningen av recidivfaran kan också leda till att
rättsskyddsinlressel inte uppfattas som lika starkt i fråga om andra brott som
inte kan hänföras till de avsedda brottstyperna men där del likväl kan finnas
en konkret återfallsrisk i det enskilda fallet. Det är ingalunda otänkbart att
andra brottstyper än de som i dag slår i fokus snart nog kan leda Ull krav på
kraftfulla motåtgärder och att en översyn av de straff­processuella
tvångsmedlen och deras användning då åter blir aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
uppfattning är därför att lagtexten inte bör innehålla någon ytterliga­re
anvisning för bedömningen av recidivfaran utöver de som redan finns i förslaget
till 1 § första stycket, dvs. alt hänsyn skall las till brottets beskaf­fenhet,
den misstänktes förhållanden eller någon annan omständighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
(Mannerfelt och Broomé):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
hänvisning till yttrandet under 1 § föreslår lagrådet att orden &amp;quot;del finns
risk för&amp;quot; i punkt 2 i förevarande lagmm byts ut mot uttrycket &amp;quot;del
skäligen kan befaras&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Voss:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
de skäl som jag har anfört under 1 § föreslår jag att ordet
&amp;quot;påtaglig&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fogas
till ordet &amp;quot;risk&amp;quot; i punkt 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen anges förutsättningarna för s. k. utredningshäktning. Sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
beslutas även om det inte finns sannolika skäl för den misstänktes&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skuld
ulan endast skälig misstanke. Som framgår av 19 § kan emellertid det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sänkta
beviskravet ligga till gmnd för häktning endast under en kort Ud, i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmänhet
högst en vecka. Denna inskränkning i tillämpningen av 3 § bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämpligen
anges i texten, t. ex. genom alt upptakten formuleras så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Även
den som endast är skäligen misstänkt för brott får, med den be-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gränsning
som följer av 19 §, häktas, om ...&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 1 i förslaget
krävs för utredningshäktning alt fömtsättning- Prop. 1986/87: 112 arna &amp;quot;i
övrigt&amp;quot; (dvs. bortsett från vad som gäller om brottsmisstankens styrka) är
uppfyllda enligt vad som sägs i 1 § första stycket eller 2 §. Meningen har
emellertid inte varit ätt den fömtsättning för häktning skall bortfalla som
enligt 1 § tredje stycket (i remissförslaget; jfr lagrådets propå ovan om
ytterligare ett stycke i 1 §) ligger i kravet på att det inte kan antas alt en
kommande påföljd stannar vid böter. Hänvisningen bör därför i fråga om 1 §
gälla första och tredje (eventuellt fjärde) styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
punkt 2 sägs att del skall vara av synnerlig vikt alt den misstänkte las i
förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet. Att man kan räkna med
att utredningen inom kort fullständigas så att åtminstone sannolika skäl för
den misstänktes skuld kommer att föreligga är alltså en nödvändig förutsättning
för utredningshäktning. Men ytterligare, starka skäl måste Ullkomma för ett
frihetsberövande på endast skälig misstanke. Ett sådant kan vara alt risken för
flykt, kollusion eller recidiv är särskilt hög. Ett annat kan vara all brottet
är allvariigt. En hög sannolikhet för omedelbara framsteg i utredningsarbetet
bör också kunna tas med i bedömningen. Huruvida förvarslagandet är av
&amp;quot;synnerlig vikt&amp;quot; får avgöras efter en sammanvägning av främst nu
nämnda faktorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning till regleringen om ulredningshäklning inställer sig frågan hur
sådan åtgärd skall anses förhålla sig till utlämningslagsUflningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och för sig kan hinder inte anses möta mot att utredningshäktning tillgrips i
ett ärende om utlämning för brott från Sverige till annan stat. Därvid måste
dock förutsättas att beslutet om utredningshäktning i Sverige följs upp av en
hållen förhandling här enligt 19 § i remissförslaget. Först genom förhandling
av sistnämnt slag kan ges uttalande att den utlämnings-hotade är på sannolika
skäl misstänkt för ullämningsgrundande gäming, som berättigar till att han
hälls i häkte. Sedan blir det beslutsmyndigheter­nas sak att i
utlämningsärendet bedöma om hinder mot utlämning förelig­ger. Alt märka är alt
ullämningslagarna förutsätter att sannolika skäl skall föreligga för all
uUämning skall få äga mm; se 9 § lagen (1957:668) om utlämning för brott och 9
§ lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och
Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framställning
om utlämning //// Sverige från någon annan stat av den som här i landet är
misstänkt eller tilltalad för brott skall i allmänhet grundas på ett beslut om
häktning av den som begärs utlämnad (se 2 och 6 §§ förordningen 1982: 306 med
vissa bestämmelser om utlämning för brott Ull Sverige). Hittills har detta
inneburit alt ett konstaterande om sannolika skäl i skuldfrågan har legat till
gmnd för utlämningsframställ­ningen. Del torde inte komma i fråga att gä ifrån
denna princip. Beslut om utredningshäktning, dvs. ett beslut gmndat endast på
skälig misstanke om skulden, skall alltså inte läggas Ull gmnd för
utlämningsframställning. Lagrådet vill peka på alt detta förhållande möjligen
kan behöva klargöras i den nämnda förordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
remitterade förslaget innebär att 24 kap. RB i dess helhet blir föremål för en
översyn, resulterande delvis i ingripande sakliga ändringar, delvis i endast
språklig och redigeringsmässig modernisering. En lucka i kapitlets
paragrafföljd har uppstått i och med att ingen föreskrift återfinnes på 11 §:s
plats. Vid föredragningen inför lagrådet har upplysts att man inom departe­mentet
velat undvika en omnumrering av ett flertal paragrafer efter den nu nämnda, då
det ansetts vara av värde alt det nya kapitlets bestämmelser i
paragrafnumreringen såvitt möjligt får samma sifferbeteckning som sina
nuvarande motsvarigheter. Enligt lagrådels åsikt har delta resonemang sitt
berättigande. EmellerUd kan man ulan svårighet undvika den skönhets­fläck som
frånvaron av en 11 § onekligen utgör, nämligen genom att dela upp den
föreslagna, ganska omfångsrika 12 § i två paragrafer varvid den ena inplaceras
på 11 §:s plats. En sådan uppdelning torde t. o. m. ha vissa sakliga fördelar i
och med att man därigenom kan få dels en särskild paragraf som reglerar vad som
materiellt skall gälla beträffande häktnings­framställning (11 §), dels en
renodlad frist-paragraf (12 §). Lagrådet har tänkt sig att paragraferna — med
anknytning till remissförslagets ordalag men med smärre utbyggnader — kan ges
följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;11
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
inte anhållningsbeslutet hävs, skall åklagaren inom tid som anges i 12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munUigen
eller skriftligen göra framställning hos rätten om häktning av den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anhållne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
framställningen skall anges det brott som misstanken avser, grunden för
häktningsyrkandet samt lidpunkten för frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
anhållne och hans försvarare skall, om möjligt, genast underrättas om
häktningsframställningen genom åklagarens försorg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktningsframställning
skall göras samma dag som anhållningsbeslutet meddelades eller senast dagen
därefter. Om det finns synnerliga skäl, får framställningen göras senast tredje
dagen efter anhållningsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
anhållningsbeslutet meddelats i den misstänktes frånvaro, räknas tiden från
dagen då anhållningsbeslutet verkställdes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Görs
inte häktningsframställning inom föreskriven lid, skall åklagaren omedelbart
häva anhållningsbeslutet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
kommentarer må göras Ull vissa av de sålunda föreslagna bestäm­melserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
§ första stycket andra meningen: Av motiveringen till remissförslaget framgår,
att häktningsframställning skall kunna göras muntligen (inbegri­pet
lelefonförmedlad framställning). Eftersom RB hittills fömlsalt skriftlig
häktningsframställning, synes det av värde om möjligheten av muntlighet
uttryckligen anges. I administrativ ordning torde böra utfärdas bestämmel­ser
om vad som bör iakttagas för att en muntlig framställnings exakta innebörd
skall säkerställas genom skriftliga noteringar av mottagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      § tredje stycket:
Den misstänkte skall underräUas om häklningsfram-    Prop. 1986/87:112&lt;br&gt;
ställningen med undanlag för det fall aU han är på fri fot. Underrättelse Ull&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försvarare
bör av sådana praktiska skäl som berörs i remissprotokollet inte göras
obligatorisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12      §
tredje stycket: Enligt nu gällande lydelse av 12 § första stycket fjärde&lt;br&gt;
meningen skall, om häktningsframställning inte görs inom stadgad frist,&lt;br&gt;
den anhållne genast friges. Någon motsvarighet till den bestämmelsen&lt;br&gt;
finns inte i det remitterade förslaget. Del måste dock anses vara av värde&lt;br&gt;
att lagtexten ger uttryckligt besked om rättsläget i den situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
andra meningen i andra stycket får häktningsförhandlingen aldrig hållas senare
än på Qärde dagen efter del faktiska frihetsberövandet. Denna mening har
språkligt utformats som ett undanlag till styckels första mening. I sällsynta
fall kan den fä aktualitet också i relation till huvudre­geln i första stycket.
I syfte alt göra detta klart föreslår lagrådet att paragrafen får en något
annan redigering (se nedan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för fristberäkningen i paragrafens andra stycke är alltså tidpunkten för
gripandet eller, när anhållningsbeslutet har meddelats i den misstänktes
frånvaro, beslutets verkställande. Såsom framhålls i den all­männa motiveringen
kan viss tveksamhet uppkomma om hur fristen - för all vara förenlig med
Europakonventionens bestämmelser i art. 5 1. c) och 5 3. - skall beräknas när
den misstänkte faktiskt var berövad friheten redan då det straffprocessuella
tvångsmedlet beslöts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan situation kan föreligga om gripandet har föregåtts av att den misstänkte
har varit berövad sin frihet enligt bestämmelserna i t. ex. lagen (1966:293) om
beredande av. sluten psykiatrisk vård i vissa fall, lagen (1980:621) med
särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1981:1243) om vård av missbmkare
i vissa fall eller smiltskyddslagen (1968:231). Det kan således tänkas att en
på delta sätt omhändertagen person är eller blir misstänkt för ett
häktningsgmndande brott och att han grips i direkt anslutning till att
tvångsvården upphör. Eftersom den vården kan ha pågått avsevärt längre tid än
vad som är tillätet för straffproces­suellt frihetsberövande, skulle det mycket
ofta bli omöjligt att gripa någon, om fristberäkningen skall inkludera tiden
för tvångsvården. De nämnda lagarna innehåller emellertid bestämmelser om sådan
prövning av tvångs­vården som avses i 2 kap. 9 § andra stycket regeringsformen
(jfr art. 5 4. i Europakonventionen), varför det inte möter något hinder ur
rättssäker­hetssynpunkt att vid fristberäkningen bortse från det administrativa
fri­hetsberövande som har föregått det straffprocessuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3.1) sägs all kvarhållande för&lt;br&gt;
förhör enligt reglerna i 23 kap. 7-9 §§ RB eller omhändertagande enligt&lt;br&gt;
LOB eller 13 § andra stycket polislagen inte kan anses som frihetsberö­&lt;br&gt;
vande i den mening som avses i art. 5 &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;c) i Europakonventionen
och&lt;br&gt;
därför inte skall räknas med vid frislberäkningen när kvarhållandel resp.&lt;br&gt;
omhändertagandel övergår i ett gripande. Skälet härför anges vara alt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;syftet
med kvarhållandel och omhändertagandet inte är att ställa den     Prop.
1986/87: 112 frihetsberövade inför domstol och att den nämnda artikeln därför
inte är tillämplig. Det förda resonemanget föranleder följande kommentarer från
lagrådels sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
humvida bestämmelserna om omhändertaganden enligt LOB och 13 § andra stycket
polislagen är förenliga med Europakonventionens regler om domstolsprövning
aktualiserades vid tillkomsten av polislagen. Departementschefen instämde i ett
uttalande av lagrådet att dessa omhän­dertaganden får anses vara sädana
kortvariga frihetsberövanden som inte kräver domstolsprövning enligt
bestämmelserna i 2 kap. 9 § regeringsfor­men; uttalandet avsåg även möjligheten
till omhändertagande i tolv Ummar enligt 14 § polislagen. Departementschefen
tillade att inte heller bestäm­melserna om rätt till domstolsprövning i
Europakonventionen ger anled­ning till annan bedömning. (Se prop. 1983/84:111
s. 155-156 och 162.) Vad departementschefen anfört föranledde ingen erinran
frän riksdagens sida (JuU 27). Den sålunda intagna ståndpunkten angående
kortvariga frihetsberövanden bekräftas i viss mån av ett fall som behandlats av
Europakommissionen (ärende 7376/76). Kommissionen fann alt det inte förelåg ett
brott mot art. 5 4. när ett frihetsberövande hade varat kortare lid än vad som
behövts för att få till stånd domstolsprövning. Det saknas enligt lagrådets
mening skäl aU ge de helt kortvariga frihetsberövandena en annan innebörd vid
tillämpningen av art. 5 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd bl. a. av det sagda är lagrådet böjt alt instämma i departe­mentschefens
slutsats att de av honom berörda kortvariga frihetsberövan­dena inte är sådana
att de för att man skall uppfylla Europakonventionens krav på ofördröjlig
judicidl prövning måste tas med i fristberäkningen när de övergår i gripande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Viss
osäkerhet om konvenlionsorganens framtida bedömning kan man dock hysa, främst
för det fallet att gripandet har föregåtts av att den gripne har hållits kvar
för förhör enligt 23 kap. RB. Särskilt när den gripne såsom misstänkt för det
aktuella brottet har hållils kvar enligt 9 § första stycket i nämnda kapitel
mer än sex timmar (upp Ull tolv timmar) kunde det sägas ligga nära Ull hands
att räkna in hela eller del av kvarhållandeUden i frislen för
domstolprövningen. Lagrådet vill dock inte föreslå någon regel om detta. Frågan
har med hänsyn till de korta lider det rör sig om liten prakUsk betydelse; har
vederbörande inte kvarhållits för förhör över dygnsgränsen blir slutdagen för
domstolsprövning densamma hur man än räknar. Dessut­om torde Utan särskild
bestämmelse kunna fömtsältas att åklagare och domstolar inom ramen för en frist
som har gripandet som utgångspunkt tar hänsyn till att den misstänkte under
brottsutredningen har förlorat friheten redan dessförinnan. Fristen bör alltså
då om möjligt inte utnyttjas fullt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den allmänna moUveringen (avsnitt 2.3.1) uttalar departementschefen&lt;br&gt;
beträffande s. k. envarsgripande aft av praktiska skäl Udsfrislen i dessa fall&lt;br&gt;
bör kunna räknas från den lidpunkt då den misstänkte överiämnas Ull en&lt;br&gt;
polisman. Lagrådet vill framhålla, all denna ståndpunkt inte är förenlig&lt;br&gt;
med lagtexten i förevarande paragraf Lagrådet finner beträffande de be­&lt;br&gt;
rörda fallen ej anledning all förorda annan ordning än den som följer av&lt;br&gt;
paragrafens ordalydelse.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
spörsmål värt att uppmärksamma är vad som händer om en gripen Prop. 1986/87:
112 eller en anhållen las in på t. ex. sjukhus för vård under så lång lid att
fyradagarsfristen kan komma att överskridas. Ofta är del väl tänkbart att
anhållande inte sker eller att anhålliiiiigsbeslulet hävs i en sådan situation
och att frihetsberövandet aktualiseras igen när den misstänkte skrivs ut. Men
om så inte sker, t. ex. därför att flykt- eller kollusionsfara föreligger trots
sjukhusvistelsen, torde del vara ofrånkomligt alt häktningsförhand­ling hålls
inom fyradagarsfristen. Därvid kan med stöd av 14 § första stycket dispenseras
från den anhållnes närvaro. Så snart den anhållnes förfall har upphört, måste
emellertid ny häktningsförhandling i hans närva­ro genast hållas enligt vad som
föreskrivs i 17 § fjärde stycket (jfr lagrådets yttrande under 16 §). Ett
sådant förfarande torde vara förenligt med art. 5 3. i Europakonventionen. Här
kan erinras om att Europakommissionen i ett sådant fall har godtagit ett
frihetsberövande under fem dagar med hänvisning till att förhållandena legat
utanför myndigheternas kontroll (ärende 4960/71).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad lagrådet har uttalat under denna paragraf föranleder alltså endast den
inledande synpunkten någon ändring i lagtexten. Denna föreslås få följande
utformning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Har
en - - - i häktningsfrågan. Om del finns synnerliga skäl, får förhandlingen
dock hållas senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktningsförhandlingen
får aldrig hållas senare än fjärde dagen efter del att den misstänkte greps
eller anhållningsbeslutet verkställdes.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning
kan komma alt beslutas i fråga om en anhållen som inte är närvarande vid
rätten. Också i ett sådant fall skall självfallet den ordning med ny
häktningsförhandling som anges i 17 § enligt remissförslaget iakt­tas. I
tydlighetens intresse bör en erinran om detta införas i 16 §. Den kan placeras
som ett nytt andra stycke och ges denna lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Beslutas
häktning av en anhållen som inte är närvarande vid rätten, tillämpas 17 §
tredje och fjärde styckena.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
skäl motsvarande dem som har angetts under 13 § förordar lagrådet att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fjärde
stycket får denna avfattning: &amp;quot;När en        i häklningsfrågan. Om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
finns synnerliga skäl, får förhandlingen dock hållas senare. Häktnings­förhandlingen
får aldrig hållas senare än Qärde dagen efter det att häkt­ningsbeslutet har
verkställts eller hindret för den misstänktes närvaro vid rätten har
upphört.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen,
som är ny, innehåller regler om obligatorisk omprövning på&lt;br&gt;
strängare villkor inom en vecka av ett beslut om s. k. utredningshäktning,&lt;br&gt;
dvs. ett beslut som är baserat på endast skälig misstanke i skuldfrågan.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagtexten
skiljer inte ut det fallet att den häktade vid det första beslutet är Prop.
1986/87: 112 pä fri fot. Det är också sannolikt riktigt att en åklagare normalt
saknar anledning att utverka ett beslut om ulredningshäklning av en person som
inte är tagen i förvar. Denne kan ju i vanliga fall berövas friheten med stöd
redan av ett anhållningsbeslut, och först sedan detta beslut har blivit
effektivt inträder kravet på domstolsprövning. (Angående häktningsbeslut som
gmnd för utlämning från annan stat hänvisas till yttrandet under 3 §.) 1
åtminstone en speciell situation kan emellertid utredningshäktning av en person
på fri fot komma i fråga. Lagrådet tänker på det fallet alt tingsrätten har
avslagit åklagarens yrkande om ulredningshäklning av en anhållen som därvid
släppts men hovrätten efter överklagande beslutar om sådan häkt­ning. Efter
tingsrättens beslut torde åklagaren vara förhindrad att försäkra sig om den
misstänktes person genom ett nytt utredningsanhållande, om inte nya
omständigheter tillstöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
länge den häktade är på fri fot, saknas anledning att tillämpa proce­duren i 19
§. Lagmmmets tillämpning bör därför genom ett förbehåll i första meningen
begränsas Ull fall då den som häktats är närvarande vid rätlen. Har nu
hovrätten efter besvär häktat en frånvarande med stöd av 3 § blir gången denna.
När häktningsbeslutet har verkställts, skall ny häktningsförhandling hållas
inför hovrätten i den häktades närvaro (24 kap. 17 § tredje och Qärde styckena
samt 52 kap. 10 § andra stycket RB enligt förslaget). Hovrätten är därvid
oförhindrad att stödja fortsatt häkt­ning på 24 kap. 3 §. Genom detta andra
beslut utlöses emellertid tillämp­ningen av 19 §. Den där stipulerade omhäktningsförhandlingen
skall, så­som lagrådet tolkar bestämmelserna, hållas vid tingsrätten. Beslutas
på nytt om fortsalt häktning - något som nu fömtsätter att det finns sannolika
skäl för aft den misstänkte är skyldig - har tingsrätten alt sätta ut Ud för
åtals väckande (18 § första stycket, jämfört med fjärde stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dispositionsmässigt
förefaller det vara en vinst alt dela upp lagtexten i 19 § på två stycken.
Sista meningen, som gäller de materiella villkoren för fortsatt häktning, bör
bilda det andra stycket. Lydelsen av den text som blir första stycket bör
jämkas något i förhållande till remissförslaget, utöver vad ovan har sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det sagda föreslår lagrådet att 19 § utformas enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Har
någon som är närvarande vid rätten häktats med stöd av 3 §, skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åklagaren,
så snart- i häktningsfrågan. Om del finns synnerliga skäl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;får
förhandlingen dock hållas senare. Förhandling måste alltid, oberoende av
anmälan, hållas inom en vecka från häktningsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det--- omedelbart hävas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafens andra stycke föresläs, alt åklagaren, innan åtal har väckts,&lt;br&gt;
skall få rätt att häva ett häktningsbeslut. Till stöd för förslaget har i den&lt;br&gt;
allmänna moUveringen (avsnitt 2.3.7) åberopats särskilt fall då det under&lt;br&gt;
eller i anslutning till helger uppkommer fråga om att häva häktningsbeslut&lt;br&gt;
och att det då kan uppkomma Udsutdräkt om rättens beslut måste avvak-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tas.
Ytteriigare åberopas att åklagaren i inledningsskedet - innan åtal     Prop.
1986/87: 112 väckts - rent faktiskt råder över beslutsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn Ull RB:s rollfördelning mellan domstol och
åklagare fram­står det som en inadvertens all åklagare skulle kunna upphäva ett
rättens beslut. Förslaget torde dock, med hänsyn till de rent praktiska
synpunkter som ligger bakom, kunna godtas trots de principiella betänkligheter
som uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tills vidare avvisade tanken alt åklagaren även efter
åtals väckande skulle få häva häktningsbeslut hoppas lagrådet inte återkommer.
De princi­piella betänkligheterna får beträffande ett sådant senare läge ökad
tyngd med hänsyn främst till att rätten och målsägande då har iniliativräll i
häktningsfrågan. Vidare sticker det i ögonen att det för målsägande inte finns
någon form för att överklaga åklagarens beslut enligt RB:s besvärs­ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (Mannerfelt och Broomé):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till vad som har anförts under 1 § föreslår
lagrådet att beviskravet i fråga om flyklfara i andra stycket i mbricerade
paragraf behålls oförändrat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Voss:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På de skäl som jag har anfört under 1 § föreslår jag att
ordet &amp;quot;påtaglig&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fogas till ordet &amp;quot;risk&amp;quot; i andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet (Mannerfelt och Broomé):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad lagrådet har förordat i yttrandet under
24 kap. 1 § bör beviskravet angående flyktfara i förevarande paragraf inte ges
någon ny formulering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Voss:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På de skäl som jag anfört under 24 kap. I § föreslår jag
att ordet &amp;quot;påtaglig&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fogas till ordet &amp;quot;risk&amp;quot; i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya reglerna om en snabbare domstolsprövning av
straffprocessuella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frihetsberövanden syftar till att öka rättssäkerheten för
den misstänkte. De&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bör därför så långt det är praktiskt möjligt tillämpas
även i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frihetsberövanden som ägt mm före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan naturligtvis inräffa att en misstänkt vid
ikraftträdandet redan har&lt;br&gt;
varit berövad sin frihet mer än fyra dagar. Om de nya reglerna för frislbe-&lt;br&gt;
räkning skall Ullämpas, kan del då hävdas att frihetsberövandet genast&lt;br&gt;
skall hävas (jfr vad lagrådet anfört under 24 kap. 12 §). En lämplig över-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7   Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gängsbestämmelse
för att förhindra ett sådant ibland slötande resultat och Prop. 1986/87: 112
samtidigt låta andan i de nya fristreglerna slå igenom omedelbart kan vara att
medge att häktningsförhandling hålls samma dag som ikraftträdandet eller
påföljande dag. Om åklagaren inte dessförinnan har gjort en häkt­ningsframställning,
bör han underrätta domstolen om att en sådan är att vänta pä
ikraftträdandedagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
organisatoriska förändringar som reformen medför, bl. a. uppbygg­naden av
veckoslutsberedskapen, måste fömlsätlas bli sä väl förberedda alt de kan börja
fungera samtidigt med att de nya reglerna träder i kraft. Några större
praktiska problem torde därför inte behöva befaras om regler­na om frist för
häktningsförhandling på angivet sätt blir tillämpliga pä frihetsberövanden som
ägt mm före ikraftträdandet. Inte heller finns det anledning räkna med några
olägenheter av att också övriga nyheter görs tillämpliga pä sådana
frihetsberövanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
förkortningen av liden för huvudförhandling i hovrätt kan erinras om
uppskovsmöjligheten som ges i 51 kap. 13 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
föreslår således att andra meningen i övergångsbestämmel­serna utgår och
ersätts med följande: &amp;quot;Är någon vid lagens ikraftträdande berövad friheten
genom gripande, anhållande eller häktning, får häktnings­framställning enligt
24 kap. 12 § göras samt häktningsförhandling enligt 13 och 17 §§ samma kapitel
hållas den dag lagen träder i kraft eller följande dag, om äldre rätt medger
att så sker.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
lämnar förslaget utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lösning som i remissförslaget har valts för alt i de ifrågavarande målen&lt;br&gt;
bereda åklagaren rådrum för ytterligare utredning medan den misstänkte är&lt;br&gt;
berövad friheten trots all sannolika skäl för hans skuld inte kan anses&lt;br&gt;
föreligga är från rättssäkerhetssynpunkt väl så bra som den som framgår av&lt;br&gt;
gällande lagtext. Emellertid faller det i ögonen att den misstänkte efter&lt;br&gt;
häktningsbeslutet av allt all döma kan hållas häktad upp Ull fyra veckor på&lt;br&gt;
endast skälig misstanke om skulden, utan alt häklningsfrågan prövas vid&lt;br&gt;
någon ny förhandling. Hade häktning skett med stöd av vanliga regler,&lt;br&gt;
skulle räUen i allmänhet ha haft all Ull dess åtal väckts hålla ny häktnings­&lt;br&gt;
förhandling minst var Qortonde dag, bl. a. för att se till att utredningen&lt;br&gt;
bedrivs så skyndsamt som möjligt (24 kap. 18 § RB). Denna bestämmelse&lt;br&gt;
torde inte vara tillämplig när häktningen har gmndals på 24 kap. 3 § RB,&lt;br&gt;
något som för vanliga mål är självklart med tanke på regeln i 19 § i samma&lt;br&gt;
kapitel om omhäktningsförhandling redan inom en vecka. Enligt lagrådets&lt;br&gt;
mening är det särskilt angeläget att låta domstolen återkommande kontrol­&lt;br&gt;
lera att skälen för häktning kvarstår och alt utredningen bedrivs skynd-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;br&gt;
samt, när frihetsberövandet är gmndat på svagare skäl än i normalfallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De skilda
önskemål som gör sig gällande låter sig förena, om man när det Prop. 1986/87:
112 gäller brottmålen enligt 1952 års lag utgår från att utredningshäktning
måste omprövas veckovis men medger att häktning på endast skälig miss­tanke i
skuldfrågan får ske i upp till fyra veckor. Förslaget återspeglas i följande
text till förevarande paragraf (jfr lagrådets förslag till 24 kap. 19§):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;På begäran av åklagaren får rätten, om del är
nödvändigt, även vid en sådan ny förhandling i häktningsfrågan som avses i 24
kap. 19 § första stycket rättegångsbalken förordna om fortsatt häktning med
stöd av 3 § i samma kapitel. I så fall skall ny häktningsförhandling hållas med
högst en veckas mellanrum. Vid den förhandling som äger mm under fjärde veckan
efter det att det första beslutet enligt nämnda 3 § meddelades får fortsatt
häktning beslutas endast om det finns sannolika skäl för att den misstänkte har
begått brottet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att allt starkare utredningsskäl måste åberopas av
åklagaren ju längre tid utredningshäktningen avses pågå ligger i sakens natur
och torde inte sär­skilt behöva markeras i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:260) om
internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
(Mannerfelt och Broomé):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med hänvisning till yttrandet under 24 kap. 1 § RB
föreslår lagrådet att nuvarande lydelse av första stycket behålls oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Voss:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pä de skäl som jag har anfört under 24 kap. 1 § RB
föreslär jag alt ordet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;påtaglig&amp;quot; fogas till ordet &amp;quot;risk&amp;quot; i
första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Lei­jon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson och Lönnqvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Göransson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om anhållande och häktning, m. m. 1 Anmälan av
lagrådsyttrande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 12 februari 1987) över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
rättegångsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1930:173) om beräkning av lagstadgad Ud,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1972:260) om internationellt samarbete röran­de verkställighet av
broltmålsdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har inte haft något att erinra mot de grundläggande principerna i de
remitterade lagförslagen eller mot lagstiftningens allmänna utform­ning. Lagrådet
har också funnit att de regler om snabb domstolsprövning av de
straffprocessuella frihetsberövandena som har föreslagits i lagrådsre­missen
uppfyller de krav som i delta hänseende följer av Europakonven­tionen till
skydd för de mänskliga rättigheterna. De erinringar och änd­ringsförslag som
lagrådet har fört fram avser i huvudsak laglekniska frå­gor. Jag vill redan nu
förutskicka att jag i de flesta hänseenden kan biträda lagrådets synpunkter och
ändringsförslag. Vidare förordar jag att några ändringar av främst redaktionell
art görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av lagrådets synpunkter på de i remissen föreslagna förut­sättningarna
för häktning i 24 kap. I § vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
först gäller häktningsgrunden recidivfara kan jag instämma i lagrå­&lt;br&gt;
dets uttalanden om alt häktning på grund av återfallsrisk förutsätter att det&lt;br&gt;
är fråga om en tidsmässigt inte alltför avlägsen risk för återfall. Redan&lt;br&gt;
häktningens karaktär av straffprocessuellt tvångsmedel medför att det&lt;br&gt;
måste röra sig om risk för återfall inom en ganska kort tidrymd. Det skall&lt;br&gt;
föreligga risk för alt den misstänkte, om han försätts på fri fot, begår nya&lt;br&gt;
brott innan han hunnit lagforas för det första brottet. Och självfallet får&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;återfallsrisken
inte avse vilka brott som helst. Även om det, som lagrådet Prop. 1986/87: 112
anfört, inte rör sig om någon mera formell avgränsning bör det i princip vara
fråga om brott som i sig skulle kunna grunda häktning, och i allmänhet bör det
röra sig om återfall i brott som är besläktade med eller har samband med det
häktningsgrundande brottet. Vad jag nu har anfört om det tids­mässiga och
sakliga sambandet mellan det häktningsgrundande brottet och återfallsrisken gör
att jag delar lagrådets bedömning att den gällande be­skrivningen
&amp;quot;fortsätter sin brottsliga verksamhet&amp;quot; ger ett bäftre uttryck för vad
som åsyftas än det i remissprotokollet föreslagna uttrycket &amp;quot;åter­faller i
brott&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan rent allmänt gäller beviskravet för de särskilda häktnings­grunderna,
alltså fara för avvikande, försvårande av utredningen eller återfall i brott,
har lagrådet förklarat sig inte ha någon invändning mot att beviskravet - i
enlighet med vad som förordas i lagrådsremissen - görs enhetligt. Lagrådet
befarar emellertid att det i remissen föreslagna ut­tryckssättet
&amp;quot;risk&amp;quot; kan ge ett intryck av att kraven för häktning är väl lågt
ställda. Lagrådet (majoriteten) förordar i stället att del uttryck som i
regelns nuvarande lydelse används i fråga om häktningsgrunderna flykt­fara och
fara för försvårande av utredningen, nämligen &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;,
får gälla även vid fara för fortsatt brottslig verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framhölls i remissprotokollel brukar del anses att uttrycket &amp;quot;anled­ning
förekommer&amp;quot;, som nu används i fråga om häktningsgrunden fortsatt brottslig
verksamhet, åtminstone rent språkligt innebär ett lägre beviskrav än
&amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;. Att införa del sistnämnda uttrycket även i
fråga om äterfallssituationerna framstår därför som mindre konsekvent om man -
i enlighet med vad som framgår av remissprotokollet - samtidigt vill
understryka vikten av att häktning används i tillräcklig utsträckning för att
motverka återfall i brott. Det kan inte uteslutas att lagändringen då i stället
kommer att uppfattas som en skärpning av häktningsförutsättningama vid
återfallsrisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna situation kan ett alternativ vara att, som lagrådets majoritet förordar,
i ett särskilt stycke ta in uttryckliga lagregler om att domstolen vid
bedömningen av återfallsrisken särskilt skall beakta risken för återfall i
vissa typer av brottslighet. Som den tredje av lagrådets ledamöter påpekar har
emellertid en sådan lösning svagheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första är det svårt att en gång för alla på ett uttömmande och tydligt sätt
beskriva den brottslighet som framstår som särskilt angelägen all förhindra. En
uttrycklig lagreglering kan låsa rättsutvecklingen pä ett olyckligt sätt. För
all styra praxis i den riktning som förordats i remisspro­tokollel är del
enligt min uppfattning lämpligare aft utnyttja motivullalan-den än att använda
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är också lätt att
missuppfatta innebörden av en sådan lagregel som&lt;br&gt;
lagrådet vill införa. På sina håll kan den komma att uppfattas som en&lt;br&gt;
. begränsning, nämligen som en anvisning att häktning bör inskränkas till i&lt;br&gt;
första hand de brottstyper som beskrivs i det Ullagda stycket. I utredning­&lt;br&gt;
ens betänkande ingick ett förslag som såvitt jag förstår närmast hade detta&lt;br&gt;
syfte. På andra håll kan man tvärtom uppfatta regeln snarast som en&lt;br&gt;
presumtion för att häktning skall ske vid dessa typer av brott. Om två så&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olika uppfattningar
sålunda kan härledas ur samma lagtext kan alltför stora     Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skillnader uppstå i
domstolspraxis i fråga om häktning vid olika typer av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
är det också principiellt tveksamt om man i processuella be­stämmelser skall ge
uttryck för kriminalpolitiska värderingar av olika gärningars förkastlighet
eller straffvärde. Enligt min mening bör man där­för såvitt möjligt undvika den
av lagrådets majoritet förordade linjen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problemet
har, som jag ser det, sin kärna i att det nuvarande rekvisitet i fråga om
återfallsrisken, &amp;quot;anledning förekommer&amp;quot;, inom processrätten av
tradition anses uttrycka det relativt sett lägsta beviskravet (se t. ex. 23
kap. I § RB enligt dess lydelse före den 1 juli 1982 och prop. 1981/82:41).
Samtidigt har domstolarna enligt min och många andras upp­fattning i vissa fall
använt häktning i alltför liten utsträckning vid återfalls­risk. Det finns
befogade krav från medborgarnas sida all samhället erbju­der ett bättre skydd
mot återfall framför allt när det gäller brott som berör människors personliga
integritet. Att i denna situation åstadkomma en bättre tillämpning av
häktningsreglerna kan inte ske med hjälp av något i RB vedertaget begrepp. I
häktningsutredningens betänkande och i lagräds­remissen har föreslagits alt man
använder rekvisit som bygger pä ordet &amp;quot;risk&amp;quot;, i betänkandet med
tillägg av adjekUvet &amp;quot;påtaglig&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns, som jag strax återkommer till, många exempel pä att man använt ordet
&amp;quot;risk&amp;quot; i dessa och liknande konstellationer i
lagsliflningssam-manhang. Om det är sä att ordet täcker vad lagstiftaren
åsyftar, kan det därför enligt min mening i och för sig inte anses föreligga
något hinder mot att begreppet används, även om det inte tidigare förekommer i
RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
remissprotokollet framhölls att den misstänkte bör kunna häktas när det
föreligger en konkret fara för alt han på fri fot skulle avvika, försvåra
utredningen eller fortsätta sin brottsliga verksamhet. Som lagrådet påpekar bör
krävas att faran i det enskilda fallet framstår som beaktansvärd, som något man
på allvar har att räkna med. Bedömningen av om sådan fara föreligger skall
enligt den föreslagna lagtexten, liksom enligt gällande rätt, ske mot bakgrund
av brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande och omständigheterna i
övrigt. 1 lagtexten ges alltså närmare anvisningar för hur faran skall
uppskattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
jag förstår lagrådets majoritet rätt, delar man den i remissprotokollet
framförda bedömningen att beviskravet &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; framstår som
allt­för strängt i förhållande till den faregrad som man vill uttrycka och som
enligt vad jag nyss sagt både lagrådet och jag anser som rimlig. Att som en
ledamot av lagrådet förordar införa detta begrepp i lagtexten bör därför inte
komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
bedömningen av om ordet &amp;quot;risk&amp;quot; räcker för att beskriva den fare­grad
som förordats i lagrådsremissen kan ytterligare anföras följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämningarna
&amp;quot;risk&amp;quot; och &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; förekommer på flera håll i&lt;br&gt;
gällande lagstiftning. Del sistnämnda uttrycket finns bl. a. i 26 kap. 7 §&lt;br&gt;
brottsbalken, som behandlar just en återfallsrisk. Enligt denna bestämmel­&lt;br&gt;
se får villkorlig frigivning från fängelsestraff efter halva strafftiden inte
ske,&lt;br&gt;
om det bedöms föreligga påtaglig risk för återfall i allvarlig väldsbrolts-&lt;br&gt;
lighet. Det kan här bli fråga om att med stöd av en sådan riskbedömning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hålla
en person berövad friheten under avsevärt längre tid än som före- Prop.
1986/87: 112 kommer vid häktning. Det är också värt att notera all man i den
regeln -till skillnad frän den förslagna häktningsbestämmelsen - inte närmare
angett efter vilka kriterier riskbedömningen skall ske. Ordet
&amp;quot;påtaglig&amp;quot; framstår mot denna bakgrund som en nödvändig bestämning
för att göra återfallsrisken konkret. Någon sådan precisering är inte nödvändig
i häkt­ningsregeln, där rekvisiten &amp;quot;brottets beskaffenhet, den misstänktes
förhäl­lande eller någon annan omständighet&amp;quot; uttrycker att risken måste
vara konkret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordet
&amp;quot;risk&amp;quot; förekommer på flera ställen i den straff- och processrätts­liga
lagstiftningen. Sålunda får enligt 22 § polislagen (1984:387) en polis­man
vidta vissa åtgärder i bl. a. brottsavvärjande syfte, om det &amp;quot;av särskil­da
skäl kan anses föreligga risk&amp;quot; för alt brott av visst slag kommer att
förövas på viss plats. Enligt 1 § lagen (1981: 1064) om säkerhetskontroll vid
domstolsförhandlingar får domstol besluta att säkerhetskontroll skall äga rum,
om det &amp;quot;till följd av särskilda omständigheter finns risk&amp;quot; för att
brott av visst slag kommer alt förövas vid domstolsförhandlingen. Och enligt 32
§ vapenlagen (1973:1176) kan polismyndighet besluta alt ett skjutvapen skall
omhändertas, om det &amp;quot;föreligger risk&amp;quot; för missbruk av vapnet. Från
det exekutionsrältsliga området kan nämnas reglerna i 4 kap. 12 §
utsök-ningsbalken, enligt vilka gäldenären inte behöver underrättas om en före­slående
utmätning, bl. a. om del &amp;quot;föreligger risk&amp;quot; att han skaffar undan
eller förstör egendom. Jag kan också nämna alt enligt 4 § bevissäkringsla­gen
för skatte- och avgiftsprocessen (1975: 1027) beslag får beslutas i fråga om
räkenskapsmalerial eller annat bevismedel, om &amp;quot;risk föreligger&amp;quot; att
materialet kommer att undanhållas eller förvanskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
genomgång jag nu gjort visar all man på flera områden i nyare lagstiftning har
godtagit att risk för ett visst oönskat beteende används som rekvisit för ett
ingrepp i den enskildes rätlssfär, låt vara all del då i allmänhet rör sig om
mindre ingripande åtgärder än häktning. Som tidigare framhållits utgör
begreppet &amp;quot;risk&amp;quot; ett adekvat uttryck för den farenivå som avses. Mot
bakgrund av de hållpunkter för farebedömningen som görs i lagtexten och de
uttalanden som gjorts i detta lagstiftningsärende hyser jag för min del ingen
tvekan om att domstolarna kommer att tillämpa rekvisitet &amp;quot;risk&amp;quot; på
ett rikligt och rättssäkert sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av det nu sagda förordar jag sammanfattningsvis att 24 kap. 1 §
utformas på samma sätt som i det remitterade förslaget, bort­sett från att
uttrycket &amp;quot;återfaller i brott&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;fortsätter sin
brottsliga verksamhet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av vad lagrådets ledamöter uttalat rörande häktning vid risk för
egendomsbrott vill jag säga att skälen för häktning bör bli starkare, ju mer
den befarade brottsligheten kan antas kränka enskildas personliga sfär. Mot den
bakgmnden bör - som framhållits i remissprotokollel - vid prövning av
häktningsfrägor särskild hänsyn tas till risk för återfall i t. ex.
bostadsinbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den nu angivna ståndpunkten i fråga om användningen av begrep­&lt;br&gt;
pet &amp;quot;risk&amp;quot; bör motsvarande uttryck behällas även i 24 kap. 2 och 21
§§&lt;br&gt;
samt 25 kap. 1 §. Vid riskbedömningen enligt dessa paragrafer bör domsto-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;len
givetvis ta hänsyn till sådana faktorer som anges i 24 kap. I §, alltså   
Prop. 1986/87: 112 brottels beskaffenhet, den misstänktes förhållande och
omständigheterna i övrigt. Att göra någon uttrycklig markering av delta i 24
kap. 2 och 21 §§ framstår inte som nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om 24 kap. 3 § förordar jag att paragrafens upptakt formuleras på det
sätt som lagrådet har föreslagit och att i första punkten i första stycket en
hänvisning görs också till I § tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har i anslutning till 3 § vidare tagit upp frågan vad som enligt andra punkten
bör läggas in i uttrycket &amp;quot;synnerlig vikt&amp;quot; för ett förvarsta­gande.
Lagrådet har därvid uttalat att - utöver att man kan räkna med att utredningen
inom kort fullständigas så att sannolika skäl för den misstänk­tes skuld kommer
alt föreligga - starka skäl måste tillkomma för ett frihetsberövande på endast
skälig misstanke. Med anledning av detta vill jag anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
avgörande av frågan om häktning skall ske eller inte måste domsto­len ta
ställning till om flera rekvisit är uppfyllda. Brister något av rekvisiten
skall häktning inte ske. Delta gäller givelvis även i fråga om s. k. ulred­ningshäklning,
alltså häktning på en lägre grad av misstanke än normalt. Vid
ulredningshäklning skall, som framgår av det remitterade förslaget, samma krav
gälla i fråga om risken för av\ ikande, försvårande av utred­ningen eller
återfall i brott som vid häktning på sannolika skäl. Hämtöver krävs all
synnerlig vikt föreligger för ett förvarstagande. Det kan enligt min mening
inte komma i fråga att i delta rekvisit lägga in ett generellt krav på att
risken för avvikande, försvårande av utredning eller återfall i brott skall
vara större än enligt huvudregeln. Inte heller bör man i kravet på synnerlig
vikt tolka in att det för ulredningshäklning generellt skulle krävas alt
brottet är av särskilt grov beskaffenhet. En annan sak är att skälen för
häktning givetvis blir starkare, ju större risken för flykt etc. är och ju
grövre brott som misstanken avser. Det avgörande för frågan om synnerlig vikt
för fortsatt frihetsberövande skall anses föreligga eller ej bör emeller­tid
vara om del finns gmndad anledning anta alt brottsutredningen inom kort tid
kommer att kunna drivas så långt att man uppnår ökad klarhet i fråga om
misstankegraden, dvs. humvida sannolika skäl föreligger eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
lagrådet i anslutning till 3 § i förtydligande syfte anfört i fråga om hur
ulredningshäklning skall anses förhälla sig Ull utlämningslagsUflningen
överensstämmer med min uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar all 24 kap. 11, 12, 13, 16,17 och 19 §§ med någon justering utformas i
enlighet med vad lagrådet anfört. Jag ansluter mig vidare till vad lagrådet
anfört i anslutning till dessa paragrafer. När det gäller tidsfristen för
häktningsförhandling efter s. k. envarsgripande bör, mot bakgmnd av vad
lagrådet anfört under 13 §, sägas all tiden mellan det faktiska gripandet och
överlämnandet Ull polis i praktiken nästan undantagslöst torde vara så kort att
frågan om tidsfristens beräkning i dessa fall knappast kommer att ställas på
sin spets. Vad lagrådet anfört under 19 § rörande proceduren efter beslut om
utredningshäktning i högre rätt överensstämmer med av­sikten bakom det
remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller övergångsbestämmelserna godtar jag lagrådels förslag om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en uttrycklig reglering av
fristerna för frihetsberövanden som ägt rum före     Prop. 1986/87: 112
ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1952: 98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig till vad lagrådet anfört om att det är särskilt angeläget att låta
domstolen återkommande kontrollera alt skälen för häktning kvarstår och att
utredningen bedrivs skyndsamt, när frihetsberövandet är gmndat på svagare skäl
än i normalfallet. Jag ställer mig därför bakom lagrådets förslag om att
utredningshäktning när det gäller brottmål enligt 1952 års lag i stället
omprövas veckovis. Lagtexten bör därför ändras pä det sätt lagrådet föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 260) om
internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
skäl som jag angett i anslutning till 24 kap. 1 § RB bör uttrycket &amp;quot;risk
för&amp;quot; behållas i 17 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Terminalåtkomst till kriminalregistret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
snävare lidsfrister som enligt förslaget skall gälla i fråga om häktnings­förhandling
fömtsätter all domstolarna snabbi kan få tillgång till utdrag ur
kriminalregistret. Jag vill därför i detta sammanhang ta upp en av dom­stolsverket
väckt fråga om de allmänna domstolarnas tillgäng till kriminal­registret via
dataterminal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
har i en skrivelse i juni 1985 till justitiedepartementet hemställt att de
allmänna domstolama skall få terminalåtkomst till krimi-nalregistrel.
Skrivelsen bör fogas till propositionen som bilaga 5.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skrivelsen
har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av justitiekans­lern,
riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, datain-spekUonen,
hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Sundsvall, Stockholms och
Norrköpings Ungsrätter, riksdagens ombudsmän, stats­kontoret,
riksrevisionsverket, Sveriges advokatsamfund, Sveriges doma­reförbund.
Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och dala- och
offentlighetskommittén (Ju 1984:06).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren
har bifogat yttranden från överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt och
överåklagarna vid regionåklagarmyndigheterna i Göte­borg och Härnösand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till propositionen som bilaga 6.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om kriminalregistret finns i lagen (1963:197) om allmänt&lt;br&gt;
kriminalregister och i kriminalregisterkungörelsen (1973: 58). Av 1 § kri-&lt;br&gt;
minalregisteriagen framgår att registret skall föras hos rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;
och innehålla de uppgifter som närmare anges i lagen. Domstolarna är&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt 3 §
kriminalregisterkungörelsen skyldiga att i brottmål inhämta ut-     Prop.
1986/87: 112 drag av registret, med undantag dock för fall där påföljden
bestäms till böter. Domstolarna är också skyldiga att hämta in utdrag när
framställning om häktning görs. Enligt 8 § kriminalregisterlagen skall utdrag
av registret meddelas, när framställning därom görs av bl. a. en domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framställning
om utdrag skall göras på särskild blankett. I brådskande fall får en myndighet
begära utdrag av registret på telegrafisk väg (4 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§§
kriminalregisterkungörelsen). Utdrag av kriminalregislret skall enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ kungörelsen också avfattas på
en särskild blankett. Sådant utdrag expedieras normalt senast andra arbetsdagen
efter det framställningen inkom till registret. På särskild begäran får dock
telegrafiskt meddelande lämnas om alt registret inte innehåller sådan
anteckning som skall framgå av registemtdrag. Enligt 14 §
kriminalregisterkungörelsen skall registret med tillhörande handlingar hållas
under sådan värd att obehöriga ej får tillgång till registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
har framhållit alt domstolarna svarar för en stor andel av beställningarna av
utdrag av kriminalregistret. Under lagstiftningsären­det har inhämtats att
domstolarna beställde nära 50 000 utdrag av de totalt ca 134 000 som
expedierades under år 1986. Enligt verket skulle del medföra påtagliga fördelar
både för domstolarna och för rikspolisstyrelsen om man kunde skapa mer
rationella rutiner för att inhämta kriminalregis­temtdrag så alt dessa kunde
skickas via tråd från rikspolisstyrelsen och tas ut på papper vid domstolen.
För domstolarna skulle kansliarbetet underlät­tas i inte oväsentlig grad och
man skulle kunna påskynda handläggningen i vissa fall, vilket är av särskild
betydelse i mål där den Ulltalade är berövad friheten. Även för
rikspolisstyrelsen skulle en sådan reform verka resurs-besparande. I skrivelsen
påpekas att det inte finns några direkta tekniska hinder för att ge domstol
tillgång till kriminalregistret via terminal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
har i skrivelsen hemställt om författningsändringar för att ge domstolarna
tillgång Ull kriminalregistret via terminal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
flesta remissinstanser är i huvudsak positiva Ull framställningen. Flertalet
framhåller dock betydelsen av alt sekretessfrågorna får en god­tagbar lösning.
Framställningen avstyrks av datainspektionen och dala-och
offentlighetskommittén. De pekar därvid främst på risken för missbruk och
därmed spridning av ytterst integritetskänslig information.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del vill jag framhålla att det givetvis är betydelsefullt att
handläggningen vid domstolarna är så snabb och effekUv som möjligt. Särskilt
höga krav pä snabb handläggning ställs i mål där den misstänkte är berövad
friheten som anhållen eller häktad. Som jag påpekade inlednings­vis medför de
myckel korta frister för domstolarnas handläggning av häktningsfrågor som nu
föresläs att det är nödvändigt att överväga nya handläggningsruliner och ny
teknik. Det bör framhållas att tillgång Ull uppgifter ur kriminalregistel är av
stor betydelse vid prövning av häkt­ningsfrägor inte minst när det gäller att
bedöma om det finns risk för fortsatt brottslig verksamhet frän den misstänktes
sida. Det bör också påpekas att telegrafiskt besked endast kan lämnas om någon
anteckning inte finns i registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
datatekniken nu successivt tas till hjälp vid domstolarna, öppnas&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tekniska möjligheter att
ge domstolarna tillgäng till kriminalregistret via     Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;terminal. Det finns inte
tillräckligt underlag för att nu närmare ta ställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till i vilken utsträckning
praktiska och ekonomiska förutsättningar finns för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att bygga ut ett sådant
system. Under alla omständigheter torde en viss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försöksverksamhet krävas.
Klart är emellertid att en terminalåtkomst kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebära fördelar frän
både effektivitets- och rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolarna skulle få
tillgång till mer aktuella kriminalregisterutdrag än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vad som för närvarande är
möjligt. En snabbare Ullgäng till sädana utdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är också ägnad att allmänt
sett påskynda handläggningen i mål där den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tilltalade
är berövad friheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser som avstyrkt domstolsverkets framställning har häv­dat att en
direktåtkomst till kriminalregistret för myndigheter utanför polis­väsendet
skulle öka faran för integritetsintrång. Självfallet måste ett sy­stem byggas
upp så att det skapas garantier för att den integritetskänsliga information som
finns i registret inte kommer i orätta händer. Enligt vad som upplysts i defta
lagstiftningsärende medger tekniken numera alt säker­heten görs betryggande.
Risken för missbruk kan således minimeras ge­nom att olika kontrollfunktioner
byggs in i systemet. Det bör också fram­hållas att personalen vid domstolarna
har stor erfarenhet av all handskas med känslig informaUon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
den angivna bakgrunden anser jag - i likhet med det stora flertalet av
remissinstanserna - all lagstiftningen bör öppna möjlighet för de all­männa
domstolarna att få lerminalålkomst till kriminalregislret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Informationen
i kriminalregislret är som tidigare sagts mycket integri-letskänslig. För
närvarande finns ingen uttrycklig författningsmässig in­skränkning i
domstolarnas rätt att få utdrag ur kriminalregistret men avsik­ten är givetvis
att utdrag skall begäras bara i den mån uppgifterna är nödvändiga som underlag
för domstolarna i deras rättskipande och rätts­vårdande verksamhet. Den stränga
registersekretessen enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen (1980: 100) gäller inte
utdrag som finns hos domstolen i denna verksamhet (12 kap. 2 § sekretesslagen).
Skyldigheten enligt 14 § datalagen (1973: 289) att tillföra akten en
ADB-upptagning i läsbar form gör vidare att domstolen inte kan nöja sig med
bildskärmsåtkomst utan måste göra ett utdrag utom i de fall man bara vill
kontollera att tidigare gjort utdrag inte behöver kompletteras. I så fall bör
en anteckning göras på det gamla utdraget om att det överensstämmer med
regislerinnehållet den senare dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätten
att via terminal få tillgång till registret bör enligt min mening inte få
utnyttjas annat än när det gäller uppgifter som domstolarna enligt kriminalregisterkungörelsen
är skyldiga att hämta in. Det betyder uppgifter avseende personer som begärs
häktade vid domstolen eller som är Ullta­lade i mål där annan påföljd än böter
övervägs eller kan övervägas. En sådan begränsning i rätten att utnyttja
lerminaltillgängen bör uttryckligen anges i kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den mån domstolarna har författningsenlig och faktisk möjlighet att via&lt;br&gt;
terminal få tillgång till uppgifter anses uppgifterna enligt 2 kap. 3 § tryck­&lt;br&gt;
frihetsförordningen som förvarade hos domstolen. Det innebär att domsto­&lt;br&gt;
larna kan få anledning att ta ställning Ull framställningar från allmänheten&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om att få ta del av sådana
uppgifter på motsvarande sätt som i dag gäller i     Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga om de skriftliga
utdragen ur kriminalregistret. Sådana uppgifter som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domstolarna saknar
befogenhet att ta del av anses däremot inte förvarade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hos domstolarna även om
det i och för sig finns tekniska möjligheter att där&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta del av dem.
Anslutningen via terminal innebär därmed att uppgifter ur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;registret i princip inte
blir offentliga i större utsträckning än vad som är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fallet i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
15 kap. 10 § första stycket sekretesslagen är myndigheter i princip skyldiga
att bereda enskilda möjligheter att använda terminal då allmänna handlingar är
tillgängliga pä detta sätt. Vid förfrågningar från enskild att via terminal få
la del av uppgifter ur kriminalregistret torde dock undan­tagsbestämmelsen i
styckets andra mening som regel vara tillämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår under åberopande av del anförda att 8 § kriminalregisterla­gen
kompletteras med ett nytt stycke där det anges alt regeringen kan förordna all
myndighet som har rätt alt få utdrag av kriminalregislret ges lerminalålkomst
till registret. Chefen för justitiedepartementet avser alt senare för
regeringen anmäla de ändringar i kriminalregisterkungörelsen som därmed
aktualiseras. För närvarande är det som framgått inte aktuellt att ge andra
myndigheter än domstolarna terminalåtkomst och i ett första skede torde del
därvid finnas anledning att begränsa den nya ordningen till exempelvis
domstolarna i Stockholms län. Om motsvarande fråga fram­deles skulle bli
aktuell fört. ex. åklagarväsendets del, kan även föreskrifter härom meddelas
med stöd av bemyndigandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
propositionsförslaget har yttrande av datainspektionen inhämtats enligt
grunderna för 2 a § dalalagen. Inspektionen har förklarat att den, mot bakgrund
av de uttalanden om sekretesslagens innebörd som nu görs, tillstyrker
förslaget. Yttrandet finns tillgängligt i lagstiftningsärendet (dnr 1658-85).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill slutligen på nytt understryka att jag anser det av synnerlig vikt att
rätten Ull terminalåtkomst knyts till noggranna behörighetsregler. Vida­re bör
förfrågningar och uttag av utdrag via terminal registreras på sådant sätt alt
det blir möjligt att i efterhand få vela vem som har gjort dem. Alla tekniska
möjligheter att få ett tillfredsställande skydd mot obehörigt ut­nyttjande av
informaUonen i registret skall givetvis begagnas. Jag fömtsät­ter att
datainspekUonen kommer att utarbeta sådana föreskrifter efter samråd med
rikspolisstyrelsen och domstolsverket. Det finns också anled­ning i detta
sammanhang peka på straffbestämmelsen om dataintrång i datalagen; den som
olovligen bl. a. bereder sig tillgång till ADB-upptagning kan dömas Ull böter
eller fängelse i högst två år. Även försök eller förbere­delse Ull dataintrång
är straffbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag Ull&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag
om ändring i lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna lagändringen faller inte inom området för lagrådets granskning
enligt 8 kap. 18 § regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;3
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;. .;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1930:
173) om beräkning av lagstadgad Ud,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1972:
260) om internalionellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen
(1963:197) om allmänt kriminalregister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagal     Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning av utredningens betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättegångsbalkens
regler om anhållande och häktning har i stort sett varit oförändrade sedan
balken trädde i kraft är 1948. Under de nästan fyrtio år som dessa regler har
gällt har det skett stora förändringar när det gäller broltsutvecklingen, och
det har kommit alt ställas allt större krav på de myndigheter som har till
uppgift att bekämpa brott. Såväl antalet straff­processuella tvångsmedel som
antalet domar har ökat stadigt. Under 1982 blev omkring 30400 personer
anhållna. Av dessa begärdes en tredjedel eller 9900 häktade. Enligt
enkätundersökning som jag har genomfört blev ungefär 900 av
häklningsframslällningama återkallade före häktningsför­handlingen och lika
många avgjordes vid en gemensam häktnings- och huvudförhandling. Antalet
personer som häktades vid en särskild häkt­ningsförhandling var således omkring
7200. Av dessa förblev 6500 häkta­de till dess tingsrättens dom hade meddelats.
De allra flesta hade dömts inom fyra till fem veckor efter frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av den utveckling som har varit finns det enligt direktiven anledning
att se över bestämmelsema om anhållande och häktning. Del har Uttalats att
översynsarbetet skall bedrivas i syfte att så långt som möjligt begränsa
användningen av tvångsmedlen utan att samhällsskyddet försäm­ras eller
effektiviteten i brottsbekämpningen minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av de frågor som enligt direktiven skall övervägas gäller frister i samband med
anhållande och häktning. Frågan om frister i samband med straffprocessuella
frihetsberövanden har under utredningsarbetet ytterliga­re aktualiserats genom
två mål mot Sverige som tagits upp till prövning i den europeiska kommissionen
och i ett av fallen också i domstolen för de mänskliga rättigheterna i
Strasbourg. Enligt art. 5 (3) i Europakonven-Uonen angående skydd för de
mänskliga rättighetema och de gmndläggan­de friheterna skall envar som är
berövad friheten i avvaktan på rättegång ofördröjligen ställas inför en domare
eller annan ämbetsman som enligt lag har beklätts med domsmakt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det ena av målen har kommissionen slagit fast dels att en svensk åklagare inte
uppfyller konventionens krav all vara en ämbetsman som har beklätts med
domsmakt, dels alt en häktningsförhandling sju dagar efter frihetsberövandet
inte uppfyller konvenUonens krav på inställelse oför­dröjligen. I tidigare mål
har kommissionen godtagit fyra dagar från det faktiska frihetsberövande. I
denna lid måste emellertid inräknas även lördagar, söndagar och helgdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
direktiven skall jag överväga regler som medför alt bl. a. anhåll-ningstiden
förkortas. På ett tidigt stadium av utredningsarbetet stod det emellertid klart
att fömtsättningama för arbetet i hög grad ändrats genom målen mot Sverige i
Strasbourg och alt en anpassning till Europakonven­tionens regler skulle
medföra mer genomgripande förändringar än man hade tänkt sig när direkUven
skrevs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt möta kravet på en snabbare prövning av häklningsfrågan har jag&lt;br&gt;
övervägt ett syslem med fristående åklagare, som skulle fungera som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;UO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktningsdomare.
Jag har dock stannat för en lösning som innebär alt man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behäller
det nuvarande systemet med åklagareii söm anhållningsmyndighet     Prop.
1986/87:112 och domstolen som häklningsmyndighet men med en nedkortning av de
frister som gäller i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
system som jag föreslår innebär att åklagare sä snärt som möjligt efter det
faktiska frihetsberövandet, dvs. i regel samma dag som gripandet har skett
eller dagen därefter, hos rätten måste begära all den misstänkte häktas. Om det
med hänsyn till utredningen eller av praktiska skäl är omöjligt för åklagaren
att falla beslut i häklningsfrågan inom denna tid kan han begära den misstänkte
häktad senast tredje dagen efter anhållandet. När frågan om häktning har väckts
skall domstolen hålla förhandling ulan dröjsmål. Förhandlingen skall normall
kunna hållas samma dag som åkla­garen har väckt frågan eller dagen därefter. En
häktningsförhandling skall alltså i de flesta fall hållas andra dagen efter det
faktiska frihetsberövandet. Endast i undantagsfall skall hela den Ud om fyra
dagar som tillåls enligt Europakommissionens praxis kunna utnyttjas. De
maximifrisler som jag föreslär skall vidare inte fä utnyttjas i samband med
lördagar och söndagar eller helgdagar. Delta innebär all domstolama måste vara
beredda på all hålla en viss beredskap för alt kunna handlägga mål om häktning
på sådana dagar. Även för polis, åklagare och försvarare medför de korta
frister som jag föreslår en hel del arbete utanför normal kontorstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all ett syslem med kortare frister skall fungera smidigt föreslår jag
förenklade rutiner bl. a. när det gäller kommunikationen mellan parter och
domstolen. De nuvarande reglema om häklningsframslällning ersätts med
bestämmelser om att åklagaren munUigen anmäler häktningsfrågan hos rätten.
Också nödvändiga uppgifter om brottet och den särskilda häkt­ningsgmnd som
åberopas kan i delta skede lämnas till rätlen per telefon. Protokoll och
anteckningar från fömndersökningen t. ex. i form av en häktningspromemoria bör
i många fall kunna lämnas Ull rätten och till försvararen. Något krav på att
handlingarna skall föreligga före eller ens vid häktningsförhandlingen har jag
emellertid inte stälh upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt ytterligare förenkla handläggningen föreslår jag vidare en ändring i forumreglerna
som gör del möjligt att alltid hålla en häktningsförhandling på den ort där den
misstänkte har gripits. Man undviker genom det olägen­heter med transporter av
sådana misstänkta som grips utanför den ort där utredningen i allmänhet bedrivs
och där enligt de nuvarande reglema häktningsförhandlingen skall hållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
när det gäller mtinerna i samband med ett gripande föreslår jag vissa ändringar
i syfte all göra förfarandet mera smidigt. Liksom i dag skall det alltid hållas
ett förhör med den misstänkte omedelbart i samband med alt han förs in Ull
polisstationen. Förhöret bör emellertid normalt kunna hållas av polisen ulan
att åklagaren i det särskilda fallet har uppdragit åt en polisman att hålla
förhöret. Om det vid förhöret kommer fram all del inte längre finns skäl för
frihetsberövandet skall polisen frige den misstänkte. I annat fall skall
frihetsberövandet skyndsamt anmälas till åklagaren, som på grund av vad som
kommit fram vid förhöret omedelbart skall besluta om den misstänkte skall anhållas
eller friges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
de korta frister för den första domstolsprövningen av ett frihetsbe­&lt;br&gt;
rövande som jag föreslår finns del en risk att domstolen får ett sämre&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underlag för sin prövning
av häklningsfrågan än i dag. Det kan vara fallet     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om t. ex. viss teknisk
utredning inte har hunnit slutföras. Jag föreslår mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bakgmnd av detta en regel
som medger häktning i vissa fall på en lägre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;misstankegrad än sannolika
skäl. Förslaget innebär att den misstänkte kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktas även om han är endast
skäligen misstänkt för brottet men del finns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anledning att räkna med
att del genom den fortsatta utredningen kan visas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sannolika skäl för
brottsmisstanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att inte huvudregeln om häktning på sannolika skäl skall komma att bli
betydelselös är det uppenbart att den föreslagna regeln om häktning på skälig
misstanke måste kompletteras med en bestämmelse som i dessa fall föreskriver
omprövning av häktningsfrågan. Jag föreslår alt liden för att hålla en sådan ny
förhandling bestäms till högst en vecka efter den för­handling då häktning
beslutades. För häktning vid den nya förhandlingen måste alltid finnas
häklningsskäl enligt huvudregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
av rättegångsbalkens regler bidrar till att lagföringen av frihetsbe­rövade
misstänkta sker förhållandevis snabbt. Med hänsyn härtill och mot bakgmnd av
att det i fortsättningen kommer att gälla mycket korta tider för den första
domstolsprövningen av ett frihetsberövande, anser jag att det inte finns
anledning att föreslå några mer genomgripande ändringar när del gäller andra
frister i samband med häktning. 1 ett avseende föreslår jag emellertid en
avkortning av den frist som gäller i dag, nämligen tiden för en hovrätt alt
hålla huvudförhandling i ett överklagat mål mot en tilltalad som är häktad.
Huvudförhandlingen i hovrätten skall i dag som regel hållas inom åtta veckor
efter tingsrättens dom. Jag anser alt denna tid bör kunna begränsas till sex
veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till kravet i EuropakonvenUonen på en snabb prövning av ett
frihetsberövande kan man knappast behålla den nuvarande regeln att man får
vänta med en häktningsförhandling till huvudförhandlingen om huvudförhandlingen
hålls inom en vecka efter det att häklningsframställ-ningen kom in Ull rätten.
Jag föreslår att denna regel avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om ett frihetsberövande sker först när ett mål har fullföljts till högre rätt
måste med hänsyn till Europakonventionens regler frihetsberö­vandet också då
prövas senast inom fyra dagar. Detta för med sig alt man inte heller kan
behålla den särskilda regel som medger att den högre rätten utan förhandling
och dessutom åtskilligt senare än Qärde dagen efter fri­hetsberövandet kan
besluta om häktning. Jag föreslår att också denna regel avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
gällande rätt fömtsätter anhållande eller häktning att det förelig­ger en misstanke
av viss styrka (sannolika skäl) om ett brott av viss svårhet (brott med
fängelse i ett år eller mer i straffskalan). Dessutom skall det finnas en risk
för alt den misstänkte flyr, all han försvårar utredningen eller att han på
nytt begår brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Direktiven
utgår ifrån att en möjlighet att begränsa användningen av de personella
tvångsmedlen är all skärpa de legala fömtsättningama för tvångsmedlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller kravet på sannolika skäl som gmndförulsällning för&lt;br&gt;
häktning i normalfallet föreslår jag inga ändringar. Inte heller när det gäller&lt;br&gt;
kravet på minst ett års fängelse i straffskalan som fömtsättning för häkl-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning enligt huvudregeln
föreslår jag någon ändring i förhållande till vad     Prop. 1986/87:112 som
gäller i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om fömtsättningama i övrigt för att tillgripa häktning föreslår jag
däremot vissa ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
häktningsgmnd som oftast har kritiserats är recidivgmnden. Det statistiska
material som jag har Ullgång till lyder också på att denna häktningsgmnd
tillämpas mycket ofta och att den har kommit att användas vid förhållandevis
mindre allvarliga brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framför
allt med hänsyn till recidivgmndens speciella karaktär anser jag att utrymmet
för denna häktningsgmnd bör begränsas något. Jag föreslår all delta sker genom
alt häktning på gmnd av risk för fortsalt brottslighet får ske endast om det
brott som misstanken avser har riklat sig mot annans liv, hälsa eller frihet
eller brottet är av annan fariig art eller brottsligheten är av stor omfattning
och det finns en risk alt den misstänkte på nytt begår brott av samma art.
Avsikten med denna begränsning är att tillåta häktning endast när det krävs för
alt skydda enskilda eller samhället från brott som medför allvarliga skador.
Det är givet att alla brott som innebär våld mot person och andra brott som
allvarligt riktar sig mot den personliga integri­teten också i fortsättningen
skall kunna gmnda anhållande och häktning. Det behöver dock inte alltid vara
fråga om särskilt grova brott. Även sädana misstänkta som är särskilt
broltsbenägna måste ibland kunna an­hållas och häktas, även om deras brott i
och för sig inte ligger så högt på straffskalan, men på gmnd av sin art och
omfattning kan medföra stora skadeverkningar. Detta är ofta fallet vid
förmögenhelsbrott som sker yrkesmässigt eller i organiserade former och vid
seriebroltslighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
de nuvarande reglema krävs för häktning på gmnd av risk för fortsatt
brottslighet att &amp;quot;anledning förekommer&amp;quot; att den misstänkte på fri fot
fortsätter sin brottsliga verksamhet. För häktning på gmnd av flyktfara eller
kollusionsfara krävs alt det &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; att han flyr
eller försvårar utredningen. Del är oklart hur dessa beviskrav förhåller sig
till varandra men båda uttrycken anses innebära förhållandevis lågt ställda
krav på den risk som skall finnas. För alt underlätta tillämpningen av reglerna
föreslår jag ett enhetligt beviskrav för samtliga tre häktnings­grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritiken
mot häktningsreglema har ofta gått ut på all dessa har tilläm­pats alltför
slentrianmässigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av denna kritik anser jag att beviskravet när det gäller de särskilda
häktningsfömtsättningama bör fomuleras så att det klarare fram­går att
riskbedömningen skall ske med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt
fall. Framför allt när del gäller risken för fortsatt brottslighet bör det av
lagtexten framgå att risken skall vara konkret med hänsyn till omständigheterna
i det särskilda fallet. I lagtexten har beviskravet formu­lerats så att det
skall finnas påtaglig risk all den misstänkte flyr, försvårar utredningen eller
på nytt begår brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
gällande rätt kan anhållande och häktning ske i vissa fall även om&lt;br&gt;
brottet är av mindre allvarlig art. Om det finns flyktfara kan den som&lt;br&gt;
saknar hemvist här i landet häktas för alla brott med fängelse i straffskalan.&lt;br&gt;
Det är fråga om sådana brott där en sådan påföljd i normala fall inte döms&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8   Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ut.
Jag anser alt del sällan finns skäl att anhålla eller häkta för sådana brott
Prop. 1986/87:112 och föreslår att bestämmelsen avskaffas. När det däremot
gäller reglema om häktning vid bötesbrott för att förhindra den som inte har
stadigt hemvist här i landet att fly utomlands och för att identifiera den
misstänk­te, finns del en risk alt ett upphävande av häklningsmöjlighetema
medför att t. ex. vissa smugglingsbrott inte kan utredas. Möjlighetema att
anhålla och häkta i dessa fall bör alltså finnas kvar, även om jag utgår ifrån
att polis och åklagare knappast använder dessa möjligheter annat än då det är
oundgängligen nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
varje avgörande om ett frihetsberövande skall tillgripas måste göras en
avvägning mellan behovet av åtgärden och den skada som tillfogas den
misstänkte. Jag anser alt lagen bör innehålla en uttrycklig regel med
anvisningar enligt vilka gmnder denna avvägning skall ske. Jag föreslår att det
i rättegångsbalken införs en sådan proportionalitetsregel. Enligt denna
bestämmelse måste ett frihetsberövande framstå som rimligt med hänsyn till
brottet, den påföljd som kan antas komma att utdömas och omständig­heterna i övrigt.
I stadgandet sägs vidare att häktning får ske endast om syftet med åtgärden
inte kan tillgodoses genom mindre ingripande tvångs­medel. Regeln innehåller
också ett förbud mot häktning om det kan antas att den misstänkte kommer att
dömas endast Ull böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fömtsättning för att antalet häktningar skall kunna minskas i någon
utsträckning är alt frihetsberövande kan ersättas med realistiska alterna­tiv.
De nuvarande tvångsmedlen bör därför kompletteras med ytterligare tvångsmedel
som utan frihetsberövande kan Ullgodose framför allt syftet att förhindra
fortsatt brottslighet. Jag föreslår ett sådant tvångsmedel som jag kallar
rannsakningsövervakning. Rannsakningsövervakning är avsett att innebära en
mycket ingripande form av övervakning. Rannsaknings­övervakning innebär
skyldighet för den misstänkte att under de tider som åklagaren eller rätlen
bestämmer vara tillgänglig i sin bostad eller på sin arbetsplats eller på en
annan anvisad plats. Den misstänkte kan också åläggas andra villkor som behövs
för att tillgodose syftet med tvångsmed­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
rannsakningsövervakning skall gälla i huvudsak samma fömtsätt­ningar som för
häktning. Rannsakningsövervakning skall dessutom kunna åläggas sådana
misstänkta som genom skärpta häktningsfömtsättningar i fortsättningen inte
skall kunna häktas på gmnd av risk för fortsatt brottslig­het. Också i fråga om
frister i samband med rannsakningsövervakning skall gälla samma regler som för
häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgörande
för att syftet med rannsakningsövervakning skall uppnås är att den misstänkte
följer de föreskrifter som har ställts upp. Om han åsidosätter sina
skyldigheter skall han i allmänhet häktas. Det skall för den misstänkte framgå
alt ett beslut om rannsakningsövervakning i realiteten är en form av villkorlig
häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övervakningens
effektivitet kommer också att till stor del bero på vilka&lt;br&gt;
insatser man kan begära av övervakaren. För övervakning i denna form&lt;br&gt;
krävs det kvalificerad personal, men viktigt är också att övervakaren&lt;br&gt;
personligen engagerar sig för den misstänkte och att han kan sätta till den&lt;br&gt;
tid som behövs. Så långt som möjligt bör därför som övervakare engageras&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon person som känner
den misstänkte, t: ex. någon släkUng eller en     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidigare övervakare. Jag
räknar med alt antalet övervakningsfall varje år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;knappast kommer alt
översliga 1000. Mot bakgrund härav och med hänsyn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ull att
övervakningsuppdraget i allmänhet är kortvarigt bör det gå all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rekrytera lämpliga
övervakare. För uppdrag som rannsakningsövervakare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör dessutom utgå
ersättning enligt generösare gmnder än vad som gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för övervakare inom
frivården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
nytt häktningsalternativ i form av rannsakningsövervakning är inte avsett att
innebära några förändringar när det gäller de nuvarande tvångs­medlen
reseförbud och anmälningsskyldighet. För dessa tvångsmedel bör också i
fortsättningen gälla samma fömtsättningar som i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett alternaUv till häktning i dess nuvarande form fömtom rannsak­ningsövervakning
föreslår jag aU man genom att medge lättnader under häklningstiden för vissa
misstänkta kan anpassa häktningen Ull förhållan­dena i varje särskilt fall.
Genom att den misstänkte tvingas att vistas pä häktet t. ex. endast nattetid
skulle han i förekommande fall kunna fortsätta sitt arbete eller sin skolgång
och eventuellt besöka sin familj. Bestämmel­sen om &amp;quot;nalthäkle&amp;quot; har
utformats på så sätt att åklagaren eller rätlen får medge att den misstänkte,
som fortfarande betraktas som häktad, under vissa Uder och på de villkor som
föreskrivs, får vistas utanför häktet. Medgivandet kan när som helst
återkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
lagändringar som jag föreslår i fråga om kortare frister i samband med
anhållande och häktning kommer att föra med sig vissa kostnader för det
allmänna bl. a. på gmnd av behov av resursförstärkningar hos polis, åklagare,
försvarare och domstolar. Jag räknar emellertid med alt dessa kostnader i stort
kommer att kompenseras genom de besparingar som kan åstadkommas genom den
minskade beläggningen på häktena, som blir en följd av mina förslag om kortare
frister och skärpta häktningsfömtsättning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
mina förslag skall genomföras kräver delta ett omfattande förbere­delsearbete.
De föreslagna reglerna torde därför kunna träda i kraft tidigast den 1 juli
1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2    Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 
Förslag till Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs i fråga om rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att 24 kap. skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att 25 kap. skall ha nedan angivna lydelse och rubrik,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att 19 kap. 12 §, 26 kap. 2 och 7 §§, 27 kap. 5 och 14 §§, 51 kap. 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:22.0pt;
margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samt 52 kap. 10 § skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=380 height=55&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=55 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
  kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
  i detta kapitel stadgas äge        Vad  som sägs i  detta  kapitel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motsvarande tillämpning i
fråga om domstols befattning med för­undersökning och användande av
tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
även tillämpas i fråga om domstolarnas befattning med för­undersökning och
användande av tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En fråga om häktning
får tas upp av den domstol där prövningen lämpligen kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:146.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är någon på sannolika skäl
miss­tänkt för brott,/ö&amp;gt; vilket är stadgat fängelse ett år eller däröver, må
han häktas, om med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänk­tes
förhållande eller annan omstän­dighet skäligen kan befaras, att han avviker
eller annorledes undandra­ger sig lagföring eller straff eller genom
undanröjande av bevis eller på annat sätt försvårar sakens ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som på sannolika skäl är misstänkt för e» brott, där straffet ä&amp;gt; fängelse i
minst ett år, får häktas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. om
det finns påtaglig risk att han&lt;br&gt;
avviker eller på annat sätt undan­&lt;br&gt;
drar sig lagföring eller straff eller&lt;br&gt;
genom att undanröja bevis eller på&lt;br&gt;
annat sätt försvårar sakens utred­&lt;br&gt;
ning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2. om brottet har
riktat sig mot nå­&lt;br&gt;
gon annans liv, hälsa eller frihet el-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:378.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redning, eller ock
anledning före­kommer, att han forisätter sin brottsliga verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ler är av annan farlig
art eller brottsligheten är av stor omfattning och det finns påtaglig risk att
den misstänkte på nytt begår brott av samma art.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ar
brottet ringare än i första styc­ket sägs men kan därå följa fängel­se och har
den misstänkte icke sta­digt hemvist inom riket, må han häktas, om det skäligen
kan befa­ras, att han avviker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
för brottet icke stadgat lindri­gare straff än fängelse i tvä år, skall
häktning ske, om det ej är uppenbart, att anledning därtill saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
straffet för brottet inte är lindrigare än fängelse i tvä år, skall häktning
ske, om del inte år upp­enbart att skäl till häktning saknas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om det endast finns
skälig miss­tanke om brott som avses i första stycket, får den misstänkte ändå
häktas under de förutsättningar som i övrigt anges där, om det är av synnerlig
vikt att han tas iförvar i väntan på ytterligare utredning om brottet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:267.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan
det antagas, att den misstänk­te kommer att dömas allenast till böter, må
häktning icke ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som på sannolika skäl
miss-tänkes för brott mä, oberoende av brottets beskaffenhet, häktas, om han är
okänd och undandrager sig att uppgiva namn och hemvist eller anledning
förekommer, att hans uppgift därom är osann, sä ock om han saknar hemvist inom
riket och det skäligen kan befaras, att han genom att begiva sig från riket
un-dandragersig lagföring eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som på sannolika skäl
är misstänkt för brott får oberoende av brottets beskaffenhet häktas, dels om
han är okänd och vägrar att uppge namn och adress eller kan antas ljuga om
detta, dels om han inte är bosatt här i landet och det finns påtaglig risk att
han genom att fly utomlands undandrar sig lagföring eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:144.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om det pä grund av den
misstänk­tes ålder, hälsotillstånd eller an­nan liknande omständighet kan
befaras att häktning skulle komma att medföra allvarligt men för den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning får inte ske
om åtgärden skulle innebära ett oskäligt ingrepp med hänsyn till sakens
beskaffen­het, den påföljd som kan antas följa på brottet och omständigheterna
i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;misstänkte, får häktning
ske en­dast om del är uppenbart att be­tryggande övervakning inte kan ordnas.
Detsamma gäller kvinna som har fött så kort lid förut att häktning kan befaras
medföra all­varligt men för barnet. Vill den misstänkte inte underkasta sig
övervakning, skall häktning ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övrigt. Häktning får
vidare ske en­dast om syftet med åtgärden inte kan tillgodoses genom mindre
ingri­pande tvångsmedel. Kan del antas att den misstänkte kommer att dö­mas
endast till böter får häktning inte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ytterligare inskränkning i fråga om häktning av den som är under aderton år är
särskilt stad­gat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ätt
reseförbud eller anmälnings­skyldighet får träda i stället för häktning,
stadgas i 25 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om det pä grund av den
miss­tänktes ålder, hälsotillstånd eller annan liknande omständighet kan
befaras att häktning skulle komma att medföra allvarligt men för den
misstänkte, får häktning ske en­dast om det är uppenbart att en åtgärd enligt
25 kap. inte är till­räcklig. Detsamma gäller en kvin­na som har fött så kort
tid förut alt häktning kan befaras medföra all­varligt men för barnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ytterligare inskränkning i fråga om häktning av den som är under arton år,
finns särskilda be­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
rannsakningsövervakning, reseförbud och anmälningsskyldig­hetfinns bestämmelser
i 25 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:145.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om häktning
meddelas av rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En fråga om häktning
prövas av rätten. / beslut om häktning skall anges det brott som misstanken av­ser
och grunden för häktningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:146.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förekomma mot någon
skäl till häktning, må han i avbidan på rät­tens beslut därom anhållas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äro
ej fulla skäl till häktning, må den misstänkte dock anhållas, om det finnes
vara av synnerlig vikt, att han i avbidan på ytterligare utred­ning tages
iförvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om det finns skäl till
att någon häk­tas, får han anhållas i avvaktan på rättens prövning av
häktningsfrå­ gan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:377.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om
anhållande meddelas av åklagaren. Beslutet skall inne­hålla uppgift om det
brott misstan­ken avser samt ange grunden för anhållandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut om
anhållande meddelas av åklagaren. Beslutet skall inne­hålla uppgift om det
brott misstan­ken avser och grunden för anhål­landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har den,
vilkens anhållande be­slutats, avvikit eller är han eljest inte närvarande då
beslutet med­delas, skall, så snart beslutet verk­ställts, anmälan därom göras
hos åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om beslut
om att anhålla någon har fattats och denne har avvikit eller av annan anledning
är frånva­rande då beslutet meddelas, skall, så snart beslutet har verkställts,
anmälan om detta göras hos åkla­garen. Denne skall omedelbart prö­va frågan om
fortsatt frihetsberö­vande. Den anhållne skall förhöras så snart det kan ske
efter frihetsbe­rövandet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;A vviker
den som misstänks för brott och förekommer skäl till hans anhållande, får
åklagaren efterlysa honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om den som
misstänks för brott avviker och det finns skäl att anhål­la honom, får
åklagaren efterlysa honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förekomma mot någon skäl till anhållande men kan beslut
därom icke utan fara avvaktas, må polis­man även utan sådant beslut gripa
honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Träffas den som begått brott, vara fängelse kan följa, å
bar gärning eller fiyende fot, må han gripas av envar. Envar må ockgripa den
som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överlämnas Ull närmaste
polisman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då någon gripits, skall anmälan därom skyndsamt göras hos
åkla­garen. Denne har att efter förhör, som avses i 8 §, omedelbart besluta, om
den gripne skall anhållas eller friges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om del finns skäl att anhålla nå­gon, får en polisman /
brådskande fall åyer\ utan e» sådant beslut gri­pa honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa,
anträffas på bar gärning eller på flykt från brottsplatsen, får han gripas av
var och en. Var och en får också gripa den som är efterlyst för brott. Den
gripne skall skyndsamt överläm­nas till närmaste polisman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som anhållits
enligt 6 § eller gripits enligt 7 § skall, så snart del kan ske, för förhör
inställas för åklagaren eller för polisman som har fått i uppdrag att hålla
förhöret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som har gripits enligt 7 § skall förhöras så snarl del kan ske. Friges inte den
misstänkte i sam­band med förhöret och har åklaga­ren inte redan underrättats
om fri­hetsberövandet, skall detta skynd­samt anmälas hos åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
i andra fall frågan väcks att anhålla någon som finns tillgänglig hos en
polismyndighet, skall frågan skyndsamt anmälas hos åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagaren skall
omedelbart be­sluta om den misstänkte skall an-hällas eller friges. Den
misstänkte får hållas kvar i avvaktan pä beslu­tet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
någon anhålls eller då beslut om anhållande som avses / 6 § verkställs, skall
den anhållne er-hälla besked om det brott misstan­ken avser samt grunden för
anhål­landet. Den anhållnes närmaste anhöriga och annan som står den anhållne
särskilt nära skall, så snart det kan ske utan men för ut­redningen,
underrättas om anhål­landet. En sådan underrättelse får dock inte utan
synneriiga skäl lämnas mot den anhållnes önskan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I0&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förekomma
ej längre skäl för an­hållande, skall den misstänkte ome­delbart frigivas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som är anhållen skall hållas iförvar men mä eljest ej underkas­tas annan
inskränkning i sin frihet, än som påkallas av ändamålet med anhållandet,  
ordningen  å förva-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då någon anhålls eller då
ett be­slut om anhållande enligt 6 § verk­ställs, skall den anhållne/å besked
om del brott som han är misstänkt för samt grunden för anhållandet. Den
anhållnes närmaste anhöriga och andra personer som står den anhållne särskilt
nära skall under­rättas om anhållandet så snart det kan ske utan att
utredningen för­svåras. En sådan underrättelse får dock inte utan synnerliga
skäl lämnas mot den anhållnes önskan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:377.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringsplatsen eller allmän säkerhet. Vid hans förvaring
eller förflyttning skall så förfaras, att den ej väcker onödig uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagaren skall, om inte den an­hållne friges, senast
dagen efter den, då beslut om anhållande med­delades eller då den anhållne
enligt 8 § inställdes till förhör, avlåta framställning till rätten om hans
häktande. Behövs det ytterligare utredning för prövning av häkt­ningsfrågan,
får åklagaren vänta med framställningen. Den skall dock avlåtas så snart det
kan ske och senast på femte dagen efter den, då beslut om anhållande med­delades
eller den anhållne inställ­des för förhör. Görs inte framställ­ning enligt vad
som nu har sagts, skall den anhållne omedelbart fri­ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ samband med framställningen skall till rätten samt till
den anhåll­ne och hans försvarare överlämnas protokoll eller anteckningar över
vad dittills förekommit under förun­dersökningen i den mån de har be­tydelse
för prövningen av häkt­ningsfrågan. Rätten kan dock med­ge att överlämnandet
får anstå viss kort tid. Påkallas förhör med annan än den anhållne, skall också
uppgift lämnas därom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då framställning enligt 12 § in­kommit, skall rätten, så
snart ske kan och, om synnerligt hinder ej möter, sist å fiärde dagen därefter
hälla förhandling i häktningsfrä­gan. Utsattes huvudförhandling att hållas inom
en vecka, sedan fram­ställningen inkom, må dock, om ej rätten finner särskild
förhandling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagaren skall, om inte den an­hållne friges, senast
dagen efter anhållandet eller, vid beslut om an­hållande i den misstänktes
frånvaro, dagen efter det att beslutet verk­ställdes, till rätten anmäla frågan
om häktning. Om det finns synner­liga skäl, får anmälan göras senast tredje
dagen efter den tid som nu angivits. Sker inte detta skall den anhållne
omedelbart friges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den anhållne och hans försvara­re skall ofördröjligen
underrättas om att anmälan enligt första stycket har gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Il&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då anmälan enligt 10 § har skett skall rätlen utan
dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrågan. Så­dan förhandling får inte
hållas se­nare än fyra dagar efter det att den misstänkte har gripits, ett
beslut om anhållande har verkställts eller en anmälan till åklagare har gjorts
en­ligt 8 § andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;böra äga rum, med förhandlingen anstå till
huvudförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I4&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid förhandling i häktningsfrå­gan skall den som yrkat
häktning så ock, om ej synnerligt hinder mö­ter för den anhållnes inställande,
denne vara tillstädes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som yrkat häktning skall ange de omständigheter, varpå
yr­kandet grundas. Den anhållne och hans försvarare skall få tillfälle att
yttra sig. Utöver vad handlingarna från förundersökningen innehål­ler samt
parterna i övrigt anför får utredning angående brottet inte förebringas, om det
inte finns sär­skilda skäl till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingen skall såvitt möj­ligt fortgå ulan avbrott,
till dess frågan kan avgöras. Uppskov må ej äga rum, med mindre synnerliga skäl
äro därtill, och utan den miss­tänktes begäran ej längre än fyra dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;t//7/&amp;gt;sA:yM/« förhandlingen, skall, om ej rätten
bestämmer annat, an­hållandet fortfara.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan förhandlingen avslutats, skall rätten omedelbart
meddela beslut i häktningsfrågan. Beslut om häktning skall innehålla uppgift å
det brott misstanken avser samt kort angiva grunden för häktning­en.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutas ej häktning, förordne rätten, att den anhållne
omedel­bart skall/Wg/vfls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid förhandling i häktningsfrå­gan skall den som yrkat
häktning vara närvarande. Detta gäller ock­så den anhållne om det inte finns
synnerliga hinder mot alt han in­ställer sig.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som yrkat häktning skall ange de omständigheter som
han grundar yrkandet på. Den anhållne och hans försvarare skall få tillfäl­le
att yttra sig. Utöver vad hand­lingarna från förundersökningen innehåller samt
vat/parterna i öv­rigt anför får utredning angående brottet inte läggas fram om
det inte finns särskilda skäl till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandlingen skall om möjligt fortgå utan avbrott, till
dess frågan kan avgöras. UppsVov får inte ske om del inte finns synnerliga skäl
//// det. Uppskovet får inte vara längre än fyra dagar om inte den miss­tänkte
begär det.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppskjuts förhandlingen, skall den misstänkte fortfarande
vara anhållen, om inte rätten bestämmer något annat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan förhandlingen avslutats skall rätlen omedelbart
meddela beslut i häktningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutas ej häktning, sfca//rätten förordna att den
anhållne omedel­bart skall friges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om häktning av den sorri inte är anhållen får tas
upp på yr­kande av åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av måls­äganden
eller självmant la upp frå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då fråga om häktning väckts, skall, så snart ske kan,
förhandling äga rum inför rätten. Om sådan förhandling gälle i tillämpliga de­lar
vad 1 14—16 §§ är stadgat. Har den misstänkte kallats till för­handlingen eller
förekommer an­ledning, att han avvikit eller eljest håller sig undan, utgöre
dock hans utevaro ej hinder för förhandling­en. Uteblir målsäganden, ehuru han
kallals Ull förhandlingen, må frågan avgöras utan hinder därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har rätten beslutat häktning av någon, som ej är vid
rätten tillstä­des, skall, så snart beslutet verk­ställts, anmälan därom göras
hos rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga om häktning av den som inte är anhållen får tas
upp på yrkande av åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av mål­säganden
eller självmant la upp frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då en fråga om häktning enligt första stycket /tar väckts,
skall för­handling inför rätten hållas så snart det kan ske. Om sådan för­handling
gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 12—14 §§, Har den misstänkte kallals
till förhandling­en eller//M/IS det anledning att an­ta, all han avvikit eller
på annat sätt håller sig undan, utgör dock hans utevaro inte hinder för för­handlingen.
Uteblir målsäganden, trots att han kallats till förhand­lingen,/år frågan trots
detta avgö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har rätten beslutat om häktning av någon som inte är
närvarande vid rätten skall, så snart beslutet /lar verkställts eller hindret
för hans närvaro har upphört, anmälan om detta göras hos rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När en anmälan enligt tredje stycket har gjorts skall
förhandling i häktningsfrågan hållas utan dröjs­mål. Sådan förhandling får inte
hållas senare än fyra dagar efter det att häktningsbeslutet har verk­ställts
eller hindret för den miss­tänktes närvaro vid rätten har upp­hört.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då rätten beslutar häktning en­ligt 16 § av anhållen eller
enligt 17 § av någon, som är vid rätten tillstä­des, eller då anmälan om häkt­ningsbesluts
verksställande inkom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då rätten beslutar om häktning eller om fortsatt
frihetsberövande, skall, om inte åtal redan har väckts, rätten sätta ut den
tid, inom vilken åtal skall väckas. 77-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mer, skall, om e/åtal redan väckts, rätten utsätta den
tid, inom vilken åtal skall väckas. Denna må ej be­stämmas längre, än som
finnes oundgängligen erforderligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överstiger den utsatta tiden två veckor, skall rätten, så
länge den misstänkte är häktad och till dess åtal väckts, med högst två veckors
mellanrum ånyo hålla förhandling, som sägs i 14—16 §§. och därvid särskilt
tillse, att utredningen be-drives så skyndsamt som möjligt. Finnes med hänsyn
till utredning­ens beskaffenhet eller av annan omständighet uppenbart, att för­handling
inom nu angiven tid skul­le vara utan betydelse, må dock rät­ten bestämma
längre tids mellan­rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnes den utsatta tiden otill­räcklig, må rätten, om
framställ­ning därom göres före tidens ut­gång, medgiva förlängning av ti­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har ej inom tid, som avses i 18 §, åtal väckts eller inte
rätten inkom­mit framställning om förlängning av tiden eller förekomma eljest
ej längre skäl för häktning, förordne rätten omedelbart att den häktade skall
frigivas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den får inte bestämmas längre än vad som är oundgängligen
nöd­vändigt. Tid för åtalets väckande behöver inte bestämmas då rätten beslutar
om häktning enligt 1 § tredje stycket eller om häktning av någon som inte är
närvarande vid rätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärden utsatta tiden otillräcklig, får rätten medge
förlängning av li­den, om framställning görs före ti­dens utgång. Den
misstänkte och hans försvarare skall beredas till­fälle att yttra sig över
framställ­ningen om detta är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väcks inte åtal inom två veckor skall rätlen, så länge den
misstänk­te är häktad och till dess åtal har väckts, med högst två veckors mel­lanrum
hålla ny förhandling i häkt­ningsfrågan och därvid särskilt se till att
utredningen bedrivs så skyndsamt som möjligt. År det med hänsyn till
utredningen eller av annan anledning uppenbart att förhandling inom nu angiven
lid inte behövs, får rätten bestämma längre tids mellanrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om inte åtal har väckts inom den tid som anges i 16 §
eller om det inte har kommit in en framställ­ning till rätten om förlängning av
tiden, skall beslutet om häktning omedelbart upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om anhållande eller häkt­ning skall vidare
omedelbart upp­hävas, när det inte längre finns skäl för beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väckes i mål, som fullföljts till högre rätt, fråga om
häktning, äge denna   utan förhandling   besluta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har rätten beslutat om häktning med stöd av I § tredje
stycket, skall rätten hålla ny förhandling i häkt-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;däröver: är den misstänkte anhål­len skall beslut meddelas
sist å fiär­de dagen efter det framställning om hans häktande inkom till
rätten. Finnes förhandling erforderlig, skall den hållas så snart ske kan. Om
sådan förhandling gälle vad i 14—17 §§ ör stadgal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dömes den misstänkte för brot­tet och är han häktad, pröve
rätten enligt de i detta kapitel angivna grunderna, huruvida han skall i häkte
avbida, a//domen vinner la­ga kraft; är den misstänkte å fri fot, må rätten
förordna, att han skall häktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpling av första stycket skall bestämmelserna i
detta kapi­tel om häktning av den, som skä­ligen kan befaras undandraga sig
straff, gälla även / fråga om den som skäligen kan befaras undan­draga sig
utvisning. Förordnandet om häktning gäller dock ej under tid då den dömde
avtjänar frihets­berövande påföljd som har ådömts honom i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som är häktad skall utan dröjsmål föras till allmänt
häkte. Häktad krigsman må dock i stället föras till mililärhäkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsfrågan senast en vecka efter den förhandling då
häktningen be­slutades. Om del då inte finns san­nolika skäl för den
misstänktes skuld till brottet eller finns det i öv­rigt inte längre skäl för
häktning, skall den misstänkte omedelbart fri­ges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den misstänkte döms för brottet och är han häktad,
skall rätten, enligt de grunder som anges i detta kapitel, pröva om han skall
stanna kvari häkte f/7/sdomen vin­ner laga kraft. Om den misstänkte är på fri
fot,/år rätten förordna att han skall häktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid tillämpning av första styc­ket skall bestämmelserna i
detta kapitel om häktning / de fall där det finns påtaglig risk att den miss­tänkte
undandrar sig straff, gälla även / de fall där det finns påtaglig risk att den
misstänkte undandrar sig utvisning. Förordnandet om häktning sA:a// dock inte
gälla un­der den tid dä den dömde avtjänar en frihetsberövande påföljd som han
har dömts till i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:63.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som är häktad skall ulan dröjsmål föras till allmänt
häkte. En häktad krigsman får i stället föras till militärhäkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagaren eller rätten kan med­ge att den häktade under
vissa tider och på de villkor som föreskrivs får vistas utomförvaringslokalen.
Änd­ras förutsättningarna för medgi­vandet får det återkallas. Återkal­lar
åklagaren ett medgivande som har lämnats av rätten, skall detta genast anmälas
till rätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År del av
synnerlig vikt att den häktade för utredning angående det brott, som föranlett
häktning­en, eller ett annat brott,/ör vilkei han misstänks, förvaras på en an­nan
plats än som anges i första stycket, får rätten på yrkande av åklagaren
förordna att överföran­det tills vidare skall anstå. Rätten eller åklagaren får
även besluta att den häktade, sedan han överförts till häkte, skall för förhör
eller an­nan åtgärd inställas på en plats ut­om häktet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förvaring av häktad som undergår eller undergått
rättspsy­kiatrisk undersökning gälla sär­skilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det är av synnerlig vikt att den häktade, för utredning
av det brott som föranlett häktningen eller nå­got annat brott som han är miss­tänkt
för, förvaras på en annan plats än som anges i första stycket, får rätten på
åklagarens begäran förordna att den häktade tills vida­re inte förs till häkte.
Rätten eller åklagaren får även besluta att den häktade, sedan han/örrs till
häkte, för förhör eller annan åtgärd skall föras till en plats utom häktet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förvaring av den som är häktad och undergår eller har
un­dergått rättspsykiatrisk undersök-rnng finns särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ej må annorledes än i detta ka­pitel eller eljest är
stadgat någon i anledning av misstanke för brott hållas i förvar, även om han
sam­tycker därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet för den som misstankes för brott att
kvarstanna för förhör stadgas i 23 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen som är misstänkt för brott får, även om han
samtycker tilldel, hållas i förvar på annat sätt än som föreskrivs i detta
kapitel eller i nå­gon annan författning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet för den som misstänks för brott att
kvarstanna för förhör finns bestämmelser i 23 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om behandling av anhållen el­ler häktad så ock om
ersättning av allmänna medel ål oskyldigt häk­tad är särskilt stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om behandling av den som är anhållen eller häktad samt om
er­sättning av allmänna medel åt den som varit oskyldigt häktad finns särskilda
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:137.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
reseförbud och anmälnings­skyldighet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
rannsakningsövervakning, reseförbud och anmälningsskyldig­het&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:148.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är någon skäligen misstänkt för brott, på vilket fängelse
kan följa,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det
finns skäl till att häkta någon, men det kan antas att syftet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och kan det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den
misstänktes för­hållande eller annan omständighet skäligen befaras, att han
avviker el­ler annorledes undandrager sig lag­föring eller straff, men finns
det i övrigt inte anledning att anhålla el­ler häkta honom, får, om det är till­räckligt,
i stället förbud meddelas honom att utan tillstånd lämna ho­nom anvisad
vistelseort (reseför­bud) eller föreskrivas att han på vis­sa tider skall
anmäla sig hos anvi­sad polismyndighet (anmälnings­skyldighet). Oberoende av
brottets beskaffenhet får också reseförbud eller anmälningsskyldighet beslu­tas,
om det skäligen kan befaras alt den misstänkte genom att bege sig från riket
undandrar sig lagföring eller straff.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger mot någon skäl till häktning eller anhållande
men kan det antas att syftet därmed kan till­godoses reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet,
får beslut härom meddelas även i andra fall än som avses i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;därmed kan tillgodoses genom mindre ingripande tvångsmedel
får i stället den misstänkte&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underkastas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rannsaknings­övervakning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;meddelas
reseförbud eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;åläggas
anmälningsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rannsakningsövervakning får även åläggas den som på sannolika
skäl är misstänkt för ett brott, där straffet är fängelse i minst ett år om det
finns påtaglig risk att han på nytt begår brott av samma art.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reseförbud
eller anmälnings­skyldighet får även meddelas den som är skäligen misstänkt för
brott på vilket fängelse kan följa om del i övrigt finns förutsättningar för
rannsakningsövervakning. Obe­roende av brottets beskaffenhet får reseförbud
eller anmälnings­skyldighet också beslutas om det finns påtaglig risk att den
misslänk-te genom att fly utomlands un­dandrar sig lagföring eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rannsakningsövervakning inne­bär att den misstänkte är
skyldig att under särskilt angivna tider vara tillgänglig i sin bostad eller på
sin arbetsplats   eller   annan   anvisad&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;plats.   Övervakare skall utses för den misstänkte.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den
som ålagts rannsaknings­övervakning är skyldig att iaktta skötsamhet och att
följa de före­skrifter om läkarvård, nykterhets­vård eller annan behandling som
har ålagts honom eller som rätten meddelar. Den misstänkte är även skyldig att
underkasta sig andra fö­reskrifter som behövs för att tillgo­dose syftet med
rannsakningsöver-vakningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 samband med reseförbud eller anmälningsskyldighet får
före­skrivas alt den misstänkte på vissa tider skall vara tillgänglig i sin bo­stad
eller på sin arbetsplats. Det får också ställas upp annat villkor som behövs
för den misstänktes övervakande. Vidare får reseför­bud förenas med
anmälningsskyl­dighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ifråga om anmälningsskyldighet gäller vid tillämpning av
denna balk i övrigt vad som är föreskrivet om reseförbud.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reseförbud meddelas av åklaga­ren eller rätlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om reseförbud får tas upp av rätten på yrkande av
åklagaren eller då rätten har att besluta om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3§
Reseförbud innebär förbud för den misstänkte att utan tillstånd lämna den
vistelseort som har anvi­sats honom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A nmälningsskyldighet innebär att den misstänkte på vissa
tider skall anmäla sig hos anvisad polis­myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I samband med reseförbud eller anmälningsskyldighet får
före­skrivas att den misstänkte skall lämna ifrån sig pass eller annan handling
som gäller som pass. Det får också ställas upp annat villkor som behövs för
/tans övervakande. Vidare får reseförbud förenas med anmälningsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:68.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga om tvångsmedel enligt detta kapitel prövas av
åklagaren eller rätten.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan får tas upp av rätten på yrkande av åklagaren eller
då rät­ten har att besluta om den miss-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:378.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den misstänktes häktning eller hans kvarhållande i häkte.
Efter åtalet får rätten även på yrkande av målsäganden eller självmant ta upp
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väckes vid rätten fråga om rese­förbud, skall, så snart
ske kan. för­handling därom äga rum inför rät­ten. Om sådan förhandling gälle i
tillämpliga delar vad / 24 kap. 17 § är stadgat. Är fara i dröjsmål, må rätten
omedelbart meddela reseför­bud all gälla, till dess annorlunda förordnas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:65.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om reseförbud skall inne­hålla uppgift å det brott
misstan­ken avser samt angiva den ort, där den misstänkte skall uppehålla sig.
och vad han i övrigt har att iaktta­ga. I beslutet skall erinras om på­följden
för överträdelse avförbu­det och för underlåtenhet all fullgö­ra därmed förenat
villkor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutet skall delgivas den miss­tänkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har reseförbud meddelats av åklagaren, får den misstänkte
be­gära rättens prövning a\ förbudet. Då begäran kommit in, skall rät­ten, så
snart det kan ske och, om synnerligt hinder ej möter, senast på fjärde dagen
därefter hålla för­handling som avses i 3 §. Utsätts huvudförhandling att
hållas inom en vecka, sedan begäran framställ­des, får dock, om inte rätten
finner att särskild förhandling bör äga rum, förhandlingen anstå till hu­vud
förh andlingen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tänktes häktning eller hans kvar­hållande i häkte. Efter
åtalet får rätten även pä yrkande av målsä­ganden eller självmant ta upp frå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väcks frågan vid rätten, skall förhandling äga rum inför
rätten så snart det kan ske. Om sådan för­handling gäller i tillämpliga delar
vad som sägs i 24 kap. 15 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om tvångsmedel enligt detta kapitel skall innehålla
upp­gift om del brott misstanken avser samt klart ange de föreskrifter som
skall gälla för den misstänkte. I be­slutet skall erinras om påföljden för
överträdelse av vad som åligger honom enligt beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslutet skall delges den miss­tänkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:67.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har en åtgärd enligt 1 § beslutats av åklagaren, får den
misstänkte begära rättens prövning av beslu­tet. Då begäran kommit in, skall
rätten, så snart det kan ske och, om det inte finns synnerliga hinder, se­nast
pä fjärde dagen därefter hålla den förhandling som avses i 4 §. Utsätts
huvudförhandling att hål­las inom en vecka sedan begäran framställdes, får dock
förhandling­en anstå till huvudförhandlingen, om inte rätten finner alt
särskild förhandling bör äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då rätlen meddelar reseförbud eller fastställer sådant
förbud, skall, om ej åtal redan väckts, rät­ten utsätta den tid, inom vilken
åtal skall väckas. Denna må ej be­stämmas längre, än som finnes oundgängligen
erforderligt. I annat fall skall åtal väckas inom en må­nad, sedan reseförbud
meddela­des.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnes tid, som avses i första stycket, otillräcklig, må
rätten, om framställning därom göres före li­dens utgång, medgiva förlängning
av tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då rätten meddelar beslut om tvångsmedel enligt I § eller
fast­ställer ett sådant beslut, skall, om inte åtal redan har väckts, rätten
sätta ui den tid inom vilken åtal skall väckas. Tiden får intebestäm­mas längre
än vad som är ound­gängligen nödvändigt. I annat fall skall åtal väckas inom
två veckor sedan beslut om rannsakningsöver­vakning meddelades och inom en
månad sedan beslut om reseförbud eller anmälningsskyldighet medde­lades.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är den
utsatta tiden otillräcklig, får rätten medge förlängning av ti­den om
framställning görs före ti­dens utgång. Den misstänkte och hans försvarare
skall beredas till­fälle att yttra sig över framställ­ningen om detta är
möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har ej inom tid, som avses i 6 §, åtal väckts eller till
rätten inkom­mit framställning om förlängning av tiden eller förekomma eljest
ej längre skäl för reseförbud, skall det omedelbart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hävande av reseförbud för­ordnar åklagaren. Har
förbudet meddelats eller fastställts av rätten, förordnar denna om hävande av
förbudet. Rätten får överlåta till åklagaren att besluta om tillfälliga
undantag från reseförbudet eller från föreskrifter som har meddelats i samband
med detta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad 124 kap. 21 § är stadgat om häktning äge motsvarande
tillämp­ning beträffande reseförbud.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:66.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om inte åtal har väckts inom den tid som avses i 7 § eller
en fram­ställning om förlängning av tiden har kommit in till rätlen eller det i
övrigt inte längre finns skäl för en åtgärd enligt I §, skall beslutet här­om
omedelbart upphävas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om beslutet har meddelats av åklagaren får denne upphäva
beslu­tet samt också besluta om undantag från reseförbud eller från andra fö­reskrifter
som har meddelats i sam­band med en åtgärd enligt 1 §. Även i annat fall får
åklagaren be­sluta om sådant undantag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som sägs om häktning i 24 kap. 19 § skall också
tillämpas ifråga om tvångsmedel enligt detta kapi­tel.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:378.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väckes i mål, som fullföljts till högre rätt, fråga om
reseförbud, äge denna ulan förhandling beslu­ta däröver. Finnes förhandling er­forderlig,
skall den hållas, så snart ske kan. Om sådan förhandling gälle i tillämpliga
delar vad i 24 kap. 17 § är stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överträdes reseförbud eller full-göres ej därmed förenat
villkor, skall den misstänkte omedelbart anhållas eller häktas, om del ej är
uppenbart, att skäl därtill ej före­komma.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om en fråga om tvångsmedel en­ligt 1 § väcks i ett mål som
fullföljts till högre rätt, kan denna utan för­handling besluta om tvångsmedlet.
Om förhandling behövs, skall den hållas så snart det kan ske. Om sådan
förhandling gälleri tillämp­liga delar vad som sägs i 24 kap. 15 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I0§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har den som har ålagts rannsak­ningsövervakning åsidosatt
sina skyldigheter enligt 2 § första styc­ket, skall han häktas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har den misstänkte allvarligt åsidosatt sina skyldigheter
enhgt 2 § andra stycket eller har han över­trätt ett reseförbud eller
allvarligt åsidosatt ett villkor i samband med reseförbud eller anmälningsskyl­dighet,
skall han häktas om det inte är uppenbart att det är obehövligt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på rättens beslut om häktning får den
misstänkte anhål­las.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som sägs i 24 kap. om förfa­randet vid prövningen av
en fråga om häktning skall också tillämpas i fråga om häktning enligt denna pa­ragraf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ll§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om inte annat sägs gäller vid till- lämpningen av denna
balk i fråga om rannsakningsövervakning vad som är föreskrivet om häktning och
i fråga om anmälningsskyldighet vad som är föreskrivet om reseför­bud.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:377.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om kvarstad meddelas av rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fråga om
kvarstad får upptagas på yrkande av undersökningsleda­ren, åklagaren eller
målsäganden. Efter åtalet får rätten även själv­mant upptaga fråga därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fråga
om kvarstad prövas av rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan får
las upppå yrkande av undersökningsledaren, åklagaren eller målsäganden. Efter
åtalet får rätten även självmant ta upp frå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I
anledning av målsägandens anspråk på skadestånd eller annan ersättning får
undersökningsledaren eller åklagaren yrka kvarstad en­dast om anspråket anmälts
hos honom. Rätlen får endast på yrkande förordna därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väcks fråga om kvarstad, skall, så snar; det kan ske.
förhandling därom äga rum inför rätten. Om sådan förhandling gäller i tillämp­liga
delar vad som sägs i 24 kap. / 7 §. Är det fara i dröjsmål, får rät­ten
omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess annorlunda förord­nas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Väcks
en fråga om kvarstad skall förhandling äga rum inför rät­ten så snart det kan
ske. Om sådan förhandling gäller i tilllämpliga delar vad som sägs i 24 kap. 15
§. I brådskande fall får rätlen ome­delbart förordna att åtgärden skall gälla
till dess något annat bestäms.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:145.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 25 kap. 8§ om reseförbud gäller också beträf­fande kvarstad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i 25 kap. 9 § om reseförbud gäller också beträf­fande kvarstad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:136.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:145.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätten må förordna om beslag å föremål, som företes vid
rätten el­ler eljest är tillgängligt för beslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fråga om beslag må av rätten upptagas på yrkande av
undersök­ningsledaren eller åklagaren. Efter åtalet äge rätlen även på yrkande
av målsäganden sä ock självmant upptaga fråga därom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Väckes
vid rätten fråga om be­slag, skall, så snart det kan ske, förhandling därom äga
rum inför&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätten får förordna om beslag av föremål som företes vid rätten
eller på annat sätt är tillgängligt för beslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;Em &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråga om beslag får tas upp av rätten på yrkande av
undersök­ningsledaren eller åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande
av målsäganden e//er självmant la upp frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då en fråga om beslag väcks vid rätten skall förhandling
inför rätten hällas så snart det kan ske. Om så-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:378.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rätten. Om sådan
förhandling gäl­le i Ullämpliga delar vad i 24 kap. 17 § är stadgat. Är fara i
dröjsmål, må rätten omedelbart förordna om beslag a//gälla, till dess annorlun­da
förordnas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dan förhandling gäller i
tillämpli­ga delar vad som sägs i 24 kap. 15 §. I brådskande fall får rätten
omedelbart förordna att ett beslag skall gälla till dess något annatbe-stäms.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad i 25 kap. 8 § är
stadgal om reseförbud äge motsvarande till-lämpning beträffande beslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 25
kap. 9 om reseförbud gäller också beträffan­de beslag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51
kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
snart målets beredande avslu­tats, bestämme hovrätten tid för
huvudförhandlingen. För behand­ling av rättegängsfråga eller del av saken, som
mä avgöras särskilt, må huvudförhandling utsättas, ehuru målet i övrigt ej är
berett till huvudförhandling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
den tilltalade häktad, skall huvudförhandling hällas inom-ra veckor efter
utgången av den / 2 § angivna tiden, om ej tillföljd av åtgärd, som avses i 11
§, eller an­nan omständighet längre uppskov är nödvändigt. Har den tilltalade
häktats efter utgången av den i 2 § angivna tiden, skall tiden räknas från
dagen för hans häktande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så snart målet beretts
skall hov­rätten bestämma tid för huvud­förhandling. För behandling av en
rättegängsfråga eller en del av sa­ken som får avgöras särskilt, får
huvudförhandling sättas ut trots att målet i övrigt inte är berett till
huvudförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är den Ulltalade häktad
skall huvudförhandling hållas inom två veckor efter utgången av den tid som
anges i 2 § om inte längre upp­skov är nödvändigt till följd av en åtgärd som
avses i II § eller någon annan omständighet. Har den till­talade häktats efter
utgången av den tid som anges i 2 §, skall tiden räknas från dagen för hans häk­tande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finnes för utredningen
erforder­ligt, att part eller annan höres muntligen i hovrätten, förordne
hovrätten därom pä sätt den finner lämpligt. Om inställande av tillta­lad, som
är anhållen eller häktad, förordne hovrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ar det med hänsyn till
utredning­en nödvändigt att en part eller nå­gon annan hörs muntligen i hov­rätten
förordnar hovrätten därom på det sätt den finner lämpligt. Om inställande av en
tilltalad, som är anhållen eller häktad förordnar hovrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om mål om häktning av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;någon som inte är närvarande vid rätten gäller bestämmelserna i 24
kap. 15 § tredje och fiärde styckena.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986. Har någon häktats, meddelats reseförbud
eller ålagts anmälningsskyldighet före den nya lagens ikraft­trädande skall
äldre lag tillämpas i fråga om åtgärden intill dess målet första gången förekommer
vid rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av
lagstadgad tid&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lag­stadgad tid skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:144.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Infaller
tid, då enligt lag eller&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Infaller &amp;lt;/ert tid, dä enligt lag el-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskild
författning åtgärd sist ler särskild författning en åtgärd&lt;br&gt;
skall företagas, på söndag, annan senast skall vidtas, på en söndag,&lt;br&gt;
allmän helgdag, lördag, midsom- annan allmän helgdag, lördag,&lt;br&gt;
marafton, julafton eller nyärsaf- midsommarafton, julafton eller&lt;br&gt;
ton, må åtgärden företagas nästa nyårsafton, får åtgärden vidtas&lt;br&gt;
söckendag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;nästa vardag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Första stycket gäller inte i fråga om frister i samband med anhållan­de
och häktning enligt 24 kap. 10 § förstastycket, 11 §, 15 § fiärde styc­ket och
18 § rättegångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1952:98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 2 § lagen (1952:98) med särskilda bestäm­melser om tvångsmedel i
vissa brottmål skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:145.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
begäran av åklagaren fåryws-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På begäran av åklagaren/dr rä7-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;titiekanslern
medge förlängning av     ten bestämma tiden för den för-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
tid, inom vilken enligt 24 kap. 12 § rättegångsbalken häktnings­framställning
senast skall avlåtas, med högst tio dagar. Begäran där­om skall med angivande
av skälen göras inom den i nämnda lagrum föreskrivna tiden. Har anstånd
medgivits och finnes fortsatt utred­ning oundgängligen erforderlig, får
justitiekanslern på begäran, som görs före anståndstidens utgång, meddela
ytterligare förlängning med högst femton dagar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Görs inte häklningsframslällning inom tid som för varje
fall är före­skriven eller, om begäran om för­längning inte bifallits, senast
dagen efter den dag då åklagaren mottog meddelande därom, skall den an­hållen
omedelbart friges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handling
som avses i 24 kap. 18 § rättegångsbalken till högst två, eller om det är
oundgängligen nödvän­digt med hänsyn till utredningen, högst fyra veckor. En
begäran skall innehålla skälen för förlängning av tiden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 23 § lagen (1957:668) om utlämning för brott skall ha nedan
angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som i
främmande stat är misstänkt, tilltalad eller dömd för brott, vilket enligt
denna lag kan föranleda utlämning, får på begä­ran av behörig myndighet i den
främmande staten eller med an­ledning av en där utfärdad efter­lysning
omedelbart anhållas eller åläggas reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet av
åklagare enligt vad som i allmänhet gäller om brottmål. Beslag får också ske i
så­dant fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som i
främmande stat är misstänkt, tilltalad eller dömd för brott, vilket enligt
denna lag kan föranleda utlämning, får på begä­ran av behörig myndighet i den
främmande staten eller med an­ledning av en där utfärdad efter­lysning
omedelbart anhållas eller underkastas tvångsmedel enligt 25 kap.
rättegångsbalken av åklagare enligt vad som i allmänhet gäller om brottmål.
Beslag får också ske i sådant fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om användning av
tvångsmedel skall utan uppskov anmälas hos rätten, som skynd­samt efter
förhandling enligt vad om brottmål är stadgat prövar åt­gärden samt, om
anhållande eller reseförbud eller anmälningsskyl­dighet skall bestå, genast
underrät­tar chefen för justitiedepartemen­tet därom. Finner denne, att hin­der
mot utlämning föreligger eller att utlämning eljest ej bör ske, har han att
utverka regeringens för­ordnande om upphävande av åt­gärden. I annat fall skall
den främ­mande staten genom utrikesdepar­tementels försorg underrättas om
åtgärden. Därvid skall anges viss av chefen för justitiedepartemen­tet bestämd
tid, inom vilken fram­ställning om utlämning skall gö­ras. Denna lid får inte
vara längre än fyrtio dagar från den dag perso­nen anhölls eller reseförbud
eller anmälningsskyldighet meddelades enligt första stycket. När en fram­ställning
om utlämning kommer in, skall utrikesdepartementet ge­nast underrätta den
myndighet som först meddelat beslut om åt­gärden. Sådan underrättelse skall
även lämnas, om en framställning om utlämning inte kommer in inom utsatt tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om användning av
tvångsmedel skall ulan uppskov anmälas hos rätlen, som skynd­samt efter
förhandling enligt vad om brottmål är stadgat prövar åt­gärden samt, om
anhållande eller tvångsmedel enligt 25 kap. rätte­gångsbalken skall bestå,
genast un­derrättar chefen för justitiedepar­tementet därom. Finner denne, att
hinder mot utlämning föreligger eller att utlämning eljest bör ske, har han att
utverka regeringens förordnande om upphävande av åtgärden. I annat fall skall
den främmande staten genom utrikes­departementets försorg underrät­tas om
åtgärden. Därvid skall an­ges viss av chefen för justitiedepar­tementet bestämd
tid, inom vilken framställning om utlämning skall göras. Denna tid får inte
vara läng­re än fyrtio dagar från den dag personen anhölls eller beslut om
tvångsmedel enligt 25 kap. rätte­gångsbalken meddelades enligt första stycket.
När en framställ­ning om utlämning kommer in, skall utrikesdepartementet genast
underrätta den myndighet som först meddelat beslut om åtgärden. Sådan
underrättelse skall även lämnas, om en framställning om utlämning inte kommer
in inom utsatt tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talan får inte föras mot
rättens beslut. Den som anhållits eller un­derkastats reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet
får dock för pröv­ning, om åtgärden skall bestå, be­gära ny förhandling inom
tre vec­kor från det beslut senast medde­lats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talan får inte föras mot
rättens beslut. Den som anhållits eller un­derkastats tvångsmedel enligt 25
kap. rättegångsbalken får dock för prövning, om åtgärden skall bestå, begära ny
förhandling inom tre veckor från det beslut senast med­delats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
en framställning om utläm­ning av den som är anhållen eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har en framställning om
utläm­ning av den som är anhållen eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underkastad reseförbud
eller an­mälningsskyldighet inte gjorts inom den enligt andra stycket be­stämda
tiden, skall den anhållne friges eller beslutet om reseförbud eller
anmälningsskyldighet hävas. Detsamma gäller när en framställ­ning avslås enligt
15 §. Om den an­hållne i annat fall inte friges, skall framställning avlålas
till rätten om hans häktande senast på åttonde dagen efter den, dä
riksåklagaren fick del av utlämningsframställ­ningen. Görs inte framställning
som nu har sagts, skall den anhåll­ne omedelbart friges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;underkastad tvångsmedel
enligt 25 kap. rättegångsbalken inte gjorts inom den enligt andra stycket be­stämda
tiden, skall den anhållne friges eller beslutet om tvångsme­delhävas. Delsamma
gäller när en framställning avslås enligt 15 §. Om den anhållne i annat fall
inte friges, skall framställning avlålas till rätten om hans häktande senast på
åttonde dagen efter den, då riksåklagaren fick del av utläm­ningsframställningen.
Görs inte framställning som nu har sagts, skall den anhållne omedelbart fri­ges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott
till Danmark, Finland, Island och Norge&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs
att 17 § lagen (1959:254) om utlämning förbrott till Danmark, Finland, Island
och Norge skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som är misstänkt,
tilltalad eller dömd för brott, vilket enligt denna lag kan föranleda utläm­ning,
får, om för gärningen eller en gärning av motsvarande be­skaffenhet enligt
svensk lag är stadgat fängelse, på begäran av polis- eller åklagarmyndighet i
den främmande staten eller med anledning av en där utfärdad ef­terlysning
omedelbart anhållas el­ler åläggas reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet av
åklagare enligt vad som i allmänhet gäller om brottmål. Beslag får också ske i
så­dant fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som är misstänkt,
tilltalad eller dömd för brott, vilket enligt denna lag kan föranleda utläm­ning,
får, om för gärningen eller en gärning av motsvarande be­skaffenhet enligt
svensk lag är stadgat fängelse, på begäran av polis- eller åklagarmyndighet i
den främmande staten eller med anledning av en där utfärdad ef­terlysning
omedelbart anhållas el­ler underkastas tvångsmedel enligt 25 kap.
rättegångsbalken av åkla­gare enligt vad som i allmänhet gäller om brottmål.
Beslag får ock­så ske i sådant fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut om användning av
tvångsmedel enligt denna paragraf skall på begäran av den som beslutet avser
prövas av rätten, som i ärendet skyndsamt skall hälla förhandling enligt vad om
brottmål är stadgat. Mot rättens beslut mä talan ej föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polis- eller åklagarmyndighet
i den främmande staten skall ofördröj­ligen underrättas, då beslut fattats om
användning av tvångsmedel enligt denna paragraf Har icke framställning om
utlämning mottagits inom två veckor från det underrättelsen avsändes, skall
beslutet omedelbart hävas. Om anhållen i annat fall ej friges, skall
framställning om hans häktande avlålas till rätten sist å femte dagen från den
dag anhållnings-myndighelen fick del av utlämningsframställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande
verkställighet av brottsmålsdom&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs
att 17 § lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet
av brottsmålsdom skall ha nedan an­givna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har främmande stat som
tillträtt brottsmålsdomskonventionen till utrikesdepartementet meddelat, att
den ämnar göra framställning om verkställighet av påföljd, eller har sådan
framställning gjorts, kan riksåklagaren anhålla den dömde, om enligt svensk lag
kan följa fängelse i ett år eller däröver på brott motsvarande den gärning
påföljden avser och det skäligen kan befaras, att den dömde skall avvika eller,
då fråga är om uteva­rodom, all han undanröjer bevis. På ansökan av
riksåklagaren kan rätten under motsvarande förut­sättningar besluta om häktning
av den dömde eller om reseförbud el­ler anmälningsskyldighet. Rese­förbud eller
anmälningsskyldighet får beslutas, även om del svåraste straff som enligt
svensk lag kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har främmande stal som
tillträtt brottsmålsdomskonventionen till utrikesdepartementet meddelat, att
den ämnar göra framställning om verkställighet av påföljd, eller har sådan
framställning gjorts, kan riksåklagaren anhålla den dömde, om enligt svensk lag
kan följa fängelse i ett är eller däröver på brott motsvarande den gärning
påföljden avser och det skäligen kan befaras, att den dömde skall avvika eller,
då fråga är om uteva­rodom, att han undanröjer bevis. På ansökan av
riksåklagaren kan rätten under motsvarande förut­sättningar besluta om häktning
av den dömde eller om rannsaknings­övervakning. reseförbud eller an­mälningsskyldighet.
Reseförbud eller anmälningsskyldighet får be­slutas, även om det svåraste
straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följa
på motsvarande brott är lind­rigare än fängelse i ett år. Obe­roende av
brottets beskaffenhet får den dömde anhållas, häktas el­ler underkastas
reseförbud eller anmälningsskyldighet, om han saknar hemvist i Sverige och det
skäligen kan befaras alt han ge­nom alt bege sig från landet un­dandrar sig
påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om anhållande, häkt­ning, reseförbud och anmälnings­skyldighet enligt
denna paragraf tillämpas i övrigt 24 kap. 3—24 §§ och 25 kap. 2 — 9§§ rättegångsbal­ken.
Den som anhållits eller häk­tats skall dock friges senast när den sammanlagda
tid han i den främmande staten och här i landet varit berövad friheten med
anled­ning av det eller de brott framställ­ningen om verkställighet avser
uppgår till den tid som bestämts för frihetsberövande påföljd för brottet eller
brotten i den utländ­ska domen. 1 fall då den dömde anhållits eller häktats
innan fram­ställning om verkställighet gjorts, skall den dömde friges inom
arton dagar frän dagen för frihetsberö­vandet, om inte framställning om
verkställighet gjorts före utgången av denna tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
enligt svensk lag kan följa på motsvarande brott är lindrigare än fängelse i
ett år. Oberoende av brottets beskaffenhet får den döm­de anhållas, häktas
eller underkas­tas rannsakningsövervakning. rese­förbud eller anmälningsskyldig­het,
om han saknar hemvist i Sve­rige och det skäligen kan befaras alt han genom alt
bege sig från landet undandrar sig påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om tvångsmedel enligt denna paragraf tillämpas i övrigt 24 kap. 3-22 §§
och 25 kap. 2-11 §§ rättegångsbalken. Den som anhållits eller häktats skall
dock friges senast när den sammanlag­da tid han i den främmande staten .och här
i landet varit berövad fri­heten med anledning av det eller de brott
framställningen om verk­ställighet avser uppgår till den tid som bestämts för
frihetsberövande påföljd för brottet eller brotten i den utländska domen. 1
fall då den dömde anhållits eller häktats in­nan framställning om verkställig­het
gjorts, skall den dömde friges inom arton dagar från dagen för
frihetsberövandet, om inte fram­ställning om verkställighet gjorts före
utgången av denna tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft
den I juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;7
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1974:515) om ersättning vid
frihetsinskränkning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att I § lagen (1974:515) om ersättning vid fri­hetsinskränkning
skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som har varit häktad på grund av misstanke om ett eller flera brott eller som
till följd av sådan misstanke under mer än 24 timmar i sträck har varit
anhållen, underkastad reseförbud eller an­mälningsskyldighet, intagen på
rättspsykiatrisk klinik, lagen i för­varsarrest eller tagen i förvar ge­nom
beslut av befälhavare på far­tyg eller luftfartyg eller av beskick­ning eller
konsulat har rätt till er­sättning av staten, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frikännande dom meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtalet avvisas eller avskrivs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förundersökning avslutas utan
att åtal väcks eller, såvitt gäller förvarsarrest, beslutet härom upphävs utan
att målet hänskjuts till rättegång eller disciplinstraff åläggs, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutet om frihetsinskränk­ning
genom avslag på häklnings­framslällning eller efter överpröv­ning, fullföljd av
talan eller anli­tande av särskilt rättsmedel upp­hävs eller ersätts av beslut
om mindre ingripande åtgärd eller un­danröjs utan förordnande om ny
handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som har varit häktad på grund av misstanke om ett eller flera brott eller som
till följd av sådan misstanke under mer än 24 timmar i sträck har varit
anhållen, underkastad rannsakningsöver­vakning, reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet,
intagen på rätts­psykiatrisk klinik, tagen i förvars­arrest eller tagen i
förvar genom beslut av befälhavare på fartyg el­ler luftfartyg eller av
beskickning eller konsulat har rätt till ersätt­ning av staten, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frikännande dom meddelas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtalet avvisas eller avskrivs,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förundersökning avslutas utan
att åtal väcks eller, såvitt gäller förvarsarrest, beslutet härom upphävs utan
att målet hänskjuts till rättegång eller disciplinstraff åläggs, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutet om frihetsinskränk­ning
genom avslag på häktnings­framställning eller efter överpröv­ning, fullföljd av
talan eller anli­tande av särskilt rättsmedel upp­hävs eller ersätts av beslut
om mindre ingripande åtgärd eller un­danröjs utan förordnande om ny
handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som på grund av
misstanke om flera brott har utsatts för en sådan frihetsinskränkning som avses
i första stycket har rätt till ersättning av staten, om det beträffande något
av brotten inträffar en omständighet som nämns i första stycket 1 —3 och det är
uppenbart att frihetsinskränk­ningen inte skulle ha beslutats endast för den
övriga brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som har varit häktad
eller under mer än 24 timmar i sträck har varit anhållen som misstänkt för ett
eller flera brott har också rätt till ersättning, om brottet eller något av
brotten i domen hänförs till en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mildare
straffbestämmelse och det är uppenbart att frihetsinskränknin­gen vid en sådan
bedömning inte skulle ha beslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i passlagen (1978:302)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 7§ passlagen (1978:302) skall ha
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Passansökan skall avslås, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bestämmelserna
i 6§ ej har iakttagits och sökanden ej har ef­terkommit uppmaning att avhjäl­pa
bristen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansökningen
avser pass för barn under aderton år och barnels vårdnadshavare ej har lämnat
medgivande samt synnerliga skäl e/föreligger alt ändå utfärda pass,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sökanden
är anhållen, häk­tad eller underkastad övervakning enligt 24 kap. 3 § första
stycket rät­tegångsbalken eller reseförbud eller anmälningsskyldighet enligt 25
kap. I § samma balk.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sökanden är
efterlyst och skall omhändertagas omedelbart vid anträffandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sökanden genom
lagakraft-vunnen dom har dömts till frihets­berövande påföljd, som e/'har bör­jat
verkställas, och det finns san­nolika skäl att antaga, att han äm­nar
undandraga sig verkställighe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Passansökan skall avslås, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    bestämmelserna i 6 § inte har&lt;br&gt;
iakttagits och sökanden inte har&lt;br&gt;
efterkommit en uppmaning att av­&lt;br&gt;
hjälpa bristen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansökningen
avser pass för barn under arton år och barnets vårdnadshavare inte har lämnat
medgivande samt det inte finns synnerliga skäl att ändå utfärda pass,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sökanden
är anhållen, häk­tad eller underkastad tvångsmedel enligt 25 kap.
rättegångsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sökanden är
efterlyst och skall omhändertas omedelbart vid anträffandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sökanden genom
lagkraft-vunnen dom har dömts till en fri­hetsberövande påföljd, som inte har
börjat verkställas, och det finns sannolika skäl att anta att han ämnar
undandra sig verkstäl­ligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1986.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter  ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning  ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsmisstankens styrka och
brottet som kvalifikations-grund         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De särskilda
häktningsgmnderna   .................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning vid lindriga och svåra
brott .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proportionalitetsprincipen   ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frister - förfarandet   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En anpassning Ull
Europakonventionen   .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkt för
frislberäkningen  ................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Söndagsregeln     ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunikation mellan parter och
domstolen   .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prövningen av
anhållningsfrågan    ................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fommfrågan  ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvararfrågan   ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningshäktning,
omprövningsförhandling och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hävande
av beslut om häktning ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frister för åtal och
huvudförhandling   ............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gemensam häktnings- och
huvudförhandling .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning i högre rätt  .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 Rannsakningsövervakning
................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt   ................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutsbefogenheter och
avräkning av övervakningslid ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;297&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SankUoner  ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Natthäkte........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;299&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reseförbud —
anmälningskyldighet   .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning på nya grunder - talan
mot häktningsskäl    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisatoriska frågor -
kostnadsfrågor   .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;306&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga frågor   ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;328&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närmare synpunkter på de
enskilda lagförslagen   ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;331&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena
återges i regel i oavkortat skick och utan bearbetning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
När det gäller de straffprocessuella tvångsmedlen bör en allmän strävan vara
att så långt hänsynen till samhällsskydd och effektivitet medger begränsa
användandet av desamma. De får heller aldrig tillålas tjäna andra syften än alt
säkra lagföringen eller tjäna vissa i lag särskilt utpekade ändamål. En
restriktiv tillämpning är speciellt angelägen beträf­fande de personella
tvångsmedlen. Ett frihetsberövande utgör alllid ett utomordentligt starkt
ingrepp i den personliga integriteten. Mot detta står givelvis ett starkt och
befogat allmänt intresse att skydda den enskilde mot broH och att skapa
fömtsättningar för en effektiv brottsbekämpning. I det förra hänseendet gör sig
särskilt recidivfaran gällande och i det senare kollusionsfaran eller
flyktfaran. Lagstiftaren ställs här inför en svår avväg­ningsfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
allmänna målsättningen för utredningsarbetet har enligt direktiven varit alt så
långt möjligt begränsa användningen av de straffprocessuella frihetsberövandena
ulan all samhällsskyddet försämras eller effektiviteten i brottsutredning och
lagföring minskar. Särskilt har här pekats pä fömt­sättningama för häktning p.
g. a. recidivfara. Enligt direkUven är en fömt­sättning för att antalet
häktningar p. g. a. recidivfara skall kunna minskas i någon större utsträckning
alt realistiska alternativ till häktning finns att tillgå. Även utredningen har
funnit (se bl. a. avsnitt 12.2) en fömtsättning för att antalet anhållanden och
häktningar skall kunna minskas i någon utsträckning vara all frihetsberövanden
kan ersättas med realistiska alter­nativ. Utredningen har emellertid enligt min
mening - som jag närmare utvecklar i del följande - inte kunnat anvisa några
sådana alternativ. Beträffande det huvudalternativ till häktning som föreslås -
rannsaknings­övervakning - har utredningen själv (s. 165 m) förklarat alt det
kan för­väntas komma att Ullämpas i ett förhållandevis litet antal fall.
Fömtsätt­ningama för att på underlag av den föreliggande utredningen genomföra
en reform som på något mera genomgripande sätt minskar användningen av de
straffprocessuella frihetsberövandena är därför inte särskilt goda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
praktiken har emellertid användningen av anhållande och häktning&lt;br&gt;
under senare år relativt sett - i förhållande till en ökad och allt grövre&lt;br&gt;
brottslighet - minskat. En bidragande förklaring härtill kan vara att man i&lt;br&gt;
praxis i viss mån skärpt beviskravet för de särskilda häktningsgmnderna,&lt;br&gt;
dvs. flyklfara etc. Det kan finnas anledning alt befästa en sådan utveckling&lt;br&gt;
genom att i lagtexten ge de särskilda häktningsgmnderna en sådan utform­&lt;br&gt;
ning att del klart framgår alt tillämpningen inte får vara slentrianmässig.&lt;br&gt;
Del är enligt min mening en fördel om det därvid, såsom utredningen&lt;br&gt;
föreslagit, skapas ett enhetligt beviskrav för de tre särskilda häktnings-&lt;br&gt;
grunderna flyklfara, kollusionsfara och recidivfara. Mot del föreslagna&lt;br&gt;
uttrycket &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; kan visserligen riktas den invändningen all
man&lt;br&gt;
inför eft för straffprocessrälten nytt begrepp med de risker detta kan&lt;br&gt;
innebära för osäkerhet i fråga om nivån på beviskravet. Jag vill emellertid&lt;br&gt;
inte av detta skäl motsätta mig den föreslagna ändringen. Den skärpning av&lt;br&gt;
häktningsfömtsättningama som förändringen innebär torde, särskilt i be­&lt;br&gt;
aktande av hur de nuvarande rekvisiten tillämpas i praktiken, vara relaUvt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..&lt;br&gt;
begränsad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
reform som mera direkt är inriktad på att begränsa användningen av Prop.
1986/87:112 den särskilda häktningsgmnden recidivfara får helt andra praktiska
konse­kvenser och är betydligt svårare att genomföra. Reformintresset ställs
här mot väsentliga intressen såsom samhällsskyddet och allmänhetens berätti­gade
krav på alt effektiva motåtgärder sätts in mot allvarlig brottslighet. Jag är
inte beredd att acceptera utredningens avvägning mellan dessa motstridiga
intressen. Varken från praktiska eller kriminalpolitiska ut­gångspunkter är
förslaget i denna del godtagbart. Förslaget rimmar också illa med stalsmaklemas
på senare tid i olika sammanhang uttalade inten­tioner att mera effektivt
bekämpa den s k traditionella brottsligheten (se t. ex. prop. 1984/85 bil. 4 s.
21). Jag återkommer i det följande till frågan om häktning i recidivfall. Mera
allmänt vill jag här endast framhålla följande skäl som talar emot en reform
som mera påtagligt förändrar fömtsättning­ama för häktning i recidivfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
direktiven skrevs har fömtsättningama för en reform förändrats genom att en
anpassning blivit nödvändig till de krav i fråga om förfarande och tidsfrister
som gäller enligt Europakonventionen. En sådan anpassning medför att en markant
avkortning måste ske av de tidsfrister som gäller särskilt i inledningsskedet
av en fömndersökning där tvångsmedel an­vänds. I utredningen framhålls (s. 127)
att frågan i vilken utsträckning häktningsfömtsättningarna bör ändras i hög
grad hänger samman med hur möjligheterna att över huvud taget utnyttja de
traditionella tvångsmedlen kommer att gestalla sig i framliden med hänsyn till
de avsevärt kortare frister som utredningen föreslår. Enligt min mening innebär
redan ett genomförande av den berörda anpassningen -till Europakonventionens
krav en så genomgripande reform att några mera omfattande lagändringar i övrigt
inte bör ske på det aktuella området förrän erfarenheter vunnits av reformen
och den praktiska tillämpningen av de nya reglerna stabiliserats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Linköping: Genom innehållet i Europa­konventionen torde det vara nödvändigt
alt de svenska reglerna anpassas Ull de krav konventionen stadgar. De frister,
som föreslagits i utredningen är i överensstämmelse med konventionen varför jag
inte har något alt anföra mot förslaget på denna punkt. Jag vill dock poängtera
att man med hänsyn till den begränsade tid som står till förfogande måste räkna
med att man inte i framliden kan få samma skriftliga dokumentation som idag
till häktningsförhandlingar. Man måste därför räkna med mer omfattande
kontakter med domstol och försvarare än vad som är fallet idag. Detta torde
otvivelaktigt leda Ull ett merarbete för åklagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
idag strävar åklagarna efter att sä snart som möjligt fatta beslut i
häktningsfrägan. De kortare tiderna kommer därför knappast alt innebära några
väsentliga ändringar för åklagarnas del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolar
och försvarare måste dock räkna med klart ändrade förhål­landen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Jönköping: De föreslagna tidsfristerna har&lt;br&gt;
Ullkommit för all skapa ett regelsystem, som svarar mot de krav Europa­&lt;br&gt;
konventionen ställer på snabb domstolsprövning av straffprocessuella fri­&lt;br&gt;
hetsberövanden. Som utredaren framhållit framstår visserligen vid en in­&lt;br&gt;
ternationelljämförelse våra frihetsberövanden som korta. Men närmast av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;formella
skäl måste de svenska lagreglerna anpassas till Europakonven- Prop. 1986/87:112
tionen. En avkortning av tidsfristema är således nödvändig. Med hänsyn härtill
anser jag att i huvudsak inget finns att erinra mot förslaget härom. De
föreslagna friständringarna torde dock komma att få mänga negativa
konsekvenser. Polis och åklagare får arbeta med häktningsärenden under stor
lidspress, domstolen får pröva häktningsfrägor pä ett ofta mycket tunrtare
material än i dag. Ur rättssäkerhetssynpunkt torde inget vara alt vinna på
detta. Kortare tidsfrister, skärpta fömtsättningar för häktning främjar
knappast effektiviteten i brottsbekämpningen eller förbättrar sam­hällsskyddet.
Det finns vidare anledning fråga sig om förändringarna och de konsekvenser, som
dessa måste få vid prövning av frihetsberövanden, kommer att innebära fördelar
för den misstänkte. Del kan, som antytts i utredningen, finnas en risk för all
antalet häktningar på tveksamt underlag ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Enligt direkUven skulle översyns­arbetet bedrivas i syfte att
begränsa användningen av tvångsmedel &amp;quot;ulan att samhällsskyddet eller
effektiviteten i brottsbekämpningen minskar&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;EffekUvitet
i brottsbekämpningen kan måhända mätas på olika sätt, men jag kan inte finna
någon bättre måttstock än den som är graderad i uppklar-ningsprocent. Jag är
övertygad om att det inte är möjligt att begränsa användningen av tvångsmedel
ulan att detta ger vissa negativa effekter. Färre brott kommer att klaras upp.
Det är angeläget att detta görs klart för beslutsfattare och allmänhet. Vissa
ingrepp i nuvarande system bedömer jag som ofrånkomliga. Vi får göra dem, men
samtidigt acceptera, att det ger effektivitetsförluster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Malmö: I yttrandet utgår jag från att Euro­pakommissionens praxis, all tiden
från frihetsberövandet Ull häktningsför­handlingen högst får uppgå till fyra
dagar, kommer alt läggas till gmnd för ny lagstiftning. Under denna
fömtsättning delar jag i allt väsentligt utred­ningens överväganden och
förslag, eftersom dessa inte synes innebära några störte nackdelar för åklagama
i det övervägande antalet mål. Sär­skilt ställer jag mig positiv till att de
dagar som står till buds föreslås huvudsakligen reserverade för
utredningsarbete. Delta kommer emellertid alt kräva en väsentligt större
beredskap hos domstolama än som föreligger för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Utgångspunkten är att åstad­komma regler, som motsvarar
Europakommissionens och Europadomsto­lens tolkning av Europakonventionens
artikel 5. Häremot finns ingen erin­ran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Möjligheten all tillgripa ett tvångs­&lt;br&gt;
medel, som innebär ett frihetsberövande av en misstänkt broltshg person,&lt;br&gt;
är av myckel stor betydelse för effekUvilelen i brottsbekämpningen. Vik­&lt;br&gt;
ten därav får naturiigtvis inte överdrivas men inte heller underskattas. Det&lt;br&gt;
är även ofrånkomligt att ett frihetsberövande i vissa fall måste tillgripas&lt;br&gt;
som ett skydd för enskilda och samhället. Anhållande och häktning är dock&lt;br&gt;
inga självändamål. Man skall vara helt på del klara med alt det för den&lt;br&gt;
enskilde, som utsätts för ett frihetsberövande, ofta är en omvälvande och&lt;br&gt;
skakande händelse. Det är därför nödvändigt all fömtsättningama för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10  
Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;provisoriska
frihetsberövanden övervägs mycket noggrant och att det sker     Prop.
1986/87:112 en rimlig avvägning mellan de motstående intressen som finns. Den
nu gällande ordningen har i stort fungerat väl även om viss kritik har anförts
mot den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsåklagarmyndigheten
för speciella mål: Del torde vara ofrånkomligt att Sverige ändrar sina
bestämmelser om fristerna i samband med anhål­lande och häktning. Detta är då
främst föranlett av kravet enligt de båda konvenUonerna att envar som är
berövad friheten i avvaktan på rättegång ofördröjligen ställs inför en domare
eller annan ämbetsman som enligt lag har beklätts med domsmakt. Varken i
kommissionsutlalandel eller i Euro­padomstolens dom har gjorts uttalande
hänsyftande på att Sverige skulle tillämpa regler som medför för långa
frihelsberövandetider innan dom i målet avkunnas eller vinner laga kraft. Del
torde i realiteten förhålla sig sä, vilket framgår av utredningens statistiska
material, att om man lägger samman anhållnings- och häklningstiden visar del
sig att Sverige interna­Uonellt sett har myckel korta frihelsberövandetider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
utredningens direktiv framgår att utredningsarbetet skulle bedrivas i syfte att
så långt som möjligt begränsa användningen av tvångsmedel utan att
samhällsskyddet försämras eller effektiviteten i brottsbekämpningen minskar.
Enligt min uppfattning uppnås inte detta syfte med utredningens förslag och
motiveringar. Förslaget innebär i själva verket ingenting annat än en
begränsning av gripandetidens och anhållningstidens sammanlagda maximum. Om
förslaget endast leder till flera häktningsbeslut och i mot­svarande mån
förlängda häktningstider är del från de uppställda fömtsält-ningamas synpunkt
verkningslöst. Skulle del å andra sidan leda till avse­värt färre
frihetsberövanden kan man mot bakgmnden av all ingenting framkommit som visar
att del med nuvarande regelsystem sker onödiga frihetsberövanden till men för
enskild befara att effektivitets- och skydds-behovet motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
det sagda avser jag inte att avstyrka den föreslagna nödvändiga begränsningen
av anhällningsUden utan endast alt belysa dess förväntade effekter. Jag
inskränker i övrigt mitt yttrande till all kommentera några enskilda förslag ur
synpunkten om de är praktiskt genomförbara inom rättssystemets ram med hänsyn
till åklagarens roll. Ur den synpunkten finner jag ingen anledning att
kommentera de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Mot bakgmnd av vad&lt;br&gt;
som föranlett de nya frislregler som är betänkandets huvudinnehåll saknas&lt;br&gt;
anledning alt närmare ta upp någon diskussion om deras lämplighet. Del&lt;br&gt;
finns dock skäl att vid en så övergripande översyn som förekommit peka&lt;br&gt;
på det faktum att regler om tvångsmedel i straffprocessen även skall värna&lt;br&gt;
om brottsoffrens och samhällets intressen. Del är vidare värt att framhålla&lt;br&gt;
att få stater torde ha högre rältssäkerhetskrav till skydd för den misstänkte&lt;br&gt;
än Sverige. I mänga länder fortgår ett frihetsberövande under lång Ud på&lt;br&gt;
gmnder som aldrig skulle accepteras hos oss. Den ändring som nu förelås&lt;br&gt;
kan paradoxalt nog komma att medföra att personer som med dagens&lt;br&gt;
regelsystem inte skulle ha häktats i fortsättningen kan komma att häktas i&lt;br&gt;
en inte helt obetydlig omfattning. Den sammanlagda tiden för frihetsberö-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vande kommer troligen
också för vissa att överstiga den tid som nu     Prop. 1986/87:112 använts för
att kunna konstatera om ett frihetsberövande skall fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan sålunda bli så att oviljan att acceptera det förhållandet att den svenske
åklagaren från rättssäkerhetssynpunkt innehar en fullt betryggan­de roll kan
komma att drabba de man avser att skydda på ett påtagligt negativt sätt. Det
kan dessutom komma att ske till ett pris som resurs- och kostnadsmässigt vida
kan överstiga kalkylerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör vidare anmärkas att redan då del tidigare utredningsbetänkandet avseende
häktnings- och anhållningsbestämmelser framlades år 1977 restes frän mänga
remissinstanser invändningar mot de inskränkningar i utredningsarbetets
effektivitet som kunde förutses därest de då föreslagna förändringarna
genomfördes. Sedan dess har såväl möjligheterna för polis och åklagare att
utreda brottslighet som allmänhetens tilltro Ull dessa möjligheter minskal.
Detta är särskilt ifråga om del som i del nu avgivna betänkandet benämns
&amp;quot;vardagsbrott&amp;quot; varmed synes avses t. ex. boslads-och affärsinbrott,
biltillgrepp, bedrägeribrott och liknande. Del är därför olyckligt att ett av
de tyngsta delmomenten i förslaget - de inskränkta möjligheterna att häkta på
gmnd av recidivfara - kommer alt slå direkt mot de här ovan angivna typerna av
högfrekvenla brott. Utredningen har i denna del på ett icke acceptabelt sätt
låtit hänsynen till den brottslige skjuta samhällets och i ännu högre grad den
brotlsdrabbades intressen i bakgmnden. Jag menar att utredningen här tenderar
att underskatta de negativa effekter som alltför långt driven nit att minska de
rältsutredandes tvångsmedel kan få bl. a. ifråga om medborgarnas benägenhet att
agera på egen hand då de uppfattar samhällets skyddsinsatser som oUllräckliga.
Ifråga om de traditionella brotten uttalades dessutom i årets budgetpropo­sition
(prop. 1984/85:100 bil. 4 s. 18 samt 21) all övriga prioriteringar vid
brottsbekämpningar - avseende t. ex. narkotikabrottslighet och ekono­misk
kriminalitet - inte får leda till att denna brottslighet underskattas eller
tillmäts alltför ringa betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Vad gäller utredningens förslag till förkortade
anhållningstider och kortare frister i samband med frihetsberövanden är dessa
förslag en anpassning till Europakonventio­nens regler och Europakommissionens
utslag. Jag anser del därför uppen­bart att föreslagna regler om frister från
frihetsberövande Ull inställelse inför domare bör införas. I denna del ser jag
inte anledning att beröra annat än vissa följder av de nya reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
därefter gäller de övriga förslagen om ändringar i häktningsrekvisi­ten m.m.
synes dessa vara dikterade mera av slatsfinansiella hänsyn än av
straffprocessuella skäl. Detta leder i flera fall Ull mycket oUllfredsställande
resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till Europakonventionens regler kan förväntas att de av&lt;br&gt;
utredningen angivna kortare fristerna vid frihetsberövanden kommer all&lt;br&gt;
genomföras. Detta kommer att få negaUva arbetsmässiga och ekonomiska&lt;br&gt;
konsekvenser för polis, åklagare och domstolar. Förslaget till införande av&lt;br&gt;
rekvisitet &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; vid häktning anser jag sakna tillräcklig
gmnd.&lt;br&gt;
Del är sålunda tveksamt om användningen av del nya rekvisitet skulle&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medföra den minskning av
antalet frihetsberövanden som utredningen     Prop. 1986/87:112 önskar. En
sådan minskning står dessutom i stark kontrast till samhällets och medborgarnas
krav på att brott uppklaras och leder till påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller utredningens förslag till minskning av möjlighetema att an­vända
anhållande och häktning vid recidivfara är invändningarna av ännu större styrka.
De fömtsättningar som utredningen i sitt förslag ställt upp för häktning vid
recidivfara är alltför snävt utformade. Del kan ifrågasättas om sådana
inskränkningar alls bör accepteras. De leoreUska gmnder ut­redningen anfört för
att minska antalet häktningar vid recidivfara kan inte dölja att de föreslagna
reglema skulle Ullåta vanebrotlslingar alt i stor utsträckning fortsätta sin
verksamhet ulan att samhället kan ingripa med anhållande eller häktning. Därmed
skulle ett genomförande av förslaget bidra till en ytterligare ökad
brottslighet och minska medborgamas skydd mot främst förmögenhetsbroltslingama.
Att beta samhället möjlighet att ingripa vid seriebrottslighet ter sig inte
bara samhällsfarligt utan också inhumant gentemot såväl den misstänkte som
målsägandena. Förslaget kan inte accepteras. Såväl effektivitetsskäl som
kostnadsskäl talar vidare mot ett upphävande av häktningsmöjligheten vid
lindrigare brott avseende misstänkta utan stadigt hemvist i riket. De nu
gällande reglerna bör därför bibehållas. Jag ställer mig tveksam till behovet
av en särskild proportiona­litetsregel inskriven i lag. Jag ansluter mig till
utredningens förslag om ulredningshäklning och därtill hörande regler om
omprövning. Förslagen till rannsakningsövervakning och nalthäkle som substitut
för vanlig häkt­ning anser jag orealistiska och sakna värde i det praktiska
straffproces­suella arbetet. När del slutligen gäller utredningens redovisning
av kostna­der för ett ev. genomförande av förslagen finner jag uppenbart alt
utred­ningen underskattat framför allt kostnaderna för den kraftigt utökade
verk­samheten under icke ijänsleUd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Danderyds åklagardistrikt: På gmnd av vad som förevar i det å sidorna 56-60 i
betänkandet refererade målet i Europakom­missionen är ju en ändring av reglerna
i 24 kap. RB om frister och förfaran­de vid anhållande och häktning
ofrånkomlig. Det som anföres under av­snitt 11 i belänkandet, synes vara väl
övertänkt och jag kan ej finna något att erinra däremot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: Utredningens huvud­&lt;br&gt;
uppdrag har varit all lämna ett förslag innebärande all våra häklningsregler&lt;br&gt;
överensstämmer med EuropakonvenUonens. En rad konkreta förslag har&lt;br&gt;
lämnats, men beträffande den prakUska tillämpningen av dem, finns inget&lt;br&gt;
att ta fasta på. Del framgår av direktiven alt förslaget inte får innebära ett&lt;br&gt;
utökande av de offentliga utgifterna. Alla reformer som föreslagits måste&lt;br&gt;
alltså klaras inom nuvarande ramar. Del är helt uppenbart att det liggande&lt;br&gt;
förslaget kommer att kräva ökad arbetsinsats från såväl polis som åklagare&lt;br&gt;
och domare. Flertalet brott begås under fredag, lördag och söndag och&lt;br&gt;
med de korta lider man kommer att ha Ull förfogande för förberedelser Ull&lt;br&gt;
häktning, måste följaktligen myckel arbete ulföras under annars arbetsfri&lt;br&gt;
Ud. Det innebär, om inte personalstyrkorna ökas, all resurserna måste tas&lt;br&gt;
från annan verksamhet. En reform, som inte beaktar delta, går inte att&lt;br&gt;
genomföra.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i
Huddinge åklagardistrikt: Först vill jag endast     Prop. 1986/87:112
konstatera att de nuvarande reglema rörande straffprocessuella tvångsme­del
fungerar bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
utgår från alt ett nytt system med en frist på högst fyra dagar för en
domstolsprövning av ett frihetsberövande kommer att genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Solna åklagardistrikt: Belänkandet är välskrivet och tar upp de flesta
länkbara problemställningar som den föreslagna nyordningen innebär.
Utredningens förslag accepteras i stora drag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Södertälje åklagardistrikt: De föreslagna ändring­arna i lagsUflningen synes
lämpliga och väl underbyggda, varför ingen erinran finns mot att de genomföres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Visby åklagardistrikt: I huvudsak har jag inte någon erinran mot vad som
föreslås i anledning av att fristerna för ingi­vande av häktningsframställning
m. m. nedkortas. I belänkandet har noga redogjorts för de svårigheter som kan
uppstå i och med att polis och åklagare har mindre lid Ull sill förfogande och
man synes väl ha beaktat all ett förenklat förfarande inför domstol på gmnd
härav är nödvändigt. Även i övrigt tycks man sä långt som möjligt försökt
tillgodose att prakUska synpunkter anläggs på ifrågavarande problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Kalmar åklagardistrikt: Genom att utredningen inriktats på att uppfylla
Europakonventionens krav på snabbare domstols­prövning av åklagarnas
tvångsmedelsbeslut har dess förslag naturligt nog lagts nära vad som gäller i
övriga konventionsländer. Vi står inför tvånget alt anpassa oss till
ytterväriden. Del bör dock sägas att sannolikheten för att det nya systemet
skulle medföra totalt sett kortare frihetsberövanden för de misstänkta inte är
så stor. Del är i stället myckel möjligt att motsatsen blir fallet. De många
fall, där åklagaren f n. friger den anhållne och alltså underlåter alt begära
häktning kommer i fortsättningen i stor utsträckning alt få drivas till
häktning för att möjliggöra erforderlig brotts­utredning. Skall effektiviteten
i brottsbekämpningen upprätthållas måste häktningsfrekvensen enligt den
föreslagna modellen ökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Inledningsvis skall konsta­teras, att det är
beklagligt att behöva ändra på en lagstiftning, som sedan lång tid tillbaka är
väl fungerande. Om Sverige ej förmår hävda sin suve­ränitet och väma om sitt
nuvarande rättssäkra tvångsmedelssystem utan en anpassning måste ske till
EuropakonvenUonens regler, synes del ofrån­komligt att förkorta tiden för
frihetsberövandet fram till domstolsprövning­en till föreslagna fyra dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
en ändring så måste ske, skall dock lagstiftaren vara medveten om&lt;br&gt;
att delta kommer att medföra avsevärda kostnader och all de beräkningar,&lt;br&gt;
som gjorts i förslaget, synes vara alltför opUmistiska. De små resursök­&lt;br&gt;
ningar, som skissas av utredningen, är oUllräckliga att få poliser, åklagare&lt;br&gt;
och domare - mot staten ytterst lojala yrkesgmpper - att utföra de nya&lt;br&gt;
ytterst betungande arbetsuppgifterna på obekväm arbetstid och på ett&lt;br&gt;
sådant sätt, att rättsförluster icke uppkommer för de misstänkta och ej&lt;br&gt;
heller för brottsoffren. Jag förmodar, att respektive fackförbund med skär­&lt;br&gt;
pa kommer att framhålla, alt deras medlemmar måste kompenseras både&lt;br&gt;
ekonomiskt och på annat sätt.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Köpings åklagardistrikt: De farhågor, som från     Prop. 1986/87:112 polis-
och åklagarhåll framfördes mot förslaget (SOU 1977:50) från den 1974 tillsatta
utredningen angående översyn av häktningsbestämmelserna, att förkortade
anhållningstider skulle medföra en försämring av möjlighe­terna att utreda och
beivra brott, äger fortfarande full giltighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Västerås åklagardistrikt:
Åklagarmyndigheten anser sig ej ha något att invända mot belänkandet i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Enköpings åklagardistrikt: Till de
synpunkter och bedömanden som kommit till uttryck i avsnittet, kan jag i
merparten ansluta mig. Några frågor är dock ägnade att böra föranleda särskilda
kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Tierps åklagardistrikt: Med hänsyn
till Europa­kommissionens och Europadomstolens inställning är det ofrånkomligt
att fristerna i samband med anhållande och häktning måste förkortas. Detta kan
enligt min mening i allt väsentligt ske på sätt som föreslagits i betän­kandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Uppsala åklagardistrikt: De
principiella utgångs­punkterna vad gäller avsnitt 11 i belänkandet får godtas
mot bakgmnden av de skäl som föranlett lagförslaget i denna del. Vad gäller
vissa enskild­heter vill jag lämna några synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Lycksele åklagardistrikt: Det är
självklart all reglerna måste slå i överensstämmelse med Sveriges åtaganden. De
änd­ringar som erfordras för detta är därför odiskutabla. Humvida de är bra,
nödvändiga, olämpliga osv är därför ointressant. Oslridigt är väl dock att de
kommer att medföra en hel del praktiska problem och nya kostnader och
lidsulgång. Man kan tyvärt pä goda gmnder anta att statsmakterna inte ens
kommer att ställa de extra medel och den extra personal till förfogande som
krävs för de nödvändiga regeländringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De argument som framförs för att dämtöver i mänga
avseenden ändra reglerna är inte hållbara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Skellefteå åklagardistrikt: Vad
gäller avkortade tidsfrister för frihetsberövanden torde väl &amp;quot;loppet vara
kört&amp;quot; eftersom Sverige är bundet enligt EuropakonvenUonen. Att ändringarna
kommer att innebära stora kostnader och försämrad effektivitet i brottsbekämpningen
och samhällsskyddet behöver man inte vara särskilt synsk för alt inse. Det är
bara att fromt hoppas alt del ska dröja innan de nya reglerna införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt innehåller betänkandet förslag som är bra, en del
mindre bra och några, som måste betecknas som rent dåliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt: Ett frihetsberövande innebär alltid en
allvarlig kränkning av den enskildes integritet. Möjligheterna all vidta
frihetsinskränkade åt­gärder på gmnd av misstanke om brott måste därför vara
starkt begränsa­de. Det är viktigt att de bestämmelser som reglerar förfarandet
vid sådana frihetsingripanden uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har sett över de nu gällande reglema på
området. Dess förslag syftar till att begränsa möjligheterna all besluta om
häktning och att påskynda förfarandet så att frågan om häktning kan prövas på
ett tidigare stadium än som nu är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hovrätten anser alt utredningen på ett berömvärt sätt har
redovisat sina&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;överväganden.
I allt väsentligt kan hovrätten ansluta sig Ull de framlagda Prop. 1986/87:112
förslagen. Enligt hovrättens mening är del särskilt betydelsefullt att fris­terna
för anhållande och häktning hålls sä korta som möjligt. I den mån detta är en
resursfråga är det viktigt alt de resurser satsas som är nödvän­diga. Hovrätten
vill också framhålla alt det är lika viktigt alt tiden mellan häktning och
huvudförhandling inte blir längre än som är nödvändigt. Alltför långa
häktningstider kan idag förekomma i de mer komplicerade målen. Dessa långa
häktningstider är skadliga för de häktade. Ibland kan den påtvungna isoleringen
ha en direkt nedbrytande verkan. Det är därför angeläget att polis- och
åklagarmyndigheterna får sådana resurser alt ut­redningarna kan bedrivas snabbt
och koncentrerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
hovrätten överklagas varje år ett stort antal häktningsbeslut men det är
relativt sällsynt att tingsrättemas beslut ändras. Såvitt hovrätten kan bedöma
finns det således inte fog för ett påstående att häklningsinslilutel används i
onödigt hög utsträckning. Sådana fall förekommer när hovrätten finner att
häktning inte erfordras eller kan ersättas med reseförbud och
anmälningsskyldighet. Men delta förekommer dock inte så ofta all del enligt
hovrättens mening kan anses föreligga ett behov av att mera avse­värt inskränka
häktningsgmnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge: Gmndtankarna i betänkandet går i huvudsak i samma
riktning som de förslag som framfördes av 1974 års häktningsutredning i dess
betänkande &amp;quot;Häktning och anhållande&amp;quot; (SOU 1977:50). Som hovrätten
framhöll i sitt yttrande däröver är del ett vällov­ligt syfte att försöka
begränsa användandet av straffprocessuella frihets­berövanden. Hovrätten
ställde sig då i stort bakom de förslag som läm­nades i betänkandet, men gjorde
vissa påpekanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
samma grunder som då kan hovrätten i stort ställa sig bakom de förslag som 1983
års häktningsutredning nu lagt fram. Förslagen om korta­re frister vid denna
typ av frihetsberövanden ligger i linje med de avgöran­den som i dessa frågor
träffats i Europakommissionen och Europadomsto­len och synes vara nödvändiga
att genomföra. Som utredaren pekat på kommer detta att medföra en del problem
bl. a. för domstolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om hovrätten således i princip tillstyrker förslaget vill hovrätten dock anföra
synpunkter på några frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: Tingsrätten finner att de förslag som läggs fram i betänkandet i
stort är välgrundade och kan läggas till gmnd för lagstiftning. Vissa
invändningar kan dock riktas mot delar av förslaget. I det följande berör
tingsrätten förslagen i princip i den ordning de har redovisats i
allmänmotiveringen i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Tingsrätten delar utredningens uppfattning all den&lt;br&gt;
straffprocessuella lagstiftningen bör anpassas till de internationella trak­&lt;br&gt;
tater som Sverige har anslutit sig till. Likaså anser tingsrätten att lagstift­&lt;br&gt;
ningen bör utformas så att den bidrar till en försiktigare användning av de&lt;br&gt;
personella tvångsmedlen utan alt därför samhällsskyddet försämras eller&lt;br&gt;
effektiviteten i brottsbekämpningen minskar. Tingsrätten ifrågasätter dock&lt;br&gt;
om inte vissa av förslagen skulle innebära just sådana icke önskvärda&lt;br&gt;
effekter. 1 synnerhet förslaget att begränsa häklningsmöjlighetema vid risk&lt;br&gt;
för fortsatt brottslig verksamhet kan förväntas medföra såväl försämrat&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;samhällsskydd som minskad
effektivitet i brottsbekämpningen. Tingsrät-     Prop. 1986/87:112 ten anser
vidare att det föreslagna institutet rannsakningsövervakning inte är något
realistiskt allemativ till häktning när det gäller att slävja återfall i t. ex.
förmögenhetsbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
Förslagen i det remitterade betänkandet företer stora likheter med de förslag
som 1974 års häktningsulredning lade fram i betän­kandet Häktning och
anhållande (SOU 1977:50). I remissyttrande 1977-12-23 över betänkandet instämde
domstolsverket (DV) i att man borde försöka begränsa användningen av de
straffprocessuella frihetsberövan­dena och förkorta dem till vad som är
oundgängligen nödvändigt. DV ansåg dock att häktning borde kunna komma till
användning i fråga om vissa misstänkta i betydligt större utsträckning än
utredningen tänkt sig. Beträffande fristerna vid anhållande och häktning delade
DV utredningens uppfattning att dessa utan olägenhet kunde nedkortas
väsentligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DV
delar alltjämt grundsynen att användningen av de personella tvångs­medlen bör
begränsas så långt det är möjligt utan att samhällsskyddet försämras eller
effektiviteten i brottsbekämpningen minskar. Med hänsyn både till de förändrade
kraven i anledning av Sveriges konvenlionsåtagan-den och Ull att det nu
framlagda förslaget synes vara mindre långtgående än 1977 års förslag torde
fömtsättningama för en lagstiftning i frågan nu också vara större än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
RPS tillstyrker förslaget om att förkorta häktningsfristerna. En sådan
förkortning är nödvändig med hänsyn till den tolkning, som numera ges åt
bestämmelsema om häktning i den Europeiska konventionen 1950 angående skydd för
de mänskliga rättighetema och de gmndläggande frihelema (Europakonventionen).
Förslagets genomförande torde dock komma alt kräva mera resurser från polisens
sida än vad utredningen har beräknat. RPS har också en del invändningar mot
detaljer i förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
avstyrker RPS förslagen om rannsakningsövervakning, natt-häkte och minskade
möjligheter att häkta en misstänkt vid fara för fortsatt brottslighet. Av skäl
som kommer att närmare utvecklas i det följande anser RPS att förslagen inte är
förenliga med intresset av att kunna ingripa mot kriminalitet på ett
tillräckligt effektivt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsstyrelsen:
Styrelsen instämmer i utredningens gmndtan-kar all användningen av de
straffprocessuella tvångsmedel som medför frihetsberövande bör begränsas. Detta
står också väl i överensstämmelse med de allmänna kriminalpoliliska strävandena
alt ge företräde åt åtgärder som innebär minskad användning av frihetsberövande.
I likhet med utred­ningen menar styrelsen också att tvångsmedlen i viss
utsträckning kan begränsas utan att därmed nödvändig effektivitet i
brottsbekämpningen eftersatts och utan att samhällsskyddet försämras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det däremot gäller detaljutformningen i utredningens förslag har styrelsen
invändningar, särskilt när del gäller rannsakningsövervakning och nalthäkle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet: BRÅ utgår ifrån att innehållet i art. 5 i Euro­&lt;br&gt;
pakonventionen, med den tolkning Europakommissionen och Europadom­&lt;br&gt;
stolen gjort, nu skall transformeras till svensk intern rätt. Mot bakgmnd&lt;br&gt;
härav tillstyrker rådet att fristerna för anhållande- och häktningstider be-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stäms på sätt som föresläs
i betänkandet. BRÅ föiiitsätter att detaljfrågor i     Prop. 1986/87:112 denna
del löses i samråd med RPS, RÅ och domstolsverket, varför yttran­det över
betänkandet begränsas till övergripande frågor av principiell natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
förutsättningar för straffprocessuella tvångsmedel:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller på flera ställen all slraffprocessuell lagstiftning ofta innebär en
intresseavvägning. BRÅ ansluter sig till detta synsätt. Å ena sidan finns
samhällets intresse av effektivitet i brottsbekämpningen, å den andra kraven
från medborgarna all rättssäkerhet skall föreligga saml alt även lagöverträdare
skall Ullförsäkras en human behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
konkreUsering av denna intressemotsättning Ull frågan om använd­ning av
personella tvångsmedel inom straffprocessen förutsätter att man klart
definierar det syfte sädana tvångsmedel skall tjäna. Den gmndupp-faltning
utredningsmannen företräder, att tvångsmedel skall syfta till att säkerställa
lagföring väger tungt när det gäller att utforma tvångsmedel som innebär skydd
mot att den misstänkte inte avviker eller på annat sätt försämrar polis och
åklagares möjligheter att utreda brottet. Däremot måste ett annat syfte;
samhällets och enskilda individers skydd mot brotts­lighet, få en mer
framträdande roll än vad utredningsmannen fömlsalt när tvångsmedel motiveras
med risken för fort.satl brottslighet från den miss­tänktes sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
vilket syfte man väljer för att motivera förekomsten av straff­processuella
tvångsmedel finns i Sverige ett allmänt accepterat rältssäker­hetskrav. Samma
uppfattning går igen i de principer som Europakonven­tionen bygger på.
Tvångsmedel skall endast få tillgripas när lagstöd finns och lagreglerna måste
vara så utformade all de endast i undantagsfall ger den tillämpande myndigheten
utrymme för skönsmässiga avvägningar. Om inte dessa fömtsättningar är uppfyllda
kan den enskilde inte fömtse hur lagen kommer att tillämpas. Den sistnämnda
aspeklen är inte minst viktig ur brottsförebyggande synpunkt, särskilt vad
gäller Ivångsmedelsanvänd-ning som syftar till all hindra fortsalt
brottslighet. Dessutom råder enighet om att tvångsmedelsanvändningen skall
överprövas av domstol eller myn­dighet som är frislående från den myndighet som
har befogenhet att använ­da tvångsmedlen. Också för denna prövning samt för den
kontroll JO och JK har att utföra av polis och åklagares arbete är det viktigt
att reglerna är klara och entydiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den skisserade inlresseavvägningen ligger också att tvångsmedlen skall vara
humana. Häktning bör därför endast användas i de fall där det intresse som
motiverar frihetsberövandet tveklöst har större styrka än den enskildes
berättigade krav på att fritt välja uppehållsplats. Givetvis måste liknande
avvägningar ske vid användningen av mindre ingripande tvångs­medel, t. ex. den
av utredningen föreslagna formen, rannsakningsöver­vakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan på goda gmnder antas, att skadeverkningama till följd av en&lt;br&gt;
frihetsinskränkning är större ju längre den pågår. Korta anhållanden och&lt;br&gt;
häktningslider under någon vecka kan de flesta individer säkerligen uthär­&lt;br&gt;
da utan alt få bestående men. Samma förhållanden bör också gälla andra&lt;br&gt;
begränsningar av den personliga friheten, t ex reseförbud och anmäl-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den utgångspunkten torde i de flesta fall samhällets intresse av att Prop.
1986/87:112 få till stånd en snabb och effektiv lagföring väga tyngre än
enskildas krav på att vid misstanke om brott fritt få välja sysselsättning och
uppehålls­plats. Om dessutom sådana frihetsinskränkningar betyder en ökad
effekti­vitet i lagföringen, har tvångsmedelsanvändningen en viktig
allmänpreven-Uv effekt. Allmänheten kan förlita sig på att brott utreds och att
lagöverträ­dare straffas. För vissa gmpper, t ex ungdomar och gravida kvinnor
får skaderiskerna vid frihetsberövanden anses väga särskilt tungt. I dessa fall
får de allmänpreventiva synpunkterna som regel vika för humaniletsaspek-terna.
Det sagda innebär således att BRÅ anser frihetsinskränkningar vara ett viktigt
instrument när det gäller att främja polisens och åklagamas arbete med att
uppdaga och beivra brott. Men självklart bör humanitära hänsyn tas i valet
mellan häktning, rannsakningsövervakning och andra former av
frihetsinskränkningar, så syftet nås med minsta möjliga tvångs­medelsanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:
RRV beaktar i sitt yttrande i huvudsak ekonomiska aspekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Blekinge län: Såvitt länsstyrelsen kan finna är det ange­läget att reglerna
för de straffprocessuella tvångsmedlens användning blir anpassade till den
rättspraxis som hävdas av Europakommissionen och Europadomstolen för de
mänskliga rättigheterna i Strasbourg såvitt avser allmänt omfattade lidsfrister
för de personella tvångsmedlens användning. Enligt internationell praxis bör
tidsfristen för ett frihetsberövande innan den misstänkte ställes inför domstol
vara högst fyra dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannens
förslag till ny lydelse av 24 kap. 10 § RB har anpas­sats Ull angiven
internationell praxis. Även om länsstyrelsen förstår de betänkligheter som kan
finnas mot en förkortning av nuvarande anhåll­nings- och häktningstider bör de
föreslagna förenklingarna i kommunika-Uonen med bl. a. häklningsdomslolen saml
övriga av utredningsmannen framlagda rationaliseringsförslag vara ägnade att
kunna reducera hand­läggningstiderna vid anhållande och kanske framför allt vid
häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Karlskrona polisdistrikt: Enligt betänkandet skall det nuvarande systemet med
åklagaren som anhållningsmyndighet och dom­stolen som häklningsmyndighet
behållas med en nedkortning av de frister som gäller idag. Mot delta finns
intet alt invända då det korresponderar med EuropakonvenUonens krav på en
myckel kort frist för första inställel­sen inför domstol. De föreslagna
fristerna kommer sannolikt att för poli­sens del innebära en ökad
arbetsbelastning på icke ordinarie arbetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
synes inte innebära några större negativa konsekvenser för distriktet. Betänkandet
bör tillstyrkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Karlshamns polisdistrikt: Polismyndigheten konstaterar att ett genomförande
av utredningsmannens förslag innebär avsevärda förändringar i rättsväsendels
traditionella arbetssätt och kan knappast ske utan att effektiviteten i
brottsbekämpningen minskar och att därmed sam­hällsskyddet försämras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Med hänsyn till att Sverige ratificerat de&lt;br&gt;
aktuella konventionerna är det enligt länsstyrelsens uppfattning ofrånkom-&lt;br&gt;
hgl att de föreslagna reglerna om den tid som får förflyta från frihetsberö­&lt;br&gt;
vande Ull inställelse inför domare införs.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
enheten vid länsstyrelsen i Malmöhuslän: Med hänsyn Ull alt Prop. 1986/87:112
Sverige ratificerat de aktuella konventionerna är endast att konstatera att
anhällningstiderna måste kortas drastiskt eller därhän att aldrig mer än fyra
dagar förflyter frän gripandet till dess den misstänkte ställs inför en häkt­ningsdomare.
Målet är således givet. Att bedöma är endast hur del skall uppnås.
Häktningsutredningens förslag i den delen synes väl kunna läggas Ull gmnd för
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs polisdistrikt: Polismyndigheten har in­ledningsvis den
uppfattningen alt utredningsmannen icke helt lyckats i sin uppgift att föreslå
begränsningar i användningen av de frihetsberövande tvångsmedlen ulan att
samhällsskyddet försämras eller effekUvilelen i brottsutredningen minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Malmö polisdistrikt: Antalet anmälda brott mot Brottsbalken i Malmö
polisdistrikt har sedan 1977 ökat med 35-40 %. Ökningen enbart under de två
senaste åren uppgår till ca 20-25 %. Del är framförallt slöldbrollslighelen,
den vardagsnära brottsligheten som har ökat och alltjämt ökar. Som del framgår
av bil. analys från Malmö polisdi­strikt har antalet misstänkta som gripits för
brott ökat, i ungefäriigen samma takt som brottsligheten har ökat. Andelen av
de gripna som an-hålles har emellertid under år 1984 minskat i en sådan
omfattning att medan nästan hälften (45,9 %) av alla gripna anhölls 1983
anhölls endast var tredje gripen (33,4 %) år 1984. Analysen ger inte svar pä
frågan varför det skett en så drastisk förändring under en så kort lidsperiod.
Kan del möjligen vara så att bl. a. utredningsmannens skrivelse den 13 januari
1984 till samtliga åklagare med begäran om vissa uppgifter haft en sådan på­tryckningseffekt
att antalet anhållanden och häktningar redan nu bringats ned på en mycket låg
nivå? Om dessa förändringar i sig har bidragit till att den vardagsnära
brottsligheten ökat under 1984 och 1985 torde vara oklart men erfarenheten
säger att del i första hand är gärningsmännen som begår den vardagsnära
brottsligheten som har undgått frihetsberövande efter gripandet. Att fortsätta
denna utveckling i den omfattning som utredningen föreslår kan enligt polismyndighetens
uppfattning endast ske på en väsent­lig bekostnad av samhällsskyddet och
effektiviteten i brottsbekämpningen. Polismyndigheten är därför av den bestämda
uppfattningen att häktnings­grunden recidivfara vid bl. a. förmögenhelsbrott
måste vara kvar i nuva­rande huvudsakliga utformning. En vidare konsekvens av
förslaget om det genomförs är också all ett allt större ansvar för
brottsbekämpningen läggs på den enskilde. Upplever den enskilde att han inte
får ett rimligt rätts­skydd från samhället kan detta leda till en utveckhng som
motsvarar den i USA där privata polisbevakningar inte bara tilläts i betydande
omfattning ulan också uppmuntras. Erfarenheten från praktisk polisiär
verksamhet säger all del redan i dag är svårt att förklara för målsäganden och
folk i allmänhet varför tjuven så snart är på fri fot eller varför polisen inte
har tid alt ägna sig åt målsägandens &amp;quot;vanliga&amp;quot; brottslighet.
Polismyndigheten kan i dessa avsnitt ansluta sig i huvudsak Ull vad som
framförts av Folke Ljungwall och Hans Wranghuh.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Juridiska fakultets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnden får härmed genom
dess forskningsnämnd anföra följande. Ytt-     Prop. 1986/87:112 randel gmndar
sig på förslag, utarbetat av professorn Carl M Elwing.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forskningsnämnden
har ej funnit anledning gå genom utredningsman­nens betänkande för granskning i
dess helhet. Vad som här tas upp till bedömning är dels vissa grundläggande
spörsmål av övergripande betydel­se av typen häktningsgmnden o.d. och dels
vissa delproblem eller inci-densfrågor, vilkas behandling nämnden ansett
förtjäna större uppmärk­samhet än övriga med hänsyn till frågans principiella
betydelse eller påtag­ligt teoretiska valör. I enlighet därmed sker
redovisningen dels under mbriken Allmänt, avseende vissa iakttagelser och
bedömningar av mer generell räckvidd, och dels under mbriken Vissa
incidensfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
forskningsnämnden — som framgår av del följande — ej accepterar eller
reservationslöst accepterar allt vad utredningsmannen föreslår, häng­er detta
samman jämväl med nämndens gmndinställning, alt alltför många nydaningar och
ändringar icke bör, av principiella men även av praktiska skäl, vidtas vid ett
och samma tillfälle i sådant slags lagstiftning som har särskilt stor betydelse
för brottsbekämpningen och därmed för straffrätts-ordningens upprätthållande.
De framlagda förslagen företer en rik prov­karta på åtgärder. Nämnden menar,
all bättre vore att blott successivt realisera dem - även om de givna
direktiven går i motsatt riktning - och låta fortsatta ändringar bero av de
sålunda vunna resultaten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund: Samfundet finner förslaget till ändring av reglerna väl
underbyggt och tillstyrker alt del läggs till gmnd för lagstift­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Nuvarande regler om anhållande och häktning bygger till största
delen på den ordning som utbildades före RB:s tillkomst. Vissa smärre
förändringar har genomförts främst baserade på det förslag som framlades av
1974 års häktningsutredning. Antalet anhållna och häkta­de har under årens lopp
alltmera ökat fram Ull och med 1982. Sistnämnda år uppgick antalet anhållna
till 30400 och antalet häklningsframställningar till 9900. Därefter har en
betydande minskning skett trots att antalet anmälda brott ej visat någon
nedgång. För år 1984 uppgick antalet anhållna Ull 26388 och antalet
häklningsframställningar till 8855. För första halv­året 1985 var motsvarande
siffror 12454 resp. 4516. Denna minskning, som inträffat efter del all
häklningsutredningen tillsattes, måste ses som ett uttryck för att man från
åklagarhåll är väl medveten om de kännbara verkningar som ett frihelsingripande
medför för den enskilde och därför försökt begränsa antalet anhållna och även
antalet häktningsframställning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domareförbundet
delar helt departementschefens uttalande i direktiven&lt;br&gt;
att det måste krävas starka skäl för att beröva en människa friheten under&lt;br&gt;
en längre tid och att det är angeläget att så långt som möjligt begränsa&lt;br&gt;
användningen av tvångsmedlen. Förbundet vill emellertid redan nu fram­&lt;br&gt;
hålla att förbundet inte delar de omfattande begränsningar i möjligheten att&lt;br&gt;
häkta vid recidivfara som utredaren föreslår. Förbundet ansluter sig i den&lt;br&gt;
delen helt till vad som i ett särskilt yttrande framförts av de sakkunniga&lt;br&gt;
Folke Ljungwall och Hans Wranghult. Ett genomförande av förslaget i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dessa delar kommer att ske
på bekostnad av sanihällsskyddet och effekti-     Prop. 1986/87:112 vileten i
brottsbekämpningen. Den begränsning av antalet frihetsberövan­den som
eftersträvas bör — utöver vad som redan skett sedan direktiven skrevs - uppnås
genom införandet av en del andra av utredarens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet
har endast anmodat två hovrätter och fyra tings­rätter alt avge yttrande över
betänkandet. Då de förslag som behandlas i betänkandet har myckel stor betydelse
för samtliga allmänna domstolar i Sverige har förbundet - för att få ett bättre
underlag för sill ställningsta­gande - inhämtat synpunkter pä betänkandet från
domare i ytterligare sex, större Ungsrätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Ett genomförande av förslaget att för­handling i
häktningsfrågan skall hållas senast inom fyra dagar efter det att den
misstänkte gripits och därmed sammanhängande förslag om lidsfrister kommer,
enligt föreningens mening, att få många negativa konsekvenser för alla berörda
utan att rättssäkerheten förbättras i motsvarande grad. Utredaren har själv
ifrågasatt om en så pressad utredningstakl som mycket kortare frister
fömtsätter alllid innebär fördelar för den misstänkte. Med nuvarande regler kan
domaren ställa relativt stränga krav pä åklagarens utredning och försvararen
har ofta goda möjligheter att sälla sig in i målet före häktningsförhandlingen.
Idag kan åklagaren oftast frige den misstänk­te utan att häklningsinslilutet
behöver Ullgripas. Den föreslagna förkort­ningen av anhällningstiden sker
enligt förslaget på bekostnad av att dom­stolen under vissa fömtsättningar kan
förklara en misstänkt häktad på lägre misstankegrad än idag. Kortare
tidsfrister kommer att kräva väsent­ligt förändrade arbetsmetoder, vilka får
negativa återverkningar på det vardagliga arbetet; detta gäller inte minst
åklagarna. Ett genomförande av förslaget kommer sannolikt att medföra betydligt
större kostnader än vad utredningsmannen fömlsalt. Med hänsyn till all Sverige
måste anpassa sig till Europakonventionens regler får föreningen acceptera
förslagen rörande nedkortade tidsfrister på i huvudsak de gmnder som utredaren
anfört. Däremot är föreningen i allt väsentligt avvisande till övriga förslag
som inte har direkt samband med kravet på kortare anhållningstider. Sålunda av­styrker
föreningen de förslag som syftar Ull att väsentligt begränsa risk för fortsatt
brottslighet saml häktningsgmnd. Rannsakningsövervakning kan enligt föreningens
mening inte utgöra något realistiskt allemativ i recidiv­fallen. Ej heller kan
föreningen finna all &amp;quot;nalthäkle&amp;quot; utgör ett verklighels-förankrat
häktningssurrogal. Ett genomförande av förslaget i denna del skulle enligt
föreningens mening väsenUigt försämra samhällsskyddet och minska effektiviteten
i bekämpningen av den s. k. vardagsbrottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis­chefer:
Polischefsföreningarna kan ej finna annat än alt Sverige på sikt måste anpassa
sig till sina internationella åtaganden inom nu aktuellt sakområde. Europakonventionens
regler angående skydd för de mänskliga rättighetema och de gmndläggande
friheterna innebär att en svensk lag­ändring blir nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
föreningamas erfarenhet har det alltid varit en gmndläggande&lt;br&gt;
princip att olika slag av tvångsmedel endast får komma Ull användning i de&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fall polisverksamheten
nödvändigtvis kräver det. Vidare tilläts de bestå     Prop. 1986/87:112 under
en så begränsad tidsrymd som möjligt. Det verkar för föreningarna därför inte
vara möjligt - i vart fall inte inom ramen för nuvarande resurser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—       att
minska användningen av personella tvångsmedel utan att det sker pä&lt;br&gt;
bekostnad av samhällsskyddet och effektiviteten i brottsbekämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
direktiven påtalas särskilt alt både häktning och andra personella tvångsmedel
har så kännbara verkningar för den enskilde alt del måste krävas starka skäl
för att sådana åtgärder skall få tillgripas. Vidare sägs att även
samhällsekonomiska skäl talar för en reform. Föreningarna hoppas dock att sist
nämnda skäl inte tilläts fä sädana konsekvenser att del ytterst blir den stora
allmänheten — tredje man - som kommer att mera påtagligt drabbas av en ökad
s.k. vardagskriminalitet i form av t.ex. villa- och lägenhetsinbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan för övrigt i detta sammanhang framhållas, alt regeringen - efter en s.k.
hearing i justitiedepartementet under hösten 1984 med företrädare för ett
fyrtiotal olika myndigheter och organisationer - anslaget 1000000 kronor för
brottsbekämpande åtgärder i hela riket. Åtgärden vidlogs just därför att
vardagskriminalileten ökat oroväckande. Del synes föreningarna för övrigt inte
osannolikt att det finns ett direkt samband mellan den ökade brottsligheten och
den reform som med vissa undantag medförde en halve­ring av strafftiden. Det är
vidare föreningarnas åsikt, all inskränkningar av de personella tvångsmedlen,
som betänkandet föreslagit, riskerar alt ytter­ligare bidra till en ökad
kriminalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningarna
är medvetna om, att utredningen ej haft till uppgift alt kartlägga målsägandens
olika reakUoner vi brott. Skälen för att inskränka de personella tvångsmedlen
har därför utvecklats väl medan målsägan-denas intressen endast tagit två rader
i anspråk av den totala texten i avsnittet. Av dessa två textrader framgår att
inskränkningarna i de straff­processuella tvångsmedlen kan innebära risk för
alt de laglydiga medbor­garna utsätts för brott. Denna risk utvecklas
emellertid inte närmare. Det nämns inte ett ord om de personella tragedierna
som kan följa av ett brott, där mänga gånger oersälUiga affektionsvärden går
till spillo. Inte ett ord nämns om den ångest och rädsla för nya brott, fruktan
för repressalier osv. som de flesta personer tvingas genomlida efter ett brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
avsnittet framgår att antalet domar för grövre brott under åren 1965-1984
nästan fördubblats. Vid en avvägning mellan den enskildes krav på rättssäkerhet
och human behandling och samhällets intresse av effekUvitet i
brottsbekämpningen kan föreningama inte bortse från känslan av alt den breda
allmänheten tycks bli mer eller mindre uUämnad ål sitt öde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Inledningsvis vill Polisförbundet betona alt de
ställningstaganden vi gör enbart är baserade på de förslag som finns i
betänkandet. Samtidigt som detta utredningsarbete har pågått har ett antal
andra utredningar bedrivits, som pä olika sätt har samband med varandra, bl. a.
Tvångsmedelskommilténs betänkande Tvångsmedel — Anonymitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;—       Integritet,
Översynen av lagstiftningen om förmögenhetsbrott och Fäng-&lt;br&gt;
elsestraffkommilténs arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den osäkerhet som råder om de sammantagna effekterna av de&lt;br&gt;
olika lagstiftningsförslagen om de genomförs är det nödvändigt att göra en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidsmässig samordning
mellan förslagen och ett samlat grepp om alla     Prop. 1986/87:112&lt;br&gt;
förändringar vid ett tillfälle, eventuellt förenat med ett nytt remissvarv.&lt;br&gt;
Endast på det sättet ges remissinstanserna en möjlighet att få en samlad&lt;br&gt;
bild av konsekvenserna vid de olika lagändringarna.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
nu en reform föreslår av bestämmelserna om anhållande och häkt­ning är det
självfallet av absolut avgörande betydelse att dessa med beak­tande av starka
grundläggande krav på rättssäkerhet ges en sådan utform­ning, att de
rättsvårdande organen - polis,;n, åklagarna och domstolarna - på ett effektivt
och rationellt sätt kan fullgöra brottsbekämpningen. Utvecklingen på brottsområdet
har inneburit att det växt upp en allt starkare organiserad brottslighet - en
växande skara mot vårt samhälle illojala människor, som yrkesmässigt begår och
lever pä brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den brottsbekämpningen måste de rättsvårdande organen ges klara befogenheter
att tillgripa tvångsåtgärder. Vid en omarbetning av nuvaran­de regler för
anhållande och häktning måste därför dessa ges en sådan utformning, att
frihetsberövanden får bestå så länge alt polisen rimligen kan dokumentera
primämppgiflema, säkra bevisningen och i övrigt göra en ur
rättssäkerhetssynpunkt godtagbar utredning. Speciellt då det gäller den mer
organiserade äterfallsbrottslighelen måste anhållande och häkt­ning kunna
tillgripas ulan alltför stor restriktivitet. En annan mycket viktig del av de
rätlsvårdande organens arbete är att snabbi och resolut bryta en farlig
utveckling på brottets bana av de personer — främst ungdomar — som debuterar
som lagöverträdare. Beträffande dessa personer spelar upptäcktsrisken en
avgörande återhållande roll. En hög uppklarningspro-cent måste således
eftersträvas. Också härvidlag är det nödvändigt alt tillåta frihetsberövande
åtgärder i den utsträckning, all polisen ges en rimlig möjlighet all klara upp
brotten. En alltför stor släpphänlhet blir på sikt inhuman och ödesdiger —
lockar broltsdebutanter Ull att fortsätta, om samhällets reaktion inte sätts in
från början.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ändringar som föreslås förändrar på ett påtagligt sätt polismännens
brottsbekämpande arbete. Möjligheterna till ett effektivt och snabbi ingri­pande
minskas, speciellt beträffande de mera triviala brottstyperna. Var-dagsbrolt av
typ bostadsinbrott, bilstölder, åldringsbrotl, som i och för sig inte rör sä
stora värden, men drabbar dem som utsätts hårt, kan komma alt bli brollsområden
där polisresurserna minskas, och där intresset från personalens sida minskas på
grund av all man inte ser några effekter av sina arbetsinsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet accepterar huvuddragen i betänkandet. Vi gör&lt;br&gt;
detta främst mot bakgmnd av att vi anser det självklart att gällande regler&lt;br&gt;
anpassas Ull Europakonventionens krav på en snabbare prövning av häkt­&lt;br&gt;
ningsfrågan. Beträffande förslagen i övrigt fömtsätter vi att det sker en&lt;br&gt;
grundligare analys av effektema av förslagen saml en samordning enligt&lt;br&gt;
vad vi nämnt inledningsvis innan förslagen läggs som grund för lagändring­&lt;br&gt;
ar. Vi vill återigen påpeka vikten av alt detta sker samtidigt med en&lt;br&gt;
utredning av kompetensfrågan mellan polis och åklagare beträffande led­&lt;br&gt;
ning av förundersökning. Enligt vår uppfattning bör fömndersökningsled-&lt;br&gt;
njngen i sin helhet överföras till polisen. I delta bör ingå processföringen&lt;br&gt;
vid häktningsförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
beklagar alt utredningsmannen inte har ansett alt det ingått i hans Prop.
1986/87:112 uppdrag att utreda kompetensfördelningen mellan åklagare och polis.
Där­igenom har en naturlig och intressant aspekt fallit utanför betänkandet.
Det hade varit välgörande med en belysning av bl. a. befälsförhållandena i
praktiken mellan myndighetemas personal. Gällande bestämmelser ger ju t. ex.
åklagaren rätt att uppdra åt därtill lämplig polisman att hålla anhåll­ningsförhör
och lämna direktiv för hur den fortsatta utredningen ska bedri­vas. Del vore av
stort intresse att få utrett om polisen inte skulle kunna få ansvaret för hela
fömndersökningen och tvångsmedel fram till dess utred­ningen färdigställts.
Åklagaren skulle då också få en mer fristående ställ­ning till bevismaterialet
i fömndersökningen. Vidare talar mycket ur ratio­nell synpunkt för att polisen
lika gärna skulle kunna få ett frihetsberövande prövat av en domstol som av en
åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Skyddsvärnet i Stockholm: Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har beretts
tillfälle alt yttra sig över betänkandet. Av de förslag till förändringar som
behandlas i betänkandet är det frågan om alternaUv till häktning som rör
Skyddsvärnets verksamhet. Skyddsvämet begränsar därför sitt yttrande till
utredningsmannens förslag i dessa delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
röda korset: Internationella rödakorskommittén bedriver ut­ifrån kommitténs
gmndprinciper om humanitet, opartiskhet och neutralitet en omfattande
besöksverksamhet, dels i olika fängelser i länder där indivi­der fängslats av
politiska skäl, dels enligt Genévekonventionema även i krigsfångeläger. Svenska
röda korsets besöksverksamhet på kriminal-vårdsområdel är en del av detta
världsomspännande arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
röda korset (SRK) bedriver sedan 1965 besöksverksamhet på häkten och anstalter.
Idag har vår organisation 21 besöksgmpper som upprätthåller en kontinuerlig
regelbunden verksamhet pä såväl häkten som riks- och lokalanslalter.
Besöksformema skiftar allt ifrån enskilda besök till gmppbesök och aktiviteter
utom anstalt enligt § 14 Kval. Röda korsets besöksverksamhet inom
kriminalvården utgår ifrån vår humanitära gmnd-idé och syftar till att minska
isoleringens skadliga effekter på individen. Det stora antalet frivilliga
oavlönade besökare som deltar i denna verksam­het erbjuder sitt medmänskliga
engagemang för den intagne. Då endast sju av landets 27 häkten över huvud taget
har någon form av besöksverksam­het, är det just besöksverksamheten på häkten
som Röda korset vill prioritera. Tiden som häktad är den mest pressande och
osäkra liden då osäkerheten är som störst och isoleringen är mest påtaglig.
Inte sällan är rödakorsbesökaren den enda utomstående kontakt den intagne har,
speci­ellt intagna som kanske inte i första hand begärt besök men som sitter
med restriktioner och befinner sig i ett destmktivt resignerat tillstånd. Denna
grupp kan ofta rödakorsbesökaren, efter tips från personalen, erbjuda ett
avbrott i isoleringen och en chans alt vidga vyerna och se framåt. Vi har i
häktesgmpper i Sverige, träffat intagna som suttit häktade mer än tre år i
avvaktan på dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SRK
vet genom erfarenheter från sin besöksverksamhet att varje frihets-&lt;br&gt;
inskränkande är mycket allvarligt ingrepp för varje individ. Om en männi­&lt;br&gt;
ska ändå måste berövas friheten, bör det ske på mycket saklig gmnd och&lt;br&gt;
ske under så korta Uder och humanitära förhållanden som är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SRK vill uttrycka
tillfredsställelse med utredarens ansträngningar att     Prop. 1986/87:112
korta tiderna för frihetsberövande, att skärpa skälen för häktning samt all
föreslå alternativ Ull tvångsmedlens former. SRK anser alt lämnade förslag i
huvudsak är lämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
välkomnar SRK alla de förändringar som kan göras för att minska antalet
anhållna och häktade, och för att förkorta tiden för de som ändå kommer att
omfattas av anhållande respektive häktning. Vidare är det vår önskan att
anhållnings- och häktningstiden i framtiden skall kunna användas på ett för den
intagne mer meningsfullt och uppbyggligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
frihetsberövande är för varje individ ett allvarligt ingrepp i den personliga
friheten och bör så långt del är möjligt undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO:
LO tillstyrker häktningsutredningens betänkande med följande på­pekanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-     En
noggrann precisering måste ske för var gränsen allvarlig brottslighet&lt;br&gt;
är vid recidivfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att 
kvinnomisshandelsproblemaUken   beaktas  vid  fastställandet  av gmnderna för
recidivfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO ifrågasätter värdet av
rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO avstyrker förslaget till
nalthäkle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
anser att ett Ullgodoseende av konventionens krav på det sätt som utredningen
föreslår, ligger i linje med rätlssäkerhetsuppfallningen i vårt land. LO anser
det självklart alt svensk lagstifning har all följa en av Sverige godkänd
konvention.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:
TCO har inga invändningar mot förslagens principiella inriktning. Åtgärder för
att förkorta tidsfristema från anhållande till häktning framstår från många
utgångspunkter som väl motiverade. TCO utgår ifrån att en samordning sker när
det gäller de olika utredningsförslag som berör dessa frågor och som f. n.
övervägs i departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrätlsrörelsen:
RBs frister i samband med anhållande och häktning är icke anpassade Ull kraven
i art. 5 i Europakonventionen. Medborgarrätlsrörelsen finner del synnerligen
angeläget att konventionens minimistandard upprätthålls också i Sverige.
Utredningens förslag på den­na punkt väcker tillfredsställelse.
Medborgarrättsrörelsen hoppas att för­slaget är att se som ett första steg på
väg mot ökat svenskt intresse alt i lagsUftningen upprätthålla
Europakonventionens minimistandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag i övrigt syftar allmänt till att begränsa användning­en av anhållande
och häktning utan att samhällsskyddet försämras eller effekUvilelen i brottsbekämpningen
minskar. Syftet är givelvis gott. Del är möjligt att det kan uppnäs i
huvudsaklig enlighet med vad utredningen föreslår, dvs. dels genom en något
stramare utformning av häktningsrekvi­siten, dels genom ökad användning av
mindre ingripande tvångsmedel som alternaUv till häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
närvarande torde RB:s häktningsrekvisit tillämpas rätt olika i dom­&lt;br&gt;
stolarna. Utredningens förslag om stramare rekvisit torde motsvara vad&lt;br&gt;
många domare, med beaktande av proportionalitetsprincipen, anser mot­&lt;br&gt;
svara redan nu gällande rätt.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Avdelning-     F*rop.
1986/87:112 en anser att belänkandet genomgående präglas av en klok avvägning
av de intressen som är av särskild vikt vid reglering av frihetsberövanden inom
slraffprocessen och kan i huvudsak ansluta sig till de framlagda förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare: Per
100000 invånare häktas i Sverige idag i mnda tal 125. 1975 var siffran i runda
tal 90. Under den här Uden har två häktningsutredningar verkat. Den första
Ullsatles 1974 och ambitionen var, fömtom att få ner häktningstiderna till en
rimlig nivå, att även minska antalet häktade. 1974 års utredning hade också
föreslagit ändringar när det gällde häktningsskälen så tillvida som att den s.
k. obligatoriska häktningen för brott där minsta straffet är två års fängel­se
föreslogs slopad. Vidare skulle häklningsskälet risk för fortsatt brotts­lighet,
endast få användas om brottsmisstanken avser brott för vilket är stadgal 4 års
fängelse eller mer. Inget av detta förverkligades emellertid. 1983 tillsatte
justitieministern en ny utredning där han i direktiven satte bromsar för
alltför radikala förslag: &amp;quot;När det gäller förslagen från 1974 års utredning
till åtgärder för att minska tvångsmedlen anser jag i likhet med mänga
remissinstanser att flera av förslagen är alltför långtgående ...&amp;quot; 1983
års utredning är mycket hovsam i sina förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RFHL vill också peka på en filosofisk förskjutning som skett
mellan&lt;br&gt;
1974 års och 1983 års utredning. Den tidigare utredningen satte som mål att&lt;br&gt;
sänka antalet häktade. Även 1983 års utredning har det målet, men där&lt;br&gt;
1974 års utredning såg en uppstramning av häklningsskälen som ett instm­&lt;br&gt;
ment för detta ser 1983 års utredning de kortare Udsfristerna som den&lt;br&gt;
reform som skall lösa problemet. Detta innebär inte att antalet häktade&lt;br&gt;
kommer alt minskas, utan att beläggningstryckel på häktena kommer alt&lt;br&gt;
minska på grund av all det blir snabbare omsättning. För övrigt beräknar&lt;br&gt;
utredningen att det kommer att handla om samma antal personer, men till&lt;br&gt;
en del i mildare former av IvångssiluaUon. Den betänkliga rättsfilosofiska&lt;br&gt;
bakgmnden till detta är att medan 1974 års utredning slår fast alt &amp;quot; ...&lt;br&gt;
häktning vid grova brott av allmänpreventiva skäl står i strid med den&lt;br&gt;
allmänt vedertagna principen att häktning inte får innebära förtida straff­&lt;br&gt;
verkställighet ...&amp;quot; ser 1983 års utredning helt skamlöst häktning som ett&lt;br&gt;
instrument för brottsbekämpning. Därför föreslår inte utredningen att den&lt;br&gt;
s. k. obligatoriska häktningen, dvs. 24 kap. 1 § tredje stycket RB, &amp;quot;Är
för&lt;br&gt;
brottet icke stadgat lindrigare straffan fängelse i tvä är, skall häktning ske,&lt;br&gt;
om del ej är uppenbart, att anledning därtill saknas,&amp;quot; las bort.
Paragrafen&lt;br&gt;
har enligt RFHLs erfarenhet kommit att användas som ett led i brottsbe­&lt;br&gt;
kämpning, snarare än ett instmment för alt säkerställa en god rättsskip­&lt;br&gt;
ning, vilket senare bör slås fast som häktningens enda legitima raison&lt;br&gt;
d'étre. Polis och åklagare agerar ofta för all pressa upp de i ett narkotika­&lt;br&gt;
mål aktuella mängderna narkotika över den gräns som praxis satt som&lt;br&gt;
gränsen för grovt narkotikabrott för alt sedan genom den s. k. obligatoriska&lt;br&gt;
häktningen la den misstänkte ur cirkulation. Advokaten Peter Nobel har i&lt;br&gt;
den här frågan påpekat alt den står i strid med såväl den europeiska&lt;br&gt;
konventionen om de mänskliga rättigheterna som FN-konventionen om de&lt;br&gt;
medborgerliga och politiska rättigheterna. FN-konventionen förbjuder ut­&lt;br&gt;
tryckligen en allmän regel om att personer som avvaktar rättegång hålls i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förvar. RFHL kräver all 24
kap. 1 § tredje stycket RB tas ur lagen. RFHL     Prop. 1986/87:112 hoppas att
justitiedepartementet skärper sitt tänkande i rätlsfilosofiska frågor så alt
Iveksamheler när det gäller häktningens funktion inte behöver uppslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Villaägareförbund: Allmän lagstiftning som reglerar t. ex. gri­pande,
anhållande, häktning kan tyckas ligga utanför Sveriges Villaägare­förbunds
prioriterade intressen. Sä är del också vad avser den avlönade delen av
organisationen. Vi som arbetar ideellt har större frihet all gå in i
frågeställningar av den här arten. En anledning Ull värt intresse är att vi
känner en ökande risk all bli utsatta för brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Heurgrenkommissionen
formulerade en innovation vad beträffar rätts­säkerhet, nämligen att den skulle
kännetecknas av att man inte borde behöva utsättas för brott (eller ökande
brottslighet). Återgivningen av idén är här bristfällig, men det lär kunna
överses med. Idén togs upp i ett TV-program för några dagar sedan där bl. a. justitieministern
medverkade. Det var en tillfredsställelse att han tog avstånd från nyssnämnda
idé och istället hyllade högvärdigare och mera beprövade fömtsättningar för
rätts­säkerhet, nämligen välgenomtänkla, klart formulerade lagar och en kun­nig,
omdömesgill och oavhängig rällsskiparkår. Justitieministern vitsor­dade också
att del är långt viktigare alt ingen oskyldig döms än om någon skyldig går fri.
Vi kräver också att de huvudprincipema hyllas och efter­strävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
konstaterar att ändring av lagar ofta orsakar osäkerhet om den nya praxis som
skall gälla &amp;quot;på fältet&amp;quot;. Om redan praxis mjukat upp tillämp­ningen av
gällande lag kan t. ex. en ny lag återställa anslutningen Ull praxis om så
önskas. En ny lag kan också skapa förväntningar eller irritation genom
förmodanden om ytterligare uppmjukning av praxis som återställer relationema
mellan jämförelsevis strikt lag och mjukare praxis. Tveksam-heler av del slaget
måste minimeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Våra
synpunkter pä del aktuella lagförslaget är som synes pä ett undan­tag när av
allmän natur. Dessutom berör synpunkterna influerande områ­den utanför den
aktuella texten. Vi menar att det aktuella ändringsförslaget inte är något
tillräckligt gott exempel pä jusUtieministerns första fömtsätt­ning för
rättssäkerhet. Dessutom påpekar vi att genomförande av inten­tionerna fordrar
kompletterande åtgärder beträffande utredningskapacitet, straffutmätnings- och
straffverkslällighetspraxis, fängelsemas kvalitet, m. m. för alt ökning av
brottsligheten skall undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Häktning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Brottsmisstankens styrka och brottet som
kvalifikationsgrund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
stöder över lag utredningens förslag om att kravet på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sannolika
skäl, när det gäller brottsmisstankens styrka som villkor för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktning, bör kvarstå samt
alt avgränsningen, när del gäller brottet som     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kvalifikationsgrund, också
fortsättningsvis bör hänföra sig Ull slrafflatitu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Vad utredaren har anfört i fråga om brottsmisstankens styrka och brottet som
kvalifikaUonsgmnd (avsnitt 9.2 och 9.3) föranleder ingen erin­ran från min
sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Jag tillstyrker förslaget att bibehålla kravet på sannolika skäl som villkor
för häktning enligt huvudregeln i RB 24:1. Som jag återkommer till i del
följande är del emellertid med den nyordning i fråga om frister och förfarande
som torde bli följden av en anpassning till Europakonventio­nens krav
nödvändigt all införa en regel som medger häktning på en lägre grad av
misstanke i vissa undantagsfall (&amp;quot;utredningshäktning&amp;quot;).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tillstyrker också att den nuvarande abstrakta begränsningsregeln med anknytning
till strafflalitudema bibehålls som kvalifikaUonsgmnd för häktning.
Avgränsningen enligt huvudregeln i RB 24:1 till brott för vilket är stadgat
fängelse ett är eller däröver är väl avvägd och har visat sig fungera bra i den
prakUska tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Häklningsutredningen har i sitt betänkande i vissa fall funnit skäl
föreslå, att den nu rådande ordningen skall beslå och i andra fall kommit med
förslag Ull ändringar. Beträffande de gmndläggande bestämmelserna om häktning i
RB 24:1 föreslår utred­ningen att kraven beträffande misslankesgraden och
brottets kvalitet skall bestå. Detta är bra. Begreppet &amp;quot;sannolika
skäl&amp;quot; har genom åren blivit väl inarbetat samtidigt som det kan sägas
utgöra en rimlig avvägning av de intressen som talar för och emot användningen
av ett tvångsmedel, som innefattar ett frihetsberövande. Det är också av stor
vikt att den allmänna ramen, som uttrycks genom kravet på att fängelse i minst
ett år skall ingå i straffskalan, inte görs alltför snäv genom att man
begränsar möjligheten till anhållande och häktning till endast vissa
brottstyper eller ställer krav på myckel höga minimislraff etc. Önskvärda
begränsningar görs lämpligen genom utformningen av de särskilda häklningsskälen
och genom en sär­skild proportionalitetsregel, som utredningen också har
föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Utredningens förslag att nuvarande regler vad
gäller både brottsmisstankens styrka och avgräns­ningen med avseende pä strafflalituder
skall bibehållas i oförändrat skick är tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Inledningsvis anmärker utredningen att det ifrågasatts
om inte misstankegraden borde sättas hög­re, särskilt vid recidivfara. Med
hänsyn till alt man i åtskilliga europeiska länder - utan att delta strider mot
Europakonventionen - tillåter häktning vid lägre misstankegrad än sannolika
skäl framstår kritik mot de nuvarande reglerna som ogmndad. Som utredningen
konstaterat utvisar också antalet fallande domar avseende häktade att
misslankegraden vid häktning i praxis sätts högt. I likhet med utredningen
anser jag därför alt misstankegraden vid häktning normall skall vara sannolika
skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Att gmndfömtsäll-&lt;br&gt;
ningen för häktning fortfarande skall vara sannolika skäl och ett års fängel­&lt;br&gt;
se i straffskalan är bra. Enhetliga och väl inarbetade begrepp bibehålles&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;br&gt;
därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt: Hovrätten
delar utredningens uppfattning all i normalfal-     Prop. 1986/87:112 let
sannolika skäl för brottsmisstanke alltjämt bör gälla som gmndföml-sättning för
häktning. Hovrätten biträder vidare förslaget alt kravet på minst ett års
fängelse i straffskalan behälls som fömtsättning för häktning enligt
huvudregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge: All förverkliga önskemålet om en snabb
domstolsprövning av straffprocessuella frihetsberövanden är för­enat med flera
olika svårigheter. Möjlighetema att få fram ett underlag för en någorlunda
säker bedömning i häktningsfrågan måste bli mindre än de är idag. Med de
skärpta häktningsrekvisit som utredningen dessutom före­slår kommer utrymmet
för häktning att avsevärt begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att som huvudregel kräva all åklagaren visar san­nolika skäl för att
den misstänkte begått brottet är viktigt. Det kan emeller­tid befaras att det
mest frekvenla förfarandet blir s. k. ulredningshäklning, vilken enligt
förslaget medger häktning på en lägre grad av misstanke (skälig misstanke).
Åklagaren kommer troligen inte pä den korta tid som står till buds all hinna
prestera den ofta omfattande utredning som är nödvändig för att visa att
sannolika skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
större svårigheter torde inte finnas att i det läget visa att det från
ulredningssynpunkt år av synnerlig vikt att den misstänkte häktas. Detta
innebär en påtaglig risk för att häklningsframställningar bifalles på denna
grund i större omfattning än som avselts och alt denna gmnd kommer att åberopas
i huvuddelen av de framställningar som görs, åtminstone reserva-Uonsvis. I
praktiken blir det nu Ullämpade utredningsanhällandel förändrat till ett beslut
i domstol om häktning. Att detta kommer att leda till en ökad belastning på
domstolarna torde vara ställt utom tvivel. Vidare måste en häktning pä denna
grund omprövas inom en vecka vilket alltså innebär dubbla förhandlingar vid
domstol. Enligt hovrättens mening bör alltså fömtsättningama för
&amp;quot;ulredningshäklning&amp;quot; begränsas. I vart fall bör ytter­ligare
understrykas att detta institut bara skall tillämpas undantagsvis. Om utredningshäktning
blir huvudregel innebär reformen en försämring av rättssäkerheten. Hovrätten
vill även framhålla alt skillnaden mellan be­greppen &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot;
och &amp;quot;skälig misstanke&amp;quot; inte belysts på ett tillfredsställande sätt i
belänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: Tingsrätten ansluter sig till utredningsmannens bedömning när det
gäller brottsmisstankens styrka som grundförutsättning för häktning, nämligen
att del nuvarande kravet på sannolika skäl för all den misstänkte gjort sig
skyldig till brottet enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB bör stå kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller brottet som kvalifikationsgmnd anser tingsrätten också, att
ett kvalifikationskrav konslmerat som en abstrakt begränsnings­regel knuten
till strafflalitudema är att föredra. Denna lagstiftningsteknik är inte bara
enkel utan har även den fördelen att utesluta skönsmässiga värderingar och
därmed osäkerhet i rättstillämpningen. Den nuvarande gränsen på fängelse i
minst ett år fångar i huvudsak på ett tillfredsställande sätt upp de fall, där
häktning bör kunna aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Vi befarar all de förkortade fristema i samband&lt;br&gt;
med häktningar kan leda Ull fler häktningar på lösare gmnder under längre&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lid. Del nya insUtutet
utredningshäktning bör särskilt uppmärksammas,     Prop. 1986/87:112 eftersom
det innebär att en misstänkt kan vara frihetsberövad på svagare misstanke än
&amp;quot;sannolika skäl&amp;quot;. Häktningsgmnderna bör därför noga ana­lyseras för
all den misstänktes rättssäkerhetskrav skall tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
siffermaterialet i betänkandet framgår att av totalt drygt 30.000 anhållna år
1982 kvarstod ca 6.500 häktade tills domen fallit. Nästan 80 % av dem som någon
gång anhölls släpptes alltså på fri fot. Statistiken visar också att totalt 21
% av de anhållna över huvud inte blev lagförda. Av de häktade var det 1982
endast 2 % för vilka åtalet blev ogillat eller nedlagt. Den sistnämnda siffran
visar att &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; som krav pä brottsmiss­tankens styrka för
häktning i huvudsak kan godtas från rättssäkerhetssyn­punkt. I det praktiska
livet får man räkna med alt ett mindre antal häktade kommer att frikännas vid
den slutgiltiga prövningen. Däremot kan det inte anses vara godtagbart att
omkring 20 % av de anhållna över huvud inte blev lagförda. Mot denna bakgmnd
borde utredningsmannen närmare ha granskat och analyserat den viktiga
rättssäkerhetsfrågan hur man bäst skall undvika frihetsberövanden, som sker på
alltför lösa gmnder. Sannoli­ka skäl är gmndrekvisilel för såväl anhållande som
häktning. Utrednings­anhållande kan dock ske vid en lägre grad av misstanke,
eller &amp;quot;skälig misstanke&amp;quot; om brott. Delta är samtidigt minimikravet
för frihetsberö­vande enligt traktaträtten. Utredningen ställer inte alls
frågan om &amp;quot;sannoli­ka skäl&amp;quot; kan anses vara godtagbart från
rättssäkerhetssynpunkt som be­viskrav för anhållande och häktning. Vad som sist
och slutligt skall anses vara sannolika skäl för en brottsmisstanke avgörs av
beslutsfattarens fria skön. Utredningen konstaterar endast att formuleringen
&amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; genom rättspraxis har getts ett närmare preciserat
innehåll, som väl täcker det krav på misstankens styrka som bör ställas.
Eftersom utredningen vid häktningsförhandlingen kommer att vara ofullständig
enligt förslaget på grund av den korta handläggningstiden, kan kravet på
misstankens styrka komma alt sänkas. Enligt gällande lag måste åklagaren ta
ställning till om sannolika skäl föreligger inom fyra dagar; därefter måste den
misstänkte släppas om inte häktning begärs. Följden av förslaget kan bli att
fler personer kommer att vara häktade i onödan fram till dagen för huvudför­handlingen.
Utredningsmannen har inte närmare analyserat denna konse­kvens av de kortare
fristerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt har vi ingen erinran mot att brottets svårhet enligt straffskalan för
brottet, i normalfallet straffminimum minst ett år, skall vara avgörande för om
häktning skall få ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luleå
tingsrätt: Utredaren har inte föreslagit någon ändring när det gäller kravet på
brottets svårhet som gmnd för häktning. Tingsrätten har inget att erinra
häremot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:
RRV har ingen erinran mot utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudsmän: Jag har inte något att erinra mot att det fortfa­&lt;br&gt;
rande som huvudregel skall föreligga &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; som
fömtsättning&lt;br&gt;
för att häktning skall få tillgripas. Detta innebär att man med viss styrka&lt;br&gt;
kan anta att en person har gjort sig skyldig Ull ett brott. Utredaren har (s.&lt;br&gt;
76) anfört att kravet på &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; endast torde avse
beviskravet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beträffande
skuldfrågan medan det inte skulle finnas något utrymme för Prop. 1986/87:112
sannolikhetsbedömning när det gäller rättsfrågan, dvs. frågan om gärning­en är
brottslig eller hur kvalificerad den är. Del är beklagligt att utredaren inte
har gjort någon närmare analys av det problemkomplex som här föreligger. Jag
vill här endast frainhålla att del i praktiken inte alllid är alldeles lätt att
hålla isär personfrågan (vem är misstänkt?), sakfrågan (vad avser misstanken?)
och rättsfrågan (hur skall gämingen bedömas?). Den nuvarande konstmktionen
innebär strikt språkligt all det måste vara klart att det föreligger en gäming
som utgör ett brott och att det endast är fråga om vilken styrka ett antagande
om gärningsman måste ha för att häktning skall få ske. Detta stämmer in på
enklare slag av brottslighet, där det ganska lätt kan fastställas all del
föreligger ett brott. I det moderna samhäl­let förekommer del dock mycket
komplicerade förfaranden, ibland inom eller under täckmantel av olika slags
bolagskonstrukUoner, där man i början av en utredning endast har kännedom om en
viss effekt. Ett exem­pel bland flera på detta är när det uppkommer misstanke
om skallebedrä­geri i en större verksamhet. Där kan det vara så all det råder
oklarhet pä alla tre punkterna eller på någon eller några av dem. Det måste
således göras antaganden om vad som egentligen har skett, hur förfarandet skall
bedömas, inte minst från skatterättslig synpunkt, samt om vem som är att
betrakta som gärningsman. I praxis torde del inte vara ovanligt all en person,
som är misstänkt för skattebedrägeri, anhålls och häktas i inled­ningen av en
fömndersökning på gmnd av kollusionsfara, varefter han försätts på fri fot,
förundersökningen avslutas och åtal väcks. Därefter får målet vila i avvaktan
på utgången av förvaltningsdomstolarnas prövning av skattefrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredaren har anfört måste, på gmnd av den abstraktionsnivå det här är fråga
om, bedömningen alltid till slut bero på domarens fria skön. Lagstiftaren kan
dock inte, när det gäller sä allvarliga ingrepp i den person­liga friheten som
häktning, slå sig till ro med att helt och hållet överlämna problemen till
domarna ulan att ge dem en ordentlig vägledning för de ofta myckel svära
avvägningama. Detta är nu av särskild vikt, eftersom dom-slolamas prövning av
frågor om frihetsberövande kommer att ske på ett tidigare stadium än som f. n.
är fallet och betydligt fler svårbedömda frågor kommer att dyka upp. Det är
också av vikt för att åstadkomma en likfor­mig rättstillämpning att domarna har
tillräckliga principiella rikUinjer att gå efter vid sina prövningar. Utredaren
har i delta sammanhang hänvisat till all åtalet lagts ned eller ogillats endast
beträffande 2 % av samUiga häkta­de. Denna siffra synes vara mindre intressant
för framtiden. Detta kommer fortsättningsvis inte att föreligga omkring en
veckas utredningsresultat vid häktningsförhandlingen. Antalet anhållna personer
som inte blivit lagförda har angivils Ull 21 % av det totala antalet för 1982.
Detta är enligt min mening en betänkligt hög siffra som i vart fall ger
anledning att framhålla del angelägna i en ordentlig analys av hur beviskraven bör
hanleras i rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har ingenting att erinra mot vad utredaren har anfört om brottet som
kvalifikationsgmnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Förbundet instämmer i utredarens ståndpunkt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att formuleringen
&amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; skall behållas som huvudregel för att     Prop.
1986/87:112 ange brottsmisstankens styrka och att avgränsningen av de brott,
vid vilka häktning skall kunna ske, skall hänföra sig till strafflalitudema för
brottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen delar utredningens uppfatt­ning när det gäller
brottsmisstankens styrka alt kravet på sannolika skäl som villkor för häktning
i normalfallet bör kvarstå och att skälig misstanke skall utgöra en tillräcklig
misslankegrad vid s. k. utredningshäktning. När det gäller brottet som
kvalifikationsgmnd bör också, enligt föreningens mening, som utredaren
föreslagit, avgränsningen i princip hänföra sig till strafflalitudema.
Utredaren har bl. a. undersökt fömtsättningama för att skapa en
begränsningsregel som tar hänsyn till den förväntade påföljden men avstått från
ett sådant förslag. Föreningen vill för sin del understryka alt svårigheterna
att vid en häktningsförhandling bedöma påföljden kom­mer all bli väsentligt
större med de korta tidsfrister som föreslagits. Som ytterligare argument mot
en sådan metod vill föreningen erinra om att såväl polisen som åklagaren i
princip nödgas göra samma bedömning av brottet som kvalifikationsgmnd vid
gripandet resp. anhållningsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Avdelning­en ansluter sig
till utredarens åsikt att formuleringen &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; bör
bibehållas (med visst undantag). Det kan vara befogat att i motiven under­stryka
att kortare tidsfrister inte får fresta till lägre krav på misstankens styrka
än vad som nu gäller enligt rättspraxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Villaägareförbund: Skäl för gripande, etc. har nära anknytning till tyngden av
straffet för aktuell förmodad brottslighet liksom till all välgmndade
förmodanden föreligger om brott och att den aktuella perso­nen är förövaren. Sä
bör det vara, men del får inte leda till att gripande, etc. blir sällsyntheter
på gmnd av all de faktiskt avtjänade straffen i motsvarande fall blir allt
kortare eller i stor utsträckning villkoras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 De särskilda häktningsgrundema&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Beträffande de särskilda häktningsgmnderna (avsnitt 9.4-9.6) har Utredaren
förordat en viss skärpning av beviskravet genom att föreslå att det skall
föreligga en &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; att den misstänkte flyr, försvårar
Utredningen eller på nytt begår brott. Jag har i och för sig ingen erinran
häremot även om jag är tveksam till om detta kan få någon nämnvärd praktisk
betydelse. Det är dock en fördel att samma beviskrav skall gälla oavsett vilken
särskild häktningsgmnd som åberopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt har utredaren inte funnit skäl att föreslå några förändringar
beträffande tillämpningen av häklningsgmndema flyktfara och kollusions­fara. I
fråga om recidivfara som grund för häktning har emellertid föresla­gils skärpta
regler i syfte att minska användningen av denna häktnings­gmnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är inte beredd alt acceptera förslaget härom. Enligt min bedömning&lt;br&gt;
vore det mycket slötande om t. ex. en dokumenterad återfallsförbrytare&lt;br&gt;
inte skulle kunna häktas om han gör sig skyldig Ull ett villainbrott tämligen&lt;br&gt;
omgående efter det att han blivit frigiven frän straffverkställighet. Jag kan&lt;br&gt;
helt ansluta mig Ull vad de sakkunniga ledamöterna Ljungwall och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Wranghult har anfört om
förslaget i denna del. Proportionalitetsregeln i 24     Prop. 1986/87:112 kap.
3 § torde innebära tillräckliga garantier mot ätt häktning vid recidiv­fara
sker i icke önskvärd omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Som framgått av vad jag anfört inledningsvis ställer jag mig bakom införandet
av en ny enhetlig utformning av beviskravet för de tre häkt­ningsgmnderna
flyklfara, kollusionsfara och recidivfara. Någon anledning att ha olika
beviskrav för de olika häklningsgmndema finns enligt min mening inte. Genom
uttrycket &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; markeras såsom utredning­en framhållit
klart att riskbedömningen skall ske med hänsyn till omstän-dighetema i del
särskilda fallet och inte får vara slentrianmässig. Härige­nom befästs den
ordning som i stort redan torde ha etablerats i praxis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare framhållit anser jag inte att några inskränkningar bör göras i
möjligheterna till häktning p. g. a. recidivfara utöver den som kan följa av
att den nuvarande lokuUonen &amp;quot;anledning förekommer&amp;quot; byts ut mot det
nyssnämnda enhetliga uttrycket &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; som beviskrav för
fortsall brottslig verksamhet. Av underremissytlrandena framgår att utred­ningens
förslag Ull nya regler för häktning i recidivfallen har mött ett kompakt
motstånd bland åklagarna. Ett par underremissinstanser har tom karakteriserat
utredningens förslag i denna del som stötande. Även de övriga är genomgående
starkt kritiska. Också utredningens sakkunniga Folke Ljungwall och Hans
Wranghult har i särskilt yttrande förklarat att förslaget såvitt gäller
recidivfallen leder Ull stötande resultat och har, enligt min mening på goda
gmnder, sammanfattningsvis gjort bedömningen att häktning på gmnd av recidivfara
inte bör vara begränsad Ull vissa brotts­typer utan bör kunna komma i fråga vid
varje typ av brott för vilket är stadgat fängelse i ett år eller däröver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
bedömare med särskild erfarenhet av brottsbekämpande och brottsbeivrande
verksamhet har sålunda förslaget rörande begränsning av utrymmet för häktning i
recidivfallen väckt allvarliga betänkligheter. Reak­tionen påminner här om den
som mötte 1974 års häktningsutrednings förslag i motsvarande delar. Detta är
inte särskilt överraskande eftersom förslagen till sina praktiska konsekvenser
synes ha mycket gemensamt. När det gäller seriebroltslighel eller annan
brottslighet som sker vanemäs­sigt eller eljest i stor omfattning är det i
praktiken mera undanlagsvis som en hel brottsseric avslöjas samtidigt. Oftast
är del i stället så alt misstanke först uppkommer om ett enstaka brott eller
ett fåtal brott. Som typexempel på fall där detta är vanligt kan nämnas
bostadsinbrott. Först efter ett flertal återkommande ingripanden skulle i
sådana fall, med den utformning häkt­ningsreglerna fått i förslaget, häktning
på gmnd av recidivfara kunna ske. Den brottsliga verksamhet som del varit
angeläget att förhindra genom häktning skulle då behöva avvaktas innan ett
frihetsberövande kan ske och detta oavsett hur stor återfallsrisken bedömts
vara redan vid del första ingripandet. Vaije mdlankommande lagföring skulle
därjämte tillskapa immunitet från häktning på gmnd av recidivfara för
ytteriigare ett antal broHstillfällen. Den föreslagna möjligheten till häktning
i fall dä den miss­tänkta brottsligheten är av &amp;quot;stor omfattning&amp;quot;
framstår av anförda skäl inte som särskilt användbar i prakUken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Som utredningen påpekar (s. 131)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sker be vis värderingen
från olika utgångspunkter när det gäller de särskilda     Prop. 1986/87:112
häktningsgmnderna. Att det ska föreligga en &amp;quot;påtaglig risk att&amp;quot; etc.
torde vara ett alltför långtgående krav. Det räcker med lokuUonen
&amp;quot;sannolikhet för&amp;quot; ...&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är starkt kritisk till tanken på att begränsa möjlighetema till häktning vid
recidivfara. Del kommer att fä återverkningar pä samhällsskyddet. Jag vill i
den här delen hänvisa till det särskilda yttrande, som utredningens sakkunniga,
Folke Ljungwall och Hans Wranghult, avgivit. Jag instämmer helt i deras
yttrande. Jag vill för egen del peka på följande. Det finns en mängd brott
utanför vålds- och fridsbrottens område, som av brottsoffren upplevs lika
integritetskränkande, lika oroande och lika starkt rädslefram-kallande, som ett
våldsbrott. Jag kan nämna som exempel brott av typen lägenhetsinbrolt eller
brott som stöld eller bedrägeri hos äldre, ofta ensam­boende personer.
Gärningsmännen är här ofta personer, som återkommer i brott och det är fråga om
brottslingar med en viss specialisering. Det vore från samhällssynpunkl
olyckligt om häktning inte skulle kunna ske enligt huvudregeln.
Allernativreglerna som medger häktning vid misstanke om brott &amp;quot;av annan
farlig art&amp;quot; eller &amp;quot;om brottsligheten är av stor omfattning&amp;quot; är
inte utan vidare tillämpliga. Häktning bör kunna ske, oberoende av brottets
art, vid sannolik recidivfara. Spärren mot häktning ska vara rekvi­sitet
&amp;quot;sannolik risk att den misstänkte pä nytt begår brott av samma art&amp;quot;,
inte brottstypen i sig. Jag har i övrigt ingen erinran mot förslaget i denna dd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: (24 kap. 1 § 1 stycket 1 p RB) Häktningsutredningens beskrivning
av dagens tillämpning av häkt­ningsgmnderna är, enligt min uppfattning, inte
helt i överensstämmelse med verkligheten. Generellt sett tolkas rekvisitet
&amp;quot;skäligen befaras&amp;quot; med återhållsamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
angivna omständigheter bör ifrågavarande rekvisit ej ändras till &amp;quot;påtaglig
risk&amp;quot;. Även om termen avses som en beskrivning av den kon­kreUsering som
bör fordras i varje enskilt fall, kan ändringen, i strid med utredningens
avsikter, leda till en avsevärd skärpning av fömtsättningama för häktning och
anhållande och därigenom leda till ökade svårigheter i brottsbekämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(24
kap. 1 § 1 stycket 2 p RB) Det Ullstyrkes att beviskravet flyttas upp till
samma nivå som vid flyktfara och kollusionsfara, men &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;
bör i konsekvens med vad som sagts ovan under 24 kap. 1 § 1 stycket 1 p RB
ändras Ull &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
s.k. traditionella brotten, bl.a. våldsbrottslighel, inbrottsstölder i&lt;br&gt;
bostäder, bilar och på andra platser, butikstillgrepp och olika former av&lt;br&gt;
bedrägerier mot privatpersoner vid försäljningsverksamhet, skadegö­&lt;br&gt;
relser, har ökat. Medborgarna har rätt att kräva effektiva motåtgärder. Det&lt;br&gt;
bör till yttermera visso betonas att t. ex. ett bostadsinbrott innebär en&lt;br&gt;
kraftig fridskränkning för den drabbade oavsett om något har tillgripits&lt;br&gt;
eller ej. Det föreliggande förslaget innebär som det utformats, en alltför&lt;br&gt;
långtgående inskränkning i möjligheten att effektivt och framgångsrikt&lt;br&gt;
bekämpa just den vardagsbetonade brottsligheten. Vid utformningen av&lt;br&gt;
bestämmelsen bör beaktas all del, som Folke Ljungwall och Hans&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Wranghult påpekar i siu
särskilda yttrande pä sid 201-202, redan idag     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom ramen för gällande
rätt i praxis pågår en utveckling mot att antalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktningar på grund av
recidivfara begränsas. Genom att dämlöver, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämnts ovan, höja
beviskravet till &amp;quot;skäligen befaras&amp;quot;, samt genom den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;proportionalitetsregel som
föresläs införd i 24 kap. 3 § RB, begränsas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligheterna till
tillämpning av recidivfara som häktningsgmnd på ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;effekUvl och
ändamålsenligt sätt. En brotlskalalog, som i förslaget, blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därvid överflödig och
bestämmelsen kan i princip — med ovan nämnt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undantag - behälla dagens
utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Jag ansluter mig till det särskilda yttrande, som avgivits av Folke
Ljungvall och Hans Wranghult, såvitt avser recidivfaran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: Någon bärande invändning kan inte göras mot skärpningen av beviskraven
för de olika häklningsgmndema. Däremot ställer jag mig tveksam till
begränsningen av häklningsmöjlighe­tema vid recidivfara till vissa typer av
brott. Denna min betänklighet äskädliggöres väl av de synpunkter som pä ett
övertygande sätt framförts i del av utredningens sakkunniga Ljungwall och
Wranghult avgivna särskil­da yttrandet. Om strängare krav på riskbedömningen
när det gäller häkt­ningsgmnderna och en uttrycklig proportionalitetsregel på
föreslaget sätt införes, kan det säkert förväntas all utredningen och dess
förslag kommer att leda till en mer observant och restriktivare Ullämpning med
inriktning pä verkligt angelägna fall samt all den eftersträvade begränsningen
av frihetsberövandena i recidivfallen därigenom åsladkommes. Utifrån över­tygelsen
att det även i framtiden kommer att vara nödvändigt alt kunna tillgripa
effektiva personella tvångsmedel vid bekämpning av den vardags-betonade
brottsligheten delar jag de sakkunnigas uppfattning att häktning på gmnd av
recidivfara även fortsättningsvis bör få användas i fråga om alla typer av
brott, för vilka straffet är fängelse i minst ett är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Härnösand: I fråga om en väsentlig in­skränkning av recidivfaran som
häktningsgmnd vid förmögenhetsbrott av uppenbart broltsbenägna personer men
utan all brottslighetens art och omfattning måhända kan i det enskilda fallet
betecknas som särskilt farlig eller av stor omfattning, delar jag helt den
uppfattning som Folke Ljung­wall och Hans Wranghult angivit i särskilt
yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
bekämpningen av de s. k. vardagsbrolten torde del bli förödande om notoriska
återfallsförbrytare, ofta med missbmksproblem, inte genom fri­hetsberövande kan
bli föremål för snabba och effektiva motåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Beträffande de särskilda häkt­&lt;br&gt;
ningsskälen föreslår utredningen att dessa alltfort skall utgöras av flykt­&lt;br&gt;
fara, kollusionsfara och recidivfara. En nyhet är alt utredningen beträffan­&lt;br&gt;
de dessa föreslår ett nytt rekvisit — &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; — samt all
recidivfaran&lt;br&gt;
begränsas till vissa brottstyper (brott mot person) eller fall av brottslighet&lt;br&gt;
av annan farlig art eller brottslighet av stor omfattning. Utredningen har&lt;br&gt;
uttalat all man med sin formulering av beviskravet velat ge uttryck för att&lt;br&gt;
risken för flyklfara etc. skall vara konkret med hänsyn Ull omständigheter­&lt;br&gt;
na i del enskilda fallet. Utredningen anger vidare all en ofta återkommande&lt;br&gt;
kritik när del gäller tillämpningen av häktningsreglema har varit att dessa&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ullämpats alltför
slentrianmässigt. Enligt min mening är det en självklarhet     Prop.
1986/87:112&lt;br&gt;
att en fråga om häktning och om del föreligger häktningsskäl allUd måste&lt;br&gt;
avgöras vid en noggrann prövning av omständighetema i det enskilda fallet&lt;br&gt;
sådana de framstår vid prövningstillfallet. Sådana är också kraven enligt&lt;br&gt;
nu gällande ordning. Det är enligt min mening också helt klart att beviskra­&lt;br&gt;
vet inte får sättas för lågt beträffande de särskilda häktningsskälen. Om­&lt;br&gt;
ständighetema bör vara sädana att man vid prövningen finner att det&lt;br&gt;
föreligger en konkret fara för flykt etc. Beviskravet får å andra sidan inte&lt;br&gt;
heller sättas för högt så att del i praktiken blir nästan omöjligt att åstad­&lt;br&gt;
komma en häktning. Jag är inte övertygad om att begreppet &amp;quot;påtaglig
risk&amp;quot;&lt;br&gt;
är det som bäst uttrycker ett krav på konkret fara. Begreppet kan medföra&lt;br&gt;
alt kraven ställs alltför höga. Enligt min mening kan det starkt ifrågasättas&lt;br&gt;
om man alls behöver utmönstra begreppet &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; i
delta&lt;br&gt;
sammanhang. Humvida häktning skall ske i det konkreta fallet får slutligen&lt;br&gt;
avgöras med en tillämpning av den proportionalitetsregel som utredningen&lt;br&gt;
föreslär i RB 24:3. Enligt min mening är införandet av denna regel i&lt;br&gt;
lagtexten tillräcklig för att åstadkomma en önskvärd uppstramning av&lt;br&gt;
tillämpningen av reglema om anhållande och häktning. Utredningen före­&lt;br&gt;
slår vidare att häktning vid fall av recidivfara endast skall få ske i vissa&lt;br&gt;
närmare angivna fall vilket innebär en inskränkning i förhållande till nu&lt;br&gt;
gällande ordning. Utredningen anför att häktning på denna gmnd inte bör&lt;br&gt;
ske när den befarade brottsligheten är av mindre allvarlig art utan häktning&lt;br&gt;
bör endast komma i fråga för att skydda enskilda och samhället från&lt;br&gt;
allvarlig brottslighet. Det har vidare anförts att då häktning i första hand&lt;br&gt;
skall vara ett straffprocessuellt tvångsmedel och inte en kriminalpolitisk&lt;br&gt;
åtgärd, är det inte i första hand genom anhållande och häktning som&lt;br&gt;
samhället skall skydda sig mot vissa lagöverträdare och försöka hindra&lt;br&gt;
dem från att begå nya brott. Jag kan hålla med om detta så långt man&lt;br&gt;
inskränker sig till att betrakta endast brottslingen själv. Med den begräns­&lt;br&gt;
ning av möjligheterna till häktning som utredningen föreslår i dessa fall,&lt;br&gt;
kommer emellertid många brott, som utgör allvarliga angrepp mot den&lt;br&gt;
enskilde att falla utanför ramen för möjlig häktning. Situationen kommer&lt;br&gt;
alt bli sådan att man inte ens när omständigheterna är sådana att man med&lt;br&gt;
praktiskt tagen intill visshet gränsande sannolikhet kan fömtse att en&lt;br&gt;
person som gripits för ett brott, genast kommer att begå nya brott, exem­&lt;br&gt;
pelvis bilstöld, lägenhetsinbrolt etc, om han försätts på fri fot, kan för­&lt;br&gt;
hindra detta genom ett beslut om anhållande. Den som utsätts för ett&lt;br&gt;
sådant brott tycker nog inte all brottet är mindre allvarligt och det är en&lt;br&gt;
klen tröst för honom att avsaknaden av möjligheter att bereda honom&lt;br&gt;
skydd i detta fall har sin gmnd i ett filosofiskt resonemang om vad som är&lt;br&gt;
straffprocessuella tvångsmedel respektive kriminalpolitiska åtgärder och&lt;br&gt;
om hur sädana instmment skall användas. Vad det här är fråga om är&lt;br&gt;
naturligtvis att tillse, att samhället har resurser och medel att bereda den&lt;br&gt;
enskilde skydd i situationer då det framstår som helt naturligt att ett sådant&lt;br&gt;
skydd ges. Även om en brottsling av nyss skisserade slag i första hand&lt;br&gt;
skall behandlas och återföras till ett laglydigt leveme genom kriminalpoli­&lt;br&gt;
tiska åtgärder får samhällsapparaien inte ställa sig utan praktisk möjlighet&lt;br&gt;
att ingripa i akuta skeden om nu detta är nödvändigt av andra skäl. Man&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;måste ha klart för sig alt
polisen är den instans i samhället som många Prop. 1986/87:112 gånger kommer i den
första kontakten med missförhållanden av olika slag även om det inte primärt
tillkommer polisen att åtgärda dessa. När det rör sig om förhållanden som har
sin gmnd i brottsliga förfaranden är del emellertid ett oavvisligt krav att
polisen bereds rimliga möjligheter alt agera pä ett sätt som ger skydd ål andra
och som förhindrar ytterligare brott till dess en mer akut situation har relts
upp och evenluelh andra instanser såsom kriminalvården eller sociala
myndigheter har kunnat kopplats in pä fallet. Enligt min mening bör därför
möjligheten till anhål­lande och häktning på grund av recidivfara kvarstå för
all brottslighet som faller inom den allmänna ramen som är uppställd för
häktning. Humvida detta sedan skall ske i det konkreta fallet får avgöras mot bakgmnd
av den föreslagna proportionalitetsregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Jag avstyrker den föreslagna begränsningen av
recidivfara som gmnd för häktning. På denna punkt instämmer jag i vad Ljungwall
och Wranghult anfört i sin reserva-Uon. Jag vill särskilt framhålla att eft
krav på aft den aktuella brottsligheten skall vara av stor omfattning kommer
aft medföra att t. ex. den som vid flera Ullfallen tidigare dömts för
inbrottsstöld ånyo gör sig skyldig till ett sådant brott kort lid efter del han
villkoriigt frigivils och genast avslöjas, inte kan häktas hur påtaglig risken
för återfall än är. Om han strax åter­faller igen skulle han fortfarande inte
kunna häktas eftersom två inbrotts-stölder knappast kan anses vara brottslighet
av stor omfattning. För mig framstår det som orimligt att brottsbekämpning
skall vara tvingad Ull en sådan passivitet. Som ett annat exempel på följderna
av de föreslagna reglema kan anföras, alt dessa inte torde medge häktning vid
överträdelse av näringsförbud om inte annan gmnd än fortsatt brottslig
verksamhet kan åberopas som gmnd för ett frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Jag finner ej heller anledning att rikta
invändningar i och för sig mot förslaget alt införa ett gemensamt beviskrav i
fråga om de särskilda häktningsgmndemas före­komst. Utredningsmannen föreslår
därvid att detta skall formuleras så att påtaglig risk för aktuell
häktningsgmnd skall föreligga. Enligt min uppfatt­ning kommer detta ordval -
oavsett vad som sägs i förslaget - att leda till en skärpning av de beviskrav
som uppreses för att leda till beslut om häktning. En sådan skärpning synes
omotiverad, detta särskilt med hänsyn Ull det statistiska materialet i
utredningen vilket entydigt pekar på all den nuvarande skrivningen tillämpas
med betydande försiktighet och omsorg. Den föreslagna lokutionen skulle
möjligen kunna accepteras därest man i stället underlät att inskränka
häktningsmöjligheterna vid risk för fortsatt brottslig verksamhet på det
ingripande sätt som föreslagits och vartill jag senare återkommer. Redan genom
att införa krav på en påtaglig risk i det särskilda fallet uppnår man i så fall
en tillräcklig skärpning i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsförslaget
i fråga om inskränkningar då recidivfara utgör skäl&lt;br&gt;
för häktning är stötande. Det särskilda yttrande som avgivits av utred­&lt;br&gt;
ningssakkunniga Folke Ljungwall och Hans Wranghult biträdes av mig.&lt;br&gt;
Denna högfrekvenla typ av brottslighet kostar samhället betydande belopp&lt;br&gt;
(om än fördelade på olika kostnadsbärare), varför del från samhällsekono-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;misk
synpunkt förefaller föga välbetänkt att pä ett så genomgripande sätt Prop.
1986/87:112 försämra möjlighetema att beivra den. Det resultat vid avvägningen
mellan den brottsliges intressen kontra den brotlsdrabbades till vilket
utrednings­förslaget leder är inte rimligt. Det strider dessutom mot de
intentioner som i andra sammanhang uttalats i fråga om både resurstilldelning
och resurs­fördelning vid brottsbekämpningen. Jag vill i detta sammanhang också
avvisa utredningens resonemang om all de aktuella brottslingarna i mänga fall
kan åläggas rannsakningsövervakning som ersättning för den borttagna
häktningsmöjlighelen. Med tanke på det kvalificerade klientel som avses,
förefaller detta medföra en onödig och kostsam omgång. Del finns gmndad
anledning alt befara all övervakningen inte kommer att fungera på avsett sätt
varför häktning åter blir aktuell efter någon tid, under mellantiden har
ytterligare brott sannolikt tillkommit, vilka utöver nya brottsoffer även
medför all utredningsarbetet betungas och fördyras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Flyklfara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
häktningsgmnden flyklfara uttalar utredningen (sid. 130) att &amp;quot;häktning
inte får ske för att tillgodose myndighetemas och domstolamas i och för sig berättigade
intresse av alt kunna nå även personer som lever under oordnade sociala
förhållanden och försäkra sig om deras inställelse vid rättegäng&amp;quot;.
Liknande argument framfördes i betänkandet (SOU 1977:50) angående översyn av
häktningsbestämmelsema. I denna utred­ning föreslogs att undanhållandet skulle
vara av viss varaktighet innan del skulle få utgöra häktningsgmnd. Som
åklagarmyndigheten i yttrande till riksåklagaren då anförde torde
effeklivitetssträvandena inom rättsväsen­det inte gagnas av alt man i större
utsträckning än tidigare underlättar för misstänkta personer att undandra sig
det rättsliga förfarandet. Den nu föreliggande utredningen har med anledning av
remisskritiken avstått från att föreslå ett varaktighelsrekvisil. Istället
anser utredningen att beviskra­vet för risken för flykt bör skärpas. Detta
skall ske genom att den nuvaran­de gmnden &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;
ändras Ull &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;. Utredning­en anser all därmed uttryckes
ett strängare krav, vilket skall förhindra att flyklfara slentrianmässigt
användes som häktningsgmnd. Det av utred­ningen presenterade staUstiska
materialet ger emellertid knappast gmnd för något antagande att domstolarna
skulle Ullämpa flyklfarerekvisitet slentrianmässigt. Den inskränkning som
utredningen föreslår vad gäller häktning vid flyklfara synes som gmnd främst ha
ett allmänt önskemål om färre frihetsberövanden. En skärpning av rekvisiten
enligt förslaget skulle leda till att antalet avvikanden och undanhållanden
ökar. Följderna därav blir sämre effekUvitet och ökade kostnader. Lagändring
bör därför ej ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kollusionsfara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
beträffande detta rekvisit har utredningen föreslagit en skärpning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
att &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; skall föreligga. I likhet med vad utredningen här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anför
(sid. 133) kan jag inte se att den språkliga ändringen innebär någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;större
förändring i förhållande till gällande rätt. Jag anser därför att det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;saknas
skäl att genomföra den föreslagna ändringen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Recidivfara&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
främsta möjligheten att minska antalet häktningar anser utredningen föreligga
vid häktningsgrunden recidivfara. Denna uppfattning framförde även utredningen
i 1977 års belänkande. Då föreslogs att häktning vid recidivfara skulle kunna
ske endast om det var oundgängligen nödvändigt, samt föreslogs också högre straffminimum
som fömtsättning. Del nu fram­lagda förslaget innefattar inte någon höjning av
slraffminimum som förut­sättning för häktning vid recidivfara. Däremot skall
sådan häktning endast kunna ske vid vissa uppräknade typbrott samt om det finns
&amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; att den misstänkte pä nytt begär brott av samma art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
uttalar alt recidivhäktningens huvudsakliga syfte är indivi­dualpreventivt och
kriminalpolitiskt. Därmed anser utredningen aft häkt­ningsgmnden recidivfara är
systemfrämmande, vilket skulle tala för en restriktiv tillämpning. Utredaren
anför att del inte är genom anhållande och häktning som samhället skall skydda
sig mot vanebrottslingarna och försöka hindra dem från alt begå nya brott.
Några förslag Ull hur detta på annat sätt skall ske lämnas dock ej av
utredningen. Jag har liten förståelse för denna typ av teoretiserande. Som
utredaren anför är det oundgängligen nödvändigt att samhället har något redskap
för att bereda medborgarna skydd till liv och egendom. Det är detta skydd i form
av anhållande och häktning som nu föresläs kraftigt minskat. Utredningen
uttalar alt vid de brott som inte upptas som särskilda undanlag de
processekonomiska och sociala motiven bör träda i bakgmnden, något som står i
stark kontrast Ull uttalanden från statsmakterna om att kampen mot den s. k.
vardagsbrotts­ligheten skall intensifieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
brottstyper som skall kunna föranleda häktning vid recidivfara är&lt;br&gt;
brott riktade mot annans liv, hälsa eller frihet eller är av annan farlig art.&lt;br&gt;
Mot detta finns i och för sig ingen invändning. Vidare skall häktning kunna&lt;br&gt;
ske dä brottsligheten är av stor omfattning. Jag vill dä peka på all det ofta&lt;br&gt;
först efter vidlyftiga utredningsålgärder går att binda den misstänkte vid&lt;br&gt;
omfattande brottslighet. Inte sällan sker gripande - anhållande efter ett&lt;br&gt;
eller ett fåtal kända brott. Omfattningen av ytteriigare brottslighet kan i&lt;br&gt;
detta inledningsskede många gånger inte bedömas. Det föreslagna rekvisi­&lt;br&gt;
tet framstår som teoreUskt och är föga ägnat för praktisk användning.&lt;br&gt;
Därtill anför utredningen att rekvisitet &amp;quot;brottslighet av stor
omfattning&amp;quot;&lt;br&gt;
endast skall avse brott för vilka den misstänkte ännu inte lagförts. Konse­&lt;br&gt;
kvenserna av detta har utredningen själv utvecklat (sid. 135). De föreslag­&lt;br&gt;
na begränsningarna kan enligt utredningen &amp;quot;i någon mån inverka på effek­&lt;br&gt;
tiviteten i bekämpningen av de mera vardagsbetonade brotten&amp;quot;. I själva&lt;br&gt;
verket skulle förslaget i denna del medföra en helt oacceptabel brist på&lt;br&gt;
möjligheter för samhället att hindra vanebroltslingarnas verksamhet vad&lt;br&gt;
gäller t. ex. stölder och bedrägerier och medföra en drasUsk minskning av&lt;br&gt;
skyddet för medborgarna. Utredningen har enligt min mening inte kunnat&lt;br&gt;
visa något godtagbart skäl att på eft sådant sätt inskränka möjligheterna att&lt;br&gt;
förhindra pågående vanemässig brottslighet. Inte heller föreligger, vilket&lt;br&gt;
kommer att beröras nedan, något användbart alternativ till häktning i dessa&lt;br&gt;
fall. En sådan uppgivenhet gentemot de vanemässigt kriminaliserade mås­&lt;br&gt;
te betraktas som stötande och kan inte godtas.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: De speciella häkl- Prop. 1986/87:112 ningsskälen
föreslås ändrade. Beträffande flyktfaran föreslår utredningen att det skall
finnas påtaglig risk för avvikande. Vad som menas med påtaglig risk anges icke
närmare och är måhända svårt att definiera. Det är ändock uppenbart att man
lätt får bevisproblem och i och med detta måste alltså utredningen inriktas på
att fastställa om det föreligger en påtaglig risk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att häktningsskälet recidivfara skall få tillämpas endast vid
våldsbrott och vissa grövre former av andra brott samt vid tillfällen när
brottet präglats av avancerad teknik, planering eller syslema-Uk. Utanför
faller uppenbarligen vardagstjuven, vilken försörjer sig på brott och begår
flera brott i veckan. Här rör det sig ingalunda om planerade eller raffinerat
utförda gärningar. Våra bostäder är numera obevakade under kontorstid och någon
större försiktighet eller teknik krävs inte från gärningsmännens sida. På sid.
135 skriver utredningen, att sådana brott &amp;quot;inte innebär några påtagliga
risker för allvarligare skador för samhället eller enskilda&amp;quot;. Den som
regelbundet träffar offren för sådan brottslighet kan ingalunda dela denna i
milt tycke oriktiga synpunkt. Ett inbrott upp­levs mycket ofta som en grov
inlegrilelskränkning. Vårt påföljdssystem är dessutom sådant, att begås ett
större antal brott så påverkar varje därefter Ullkommel brott påföljden endast
i obetydlig utsträckning. Reglerna för åtalsunderlåtelse har dessutom ändrats
så, alt man inte ens skall behöva utreda dem. Det är orimligt om man inte ens
tillfälligt får stoppa sådan verksamhet med häktning. I utredningen anger man
som ett exempel, alt en person, som dömts upprepade gånger för viss
brottslighet, mer eller mindre direkt efter senaste straffels avtjänande begår
nytt brott av samma slag. All inte få tillgripa häktning i ett sådant fall är
en orimlig kriminalpoli­tik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Kalmar åklagardistrikt: Den föreslagna inskränk­ningen av den särskilda
häktningsgrunden recidivfara innebär en klar för­sämring av samhällsskyddet
gentemot vanebrottslingarna (vilka förorsakar en stor del av främst
förmögenhetsbrotten) och bör därför ej genomföras. Att förhindra att sådana
brottslingar genom snara återfall ytterligare fix­eras i brott är nalurligen
Ull gagn för dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Att skriva in &amp;quot;påtaglig&amp;quot; risk innebär enbart
en kodifiering av nuvarande praxis. Den ändring jag vill motsätta mig, är att
sä starkt minska möjligheterna till häktning vid recidiv­fara. 24 kap. 1 § RB
måste skrivas om så, att häktning vid recidiv tillåls om påföljden kan antas
bli fängelse eller sluten psykiatrisk vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sala åklagardistrikt: Då det gäller recidivfaran delar vi helt Folke
Ljungvalls och Hans Wranghults åsikter som de fram­fört i särskilt yttrande.
Ja, vi finner del rent av horribelt att ändra på fömtsättningama för häktning
av våra &amp;quot;grätjuvar&amp;quot;. Del kommer att bli en kraftig reaktion frän hela
svenska folket om inte våra vanliga tjuvar frihels-berövas omedelbart sedan de
belagts med nya brott mot allmän och enskild egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Västerås åklagardistrikt: Utredningens restrik­&lt;br&gt;
tiva förslag skulle bli förödande för möjligheten att bekämpa allvarlig&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vardagsbrottslighet. Av
exemplet på sid. 135 sista stycket jämfört med vad     Prop. 1986/87:112
tidigare sagts skulle alltså åklagaren få lägga brottsanmälningarna pä hög
tills det kunde sägas att den misstänkta brottsligheten var omfattande. Först
dä skulle kvarhållande och häktning kunna aktualiseras.' &amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Det nya uttrycket &amp;quot;på­taglig risk&amp;quot;
torde i praktiken knappast få annat innehåll än det idag gällan­de begreppet
&amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;. Vidare är det tillfredsställande att de
särskilda häktningsförutsättningarna enligt 24 kap. 2 § föresläs vara kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktningsgmnden
vid recidivfara föresläs ändrad så att utrymmet för användning av den grunden
begränsas betydligt. Delta förslag är minst sagt betänkligt. Jag delar helt de
synpunkter på förslaget som reservanterna Ljungvall och Wranghult framför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Umeå åklagardistrikt: Som häktningsgmnd bör som hittills recidivfara kvarstå.
Det är absolut nödvändigt att kunna häkta den som upprepade gånger begår även
mindre förmögenhetsbrott. Utred­ningens förslag innebär exempelvis att den som
erkänner brott undgår häktning om han inte på fri fot kan försvåra utredningen
eller avvika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: Hovrätten tillstyrker att det för häktning skall krävas alt det
föreligger &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; för att den misstänkte undandrar sig
lagför­ing, försvårar utredningen eller återfaller i brott. Den skärpning av
förut­sättningarna för häktning som förslaget på denna punkt innebär bör kunna
godtagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu berörda förslagen innebär en inte obetydlig skärpning av de legala
häktningsförutsättningarna. Mot den bakgmnden kan hovrätten inte finna att en
särreglering i restriktiv riktning av häktningsgrunden recidivfara är
motiverad. Utredningen är medveten om att en begränsning av häktnings­möjligheterna
på föreslaget sätt kan inverka på effektiviteten i kampen mot de mera
vardagsbetonade brotten. Enligt hovrättens mening har utredning­en på denna
punkt i alltför hög grad gett principiella synpunkter företräde framför
allmänhetens berättigade krav på effektiva åtgärder mot vardags­brotten. Det
kommer säkert att framstå som stötande om den som har dömts till fängelsestraff
ett flertal gånger och som efter villkorlig frigivning visas ha förövat
ytterligare några inbrottsstölder inte skall kunna häktas, därför att brotten
inte kan anses vara &amp;quot;av farlig art&amp;quot; och ännu inte heller kan anses ha
förekommit &amp;quot;i stor omfattning&amp;quot;. Därmed blir del möjligt för den
frigivne att fortsätta att begå brott och att, vilket ofta blir fallet, i
accelererad takt missbruka alkohol eller narkotika. Både för samhället och den
misstänkte är det i sådana fall lämpligast att brotts- och missbmkskur-van
bryts genom ett frihelsingripande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
ansluter sig således i denna fråga till vad som anförs i det särskilda
yttrandet av Folke Ljungwall och Hans Wranghult. Hovrätten förordar att
bestämmelserna om häktning på gmnd av recidivfara samord­nas med vad som enligt
förslaget skall gälla för de båda övriga häktnings­gmnderna. Om
utredningsförslaget likväl läggs till grund för lagstiftning, bör av motiven
klart framgå, när brottsligheten skall anses vara av &amp;quot;stor
omfattning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge: När det gäller de särskilda häkl-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12  
Riksdagen 1986187. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsgmnderna
flyklfara, kollusionsfara och recidivfara föreslär utred- Prop. 1986/87:112
ningen att ett enhetligt beviskrav införs. I stället för rekvisitet &amp;quot;att
det skäligen kan befaras&amp;quot; respektive &amp;quot;att anledning förekommer&amp;quot;
skall krävas att del föreligger &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;. Detta avses innebära
en skärpning av de nu gällande kraven på särskild häktningsgmnd och samtidigt i
lagtexten ange att risken skall vara av konkret natur. Huruvida denna ändrade
terminologi i praktiken innebär en skärpning av rekvisiten är oklart.
Hov-rätlen vill dock inte motsätta sig ändringen. Att samma uttryck användes
för alla tre häktningsgmnderna kan tjäna klarhetens syfte. Emellertid framgår
inte klart av lagförslaget att &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; gäller också för kollu­sionsfara.
Detta bör kanske tilläggas i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Speciellt
beträffande den särskilda häktningsgmnden recidivfara är del enligt förslaget
angelägel alt begränsa häktningsanvändningen. 1974 års häktningsutredning
föreslog att häktning på denna gmnd skulle få ske endast för brott med straff
på fyra år eller mera i straffskalan. Den nu föreslagna formuleringen är mindre
långtgående än den tidigare föreslagna skärpningen av kraven för häktning pä
gmnd av recidivfara. Den omstän­digheten att förmögenhetsbrotten inte nämns i
paragrafen bör enligt hov­rättens mening inte utesluta att t. ex. vanemässiga
inbrotlsstölder och mer eller mindre systematiskt inträngande hos åldringar
omfattas av regeln. Detta bör komma till uttryck i exemplifieringen i
förarbetena. Med den föreslagna utformningen ges utrymme för en individuell
bedömning. Alt vid bedömningen av om risk för fortsalt brottslig verksamhet
föreligger bortse från brottslighet av likartat slag som den misstänkte
tidigare dömts för synes vara svårt. Hovrätten instämmer dock i kritiken av en
praxis som går ut på att slentrianmässigt anse recidivfara föreligga då den
misstänktes kriminalregister upptar en omfattande brottslighet. Vad som nu
sagts gäller också vid bedömningen om man skärper kravet till att påtaglig risk
förelig­ger för fortsatt brottslig verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: Vad gäller de särskilda häklningsskälen flykt-,&lt;br&gt;
kollusions- och recidivfara ställer sig tingsrätten bakom förslaget såvitt&lt;br&gt;
gäller fiykt- och kollusionsfara . För häktning på gmnd av flyklfara krävs&lt;br&gt;
enligt nuvarande regler, alt &amp;quot;del skäligen kan befaras&amp;quot; att den misstänkte&lt;br&gt;
avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff. Samma&lt;br&gt;
beviskrav gäller för häktning på grund av kollusionsfara. Fömtsättning för&lt;br&gt;
häktning på gmnd av risk för fortsatt brottslig verksamhet är all &amp;quot;anled­&lt;br&gt;
ning förekommer&amp;quot; alt den misstänkte begår nya brott. De olika beviskra­&lt;br&gt;
ven torde av domstolama tolkas och tillämpas på i princip samma sätt. Mot&lt;br&gt;
denna bakgmnd finner tingsrätten del vara välbetänkt att utforma lagtex­&lt;br&gt;
ten så, att även formellt ett enhetligt beviskrav för de tre häktningsgmn­&lt;br&gt;
derna ställs upp. Den föreslagna lokutionen &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;
tillgodoser väl&lt;br&gt;
önskemålet om att risken för flykt etc skall vara konkret med hänsyn till&lt;br&gt;
omständigheterna i det enskilda fallet. I sammanhanget kan nämnas att&lt;br&gt;
uttrycket &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; kommit till användning i 26 kap. 7 § 1 st
brotts­&lt;br&gt;
balken när det gäller villkorlig frigivning för den som dömts Ull ett längre&lt;br&gt;
frihetsstraff för särskilt allvarlig brottslighet, som har riktats sig mot
eller&lt;br&gt;
medfört fara för liv eller hälsa, och fara bedöms föreligga att han efter&lt;br&gt;
frigivningen begår brott av samma slag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som har sagts nu senast knyter an till hur häktningsgmnden recidiv- Prop.
1986/87:112 fara närmare bör utformas. I dag fömtsätts för häktning att
&amp;quot;anledning förekommer att&amp;quot; den misstänkte &amp;quot;fortsätter sin
brottsliga verksamhet&amp;quot;. Utredningsmannen föreslår en skärpning av
fömtsättningama på del sättet att, fömtom att uttrycket &amp;quot;påtaglig
risk&amp;quot; får ersätta &amp;quot;anledning förekom­mer&amp;quot;, nuvarande möjlighet
till häktning begränsas genom kravet alt åtgär­den skall vara nödvändig för att
förhindra sådan fortsatt brottslighet, som riktat sig mot annans liv, hälsa,
eller frihet eller är av annan farlig art eller brottsligheten är av stor
omfattning. En bestämmelse med denna innebörd finns i 24 kap. 1 § första
stycket 2 förslaget Ull ändrad lydelse av RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
motiven (s. 135) framhålls, att en utgångspunkt vid bedömningen av
brottsligheten i dessa fall skall vara, alt de sociala och processekonomiska
motiven bör träda i bakgmnden och häktning komma i fråga endast för att skydda
enskilda och samhället från allvarlig brottslighet. Vidare fömtsät­ter den
föreslagna regeln alt den misstänkte ännu inte lagförts för brottslig­heten.
Den som dömts för flera förmögenhetsbrott och därefter gör sig skyldig till ytterligare
brott, kanske omedelbart efter straffverkställighet, skall inte ulan vidare
kunna häktas enligt bestämmelsen även om det finns risk för alt han skall begå
ytterligare brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
tingsrättens mening blir möjligheten till häktning vid recidivfara enligt
förslaget för snäv. Som framhålls i betänkandet (s. 133) är denna
häklningsgmnds nuvarande huvudsakliga syfte individualpreventiv och
kriminalpolitiskt. Häktningsgrunden tillgrips inte sällan för alt bryta en
pågående broltsperiod ofta bottnande i drogmissbmk, som finansieras genom
stölder och andra förmögenhetsbrott av i och för sig okomplicerad beskaffenhet.
Man kan där inte säga att brottsligheten är satt i system eller på annat sätt
av stor omfattning. Även om institutet rannsakningsöver­vakning skall kunna
tillgripas i den angivna situationen anser tingsrätten, att också möjligheten
Ull häktning bör stå kvar. Enligt tingsrättens erfaren­het är häktning nämligen
många gånger det enda realistiska alternativet för att bryta en brottsperiod av
detta slag. Även samhällsskyddet talar för att häktning skall kunna tillgripas
i dessa fall. Härtill kommer att allmänhetens förtroende för de rättsvårdande
myndigheternas förmåga att upprätthålla rättsordningen kan rubbas med en regel,
som inte Ullåter häktning för den mer &amp;quot;vardagsbetonade&amp;quot;
brottsligheten. Vidare finns risk för alt polis och åklagare uppfattar sitt
arbete som meningslöst ifall man tvingas alt släppa en misstänkt, som man mer
eller mindre vet inom en snar framtid kommer att gripas för nya brott av samma
slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tingsrätten
vill inte heller ställa sig bakom en regel, där häktning inte&lt;br&gt;
utan vidare kan ske med hänsyn till tidigare lagförda brott. Alt frigöra sig&lt;br&gt;
från den misstänktes tidigare brottslighet låter sig svårligen göras och&lt;br&gt;
tingsrätten är övertygad om alt domstolarna även i fortsättningen tar&lt;br&gt;
hänsyn till den misstänktes antecedentia sådant detta kommit till ullryck i&lt;br&gt;
kriminalregistret. Med hänsyn till vad som sagts ovan anser tingsrätten att&lt;br&gt;
häktningsgmnden recidivfara bör finnas kvar väsentligen oförändrad. Ge­&lt;br&gt;
nom den nya lokutionen &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; sker ju ändå en viss höjning
av&lt;br&gt;
häklningströskeln i förhållande till vad som gäller nu. Utredningsmannens&lt;br&gt;
förslag medför enligt tingsrättens mening sammanfattningsvis att sam-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hällsskyddet försämras,
att allmänhetens förtroende för myndigheternas     Prop. 1986/87:112 förmåga
att beivra brott kan mbbas negativt och all effektiviteten i brotts­bekämpningen
minskar på ett inte godtagbart sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Angående häktningsskälen &amp;quot;flyktfara&amp;quot; och
&amp;quot;kollusionsfara&amp;quot; innebär förslaget snarare en precisering av rådande
prax­is än någon förändring i sak. Vi godtar därför förslaget att uttrycket
&amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; införs som beviskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
finns det skäl till invändningar mot utredningens förslag Ull skärpning av
kraven för häktning vid recidivfara. Förslaget grundas i denna del på
direktiven att antalet häktningar totalt skall nedbringas, men löser inte det
av oss antydda problemet med obefogade anhållanden och häktningar. Antalet häktningar
är en produkt av brottsutvecklingen i sam­hället. Brottsbalksbrotten har under
det senaste året ökat med sex procent och förmögenhetsbrolten, 75 % av alla
brott, ökar mest. Förslaget tar också sikte på de allra vanligaste
förmögenhetsbrotten, vid vilka återfalls­risken erfarenhetsmässigt är mycket
hög. Vi anser att utredningsmannen inte tillräckligt beaktat behovet av skydd
mot återfall i förmögenhetsbrott till förmån för mera individualpreventivt
färgade hänsyn. Halvlidsfrigiv-ningen har inneburit att återfallsbroltslingar
ofta släpps ut från fängelset kort tid efter domen. Brottsstatistiken visar att
riskerna är mycket stora att dessa begår nya brott av typen villa- eller
lägenhetsinbrott, bilstölder, tillgrepp ur parkerade bilar och butiksstölder. Mot
sådan kriminalitet har samhället svårt all skydda sig. En annan kategori som
erfarenhetsmässigt är mycket brottsbenägen är personer som finansierar
narkotikamissbmk o.d. med olika former av &amp;quot;vardagskriminalitet&amp;quot;. Pä
gmnd av den låga uppklarningsprocenlen vid sådan brottslighet vågar man på goda
grunder anta att om en återfallsbroltsling ertappas med exempelvis ett
lägenhetsin­brott, delta normall inte kan antas vara en enstaka företeelse.
Ofta kan säkert flyktfara kunna konstateras, men det effektivaste sättet alt
stoppa seriebrottslighet torde vara häktning. Samhället bör inte avhända sig
häkt­ningsvapnet i dessa situaUoner. Utredningsmannen har i vart fall inte
lyckats övertyga oss om att förslaget om störte restriktivitet med häktning­ar
på gmnd av recidivfara är genomtänkt och välgmndat. Rannsaknings­övervakning,
som föreslås utgöra något slags skyddsnät när häktning inte kan tillgripas vid
återfall (25 kap. 1 § andra stycket) kan inte anses vara ett realistiskt
alternativ till häktning vid återfall annat än i begränsad omfatt­ning. Vi
instämmer alltså i huvudsak i reservanterna Ljungwalls och Wranghults
synpunkter. Därtill vill vi framhålla alt avgränsningen av kate­gorierna
brottslighet av &amp;quot;farlig art&amp;quot; eller &amp;quot;stor omfattning&amp;quot; är
alltför vag för att kunna användas i den praktiska rättstillämpningen. Vi anser
alltså att recidivgmnden bör behållas som häklningsskäl ungefär i samma omfatt­ning
som enligt gällande rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flyktfara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller tolkningen av de båda beviskraven &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
&amp;quot;anledning förekommer&amp;quot; torde närmare ledning visserligen kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hämtas
ur rådande rättspraxis, men tingsrätten delar ändå uppfattningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att innebörden kan
förefalla oklar och att fråga kan uppslå hur beviskraven     Prop. 1986/87:112
förhäller sig till varandra. Del finns därför skäl att skapa ett enhetligt
beviskrav för samtliga häklningsgrunder, i syfte att både förtydliga rättslä­get
och underlätta tillämpningen. .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tingsrätten
anser inte att utredningen ger belägg för synpunkten att häktningsreglema
tillämpas alltför slentrianmässigt. Icke desto mindre förefaller det lämpligt
med en formulering av beviskravet så att det framgår att risken för t. ex.
flykt skall vara konkret med hänsyn till omständigheter­na i det särskilda
fallet. Uttrycket &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; motsvarar väl detta krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
påståendet att denna häktningsgmnd har en social slagsida är det förmodligen
svårt att helt undvika den effekten. En person som saknar bostad och arbete har
ju lättare att hålla sig undan än den som lever under mer ordnade och
etablerade sociala förhållanden. Även med beto­ning av omständigheterna i det
särskilda fallet är det därför troligt att risken för flykt fortfarande oftare
framstår som påtaglig beträffande den socialt utslagne än andra personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kollusionsfara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning
pä gmnd av risk för att den misstänkte försvårar utredningen av medmisstänktas
brott är såsom utredningen framhållit helt främmande för svensk rätt. Särskilt
hänsynen till den misstänktes personliga integritet och den allmänna strävan
att såvitt möjligt begränsa frihetsberövande tvångs­medel medför alt de
fördelar som en ändring av lagsUflningen härvidlag sannolikt skulle innebära
för bekämpningen av den organiserade brottslig­heten inte kan tillmätas någon
avgörande betydelse. Någon ändring bör alltså ej komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
anförts ovan under föregående mbrik tillstyrker tingsrätten att ett enhetligt
beviskrav beträffande de särskilda häktningsgmnderna införs och alt detta får
formuleringen &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;. Del bör emellertid på ett klarare sätt
framgå av lagtexten alt påtaglig risk krävs inte bara för flykl­fara utan även
för kollusionsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
utredningen anser tingsrätten inte att formuleringen innebär några avgörande
förändringar i förhällande till vad som gäller idag i fråga om
kollusionsregelns prakUska tillämpning. Några avgörande förändringar är inte
heller önskvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Recidivfara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tingsrätten
motsätter sig förslaget att begränsa möjligheterna Ull häktning&lt;br&gt;
på gmnd av fara för fortsall brottslig verksamhet. Tingsrätten ansluter sig&lt;br&gt;
istället till de synpunkter Folke Ljungwall och Hans Wranghult anfört i sitt&lt;br&gt;
särskilda yttrande. Denna ståndpunkt bedömer tingsrätten vara mer realis­&lt;br&gt;
tisk och slå i bättre samklang med det allmänna rättsmedvetandet. I&lt;br&gt;
sammanhanget bör särskilt framhållas att redan förslagen om kortare tids­&lt;br&gt;
frister, högre tröskel i fråga om risken för fortsatt brottslighet och propor-&lt;br&gt;
Uonalilelsregeln kan förväntas medföra begränsningar av häktningar på&lt;br&gt;
grund av recidivfara. Ytterligare begränsningar skulle inte vara Ull fördel&lt;br&gt;
för rättssamhället.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att undvika en ojämn
rättstillämpning bör i vart fall en annan     Prop. 1986/87:112 formulering än
&amp;quot;annan farlig art&amp;quot; väljas för all ange begränsningskriteriet i fråga
om häktning pä gmnd av recidivfara. Lagtexten bör vara formulerad sä alt den på
ett klarare sätt anger vid vilka brott häktning får tillgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
delar tingsrätten utredningens åsikt att reddivregdn i fortsätt­ningen bör
formuleras så att det klart framgår att det skall föreligga fara för likartad
brottslighet. Likaså alt det även beträffande denna häktningsgrund skall vara
fråga om &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luleå
tingsrätt: Tingsrätten instämmer i utredarens förslag om skärp­ning av
beviskravet för fara för flykt, kollusion och fortsalt brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tingsrätten
ansluter sig i huvudsak till vad som anförs i det särskilda yttrandet av Folke
Ljungwall och Hans Wranghult. Tingsrätten delar alltså bedömningen att häktning
på grund av recidivfara inte bör vara begränsad Ull vissa brottstyper utan
kunna komma ifråga vid vaije typ av brott för vilket är stadgat fängelse i ett
år eller däröver. TingsräUen avstyrker alltså utredarens förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
Förslaget att begränsa möjligheterna att tillgripa häkt­ning på gmnd av
recidivfara kan - om det genomförs - antagas medföra negativa konsekvenser för
bekämpningen av framförallt förmögenhets-brotten. Utredningen har i någon mån
sökt mildra dessa konsekvenser dels på så sätt alt häktning skall kunna ske i
de fall brottsligheten är av stor omfattning, dels genom tillskapandet av ett
nytt häktningsalternativ, den s.k. rannsakningsövervakningen. Om
rannsakningsövervakningen kunde fömtses bli ett användbart alternativ till
häktning är DV överens med utredaren att häktningsfömtsättningarna vid
recidivfara kan begränsas på del föreslagna sättet. Som även framgår längre
fram ifrågasätter DV dock om inte utredaren har knuUt alltför stora
förhoppningar till rannsaknings­övervakningen, åtminstone pä det sätt den
föresläs bli utformad. Man kan således hysa farhågor för att en stor del av dem
som i dag häktas på gmnd av recidivfara, sedan de gjort sig skyldiga till ett
eller flera förmögenhets­brott, inte kommer att rätta sig efter de villkor som
knyts till en övervak­ning ulan i stället fortsätter med sin brottsliga
verksamhet. Just när del gäller kategorien återfallsförbrytare är DV tveksam
till om inte den före­slagna begränsningen är alltför långtgående. Å andra
sidan har DV förstå­else för svärighetema att i lagtexten mer i detalj ange de
brott vid vilka häktning på grund av recidivfara får ske. DV vill ändock
förorda att häktningsfömtsättningarna beträffande recidivfara formuleras så att
häkt­ning, särskilt vid fall av upprepad brottslighet, skall kunna ske i något
Större utsträckning än vad som föreslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lars
Bentelius, domstolsverket är av skiljaktig mening och tillstyrker att
häktningsfömtsättningarna i recidivfallen ändras helt i enlighet med utred­ningens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
RPS är starkt kritisk till förslaget om att inskränka möjlighetema att häkta
vid risk för fortsall brottslighet och ansluter sig därvid till de synpunkter,
som framförts av utredningens sakkunniga Folke Ljungwall och Hans Wranghult i
bilaga till betänkandet. Till utvecklande av sina synpunkter får RPS anföra
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
utredningsförslaget åberopas ingen ulredningsdokumentalion Ull stöd&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för att det finns något
behov av den föreslagna inskränkningen. Utredning-     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en anför visserligen alt
lagmmmets nuvarande' betydelse i praktiken har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommit att fylla processekonomiska
behov snarare än att tillgodose de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyddsaspekter som
lagstiftare avsett (s. 133). Enligt RPS:s mening saknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dock fog för detta
påstående, som inte stöds av något ulredniiigsmaterial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte heller stöds
förslaget av den i betänkandet presenterade statistiken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som tvärtom utvisar att
den aktuella häktningsgmnden åberopats i allt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mindre utsträckning i
åklagarnas anhållningsbeslut under senare år (s. 98).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
genomföra utredningens förslag skulle innebära en minskning av möjligheterna
att häkta framför allt personer, som gjort sig skyldiga till olika slag av
vardagsbetonad brottslighet, t. ex. bostadsinbrott. Utredning­en förefaller
inte alt ha tagit tillböriig hänsyn till de senare årens oroande ökning av
brottsligheten. Inte minst har denna utveckling drabbat allmän­heten just i
form av en ökad vardagsbrottslighet, bland vilken bostadsin­brotten ökat med ca
25 procent under en tioårsperiod. Det är svårt alt tro alt en minskning av
skyddet mot sådan vardagskriminalilet verkligen kan ha stöd i del allmänna
rättsmedvetandet. Förslaget går också sUck i stäv med statsmakternas pä senare
tid uttalade intentioner om en ökad satsning på all bekämpa
vardagsbrottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning
i anledning av fara för fortsatt brottslighet skall enligt förslaget alltså
kunna ske bl. a. om brottsligheten är av stor omfattning. Vid bedöm­ningen av
om så är fallet får man dock enligt utredningen inte la hänsyn till tidigare
brottslighet, som den misstänkte redan har lagförts för (s. 135). I betänkandet
exemplifieras detta med en person, som tidigare dömts för flera
förmögenhetsbrott och som därefter, kanske direkt efter slraffavtjä-nandel, gör
sig skyldig till ytterligare brott. Denne person skulle alltså inte utan vidare
kunna häktas på gmnd av risk för fortsatt brottslighet. Utred­ningen anför
själv att denna konsekvens kan vara svär alt acceptera. RPS instämmer i delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
bör här påpekas, att rannsakningsövervakning visserligen skulle kunna användas
i en situation som den nyss nämnda. Om den övervakade därvid missköter sig
skulle han kunna häktas enligt den föreslagna bestäm­melsen i 25 kap. 10 § RB.
Enligt RPS:s uppfattning fyller det dock ingen förnuftig mening att gå en sådan
omväg över rannsakningsövervakning i fall, då man redan från början med stor
sannolikhet kan förutse alt över­vakningen inte kommer att avhålla den
misstänkte från att begå nya brott. En sådan omgång vore olycklig både för
allmänheten, som drabbas av brottsligheten, och för den misstänkte själv, som
får dra på sig ytterligare brottslighet som han sedan skall dömas för. Omgången
innebär också en påtaglig misshushållning med de rätlsvårdande myndigheternas
resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har, utan närmare motivering, utformat förslaget så alt faran för den fortsatta
brottsligheten skall avse brott av samma slag som omfattas av den redan
aktuella misstanken (s. 136). Så Ullämpas säkert bestämmelserna redan i dag i
de flesta fall, och på goda grunder. Det är dock svårt att förstå varför man
helt skall avhända sig möjligheten att förhindra brottslighet av annat slag i
de sällsynta fall, dä detta kan vara befogat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn Ull del anförda får RPS med skärpa avstyrka förslaget alt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;minska möjligheterna Ull
häktning vid fara för fortsalt broltshghel.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beviskravet
för de olika häktningsgmnderna uttrycks för närvarande på olika sätt (se 24
kap. 1 § och 2 § RB). Utredningen föreslär att det för samtliga häktningsgmnder
skall krävas en &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; för att häkt­ningsgmnden föreligger
(s. 130 f). Förslaget är avsett att innebära en skärpning av beviskravet för
att respektive häktningsgmnd verkligen före­ligger i det konkreta fallet.
Enligt RPS:s mening finns det dock inget stöd för att en skärpning av
beviskravet är behövlig. Utredningens mening att rättspraxis ställt allt för
låga krav när det gäller häktningsgmnden flyklfara motsägs sålunda snarast av
utredningens egen statistik, som utvisar att användningen av denna
häktningsgmnd minskat sedan 1975. Det ligger enligt RPS:s uppfattning i sakens
natur att domstolarna alltid måste bedö­ma häktningsgmnderna med hänsyn till
omständigheterna i del konkreta fallet. En omformulering av lagtexten för detta
ändamål är därför knappast nödvändig. Snarare kan ordet &amp;quot;påtaglig&amp;quot;
leda tanken till ett hårdare be­viskrav än vad utredningen egentligen avsett.
Förslaget avstyrks därför. Om man ändå vill införa en enhetlig formulering av
beviskravet för de olika häktningsgmnderna förefaller uttrycket &amp;quot;skäligen
kan befaras&amp;quot; vara det mest adekvata.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsstyrelsen:
Styrelsen har inga erinringar mot förslaget till skärpningar i de legala
fömtsättningama för häktning utom i ett avseende. Styrelsen är nämligen ytterst
tveksam när det gäller utredningens förslag om reducering av möjligheten att
häkta vid recidivfara. En sådan begräns­ning kommer enligt styrelsens mening
alt påverka situationen för bl a missbmkama. För dessa personer med täta
återfall i oftast mindre allvarlig kriminalitet har häktningen inneburit alt en
missbmksperiod i förening med brottslig aktivitet har avbrutits. Om man
väsentligt minskar domsto­lamas möjlighet att tillgripa häktning i dessa fall
kommer däremot gmppen i avvaktan på rättegång och anstattsomhändertagande i
stor utsträckning alt fortsätta med en kriminalitet som - även om den inte är
direkt sam-hällsfarlig - i allmänhetens ögon reducerar tilltron till
rättsväsendels för­måga alt skydda enskildas egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
delar utredningens uppfattning att ett enhetligt beviskrav bör gälla för
samtliga häktningsgmnder. Emellertid är styrelsen tveksam till huruvida
uttrycket påtaglig risk Ullräckligl preciserar kravet pä bevisning­ens styrka.
Uttrycket återfinns också i 26 kap. 7 § brottsbalken. Erfaren­heterna från
tillämpningen av delta lagmm ger enligt styrelsens mening anledning all
ifrågasätta om detta uttryck även bör införas när det gäller fömtsättningen för
häktning. Enligt styrelsens mening bör därför beviskra­vet ytterligare
preciseras när det gäller riskbedömningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet: Den andra huvudfrågan vid utformningen av de straffprocessuella
tvångsmedlen är om och under vilka förutsättningar recidivfara är en acceptabel
gmnd för frihetsinskränkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har, under åberopande av att häktning huvudsakligen kan&lt;br&gt;
motiveras som ett medel för att säkerställa lagföring, valt att begränsa&lt;br&gt;
möjligheterna till frihetsberövanden med stöd av recidivgmnden. Samti­&lt;br&gt;
digt föreslås att rannsakningsövervakning skall få användas som tvångs­&lt;br&gt;
medel i de flesta fall där recidivfara i dag är gmnd för häktning. BRÅ&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;menar att samhällsskyddet
kräver en regel om, häktning på gmnd av     Prop. 1986/87:112 recidivfara.
Särskilt viktigt är denna möjlighet för att komma till rätta med
seriebroltslighel. Såväl allmänhetens förtroende för samhällets brotts­skydd
som allmänprevention vilar till stor del pä att snabba ingripanden av dessa
slag sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är självfallet av största vikt, att förutsättningarna för häktning resp
rannsakningsövervakning noga preciseras i lagtexten för att minska ris­kerna
för misstanke om godtyckliga häktningar på denna grund. Fömtsätt­ningama för
när den ena eller andra åtgärder skall vidtas för att hindra fortsatt
brottslighet måste självfallet bedömas utifrån effektivitets- och
humanitetssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sett
ur de intressen BRÅ har att bevaka måste samhällsskyddet få företräde framför
humanitelsaspekter. Häktning bör därför komma i fråga också vid recidivrisk för
samtliga kategorier misstänkta utom för t. ex. ungdom, vårdnadshavare till små
barn och då den enskilde är psykiskt störd, dvs sådana grupper då det slår utom
allt tvivel att skadorna vid ett frihetsberövande klart överväger framför
intresset av ett effektivt sam­hällsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
belänkandet argumenteras för all såväl flyktfara, kollusionsfara som
recidivfara skall vara konkret. Av det skälet föreslås en omformulering av
beviskravet så all det skall föreligga en &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; i stället
för &amp;quot;skäli­gen kan befaras&amp;quot; resp &amp;quot;anledning förekommer&amp;quot; för
den misstäkles hand­lingssätt. En sådan formulering leder tanken till, att
åklagaren förutsätts att inför domstolen visa upp ett konkret handlande för att
rekvisitet skall kunna tillämpas. Utredningsmannen synes dock i sin motivering
(s. 130 f) ha utgått från att det är Ullräckligl för häktning pä t. ex.
flyklfara alt domstolen i del enskilda fallet bedömer att den misstänkte har
benägenhet att undandra sig lagföring. På samma sätt uttunnas
konkreteriseringen av recidivfara (s. 136) från att det skall vara påtaglig
risk för brottslighet av samma art som misstanken avser, till att det med brott
av samma art skall förstås en artlikhel i vidare bemärkelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rådet
vill med dessa exempel sätta i fråga om några förbättringar uppnås genom att
använda orden &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; som beviskrav när del erfaren­hetsmässigt
är så vid häktningar att åklagaren ofta har svårt att konkret visa på t. ex.
kollusions- och recidivfara. Det kan därför befaras alt den föreslagna
utformningen av lagtexten leder till att sådana svårigheter hind­rar häktning,
när det eljest är befogat för att skydda enskilda och samhället i övrigt mot
lagöverträdelser. På samma sätt kan lagföringen försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den föreslagna ändringen inflyter i lagtexten, är det nödvändigt att på sätt
skett i motiven Ull lagen (1978:800) om betalningssäkring för skaller, tullar
och avgifter, se prop. 1978/79:28 s. 141 f, ange typsiluaUoner för när denna
påtagliga risk föreligger. Till skillnad mot betalningssäkrings-fallen, där
enbart betalningsviljan hos den enskilde skall bedömas, är misstanke om flykt,
kollusions- och recidivbenägenhet en myckel mer mångfasetterad verklighet att
bedöma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
till BRÅ:s yttrande av Magnus Sjöberg , som anför att avsnittet
&amp;quot;Beviskravet&amp;quot; i yttrandet bort ha följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
belänkandet--- handlingssätt. Under senare år har antalet anhål-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;landen och häktningar gått
ned. Det är angeläget alt den restriktivitet i     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;användandet av personella
tvångsmedel, som denna tendens är ett uttryck&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för, kan vidmakthållas.
Ett införande av ett gemensamt rekvisit &amp;quot;påtaglig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;risk&amp;quot; kan antas få
den effekten att nuvarande restriktivitet i användandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av personella tvångsmedel
befästs. BRÅ vill därför förorda utredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:
RRV har ingen erinran mot utredningens förslag. Länsstyrelsen i Blekinge län:
Som kritik mot de föreslagna förkortade tidsfristema i samband med anhållande
och häktning har framförts att uppklarningsprocenlen av brott blir lägre samt
alt antalet häktningar kan komma all öka bland annat på grund av s. k. större
kollusionsfara. Påstå­endena kan ha fog för sig. För egen del får länsstyrelsen
icke minst framföra en allvarlig erinran mot föreslagen begränsning av häktningsgmn­den
recidivrisk. Länsstyrelsen anser därvid att häktning pä gmnd av reci­divfara ej
bör vara begränsad till vissa brottstyper utan bör kunna komma i fråga vid alla
typer av brott för vilket är stadgat fängelse i ett år eller dämtöver.
Länsstyrelsen förstår de allvarliga betänkligheter som framförts från länets
polismyndigheter om en ändring enligt utredningens förslag genomföres
beträffande häktningsgmnden recidiv. En konsekvens av ut­redningens förslag
skulle bli all ingripande med tvångsmedel mot brotts­lingar som utövar s. k.
mobil seriebrottslighet — stöld, bedrägeri- och rånturnéer - skulle bli svårare
än hittills. Länsstyrelsen anser därför att utredningens förslag till ändring
av häktnings- och anhållningsgmnden recidivfara ej bör genomföras. Om det
föreligger påtaglig risk för återfall i brott måste detta också innebära en
påtaglig risk för all lagföringen för-dröjes - saboteras!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Ronneby polisdistrikt: All det införs ett gemensamt beviskrav för de tre
särskilda häktningsgmnderna torde enbart vara ägnat att underlätta den enskilde
polismannens bedömning huruvida gripande skall ske eller ej. Den av utredningen
föreslagna lydelsen för beviskravet (påtaglig risk) innebär - som utredningen
själv framhåller och som ligger i linje med utredningens direktiv - en
begränsning av nuvarande häklnings-och gripandemöjligheter. Skärpningen
förmodas dock icke i nämnvärd utsträckning försvära polisens arbete. Den
ytterligare skärpning som följer av angivandet av vissa typbrott för den särskilda
häktningsgmnden reci­divfara, kan dock förväntas försvåra polisens arbete. I
denna del ställer sig polismyndigheten helt bakom del särskilda yttrandet av
Folke Ljungwall och Hans Wranghult.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polismyndigheten
vill vidare beklaga att utredningen icke tagit fasta pä&lt;br&gt;
möjligheten att utöka kollusionsfara till att omfatta fall där den misstänkte&lt;br&gt;
försvårar brottsutredningen för andra misstänkta i samma brott. Den orga­&lt;br&gt;
niserade brottsligheten kan i nuläget dra stora fördelar av att en misstänkt&lt;br&gt;
försvårar utredningen för övriga inblandade. Det förefaller polismyndighe­&lt;br&gt;
ten aningen statiskt och föga offensivt att utredningen bara konstaterar att&lt;br&gt;
sådan rättstillämpning är främmande för svensk rätt. Rättstillämpningen&lt;br&gt;
borde rimligen anpassas efter &amp;quot;broltsUllämpningen&amp;quot; och beträffande
sist­&lt;br&gt;
nämnda är - ur historisk synpunkt - organiserad narkotikabrottslighet&lt;br&gt;
väldigt främmande men dock en realitet med oerhörda konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen i
Karlshamns polisdistrikt: I fråga, om de föreslagna änd-     Prop. 1986/87:112
ringarna i häktningsreglerna vill polismyndigheten endast framhålla de negativa
konsekvenserna ur broUsbekämpningssynpunkl som sannoUkl blir följden om
reglerna ändras för häktning på grund av recidivfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polismyndigheten
ansluter sig till det särskilda yttrande som de sakkun­niga i utredningen
avgett. Häktning på gmnd av risk för återfall i brott skall alltså inte vara
begränsad Ull vissa brottstyper utan skall kunna komma ifråga vid varje typ av
brott för vilket är stadgat fängelse i ett är eller däröver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen får ansluta sig till den skiljaktiga mening som
framförts i det särskilda yttrandet av de sakkun­niga, länsåklagaren Folke
Ljungwall och polisöverinlendenten Hans Wranghult.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang vill länstyrelsen framhålla aft den begränsning som innefattas
i rekvisitet att det skall finnas en påtaglig risk för att den misstänkte på
nytt begår brott av samma art kan fä stötande och oönskade följder. Del kan t
ex inträffa att polisen vid husrannsakan hos en anhållen inbrottstjuv påträffar
föremål som ger vid handen all ett förfalsknings- eller bedrägeribrotl
förbereds. Det vore då orimligt om inte också denna plane­rade brottslighet
skulle kunna beaktas i häktningsfrågan. Enligt länsstyrel­sens mening bör därför
häktning pä gmnd av recidivfara inte vara begrän­sad Ull vissa brottstyper utan
kunna komma ifråga vid varje typ av brott för vilket är stadgal fängelse i ett
är eller däröver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna
enheten vid länsstyrelsen i Malmöhus län: Utredningen före­slär alt det i
stället skall krävas &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; för att den misstänkte flyr,
försvårar utredningen eller på nyU begår brott. Del kan ifrågasättas om inte
rekvisitet &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; redan idag har getts den innebörd
som &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; avselts fä. Då &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; i
praktiken synes vara synonymt med &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; finns del inte
anledning införa den nya terminologin att användas vid sidan om den i RB redan
existeran­de &amp;quot;kan skäligen befaras&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår i 24 kap. 1 § 1 stycket RB den ändringen att häkt­ning vid recidiv
endast skall få ske då brottet riktar sig mot någon annans liv, hälsa eller
frihet eller är av annan fariig art eller brottsligheten är av stor omfattning
och det finns påtaglig risk att den misstänkte begår brott av samma art.
Beträffande denna inskränkning, vilken omöjliggör häktning vid t. ex. upprepade
inbroftsslölder, kan man helt instämma i vad Folke Ljungwall och Hans Wranghult
i sitt särskilda yttrande framhåller om att defta förslag leder till ett
stötande resultat. 1 övrigt inslämmes i vad Ljungwall och Wranghult framfört i
sitt särskilda yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs polisdistrikt: Vid recidivfara får häkt­&lt;br&gt;
ning enligt förslaget ske om brottet riktar sig mot annans liv, hälsa eller&lt;br&gt;
frihet eller är av annan farlig art eller om brottsligheten är av stor omfatt­&lt;br&gt;
ning och del finns påtaglig risk all den misstänkte på nytt begär brott av&lt;br&gt;
samma art. Polismyndigheten kan icke acceptera utredarens begränsning&lt;br&gt;
Ull nu nämnd brottslighet. Enligt myndighetens uppfattning kommer denna&lt;br&gt;
begränsning att menligt påverka effektiviteten vid bekämpandet av den&lt;br&gt;
s. k. vardagsbrottsligheten. Chefen för jusUtiedepartemenlet har i utlalan-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
särskilt betonat medborgarnas rätt till effektiva åtgärder vid bekämpan- Prop.
1986/87:112 det av denna brottslighet och då bl. a. inbrottsstölderna.
Förslaget rimmar illa sett mot departementschefens deklaration. Det kan också
ifrågasättas om det kan anses humant att underlåta att ingripa med anhållande
och häktning för att bryta en kriminell livsföring om fortsatt brottslighet
inte kan hindras på annat sätt. Polismyndigheten ansluter sig i denna del till
det särskilda yttrandet till betänkandet. Utredningsmannen föreslår vidare att
häktning vid recidivrisk endast skall få ske beträffande brott av samma art.
Myndigheten har svårt alt inse varför denna begränsning skall vara nöd­vändig.
Om del t. ex. vid husrannsakan hos en anhållen inbrottstjuv påträf­fas föremål
som ger vid handen att förfalskningsbrotl eller narkotikaför­säljning förberedes,
bör ju ett beslut om häktning kunna innefatta även denna befarade brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Malmö polisdistrikt: Angående fömtsättningama för häktning på grund av
recidivfara ansluter sig polismyndigheten i huvudsak till det särskilda yttrandet
härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudsmän: Jag har ingenting att erinra mot vad utredaren har anfört om de
särskilda häktningsförutsättningarna flyktfara och kollu­sionsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning
på gmnd av recidivfara grundas främst på att samhället ansetts böra skyddas frän
brottslig verksamhet av personer som visat särskild benägenhet att begå
kriminella handlingar. Utredaren har betraktat denna häktningsgmnd som sy
slemfrämmande, vilket synes mig vara rikUgt. Det är alltså fråga om vad 1974
års häktningsulredning kallade en temporär kriminalpolitisk åtgärd. Man skulle
kunna kalla det för en kortsiktig eller provisorisk inkapacitering av
brottslingen. För min del skulle jag vilja ifrågasätta om en sådan gmnd för
frihetsberövande bör kunna åberopas i andra fall än när det praktiskt sett
råder visshet om att den aktuella personen har ulfört gärningen eller
gämingarna. Enligt den statistik som utredaren redovisat är det dock vanligt
med anhållande på grund av både kollusionsfara och recidivfara. Detta synes mig
från logiska utgångspunk­ter knappast vara fullt försvarbart, eftersom det
innebär att en person frihetsberövas med syftet alt hindra honom att upprepa
något som man inte är säker på att han har gjort. Endast vid mycket grov
brottslighet bör enligt min mening avvägningen mellan personlig integritet och
samhälls­skydd utfalla så att frihetsberövande kan tillgripas trots att
&amp;quot;visshet&amp;quot; inte föreligger. I sådana fall torde dock fömtsättningar
för s.k. obligatorisk häktning finnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
principiella utgångspunkter skulle man därför kunna tänka sig att&lt;br&gt;
lagtekniskt skilja de olika häktningsgrundema åt så att bedömningen av om&lt;br&gt;
recidivfara föreligger skulle ske alldeles fristående från överväganden an­&lt;br&gt;
gående tillämpligheten av de båda andra särskilda häktningsgmnderna. I&lt;br&gt;
24 kap. 1 § RB skulle man kunna först ta upp häktning på gmnd av påtaglig&lt;br&gt;
risk för fortsatt brottslig verksamhet om det framstår som klart att den&lt;br&gt;
misstänkte begått brottet. Därefter skulle föreskrivas möjligheten att häkta&lt;br&gt;
en misstänkt person på gmnd av flykt- och/eller kollusionsfara, om det&lt;br&gt;
föreligger sannolika skäl för att han har begått gämingen. En häktning på&lt;br&gt;
grund av recidivfara skulle då inte kunna kombineras på sätt som sker nu&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med de andra gmnderna utan
utgöra ett självständigt häklningsinsUtut. En     Prop. 1986/87:112 sådan
uppdelning behöver inte utesluta att åklagaren eller domstolen i sina beslut
anger flera grunder för frihetsberövandet, men den skulle markera den
principiella skillnaden mellan de olika situationerna och erinra om att de prövningar
som kommer i fråga inte sker från samma utgångspunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om vilka brott som skall kunna föranleda häktning pä grund av recidivfara
finns det åtskilligt som talar för utredarens förslag. Jag vill dock för min
del anföra alt det inte bör spela någon roll om den omfattande brottslighet som
ligger till grund för riskbedömningen ligger före eller efter en dom. Det kan
finnas lika stor anledning till häktning när någon, efter att ha avtjänat
straff för ett flertal brott, strax efter frigivandel begår ytterliga­re något
brott inom samma brottskategori som när mdlankommande lag­föring och
straffavtjänande inte har ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Kritiken mot hitUlls-varande ordning
går, framhålls del, ofta ut pä att häktningsgrunderna (flyktfara etc) tillämpas
slentrianmässigt (att säga &amp;quot;alltför slentrianmäs­sigt&amp;quot; torde knappast
vara klarlänkt kritik, jfr förslaget s. 40 n). Att stor sanning ligger i ett
sådant påstående lär ej kunna förnekas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förklaring till praxis härvidlag får antas vara alt söka i lagens i varje fall
formellt disparata beviskrav, som talar om alt &amp;quot;anledning förekom­mer&amp;quot;
resp. att det &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot;. Även om bägge uttrycken anses
innehålla förhållandevis lågt ställda krav pä förefintlig risk (flyktfara etc),
synes en sådan likformig specificering som den utredningsmannen föreslår vara
välmotiverad, oaktat den för med sig en viss skärpning vid jämförelse med
nuläget (se särskilt s. 131 ö, 133 m och 136 m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
valda uttryckssättet är, att det skall föreligga en &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;
för den ifrågavarande effekten. Del antas, att härigenom skall framgå klarare
än hittills, att riskbedömningen skall ske med hänsyn till omständigheterna i
varje särskilt fall. Att den konkreta faran alltid ansetts normerande hindrar
ej, att det kan bli av värde, inte minst, såsom utredaren understry­ker, i fall
av recidivfara, att lagtexten ges denna nya formulering. Med all respekt för
svårigheterna all i formler fånga den större eller mindre styrkan hos ett
önskvärt beviskrav, så att en generell bedömningsnorm kan ställas upp, biträder
nämnden vad sålunda föreslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
i övrigt angår häktningsgrunderna är en viktig föreslagen nyhet den, att en
materiell skillnad görs mellan, å ena sidan, flykt- och kollusionsfal-len, och,
å andra, recidivfallen. Hittillsvarande jämställdhet upphävs; före­ligger det
påtaglig risk, att den misstänkte pä nytt begår brott - och därvid skall fråga
vara om brottslighet av samma slag som den misstanken avser - förutsätts för
häktning, bl. a., all det aktuella brottet riktat sig mot annans liv, hälsa
eller frihet eller är av annan farlig art eller att brottslighe­ten ifråga är
av stor omfattning. Avsikten sägs vara att - med hänsyn Ull recidivgmndens
speciella karaktär - åstadkomma en begränsning av häkt­ningen Ull fall, där den
behövs för att skydda enskilda eller samhället från brott, som medför
allvarliga skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
synes blir följden av en nyreglering, att, när det ifrågavarande&lt;br&gt;
brottet ej riktar sig mot annans liv, frihet eller hälsa, recidivfara föranleder&lt;br&gt;
häktning, endast dä fråga är om brottslighet av farlig art eller stor omfatl-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning.
Exempelvis faller förmögenhelsbrott, som ej är kvalificerade på sätt Prop.
1986/87:112 senast sagts, utanför lagsladgandet. Utredningsmannen är medveten om
svårigheterna att avgränsa den brottslighet som faller utanför resp. inom
undantagsregelns tillämpningsområde. Den som begått flera förmögen­helsbrott,
för vilka han dömts, och därefter kanske omedelbart efter ut-ständet straff gör
sig skyldig till ytterligare brott kan Ull följd av regeln ej häktas utan
vidare även vid risk för fortsatta brott. Detta förhållande kan vara svårt att
acceptera. Medveten säger han sig vidare vara om att den föreslagna
begränsningen av häktningsmöjligheten kan &amp;quot;i någon mån in­verka på
effektiviteten i bekämpningen av de mera vardagsbetonade brot­ten&amp;quot; (s.
135). Som häktning enligt honom skall främst ses som ett tvångs­medel, anser
han emellertid ej, att recidivfara bör mötas i första hand medelst anhållande
och häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
särskilt yttrande har tvä av de sakkunniga fronderat på denna punkt.
Vardagsbetonade brott såsom inbrottsstölder är, som dessa framhållit, en form
av brottslighet, där medborgama har rätt att kräva effektiva motåt­gärder. Till
dylika hör att en återfallsförbrytare, som upptagit sin brottsliga verksamhet,
skall så snart han ertappas kunna hejdas genom frihetsberö­vande. Avskaffas
möjligheten till häktning vid delta slags brott, följer härav lägre prioritet
även såtillvida att regler om förtur, frister m. m. inte längre gäller
därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forskningsnämnden
finner anmärkningama beaktansvärda och delar dessa sakkunnigas uppfattning, att
den föreslagna beskärningen vid reci­divfara stämmer illa överens med
stalsmaklemas uttalade intentioner, att en reduktion av tvångsmedlens
användningsområde ej får medföra att samhällsskyddet försämras eller
effektiviteten minskar ifråga om brotts­utredning och lagföring. Önskad
begränsning i förevarande avseende kom­mer all i ej ringa mån ses tillgodo
redan genom övriga restriktioner (kortare tidsfrister m. m.) som proponeras.
Nämnden avstyrker därför utrednings­mannens förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan i sammanhanget anmärkas, att dessa sakkunniga generellt utta­lat
uppfattningen, att del synes starkt kunna sättas ifråga, om det över huvud är
möjligt att &amp;quot;i nämnvärd omfattning&amp;quot; minska bmket av personella
tvångsmedel ulan all delta medför just sådana negaUva verkningar som nyss
nämndes. Ett genomförande av utredningsmannens förslag kan enligt dem ej ske
utan en försämring därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Förbundet accepterar vidare att beviskravet för samtliga tre
häktningsgrunder anges med orden &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; i stället för de
nuvarande uttrycken &amp;quot;skäligen kan befaras&amp;quot; och &amp;quot;anledning före­kommer&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
finner angeläget att framhålla att även en abstrakt kollusions­&lt;br&gt;
fara bör kunna anses innebära &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; för undanröjande av
bevis i&lt;br&gt;
det fall, att del finns ett eller flera myckel vikliga vittnen som ännu inte&lt;br&gt;
hörts under fömndersökningen men som står den misstänkta så nära, att&lt;br&gt;
han lätt skulle kunna påverka deras utsaga pä ett avgörande sätt, utan att&lt;br&gt;
han dock företagit sig något som direkt pekar på att han tänker göra något.&lt;br&gt;
sådant.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
må också anmärkas att, eftersom fömtsättningama för gripande Prop. 1986/87:112
skall vara desamma som för häktning, polisens arbete kan komma att försväras
enligt förslaget genom all flyktfara, kollusionsfara eller recidiv­fara skall
vara &amp;quot;påtaglig&amp;quot; för att sådan åtgärd skall få förelagas. Förbundet
känner sig inte övertygat om att en försiktigare användning av
gripandein-slitutet verkligen är önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
anför all häktning kommit att användas i relativt stor omfatt­ning också vid
brottslighet som är av förhållandevis mindre allvarlig art (s. 126 ö) och att
det inte är motiverat att enbart på grund av recidivfara Ullgripa häktning i
den utsträckning som sker idag (s. 134 ö). Det är en allvarlig brist i
betänkandet att del inte innehåller några konkreta exempel pä all häktning
tillgripits i onödan, och än mindre någon statisUsk under­sökning härav. Man
får ingen uppfattning om vad utredaren menar med mindre allvarlig brottslighet
och påståendet alt häktning idag sker alltför ofta hänger därför i luften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
föreslår all häktning på grund av recidivfara skall kunna ske &amp;quot;om brottet
har riktat sig mot någon annans liv, hälsa eller frihet eller är av annan
farlig art eller brottsligheten är av stor omfattning&amp;quot;, allt under
fömtsättning att det finns påtaglig risk att den misstänkte på nytt begår brott
&amp;quot;av samma art&amp;quot;. Som exempel pä brott som riktar sig mot annans liv,
hälsa eller frihet nämner utredaren brott enligt 3 kap. brottsbalken, t. ex.
misshandel, inte minst kvinnomisshandel, men även brott enligt 4 kap.
brottsbalken, t. ex. olaga hot i sådana fall där det bedöms att hotet kan komma
all sättas i verket. I specialmoUveringen anger utredaren också vissa
sexualbrott samt narkotikabrott när del är fråga om försäljning. Förbundet
anser alt även andra former av narkotikabrott bör räknas hit och vill även
tillägga rån. Utredaren nämner vidare förmögenhelsbrott som sker yrkesmässigt
eller i organiserade former och seriebrottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
syftar till en inskränkning av häktningsmöjlighelen vid recidiv­fara. Enligt
utredaren skall sålunda den som begått flera förmögenhels­brott för vilka han
dömts och därefter gör sig skyldig Ull ytterligare brott, kanske omedelbart
efter det att straffet har avtjänats, inte utan vidare kunna häktas även om det
finns risk för att han skall begå ytterligare brott (s. 135 n).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från utredaren anser förbundet alt de rättstillämpande myn­&lt;br&gt;
digheterna är restrikUva med att tillgripa häktning på gmnd av recidivrisk.&lt;br&gt;
I ett mycket stort antal fall där häktningsfömtsättningar i och för sig&lt;br&gt;
föreligger avstår åklagaren frän all begära häktning. Vidare är del ej&lt;br&gt;
ovanligt att en domstol lämnar ett häklningsyrkande ulan bifall med moti­&lt;br&gt;
veringen alt tillräckliga skäl för häktning ej föreligger. En ytterligare in­&lt;br&gt;
skränkning av häktningsförutsättningarna måste fä Ull följd alt flera brotts­&lt;br&gt;
lingar får ökade möjligheter att fortsätta brottslig verksamhet. De brott&lt;br&gt;
som berörs av lagförslaget är ofta svåra och medför stora skadeverkningar&lt;br&gt;
och kan knappast anses vara av mindre allvarlig art. Förbundet vill som&lt;br&gt;
exempel nämna lägenhets- och villainbroll, bilUllgrepp, fick- och väsk-&lt;br&gt;
slölder, checkbedrägerier och förfalskningsbrotl. Mänga av dem drabbar&lt;br&gt;
den enskilde hårt, såsom lägenhetsinbrolt och väskslölder. Välkänt är att&lt;br&gt;
sömnsvårigheter och andra psykiska besvär ej sällan följer i spåren på&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bostadsinbrott.
Det bör i detta sammanhang erinras om att frågan om Prop. 1986/87:112
brottsoffrets ställning av justitiedepartementet nyligen förklarats vara av
stor betydelse och att den bör ägnas större uppmärksamhet framgent. Brottet
drabbar också medborgarna kollektivt genom höjda försäkrings­premier. Förbundet
finner det stötande att en person, som dömts flera gånger tidigare för denna
typ av brott och som anträffas på bar gärning, inte skulle kunna häktas för
brottet. Konsekvensen blir att han inte kan anhållas och häktas förrän han på
nytt har begått så många brott att brottsligheten kan anses ha fått &amp;quot;stor
omfattning&amp;quot;. Detta måste vara fel. Det är bättre alt stämma i bäcken än i
ån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
stor del av dem som häktas för förmögenhetsbrott, t. ex. för inbrott och biltillgrepp,
med recidivrisk som häktningsgrund, lever under oord­nade förhållanden och har
ofta missbmksproblem. Häktningen medför för dem ett avbrott i en kriminell
verksamhet, vilket kan ge skyddskonsulen­torganisationen eller socialtjänsten
en möjlighet att initiera någon form av behandling. Häktningen kan i sådana
fall jämföras med de omhändertagan­den som förekommer inom frivärden. Detta är
ytterligare ett skäl till att det även i fortsättningen bör finnas en möjlighet
alt häkta pä gmnd av recidiv­risk vid förmögenhetsbrott även om brottsligheten
inte är av organiserat slag eller seriebroltslighel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare anförts vill förbundet på denna punkt ansluta sig Ull del särkilda
yttrandet av Folke Ljungwall och Hans Wranghult och avstyrka att
häktningsmöjligheten vid recidivfara inskränks i den omfattning som utredaren
föreslär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
har däremot inget att invända mot att del nuvarande uttryc­ket &amp;quot;fortsätter
sin brottsliga verksamhet&amp;quot; preciseras på något sätt. Efter­som det
häktningsgmndande brottet skall ha fängelse ett är i straffskalan kan det vara
följdriktigt att även den fortsatta brottsligheten är av motsva­rande
svårhetsgrad. Däremot finns del ingen anledning att den skall vara av
&amp;quot;samma art&amp;quot; som utredaren föreslår. Man bör beakta alt återfallsrisken
i praktiken bedöms inte bara mot bakgrund av det häktningsgmndande brottet utan
i lika hög grad mot bakgmnd av de brott som den misstänkte tidigare har dömts
för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Den föreslagna skärpningen av beviskra­vet för risk för flykt
är snarast en kodifiering av den praxis som utvecklats under senare år.
Föreningen anser emellertid all formuleringen &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; kan
leda till alt för stor bevisbörda kan komma alt läggas på åklaga­ren. Utredaren
synes ej heller ha avsett att beviskravet skall skärpas. I likhet med utredaren
finner föreningen inget skäl att dessutom införa ett varakUghetskrav
(&amp;quot;avviker eller på annat sätt varaktigt undandrar sig&amp;quot;) på sätt som
föreslogs i 1974 års häktningsulredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
delar utredarens uppfattning alt kollusionsfara som häkt­&lt;br&gt;
ningsgmnd fömtsätter aktiva åtgärder från den misstänkte och att kollu­&lt;br&gt;
sionsfaran bara kan hänföra sig till den misstänktes eget brott. Den före­&lt;br&gt;
slagna formuleringen &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; innebär i praktiken ingen större
skill­&lt;br&gt;
nad i förhållande till vad som gäller idag. Mot begreppsförändringen talar&lt;br&gt;
emellertid samma skäl som redovisats under mbriken flyktfara. Som utre­&lt;br&gt;
daren påpekat är möjligheterna för den misstänkte att undanröja bevisning-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en mindre sedan alla inblandade
hörts. Föreningen vill understryka all     Prop. 1986/87:112 kollusionsfaran i
sådana situationer kan vara mycket stor ända fram till huvudförhandlingen - det
gäller inte minst narkotikamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Risk
för fortsalt brottslighet är idag den mest åberopade häklningsgrun-den.
Föreningen kan inte ställa sig bakom utredarens uppfattning att be­stämmelsen
''kommit alt fylla processekonomiska behov snarare än att tillgodose de
säkerhetshänsyn och skyddsaspekter som lagstiftaren har avsett&amp;quot;. Stölder
och andra förmögenhelsbrott har ökat kraftigt under senare år och statsmaktema
har i olika sammanhang aviserat krafttag mot denna brottslighet. Ett
genomförande av förslaget alt begränsa möjlighe­terna till anhållande och
häktning på recidivgmnd till brott som riktat sig mot någons annans liv, hälsa
eller frihet, till annan farlig brottslighet och till brottslighet som är av så
stor omfattning att den kan sägas vara yrkesmässig eller organiserad skulle fä
myckel negativa effekter vid be­kämpningen av den s. k. vardagsbrottsligheten.
Föreningen vill ge exempel på en typisk situation där anhållande och häktning
inte ulan vidare skulle kunna tillgripas med den föreslagna begränsningen av
möjlighetema all åberopa recidivgmnd. En 25-årig yngling har efter ett par
skyddstillsyns-domar för tillgreppsbrott ånyo dömts Ull sex månaders fängelse
för ett stort antal stölder och biltillgrepp. Ett par veckor efter frigivningen
begår han fem villainbroll med omfattande skador som följd. Han saknar arbete
och är beroende av narkoUka. Hans brottslighet är i och för sig inte av så stor
omfattning alt brottsligheten kan sägas ha skett yrkesmässigt eller i organi­serade
former eller att det är fråga om en seriebroltslighel i egenUig bemärkelse.
Enligt föreningens mening skulle samhällsskyddet och effekti­viteten i
brottsbekämpningen påtagligt försämras om man i den beskrivna situationen inte
kunde inskrida med frihetsberövande mot en person som visat så stor
brotlsbenägenhet. Föreningen avstyrker bestämt förslaget att häktning på grund
av recidivfara skall begränsas till vissa brottstyper. Enligt föreningens
mening skall häktning kunna komma ifråga vid varje typ av brott för vilket är
stadgat fängelse i ett år eller däröver. Förslaget att det skall vara fråga om
en påtaglig recidivrisk överensstämmer med den praxis som utvecklats under
senare år. Mot begreppsförändringen talar dock samma skäl som redovisats under
rubrikerna flyktfara och kollusionsfara. Föreningen har ingen erinran mot att
lagtexten utformas så att recidivfaran skall avse brottslighet av samma art som
den som misstanken avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
den föreslagna begränsningen i möjligheterna att åberopa recidivrisk&lt;br&gt;
i princip godtas, bör rätlen enligt föreningens mening, ges en möjlighet alt&lt;br&gt;
förordna att en dom på fängelse skall gå i verkställighet utan hinder av att&lt;br&gt;
den inte vunnit laga kraft. Då målet prövats i sak, kan de skäl som talar&lt;br&gt;
mot en häktning inte väga lika tungt mot en sådan regel, som är jämställd&lt;br&gt;
med häktning. Föreningen vill i detta sammanhang hänvisa till de möjlighe­&lt;br&gt;
ter till förordnande om omedelbar verkställighet som finns i 28 kap. 3 §&lt;br&gt;
andra stycket BrB. Till belysande av behovet av en sådan regel om ome­&lt;br&gt;
delbar verkställighet hänvisas till det ovan beskrivna exemplet med den 25-&lt;br&gt;
årige återfallsförbrytaren som begick fem nya villainbrott. Då anhållande&lt;br&gt;
och häktning inte kan ske blir målet inget förtursmäl. I avvaktan pä&lt;br&gt;
huvudförhandlingen hinner ynglingen begå nya brott - kanske lillsam-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13  
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mans
med ytteriigare personer - med åtföljande fördröjning. Verkställig- Prop.
1986/87:112 heten av fängelsestraffet kan uppskjutas ytterligare genom ett
överkla­gande till hovrätten. Det är allmänt känt i åklagarkrelsar att den som
dömts till fängelsestraff ofta inte hyser några betänkligheter mot att begå nya
brott, eftersom han kan räkna med att dessa inte ger en strängare påföljd. Det
skulle vara direkt stötande om samhället inte omedelbart kunde bryta ett sådant
livsmönster. Självfallet avser inte föreningen härmed att häkt­ning skulle
Ullgripas i stället för sociala åtgärder. Även om häktning i första hand skall
vara ett straffprocessuellt tvångsmedel, så kan man, enligt föreningens mening,
inte helt underlåta att ta individualpreventiva hänsyn. Det vore i den
beskrivna situationen inhumant mot återfallsförbrytaren att inte hindra honom
från att begå nya brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis­chefer: Beträffande
avsnittet om recidivfara har två av de sakkunniga i utredningen skrivit sig
skiljaktiga genom särskilt yttrande. Föreningama ansluter sig helt till den
uppfattning, som givils tillkänna av länsåklagaren Folke Ljungwall och
polisöverinlendenten Hans Wranghult.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förslaget genomförs uppstår mycket stora svårigheter vid utredan­det av
vardagsbrolten, särskilt då stöldbrotten. Till polisen anmäls att det stjäls
för cirka 700 miljoner kronor om året i Sverige. Uppklarningsprocen­len i
Stockholm är sä låg som sju procent. Slöldulredningarna visar sig ofta vara en
s. k. ingång till utredningar rörande svårare brottslighet, exempel­vis
narkotikabrott. Utredningsarbetet försvåras onekligen om man inte kan varken
anhålla eller häkta dessa brottslingar. Del kan i framtiden bli svårt att
entusiasmera polisens stöldutredare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Beträffande beviskravet för häklningsgmn­dema anser vi det
fördelaktigt att ha ett gemensamt uttryck för detta. Vi kan också i och för sig
acceptera del föreslagna &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;, men detta får då inte ges
en sådan innebörd att det allmänt sett blir en skärpning av beviskraven, däremot
en utjämning så att den sociala slagsida som utred­ningen tar upp i inledningen
av avsnitten 9.4 jämnas ut, så att mindre avseende fästs vid avsaknad av arbete
och bostad och mera vid intresset av att hålla sig undan rättvisan och
ekonomiska, sociala och andra möjlig­heter all göra del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kollusionsfaran
bör bedömas med beaktande av den kortare handlägg­ningstiden, och därmed
följande kortare liden för utredning. Detta innebär att risken för undanröjande
av bevis eller annat försvårande av utredning­en allmänt sett måste anses vara
störte, även med det nya uttrycket &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;. Vi motsätter oss
en skärpning av beviskravet beträffande kollusionsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
inskränkning i möjligheten att åberopa recidivfara som skäl för häktning,
kommer att allvarligt störa samhällets möjlighet att skydda sig mot
kriminalitet. Det är svårt att förstå resonemanget i utredningen om att
häktningsgmnden ifrågasätts &amp;quot;ur principiella synpunkter&amp;quot; och att häkt­ning
&amp;quot;tillgodoser andra syften än som gäller för tvångsmedel&amp;quot; eller att
&amp;quot;insUlutets systemfrämmande karaktär&amp;quot; kommit all &amp;quot;fylla
processekono­miska behov snarare än säkerhetshänsyn och skyddsaspekter&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ingen tillfällighet att recidivrisken blivit den mest frekventa häkl-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsgmnden.
Anledningen står att finna i det förhällandet att de flesta Prop. 1986/87:112
brotten, åtminstone bland anmälda egendomsbrott begås av ett relativt litet
antal ytterst brottsbenägna individer. Delta gäller även narkotikahan­teringen,
där samma personer ständigt återkommer. Orsaken är att det i båda fallen är
relativt enkelt att tjäna pengar på häleriverksamhet och narkotikalangning.
Från social och mänsklig synpunkt måste det te sig angeläget att snabbt kunna
avbryta en brottskarriär innan den får katastro­fala följder för förövaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är svårt alt inse varför det skulle vara betänkligt att samhället har ett
instrument att avbryta ett kriminellt beleende, som uteslutande drabbar den
lojala delen av befolkningen. Det torde inte rimma med svenskt rätts­medvetande
att människor begår brott mer eller mindre kontinuerligt utan alt de som
utsätts för brottsligheten kan skyddas ifrån den. Det är svårt att bibehålla
trovärdigheten för ett rättssystem som inte ulmstar sig med verktyg för att
skydda samhällsmedborgarna mot kriminalitet, även om det i utredningens ögon
inte betraktas som om den &amp;quot;innebär några påtagliga risker för allvarliga
skador för samhället och enskilda&amp;quot;. Ett synsätt som inte torde delas av
den som utsatts för brott. Risken för uppgivenhet inom rättsväsendet ökar
liksom risken för att medborgargarden uppslår bland olika gmpper i samhället
som vill skydda sin egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
instämmer i Wranghults och Ljungvalls särskilda yttrande i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övervakares
och kontaktpersoners riksförbund: Enligt vår mening finns det inte anledning
att skärpa fömtsättningama för häktning. Däremot har vi den uppfattningen alt
recidivfara som häktningsgmnd måste tillämpas mycket mer restriktivt än vad som
hittills varit fallet. En överarbetning av lagtexten för alt komma ifrån
nuvarande vagheler och direkta oklarheter anser vi som ofrånkomlig. Härigenom
skulle antalet häktningar kunna minskas i icke föraktlig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Röda korset: SRK anser att förslaget alt skärpa häklningsskä­len när det gäller
risk för fortsatt brottslighet är bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO:
Enligt LOs uppfattning är det givetvis allvarligt om häktning på grund av
recidivfara sker slentrianmässigt utan noggrann prövning i det enskilda fallet.
Av statistiken framgår att recidivfara är den vanligaste häktningsgmnden.
Därmed är dock inte bevisat alt häktningarna skett slentrianmässigt. LO har
ingen erinran mot att häktning inte längre på denna grund skall kunna användas
vid mindre allvarliga brott. Vad som skall anses vara allvarliga brott måste i
lagförarbetena preciseras. Om avgränsningen görs alltför snäv finns det en risk
att allmänheten uppfattar reglerna sä att samhället inte reagerar mot personer
som gång på gång begår allvarliga brott. Detta kan i sin tur leda till
reaktionära kriminalpoli­liska strömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
nämner att kvinnomisshandel fortfarande ska kunna utgöra&lt;br&gt;
recidivgmnd vid häktning. LO vill understryka vikten av att företeelsen&lt;br&gt;
kvinnomisshandel uppmärksammas. Vad LO har erfarit av socialarbetare&lt;br&gt;
och kvinnojourer är uppfattningen att det är vanligt att den som utför&lt;br&gt;
misshandeln varken anhålls eller häktas för brottet ulan släpps efter för­&lt;br&gt;
hör. Detta medför i mänga fall att övrig familj känner sig tvingade att fly&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hemmet för all la sin
tillflykt pä kvinnojourer eller jouriägenhel hos social-     Prop. 1986/87:112 förvaltningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:
Vissa ändringar av gmnderna för häktning föreslås innebärande bl a att
recidivgmnden som skäl för häktning begränsas. Enligt TCOs mening bör dock
häktning pä grund av recidivfara inte i lagen vara begrän­sad Ull vissa
brottstyper ulan kunna komma ifråga vid varje typ av brott för vilket är
stadgal fängelse i ett år eller däröver. Lagtexten i 24 kap. 1 § första stycket
är på denna punkt oklar och bör enligt TCOs mening justeras i överensstämmelse
med vad vi ovan sagt. I denna del vill TCO särskilt understryka utredningens
förslag all alla brott som innebär våld mot per­son och andra brott som
allvarligt riktar sig mot den personliga integriteten ska utgöra gmnd för
anhållande och häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
vill samtidigt konstatera att de minskade möjligheter till häktning vid
recidivfara som föreslås delvis förändrar fömtsättningama för krimi­nalvårdens
arbete. I vissa fall kan t. ex. en häktesvistelse innebära att en
missbmksperiod bryts. En mycket stor del av recidivisterna är missbmka­re eller
kriminalvårdsklientel med pågående påföljder. En ändring av häkt­ningsgmnderna
i detta avseende medför behov av bättre behandlingsre­surser för alt begränsa
återfallsrisken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
Förbundet delar utredningens uppfattning att kravet pä alt det skall föreligga
misstanke om ett brott som kan medföra minst ett års fängelse bör bibehållas i
normalfallet och all formuleringen &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; därvid bör
bibehållas som krav på brottsmisstankens styrka. För­bundet tillstyrker
utredningens förslag om införande av ett enhetligt be­viskrav för samtliga
häktningsgmnder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK
avstyrker utredningens förslag att del inte längre skall vara möjligt att häkta
på gmnd av recidivfara då brottsmisstanken endast avser brott som inte riktar
sig mot någon annans liv, hälsa eller frihet såvida brottsligheten inte är av
farlig art eller av stor omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritik,
sägs det i utredningen, har riklats mot alt anhållande och häkt­ning har
använts i sådana fall som enligt en restriktiv tolkning av regeln egentligen
inte borde ha lett till frihetsberövande. Denna kritik har enligt utredningen
visst fog för sig. Samtidigt noteras att statistiken tyder på att anhållande
och häktning under senare år har kommit att användas i mindre omfattning vid
mindre allvarliga brott saml att den kartläggning av tvångs­medelsanvändningen
som utredningen genomfört visar all anhållanden på gmnd av risk för fortsatt
brottslighet utnyttjas mera sällan än tidigare. I betänkandet redovisas dock
inte några konkreta exempel på att häktning Ullgripits i onödan. Inte heller
har presenterats någon statistisk utredning härav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna begränsningen kommer huvudsakligen att få Ull följd att&lt;br&gt;
det inte längre blir möjligt all häkta på gmnd av föreliggande misstanke om&lt;br&gt;
förmögenhetsbrott i många situationer där behovet av frihetsberövande&lt;br&gt;
enligt nuvarande praxis ter sig uppenbart på grund av risken för återfall i&lt;br&gt;
sådan brottslighet. Det är sålunda antagligt att häktning t. ex. inte kommer&lt;br&gt;
alt ske av den narkoUkamissbmkare som nyligen dömts och avtjänat straff&lt;br&gt;
för flera bostadsinbrott och som nu misstänks för ett nytt bostadsinbrott&lt;br&gt;
där risken för att finansieringen av det fortsatta missbmket kommer att ske&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom nya inbrott framstår
som uppenbar. Denna konsekvens av den     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslagna regeln är
stötande för den allmänna rättskänslan. Även om det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte rör sig om
bostadsinbrott, som regelmässigt bedöms som grov stöld,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utan om andra mot enskilda
riktade enklare tillgreppsbrott, t. ex. stöld av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bilar eller av egendom ur
bilar ter del sig stötande all inte kunna besluta om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett frihetsberövande där
misstanke föreligger om något eller några enstaka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brott men där den
misstänktes tidigare brottsliga förflutna i förening med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hans
nuvarande levnadsvillkor indikerar en överhängande risk för alt han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer
att göra sig skyldig till en serie brott av samma art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
konstaterar all syftet med recidivfara som häktningsgmnd är
individualpreventivt och kriminalpoliUskt och att institutet därför är
systemfrämmande och borde tillämpas restriktivt. Med utgångspunkt från att
häktning skall vara ett straffprocessuellt tvångsmedel och inte en kri­minalpolitisk
åtgärd anser utredningen alt del inte i första hand är genom anhållande och
häktning som samhället skall skydda sig mot dessa lagöver­trädare och försöka
hindra dem från att begå nya brott. Förbundet delar utredningens uppfattning
att stor restriktivitet bör iakttas vid användandet av anhållnings- och
häktningsinsliluten i syfte att hindra återfall i brottslig­het. Självklart bör
andra verksamma instrument prövas innan en så dras­tisk åtgärd som ett
frihetsberövande tillgrips. Emellertid kan konstateras alt anhållande och
häktning på grund av recidivfara redan idag sker med stor återhållsamhet och
all möjligheter till andra verksamma åtgärder saknas i dessa fall. Den
föreslagna begränsningen kommer därför all leda Ull en allvarlig urholkning av
samhällsskyddet avseende främst s. k. var­dagsbrottslighet mot vilken
statsmakterna i annat sammanhang aviserat krafttag. Förslaget framstår som
särskilt betänkligt mot bakgrund av de under senare tid uppmärksammade
allvarliga personliga konsekvenser som ett förmögenhelsbrott kan medföra för
brottsoffret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär införande av rannsakningsövervakning som ett alternativ Ull häktning.
Såvitt avser sådan brottslighet som normall inte kommer all fä åberopas som
gmnd för häktning vid recidivfara får istället rannsakningsövervakning
tillgripas. Förbundet anser att utredningen knyter alltför långtgående
förhoppningar till rannsakningsövervakningsin-sUtutet. Såsom nyss nämnts
används den nuvarande möjligheten till anhål­lande på gmnd av recidivfara
myckel restrikUvt. Denna restriktivitet har sin gmnd bl. a. i allmän
återhållsamhet från åklagamas sida att begagna sig av personella tvångsmedel.
Restriktivileten har lett Ull det förhållandet att när anhållande i dag sker på
gmnd av recidivfara så rör det sig om situationer där risken för återfall i
allvarlig brottslighet framstår som över­hängande. Denna tillämpning är t. o.
m. mer återhållsam än vad som skulle behöva följa om beviskravet rörande risken
för återfall skärps såsom utredningen föreslår. I den nu åsyftade kategorin av
misstänkta torde återfinnas ytterligt få som skulle kunna avhållas från
fortsatt brottslighet genom övervakning. Flertalet kommer inte att följa uppställda
föreskrifter varvid häktning ändå skulle komma all ske. Det enda som man därvid
uppnått är en fördröjning av handläggningen varjämte tillskapats ett utrym­me
för den misstänkte att begå nya brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
vill också peka på risken för återfall ofta stegras krafUgt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sedan den misstänkte
erhållit del av en dom på fängelse. I synnerhet under     Prop. 1986/87:112
tiden från domen till dess straffet går i verkställighet föreligger därför
behov av en möjlighet till häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Avdelning­en Ullstyrker
förslaget all skärpa beviskravet genom formuleringen &amp;quot;på­taglig
risk&amp;quot;. Såsom utredaren framhåller innebär detta alt risken skall vara
konkret med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet (s. 131 och
133). Avdelningen vill också erinra om möjligheten alt i stället för häktning
besluta om reseförbud och anmälningsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Metoden
att ange vilken slags brottslighet som kan medge häktning på grund av
recidivrisk är i sig tilltalande. Svårigheten att på så sätt avgränsa
tillämpningsområdet är dock stor. Beaktansvärd invändning kan riktas mot kravet
att misstanken skall gälla brottslighet av stor omfattning, när det ej är fråga
om brott mot annans liv, hälsa eller frihet etc. Möjligheten att på gmnd av
recidivrisk häkta exempelvis yrkesmässiga inbrottstjuvar bör inte begränsas så
hårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare: RFHL välkomnar utredningens förslag Ull
skärpning av häklningsskälen, speciellt när del gäller risk för fortsatt
brottslighet, men avvisar förslaget om häktning på lägre misstankenivä med
senare prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Villaägareförbund: På ett ställe i ändringsförslaget anges att grund för
häktning kan vara att brottsligheten är av stor omfattning och att del är
påtaglig risk att den misstänkte på nytt begår brott av samma art. Vi anser all
delta snarare ökar än minskar risken för vida variaUoner i bedöm­ning och all
risken för fortsatt brottslighet av redan starkt misstänkta ökar på ett
oacceptabelt sätt. I synnerhet ökar brottsligheten om nyssnämnda fömtsättning
kombineras med en annan tendens som redan berörts nämli­gen all vid
straffutmälning bortse från &amp;quot;försörjningsbrottslighet&amp;quot; under tiden på
fri fot. Det är svårt att kortfattat formulera klara och lämpliga regler om
häktning, etc för all slags brottslighet. När kortare strafftider motiveras
även med hänvisning till intemeringskostnader per dag, eller när fängelsernas
kapacitet anpassas Ull högsta möjliga beläggning, syns det bli helt bortglömt
att brottslig försörjning ställer sig mycket dyrbar både materiellt och
emotionellt för oskyldiga människor som får betala den. Även om vi är öppna för
andra alternativ än fangsligt förvar tror vi alt strafformen måste finnas kvar
under överskådlig tid och att eventuella alternativ måste innehålla påtagliga
element av tvång och olägenhet. Fäng­elserna måste upphöra att vara marknader
för debuter och återfall i knark-missbmk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksorganisationen
för kvinnojourer i Sverige: Vi har intresserat oss främst för en fråga i
utredningen, nämligen häktningsgmnden recidivfara. Det är myckel viktigt att
del finns möjlighet att häkta en gärningsman vid fortsalt brottslighet när det
gäller sådana brott som riktar sig mot annans liv, hälsa eller frihet som bl.
a. kvinnomisshandel. Kvinnojourernas erfa­renhet i fråga om våld mot kvinnor är
alt det är nödvändigt att den misshandlande mannen tas om hand. Risken är
annars alt kvinnan måste ta sin tillflykt till en plats där mannen inte kan nä
henne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksorganisationen
instämmer alltså i utredarens förslag alt häktning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;p.g. a. recidivfara
fortfarande måste kunna tillgripas vad gäller kvinno-     Prop. 1986/87:112
misshandel, om förutsättningarna i övrigt finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
sparbanksföreningen: Sparbanksföreningen konstaterar att ut­redningen föreslår
vissa inskränkningar vad gäller möjlighetema att tillgri­pa häktning vid risk
för fortsatt brottslig verksamhet. Enligt förslaget får häktning på denna grund
ske endast dä brottet riktar sig mot annan persons liv, hälsa eller frihet
eller är av annan farlig art eller brottsligheten är av stor omfattning och det
finns påtaglig risk alt den misstänkte på nytt begår brott av samma art.
Avsikten med nu angivna begränsning sägs i belänkan­det vara att häktning skall
ske endast när det krävs för all skydda enskilda eller samhället från brott som
medför allvarliga skador.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sparbanksföreningen
har i och för sig inget att invända mot att möjlighe­terna att tillgripa
häktning begränsas på sätt nyss angivits. Föreningen vill å andra sidan
kraftigt understryka angelägenheten av att brott som allvar­ligt riktar sig mot
den personliga integriteten också fortsättningsvis skall kunna utgöra grund för
anhållande och häktning. Broltsutvecklingen i landet inger stora
betänkligheter. Detta gäller inte minst den grövre brotts­ligheten - särskilt
rån och andra våldsbrott - som berör banker och andra liknande inrättningar. De
straffprocessuella tvångsmedlen får enligt Spar­banksföreningens mening inte
utformas sä att brotlsbenägenheten, särskilt vad gäller brott mot den
personliga integriteten, riskerar att öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Häktning vid lindriga och svåra brott&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller häktning vid lindriga brott är remissutfallet i huvudsak positivt.
Kritiska synpunkter - främst mot förslaget alt avskaffa den s. k.
rallarparagrafen - har framförts av åklagarmyndigheterna i Malmö och Skellefteå
åklagardistrikt, Stockholms tingsrätt. Södra Roslags Ungsrätt, RPS,
länsstyrelsen i Malmöhus län. Föreningen Sveriges åklagare och Svenska
polisförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Jag har ingen erinran mot att bestämmelser i 24 kap. 1 § andra stycket RB
avskaffas. Vad utredaren i övrigt har anfört beträffande häkt­ning vid lindriga
och svåra brott föranleder inte heller någon erinran från min sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning
vid lindriga brott:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har ingen invändning mot att bestämmelsen i RB 24:1 andra stycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(den
s. k. rallarparagrafen) upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med utredningen anser jag alt del finns skäl att behålla stadgan­det i
RB 24:2 om häktning i vissa fall oberoende av brottets beskaffenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning
vid svåra brott:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar uppfattningen att den nuvarande presumtionsregdn för häkt­ning i fall där
för brottet inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år bör finnas
kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller bestämmelsens lydelse bör dock till undvikande av missför­&lt;br&gt;
stånd anknytningen till slrafflaUtuden för brottet formuleras på vedertaget&lt;br&gt;
sätt (jfr vad jag anfört om formuleringen av RB 24:1).&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i
Gävle: Några bärande invändningar kan     Prop. 1986/87:112 enligt min mening
ej göras mot avskaffandet av häktningsmöjlighel enligt 24 kap. 1 § andra
stycket RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Utredningens förslag att avskaffa det nuvarande andra stycket i RB 24:1
lämnas utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Jag tillstyrker alt bestämmelsema i nuvarande 24
kap. 1 § andra stycket upphävs. Dessa har saknat praktisk betydelse sedan
brottsbalken infördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Förslaget alt avskaffa rallarparagrafen är
invändningsfritt liksom utredningens resonemang vad gäller behovet av de
nuvarande reglerna om obligatorisk häktning och möjlighetema att häkta såväl
den som saknar hemvist i riket som den som söker dölja sin identitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Utredningen föreslår all häktning av den som saknar
stadigt hemvist i riket och som skäligen kan befaras avvika framdeles inte
skall kunna ske. Som skäl för förslaget anförs dels att denna häktningsgmnd
blivit allt mindre använd, dels att del genom reseförbud och anmälningsplikt
finns alternaUv till häktning i dessa fall. Samma förslag framlades i 1977 års
betänkande. Då deklarerades dock öppet att del för återfinnandet av sådana
personer (som häktningsgmnden kan avse) krävs &amp;quot;omfattande insatser och
stora resurser&amp;quot;. Så är fortfaran­de i hög grad fallet. Del framstår som
uppenbart att reseförbud och anmäl­ningsskyldighet vanligen inte utgör något
alternativ av värde. Detta är särskilt påtagligt när det gäller medborgare i de
nordiska länderna, mellan vilka passkontroll inte äger mm. Jag anser att det
främst av effektivitets­skäl är nödvändigt alt de nuvarande reglerna kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Möjligheten till häkt­ning enligt 24 kap. 1 § 2
stycket RB föreslås avskaffad. Enligt min mening har utredaren icke presterat
någon hållbar motivering till förslaget. Nuva­rande bestämmelser fyller
otvivelaktigt ett ändamål och anledning att la bort dem föreligger icke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: När del gäller häktning vid lindriga brott föreslår&lt;br&gt;
utredningsmannen, mot bakgmnd av den proportionalitetsregel som bör&lt;br&gt;
finnas, ett avskaffande av bestämmelsen i 24 kap. 1 § 2 stycket RB. Även&lt;br&gt;
om tingsrätten i och för sig ställer sig bakom proportionalitetsprincipen&lt;br&gt;
och ett lagfästande av denna är tingsrätten tveksam till förslaget på denna&lt;br&gt;
punkt. Bakgmnden Ull förslaget är att söka i att häktning i dessa fall dels&lt;br&gt;
fått en allt mindre betydelse i rättstillämpningen, dels att en så ingripande&lt;br&gt;
åtgärd skulle slå i missförhållande till brottets lindriga beskaffenhet, där&lt;br&gt;
fängelse visserligen ingår i straffskalan men normalt inte döms ut. Tings-&lt;br&gt;
rätlen ifrågasätter detta resonemang. All häktning sällan tillgrips i den&lt;br&gt;
angivna situationen kan knappast tas till intäkt för att häktningsmöjlighe­&lt;br&gt;
ten bör slopas. För de fall del kan antas att påföljden kommer all stanna&lt;br&gt;
vid böter får häktning redan enligt gällande lag inte ske (24 kap. 1 § Qärde&lt;br&gt;
stycket RB). Förslaget lar alltså sikte på brott där påföljden kan antas bli&lt;br&gt;
fängelse eller någon annan motsvarande påföljd. Det synes inte accepta­&lt;br&gt;
belt att domstolarna i dessa fall inte skulle kunna försäkra sig om en&lt;br&gt;
misstänkt trots alt del finns en påtaglig risk att han avviker. Visserligen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;står
enligt förslaget möjligheten Ull buds att meddela honom reseförbud Prop.
1986/87:112 eller anmälningsskyldighet och, om den misstänkte inte rättar sig
efter vad som åligger honom, att Ullgripa häktning. Även om del kan antas att
reseförbud eller anmälningsskyldighet i en del fall skulle kunna säkerställa en
rättegång torde i flera fall avsaknaden av en häktningsmöjlighel i inled­ningsskedet
omintetgöra en lagföring eller i allt fall pä ett inte godtagbart sätt fördröja
den genom att den misstänkte häller sig undan. Att begränsa möjligheten till
häktning pä ett tidigt stadium är närmast liktydigt med alt samhället
beträffande vissa personer avstår frän ett domslolsförfarande. Detta är inte
acceptabelt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: En konsekvens av att den s. k. rallarparagrafen föresläs bli
avskaffad är alt möjligheten att lagfora personer som åtalats för brott med
lägre straff än fängelse i ett är försvåras. Ofta är nämligen den enda
effektiva möjligheten att få tag pä en åtalad, som undandrar sig delgivning av
stämning eller kallelse till förhandling, att häkta honom i hans utevaro. När
den som är häktad i sin utevaro sedan grips går det mycket fort att avgöra
målet. Enligt förslaget bortfaller denna möjlighet och målet får ligga i
avvaktan på preskription. Vid brott som exempelvis rattonykterhet,
undanhållande, egenmäktigt förfarande, bedrägligt beteen­de och skadegörelse,
vilkas straffminimum understiger ett år, bör det enligt vår mening finnas
möjlighet all häkta en åtalad i dennes utevaro, om han undanhåller sig
delgivning av stämning eller kallelse till förhandUng. Med utredningens förslag
minskas effektiviteten i domslolsarbelel med ökade kostnader för onödigt
efterspaningsarbete som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Tingsrätten har inget att erinra mot utredningens förslag i fråga om
häktning vid lindriga resp. svåra brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luleå
tingsrätt: Tingsrätten ansluter sig till utredarens bedömning, all särskilda
häktningsmöjligheter bör föreligga vid allvarliga brott och att ändring av
nuvarande regler inte bör ske. Den fråga som rests av Peter Nobel i särskilt
yttrande om stadgandets förenlighet med den europeiska konvenUonen om de
mänskliga rättigheterna och FN-konventionen om de medborgerliga och politiska
rättigheterna bör emellertid ytterligare upp­märksammas i del fortsatta
lagstiftningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
DV biträder förslaget att den s. k. rallarparagrafen av­skaffas men alt den
särskilda bestämmelsen om häktning i 24 kap. 2 § RB å andra sidan behålls. Även
den nuvarande bestämmelsen om häktning vid grövre brott bör som utredaren
föreslagit behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Enligt bestämmelser i 24 kap. 1 § andra stycket RB finns för närvarande
möjlighet att häkta även för vissa mindre kvalificerade brott om den misstänkte
inte har hemvist i landet och det skäligen kan befaras alt han avviker.
Utredningen har föreslagit att bestämmelsen upphävs (s. 137). RPS vill påpeka
att förslaget i praktiken innebär aft man avstår från lagföring i åtskilliga av
dessa fall, som enligt statistiken (s. 90) utgör två procent av alla
häktningar. Man skulle visserligen kunna använda reseförbud, som efter
misskötsamhet kan skärpas Ull häktning. Risken är dock stor att den misstänkte
hinner avvika utomlands innan häktningen kunnat verkställas. Förslaget avstyrks
därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:
RRV har ingen erinran mot utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen i Ronneby
polisdistrikt: Gripande och häktning med stöd     Prop. 1986/87:112 av 24 kap.
1 § andra stycket RB är ytterligt sällsynt vid Ronneby polismyn­dighet och
lagrummet saknar praktisk betydelse. Möjligen kan andra polis­myndigheter med
livligare turism och utlänningsförekomst ha annan upp­fattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Utredningen föreslår att häktning av den som saknar stadigt
hemvist i riket och som skäligen kan befaras avvika framdeles inte skall kunna
ske. Som skäl för förslaget anförs dels att denna häktningsgmnd blivit allt
mindre använd, dels att det genom reseförbud och anmälningsplikt finns
alternaUv till häktning i dessa fall. Samma för­slag framlades i betänkandet
(SOU 1977:50) angående översyn av häkt­ningsbestämmelserna. Då deklarerades
dock öppet att del för återfinnan­det av de personer, som häktningsgmnden
avser, krävs omfattande insat­ser och stora resurser. Så är fortfarande i hög
grad fallet. Det framstår som uppenbart att reseförbud och anmälningsskyldighet
vanligen inte utgör något alternativ av värde. Detta är särskilt påtagligt när
det gäller medbor­gare i de nordiska länderna, mellan vilka passkontroll inte
äger mm. Länsstyrelsen kan därför inte tillstyrka förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs polisdistrikt: Polismyndigheten ansluter sig till
utredningsmannens resonemang alt osäkerhet om gärningsmannens identitet
alltjämt skall vara häktningsgmnd, eftersom del vore olyckligt om allmänheten
fick den uppfattningen att man genom att vägra alt uppge namn och adress helt
kunde undandra sig lagföring och straff. Utrednings­mannen lar dock icke steget
fullt ut då han därefter - under hänvisning till proportionalitetsregeln - icke
vill tillämpa denna häktningsgrund vid baga­tellartade förseelser. I konsekvens
härmed skulle gripande då ej heller få ske, om gämingsmannen är okänd, vid t.
ex. ringa misshandel, åverkan eller snatteri. Enligt myndighetens uppfattning
vore det stötande för rätts­känslan om icke ens ett kortvarigt frihetsberövande
kunde ske för att fastställa identiteten, i vart fall då skadelidande finnes.
Om avsikten är att i stället utvidga tillämpningen av polisieringsrätten enligt
14 § polislagen eller möjligheten att medta någon till förhör enligt 23 kap. 8
§ RB bör detta klargöras i den kommande propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudsmän: Jag har inte några invändningar i sak mot utredarens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Häktning är aldrig&lt;br&gt;
obligatorisk. Men man kan säga, alt den är &amp;quot;halvobligatorisk&amp;quot; vid
grova&lt;br&gt;
brott. Härom stadgas i 24 kap. 1 § tredje stycket RB. Med denna benäm­&lt;br&gt;
ning avses att säga, att, under fömtsättning av erforderlig brottsmisstanke,&lt;br&gt;
häktning skall ske, om för brottet ej stadgas lindrigare straffan fängelse tvä&lt;br&gt;
år; dock fömtsätts jämväl, att del ej är uppenbart att anledning till häktning&lt;br&gt;
saknas. Vederbörande undgår alltså åtgärden, om han kan visa, alt flykt­&lt;br&gt;
fara etc. ej föreligger. Den bakomliggande tanken för denna stränga ord­&lt;br&gt;
ning är, att vid brott med så högt minimum i straffskalan häktning bör ske,&lt;br&gt;
eftersom den misstänktes fortsatta vistelse på fri fot vid mord o. d. skulle&lt;br&gt;
verka utmanande på allmänheten och stötande för den allmänna rättskäns­&lt;br&gt;
lan (se t. ex. Olivecrona, Rättegången i brottmål enligt RB, 1968, s. 222).&lt;br&gt;
Säkerligen är denna bedömning av samhällsmedlemmarnas reaktion i ge-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;men minst lika
verklighetsbelonad idag som tidigare.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
utredningsmannen behållit del ifrågavarande häklningsfallel (24 kap. 1 § andra
stycket RB i förslaget) - utan alt vilja skärpa beviskravet på den misstänktes
skuld men företagit den omformuleringen,. att &amp;quot;anled­ning&amp;quot; bytts ut
mot &amp;quot;skäl&amp;quot; i syfte att klarare markera kravet på att särskild
häktningsgmnd uppenbart skall saknas - ser nämnden ej anledning till
anmärkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bibehållandet har visseriigen en sakkunnig riktat den gensaga, att han på
anförda skäl finner tvivelaktigt, humvida regeln är förenlig med den europeiska
konventionen om de mänskliga rättigheterna och med 1966 års FN- konvention om
de medborgeriiga och politiska rättigheterna. Det synes honom, all häktning i
fall av detta slag kan komma under internatio­nell jurisdiktion med för riket
ofördelaktig påföljd. Forskningsnämnden finner sig ej kunna la ställning till
frågan, i vad mån denna tolkning av konventionerna är korrekt, ej heller Ull
frågan, humvida Sveriges Ullträde Ull dessa konventioner skulle hindra rikets
lagstiftare att i detta rent materiella avseende föreskriva en skydds- och
ordningsregel som, enligt samma lagstiftares bedömning, bärs upp av ett av
medborgama allmänt omfattat, fundamentalt rätlvisekrav. Man kan fråga, hur
motsvarande problem lösts i vissa andra länder som är väl kända för rigorösare
såväl brottsundersöknings- som brottsbekämpningsmetoder än vårt ganska tole­ranta
svenska samhälle (i betänkandet redogörs summariskt för förhållan­dena i några
europeiska stater, utanför Norden förekommer England, Väsftyskland och
Nederiänderna); att exempelvis den misstänkte ges fri mot (hög) borgen även vid
myckel grova brott, såsom förekommer på mänga häll, torde vi knappast anse
acceptabelt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
säger sig självt, att varje bedömning av frågan, om ett tvångsmedel bör
tillgripas, bör ske med beaktande även av det men som åsamkas vederbörande
genom åtgärden; en avvägning fordras mellan denna skade­risk och intresset av
aft brottsbekämpningen blir effekUv. Självklart är vidare, att
tvångsmedelsläran behärskas av principen, alt vid valet mellan olika i och för
sig relevanta tvångsmedel det för den enskilde lindrigaste skall väljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund: Den särskilda fråga som advokat Peter Nobel rest om ändring av
reglerna för s. k. obligatorisk häktning finner samfundet kunna anstå för att
prövas på nytt, sedan de nu föreslagna reglema fått verka en lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Förbundet kan godtaga utredarens förslag om att upphäva den
särskilda regeln om häktning av den som saknar stadigt hemvist inom riket, 24
kap. 1 § 2 stycket RB. Även vad som i övrigt sägs om häktning vid lindrigare
broU lämnar förbundet utan erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
häktning vid svåra brott ansluter sig förbundet Ull utreda­rens åsikt all
häktning som huvudregel liksom nu skall ske om minimistraf­fet för broftel är
två år eller däröver. Förbundet tar således avstånd frän det särskilda
yttrandet av Peter Nobel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen tillstyrker på av utredaren&lt;br&gt;
anförda skäl att den s. k. rallarparagrafen (24 kap. 1 § 2 stycket RB)&lt;br&gt;
avskaffas.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
vore, som utredningsmannen framhållit, oUllfredsställande att behö- Prop.
1986/87:112 va släppa den misstänkte trots att man inte har lyckats identifera
honom och därför nästan helt saknar möjligheter att vidare utreda brottet. Be­stämmelsen
i 24 kap. 2 § RB bör därför kvarstå oförändrad. Enligt för­eningens mening
tillämpas häktning på denna gmnd mycket sällan. När del gäller bagatellartade
förseelser nedlägger åklagaren ofta fömndersökning­en mot en utlänning på den
gmnden att gärningsmannen lämnat landet och inte förväntas återvända hit.
Möjligheterna till lagföring i hemlandet har kommit all utnyttjas alltmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
delar utredarens uppfattning att regeln om obligatorisk häktning bör kvarstå.
Det vore stötande för det allmänna rättsmedvetandet om personer som misstänks
för grova brott skulle försältas på fri fot före lagföring. Föreningen delar
också utredarens uppfattning att nuvarande tvåårsgränsen inte bör höjas. Vissa
allvarliga brott med ett straffminimum på fängelse två år kräver av olika skäl
en snabb handläggning. Föreningen tänker i första hand pä mål rörande våldtäkt
och mordbrand, där bevismöj­ligheterna snabbt försvagas med tiden och
påfrestningarna för offren i väntan på huvudförhandling ofta är myckel stora.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Möjligheten att använda häktning vid misstan­ke om brott där
maximistraffet är under ett år och den misstänkte inte har stadigt hemvist i
riket och del föreligger flyktfara, dvs. 24 kap. 1 § andra stycket försvinner i
den nya utformningen av 1 §. Enligt vår uppfattning bör denna möjlighet till
häktning finnas kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Röda korset: Vidare stöder SRK advokaten Peter Nobels påpe­kande alt den s. k.
obligatoriska häktningen dvs. 24 kap. 1 § RB står i strid mot såväl den
europeiska konvenUonen om mänskliga rättigheter som FN-konventionen om de
medborgerliga och politiska rättigheterna. FN-kon­ventionen förbjuder
uttryckligen en allmän regel om att personer som avvaktar rättegång hålls i
förvar. Det är viktigt att poängtera all denna paragraf mer kommit att användas
som ett led i brottsbekämpningen än alt säkerställa en god rättsskipning. SRK
begär därför att bestämmelsen tas ur lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
Förbundet Ullstyrker utredningens förslag alt den nuvarande presumtionen bör
bibehållas för häktning då misstanke föreligger om brott för vilket inte kan
följa lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
tillstyrker vidare utredningens förslag om upphävande av den s. k.
rallarparagrafen i 24 kap. 1 § 2 stycket RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Avdelning­en anser i likhet
med utredaren all presumUonsregeln om häktning vid svåra brott bör kvarstå. Det
är dock angeläget att denna bestämmelse -liksom andra - överses sedan en ny
lagstiftning gmndad pä betänkandet varit i kraft någon tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare: RFHL kräver att den s.k. obligatoriska
häktningen utmönstras ur RB. Angående motive­ringen härför se under avsnitt
Allmänna synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Proportionalitetsprincipen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om ett lagfästande av en proportionalitetsregel har tillstyrkts av flertalet av
de remissinstanser som har berört frågan. Av dessa har följande utan närmare
kommentarer tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran.
Regionåklagarmyndigheten i Gävle, åklagarmyndigheten i Växjö åklagar­distrikt,
domstolsverket, kriminalvårdsstyrelsen, riksrevisionsverket och Sveriges
domareförbund. Flera remissinstanser har ifrågasatt behovet av en uttrycklig
bestämmmdse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
I prakUken torde redan vid all slraffprocessuell tvångsmedelsan­vändning
tillämpas en proportionalitetsprincip av del slag som avses i förslaget. En
lagstiftning skulle här närmast innebära en kodifiering av den ordning som
etablerats i praxis. Jag har ingen invändning mot all detta sker. Det kan vara
en fördel att en princip som allmänt tillämpas också kommer till klart uttryck
i lagtexten. Det kan emellertid diskuteras om det är lämpligt att införa en
uttrycklig proportionalilelsbestämmelse vars räck­vidd är begränsad till de i
utredningsförslaget aktuella tvångsmedlen. Även om någon risk för motsatsslut
vid tillämpningen av de tvångsmedel som faller utanför den formella regelns
räckvidd knappast behöver befaras skulle det vara bättre om en
proportionaHlelsregel när den lagfästs ges en sådan utformning all del klart
framgår att den avser all slraffprocessuell Ivångsmedelsanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de omständigheter som enligt den föreslagna regeln skall beaktas anges särskilt
den påföljd som kan antas följa på brottet. Det är enligt min mening önskvärt
att stadgandet i denna del nyanseras något, åtminstone genom uttalanden i
motiven. Del kan ofta vara svårt att på ett tidigt utredningsstadium bedöma
vilken påföljd som kan komma all bli aktuell i del enskilda fallet. Från
principiell synpunkt är del enligt min mening också viktigt att understryka att
tvångsingripanden som pä ulredningssta-diet framstår som motiverade måste få
användas även om den förväntade påföljden är villkorlig dom eller annan
kriminalvård i frihet. Till skillnad från utredningen anser jag detta gälla
även häktning på grund av recidiv­fara. Behovet av att genom frihetsberövande
kunna avbryta en pågående brottslighet är ett helt annat i omedelbar anslutning
till det första poHsingri-pandet än senare när påföljdsfrågan avgörs. Vid det
senare tillfället har gärningsmannen ofta fått viss kuraliv hjälp, han har i
förekommande fall tillnyktrat eller avgiftats och kontakter kan ha etablerats
med bl a sociala myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
utformningen av förbudet mot häktning i fall då det kan antas all den
misstänkte kommer alt dömas endast till böter vill jag här , erinra om vad jag
ovan anfört under avsnittet rörande häktning vid lindriga brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Proportionalitetsregeln till­styrks. I motiven bör erinras om all
principen bör gälla för tillämpningen av alla tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Förslaget Ullslyrks. Avgörandet av&lt;br&gt;
en anhållnings- och häktningsfråga måste ske med beaktande av sådana&lt;br&gt;
förhållanden som regeln uttrycker. Enligt min mening är lagfästandet av en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådan regel i stort sett
det enda man behöver göra för att tillförsäkra sig om     Prop. 1986/87:112 en
enligt direktiven önskvärd uppstramning av tvångsmedelsanvändning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: I praktiken sker redan nu en avvägning av den art
förslaget avser, varför regeln synes sakna egentlig funktion. Det kan
emellertid hävdas alt det är en fördel - särskilt då fråga är om tvångsmedel -
att de regler som tillämpas också verbali­seras. Dessutom finns motsvarande
regel i såväl dansk, norsk som finsk lagtext. Jag vill emellertid ifrågasätta
det befogade i alt uttryckligen i lagtexten ange att den förväntade påföljden
skall tillmätas självständig betydelse för utgången av häklningsfrågan. Det är
systematiskt oriktigt att på detta sätt låta den förmodade straffmätningen
påverka nyttjandet av utredningsmässigt motiverade tvångsåtgärder och svårt att
redan på så tidigt stadium avgöra vilken påföljd som kommer att väljas i det
enskilda fallet. Därtill kommer att påföljdsvalet inte sällan pä ett avgörande
sätt påverkas just av alt den tilltalade varit häktad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: - - - I själva verket tillämpas denna regel vid varje
beslut om tvångsmedel, oavsett om delta fattas av polis, åklagare eller
domstol. Utredningen föreslär en mer allmänt hållen bestämmelse som lämnar
visst utrymme för myndigheternas fria bedömning. Med hänsyn till att en sådan
regel med nödvändighet blir tämligen vag till sitt innehåll och Ull att praxis
väl synes följa lagstiftarens intentioner ifrågasätter jag om behov av en
särskild proportionalitetsregel föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: Det kan ifrågasättas om det finns egentligt behov av den föreslagna
proportionalitetsregeln i 3 §. Bestämmelsen är för övrigt så allmänt hällen att
den knappast kan ge någon egentlig ledning för rätlstill-lämpningen. Hovrätten
tillstyrker emellertid ändå förslaget, eftersom be­stämmelsen understryker
viklen av all domstolarna alltid använder det minst ingripande tvångsmedlet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: Som har framgått Udigare ställer sig tingsrätten bakom förslaget alt
en uttrycklig proportionalitetsregel lagfästs. Tingsrät­ten har heller inte
något att invända mot den närmare utformning som regeln fått i förslaget. För
att ge den ett konkret innehåll har angetts att avvägningen skall ske med
hänsyn till den påföljd som kan antas komma att utdömas. Emellertid uttalas i
motiven (s. 142) att, om det kan förväntas alt påföljden i det enskilda fallet
kommer all bli villkorlig dom eller skydds­tillsyn, utrymmet för häktning på
grund av recidivfara dock torde vara mycket begränsat. Tingsrätten delar i
princip denna uppfattning. Emeller­tid har den inte samma styrka i
skyddstillsynsfallen som i de fall då villkorlig dom ligger närmast Ull hands.
Som har sagts tidigare kan just häktning vid recidivfara vara det enda
realistiska alternativet för all bryta en pågående brottsperiod hos den
misstänkte. Det kan t. o. m. vara så att det frihetsberövande som häktningen
innebär skapar fömtsättningar för kriminalvård i frihet. Allmänpreventionens
krav på en kraftig reaktion från samhällets sida blir Ullgodoseil genom
häktningen (jfr 28 kap. 3 § BrB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Lagfästandet av proportionalitetsprincipen in­&lt;br&gt;
nebär knappast någon ändring av gällande rättstillämpning, eftersom en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avvägning
mellan mål och medel alltid ligger i botten vid prövningen av en Prop.
1986/87:112 häktningsframställning. Vi har inga invändningar mot att denna
praxis kommer till uttryck direkt i lagtexten. Del kan få en viss betydelse som
skydd mot obefogade frihetsberövanden. Proportionalitetsprincipen sätter
häktningsalternaliven i blickfånget. Vi har i värt yttrande gått emot utred­ningsmannens
förslag att minska antalet häktningar genom att skärpa kraven för häktning vid
återfallsrisk. En naturligare väg att försöka minska antalet frihetsberövanden
vore att effektivisera häktningsalternaliven. För att rätten skall fä tillgäng
till ett underlag för bedömningen om det kan finnas fömtsättningar för ett
lindrigare tvångsmedel än häktning, bör den­na fråga undersökas redan i samband
med anhållandet. För att understryka vikten av att frågan om
häktningsalternativ övervägs redan i initialskedet av fömndersökningen bör 24
kap. 10 § tillföras en bestämmelse om att åklagaren redan i samband med sin
anmälan av häklningsfrågan eller senast vid häktningsförhandlingen skall ange
vilka fömtsättningar som finns alt utnyttja något annat tvångsmedel än
häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Del kan ifrågasättas om inte en proportionalitets­princip av angivet
innehåll redan nu allmänt beaktas i praxis. Med hänsyn till att de personella
tvångsmedlen i möjligaste män bör begränsas har tingsrätten dock inget alt
invända mot all den föreslagna allmänt hållna regeln intas i lagtexten. Någon
saklig förändring torde den dock knappast innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet: Se under avsnittet om rannsakningsöver­vakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Blekinge län: Motsvarande bestämmelse finns i en del andra länders
processlagstiftning. Länsstyrelsen anser att regeln är fömuf-tig och kan vara
ett bra avvägningsinslmmenl i svära bedömningssitua­tioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: Tvängsmedelskommittén föreslog i sitt betän­kande med förslag till
bl. a. en ivängsmedelslag att behovs- och proportio-nalitelsprincipema skulle
las in i lag. I milt yttrande över förslaget förkla­rade jag mig ha intet att
erinra däremot men tillade att detta också borde ske beträffande de personella
tvångsmedlen i 24 och 25 kap. RB. Jag förutsätter att en samordning sker så att
det blir likformiga bestämmelser i fråga om tillämpningen av angivna principer
på de skilda tvångsmedelsom­rådena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Forskningsnämnden&lt;br&gt;
är inte övertygad om behovet av nya uttryckliga lagregler i detta stycke.&lt;br&gt;
Hittillsvarande ordning synes ej vara behäftad med så påtagliga brister och&lt;br&gt;
mot densamma synes ej kritik av sådan omfattning ha riktats, att tillräck­&lt;br&gt;
liga motiv för kompletteringen föreligger. Därtill kommer, att den föreslag­&lt;br&gt;
na formuleringen verkar svårtolkad och därför kan medföra tidsödande&lt;br&gt;
procedere i domstolarna i det konkreta fallet. Hur företas bedömningen av&lt;br&gt;
ingreppels oskälighet contra den beräknade påföljdens tyngd? På vilka&lt;br&gt;
&amp;quot;omständigheter&amp;quot; utöver dem som hänför sig Ull oskälighelen och
påfölj­&lt;br&gt;
den har förslagsställaren tänkt; och finns överhuvud sådana? Är den miss­&lt;br&gt;
tänktes personliga förhållanden - och i så fall vilka av dem - en sådan?&lt;br&gt;
(utöver vad som anges i den föreslagna paragrafens andra och tredje&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stycken.) Regleringen, som
åtminstone formellt är vittomfattande, övergår     Prop. 1986/87:112 närmast
till en ickereglering. I förslagets 25:1 ges en bestämmelse om vissa
alternativ  till  häktning  (rannsakningsövervakning,   reseförbud,  anmäl­ningsskyldighet)
och därvid görs ett uttalande om del mindre ingripande tvångsmedlets prioritet;
borde ej detta anses tillfyllest?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Advokatsamfund: Samfundet tillstyrker varmt förslaget till in­förande av en
uttrycklig proportionalitetsregel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Utredaren har föreslagit en allmänt hål­len regel, som
lämnar stort utrymme för myndigheternas fria bedömning vid avvägningen mellan
intresset av och effektiviteten i brottsbekämpning­en och den skada som
uppkommer för den drabbade. Utredaren betonar att den valda formuleringen inte
innebär något förbud mot en häktning ens dä del står klart att påföljden kommer
att bli villkorlig dom eller vård i frihet. Föreningen vill för sin del
ifrågasätta om en så allmänt hållen regel som endast innebär en erinran om en
intresseavvägning som allUd måste göras fyller någon större funktion. Det finns
dock inget alt erinra mot att proportionalitetsprincipen skrivs in i RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrättsrörelsen:
I och för sig följer proportionalitetsprincipen redan av reglema i 2 kap. 12 §
regeringsformen. Del är nedstämmande att utredningen finner det behövligt att i
rättegångsbalken upprepa denna för alla ingripanden mot den enskildes frihet
fundamentala gmndsats. Utred­ningens bedömning på denna punkt är troligen
realistisk och förslaget kan därför Ull styrkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Del är självfallet av
central betydelse att ha klara principer och riktlinjer vid avvägning av de
olika intressen som måste beaktas vid beslut om straff­processuella
frihetsberövanden. Avdelningen har ingen erinran mot den utformning
proportionalitetsprincipen fått i betänkandet. Det kan möjligen ifrågasättas om
principen — som ju ingår bland våra allmänna rättsgmnd-satser - skall lagfästas
just på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Frister - förfarandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 En anpassning till Europakonventionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Mot bakgmnd av vad den europeiska kommissionen har uttalat är det nödvändigt
all ändra gällande regler om frister för anhållande och häkt­ning. De förslag
som utredaren har presenterat härom föranleder inte någon erinran frän min
sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Förslaget till avkortning av de tidsfrister som gäller i inledningsske­&lt;br&gt;
det av ett frihetsberövande är en följd av en nödvändig anpassning till&lt;br&gt;
Europakonventionens krav och måste därför godtas. Dock kan det förvän­&lt;br&gt;
tas leda till ökade kostnader och svårigheter både av organisatorisk art och&lt;br&gt;
vid den praktiska hanteringen av anhållnings- och häktningsinstitulen.&lt;br&gt;
Utredningen har enligt min mening utformat anpassningen till de kortare&lt;br&gt;
tidsfristerna på ett i huvudsak ändamålsenligt sätt. Med reservation för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viss kritik på enskilda
punkter tillstyrker jag därför förslaget rörande nya     Prop. 1986/87:112
tidsfrister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid
bör frågan hur åklagaren respektive domstolen får utnyttja fristerna
ytterligare utvecklas genom motivutlalanden. Får exempelvis rätten låta anstå
med utsättande av häktningsförhandling därför att åklaga­ren i samband med att
han anmäler en häklningsfräga förklarat sig av utredningsskäl behöva viss
ytterligare respit? Eller skall i ett sådant fall åklagaren fullt ut utnyttja
sin frist, med vad detta kan innebära för rätlens möjligheter till
ändamålsenlig planering inför häktningsförhandlingen? Kan åklagaren för alt
underlätta rätlens planering lämna upplysning om alt han eventuellt inom kort
avser att anmäla en häktningsfråga? Hur skall gränsen dras mellan en sådan
upplysning och en anmälan som medför skyldighet enligt 24:11 för domstolen att
utan dröjsmål hålla förhandling i häktnings­frägan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Stockholms och Gotlands län: Utredning­en borde enligt min mening närmare ha utrett
frågan angående möjligheten att bekläda åklagaren med domsmakt och därigenom på
ett enklare sätt lösa föreliggande frågor. Europakommissionens uttalande tycks
medgiva en sådan lösning. Delta förslag skulle enligt min mening medföra
väsenUigt lägre kostnader än utredarens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Jönköping: Utredaren har diskuterat frå­gan om polisen i stället för
åklagaren borde hanlera frågorna om tvångsme­del t o m häktningsförhandling men
ej funnit skäl föreslå någon sådan förändring. Delta anser jag välgmndat. Ur
rättssäkerhetssynpunkt anser jag det vara angeläget att frågan om ett
frihetsberövande skyndsamt prövas av en åklagare. Anhållningsinstitutet bör
därför vara kvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna fristerna för häktningsanmälan till rätten och förhandling­ar i
häktningsfrågan får accepteras. Däremot avstyrkes förslaget alt åkla­garen till
rätten skall anmäla frågan om häktning. Enligt utredaren är avsikten att
åklagaren skall kunna göra en häklningsanmälan även om han ännu inte har kunnat
ta definitiv ställning i frågan om han skall begära den anhållne häktad eller
inte. Något praktiskt behov av en sådan rutin torde ej finnas. Jag anser att
åklagaren inom angivna lidsramar skall göra framställ­ning till rätten om
häktning och då äfren angiva gmnderna härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Med hänsyn till våra internatio­nella åtaganden är det nödvändigt att
anpassa regelsystemet i enlighet därmed. Utredningsförslaget måste därför
godtas. Jag delar utredningens uppfattning, att häktningsfråga också
fortsättningsvis ska prövas av allmän domstol. Jag anser likaså att det inte
finns anledning att i övrigt göra ingrepp i det system som rör
kompetensfördelningen mellan polis och åklagare. Polisen ska inte vara
anhållningsmyndighet (s 144).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Göteborg: Dä Sverige förbundit sig att&lt;br&gt;
anpassa sina regler om anhållande och häktning till den tolkning av Euro­&lt;br&gt;
pakonventionen angående skydd för de mänskliga rätUgheterna och de&lt;br&gt;
gmndläggande friheterna som nu fastslagits, saknas anledning alt argu­&lt;br&gt;
mentera mot en sådan anpassning. Det är emellertid uppenbart att de&lt;br&gt;
regler för snabb domstolsprövning av frihetsberövande som kan tyckas&lt;br&gt;
självklara i de tättbefolkade centraleuropeiska ländema föranleder spe-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14  
Riksdagen 1986187.1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ciella svårigheter i värt
glest befolkade och geografiskt utsträckta land. Del     Prop. 1986/87:112
måste därför betonas, all en sådan förkortning av fristerna, som nu före­slås,
medför praktiska problem och kommer all innebära ett avsevärt merarbete för
bland andra polis, åklagare och domstolar ulan alt några säkra vinster för den
frihetsberövades rättssäkerhet är att vänta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
frågan hur den Ullgängliga fyradagarsfristen skall fördelas mellan åklagare och
domstol tillstyrks utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Häktningsutredningen har presenterat bl a ett förslag till
ändring av rättegångsbalken vari regler om främst frislberäkning har anpassats
till konventionens innehåll. Förslaget innebär i detta avseende en god lösning
utifrån de givna fömtsättningama. Utredningen synes något ha övervägt ett
system med frislående häktnings-domare. Det kunde ha varit av värde om man
närmare hade uppehållit sig vid och belyst en sådan alternativ lösning.
Åtskilligt talar för att en sådan hade kunnat bli lika effektiv men mindre
kostsam. Då delta ej är utrett Ullstyrkes det framlagda förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Utredningen har avvisat ett sy­stem av frislående åklagare, som
enbart prövar frågor om frihetsberö­vande, med ett konstaterande att en sådan
ordning vore systemfrämmande och kostnadskrävande. Den av utredningen
föreslagna lösningen torde inte bli mindre kostnadskrävande. På gmnd av den
korta Udsfrislen måste man räkna med att åklagaren utom i de allra enklaste
målen, vilka för övrigt vid borttagande av recidivfaran som häktningsgrund inte
blir frekventa, måste närvara vid förhören. I stor utsträckning torde även
försvarare bli tvungna att närvara, enär några häklningspromemorior eller
motsvarande icke hin­ner bli utskrivna. Förhör och utredningsålgärder måste i
stor utsträckning pågå utom kontorstid såväl vardag som helgdag. Enligt avsnitt
14.5 skall förhandling åtminstone delvis hållas i tingshus, vilket kräver
Iransportper-sonal, som drar kostnad utöver angivna domslolskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ett system med &amp;quot;häklningsåklagare&amp;quot; såsom särskilda tjänster i
regionerna, kan dessa vid sidan av häklningsfunktionen ha administrativa
uppgifter inom regionen och gå utanför det hierakiska systemet.
Häkt-ningsförhandlingama kan hållas i anslutning till anhållningsavdelningarna,
&amp;quot;häktningsåklagaren&amp;quot; ges befogenhet all förordna om offentJig
försvarare m.m. Häktningsbeslut skulle anmälas närmaste söckendag till den
tings­rätt, som är behörig domstol. Denna handlägger fortsättningsvis målet.
Ett system av denna typ torde ur ekonomisk synpunkt vara alt föredraga
samtidigt som del torde medföra en smidigare och effektivare handlägg­ning av
häklningsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeln
att häktningsfrågan skall anmälas till domstol snarast möjligt,&lt;br&gt;
d. v. s. i regel samma dag som anhållandet har skett eller dagen efter,&lt;br&gt;
kommer att medföra anmälningar, som inte leder Ull häktningsförhandling,&lt;br&gt;
enär häktningsskälen bortfallit, men också Ull fall där efter häktningsbeslut&lt;br&gt;
framställningar om frigivning blir frekventa. Sådant beslut måste i den&lt;br&gt;
misstänktes intresse fattas såväl utom kontorslid som lördagar och sönda­&lt;br&gt;
gar. Utredarens ståndpunkt i avsnitt 14.5 om beredskap för domstolarna&lt;br&gt;
arbetsfria dagar under en begränsad tidsrymd av några timmar är således&lt;br&gt;
verklighetsfrämmande. Även anmälningar om tilltänkta häktningar och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frigivning
av häktade måste få göras under andra Uder än ett par förmid-     Prop.
1986/87:112 dagstimmar, förslagsvis 08.00 - 22.00 alla dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget skall rätten pröva häktningsfrågan senast fyra dagar efter del den
misstänkte faktiskt frihetsberövals, d. v. s. gripits eller i visst fall
anhållits. I det icke ovanliga fallet, att gripande skett en dag före klockan
24.00 men anhållandet skett påföljande dag efter klockan 00.00 uppstår en
skillnad mellan beräkning av fristerna enligt föreslagen lydelse av 24 kap 10 §
och 11 § rättegångsbalken. Denna diskrepans bör undanrö­jas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: Vilken mening man än må ha om nuvarande ordningens tidsfrister är det
bara all konstatera alt de ej står i överensstämmelse med Europakonventionens
krav samt att en anpassning efter dem nu måste ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Härnösand: YZ-regionen utgör ett bered-skapsomräde och beredskapen fördelas
mellan regionens fem åklagarmyn­digheter enligt en av regionåklagarmyndigheten
årligen fastställd bered­skapslista. Inom varje beredskapsmyndighet fastställer
chefsåklagaren be­redskapstjänstgöringen för respektive myndighets åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Systemet
medför alt varje åklagare, som ej befriats av åldersskäl, fullgör omkring 3-4
veckors beredskapstjänslgöring per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Systemet
fungerar överraskande väl med hänsyn Ull regionens geografis­ka omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
anhållningsbeslut under lördagar-söndagar som ej häves redan av beredskapsåklagaren
kan i allmänhet fullföljas med häktningsframställning av på målet lottad
&amp;quot;ordinarie&amp;quot; åklagare under nästföljande måndag. Vid s. k. långhelger
måste däremot längre anhållningstider utnyttjas. Det före­kommer endast
undanlags vis att jouräklagaren gör häktningsframställning­ar i annat distrikt
än det egna under beredskapstjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu framlagda förslagen om frister för anmälan av häktningsfråga (§ 10) och för
förhandling (§ 11) skulle ur åklagarsynpunkl sålunda i de flesta fall kunna
godtagas utan ändring av tillämpade mtiner, om &amp;quot;synner-Uga skäl&amp;quot; (§
10) också omfattar den fördröjning, som oundvikligen upp­kommerunder
lördags—söndagsdygnen innan kommunikation kan upprät­tas med ordinarie åklagare
vid den myndighet som skall handlägga målet fortsättningsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreställer mig all denne skall hinna informera sig så alt anmälan om
häklningsfräga kan ske till domstolen samma dag. Alla gripanden under jourtid
fredag-lördag-söndag skulle i så fall kunna hanteras utan att
beredskapstjänstgörande åklagare måste inträda i målet med häktningsan­mälan
Ull behörig domstol på annan ort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
långhelger skulle frågan i denna region kunna lösas genom alt åtminstone
åklagare i Sundsvalls- och Östersunds åklagardistrikt har nå­gon form av s. k.
bakjour med skyldighet alt inträda vid häktningsfall som icke medger uppskov
Ull nästkommande arbetsdag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
&amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; ej skall innefatta uppskov på gmnd av kommuni-&lt;br&gt;
kalionshinder den tid som erfordras för att ordinarie åklagare skall hinna&lt;br&gt;
övertaga målet i samband med vanliga veckoslut måste vårt beredskaps-&lt;br&gt;
syslem ändras väsentligt. En återgång till tidigare ordning med indelning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
regionen i tre beredskapsområden kan övervägas. Beredskapstjänstgö- Prop.
1986/87:112 rande åklagare i regionen får då emellertid 7-9 veckors beredskap
under året. En annan möjlighet kan vara regelmässig &amp;quot;bakjour&amp;quot; av
annan åklaga­re, som kan övertaga beredskapen om kollegan blir upptagen av
visst ärende. Även i detta fall ökar beredskapstiden för regionens åklagare
avsevärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
konsekvenser de korta fristerna kan medföra för polisarbetet kan ej
överblickas. Att väsentligt ökade utredningsresurser måste tillhandahål­las som
kriminaljour eller liknande än vad som är fallet enligt nuvarande ordning i
denna regions polisdistrikt förefaller uppenbart om inte ansprå­ken pä
utredningsunderlag för prövning av häktningsfrägorna i allt för hög grad skall
eftersättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Några kommentarer bör även gö­ras beträffande utredningens framlagda
förslag beträffande förkortning av nu gällande tidsfrister i samband med
handläggningen av anhållnings- och häktningsfrågor. Mot bakgmnd av anledningen
till de framlagda förslagen torde del inte vara annat att göra än att acceptera
dem. Konsekvenserna av den nya ordningen för polis- och åklagarväsendets del
kan emellertid inte överblickas för närvarande. Det torde dock redan nu stå
helt klart att de nya reglerna kommer att kräva resursförstärkningar i en eller
annan form samt att detta i sin tur kommer att medföra kostnadsökningar. Om
sådana förändringar inte skulle genomföras skulle med all säkerhet oacceptabla
effektivitetsförluster uppstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Luleå: Låt mig först deklarera alt det nuvarande systemet med anhållande -
häktning enligt min mening funge­rar fullt tillfredsställande och alt del
tillgodoser den enskildes intresse av en snabb domstolsprövning. Huvudregeln är
ju att åklagaren skall avge häktningsframställning dagen efter anhållandet och
domstolen håller sedan ofta häktningsförhandling ytterligare någon dag
därefter. I ett relativt litet antal fall behöver tiden utsträckas och då sker
det i den enskildes intresse. De skäl som framfördes av kritikerna till 1974
års utredningsförslag såsom de framkommer pä sid. 145 i SOU 1985:27 synes
alltjämt relevanta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man sedan accepterar all Europakommissionens praxis skall vara utgångspunkt
måste domstolsprövning ske inom fyra dagar från frihetsbe­rövandet. Jag delar
utredarens uppfattning att större delen av den tiden bör disponeras av polis —
åklagare. Däremot kan ifrågasättas om del bara är vid synnerliga skäl som tiden
för häktningsframställning far utsträckas utöver en dag. Det skulle ge
åklagaren mer tid all bedöma häktningsfrågan i svårbedömda fall och det skulle
innebära att man i betydligt mindre utsträckning skulle behöva begära någon
häktad om man använder sig av den nuvarande lydelsen och sade att om del behövs
ytterligare utredning för prövning av häktningsfrågan får åklagaren göra
anmälan senast å tredje dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsåklagarmyndigheten
för speciella mål: 1 den allmänna motivering­&lt;br&gt;
en (sid 146) anför utredningen att åklagarens frist för att anmäla häktnings­&lt;br&gt;
frågan bör vara absolut och att om anmälan inte görs skall den misstänkte&lt;br&gt;
omedelbart friges (naturligtvis av åklagaren). I samma stycke anför utred­&lt;br&gt;
ningen vidare: &amp;quot;Har däremot anmälan skett inom den föreskrivna tiden,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;men förhandlingen inte
kunnat hållas inom fyradagarsfristen på gmnd av     Prop. 1986/87:112
ofömtsedda omständigheter av force majeure-karaktär bör del inte ställas upp
någon motsvarande regel. Frågan om frihetsberövandels bestånd får i sädana
situationer prövas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall och
mot bakgmnd av proportionalitetsprincipen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har svårt att förstå dessa uttalanden av utredningen. Såvitt jag kunnat finna
har uttalandet om att domstolens fyradagarsfrist för hållande av förhandling
inte skulle vara absolut inte stöd i den föreslagna lagtexten. Om meningen är
alt domslolsfrislen skulle vara relativ borde det även klart framgå vad som kan
förlänga denna frist, vad som skall ske om fristen inte hålls, hur långt den
kan utsträckas och vem som eventuellt skall fatta nytt beslut i
anhållningsfrågan (jfr vad som skall ske, om åklagaren inte håller
tredagarsfristen enligt 10 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Jag tillstyrker försla­get för den erforderliga
anpassningen av fristerna till Europakonventionen. Jag vill understryka alt de
nya bestämmelserna i detta hänseende kommer att ställa ökade krav på att
åklagama fullgör sina arbetsuppgifter utanför ordinarie arbetstid. En ändring
av den nuvarande beredskapstjänstgöring­en blir nödvändig. För Stockholms del
synes en övergäng Ull jourtjänslgö-ring behövas, ett system som också frän
andra synpunkter har betydande fördelar inte minst från rättssäkerhetssynpunkt.
Emellertid kan en jourha­vande åklagare inte i alla fall ersätta den ordinarie
åklagaren. I vissa komplicerade mål krävs t ex alt åklagamppgiften vid en
häktningsförhand­ling utförs av den ordinarie åklagaren även när förhandlingen
hålls under en helg. För Stockholms del torde detta säkeriigen komma att
inträffa inte så sällan. Härigenom ändras de förpliktelser som följer med en
åklagar-tjänst i inte oväsentlig grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Med hänsyn Ull Euro­pakommissionens och
Europadomstolens avgöranden kan några invänd­ningar inte resas mot
utredningsförslaget vad gäller såväl maximal tids­rymd från gripandet Ull
domstolsprövningen som fördelningen av den tillgängliga tiden mellan polis,
åklagare och domstol. Däremot är jag kriUsk till den så gott som totala brislen
på diskussion med alternativa förslag Ull lösningar vad gäller de många och
svåra praktiska handläggningsfrågor som uppkommer. Denna till stora delar helt
nya verksamhet kräver om­sorgsfull planering med hänsyn till såväl kraven på
god funktion och rimliga arbetsförhållanden för alla inblandade parter som
kostnadsaspek­ten. Den saknad av djup i praktiska frågor som belänkandet
genomgående visar tyder på viss obekantskap med hur arbetet kan komma att
gestalla sig i åklagardistrikt med en pressad arbetssituation. Del är av
största vikt att dessa frågeställningar omgående penetreras. Härvid bör
givetvis även en överarbetning ske ifråga om nödvändiga ändringar i det nu
fungerande systemet för åklagarnas beredskapstjänslgöring vilken med nuvarande
uppbyggnad inte minst i storstadsområden redan har nått maximal
utnytl-jandegrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: De frister som utredning­&lt;br&gt;
en föreslär för bl. a. domstols prövning av häktning kommer uppenbarligen&lt;br&gt;
inte alltid att gagna den misstänktes intressen. Del främsta problemet blir,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
utredningen konstaterat, att utredningstakten kommer all bli myckel Prop.
1986/87:112 pressad och alt domstolen pä gmnd av den korta utredningstiden inte
sällan kommer att ha ett mindre omfattande beslutsunderlag vid häktnings­förhandlingen
än vad som är fallet med nuvarande regler. Delta torde emellertid bli en
oundvikhg följd av de nya reglerna. Även om huvuddelen av fyradagarsfristen
kommer att användas av polis och åklagare får man räkna med ett mindre
utredningsmaterial vid häktningsförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidspressen
ökas också av att fristerna beräknas utan hänsynstagande till helgdagar. Med
hänsyn till alt de föreslagna reglema gmndar sig pä Europakommissionens
uttalanden finner jag inte anledning att ytterligare beröra reglerna om
tidsfristema och deras beräkning. Jag har inte heller någon synpunkt på
utredningens förslag till beräkning av tidsfristema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: Utredningen går helt förbi all förbereddsema Ull en
häktningsförhandling kräver en inte obetyd­lig arbetsinsats. I inledningsskedet
av en utredning arbetar ofta ett flertal personer från flera sektioner och
deras insamlade uppgifter skall samman­ställas. Materialet skall nedskrivas och
kop''&amp;quot;&amp;quot;as och tillställas åklagaren. Detta är häktningspromemorian.
Finns åklagaren på samma ort kräver distributionen ingen nämnvärd Ud, men
annars måste den gå med bud kanske flera mil. Åklagaren måste läsa över, värdera
saml informera sig. När del gäller frihetsberövanden är del aUlid brådskande
men i nuläget vet åklagaren att någon PM inte behövs förtån efter flera dagar,
varför han och utredningspersonalen kan helt koncentrera sig på
brottsutredningen. Detta resulterar, vilket häktningsutredningen också funnit,
i att häktning ofta underläts. Genom att tvinga fram en akUvitet i första hand
för frågan om frihetsberövandet och icke brottet kommer den misstänkte i
betydligt sämre läge. Ger man utredning något mer tid även inom ramen för
Europa­konventionens krav, så kan man säkerligen hålla nere antalet
häktningsför­handlingar. Det är bland annat i detta sammanhang man måste beakta
kvaliteten på åklagarbeslulet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naturligtvis viktigt att häktningsförhandling hålles snarast möjligt.
Häklningsutredningen har satt den fjärde dagen som absolut sista dag för
förhandling. Jag menar, att ur rättssäkerhetssynpunkt borde del kunna finnas en
möjlighet med ett kortare uppskov. Detta skall naturligtvis inte ske på
åklagarens begäran utan på försvarets. Mången anhållen med soci­ala problem och
som sysslat med brott under en längre lid har fått en försvarare i tidigare
mål, som han har förtroende för och som känner hans situation. Det kan vara ett
väsentligt intresse för honom att få sin försvara­re med vid
häktningsförhandlingen. Jag menar, att del absoluta kravet på Qärde dagen som
sista dag för häktningsförhandling borde kunna på för­svarels begäran förlängas
med ytterligare någon eller några dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sollentuna åklagardistrikt: Beträffande disposi­&lt;br&gt;
tionen av den snäva tid inom vilken domstolsprövning av ett straffproces­&lt;br&gt;
suellt frihetsberövande måste ske enligt Europakonimissionen, delar jag&lt;br&gt;
utredningens uppfattning. Dock anser jag mig redan inledningsvis böra&lt;br&gt;
framhålla, att den, som kommissionen värnar om, nämligen den misstänk­&lt;br&gt;
te, är den, som drabbas av den föreslagna ändringen. Såsom utredningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också berör kommer
säkeriigen antalet häktade personer att öka. Med de     Prop. 1986/87:112
nuvarande bestämmelserna kan ofta utredningen ge till resultat, att den
misstänkte kan friges efter tre- fyra dagar. Enligt de föreslagna ändringar­na
är dä den misstänkte redan häktad. En viss tröghet att ändra häktnings­beslut
innebär kanske dä att detta består tills åtal väckts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Kalmar åklagardistrikt: Vad gäller kärnpunkten i utredningen, de förkortade
tidsfristerna är med hänsyn till styrningen frän Europadomstolen knappast något
alt säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Köpings åklagardistrikt: Utredningen har stannat för att föreslå att den
nuvarande kompetensfördelningen i beslutförfaran­det skall bibehållas. Den
allernaUva lösningen att avdela självständiga åklagare med uppgift att som
&amp;quot;fömndersökningsdomare&amp;quot; pröva frågor om frihetsberövanden, avvisas
kortfattat med motivering alt en sådan ordning är syslemfrämmande för svensk
rätt och skulle medföra avsevärda kostna­der. Det måste befaras, att även den
av utredningen föreslagna lösningen kommer att avsevärt fördyra
brottmålsprocessens inledningsskede för­utom att den kommer att innebära
väsentliga förändringar i arbetsmtinema inom berörda delar av rättsväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sala åklagardistrikt: Först får medgivas alt vi på grund av kraven i
Europakonventionen tvingas avkorta tiden för inställan­de av misstänkt inför
domare vid frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varför
skall den som har det mest betungande jobbet i målens inledning, nämligen
åklagaren, vara den som skall fara och flänga för att häktning skall kunna ske
inom förelagd tid. Det måste finnas enklare och ändamåls-enligare sätt att lösa
dessa problem. Som förundersökningsledare i dessa brott måste åklagaren alltid
finnas till hands för att kunna hålla i utredning­en och ge polisen direktiv
angående utredningsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
skulle myckel väl i konventionens anda kunna tillsättas vissa häkt­ningsdomare
inom varje åklagarregion, vilka fick uppsöka de platser där
häktningsförhandlingen lämpligen kan hållas. Dessa domare kan mycket väl
placeras hos regionåklagarmyndighetema, dit åklagama ringde och beställde lid
för häktning. Helgjour skulle ej bli svår all anordna. Det är tveksamt om jour
behövs för häktningsdomaren vid vanliga helger. Åkla­garen kan ringa på måndag
morgon så kan nog alla häktningar hållas senast måndag eftermiddag. Endast då
gärningsmannen gripits långt från brotts­orten kan problem uppstå men även
detta bör kunna lösas. Skall inställel­sen t ex alllid ske fysiskt inför
häktningsdomaren eller kan konferenslele-fon användas? Om detta vore möjligt
skulle ju de flesta problem vara undanröjda. Kostnaderna behöver ej bli större.
Att skicka åklagare och försvare Ull olika platser, ha jour för flera personer
på domstolama och advokatbyråerna blir inte billigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår således all förnyad utredning verkställs angående häktnings-domare. Vi
finner att utredaren avfärdat detta institut på tok för lällvän-digi. Ny
utredare bör tillsättas. Den nuvarande skulle ej på rätt sätt kunna utföra
detta uppdrag objekUvt, då han helt bundit sig för sill förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Tierp: Se under allmänna synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Uppsala åklagardistrikt: Förslaget om att häkl-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsfrågan
skall anmälas senast dagen efter anhållandet (s 145 st 6) torde i Prop.
1986/87:112 de flesta fall inte vålla några mera betydande svårigheter. Den
längre tidsfristen kan dock bli nödvändig, fömtom i de exemplifierade fallen,
när för häktningsfrågan nödvändig utredning är särskilt komplicerad eller om­fattande.
Med hänsyn till att åklagarens anmälan om häklningsfräga fömt­sätts i de flesta
fall komma att ske muntligen bör del till och med vara möjligt för åklagaren
alt anmäla häktningsfråga tidigt på fjärde dagen under fömtsättning att
åklagaren dessförinnan förvarnat tingsrätten om att häkt-ningsförhandhng kan
komma att bli aktuell den fjärde dagen. Det bör således övervägas om RB 24:10
inte skall ändras i enlighet därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: Tingsrätten anser för sin del, att utredningsman­nens förslag när
det gäller frister och förfarandet är väl genomtänkta och att det knappast går
att tillskapa ett smidigare förfarande med iakttagande av kravet i
Europakonventionen på en snabb prövning. Tingsrätten ställer sig alltså bakom
de lösningar, som läggs fram vad avser frågan hur man praktiskt skall kunna
åstadkomma en domstolsprövning senast fyra dagar efter gripandet. Också när det
gäller konsekvenserna för bl. a. prövningen av häktningsfrågan, som så korta
tider innebär, har tingsrätten ingen erinran mot utredningsmannens förslag.
Detta innebär bl. a. ett tillstyr­kande av förslaget om häktning på skälig
misstanke, s.k. utredningshäkt­ning, och en omprövningsförhandling efter senast
en vecka (24 kap 1 § 3 stycket och 18 § förslaget till ändrad lydelse av RB).
Den föreslagna ordningen kan med de korta frister som ställs upp inte undvaras.
En konsekvens av häktning på skälig misstanke torde emellertid bli att häkt­ningstiderna
drar ut längre än f. n. Visserligen blir anhållningstidema kor­tare med
förslaget men tingsrätten kan inte befria sig från tanken, att tiden för det
faktiska frihetsberövandet före huvudförhandlingen i dessa fall kan tendera att
dra ut något i förhållande till vad som gäller nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Vi anser att det inte skall möta några större praktiska
svårigheter att hålla häktningsförhandlingen samma dag eller dagen efter
åklagarens häktningsanmälan. Häktningsförhandlingar kan också tänkas i ökad
omfattning än hittills komma att hållas på polissta­tionen även på normal
arbetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Med hänsyn till de internationella traktater Sverige har anslutit
sig till och med beaktande av hur Europakommissionen anser att art. 5(3) i
Europakonventionen bör Ullämpas framstår den föreslagna fyradagarsfristen som
närmast ofrånkomlig. Det bör rimligen inte sättas i fråga alt Sverige ej skall
följa sina internationella åtaganden. Delta innebär dock inte att tingsrätten
anser att förslaget innebär enbart fördelar. Det finns en klar risk alt
häklningsfrågan kommer att bli sämre utredd, vilket i sin tur kan leda till
fler häktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tingsrätten
delar utredningens uppfattning att någon ändrad kompetens­fördelning mellan
domstol, åklagare och polis inte är lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller hur frisltiden skall fördelas mellan domstol, åklagare och&lt;br&gt;
polis bör största delen av tiden kunna utnyttjas av åklagaren och polisen&lt;br&gt;
för alt uppnå bästa möjliga utredningsresultat. Därav följer att domstolen&lt;br&gt;
får myckel kort tid på sig för att hälla häktningsförhandling. Enligt tingsrät­&lt;br&gt;
tens bedömning krävs del ingripande förändringar i domstolamas mtiner&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för att motsvara detta
krav. Särskilt som antalet häktningsförhandlingar     Prop. 1986/87:112
sannolikt kommer att öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Göteborgs tingsrätts del kan nämnas följande exempel: Nuvarande bmk att
häktningsförhandlingarna hålls på polishuset istället för på rådhu­set kommer
inte att kunna bibehållas med oförändrad personalstyrka. Tidsförlusten i
samband med alt domarna till fots skall bege sig till polishu­set är redan nu
besvärande. Eftersom utredningarna i allmänhet kan för­väntas bli
bristfälligare och häktningspromemoriorna knapphändigare kommer större krav all
ställas på tingsrättens protokollering av vad som framkommer vid
häktningsförhandlingen. Det blir därför inte möjligt att behålla det nuvarande
systemet med att domaren själv för protokollet vid häktningsförhandlingen.
Vidare torde del med hänsyn till övriga arbets­uppgifter inte vara praktiskt
möjligt för varje brottmålsdomare att ständigt stå beredd alt samma dag eller
ens påföljande dag kunna sätta av lid för en eller flera
häktningsförhandlingar. Del kommer därför att uppstå behov av särskilda
häktningsdomare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
Som redan nämnts har DV redan tidigare ställt sig positiv till all de olika
fristerna vid anhållande och häktning nedkortas i stor utsträckning. Med hänsyn
till den ställning som europeiska kommis­sionen numera intagit i fråga om Uden
för domstolsprövning efter ett straffprocessuellt frihetsberövande torde del
vara ofrånkomligt att en ned­kortning av fristerna nu verkligen kommer till
stånd. Någon annan metod att uppfylla europakonventionens krav än den utredaren
föreslagit bör inte komma i fråga. Utgångspunkten blir alltså att domstolen
skall kunna hålla en häktningsförhandling senast på Qärde dagen efter
frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
domstolamas del innebär förslaget alt häktningsförhandling i regel måste hållas
samma dag som häklningsanmälan gjorts eller dagen därefter. Denna snäva
tidsfrist kommer onekligen mänga gånger alt medföra svårig­heter för
domstolarna. Eftersom det som nämnts nu torde vara ofrånkom­ligt att väsentligt
nedkorta ifrågavarande frister är det nödvändigt alt även domstolama anpassar
sig Ull del nya synsättet. Den nya ordningen fömt­sätter dock alt flera
praktiska frågor får en tillfredsställande lösning. Bl. a. torde det vara
nödvändigt att domstolarna alltid har möjlighet all omedel­bart och utan
svårigheter förordna försvarare för den misstänkte. DV återkommer till denna
och andra frågor av organisatorisk art längre fram i yttrandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Utredningsförslaget om förkortade häktningsfrister har tillkommit mot bakgmnd
av Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt Europakonven­tionen. RPS vill
framhålla att redan Sveriges nuvarande bestämmelser på området får anses fylla
höga krav på rättssäkerhet. De ansågs också stå i god överensstämmelse med
reglerna i Europakonventionen då denna kon­vention tillkom. På senare år har
dock konventionen kommit att ges en tolkning som ställer krav på kortare
häklningsfrisler än som Ullämpas enligt svensk lag. RPS delar utredningens
uppfattning all del är nödvändigt att anpassa de svenska bestämmelserna efter
den nya tolkningen av kon­venUonen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
centrala i utredningens förslag är att ett anhållningsbeslut skall&lt;br&gt;
överprövas vid häktningsförhandling inför domstol inom fyra dagar från&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gripandet.
RPS tillstyrker delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna ordningen medför i vissa avseenden krav på snabbare Prop. 1986/87:112
handläggning av fömndersökning och andra åtgärder hos polismyndig­heter,
åklagarmyndigheter och domstolar. Utredningen har tagit fram en rad förslag för
att möjliggöra detta. RPS kan i väsentliga delar ansluta sig till dessa
följdförslag. Pä en del punkter föranleder emellertid förslagen vissa
invändningar eller andra uttalanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsstyrelsen:
Styrelsen har inga principiella invändningar mot förslaget alt korta ned tiden
mellan det faktiska frihetsberövandet och häktningsförhandlingen sä att hela
den Ud om fyra dagar som tillåts enligt Europakommissionens praxis skall kunna
utnyttjas endast i undantagsfall. Styrelsen delar utredningens uppfattning att
ett undanlag från den s k söndagsregeln är nödvändigt för att kravet på en
snabb domstolsprövning skall kunna uppfyllas. Styrelsen noterar att utredningen
uppmärksammat att ökade kostnader i så fall kan uppstå inom kriminalvården för
transpor­ter och bevakning vid förhandlingar under veckoslut och helger. Enligt
styrelsens mening torde nämligen en oundviklig ökning av antalet trans­porter
på s k obekväm arbetstid inte kunna klaras enbart genom omfördel­ning av
befintliga resurser och inom befintliga ekonomiska ramar. En kostnadsökning,
som dock torde bli relativt marginell - styrelsen har inte funnit skäl
ifrågasätta utredningens beräkning i denna del — får emellertid enligt
styrelsens mening inte utgöra något hinder mot alt förslaget om begränsade
frister genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
till BRÅ:s yttrande av Knut Sveri:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkten
för bedömningen av vilka tvångsmedel staten bör ha rätt att tillgripa mot
personer som misslänks för brott bör rimligen vara att vederbörande skall
betraktas som oskyldig Ulls en kompetent myndighet som tillagts
domslolsfunklion har förklarat vederbörande skyldig Ull brot­tet. Med denna
utgångspunkt följer, att staten måste ålägga sig själv betydande restrikUoner
beträffande de tvångsmedel som skall kunna till­gripas mot misstänkta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frihetsberövande
i form av gripande, anhållande och häktning utgör de tyngsta och för individen
de mest plågsamma ingrepp som finns i svensk lagstiftning. Av betänkandet
framgår, att vaije femte anhållen inte blev övertygad om något brott (s. 237),
vilket rimligen måste betyda att många av de över 5 000 personer som det här är
fråga om måste vara anhållna pä mycket svaga grunder och att kravet på
&amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; enligt RB 24 kap. 1 § knappast kan vara uppfyllda.
Utredningen lägger inget förslag som kan tänkas minska användningen av det man
kan beteckna som okynnesanhål-landen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
häktning berör heller inte utredningen det förhållandet, all åtskilliga
personer sitter häktade chockerande långa tider. Beklagligtvis belyses heller
inte denna fråga i del staUstiska materialet. Den enda infor­mation jag har
kunnat hitta om detta allvarliga problem finns i DS Ju 1985:1 (Lyxfångar) av
vilken framgår att det vecka 40, 1984 enbart bland kategorin lyxfångar fanns 2
som varit häktade i 5 månader, 5 i 6 månader, I i 7 månader, 1 i 8 månader och
1 i 9 månader. Rekordet slogs emellertid av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en person som varit
inspärrad i hela 666 dagar i:avyaktan pä dom. Det är    Prop. 1986/87:112
givetvis helt otillfredsställande för en rättsstat att tillåta detta fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
snabbare domstolsprövning skulle troligen leda till kortare inspärr­ningstider
för den majoritet av de anhållna som idag släpps utan häktnings­framställning.
Den 4-dagars frist som föreslås är enligt mitt förmenande inte
tillfredsställande - jag anser det obegripligt varför man inte i Sverige kan
införa en 24-limmarsregel när detta tycks fungera utmärkt i Danmark och Norge.
Och vad beträffar de länga häktningstiderna förefaller det mig rimligt alt det
införes en regel om att en häktad skall släppas om inte stämningsansökan
inkommit till rätten senast tre månader sedan frihets­berövandet tog sin början
- i undantagsfall 6 månader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:
De svenska bestämmelserna om fristberäkning vid personella tvångsmedel har av
Europakommissionen inte ansetts anpassade Ull kon­venUonen om skydd för de
mänskliga rättigheterna. Den svenska regering­en har i ett föriikningslal
åtagit sig all Ullse all berörda regler bringas i överensstämmelse med
konventionen. Mot denna bakgrund har RRV ing­en erinran mot alt nuvarande
ordning ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV
anser emellertid all utredaren inte tillräckligt har beaktat all del var
åklagarens partsroll i efterkommande process som gjorde all Europa­kommissionen
inte accepterade denne som domare. Såvitt RRV kan bedö­ma strider ett syslem
med frislående häktningsdomare inte mot konven­tionens uttalande. Den fortsalla
beredningen borde därför - och då sär­skilt med tanke pä kostnaderna - närmare
kunna överväga en sådan ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Blekinge län: Från länets polismyndigheter har bland&lt;br&gt;
annat framförts vissa synpunkter på möjligheten av alt företrädare för&lt;br&gt;
polisen - som förhållandet är i Danmark med flera andra europeiska&lt;br&gt;
länder - fungerar som anhållnings- och häklningsmyndighet i stället för&lt;br&gt;
åklagare. Åklagaren bör dä bättre kunna koncentrera sig på sin huvudupp­&lt;br&gt;
gift - åtalets väckande samt att vara part i domstolsprocessen. Rent&lt;br&gt;
objektivt och sakligt sett bör en sådan ändrad arbetsfördelning mellan polis&lt;br&gt;
och åklagare ha uppenbara fördelar och bättre kunna passa in till de&lt;br&gt;
föreslagna snävare lidsramarna för anhållande och häktning. I Danmark,&lt;br&gt;
Norge m.fl. andra länder handhar som framhållits polismyndigheten frå­&lt;br&gt;
gan om anhållande och häktning. Av utredningsmannens redovisning fram­&lt;br&gt;
går att systemet i utlandet med polischefspersonal i anhållnings- och häkt­&lt;br&gt;
ningsskedet fungerar mycket väl. Förr var den begränsade tillgången på&lt;br&gt;
jurister hos polismyndighelema ett hinder för en sådan ändrad arbetsför­&lt;br&gt;
delning mellan polis- och åklagarmyndighet. Nu är förhållandet annorlun­&lt;br&gt;
da. Polischefspersonal har numera samma utbildning som åklagare och&lt;br&gt;
domare. Såvitt länsstyrelsen kan finna bör det därför vara angeläget alt&lt;br&gt;
mera effektivt utnyttja polischefspersonalen för frågor rörande användning&lt;br&gt;
av de straffprocessuella tvångsmedlen. Polisen har redan nu likartade&lt;br&gt;
uppgifter vid ett flertal administrativa tvångsmedelsbeslut. Något i sak&lt;br&gt;
svårt problem att lösa denna kompetensfråga mellan polis och åklagare bör&lt;br&gt;
icke finnas. Eft system - som för närvarande - alt i varje län eller region&lt;br&gt;
ha både jourhavande polischef och jourhavande åklagare har uppgivils&lt;br&gt;
vara både ineffekUvl och kostsamt. En undersökning såvitt avser länets&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;polisdisktrikt
angående frekvensen av anhållande och häktningsframställ-     Prop. 1986/87:112
ningar m m ger ett visst statistiskt underlag för en sådan uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sammmanställning beträffande anhållna och häktade i Blekinge län under år 1984
återspeglar ganska väl riksgenomsnittet. Antal häktnings­framställningar var
cirka 1/3 av anhållandena. Mer än tre dagars anhåll­ningstid var det endast i
Karlskrona polisdistrikt samt ett fall i Ronneby polisdistrikt. I Karlshamns
polisdistrikt fanns inget fall över tre dagars handläggning. Sammanställningen
ger vid handen att poUs- och åklagar­myndigheterna i länet kunnat handlägga
anhållande- och häktningsären­dena snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet
anhållnings- och häklningsärenden synes icke vara fler än att uppgiften — som
tidigare framhållits - bör kunna förenas med övriga polischefsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanhanget vill länsstyrelsen understryka samhällsansvaret mot brottsoffren.
Det är angelägel att icke glömma bort alla dessa människor. Det är många gamla,
sjuka och ensamboende personer som upplever lägenhetsinbrott och bedrägerier
mycket kränkande och oroande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
länsstyrelsen kan bedöma bör del i de flesta fall vid anhållande och häktning
vara angeläget att den omhändertagne får tillfälle att träffa företrädare för
social myndighet och där så kan anses befogat även medi­cinsk expertis. Genom
avbrott i pågående kriminalitet - som anhållande och häktning innebär - kan
snabbare och effektivare kontakter för rehabi­litering och resocialisering av
individen uppnås. Denna rehabilitering och resocialisering bör enligt
länsstyrelsens mening efter ålagd påföljd mindre ta sikte på fortsatt värd än
beredande av adekvat sysselsättning, utbildning samt ordnade hem- och
bostadsförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Ronneby polisdistrikt: Den i direktiven uttalade ambitio­nen, att fristen för
häktningsförhandling skall avkortas, är lovvärd och en sådan förkortning
påverkar polisens arbete i liten utsträckning. Utredning­ens förslag i övrigt
innebär i huvudsak att nu tillämpade mtiner fastställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kunde dock ligga i linje med polisens ökade intresse av att aktivt leda
fömndersökningar alt föreslå en ändring såtillvida att hela
anhåll-ningsansvaret överföres Ull polismyndigheten. En sådan ordning stämmer
väl överens med byråchefen Esbjörn Esbjörnsons ofta framförda tanke alt
ansvaret för fömndersökning odelat borde ligga på polismyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Karlshamns polisdistrikt: Polismyndigheten vill, även&lt;br&gt;
vid ett genomförande av de kortare tidsfristerna för häktning, föreslå att&lt;br&gt;
&amp;quot;en ordning som kunde innebära ett bättre utnyttjande av tiden vore alt&lt;br&gt;
organisera verksamheten hos polis och åklagare på så sätt att polisen -&lt;br&gt;
liksom fallet är på många häll utomlands&amp;quot; - helt och hållet svarar för&lt;br&gt;
frågor rörande användningen av tvångsmeddd och all åklagarens roll kom&lt;br&gt;
att omfatta själva åtalsdelen. De positiva erfarenheter som redovisats bl.a.&lt;br&gt;
från Norge och Danmark har till mycket stor del sin förklaring i polisens&lt;br&gt;
funktion när del gäller tvångsmedlen. Tyvärt avvisar utredningsmannen&lt;br&gt;
den heta frågan om kompetensen med det formella påpekandet alt ett&lt;br&gt;
sådant förslag till nyordning skulle ligga utanför utredningsmannens upp­&lt;br&gt;
drag. Det borde finnas starka skäl till all snarast utreda denna kompetens­&lt;br&gt;
fördelning.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Malmöhus län: En oundviklig följd av de nya reglerna är Prop. 1986/87:112 alt
utredningslakten kommer att bli myckel pressad och alt domstolarna på gmnd av
den korta utredningstiden ofta kommer att ha ett sämre besluts­underlag vid häktningsförhandlingen
än vad som är fallet med nu gällande regler. Tidspressen ökas dessutom
ytterligare av all fristerna beräknas ulan hänsynstagande till helgdagar. De
frister, som utredningen föreslär, kommer således inte alltid att vara till
gagn för den misstänkte. Med hänsyn dock till att de föreslagna reglerna
grundar sig pä Sveriges interna­tionella åtaganden saknar länsstyrelsen
anledning att närmare gå in på reglema om tidsfristerna och deras beräkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs polisstyrelse: Polismyndigheten har in­tet att erinra mot vad
som föreslagils under avsnittet Frister - förfarandet utöver synpunkterna under
avsnitten 11.2, 11.4 och 11.6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Malmö polisdistrikt: Mot bakgrund av Europakonven­Uonens ålägganden
tillstyrker polismyndigheten förslagen till hur lagregle­ringen av de
nedkortade fristerna skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: Beträffande avsnitt 11 i betänkandet (Frister -förfarandet) har jag
särskilda synpunkter endast i fråga om prövningen av anhållningsfrågan och
forumfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Vad gäller frislför-kortningarna står
lagstiftaren tydligen inför s a s ett fait accompli: till uppfyllelse av vissa
rikets internalionella förpliktelser måste tidsreduk-lioner genomföras.
Forskningsnämnden anser, att utredningsmannens för­slag på samtliga punkter i
detta sammanhang är väl gmndade och väl utformade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: 1974 års häktningsulredning ansåg att anhåll­nings- och
häktningstidema borde avkortas och föreslog alt domstolen skulle hålla
förhandling i häklningsfrågan senast andra dagen efter den då
häktningsframslällningen ingavs till domstolen. Mänga av remissinstanser­na
kritiserade förslaget och ansåg alt kortare frister skulle leda till alt
häktningsfrågan blev sämre utredd vilket i sin lur skulle medföra onödiga
häktningsframställningar. Den statistik som då fanns tillgänglig visade också
att två tredjedelar av de anhållna släpptes utan att anhållandel ledde till
häktningsförhandling eftersom häktningskälen bortföll efter några da­gar.
Invändningen om sämre underlag vid kortare frister för bedömning av
häklningsfrågan liksom en del andra tungt vägande invändningar kvarstår
fortfarande. Mot bakgmnd av Sveriges förpliktelser enligt Europakonven­Uonen är
del emellertid nödvändigt med en domstolsprövning av frihets­berövandet inom
mycket kort tid efter gripandet. Förbundet delar därför utredarens åsikt att
det är bättre med en nedkortning av de frister som gäller idag än att tillskapa
ett system med fristående åklagare vilka endast som ett slags
&amp;quot;fömndersökningsdomare&amp;quot; skulle pröva frågan om frihets­berövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Som nämnts inledningsvis accepterar&lt;br&gt;
föreningen förslagen rörande nedkortade tidsfrister på i huvudsak de gmn­&lt;br&gt;
der som utredaren anfört. Den modell som valts för att tillgodose Europa­&lt;br&gt;
konventionens krav pä att den misstänkte skall ställas inför en domare&lt;br&gt;
senast fyra dagar efter del faktiska frihetsberövandet är bättre än övriga&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alternativ
som diskuterats. Föreningen vill inte direkt ta avstånd från ett Prop.
1986/87:112 system enligt vilken en självständig åklagare tilldelas uppgiften
att såsom en slags undersökningsdomare pröva frågan om frihetsberövande. Frågan
är emellertid inte tillräckligt belyst. Föreningen avstyrker den modellen som
går ut på att polisen helt och hållet skall svara för frågor rörande användning
av tvångsmedel och föra talan i häktningsmålel. Föreningen är dock starkt
medveten om alt ett genomförande av utredarens förslag kommer att medföra mänga
problem för såväl polis, åklagare, försvarare och domare. Betydligt större krav
kommer att ställas på den polisman som skall hålla första förhöret med den
gripne, särskilt som polismannen enligt förslaget ges rätt att själv frige den
misstänkte ulan anmälan Ull åklagaren. Det kommer sannolikt inte att bli
möjligt alt i samma utsträckning som idag låta vakthavande befäl hålla första
förhören, enär denna personalkategori i allmänhet inte har samma
utredningserfarenhet som kriminalpolismännen. På åklagama kommer att ställas
betydligt större krav som fömndersök-ningsledare. Åklagaren måste i allt större
omfattning personligen infinna sig hos polisen för alt Ullräckligl snabbt kunna
ta ställning i häktningsfrä­gan. Utredaren har själv antytt att del åtminstone
i de tre storstadsdistrik­ten blir nödvändigt alt åklagarnas beredskapstjänst
förläggs i direkt anslut­ning till kriminalpolisens lokaler. Enligt föreningens
uppfattning blir det sannolikt nödvändigt all i alla regioner omvandla
åklagarnas beredskaps­tjänstgöring till jourtjänstgöring och att inrätta s.k.
bakjour, eftersom de åklagare som har den ordinarie jourtjänstgöringen kan
tvingas att vara borta under längre lider för tjänsteresor,
utredningsverksamhet hos poli­sen eller förhandling i domstolen. Enligt föreningens
uppfattning kommer ett genomförande av förslaget att medföra större
organisatoriska föränd­ringar och kostnader än vad utredaren antagit. Man kan
inte utesluta att åklagarna frän fackligt häll kommer att kräva reglerad
arbetstid och ekono­misk ersättning för sin tjänstgöring efter den ordinarie
arbelsUden istället för som idag tidskompensalion - en ledighet som åklagama
utan kostnad för statsverket själva måste arbeta in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget är huvudregeln den att häktningsfrågan skall anmälas till domstolen
sä snart som möjligt - som regel samma dag som anhållandel har skett eller
dagen därefter. När del gäller fördelningen av den lid på fyra dagar efter del
faktiska gripandet som enligt Europakonventionen medges för att ställa den
misstänkte inför en domare måste dock åklagaren i vissa situationer kunna
utnyttja större delen av fristen. Utredaren föreslår en ändring i forumreglerna
i 19 kap. RB som går ut pä att det skall vara möjligt att hålla
häktningsförhandling även på den ort där den misstänkte har gripits. Föreningen
anser för sin del att häktningsförhandling i gämingsor­ten ofta är att föredra.
Defta gäller framförallt kvalificerade EKO- och narkotikamål, där åklagaren
anhållit den misstänkte i sin frånvaro och före gripandet hunnit att göra
rättsliga bedömningar och i övrigt sätta sig in i målet. I sådana fall bör
huvudregeln vara den alt häktningsförhandlingen om möjligt hålls i
gämingsorten, varvid åklagaren utnyttjar större delen av den frist som står
till förfogande. Föreningen har inget att erinra mot vad som anförts om den
frist som enligt förslaget skall gälla för domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;chefer:
Föreningarna hade önskat att utredningen något undersökt frågan Prop.
1986/87:112 om en organisation, där åklagarmyndighetens fömndersökningsfunklion
helt och hållet överfördes Ull polisen, skulle kunna innebära att åklagaren
hade uppfyllt kriteriet att vara en ämbetsman beklädd med domsmakt. En sådan
organisation skulle sannolikt innebära en rationalisering som redu­cerat
utredningskostnadema och ökat effektiviteten i brottsutredningarna. En dylik
organisation skulle inte vara syslemfrämmande för svensk rätt, som utredningen
befarat. Fram till 1948 kunde åklagaren häkta och fram Ull 1982 kunde polisen
anhålla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Vi kan acceptera att fristen till häktningsför­handlingen sätts
till 4 dagar efter del faktiska frihetsberövandet under fömtsättning att det
skapas möjligheter all utnyttja tiden från frihetsberö­vandet till häktningsförhandlingen
effektivare än idag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
viktigt led i detta vore att, som utredaren också tar upp, polisen helt och
hållet svarar för frågor rörande användningen av tvångsmedel och även gör
häklningsframslällning och för talan i häktningsmålel. Utredaren anser
emellertid detta ligga utanför utredningsuppdraget och att det dessut­om skulle
medföra behov av ingripande organisatoriska förändringar av såväl åklagar- som
polisväsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vår uppfattning skulle en sådan ordning, där polisen är fömnder-sökningsmyndighel,
innebära en betydligt större rättssäkerhet för den enskilde eftersom åklagaren
då helt opartiskt kan pröva åtalsfrågan ulan tidigare inblandning i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndemännens
riksförbund: NRF välkomnar en lagstiftning som inne­bär att häktningsförhandling
äger rum senast fjärde dagen efter gripandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Röda korset: SRK anser all förslaget om att korta Uderna för frihetsberövande
är lämpligt. SRK vill betona viklen av att praxis blir alt häktning sker inom
24 limmar efter gripande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:
Som TCO redan tidigare framhållit (se TCOs yttrande över SOU 1983:50 och Ds Ju
1983:17) bör ett fortsatt överförande till polismyndighe­ten ske av ledningen
av förundersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
Det är allmänt accepterat att kraven på effektivitet i brottsbe­kämpningen och
berätUgade krav på rättssäkerhet för de enskilda bäst låter sig förena genom
att åklagaren inledningsvis beslutar om en misstänkt skall anhållas eller ej.
Utredningen har inte heller funnit anledning all föreslå någon annan
organisationsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av Sveriges internalionella åtaganden biträder JUSEK utredningens
förslag att den judiciella prövningen för att uppfylla Europa­konvenUonens
krav, bör ske genom att fristen för häktningsförhandling nedkortas och att
domstol således bibehålls som häklningsmyndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
vill emellertid framhålla alt en minskning av denna Udsfrist&lt;br&gt;
inte automatiskt leder Ull att också den totala liden från gripande Ull dess&lt;br&gt;
den misstänkte kan friges minskas. Tvärtom kan en alltför drastisk minsk­&lt;br&gt;
ning leda till en risk för att det faktiska frihetsberövandet förlängs. Dessa&lt;br&gt;
risker kan främst uppstå beträffande sådana fall där de misstänkta med&lt;br&gt;
tillämpning av nuvarande regler skulle ha frigivits på fjärde och femte&lt;br&gt;
dagen efter anhållandet. Med den regel som utredningen föreslår kommer&lt;br&gt;
flertalet av dessa i fortsättningen att bli häktade varvid en lidrymd för åtals&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;väckande
kommer all bestämmas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis
efter frihetsberövandet vidtas en rad utredningsålgärder Prop. 1986/87:112 som
ofta var och en för sig lar tämligen kort tid i anspråk. Det rör sig här om
lidrymder pä någon eller några timmar. Efter varje sådan utredningsåt­gärd
omprövar åklagaren frågan om fortsatt frihetsberövande. Genom alt
beredskapsåklagare alllid finns tillgängliga kan den misstänkte omedelbart
försättas pä fri fot sä snart häklningsskäl ej längre föreligger oavsett vilken
tid på dygnet som detta står klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
den misstänkte häktats kan frigivande endast ske under kontors­tid.
Allteftersom tiden går blir det emellertid de utredningåtgärder som måste
företas medan den misstänkte alltjämt är frihetsberövad totalt sett mer
tidskrävande och låter sig i allmänhet planeras på sådant sätt att det inte
framstår som lika angeläget att bibehålla möjligheten till frigivande under
dygnets alla timmar. Erfarenheten visar alt något sådant behov knappast längre
föreligger sedan en vecka förflutit. De nuvarande tidsfris­terna för
häktningsframställning och häktningsförhandling står i samklang med dessa
erfarenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
rådande höga arbetsbelastningen inom såväl åklagar- som polisvä­sendet kräver
en hård prioritering av arbetet. Sålunda måste akuta åtgär­der inom ramen för
ett anhållande regelmässigt prioriteras framför åtgärder rörande mål där
häktningsbeslut fattats och viss längre tid för åtals väck­ande återstår.
Ersätts pä ett tidigt stadium anhållandet med ett beslut om häktning innebär
detta att utredningsarbetet oftast kommer att prioriteras och planeras pä
sådant sätt att hela fristen för åtals väckande utnyttjas med åtföljande risk
för förlängd total tid för frihetsberövande jämfört med situationer där den
misstänkte förblivit anhållen ytterligare några dagar och därefter blivit
frigiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
åklagaren enligt de föreslagna reglerna fattar beslut om anhållande skall fulla
häktningsskäl föreligga. De värden som ligger i den efterföljande
domstolsprövningen kan sägas bestå av att prövningen sker genom en
befattningshavare som inte kommer att vara part i målet, att prövningen sker
efter muntlig förhandling mellan parterna samt att förfarandet utmyn­nar i att
åklagarens beslut omprövas av en annan instans. För att prövning­en ur de två
senare aspekterna inte enbart formellt utan också reellt skall innebära en
stärkt rättssäkerhet för den misstänkte krävs att så lång tid förflyter mellan
åklagarens inledande beslut och domstolens prövning av häktningsfrågan att det
material som legat till gmnd för anhållningsbeslutet kunnat ytterligare
kontrolleras och fördjupas och att försvararen haft möj­lighet att sätta sig in
i omständigheterna bl. a. genom samtal med sin klient. Den föreslagna
begränsningen av tidsfristen för häktningsförhandling kom­mer i normalfallet
alt leda till att inte ens en häktningspromemoria kommer att kunna inges Ull
domstolen. Kravet härpå skall också enligt förslaget slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu antydda farhågoma rörande vissa begränsningar i rättssäkerheten&lt;br&gt;
för den misstänkte som kan inträda som en följd av de förkortade fristema&lt;br&gt;
för häktningsanmälan och häktningsförhandling skulle i någon mån kunna&lt;br&gt;
begränsas dels genom att åklagaren ges behörighet att försätta även häkta­&lt;br&gt;
de på fri fot, dels genom att den föreslagna regeln i 24 kap. 11 § modifieras&lt;br&gt;
på sådant sätt att möjligheter finns — måhända genom formuleringen &amp;quot;så&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;snart ske kan&amp;quot;
istället för &amp;quot;ulan dröjsmål&amp;quot; - att förfoga över hela fyrada-     Prop.
1986/87:112 garsfristen oavsett när häktningsanmälan sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Avdelning­en hälsar med
särskild tillfredsställelse att ändringarna beträffande frister i samband med
anhållande och häktning medför att svensk lag utan någon som helst tvekan
kommer att uppfylla de krav som ställs av Europakon­ventionen angående skydd av
de mänskliga rättigheterna och de gmndläg­gande friheterna. De praktiska
svårigheter som kan följa av starkt förkorta­de frister bör kunna övervinnas
utan nämnvärda ölägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare: RFHL anser natur­ligtvis att del är viktigt
att korta ner tidsfristen mellan gripande och dom och biträder förslaget i
denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Villaägareförbund: I det föreliggande lagändringsförslaget be­träffande
gripande, etc stöder vi alt tidsramarna minskar. För att inte rättssäkerheten
skall bli lidande genom förhastade utredningar till beslut om kvarhållande är
det mycket önskvärt att kvalificerad jourtjänst upprätt­hälls för utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Utgångspunkt för fristberäkningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Förslaget bör kunna leda till alt en del av de mtiner som nu tillämpas av polis
och åklagare ses över och ändras. Så har t. ex. förhör enligt 24 kap. 8 § RB
enligt den hittills rådande uppfattningen regelmässigt hållits på den ort där
åklagaren hör hemma trots all åklagaren så gott som alllid uppdrar ål polisen
att ombesörja dessa förhör. Detta har i flera fall lett till alt ett
frihetsberövande har dragit ut onödigt långt i Uden med tanke på de problem som
en transport över längre sträckor alllid innebär. Jag har också i min
tillsynsverksamhet haft anledning all reagera mot detta förfarande och ser med
tillfredsställelse på att fristerna alltid skall räknas från den tid då
frihetsberövandet faktiskt ägde rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Det är som utredningen framhållit vikUgt att de tillämpande myndig­heterna utan
svårighet kan fastställa utgångspunkten för fristberäkningen. Jag delar
utredningens uppfattning att frislberäkningen i fall, som inletts med att någon
hämtats, medtagits eller kvarhållits för förhör bör räknas från den lidpunkt dä
åtgärden övergår i ett straffprocessuellt gripande. Beträffande de
omhändertagandeformer som utredningen i övrigt tar upp (s 146) kan det vara
tveksamt om man utan all komma i konflikt med Europakonventionen kan räkna med
en separat frist för det första frihets­berövandet. Under alla förhållanden
kommer en ordning där man har separata utgångspunkter för fristberäkningen att
medföra stora krav på att de myndigheter som hanterar de olika instituten gör
klart för sig vilken typ av omhändertagande som från tid till lid föreligger
och alt relevanta lid­punkter noggrant dokumenteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Stockholms och Gotlands län: Viktigt blir&lt;br&gt;
att kunna klart och enkelt bestämma, när fristen skall börja räknas. Jag&lt;br&gt;
delar utredarens förslag, all fristen skall räknas från det straffprocessuella&lt;br&gt;
gripandet.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15   Riksdagen 1986187.1 samt. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Linköping: Enligt 24 kap 10 § rättegångs- Prop. 1986/87:112 balken i
förslaget skall häktningsanmälan enligt huvudregel ske senast dagen efter
anhållandet eller vid synnerliga skäl senast tredje dagen efter anhållandet.
Förhör med den gripne kan hållas av polis utan föregående anmälan till
åklagare. Det torde inte bli ovanligt alt gripandet sker ett dygn medan
resultatet av det förhör som hållils i anledning av gripandet anmäles först
påföljande dygn. Anhållningsbeslutet kommer således dygnet efter gripandet. I
dessa fall kan tiden för frihetsberövandet bli ett dygn längre än om frislen,
vilket kan te sig naturligt, istället räknades från det faktiska
frihetsberövandet. Del är därför enligt min uppfattning erforderligt med ett
klarläggande på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Göteborg: I förslagels 24 kap 10 § och 11 § laboreras med olika
utgångspunkter för frislberäkningen för åklagarens häklningsanmälan och
domstolens häktningsförhandling. Denna olikhet, som inte är närmare belyst i
utredningen, är olycklig då den kan leda Ull missförstånd. I klarhetens
intresse vore del bättre med samma utgångs­punkt för frislberäkningen. Det bör
övervägas att i en särskild paragraf reglera hur denna punkt skall bestämmas i
särskilda fall. Fömndersök-ningskungörelsens föreskrifter om
anhällningsliggarens innehåll (13 §) kan i detta sammanhang behöva ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: 1 detta avsnitt upplages frågan om hur fristerna skall beräknas när
ett frihetsberövande kan stödjas både pä bestämmelser av icke straffrättslig
karaktär och på de straffprocessuella reglema. Enligt såväl 18 § polislagen
(1984:387) som 9 § LOB (1976:511) har gripande enligt 24 kap RB företräde.
Bortsett från den tekniska skillna­den mellan omhändertagande och gripande, som
i dagligt tal ofta icke ens inom pohskretsar upprällhålles, kommer här all
uppträda svårigheter. Icke sällan sker ett frihetsberövande i form av
omhändertagande. Vid utred­ningen om detta skall bestå framkommer t. ex. att
den omhändertagne är anhållen i sin frånvaro eller kan misstänkas för brott. I
praktiken har därvid hitintills såsom gripandeUd angivits tidpunkten för
omhändertagan­det (jämför den i anhållningsliggare icke ovanliga anmärkningen:
&amp;quot;Bemsad vid gripandet. Icke hörbar&amp;quot;). Med hänsyn till de frister, som
nu kommer alt gälla, bör övervägas om i vart fall icke omhändertagande enligt 9
§ LOB (1976:511) bör ha företräde före gripande enligt 24 kap RB. Det är ur
rättssäkerhetssynpunkt väsentligt alt de uppgifter som den misstänkte avkräves,
lämnas då denne är så opåverkad av droger som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
misstänkt, som uUämnas för brott till Sverige, föreslås att tidsfristen skall
räknas frän den Udpunkl då den misstänkte sätter sin fot på svensk jord. Enär
häktning beslutats av domstol, om än i den misstänktes frånva­ro, ifrågasattes
om inte Udsfrislen bör räknas från den tidpunkt, då den misstänkte införts till
det häkte, som är det sedvanliga för häktningsdom­stolen. I dessa fall måste
finnas så mycket utredning, att åklagaren kan påkalla häktning samma dag, som
den misstänkte anlänt till häktet. Osä­kerhet om tidpunkten för
fristberäkningen undvikes av den föreslagna regeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Luleå: De utgångspunkter för frislberäk­&lt;br&gt;
ningen som utredaren anger för ohka situationer finns inget att erinra mot.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;226&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ej heller
finns någon erinran mot au fristen räknas i kalenderdygn från     Prop.
1986/87:112 dagen för frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål: Också när
åklagaren måste utnyttja den maximala anhällningstiden kan problem uppkomma.
Enligt huvudregeln (11 §) skall häktningsförhandling hållas senast fyra dagar
efter det att den misstänkte gripits. Mot detta skall ställas bestämmelser i 10
§ att åklagaren kan vänta längst till tredje dagen efter anhållandet med att
göra anmälan om häktning Ull rätten. I samma paragraf har tillagts: &amp;quot;Sker
inte detta skall den anhållne omedelbart friges&amp;quot;. Detta kan som utredning­en
påpekar (sid 189 f) få till konsekvens all domstolen måste hålla häkt­ningsförhandling
samma dag (även en söndag) som anmälan görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan ordning är inte tillfredsställande. Om åklagaren
av transport-eller andra skäl tvingas utnyttja hela sin frist kan han komma i
ett läge där han får slutföra sin utredning i häktningsfrågan vid
häktningsförhandlingen i domstolen eller kanske först där får tillfälle att
höra den misstänkte. Detta i sin lur torde kunna medföra att han i många fall
vid domstolen återkallar sitt häktningsyrkande, vilket ur alla synpunkter ler
sig förvirrande. Med hänvisning Ull vad ovan anförts om nödvändigheten att
anpassa svensk lagstiftning till konventionerna är det dock icke realistiskt
att föreslå att fristerna förlängs av särskilda skäl utöver vad utredningen
föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Handens åklagardistrikt: Utredningens
regler be­träffande från vilken tidpunkt man har att beräkna tiden när det
gäller anhållande och häktning är tydliga och klara. Problemen dyker upp när
någon som är anhållen i sin frånvaro grips på annan ort eller icke talar något
allmänt känt språk. I flertalet fall när någon är anhållen i sin frånvaro är
utredningen respektive brottet inte allvarligare än att vilken lokal åkla­gare
som helst kan ingripa och ta över själva utredningen. Rör det sig om ett
komplicerat ärende är situationen en helt annan. Då kan det bli nödvän­digt för
såväl åklagare som polis att åka till gripandeorten. Detta kan medföra en inte
obetydlig tidsåtgång. Rör det sig om en gripen från ett sväröversatt
språkområde så kan det mången gäng la avsevärd tid innan tolk står att erhålla.
I storstockholmsregionen är väl detta inget större problem, men jag förutsätter
att på mänga distrikt kan svårigheterna att få fram en tolk vara nästan
oöverstigliga. Utredningen ger ingen anvisning hur man skall förfara i ett
sådant läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Sollentuna åklagardistrikt: I stort
delar jag utred­ningens synpunkter. Möjligen kan ifrågasättas om inte
utgångspunkten för fristberäkningen, när någon hämtas till förhör som misstänkt
för ett brott, bör räknas från hämtningstiden. Rent faktiskt är föga skillnad
mellan att verkställa ett hämtningsbeslut eller ett anhållningsbeslut fattal i
någons utevaro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Solna åklagardistrikt: Att ett
straffprocessuellt gripande läggs till gmnd för fristberäkningen framstår som
en lämplig ordning. Problem med de förkortade anhällningsfristerna uppkommer
sär­skilt i de fall då den misstänkte pä grund av t. ex. narkotikapäverkan inte
är hörbar förtån kanske tvä dygn efter det faktiska gripandet. I dessa fall
måste kanske hela fristen löpa innan en häktningsframställning kan göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Visby åklagardistrikt: I betänkandet
på sidan 147&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttalas
att del är självklart alt med Udpunkten för gripandet vid beräkning Prop.
1986/87:112 av fristerna i samband med häktningsförhandlingen alllid avses
lidpunkten för gripandet för det brott som ligger till gmnd för häktning. Vissa
problem kan här uppslå i del fallet då en person gripes för ett brott Ull
vilket han sedermera befinns vara oskyldig men att det under tiden för
frihetsberö­vandet tillkommer misstanke om nytt eller nya brott som föranleder
fram­ställning om häktning. I detta fall skulle således i enlighet med
ovanstående uttalande fristen räknas från den tidpunkt då nytt brott
konstateras, vilket förefaller något opraktiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Västerås åklagardistrikt: Se under avsnittet när­mare synpunkter på de
enskilda lagförslagen (24 kap 10 § RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Uppsala åklagardistrikt: I denna del finns intet att erinra mot vad som
anföres i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: Enligt 24 kap. 11 § i utredningsförslaget får häktningsför­handling inte
hållas senare än fyra dagar efter det att den misstänkte har gripits. Såvitt
gäller misstänkt som häktats i sin frånvaro och sedan uUäm­nas från annan stat
skall enligt motiven (s 147 y) tidsfristen räknas från den lidpunkt då den
misstänkte sätter sin fot på svensk jord. Hovrätten har ingen erinran mot ett
sådant beräkningssält som emellertid bör komma till klarare ullryck i
lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs polisdistrikt: Om frislen för åklagarens häklningsanmälan
räknas från dagen för gripandet och icke från dagen för anhållandel behöver del
aldrig inträffa att förhandling i häktningsfrågan måste hållas samma dag som
anmälan sker, vilket senare ger minimal lid till förberedelser och måste
inverka störande i domarens och försvararens planering av den dagliga
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbimd: När del gäller utgångspunkten för fristberäk­ningen finner
utredaren att viss tveksamhet kan råda om rätta beräknings­sättet men föreslår
att fristen skall räknas från den tidpunkt dä tvångsåtgär­den övergår i ett
straffprocesudll gripande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häremot
har förbundet intet att erinra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
föreslår utredaren att den lid som åklagaren har på sig för all Ull rätten
anmäla frågan om häktning skall räknas från anhållandet medan tiden för
domstolen att hålla häktningsförhandling skall räknas från gripan­det. Detta
förslag kan få myckel märkliga konsekvenser. Om en person grips sent en kväll
och anhålls nästa morgon har åklagaren - om han utnyttjar regeln i 24:10 RB om
synnerliga skäl - tre dagar på sig att till rätten anmäla frågan om häktning.
En sådan anmälan kan alltså ske sent den fjärde dagen efter gripandet eller
samma dag som domstolen är skyldig att hålla häktningsförhandling. Med den
arbetssituation som råder på dom­stolama torde det vara nästan undantagslöst
omöjligt alt hålla häktnings­förhandling samma dag som anmälan härom görs. Vid
en mindre domstol t. ex. kan samtliga domare, när anmälan görs, vara upptagna
av en huvud­förhandling i tvistemål och vid de större domstolama är
broltmålsdomama flera dagar varje vecka upptagna av huvudförhandlingar. Enligt
förbundets uppfattning bör alla frister räknas frän gripandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen delar utredarens uppfattning&lt;br&gt;
att beträffande den som medtagits eller hämtats till förhör fristberäkningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
räknas från den Udpunkl dä åtgärden övergår i straffprocessuellt Prop.
1986/87:112 gripande, att beträffande den som omhändertagits enligt RB eller
polisla­gen fristen skall räknas från den lidpunkt omhändertagandet övergår i
ett straffprocessuellt gripande, att vid s.k. envarsgripande tidsfristen skall
räknas från överlämnandet av den gripne till polismannen och att beträf­fande
den som utlämnas till Sverige tidsfristen räknas från det den miss­tänkte
sätter sin fot på svensk jord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis­chefer: Föreningarna
framhåller angelägenheten av att det klart framgår i lagtexten från vilken
tidpunkt fristerna skall räknas. Föreslagna bestäm­melser synes något diffusa i
detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
Förbundet delar utredningens utgångspunkter beträffande be­räkningen av
fristerna för häktningsanmälan och häktningsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Söndagsregeln&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Göteborg: Det är svårt all göra exakta beräk­ningar beträffande konsekvenserna
av att söndagsregdn slopas. Att åtskil­lig resursförstärkning krävs för att
klara åklagamppgiflema under helgerna är emellertid klart. Man torde inte kunna
arbeta med geografiskt utsträckta beredskapsområden och måste ändå, med tanke
på inställelser i domstol, resor m.m. förstärka beredskapen genom dubblering
eller någon form av bakjour.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Såsom utredningen anger fömt­sätter förslaget handläggning av
häktningar på tjänstgöringsfria dagar, helg eller inte. Då något statistiskt
underlag inte redovisats om frekvensen av häklningsfallens fördelning på orter
i landet, är del svårt att fömlsäga lämplig storlek på beredskapsområdel för
domstolarna. Blir delta stort och det förutsattes att parterna skall inställa
sig på domstolens stationerings-ort, uppkommer transportproblem för
häktesavdelningarna eller poHsen. Ur denna synpunkt är det lämpligast att
häktningsförhandlingen hålles på den ort, där den misstänkte hålles i förvar, i
regel i anslutning till polishus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
åklagarna innebär det, oavsett var förhandlingen hålles, att denne under viss
tid inte är tillgänglig som jour- eller beredskapsåklagare. Även om man bortser
från att sådan åklagare kan få läsa in mål, i vilket han icke Udigare äger
någon kännedom, är del därför synnerligen tveksamt, om med nuvarande
beredskapsområden för åklagarna, del är tillräckligt med en åklagare i bakjour.
Man måste också räkna med att åklagare på gmnd av de korta fristema måste
närvara vid förhör under och utom kontorstid i en utsträckning som hitintills
inte förekommit. Det må även här erinras om de mer komplicerade mål, i vilka
vare sig jourhavande åklagare eller kriminal­polisman äger den kännedom att de
kan ulan Udsödande inläsning driva en meningsfull utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Luleå: Jag är införstådd med att söndags­&lt;br&gt;
regeln icke synes vara förenlig med Europakommissionens krav på dom­&lt;br&gt;
stolsprövning inom viss lid. Om söndagsregeln icke beaktas kommer del&lt;br&gt;
att medföra svårigheter att genomföra häktningsförhandlingar i t. ex. Norr­&lt;br&gt;
botten. Med de stora avstånden här uppe - över 40 mil mellan Piteå och&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kimna
exempelvis - kan man mycket väl tänka sig att vid beredskapslid-     Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;punkter domstolen finns i
Piteå, åklagaren i Haparanda och den anhållne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med advokat i Kimna, vilka
alla skall inställa sig till häktningsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om man då tänker sig att
fråga är om en &amp;quot;enkel&amp;quot; häktningsförhandling blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;spilltiden och kostnaderna
mycket stora. Dessutom klarar nuvarande typ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en beredskapstjänstgöring
för åklagarna icke detta ulan äklagardubblering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;måste övervägas. Emellanåt
fungerar dessutom transportväsendet dåligt i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norrbotten pä gmnd av
vädrets makter. Jag målar här upp en något extrem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;situation men ändock en
fullt möjhg sådan. Med anledning av vad ovan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sagts vill jag föra in
till diskussion frågan om man skulle kunna hälla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;telefonförhandling i
häktningsfrägan då så finnes lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: Utredningen har icke beaktat kvaliteten på åklagarna
i Sverige. Det var icke bristema härvidlag, som gjorde alt åklagarna i Sverige
inte kunde betraktas som domare av Europakommissionen utan åklagarnas partsroll
i efterkommande process. Detta menar jag, måste beaktas vid frågan om hur snart
en domstol måste pröva häklningsfrågan. Ju högre kvalitet på åklagaren desto
längre bör man kunna avvakta domstolens prövning. Beaktar man detta kan man
undvika att hälla häktningsförhandlingar på helger i flertalet fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Norrtälje åklagardistrikt: Beträffande avsnittet pä sidan 148 sista stycket
som börjar med meningen &amp;quot;I de större åklagar-distrikten&amp;quot; vill jag
göra ett påpekande. Det problem som aktualiseras gäller numera efter ökningen i
storlek av jourområdena i de flesta åklagar­distrikt i riket. Jourområdena
omfattar flera åklagar- och polisdistrikt. Särskilt kan anmärkas förhållandena
i Stockholms län och Gotlands län, som utgör tvä jouromräden. Del är där
praktiskt ogenomförbart att åklaga­re genom att uppehålla sig på ordinarie
tjänsteställe eller hos polisen aktivt skall kunna gå in i fömndersökningama på
olika platser inom jourområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sollentuna åklagardistrikt: Del föreslagna syste­met innebär såvitt jag
förstår att åklagarnas beredskapstjänstgöring inte kan ordnas som hittills, i
varje fall inte i Stockholms och Gotlands län. Del förefaller omöjligt att
kunna klara av den ökade akUvitet, som förväntas och är nödvändig från
åklagamas sida, med de stora jouromräden, som nu finns. Inom Norna jourområdel
finnes säkerligen uppemot 15 polisdistrikt som påkallar personlig inställelse
samt 6 tingsrätter, varav en på Gotland, där häktningsförhandlingar under
helger kan ifrågakomma. Inte heller kan man rimligen begära alt en åklagare,
som tvingats till flera nattliga person­liga inställelser under jouren, skall
kunna tjänstgöra under dagtid på sin ordinarie arbetsplats. Jag tror att just
tillämpningen av söndagsregeln kommer alt innebära stora problem för åklagama,
som kan bli svåra att lösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Solna åklagardistrikt: Problem att få fram till­räcklig bevisning accentueras
särskilt i samband med helger då fä utred­ningsmän är i tjänst och de flesta
myndigheter har slängt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Köpings åklagardistrikt: 1 förslaget angiven am­&lt;br&gt;
bition att en maximitid, som enligt förslaget kommer att stå till buds fram&lt;br&gt;
till tidpunkten för häktningsförhandhngen, skall utnyttjas endast då det är&lt;br&gt;
omöjligt att vidtaga de nödvändiga förberedelsema pä kortare tid, ställer&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;onödigt
stränga krav pä snabbhet i förfarandet. Den måste befaras leda till Prop.
1986/87:112 även för den misstänkte icke önskvärda konsekvenser i form av
bristande underiag för domstolens ställningstagande i häktningsfrågan. Inte
heller synes det som utredningen anger vara nödvändigt att i normalfall under­skrida
den i förslaget stipulerade maximiUden, då lördag eller helgdag infaller mellan
anhållandebeslut och häktningsförhandling. Om man in­skränker kravet på att
häktningsförhandling skall hällas pä lördag eller helgdag till de fall, där
4-dygnsfristen eljest skulle komma alt överskridas, torde avsevärda besparingar
beträffande personalresurser och kostnader i övrigt kunna göras. En
häktningsförhandling utom ordinarie arbetstid mås-le antagas engagera
åtskilliga personer utöver parterna, t ex för bevakning och transporter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
uttalade anlagande, all åklagarna med föreslagna frister tvingas att mera
aktivt än nu engagera sig i förundersökningen redan från början för all kunna
bedöma häktningsfrågan, är befogat. Flertalet frihets­berövanden sker nu
erfarenhetsmässigt pä icke kontorstid. Anhällnings­besluten meddelas till
övervägande antalet av åklagare i beredskap. F.n. kan denne i allmänhet låta
anslå med ytterligare förhör och eventuella tvångsåtgärder, tills målet har
lottats i vanlig ordning. Detta torde inte bli fallet i framtiden. Åklagare i
beredskap får antagas bli tvungna att personli­gen närvara vid förhör och
platsundersökning för alt kunna registrera resultatet och ha detaljema &amp;quot;i
huvudet&amp;quot; åtminstone fram till tidpunkten för häktningsförhandlingen resp
frigivandet och för alt vid behov efter hand kunna fatta de erforderliga
besluten. Detta förhållande får till följd, alt en åklagare i beredskap
näppeligen kan vara engagerad i huvudförhand­ling i andra mål vid tingsrätt och
hovrätt under beredskapsperioden. Lika­så blir det svårt för åklagare i
beredskap att under veckoslut och långa helger hinna med alt närvara vid förhör
som måste hållas på skilda platser i de polisdistrikt, som ingår i
beredskapsområdel. Detta leder Ull att flera åklagare måste engageras i s k
bakjour vid sådana Ullfällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Uppsala åklagardistrikt: Någon avgörande erin­ran mot den föreslagna
jourverksamheten finns inte. En aktiv jourverk-samhel finns inom andra
betydelsefulla yrkesgmpper. För Uppsala åkla­gardistrikt räknar jag med att
jouråklagaren (ullrycket beredskapsåklagare bör utgå) vistas å tjänstestället.
För en aktivare undersökningsledning krävs intensivare kontakt med polisens
utredningspersonal och med jour­åklagare i andra åklagarregioner eller åklagare
i andra distrikt. I dessa avseenden kommer även domstolspersonalen in i bilden.
Jag fömtsätter att del tillskapas jourdomstolar, en jourdomstol inom varje
jouråklagares jour­område. - Från centralt håll måste Ull varje
åklagarmyndighet översändas förteckning över vilka åklagare och domstolar som
upprätthåller jouren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Umeå åklagardistrikt: Anhållningstidema kan&lt;br&gt;
kortas. Sedan maj 1984 har i samarbete med tingsrätten vissa åtgärder&lt;br&gt;
vidtagits för alt få liden mellan frihetsberövandet och häktningsförhand­&lt;br&gt;
lingen så kort som möjligt. Det har därvid visats sig att en tidrymd på 4-5&lt;br&gt;
dygn i de flesta fall varit möjlig. De frister som föresläs bör som hittills få&lt;br&gt;
utnyttjas i samband med lördagar och söndagar eller helgdagar. Ett syslem&lt;br&gt;
med jourdomstolar avstyrks.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Regelns avskaffande är en konsekvens av att lag- Prop. 1986/87:112
stiflningen anpassas till Europakonventionens krav på snabb domstols­prövning
av ett frihetsberövande. En följd därav blir alt en häktningsdo­mare samt viss
kanslipersonal måste tjänstgöra - eller i vart fall hålla viss beredskap —
under tjänstgöringsfria dagar. Flera domstolar bör med fördel kunna samarbeta i
denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Som utredaren framhållit måste i den tid inom vilken en
häktningsförhandling skall hållas inräknas även sådana dagar som för närvarande
faller utanför på grund av den s.k. söndagsregeln. Delta medför all domstolarna
kommer att hålla häktningsförhandlingar och handlägga häklningsärenden även
under veckoslut och helger. För­bundet anser sig inte böra i detalj ingå på
frågan hur denna jourtjänstgöring för domstolarna skall ordnas men vill redan
nu peka på en del praktiska problem som kommer att uppstå om flera domstolar
skall samarbeta då det gäller sådan tjänstgöring. Om den misstänkte begått
brott inom en tings­rätts område och jourdomaren tillhör en annan tingsrätt
måste bestämmas om häktningsförhandlingen skall hällas på jourdomarens vanliga
arbets­plats eller på den tingsrätt dit målet rätteligen hör. Det måste även
avgöras om målet skall läggas upp vid jourdomarens tingsrätt och sedan
överflyttas till den tingsrätt dit det rätteligen hör eller om det från början
skall diarie­föras vid sistnämnda tingsrätt. Ett annat problem som också bör
uppmärk­sammas är om häktningsförhandlingen skall hållas i Ungsrättens lokaler
eller på polishuset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen är införstådd med att den s.k. söndagsregeln inte
är förenlig med EuropakonvenUonens krav på snabb domstolsprövning av ett
frihetsberövande. Härav följer att det enligt föreningens uppfattning sannolikt
blir nödvändigt alt omvandla åklagamas beredskapstjänstgöring till
jourtjänstgöring och att inrätta s.k. bakjour. Beträffande effekterna i övrigt
av ett slopande av den s. k. söndagsregeln i kombination med de mycket korta
frister som föreslås hänvisas till vad som anförts inledningsvis under mbriken
Frister i samband med häktnings­förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Undantagen i lagen om beräkning av lagstadgad Ud orsakar
problem, specielh i samband med storhelger. Erfarenhetsmäs­sigt är det stora
svårigheter att bedriva fömndersökning under de Uder då folk i allmänhet,
företag och myndigheter har lediga dagar. Även om de förändringar som föreslås
i betänkandet genomförs, föreligger svårigheter att under helger driva en
fömndersökning så att ett underlag för häktning föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
undersökningar bör göras för att fä klarhet i om Europakon­venUonens krav på
snabb domstolsprövning inte går att förena med den nuvarande utformningen av
lagen om lagstadgad Ud. Om inte detta är möjligt måste en utvidgning av
möjligheten a« utredningshäkta ske. I annat fall kommer utredningspersonalen aU
få en synneriig besvärlig arbetssitua­tion beträffande ärenden där misstänkta
gripits under torsdag/fredag under normala veckor och under storhelger över
huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;232&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.4
Kommunikation mellan parter och domstolen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
delar över lag utredningens uppfattning om att en häkt­ningsfråga skall kunna
anmälas i muntlig form. Däremot är man kritisk Ull utredningsförslaget i den
del det inte uppställs krav på precisering av häktningsgmnderna. RÅ har dock
uttryckt en annan uppfattning när det gäller precisering av häktningsgmnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Med de korta lidsfrister som i fortsättningen kommer alt gälla i fråga om
inställelsen inför domstol är det nödvändigt all häktningsfrägan kan
anhängiggöras genom ett enkelt och snabbi förfarande. Det bör som före­slagits
lämpligen kunna ske muntligen, som regel per telefon, genom en formlös anmälan
från åklagaren. Den främsta funktionen hos en sådan anmälan blir all hos
domstolen initiera utsättande av en häktningsförhand­ling. Enligt min mening är
det därför rimligt att endast de uppgifter som är erforderliga i delta syfte
behöver överlämnas till rätten i samband med anmälan. Genom alt inget krav
ställs på all grunden för det kommande häktningsyrkandet behöver preciseras vid
anmälningstillfället befrämjas ett snabbt förfarande. Man undviker också den
irrilaUon som skulle kunna uppkomma till följd av frekventa ändringar i fråga
om åberopade häkt­ningsgmnder. Man torde kunna utgå ifrån att åklagaren ändå så
snart del är möjligt lämnar försvaret uppgift om vilken häktningsgmnd han avser
alt åberopa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet lämnas många frågor rörande det närmare förfarandet i samband med
telefonanmälan av häktningsfrågan obesvarade. Jag har i det föregående i
avsnillet om lidsfrister berört några frågeställningar som även anknyter hit.
Det är också önskvärt att prakUska frågor såsom på vilken nivå anmälan skall
ske, hur anmälan skall dokumenteras m.m. utvecklas närmare i samband med ett
genomförande av förslaget. Jag vill här hänvisa till vad överåklagaren i
Vänersborg anfört i delta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
vill jag i detta avsnitt la upp ytterligare en fråga som bl. a. rör kommunikationen
mellan åklagaren och domstolen. Beslut om frigivn­ing av den som är häktad
meddelas av rätten. Detta medför att åklagaren, om han finner att
häktningsskälen bortfallit, har att meddela domstolen härom, varefter denna kan
besluta om frigivning av den häktade. Särskilt om saken aktualiseras utanför
kontorstid, exempelvis en fredagskväll, kan tidsutdräkten för alt få till stånd
en frigivning vara avsevärd, även om det för åklagaren är uppenbart att inga
häktningsskäl längre föreligger. Till undvikande av sådana situationer skulle
del behövas en bestämmelse som ger åklagaren möjlighet alt häva en häktning.
Åklagaren skulle sedan i efterhand kunna underrätta domstolen om beslutet. I
vart fall i situaUoner där åtal inte har väckts skulle en sådan ordning enligt
min mening inte inge några betänkligheter eftersom häktning då får ske endast
på yrkande av åklagaren (RB 24:17, enligt förslaget 24:15). Om förslaget
rörande kortare frister och det nya institutet utredningshäktning genomförs
torde de fall, där häktningsskälen efter någon Ud bortfaller bli betydligt mera
frekventa än de är i dag. En ändring i frigivningsmUnerna blir dä än mer
angelägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Stockholms och Gotlands län: Utredaren&lt;br&gt;
har även berört problemet med häktningspromemorior med hänsyn till den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section736&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förkortade fristen. Alla
berörda parter vid en häktningsförhandling skulle     Prop. 1986/87:112 ha stor
glädje och fördel av att kunna utnyttja modem teleteknik genom t. ex. telefax
eller telex. När polismannen skrivit ut sin promemoria, kan den sändas genast
till åklagare via telenätet. Åklagaren kan efter gransk­ning sända den vidare
till domstol och försvarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Jönköping: Sådan framställning skall kun­na göras muntligen. För den
misstänkte och hans försvarare är del angelä­get all skyndsamt få besked om en
häktningsframställning och häktnings­gmnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: — För domstolens planering är det erforderiigt att den skyndsamt får
underrättelse om att en häktning aktualiseras. Jag har här den uppfattningen,
att åklagaren kan och bör (s. 149) delge såväl domstol som den misstänkte och
hans försvarare grunden för sin yrkande. Åklagaren är visserligen inte bunden
av det, men han har redan vid sitt anhållningsbeslut angett och dokumenterat
sitt moUv för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Malmö: För att underlätta för domstolama att utsätta häktningsförhandhng
anser jag det vara lämpligt att åklagaren, när han överväger all begära någon
häktad, omedelbart bör underrätta domstolen om detta och då även ange hur stor
del av fristen han avser att utnyttja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Göteborg: Förslagen att häklningsanmälan&lt;br&gt;
skall göras muntligt och att slopa kraven pä häklningspromemoria till­&lt;br&gt;
styrks. Däremot kan man mycket väl kräva av åklagaren att han i samband&lt;br&gt;
med häktningsanmälan preciserar gmnderna för häklningsyrkandet. Nå­&lt;br&gt;
gon svårighet torde detta inte bereda åklagaren då denne redan vid anhåll­&lt;br&gt;
ningsbeslutet skall ange gmnden för anhållandel. KriUk kan emellertid&lt;br&gt;
riktas mot förslaget (10 § 2 st) att den anhållnes försvarare ofördröjligen&lt;br&gt;
skall underrättas om att häktningsanmälan har gjorts. Det ligger betydligt&lt;br&gt;
närmare till hands att ålägga försvararen att fortlöpande hålla sig underrät­&lt;br&gt;
tad om sin anhållne klients förhållanden. Som regeln är utformad, kan man&lt;br&gt;
fråga sig, vilka resurser åklagaren skall lägga ner för att söka etablera&lt;br&gt;
kontakt med en försvarare vars kontor är slängt. En praktisk fråga, som är&lt;br&gt;
oUllräckligt belyst i utredningen, är hur sent pä dagen häktningsanmälan&lt;br&gt;
skall kunna göras. Frågan har särskilt stor betydelse om åklagaren varit&lt;br&gt;
tvungen all utnyttja hela sin tredagarsfrisl. Skall anmälan kunna göras&lt;br&gt;
efter ordinarie kontorstid på vardagar? Om, såsom antyds, domstolens&lt;br&gt;
beredskap under tjänstgöringsfria dagar skall begränsas Ull tiden 10.00 -&lt;br&gt;
12.00 (s.179), innebär detta en ytteriigare kraftig inskränkning av den tid&lt;br&gt;
som står till åklagarens förfogande. Kan frågan kanske lösas genom att&lt;br&gt;
häktningsanmälan under obekväm tid görs till automatisk telefonsvarare?&lt;br&gt;
Då den anhållne skall friges, om anmälan inte görs i rätt Ud, måste denna&lt;br&gt;
fråga få en för alla inblandade godtagbar lösning. Med denna fråga sam­&lt;br&gt;
manhänger möjligheterna att fä fram beslut om frigivning av häktad. Bland&lt;br&gt;
annat på grund av att häktning skall kunna ske vid lägre grad av misstanke&lt;br&gt;
än för närvarande, kan fömtses alt frågan om frigivning av häktade kom­&lt;br&gt;
mer att aktualiseras oftare än för närvarande. Även för alt fatta sådana&lt;br&gt;
beslut måste domstolarna uppräuhålla viss beredskap.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section738&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Det accepteras att frågan om Prop. 1986/87:112 häktning skall
anmälas per telefon. Det hade dock varit önskvärt att utredningen i sitt
belänkande mer ingående hade redogjort för hur detta praktiskt skall
genomföras, såsom pä vilken nivå anmälan skall ske (doma­re, notarie eller
kanslipersonal), hur anmälan skall dokumenteras m.m. Samma frågor uppstår
naturligtvis beträffande försvararen och dennes kansli. Rällegängsutredningen
har i sill delbetänkande &amp;quot;Processen i lings-räU&amp;quot; (SOU 1982:25-26) i
spedalmotiveringen Ull 24 kap. 12 § RB (SOU 1982:26 s 418-419) berört en del av
de praktiska frågorna vid telefonan­mälan av en häktningsframställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Se
även under avsnitt 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Utredaren framhåller, alt något krav på all handlingar skall
föreligga före häktningsförhandling icke upp­ställes och alt det ej heller
krävs, alt åklagaren före förhandlingen preci­serar gmnderna för
häktningsyrkandet. Eftersom ett anhållande normalt föregått häktningsanmälan
och skälen för detta beslut måste vara doku­menterade såväl såvitt avser brott
som särskilda häktningsskäl, finns inget skäl all underlåta ålägga åklagaren
alt muntligen meddela dessa vid anmä­lan Ull domstol och till försvaret. En
annan sak är all Ull förhandlingen nya grunder kan ha tillkommit eller viss
gmnd bortfallit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
Uden kommer att medge upprättande av häktningspromemoria eller ens utskrifter
av förhör eller anteckningar under fömndersökningen är tveksamt om inte polisen
ges resurser all utom kontorslid få inspelningar av förhör m.m. utskrivna. Del
torde bli avsevärda kostnader på både enkel och kvalificerad övertid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget skall åklagaren — om inte synnerliga skäl hindrar det -göra
häktningsanmälan dagen efter anhållandel och rätlen, då sådan anmä­lan skett
utan dröjsmål hålla förhandling. I sista stycket i delta avsnitt gör
utredningen en skillnad mellan häktningsanmälan och att åklagaren påkal­lar
utsättande av häktningsförhandling. En anmälan är enligt lagtexten ett
påkallande av häktningsförhandling. Åklagaren disponerar inte över när sådan
skall hållas. Han kan inte på annat sätt än genom att frige den misstänkte,
varom han givetvis skall underrätta domstolen, förhindra för­handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: Om nedkortningar av de frister som gäller i dag skall kunna genomföras
måste självfallet alla möjligheter all effekUvl utnyttja den korta lid som står
Ull buds tillvaratas. Det nödvändig­gör att på föreslaget sätt en förenkling
sker av kommunikationerna mellan parter och domstol och av hanteringen av
protokoll och anteckningar frän fömndersökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Luleå: Utredarens förslag till kommunika­tion mellan parter och domstol är
nödvändigt med tanke på de korta fristerna. Det hälsas med tillfredsställelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: För att de föreslagna&lt;br&gt;
korta lidsfristerna skall kunna fungera prakUskt har utredningen föreslagit&lt;br&gt;
all kommunikationen mellan parterna skall kunna ske betydligt mera form­&lt;br&gt;
löst än f. n. Jag delar utredningens uppfattning att detta blir nödvändigt. En&lt;br&gt;
följd av det föreslagna systemet med anmälan om häklningsfräga blir dock&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section739&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section740&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all del för den misstänkte
utgör en nackdel att i åtskilliga fall först vid     Prop. 1986/87:112
häktningen få del av de skäl som åklagaren åberopar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Huddinge åklagardistrikt: Enligt min mening skall åklagaren Ull tingsrätten
göra en skriftlig ansökan om häktning av en person med angivande av grunderna
för häktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
telefonsamtal till en befattningshavare vid en domstol kan lätt ge upphov Ull
missförstånd och medföra helt onödiga tidsförslusler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sollentuna åklagardistrikt: Någon erinran mot förslaget i detta avseende
finns ej. Möjligen vore av värde att det precise­rades i lagtexten att en sådan
anmälan kan göras muntligen per telefon för all undvika konflikter med formella
domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Solna åklagardistrikt: De förkortade anhällnings­fristerna leder oundvikligen
till alt domstolarna framledes tvingas all fatta beslut angående häktning på väsentligt
mera bristfälligt material än vad den hittillsvarande ordningen inneburit. I
många fall kommer häktnings­promemoria all saknas vid häktningsförhandlingen.
Förhör med måls­ägande, medmisstänkla, vittnen m.fl. kanske pågår samtidigt som
för­handlingen. Åklagarna kommer all bli mer beroende av alt ha en utred­ningsman
från polisen närvarande vid förhandlingen för alt kunna redogöra för
fömndersökningens föriopp. Alt en utredningsman tvingas närvara medför
naturligtvis att denne hindras i sina ordinarie arbetsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angående
kommunikationen mellan partema och domstolarna synes den föreslagna ordningen
med ökad användning av telefon och telex som lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Visby åklagardistrikt: I betänkandet sägs vidare på sidan 149 att åklagaren
vid kommunikation med domstolen i samband med all häklningsfrågan anmäls skall
ange hur läng tid förhandlingen kan beräknas ta. Det förefaller svårt för
åklagaren att lämna preciserade upp­gifter i detta hänseende, möjligen kan
åklagaren uppge om förhandlingen kan beräknas ta längre tid än normalt. Det
sägs vidare på samma sida att det icke finns anledning all kräva att åklagaren
före förhandlingen preci­serar på vilken gmnd han yrkar häktning. Det
förefaller praktiskt och ej förenat med svårigheter att åklagaren vid anmälan
om häklningsfrågan även anger i korthet misstänkta brott och häktningsgrunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Västerås åklagardistrikt: Se under avsnitt 11 Närmare synpunkter på de
enskilda lagförslagen (24 kap 10 § RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Enköpings åklagardistrikt: Utredningen föreslår att en skriftlig
häktningsframställning skall ersättas av en formlös anmälan - t. ex. per
telefon — att en fråga om häktning uppkommit. Denna anmälan skulle så
kompletteras med att åklagaren påkallar att en förhandling sätts ut, när
åklagaren bestämt sig för alt begära den anhållne häktad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
ju anhållningsbeslut fömtsätter häklningsskäl, skulle ju de flesta&lt;br&gt;
anhållningsbeslut föranleda häklningsanmälan med viss aktivitet hos dom­&lt;br&gt;
stolen som följd. Många anhållningsbeslut följs av att åklagaren efter kort&lt;br&gt;
lid försätter den anhållne på fri fot sedan anhållningsskälet fallit bort och&lt;br&gt;
många mål, där sädana anhållningsbeslut förekommit, resulterar heller inte&lt;br&gt;
i all åtal väcks. Enligt den föreslagna lagtexten skall rätten efter erhållen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section742&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häklningsanmälan utan
dröjsmål hålla förhandling i häktningsfrägan; detta     Prop. 1986/87:112 torde
åligga domstolen utan att åklagaren påkallar förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
milt förmenande är åklagarens häktningsanmälan liktydig med en begäran om
häktningsförhandling, och jag kan inte inse det vettiga i att åklagaren skall
kunna göra en häktningsanmälan även om han inte har kunnat ta definitiv
ställning i frågan om han skall begära den anhållne häktad eller inte. Om skäl
för häktning bortfallit före häktningsförhandling­en torde ju åklagaren - inom
frislen - ha möjlighet att sätta den anhållne pä fri fot och återkalla del
häktningsyrkande som får anses ligga i häkl-ningsanmälans avgivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Märkligt
synes mig uttalandet, alt det inte finns anledning att kräva att åklagaren före
förhandlingen preciserar på vilken gmnd han yrkar häkt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Uppsala åklagardistrikt: Annat än en muntlig kontakt mellan åklagare och
tingsrätt vid anmälan om häktning kan med hänsyn till de korta tidsfristerna
knappast komma ifråga. Trots delta bör kunna krävas alt åklagaren redan pä
detta stadium anger vilka häktnings­skäl som åberopas. - När det gäller
kommunikationen mellan olika myn­digheter, som är involverade i detta
sammanhang, kommer man osökt att tänka på frågan: &amp;quot;Hur skall jag fa ett
kriminalregistemtdrag så snart som möjligt?&amp;quot; Kommer rikspolislyrelsens
domsenhel all vara bemannad dyg­net mnl och tillhandahälla sådant utdrag via
telex? I nuläget får utdrag ur rikspolisens Person- och belastningsregister
användas för internt bmk. Kan måhända sådana utdrag i framliden få användas i
initialskedet, på häklningsstadiet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: Förslaget ligger i linje med en ordning som redan nu inte sällan
kommer till användning vid tingsrätten. Sålunda förekommer det alt åklagaren
lar kontakt med Ungsrälten per telefon och anmäler att en häklningsframslällan
är all vänta. Uppgift lämnas om den misstänkte, dvs. namn och personnummer,
samt om vilket brott vederbörande är misstänkt för. Önskemål om viss försvarare
framställs också; många gånger ges flera försvararalternativ. Även preliminära
tider för en häktningsförhandling bestäms med åklagaren. Tingsrätten tar per
telefon kontakt med föreslagen advokat och ombesörjer förordnande av
försvarare. Häktet underrättas om försvararförordnandet. I de fall som sagts nu
har alltså försvararinlrä-det skett snabbt och en häktningsförhandling
preliminärt bokats redan innan den skriftliga häktningsframställningen kommit
in till domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: De förenklade handläggningsmtiner som kan&lt;br&gt;
komma ifråga, dvs. huvudsakligen munUig kommunikation mellan åklaga­&lt;br&gt;
re—domstol—försvarare, får emellertid inte ske med åsidosättande av kra­&lt;br&gt;
vet på offentlighet. Allmänheten skall inte få intrycket all häktningar är&lt;br&gt;
omgärdade med något slags hemlighetsmakeri. Sålunda måste även munt­&lt;br&gt;
liga anmälningar diarieföras och registreras, mål uppläggas, uppropslistor&lt;br&gt;
framställas, muntlig kommunikaUon dokumenteras genom officialanteck-&lt;br&gt;
ningar osv. Prolokollföringen vid häktningsförhandlingen kan också vän­&lt;br&gt;
tas bli mer omfattande än den nuvarande. Frågor om frihetsberövanden är&lt;br&gt;
sä vikliga alt allmänheten skall ges möjlighet till samma insyn och kontroll&lt;br&gt;
som hittills. De kortare frister som skall tillämpas enligt förslaget innebär&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section743&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section744&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bl.
a. alt underlaget för rättens prövning av häklningsfrågan inte alltid Prop.
1986/87:112 kommer att vara materialiserad i form av en häklningspromemoria.
Detta aktualiserar frågan vilken typ av utredning som skall få förebringas vid
häktningsförhandlingen. Utredningsmannen vill behälla den nu gällande regeln
att utöver vad handlingarna frän förundersökningar innehåller saml vad parterna
i övrigt anför får utredning angående brottet inte läggas fram, om del inte
finns särskilda skäl till del. Genom alt utredningen ofta kom­mer all befinna
sig i sin linda vid första inställelsen inför häktningsdo­maren, förutser vi
all del kan finnas behov av att få förebringa utredning i form av förhör med
utredningspersonal, målsäganden och vittnen. Huvud­regeln bör alltjämt vara att
någon förtida bevisupptagning till styrkande av den misstänktes skuld ej skall
fä föras vid en häktningsförhandling. Vissa lättnader i möjligheterna för
förebringande av sådan utredning bör dock övervägas. Delta kan ske genom att bestämmelsen
i 24 kap. 12 § andra stycket sista meningen får följande lydelse: Utöver vad
handlingarna från fömndersökningen innehåller samt vad parterna i övrigt anför
får utred­ning angående brottet läggas fram, om det inte finns särskilda skäl
mot del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Karlskrona polisdistrikt: Enligt utredningens förslag kommer det att bli
förenklade rutiner i samband med kommunikationen mellan parter och domstolen.
Åklagaren skall munUigen anmäla häktnings­frågan hos rätten. Nödvändiga
uppgifter om brottet och den särskilda häktningsgmnd som åberopas kan lämnas
per telefon. Några krav pä att protokoll och anteckningar i form av en
häktningspromemoria skall förelig­ga före eller ens vid en häktningsförhandling
har inte ställts. Delta innebär en avsevärd förenkling och kommer alt
underlätta polisens utredningsar­bete i inledningsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Malmöhus län: För alt de föreslagna korta tidsfristerna skall kunna fungera i
praktiken erfordras - som utredningen föreslagit -att kommunikation mellan parterna
och domstolen kan ske betydligt mer formlöst än för närvarande. Länsstyrelsen
vill i detta sammanhang påpeka att i de fall den anhållne förvaras i allmänt
häkte bör även häktesförestån­daren undertätlas om anmälan enligt 24 kap. 10 §
andra stycket RB för all ge personalen tillräckligt rådrum all planera
inställelsen till häktningsför­handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs polisdistrikt: Praktiska skäl talar själv­fallet för att
muntlig kommunikation mellan polis-äklagare-domstol i tidsbesparande syfte får
ske vid beslut om tvångsåtgärd eller vid upphä­vande av sådant beslut. Med
tanke på de konsekvenser för den enskilde som dessa beslut medför synes det
dock lämpligt att de i efterhand skriftli­gen dokumenteras och överlämnas med
uppgift om vem som fattat beslutet och närdetta skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de fall den anhållne förvaras i allmänt häkte bör givetvis även
häktes-föreståndaren underrättas om anmälan enligt 24 kap. 10 § andra stycket
RB för att ge personalen erforderligt rådmm att planera inställelse till häktningsförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Utredaren föreslår att det nuvarande kravet&lt;br&gt;
på skrifUig häklningsframslällan skall las bort och ersättas med en bestäm­&lt;br&gt;
melse om all åklagaren skall hos rätten anmäla att en fråga om häktning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;238&lt;br&gt;
uppkommit. Mot detta förslag har förbundet ingen erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section745&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section746&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreslås vidare att något krav på att en häklningspromemoria skall Prop.
1986/87:112 föreligga före häktningsförhandlingen inte ställs upp. Med de korta
frister som föreslås gälla i fortsättningen är det givetvis svårt att före
förhandling­en få fram skrifUigt underlag för bedömning av häktningsfrågan men
bris­ten pä en promemoria måste komma att försvära arbetet för försvararen och
rätten och förlänga tiden för häktningsförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föresläs vidare alt åklagaren inte före förhandlingen skall behöva precisera på
vilken eller vilka grunder han yrkar häktning. I denna dd har förbundet en
avvikande åsikt och menar att det främst för den misstänkte och hans försvarare
men även för domstolen är angeläget att åklagaren redan vid anmälan om häktning
anger pä vilken eller vilka grunder som den misstänkte begärs häktad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen tillstyrker ett slopande av kravet på en
skriftlig häktningsframställan till rätten. Enligt utredarens uppfattning är
det inte nödvändigt att handlingar i form av protokoll, anteckningar eller
häktningspromemoria skall föreligga före häktningsför­handlingen. Regelmässigt
har i vart fall en anmälan och ett protokoll över RB 24:8- förhöret upprättats
då åklagaren lar ställning i häktningsfrägan. Enligt föreningens mening skall
dessa handlingar överbringas till såväl domstolen som försvararen före eller i
samband med häktningsförhand­lingen. Enligt förslaget ställs inget krav på att
åklagaren före förhandlingen preciserar grunden för häktningsyrkandet eller alt
åklagaren vid en häkt­ningsanmälan tar definitiv ställning till om han skall
begära den anhållne häktad eller inte. Såväl enligt gällande rätt som enligt
förslaget är åklagaren skyldig att vid anhållningsbeslutet ange grunden för
frihetsberövandet. Föreningen anser att åklagaren också före
häktningsförhandlingen till så­väl domstolen som försvararen skall ange grunden
för häktningsyrkandet. Försvararen skulle därigenom få större möjligheter att
förbereda sitt för­svar av den misstänkte och domstolen skulle inte uteslutande
bli hänvisad till de uppgifter som åklagaren lämnar muntligen vid
förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
Förbundet avstyrker utredningens förslag om slopande av kra­vet på precisering
av häktningsskälen före häktningsförhandlingen. Åkla­garen har redan i samband
med anhållningsbeslutet angivit viss eller vissa grunder för beslutet. Dessa
grunder har också delgivits den misstänkte. Något hinder föreligger inte för
att i samband med häktningsanmälan ange vilken eller vilka av grunderna som
kvarstår och om ytteriigare grunder tillkommit. Självklart skall detta ej
inskränka åklagarens möjlighet alt under häktningsförhandlingen såväl utvidga
som inskränka grunderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK
tillstyrker att anmälan om häktning sker på enklaste och snab­baste sätt
företrädesvis per telefon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5 Prövning av anhållningsfrågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om all lagfästa de rutiner som nu förekommer i slorstadsdislrik-&lt;br&gt;
len i samband med det s. k. anhållningsförhöret har ulan närmare kommen­&lt;br&gt;
tarer lämnats utan erinran av regionåklagarmyndigheterna i Malmö och&lt;br&gt;
Göteborg saml åklagarmyndigheterna i Danderyds, Norrköpings, Söder­&lt;br&gt;
täljes och Uppsalas åklagardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section748&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i
Stockholms och Gotlands län: Jag delar     Prop. 1986/87:112 utredningsmannens
förslag att anhällandeinstitutet även i fortsättningen skall utövas av åklagare
och inte av polis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
gällande regler skall polisen skyndsamt anmäla ett gripande Ull åklagaren, som
— efter beordrat förhör - skall besluta om anhållande eller frigivning.
Utredaren föreslår, att polisen utan all ha erhållit formellt uppdrag, skall
hålla förhöret, vilket redan sker i framför allt storstäderna. Jag tillstyrker
detta förslag. Ett gripande skall i princip alllid anmälas till åklagare, som gör
bedömningen om vidare tvångsåtgärd eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Jönköping: Jag ställer mig tveksam till förslaget att ett gripande inte
längre skall skyndsamt anmälas till åklaga­ren. Förslaget innebär att
polisförhör kan fortgå med en av polisen gripen upp till maximala tolv timmar
utan åklagarkontakt. Detta finner jag otill­fredsställande även med tanke pä
att gripandetiden är utgångspunkt för fristberäkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Gripande ska enligt förslaget inte behöva anmälas till åklagare om
del senast i samband med förhöret fram­kommer alt skäl till häktning inte
föreligger. Bedömningen om behov av häktning, eller snarare anhållande
föreligger eller ej bör göras av åklagare, inte av den enskilde polismannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
någon hålls kvar i avvaktan pä beslut från åklagare om anhållande eller
frigivning bildar (§:s sista stycke) detta utgångspunkt för eventuell
tidsavräkning. Tidpunkten för kvarhållandebeslulet måste därför doku­menteras.
Likaså måste dokumentation ske av beslut om gripande eller frigivning från
sådant om och då beslut meddelas av polis utan alt åklagare kopplats in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Jag delar utredningens uppfatt­ning i sakfrågorna med ett undantag.
Annan polisman än kriminalpolisman skall icke få besluta att frige gripen,
varom det vid förhöret framkommer alt skäl till anhållande (häktning enligt
utredningen) icke föreligger. Annan än kriminalpolisman har inte den erfarenhet
av praxis som gäller för anhållande — häktning. Genomförs utredningens förslag
kan det fömtsäl­tas att kriminalpolispersonal särskilt informeras om och
tillägnar sig de grunder, som skall gälla. Motsvarande torde inte gälla för
ordningspolis­män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
mer komplicerade ärenden torde åklagare undantagslöst få närvara vid förhören
med följder, som redan berörts ovan. Vid anmälan om gripande måste det vidare
vara åklagaren obetaget att kunna kräva ytterligare utred­ning i form av förhör
eller annat. Något omedelbart - i ordels egentliga betydelse - beslut kan inte
fattas. Omedelbarhetsrekvisilet i förslaget -24 kap. 8 § tredje stycket RB -
måste således tidsmässigt ges samma om inte vidare tolkning som i gällande 24
kap. 7 § tredje stycket RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: För att inte i onödan betunga arbe­tet för polis och åklagare, bör
givetvis också i praxis gjorda positiva erfarenheter av t.ex. anmälan om
gripande endast när det uppkommer fråga om anhållande och av ersätlningsförhör
godtas som handhngsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Utredningsförslaget&lt;br&gt;
avseende ersättningsförhör är bra. På detta sätt får ett i praktiken prövat&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förfarande
stöd i lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section750&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Handens åklagardistrikt:
Häktningsutredningen Prop. 1986/87:112 föreslår att ersätlningsförhör skall
hållas före åklagaren informeras. Del anser jag är en bra lösning. Nuvarande
formella regler enligt 24 kap. 8 § RB saknar praktisk funktion. Åklagaren kan
inte rimligen besluta förrän han har ett gmndmaterial och det är samtidigt
lämpligt att polisen införskaffar det innan anmälan sker till åklagaren. Har
däremot åklagaren fattat ett beslut om komplettering av utredningen eller
ytterligare förhör innan be­slut om anhållande avgörs så kan polismyndigheten
aldrig få besluta om frisläppande ulan hörande av åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Huddinge åklagardistrikt: En polisman
skall icke avgöra om skäl till häktning föreligger eller ej och alltså ha rätt
att frige en misstänkt utan att anmäla gripandet Ull åklagaren. Det skall
ankomma på åklagare all avgöra denna fråga, annars blir risken stor att
orutinerad polispersonal försätter gripna personer pä fri fot, där en erfaren
åklagare omedelbart skulle besluta om anhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Sollentuna åklagardistrikt: Såsom
redovisas i utredningen tillämpas i vart fall i storstadsdistrikl numera s.k.
ersättnings­förhör, m.a.o. att polisen har hållit ett förhör med den
misstänkta, innan åklagaren kopplas in. Detta är ett praktiskt förfarande som
bör lagfästas som utredningen föreslår. Däremot är jag tveksam till förslaget
att polisen efter ett sådant förhör skall göra bedömningen om häktningsskäl
finnes eller ej. Polisen kommer då att fatta ett negativt anhållningsbeslut,
vilket jag inte tror varit lagstiftarens mening. Jag kan inte se några
olägenheter att polisen låter åklagare fatta detta beslut. Visserligen
förekommer att poli­sen släpper gripna personer ulan att kontakta åklagare i
bagatellartade mål, men har man hållit ett förhör anser jag aU åklagare bör
fatta beslut om anhållande eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Solna åklagardistrikt: All systemet
med de s.k. &amp;quot;ersättningsförhören&amp;quot; föreslås få stöd genom en
lagändring förefaller både praktiskt och lämpligt. Emellertid måste starkt
ifrågasättas förslaget alt polisen i vissa fall skall ges möjlighet att frige
en misstänkt person utan att anmäla gripandet till åklagare. Det är en
rättssäkerhetsfråga att alla poli­sens ingripanden prövas av en fristående och
opartisk myndighetsperson. Den enskilda polismannen bör under alla
omständigheter inte ges denna rätt. Den nuvarande ordningen innebärande att
alla gripanden skall under­ställas en åklagares prövning bör således behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Uppsala åklagardistrikt: I denna del
har jag inte några särskilda synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Lycksele åklagardistrikt:
Anpassningen av 24 kap. 8 § RB till verkligheten tillstyrks varmt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Skellefteå åklagardistrikt: Del är
välbetänkt att&lt;br&gt;
den åtminstone på vissa håll rådande praxis, all ersättningsförhör skall&lt;br&gt;
hållas innan anmälan om gripande göres hos åklagare, lagfästes. Förhopp­&lt;br&gt;
ningsvis ska vi dä slippa den minst sagt ofmktsamma dialog mellan polis&lt;br&gt;
och åklagare, som så ofta förekommer särskilt nattelid då gripande an­&lt;br&gt;
mäles, åklagaren får ett nekande svar på frågan om den gripne hörts,&lt;br&gt;
åklagaren beordrar 24:8-förhör varpå åklagaren får sin nattro förstörd i&lt;br&gt;
väntan på besked om utfallet av förhöret. Självfallet är det att föredra att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16   Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section752&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anmälan görs först sedan
förhör hållits sä alt underlag för åklagarens beslut     Prop. 1986/87:112 i
anhållningsfrågan föreligger redan vid den första kontakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Likaså
hälsas med Ullfredsställelse förslaget att lagfästa polisens rätt alt själv
frige en misstänkt utan åklagarkontakt om skäl för frihetsberövande ej längre
finns. Idag förekommer olaliga onödiga kontakter polis- åklagare i liknande
situationer men där polisen förvånande nog icke tror sig kunna frige den
misstänkte ulan lov av åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Karlskrona polisdistrikt: I belänkandet föreslås ett smi­digare förfarande i
samband med gripandet. Liksom nu skall förhör hållas med den misstänkte i
samband med gripandet. Förhöret skall normalt hållas av polisen utan att
åklagaren i det särskilda fallet uppdragit åt polisen att hålla förhör. Efter
förhör avgör polisen om den gripne skall friges eller om åklagaren skall
underrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: Utredaren har (s. 150 f.) redogjort för nuvaran­de praxis vid
gripande och anhållande på ett sätt som enligt min mening inte helt
överensstämmer med de verkliga förhållandena. När en polisman för in en gripen
person rapporterar han ingripandel till sin förman. Del ankommer på förmannen
att göra en prövning av gmndema för ingripan­det. Denna överprövning kan leda
Ull en bedömning att gripandet skett pä felaktiga faktiska grunder eller att
pohsmannen misstagit sig i annat hänse­ende. Förmannen häver då gripandet.
Denna prövning sker inom ramen för det polisiära systemet med polislagens
regler som grund. Det torde inte finnas något som hindrar att förmannen
ommbricerar ett frihetsberövande till all avse t. ex. omhändertagande enligt 13
§ polislagen. Om förmannen godkänner gripandet träder RB:s regler om anmälan
till åklagare, 24:8-för-hör etc. i tillämpning. De
&amp;quot;ersätlningsförhör&amp;quot; som utredaren talar om är något som i praxis
utbildats främst för de fall, då omständigheterna är sådana vid ett nattligt
gripande alt åklagaren inte behöver väckas enligt de regler som utbildats i
praxis. Med det nya förfarandet som fömtsätter all en jourhavande åklagare
ständigt skall finnas Ullgänglig lär del inte finnas behov av ersätlningsförhör
i tillnärmelsevis så mänga fall som nu, om ens några.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
till åklagare har huvudsakligen två funktioner. Det från mina utgångspunkter
väsentligaste är all anmälan utgör ett led i den rättsliga kontrollen av dels
all polisen på rätt sätt tillämpat reglema om gripande och dels att
frihetsberövandet inte skall bestå längre än absolut nödvän­digt. Dämtöver har
åklagaren ett starkt intresse från utredningssynpunkt att så snarl som möjligt
få utöva sin funktion som förundersökningsledare. Båda dessa intressen leder
mig till ståndpunkten att anmälan om gripande skall ske sä snart som det över
huvud taget är möjligt. Utredaren har anfört all polisen vid behov bör vända
sig till åklagaren för att fä instmktioner etc. Det måste enligt min mening
ankomma på åklagaren alt bestämma i vilka fall sådana behov föreligger. På gmnd
av del anförda bör de föreslag­na bestämmelserna i 24 kap. 6 och 8 §§ RB
förtydligas på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
en misstänkt har inställt sig på kallelse eller hämtats eller medtagits&lt;br&gt;
till förhör får han utan att vara anhållen eller häktad enligt 23 kap. 9 § RB&lt;br&gt;
kvarhållas i högst sex limmar och därutöver, om det är av synnerlig vikt att&lt;br&gt;
han är tillgänglig för fortsatt förhör, i ytterligare sex timmar. Enligt min&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section754&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;erfarenhet
har detta inte vållat några svårigheter i tillämpningen så att det, Prop.
1986/87:112 som utredaren föreslagit i 24 kap. 8 § tredje stycket RB, skulle
vara befo­gat att medge förlängning av denna tid i avvaktan på åklagarens
beslut i anhållningsfrågan. Den tid som polisen nu har till sitt förfogande för
förhör är enligt min mening fullt tillräcklig. Jag avstyrker därför från
rättssäker­hetssynpunkt förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Med den föreslagna ordningen att åkla­garen som huvudregel
hos rätten skall anmäla häktningsfrågan redan sam­ma dag eller dagen efter det
faktiska gripandet har utredaren ifrågasatt behovet av ett anhållningsbeslut
under mellantiden men stannat för att en sådan prövning bör ske av en i
förhållande till polisen frislående myndig­het. För föreningen framstår behovet
av ett åklagarbeslut av frihetsberö­vandet såsom självklart, eftersom åklagaren
i sin egenskap av fömnder-sökningsledare har direktkontakt med polisen och
därmed kontinuerligt kan bedöma behovet av ett fortsalt frihetsberövande.
Visserligen kan åklagaren när som helst före en häktningsförhandling frige den
misstänkte och återkalla sin anmälan till rätlen om att få häktningsfrågan
prövad, men det framstår som naturligt att ett fortsatt frihetsberövande efter gripandet
dokumenteras med ett beslut, i vilket åklagaren anger gmnden för frihets­berövandet.
Som framgår av närmast föregående avsnitt anser föreningen för sin del att
åklagaren också till rätten och försvararen skall ange gmnden för
häktningsyrkandet före häktningsförhandlingen. - Föreningen tillstyr­ker
förslaget att polismannen får hålla första förhöret med den gripne ulan alt ha
anmält gripandet till åklagaren. Inte heller har föreningen något att erinra
mot att polismannen ges rätt att frige den misstänkte utan föregåen­de anmälan
till åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Den praxis med ersättningsförhör som under ett antal år prövats
i vissa polisdistrikt föreslås nu bli lagfäst. Förslaget är positivt och
underlättar hanteringen av ärenden i initialskedet. Vi Ullstyr­ker förslaget i
detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
Förbundet Ullstyrker en kodifiering av nuvarande praxis med s.k.
ersättningsförhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
avstyrker däremot utredningens förslag att om det vid polis­förhöret kommit
fram att skäl för häktning inte längre föreligger skall polisen, varmed
utredningen i första hand avser förhörsledaren, få frige den misstänkte utan
att anmälan sker till åklagaren. Detta skulle enligt förslaget endast få ske i
mål där åklagaren inte inträtt som fömndersök-ningsledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
vissa polisdistrikt tillämpas i praktiken den ordningen alt del vakthavande
polisbefälet i uppenbara fall friger gripna personer utan alt anmälan sker till
åklagaren. En generell Ullätelse för polisen alt försätta gripna på fri fot
utan anmälan till åklagaren innebär en betänklig inskränk­ning i åklagarens
rådighel över ett av de viktigaste personella tvångsmed­len. Del gäller för
åklagaren att bl.a. sätta gripandebrotlel i samband med redan föreliggande
misstankar och tidigare dokumenterad brottslighet. Åklagaren kan också önska
höra den misstänkte kompletterande innan frigivande sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
menar att del kan godtas att polisen ges behörighet alt frige i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section756&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppenbara fall. Det är
dock inte givet att den polisman som har Ullräckliga     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kvalifikationer för att
hälla förhör i en viss situation också äger tillräckliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunskaper för alt bedöma
om den misstänkte skall anhållas eller ej. Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör därför närmare
klargöras vilken polispersonal som skall ges sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.6 Forumfrågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om en ändring i fommreglema har utan närmare kommentar lämnats utan erinran av
åklagarmyndigheterna i Danderyds, Norrtäljes och Södertäljes åklagardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Däremot kan jag inte ansluta mig till vad utredaren anfört på s. 151 om alt en
Iransporlsituation bör vara skäl för tillämpning av undantagsre­geln. Alt så
kan vara fallet i vissa situationer där det bedöms som angeläget att den
misstänkte inställs hos polisen på den ort där gämingen har ägt mm för t.ex.
konfrontation bestrids inte. I de flesta fall torde dock åtminstone de
inledande förhören kunna hållas av polisen pä den ort där den misstänk­te har
gripits. Detta bör kunna leda till all åklagaren kan ta ställning till
anhållnings- och häktningsfrågan betydligt snabbare än vad som nu är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FiÅ:
De kortare tidsfristema i förening med att transporttid kommer att räknas in i
den frist inom vilken häklningsfrågan skall prövas av rätten medför all helt
andra krav än hittills måste ställas på effektiviteten i transportema av
misstänkta frän gripandeorten till ulredningsorten. Det måste fömtsältas att en
översyn av transportorganisationen kommer till stånd och att erforderliga
resurser för en effektivisering ställs till förfogan­de. I sammanhanget bör
framhållas alt den i det följande närmare berörda möjligheten att låta en
domstol på gripandeorten pröva häktningsfrågan ofta torde fä ses som en
nödlösning på gmnd av de olägenheter från bl. a. ulredningssynpunkt som ett
sådant förfarande kan innebära. Delta måste enligt min mening beaktas vid
dimensioneringen av det framtida transport­väsendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om transportmöjligheterna radikalt effekUviseras torde emellertid de nya
fristerna göra del ofrånkomligt alt häktningsfrågan ibland måste kunna
underställas domstolen på gripandeorten. Jag tillstyrker därför den föreslagna
fommregdn i RB 19:12 andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förevarande sammanhang måste uppmärksammas följande. För att den nya
forumregeln skall bli meningsfull fömtsätts det att även åklagamas behörighet
vidgas. Även om talan i häktningsfrågan emellanåt bör kunna utföras av en
åklagare med behörighet i domstolen pä gripandeorten är det för att en effektiv
handläggning skall kunna ske av mera komplicerade utredningar ett oeftergivligt
krav att åklagare från anhållningsmyndigheten också kan agera i rätten i
häktningsfrågan. Den mest rationella lösningen synes här vara att ge åklagama
&amp;quot;riksbehörighet&amp;quot; i häktningsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang vill jag föreslå att man inför en möjlighet att till en
domstol som har häktat den misstänkte även överföra handläggningen av
brottmålet i övrigt om detta framstår som lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
fömtsätter att det far ankomma på åklagaren att avgöra om en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section758&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktningsfråga skall
anhängiggöras i domstolen på anhållandeorten eller     Prop. 1986/87:112
gripandeorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Stockholms och Gotlands län: För att ut­nyttja den korta tidsfristen på bästa
sätt har utredaren föreslagit, att fommregdn skall ändras så att
häktningsförhandlingen skall kunna ske vid domstol i gripandeorlen. Jag anser
emellertid, att huvudregeln, när det gäller mer komplicerade mål, bör vara den,
att häktningsförhandling i gärningsorten skall eftersträvas. Om fristerna
förkortas enligt förslaget, bör transporterna av gripna organiseras sä, att de
sker betydligt snabbare, än vad som är fallet idag. Sedan uppkommer frågan i
vad mån åklagare på gärningsorten skall föra talan vid häktningsförhandling pä
gripandeorten. Bör en åklagare från Trelleborg verkligen resa till Haparanda
för en häkt­ningsförhandling? Huvudregeln måste vara, alt åklagare i
gripandeorten utför talan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Linköping: I flertalet fall är brotts- och anlräffandeort desamma. I dessa
fall uppslår därför inte några problem ur forumsynpunkt. I de fall det är
skilda brotts- och anträffandeorter kan dock problem uppstå. Man torde inte
kunna räkna som en huvudregel att polisen på anträffandeorten kan hålla
erforderliga förhör för all få underlag Ull beslut i häktningsfrägan eftersom
det mänga gånger är nödvändigt att man har kännedom om bakomliggande förhållanden
för all ett förhör skall vara meningsfullt. Enligt min uppfattning bör
brottsfomm gälla i första hand och anträffandefomm i andra hand. Den av
utredningen föreslagna lydelsen kan innebära Iveksamheler var en
förundersökning skall bedrivas och vilken åklagare som skall vara
fömndersökningsledare. Del är nödvän­digt att sådan tveksamhet undanröjs
eftersom den begränsade lid som kommer att slå till förfogande bör kunna
användas bättre än till diskussion om forumfrägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang vill jag peka på ett särskilt problem som kan uppstå i samband
med att en i sin utevaro anhållen anträffas pä en plats långt från brottsplats.
I några fall torde del inte vara möjligt för polis på anträffan­deorten att
hålla erforderliga förhör eftersom brottsutredningen kan kräva ingående
kännedom om många stundtals komplicerade frågor. Det kan därför vara nödvändigt
att transportera den misstänkte till brottsorten. Genom de långa avstånden i
värt land kan detta innebära att man får svårt att inom tidsfristen hinna med
erforderliga utredningsåtgärder. Det skulle därför vara önskvärt - om det nu är
möjligt inom konventionens ram -alt ha någon form av förlängningsmöjlighet, som
skulle kunna få användas i undantagsfall och under lämplig kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Jönköping: Förslaget om ändring i fomm­&lt;br&gt;
reglema för att göra det möjligt hålla häktningsförhandling även på den ort&lt;br&gt;
där den misstänkte gripits tillstyrkes. Det kan vara praktiskt att sådan&lt;br&gt;
möjlighet finns. I mer komplicerade fall är dock lämpligast att den gripne&lt;br&gt;
regelmässigt transporteras till del distrikt, där utredningen bedrives. De&lt;br&gt;
problem, som i dag finns med länga transportlider måste dock lösas. Några&lt;br&gt;
egentliga svårigheter ordna snabba transporter inom landet kan inte finnas.&lt;br&gt;
Däremot kan det i jämförelse med nuvarande förhållanden bli ett mer&lt;br&gt;
kostsamt förfarande.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section760&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Jag motsätter mig förslaget.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan i förstone te sig ändamålsenligt att tillskapa forumregler, som gör varje
tingsrätt behörig att pröva häktningsfråga. Den som gripits pä annan ort, sedan
han anhållits i sin frånvaro, kan därigenom, relativt snabbi, ulan en
Udskrävande transport, ställas inför häktningsdomare. En snabb inställelse är
nödvändig. Föreslagna lidsfrister i samband med an­hållande och häktning - jag
fömtsätter alt nuvarande regler kommer alt ändras i enlighet med
utredningsförslaget i den delen - kräver detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid
skulle prövning av häklningsfräga på gripandeorten ge pro­blem, som utredningen
inte uppmärksammat; i varje fall har de inte disku­terats eller beaktats. Det
är inte lämpligt att häktningsfrågan prövas vid annat fomm än åtalsfomm. Den
åklagare, som fattat beslut om tvångsme­del, måste svara för åklagamppgiften
också vid en häktningsförhandling. Det bör inte ske av en för Ullfället
inlånad, i målet ny åklagare. Redan anhållningsbeslutet förutsätter alt
åklagaren satt sig in i målet. Häktnings­frågan kan knappast bli prövad pä ett
från samhällssynpunkt rimligt sätt om häklningsäklagaren inte kan målet i alla
dess detaljer. Det är knappast tänkbart all åklagaren pä gripandeorten ska
kunna tränga in i målet på del sätt som förhandlingen kräver. Det fömtsätter
bland annat att han får tillgång till allt utredningsmaterial.
Ansvarsfördelningen blir oklar. - Det andra alternativ, som diskuterats,
nämligen att åklagaren åker till häkt­ningsförhandling på gripandeorten, är
visserligen rimligare från handlägg-ningssynpunkl, men knappast effektivt. I
varje fall ger det inte någon Udsvinsl. - Försvararfrågan skapar också problem.
Ett system med un­derombud på gripandeorten, som ska biträda den misstänkte vid
häkt­ningsförhandlingen, men inte därefter, är inte godtagbart, sett bland
annat ur den misstänktes synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
synes mig inte Ullräckligl genomtänkt. Jag är självfallet med­veten om, att del
förekommer mål av sådan beskaffenhet att de olägen­heter, som jag sökt
beskriva, inte kommer att uppstå, men det förändrar inte min principiella
ståndpunkt. - Det är, som tidigare sagts, nödvändigt, att den gripne skyndsamt
ställs inför häktningsdomare. Det måste ske vid ålalsforum. — Med ett väl
fungerande transportsystem bör en gripen kunna inställas inför
anhållningsmyndigheten senast dagen efter gripandet. Det system vi har idag är
inte så effektivt. Det finns flerfaldiga exempel på transporttider på tvä, tre
och flera dagar. Det är emellertid, tekniskt sett, enkelt att förbättra del.
Det är uteslutande en kostnadsfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är således negativ till tanken pä ett allmänt häktningsforum. Jag är av&lt;br&gt;
den uppfattningen, alt utredningsförslaget om kortare tidsfrister i samband&lt;br&gt;
med anhållande och häktning kommer att bli lag. Vid sådant förhållande&lt;br&gt;
måste det vara ett absolut åklagarkrav, all inställelse till anhållningsmyn­&lt;br&gt;
dighet av en på annan ort gripen person, sker senast dagen efter gripandet.&lt;br&gt;
Klockan börjar att ticka redan då och den knappa tid, som står till förfo­&lt;br&gt;
gande fram till häktningsförhandlingen, måste kunna utnyttjas för bland&lt;br&gt;
annat förhör. Det får inte bli så alt utredningsutrymmet — pä gmnd av ett&lt;br&gt;
ineffektivt transportssyslem - krymps till ett minimum eller helt försvin­&lt;br&gt;
ner. Då uppstår betydande effektivitetsförluster i brottsbekämpningen och&lt;br&gt;
en omöjlig situation för polis och åklagare.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section762&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Göteborg: Förslaget till friare fommregel Prop. 1986/87:112 för prövning av
häktningsfråga tillstyrks. Det bör emellertid betonas, att huvudregeln bör vara
att den misstänkte transporteras till ordinarie fomm. Jag har egentligen svårt
all tänka mig omständigheter som skulle motivera alt åklagaren reser utanför
sin egen iegion för att inställa sig vid häktnings­förhandlingar, men vill inte
utesluta möjligheten. En sådan ordning torde emellertid kräva ändring i de
regler som gäller för åklagarnas lokala kom­petens (38 § och 38 a §
åklagarinstruktionen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: En möjlighet att anhängig­göra fråga om häktning av en misstänkt
även vid den s.k. &amp;quot;gripandedom-slolen&amp;quot; är väl motiverat främst med
tanke pä de nya tidsfrister som kommer att gälla. Det måste emellertid betonas
att en handläggning långt ifrån brottsplatsen eller den misstänktes hemvist kan
medföra svårigheter vid val av försvarare samt även då frågan om alternativa
personella tvångs­medel skall prövas. Av den anledningen kan man räkna med att
lagrummet får en begränsad tillämpning. Emellertid är regeln nödvändig om ej
ord­ningen för transport av frihetsberövade personer radikalt förbättras
(vilket hittills visat sig omöjligt trots ofta framförd kritik) eller liden för
transport får räknas utöver föreslagna tredagars- resp. fyradagarsfrisler,
vilket dock antagas ej kunna ifrågakomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fömtsättning för att den föreslagna utvidgningen av domstolarnas behörighet
skall få någon reell betydelse är alt även åklagarens behörighet vidgas.
Riksbehörighet i häklningsärendena synes mig därvid vara lämpli­gast. I detta
sammanhang vill jag även ifrågasätta om det inte vore lämpligt att införa en
möjlighet all, i mål där den misstänkte har häktats även överföra den slutliga
handläggningen av ärendet. Ull den domstol som prövat häktningsfrågan, om delta
är lämpligt och kan ske utan olägenhet för någon av de berörda parterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
utgår slutligen ifrån att del precis som det i dag är åklagaren som prövar om
ett ärende skall anhängiggöras i &amp;quot;brottsplalsdomslolen&amp;quot; eller
&amp;quot;hemvistdomstolen&amp;quot;, även måste vara åklagarens sak all avgöra om ett
häktningsärende skall anhängiggöras vid gripandedomslolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förtjänar att därvid påpekas att erfarenheten av nuvarande trans­portorganisation
gör att jag som ovan antytts ställer mig tveksam till om denna är tillfyllest
under de föreslagna omständigheterna. En utbyggnad blir kostsam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Utredningen har inte närmare&lt;br&gt;
behandlat när det är lämpligt att inledande förundersökning och häktnings­&lt;br&gt;
förhandling hålls på gripandeorten. I de enklare okomplicerade fallen är&lt;br&gt;
detta givetvis möjligt. Annat är förhållandel, när utredningslägel är mera&lt;br&gt;
komplicerat. Det är inte sä lätt alt överföra ett komplicerat material till&lt;br&gt;
mollagaren, som utredningen föreställer sig. Dessutom binds både polis-&lt;br&gt;
och åklagarpersonal upp i ett mål, som de inte kommer att fullfölja. Enligt&lt;br&gt;
min uppfattning får man räkna med alt såväl förhörsledare som åklagare på&lt;br&gt;
gärningsorten måste snabbt bege sig Ull gripandeorten, om man inte kan&lt;br&gt;
räkna med en minst lika snabb transport Ull gärningsorten. Vid bedömning­&lt;br&gt;
en var häktningsförhandlingen skall hållas, skall också beaktas frågan om&lt;br&gt;
det material som skall tillhandahållas rätten i enlighet med vad som anförts&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section764&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i remissammanställningen
under avsnitt 4.4 KommunikaUon mellan parter     Prop. 1986/87:112 och
domstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar utredningens uppfattning att forumfrågan bör lösas enligt dess förslag
för domstolarnas del. Men frågan om åklagamas kompelens utom den egna regionen,
som utredningen icke berört med ett ord, måste också regleras. Denna reglering
måste enligt min mening innebära, att samtliga åklagare, som är behöriga att
erhålla distriktsåklagartjänst samt åklagare som fullgör beredskaps- eller
jourtjänst äger alt utföra talan i hela riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
komplikation, som kan drabba domstolama, är inställda förhandling­ar på gmnd av
att åklagaren blir upptagen av häktningsförhandling. Plane­ringen av
huvudförhandlingar kan helt slås i spillror. Jag vill här även peka på att
transportkapaciteten av anhållna och häktade måste avsevärt stär­kas i
förhällande till vad som gäller i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
möjlighet att låta någon sitta och avvakta transport på gmnd av lurlista medger
inte de nya tidsfristema ens efter den första häktningsför­handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: Väl är det länkbart i Iransportfallen att den föreslagna fommregdn är
en lösning i enkla fall men andra sådana kommer säkert att finnas, där del på
grund av sakens komplicerade beskaf­fenhet behövs mer utförliga sakuppgifter än
som kan förmedlas genom telex eller per telefon och där det på gmnd av
reseavstånden blir svårt för polis och åklagare på broltsorten att medhinna
sina respektive arbetsupp­gifter i tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Utredningens förslag i 19:12 att en fråga om häktning får las upp av den
domstol där prövningen lämpligen kan ske bör inte genomföras. Det är förenat
med mycket stora svårigheter att informera och engagera personal i andra
distrikt på ett sätt alt en adekvat utredning och handläggning åstadkommes.
Erfarenheten från de fall då man hos utomstående polisdistrikt hemställer om
förhör med perso­ner på annan ort talar sitt tydliga språk. Personer som grips
på annat håll bör även fortsättningsvis transporteras till den myndighet som
handhar utredningen och häktningsfrågan avgöras av den &amp;quot;ordinarie&amp;quot;
domstolen. Detta ställer naturligtvis krav pä en större snabbhet än vad som är
fallet i dag sett mot bakgrund av det förslag om nedkortning av Udsfrister som
utredningen framlägger. Man får för framUden tillse att man alllid an­vänder
det bästa till buds stående transportmedlet oavsett vad det kan kosta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Luleå: När det gäller fommfrågan vill jag i&lt;br&gt;
högre grad än utredaren gjort betona all man i första hand bör hålla förhör&lt;br&gt;
och häktningsförhandling på den ort där utredningen sker, om den miss­&lt;br&gt;
tänkte grips pä annan ort. Vad som framförallt då krävs är en effektivise­&lt;br&gt;
ring av transporterna jämfört med nuvarande ordning. Strävan att polisen&lt;br&gt;
på gripandeorten skall hålla förhör kan ifrågasättas. Risken för misstag och&lt;br&gt;
missbedömningar ökar ju eftersom man inte har djupare kunskap om&lt;br&gt;
målet. Att häklningsdomslol och huvudförhandlingsdomslol är densamma&lt;br&gt;
är Ull fördel bl. a. när domstolen har all bilda sig en uppfattning om den&lt;br&gt;
tilltalade och hans lämnade uppgifter. Därför bör utredarens forumregel&lt;br&gt;
tillämpas undantagsvis men självklart bör den finnas.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsåklagarmyndigheten
för speciella mål: Enligt utredningen skall den Prop. 1986/87:112 maximala
fristen räknas från gripandetiden. Detta leder till problem om någon som är
anhållen i sin utevaro långt från den ort där åklagare och polispersonal
uppehåller sig. Man frågar sig hur ett meningsfullt förhör skall kunna hällas i
t.ex. ett stort eko-mål av annan personal än den som kanske under en längre tid
förberett ärendet och studerat omfattande skriftligt material. Risk föreligger
i ett sådant fall att hela eller större delen av fyradagarsfristen går åt för
transport i endera riktningen - antingen utredningspersonal och åklagare Ull
gripandeorten eller den gripne till utredningsorten. Utredningens förslag om
häktning vid en lägre grad av misstanke än sannolika skäl kan måhända i dessa
sammanhang komma till användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär ändring av fommreglema i 19 kap. RB så att häkt­ningsförhandling kan
hållas på gripandeorten. I samband härmed uttalas (s. 152) att frågan om vilken
åklagare som skall hantera häktningsfrågan och inställa sig vid den domstol där
gripandet skett, får avgöras genom överenskommelse mellan de båda åklagarna.
Skulle utredningens förslag genomföras torde det även bli nödvändigt att
reglera frågan om åklagares behörighet vid domstol utanför den egna regionen
eller det egna distriktet såvida målet icke handlägges av åklagare med
behörighet i hela landet. Om dessa fall inte blir aUtför frekventa torde frågan
enklast kunna lösas genom särskilt förordnande i varje enskilt mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt har jag inte någon erinran mot föreslagna lagändringar och gjorda
uttalanden såvitt avser anhällningstiden och därmed sammanhäng­ande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Den ordinarie åkla­garen torde inte enligt den nu
tillämpade ordningen vara behörig vid annan tingsrätt än &amp;quot;sin&amp;quot;
tingsrätt. En särskild bestämmelse som ger denna erfor­derligbehörighet synes
därför behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Del förefaller tvek­samt humvida den föreslagna
ändringen i fommreglema kommer att få någon större praktisk betydelse — så
synes t.ex. en motsvarande regel i norsk straffprocesslagstiftning ha fått
begränsad tillämpning. Det förvånar också något att utformningen av 19 kap. 12
§ RB getts ett i fråga om fommval så generöst innehåll. En konsekvens av de
föreslagna inskränk­ningarna vad gäller häklningsmöjlighetema torde bli att de
utredningar där anhållande och häktning förekommer är av sådan omfattning och
komplex­itet aft hela handläggningen bör äga mm pä den ursprungliga
ulredningsor­ten oavsett var den misstänkte grips. Trots det anförda kan
lagändringen vara befogad genom att den öppnar möjlighet att laga efter
läglighel i del enskilda fallet. Bestämmelsen bör av praktiska skäl kombineras
med alt åklagares behörighet blir riksomfattande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Vid häktning på annan ort&lt;br&gt;
än den där tidigare material, i ärendet insatt utredningsman och åklagare&lt;br&gt;
finns, ger de föreslagna reglerna till följd alt risken för brister i det
material&lt;br&gt;
som skall ligga till gmnd för häktningsförhandlingen blir avsevärd. Den&lt;br&gt;
föreslagna ordningen är därför behäftad med svagheter, vilka i sämsta fall&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
skulle kunna vara till nackdel för den misstänkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section768&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Sollentuna åklagardistrikt: Jag är
skeptisk till Prop. 1986/87:112 förslaget om en ändring av forumreglerna för
att möjliggöra att hålla häktningsförhandling på gripandeorten. Ett sådant
förfarande kommer sä­kerligen att innebära tvistefrågor mellan åklagarna på de
olika orterna. Praktiska frågor som snabba inställelser för åklagarna pä andra
orter liksom översändande och föredragande av materialet för kollegan talar
också mot en sådan ändring. Jag tror att det nuvarande systemet är att föredra,
men att man då måste se över möjligheter Ull snabbare transporter med de
misstänkta. Med nuvarande system, där ofta kriminalvårdens reguljära
transportorganisation utnyttjas, kan en transport från t.ex. Umeå till Stockholmstrakten
ta flera dagar. Inrikesflyget måste kunna anlitas i större utsträckning för
sädana transporter. Visserligen innebär delta ökade kostnader, men jag menar
alt detta ändå är alt föredra framför förslaget om häktningsförhandlingar på
gripandeorten, vilket förutom vad jag ovan an­fört självklart innebär ett
dubbelarbete för åklagare och domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Solna åklagardistrikt: Den föreslagna
ändringen i 19 kap. RB väcker vissa betänkligheter. Att hälla
häktningsförhandling pä t. ex. den ort där den misstänkte har gripits måste
under alla omständighe­ter begränsas till ett absolut minimum. En mängd
praktiska problem upp­kommer med nödvändighet om förhandling skall hållas
utanför det egna distriktet. Föremål som skall företes inför rätten finns på
annan ort. Akten pä den misstänkte och hans eventuella medmisstänkla finns i
hemdomsto­len osv. Att såsom det föresläs låta åklagaren i vissa fall åka Ull
annan ort för att hålla häktningsförhandling är i de flesta fall en omöjlighet.
En åklagare har alltid flera andra mål på gång samtidigt. En
&amp;quot;resande&amp;quot; åklaga­re är till men för misstänkta och tilltalade i
åklagarens övriga mål. I många fall är åklagaren förhindrad att åka på gmnd av
alt han är upplagen i rätten med ordinarie tingsdagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Växjö åklagardistrikt: Jag kan inte
finna några som helst fördelar med att häktningsförhandling skall kunna hållas
på den ort, där den misstänkte har gripits. Detta kommer i stället att medföra
betydande merarbete, varjämte risk finns för att ärendet inte blir behandlat pä
samma omsorgsfulla sätt, som skulle ske pä gämingsorten, där ärendet skall
slutbehandlas. I stället måste transporterna av de frihetsberövade organiseras
på sådant sätt, att häktningsförhandling kan hällas inom före­skriven Ud på i
normalfallen brottsorten, även om detta innebär betydande merkostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Västerås åklagardistrikt: Utredningen
behandlar&lt;br&gt;
ej alls i vilka fall del kan tänkas &amp;quot;vara lämpligt eller i vissa fall
t.o.m.&lt;br&gt;
nödvändigt&amp;quot; att häktningsförhandling hålls på gripandeorlen i stället för
på&lt;br&gt;
utredningsorten. Dock säger man att det kan vara lämpligt om utrednings­&lt;br&gt;
lägel är mera komplicerat (s. 152). Mig synes det som om del då vore&lt;br&gt;
mindre skäl än någonsin alt hålla förhandlingen pä gripandeorten oavsett&lt;br&gt;
vilken åklagare som skulle drabbas. Jag utgår ifrån att det i sådana fall är&lt;br&gt;
avsevärda avstånd mellan ortema. I princip måste en anhållen kunna&lt;br&gt;
förflyttas lika snabbt som en åklagare, dock inte med kriminalvårdens&lt;br&gt;
ordinarie turer. Redan nu gäller enligt kriminalvårdsstyrelsens anvisningar&lt;br&gt;
alt polismyndigheten hänvisas att själv ombesörja brådskande transporter&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section769&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section770&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(RPS skrivdse 1985-02-08).
Om en åklagare skall resa lång väg förioras     Prop. 1986/87:112 åtskilligt
under utredningen. Skall åklagaren på'gripandeorten ta förhand­lingen hinner
han med dagens postgäng inte få några handlingar från utredningsorten. Kvalitén
på utredningen blir lidande av att flera åklagare hanterar ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Enköpings åklagardistrikt: Förslaget, att häkt­ningsförhandling skall kunna
hållas på gripandeorten - om denna inte är identisk med den Ort, där
förundersökningen bedrivs - syns mig dåligt underbyggt. Det torde vara lika
lätt att - inom frislen - transportera den anhållne till fömndersökningsorten
som att låta åklagaren inställa sig pä gripandeorten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Uppsala åklagardistrikt: Ändringen i fommreg­lema i 19 kap. RB så att
möjlighet ges att hälla häktningsförhandling även pä den ort där den misstänkte
gripits är rationellt. Behörighet att hälla häktningsförhandling bör tillkomma
varje jourdomstol. Exempel: En per­son är anhållen i sin frånvaro av åklagare i
Enköpings åklagardistrikt och grips i Lycksele. Jouräklagare i Västerbotten är
en åklagare i Umeå åkla­gardistrikt. Umeå tingsrätt är jourdomstol. Då bör Umeå
tingsräU fä behö­righet all hålla häktningsförhandling på arbetsfridagar som
lördag, söndag och helgdagar i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan uppkomma tveksamma situationer där två åklagare på goda grunder anser att
den andre bör utföra talan vid häktningsförhandlingen. Frågan bör hänskjutas
Ull överåklagare. Kommer överåklagare eller stats­åklagare att vara anträffbar,
all ha sä kallad bakjour, för frågans slitande?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
åklagarinstmklionen bör kanske införas bestämmelser som reglerar nu och andra
aktuella spörsmål i dessa delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Fommreglema före­slås ändrade sä att
häktningsförhandling kan hållas pä den ort där en misstänkt grips. Pä vilket
underiag ska han häktas, frågar man sig. Del sägs att materialet får
överbringas med telefon och telex. Del låter sig sägas men hur blir det i
praktiken. Personer anhållna i sin frånvaro grips månader och år senare på
annan ort, ofta på helgtid. För alt då kunna få underlag för
häktningsförhandling på gripandeorten måste man få lag i den eller de utredare
hos polisen i anhållningsorten, som vet vad saken gäller. Hur får man tag i
dessa personer under de korta lider, som kommer att gälla, under helger och
annan ledig tid? Och även om man skulle få fram tillräckligt underlag för
häktning måste den häktade ju transporteras till anhållnings­orten för vidare
utredning och åtal. Tidsmässigt vinner man ingenting jämfört med om transporten
som idag sker genast efter gripandet. Och den domstol, som ska besluta i
häktningsfrågan, måste rimligtvis ha betydligt sämre underlag för beslutet än
enligt förfarandet i dag. Förslaget är långt ifrån bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Umeå åklagardistrikt: Utredningens förslag alt&lt;br&gt;
åklagare på ort där misstänkt gripits skall föra talan vid häktningsförhand­&lt;br&gt;
ling för annan myndighels räkning, bör - icke minst — av rättssäkerhetss­&lt;br&gt;
käl ej godtagas. Misstänkt bör transporteras till utredande myndighet.&lt;br&gt;
Tidsföriust kan avsevärt minskas om snabbaste färdsätt används. Trans­&lt;br&gt;
porttiden avräknas. Hur kommer vid utredningens förslag, försvararfrågan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;251&lt;br&gt;
all ordnas? Kan häktningsförhandling per telefon hållas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section771&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section772&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Utredningen har föreslagit att häktningsfrägan skall kunna tas upp Prop.
1986/87:112 av den domstol där prövningen lämpligen kan ske (s. 151). RPS anser
att detta får godtas. Huvudregeln bör dock fortfarande vara att häktningsfrå­gan
las upp av den domstol som skall pröva åtalet, med hänsyn till de praktiska
problem för polisen och andra myndigheter som annars kan bli följden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsstyrelsen:
En ändring i fommreglema torde innebära en viss lättnad för kriminalvårdens
transportorganisation genom alt en dd transporter från gripandeorten till
utredningsorten, som med nuvarande regler måste genomföras skyndsamt och inte
sällan pä obekväm arbetstid, kan undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs poUsdistrikt: Polismyndigheten vill inte motsätta sig den
föreslagna ändringen i fommreglema, vilken gör det möjligt alt hålla
häktningsförhandling pä den ort där den misstänkte har gripits. Detta i
förening med den förkortade fristen för anhållandel kommer emellertid alt
innebära en ökad belastning på främst den polispersonal som har sin arbetstid
förlagd utom normal kontorstid. Utredaren har antagit alt nödvändiga
utredningsuppgifter etc. kan utväxlas genom telex eller per telefon.
Polismyndighetens uppfattning är att dessa båda kommunikations­medel inte
klarar uppgiften. Det blir därför nödvändigt att utrusta polisdi­strikten med
Idefotoanläggningar, liksom alt medge övertidsuttag i större omfattning än för
närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: I fommfrågan har utredaren ansett att en fråga om häktning skall få
tas upp av den domstol där prövningen lämpligen kan ske. Jag vill för min del
ifrågasätta om inte denna regel, som jag i och för sig lämnar ulan erinran, bör
utformas på ett sätt som klart anger att häktningsfrägor vanligen skall prövas
vid normalt brotlmålsfomm och alt det endast undanlagsvis får förekomma att
annan domstol anlitas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
synes inte ha beaktat alt del med den nya forumregeln kan uppslå vissa
praktiska problem i fråga om fullföljden. Om häktningsfrågan prövas inom en
annan hovrätts domkrets än där brotlmålsfomm är beläget kan del uppslå
komplikationer, i vart fall när häklningsdomslolen ogillar åklagarens yrkande.
Om åklagaren får bifall i hovrätten synes de föreslag­na reglerna innebära att
den häktade måste inställas inför den hovrätten även om beslutet verkställs i
någon helt annan del av landet. Hur sådana situationer skall hanteras måste
enligt min mening övervägas innan lagstift­ningen genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Den föreslagna fo­mmregdn i 19 kap., på
grund av vilken det blir möjligt att väcka häktnings­fråga även vid domstol,
där sådan prövning &amp;quot;lämpligen kan ske&amp;quot; är väl grundat och väl
utformat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
häktningsförhandling sålunda kan utan annan fommfömlsättning förläggas till
rätlen i den ort, där exempelvis den misstänkte gripits, måste mången gång
innebära en välkommen förenkling i det förprocessuella procederet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Se under avsnitt 4.3 Söndagsregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Förslaget att ändra fommreglema i 19&lt;br&gt;
kap. RB så att del blir möjligt alt hålla häktningsförhandling på gripandeor-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section774&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ten
tillstyrks. Som anförts tidigare anser föreningen emellertid att huvudre- Prop.
1986/87:112 geln när det gäller mer komplicerade mål bör vara den alt
häktningsför­handling i gärningsorten skall eftersträvas. Den transportcenlral
som i dag svarar för transporter av bl. a. gripna från gripandeorten till
gärningsorten samordnar transporter av olika slag med tidsfördröjningar som är
oförsvar­liga redan idag när det gäller gripna personer. Om fristerna förkortas
enligt förslaget bör enligt föreningens mening transporterna fortsättningsvis
or­ganiseras sä att de sker betydligt snabbare, även om kostnaderna härför blir
avsevärt högre än idag. De rätlsvårdande myndigheterna bör ges möjlighet all
påverka prioriteringen av transporter beträffande straff­processuellt
frihetsberövade personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Under denna mbrik föresläs att häktningsför­handling ska kunna
hållas pä den ort där gripandet skett och inför domsto­len på orten. Det
förutsätts att ärendet dä handläggs av polis och åklagare på orten. Detta
skulle i och för sig kunna fungera vid brott där omständig­heterna mnl brottet
är enkla. Huruvida så är fallet har oftast inget samband med brottets
svårighetsgrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till ändrade forumregler innebär all i de fall den misstänkte anträffas i annat
polisdistrikt förhör måste hällas på många gånger bristfäl­ligt underlag. Besked
om uppgifter pä telefon kan fungera dagtid, men knappast kvälls- och nattetid
eller sön- och helgdagar eftersom utrednings­mannen då inte är tillgänglig.
Telex har också sina begränsningar då det gäller att överföra stora textmassor.
En bättre lösning är att utnyttja telefax, där hela sidor med text kan
överföras. Detta är emellertid dyrbart både vad gäller drift och installation,
eftersom del inte finns i alla polisdi­strikt idag. Denna kostnadsaspekt har
inte utredaren tagit hänsyn Ull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
problem finns oberoende om del avser förhör enligt RB 24:6 eller RB 24:8 eller
de fortsatta förhören inför ett häklningsmål på gripandeorten i stället för på
ulredningsorten. Tillräckliga medel måste därför beräknas för ny teknik och
dyrare telefon- och resekostnader i dessa fall för att framförallt trygga
rättssäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vår mening är dock förhållandena ofta sådana att handläggningen måste ske av
personal som är väl insatta i ärendet. I dessa fall går det knappast mycket
fortare att förflytta en utredningsman än den misstänkte. Förslaget skulle
innebära stora kostnader i resor och traktamente för poliser och åklagare. Det
bör här understrykas att det är en polisman och inte en åklagare som har den
bästa detaljkunskapen i inledningsskedet av en fömndersökning. Det är därför
viktigare att polismannen som kan ärendet snarast får påbörja utredningen så
alt sä mycket uppgifter som möjligt finns tillgängliga vid
häktningsförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
praktiska problemen med att driva förundersökningen fram Ull häkt­ningsförhandling
pä gripandeorten är stora. Förfarandet innebär också rältssäkerhetsproblem i
många avseenden, t.ex. kommunikation i flera led, vid konfrontationer,
hanteringen av teknisk bevisning, förnyade för­hör med målsägare och vittnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handläggning
på annan plats än enligt nuvarande regler bör därför bli&lt;br&gt;
undantagslösning när transport av den misstänkte av någon anledning inte&lt;br&gt;
kan ske. Detta bör i lagtexten markeras med att fråga om häktning får tas&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;253&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section776&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;upp av annan domstol än
vad som sägs i 19 kap. om särskilda skäl     Prop. 1986/87:112 föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:
Utredningens förslag till lösning av fommfrågan avstyrks. Även i fortsättningen
bör det regelmässigt vara sä att den misstänkte transporte­ras till den ort där
fömndersökningen skall ske. Efter kontakter mellan polis/åklagare pä
utrednings- och gripandeort bör ett inledande förhör som underlag för
anhållande/häklningsframställan kunna hållas på gripandeor­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
mera ingående förhör torde i de flesta fall krävas att personal från
utredningsorten reser Ull gripandeorten och övertar ärendet. Ett alternativ är
all polisdistrikten utmstas med telefax eller annan teknisk utmstning för
överförande av handlingar. De praktiska problemen med dessa förfaran­den och
risken alt rättssäkerheten eftersatts är ändock så stor att de bör bli
undanlagslösningar, t.ex. när transport av den misstänkte inte kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
Utredningen anser att strävan bör vara att gripna personer skall höras på
gripandeorterna och aU &amp;quot;häktningsfrågan bör las upp vid den domstol som är
lämplig utifrån praktiska och raUondla synpunkter och med den åklagare som
utifrån dessa synpunkter ligger närmast till&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
utgår uppenbarligen från tanken att förfarandet intill dess häktningsfrägan
avgjorts inte får fördröjas av att den misstänkte transpor­teras från
gripandeorten till annan ort där den fortsatta fömndersökningen skall bedrivas
och målet i övrigt slutligen handläggas. I allmänhet skall detta ske på
gärningsorten. Bortsett från de heh okomplicerade fallen där förhör redan idag
oftast sker på gripandeorten kan del starkt ifrågasättas om ett genomförande av
utredningens gmndsyn kommer att leda till för­kortade totala
frihelsberövandetider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
bedrivande av förundersökning inom annat åklagardistrikt och polis­distrikt än
där målet fortsättningsvis skall handläggas innebär alltid eft större eller
mindre dubbelarbete för såväl åklagare som polis. Antingen måste information
överföras mellan befattningshavarna pä de skilda or­tema eller så måste
åklagare och polis bege sig till gripandeorten. Under den lid som
informationsöverförandel alternativt transportema pågår kan, om inga nya
utredningsresurser tillförs, inga nya utredningsålgärder vid­tas. Transporteras
istället den misstänkte kan liden utnyttjas för utredning vilket kan innebära
en förkortning av den totala liden för frihetsberövan­det. Det bör också
understrykas all överföring av en misstänkt från en ort till en annan alltid
kan ske inom loppet av några få limmar om snabbast möjiga transportsält anlitas
i varje enskilt fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
ställer sig inte avvisande till införandel av en möjlighet att hålla
häktningsförhandling på gripandeorten men anser alt ett fullt genom­förande av
utredningens gmndsyn i själva verket kan leda till förlängda
frihelsberövandetider och innebära slöseri med dyrbara personella utred­ningsresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.7 Försvararfrågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har lämnats ulan erinran av regionåklagarmyndigheten i Malmö&lt;br&gt;
saml åklagarmyndigheterna i Danderyds, Norrtäljes och Södertäljes åkla­&lt;br&gt;
gardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section777&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section778&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i
Stockholms och Gotlands län: Jag tillstyr-     Prop. 1986/87:112 ker, att den
misstänkte även i fortsättningen får själv välja den offentlige försvarare, som
han önskar. Den misstänkte skall alltid ha rätt till advokat. Advokatjour måste
därför inrättas. Utredarens förslag, om att en biträdan­de jurist skulle kunna
anförtros sådant uppdrag, avstyrkes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Linköping: Samma regler som idag gäller för förordnande av offentlig
försvarare bör gälla även i framtiden. Genom den begränsade tid som står till
buds bör det finnas möjlighet att alltid kunna fä en offentlig försvarare
förordnad snabbt. Mänga misstänkta väg­rar alt yttra sig utan närvaro av
försvarare och det krävs dä att man utan dröjsmål får en försvarare förordnad.
Domstolama bör därför ha bered­skap i större utsträckning än vad utredningen
föreslagit. Det bör vara samma regler för domstolarnas beredskap som för
åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Det är viktigt att försvarare kopp­las in i ett tidigt skede. Så sker
också i denna region i stor utsträckning genom initiativ från åklagare.
Svårigheter uppslår naturligtvis vid frihets­berövande under eller i anslutning
till helg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Göteborg: Utredningen besvarar inte frå­gan hur man vid ett system med
jouradvokat skall kunna tillgodose beho­vet av försvarare vid brottslighet med
flera inblandade. Del kan självfallet inte komma i fråga att samma försvarare
förordnas för flera inblandade i samma brottslighet när kollusionsfara
föreligger. Joursystemet bör därför vara sä konslmerat all del blir möjligt alt
nå kontakt med flera advokater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Det torde med de korta tidsfris­terna bli vanligt, alt av den
misstänkte önskad försvarare icke har tillfälle att närvara vid den första
häklningförhandlingen. BortseU från kostnads­ökningen, som utredningen
observerat, kan ifrågasättas om byte av försva­rare är till gagn ur
rättssäkerhetssynpunkt. Vid häktningsförhandling utom gärningsorten uppkommer
ökade kostnader, därest önskad försvarare pä gämingsorten finner sig ha
tillfälle att biträda vid häktningsförhandlingen pä gripandeorten. Det kan
knappast komma ifråga att tvinga fram försvar­arbyte. Noteras bör också
konsekvenserna som följer av de misstänktas allt vanligare inställning alt icke
yttra sig om inte försvarare är närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Luleå: I försvararfrågan vill jag nämna att fömtom av skäl som utredaren
kommit fram till bör även ur rättstrygghets­synpunkt en advokat utses till
&amp;quot;tillfällig&amp;quot; försvarare vid häktningsförhand­ling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Beträffande den miss­tänktes försvar anser jag att de
föreslagna korta lidsfristerna kan komma att medföra negativa följder för den
misstänkte personligen, liksom vad avser samhällets kostnader. Byte av
försvarare och jävsproblem därefter kommer oundvikligen all bli aktuella och
kostsamma problem med de nya reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det särskilda yttrandet av Peter Nobel anförs (s. 207) alt jävsförhål­&lt;br&gt;
lande lätt kan uppstå då flera misstänkta finns och jouradvokater skall&lt;br&gt;
användas för att tillgodose de misstänktas önskemål om försvarare. Jag&lt;br&gt;
anser det vara synneriigen angeläget att sådana &amp;quot;risksituationer&amp;quot; för
för­&lt;br&gt;
svararna undvikes och att detta problem noga övervägs. Om en lösning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section779&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section780&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sker genom försvarare som inte
hunnit förordnas av rätten måste erinras     Prop. 1986/87:112 om de problem
som då uppstår t.ex. vad gäller den misstänktes rätt till enskilt samtal med
försvararen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sollentuna åklagardistrikt: Ett system med advo­katjour måste införas. Jag
föreställer mig att det i fortsättningen med de korta fristlider, som gäller,
blir svårt att tillmötesgå den misstänktes öns­kemål om viss advokat. Detta
gäller inte bara veckoslut och helger. Även under vardagar kan bli svårt att få
kontakt med de mest upptagna advoka­terna och bestämma tider för
häktningsförhandling, nästa eller påföljande dag. Jag är också mycket tveksam
Ull den föreslagna ordningen med byte från jouradvokat Ull annan advokat så
fort den misstänkte begär det. En fömtsättning för att systemet skall fungera
tillfredsställande i varje fall i storstadsområdena är att samtliga advokater,
som är intresserade av of­fentliga försvar, tvingas ingå i advokatjouren samt
att del finns god tillgång på advokater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Med hänsyn till alt det enligt den föreslagna ord­ningen kommer att
uppstå behov av att förordna offentliga försvarare med mycket kort varsel och
under helgdagar är det risk all principen om den misstänktes fria försvararval
ej kan upprätthållas i önskad utsträckning. Tingsrätten ansluter sig därför
till utredningens förslag all byte av offentlig försvarare generellt bör
tillåtas i de fall då en försvarare har förordnats men det från början stått
klart att en annan, av den misstänkte föreslagen person, skulle ha förordnals
om det varit praktiskt möjligt. Tingsrätten kan i likhet med utredningen inte
finna några bärande skäl för att annan än advokat i normalfallet skulle
förordnas som offentlig försvarare enbart för häktningsförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
DV delar helt utredarens uppfattning att försvararbeho-vet måste tillgodoses
genom någon form av advokatjour. Eftersom del allUd måste kunna gå all förordna
en försvarare som med mycket kort varsel kan inställa sig till en
häktningsförhandling är del sannolikt nödvän­digt all ett jouradvokalsyslem
även måste fungera under normal kontors­lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
I betänkandet fömtsätts ett system med advokatjour för kvällar och helger (s.
152 f, 205 ff). Oavsett hur domstolamas jour- eller bered­skapstjänslgöring
utformas torde det enligt RPS mening bli väl betungande för domstolarna att
hålla en så hög beredskap alt offentlig försvarare kan förordnas vid alla
tidpunkter då detta kan bli aktuellt. Det kan därför finnas skäl att överväga
om inte offentlig försvarare exempelvis skulle kunna förordnas interimistiskt
av jourhavande åklagare. Detta borde inte vålla några principiella
betänkligheter, särskilt inte om åklagaren därvid utgick från en vid domstolen
eller inom advokatsamfundet upprättad förteckning över beredskapstjänstgörande
advokater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet anförs alt det relativt ofta kan bli aktuellt att byta ut en&lt;br&gt;
offentlig försvarare som har förordnats inför en häktningsförhandling (s.&lt;br&gt;
153). Inledningsvis skulle den misstänkte alltså få nöja sig med &amp;quot;jourha­&lt;br&gt;
vande advokat&amp;quot;, men snarast därefter skulle denne i förekommande fall&lt;br&gt;
bytas ut mot en advokat som den misstänkte själv begärt. En sådan&lt;br&gt;
ordning är en följd av den förkortade häktningsfristen och får enligt RPS:s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section782&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mening
godtas. Utredningen har emellertid inte föreslagit någon lagändring Prop.
1986/87:112 utan menar att förfarandet ryms inom ramen för nuvarande
bestämmelser i 21 kap. 6 § RB. Enligt detta lagmm får ett förordnande av
offentlig försva­rare återkallas bl. a. om giltigt skäl för återkallelse
föreligger. RPS vill för sin del påpeka att den föreslagna ordningen radikalt
strider mot nuvarande tillämpning av lagrummet. Det kan redan av denna
anledning finnas skäl att låta den tilltänkta utvidgningen av möjligheterna
till försvararbyte kom­ma till uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet: Jag instämmer i advokaten Nobels särskilda yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund: Om förslaget antas är samfundet berett att medverka Ull
organiserandet av en jourtjänst för advokater, sä att de
rättssäkerhetsgarantier förslaget avser att tillgodose genom ett tidigt
för-svararinträde kan uppfyllas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Det är i första hand i den enskildes intresse som reglerna i
internationella konventioner om rätten Ull snabb domstols­prövning av ett
frihetsberövande tillkommit. Om den misstänkte själv uttryckligen begär en
förlängning av fyradagarsfristen med en eller ett par dagar för att t. ex. få
en viss försvarare borde en sådan begäran enligt förbundet undantagsvis kunna
medges. En dylik förlängning torde enligt förbundets uppfattning inte strida
mot internaUonella konventioner och skulle vara till fördel för den misstänkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om förbundels ovan redovisade förslag om en förlängning av tidsfristen i de
fall där den misstänkte begär del för all kunna erhålla den försvarare som han
önskar biträdes, kommer det förhållandevis ofta att inträffa alt till
försvarare måste utses annan än den misstänkte begärt. Fråga om byte av
offentlig försvarare under målets fortsatta handläggning kommer i så fall att
aktualiseras. Förbundet har ingen erinran emot försla­get att byte av offentlig
försvarare generellt skall tillåtas i de fall då del inte varit praktiskt
möjligt att Ull försvarare utse den som den misstänkte begärt, dock givetvis
med tillämpning av 21 kap. 5 § 2 stycket RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
ställer sig däremot tveksamt till utredarens tanke att även en juris kandidat
som är anställd hos en advokat med erfarenhet av brottmål skall kunna anförtros
försvaramppdrag och få medverka i ett system med beredskaps- och/eller
jouradvokater. Risk föreligger alt det snabbi utbildas en praxis innebärande
att advokatema regelmäsigt sätter juris kandidater i sitt ställe i samband med
jourverksamhet. I delta sammanhang vill förbun­det påpeka vikten av all
åklagaren, så snart det kan bli aktuellt med att göra en framställan till
domstol om häktning, omedelbart anmäler behovet av offentlig försvarare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen delar utredarens uppfattning att del inte finns
skäl att föreslå regler, som öppnar stöme möjligheter än f.n. att förordna
annan än advokat som offentlig försvarare enbart för häktningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
bilaga 3 redovisas Peter Nobels förslag till ett jouradvokalsyslem.&lt;br&gt;
Under mbriken Advokatinlräde säger Nobel att &amp;quot;det är allmänt bekant, att&lt;br&gt;
det dröjer med polisens anmälan av försvararönskemål till åklagare eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17  
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section784&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domstol
och från åklagare till domstol i regel till dess att häklningsfram- Prop.
1986/87:112 ställning avges eller talan väcks&amp;quot;. Föreningen, som inte vill
ställa sig bakom Nobels generalisering, delar dock dennes uppfattning att det
med de föreslagna korta lidsfristerna är än angelägnare att försvarare kommer
in i bilden på ett så tidigt stadium som möjligt. Även i övrigt delar förening­en
de synpunkter som redovisas av Nobel och anser all hans förslag Ull ett
jouradvokalsyslem bör övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
JUSEK understryker vikten av att offentlig försvarare förord­nas på ett
tidigare stadium än som sker f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
uttalar å ena sidan att rätlen för den misstänkte att själv välja offentlig
försvarare är en viktig princip men ä andra sidan all försva­rarfrågan aldrig
kan tillåtas att nämnvärt påverka tidpunkten för häktnings­förhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK
anser att den misstänktes önskemål om viss försvarare bör tillgodoses i så stor
utsträckning som möjligt och att detta måste tillåtas inverka pä lidpunkten för
häktningsförhandlingen sä länge denna kan äga mm inom fyradagarsfristen.
Transport av den misstänkte för att möjliggöra förordnande av viss försvarare
bör också Ullåtas inom denna lidsram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Advokaten
Peter Nobel föreslår att ett jouradvokalsyslem inrättas. Ge­nomförs
utredningens förslag avseende förkortning av fristerna för häkl­ningsanmälan
och häktningsförhandling anser förbundet att advokater måste finnas
tillgängliga även utanför kontorstid. Kadern av jouradvokater måste
dimensioneras så att det med kort varsel också blir möjligt att tillhandahålla
försvarare för envar misstänkt i mål där flera anhållits för samma brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förkortade
tidsfrister innebär att kraven på en intensiv fömndersök-ningsverksamhel
drastiskt ökar. Det kommer inte att vara möjligt att låta
utredningsverksamheten ligga nere under tiden från midnatt till klockan 06.00.
Till skillnad från Nobels förslag anser JUSEK därför alt viss tillgång till
försvarare måste finnas även under dessa timmar. Inte minst gäller detta
insatser beträffande gripna och anhålla ungdomar under 18 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nobel
anser att anmälan bör göras från åklagaren till domstolen om behov av
försvarare så snart någon anhållits såvida &amp;quot;det inte föreligger en övervägande
sannolikhet för att han kommer all friges senast dagen efter gripandet&amp;quot;.
Förbundet delar Nobels uppfattning att obligatorisk anmälan av behov av
offentlig försvarare bör ske så snart någon anhållits. Detta bör dock ske
oberoende av när frigivande kan förväntas ske. Bedömningen av frågan om
Udpunkten för ett frigivande är alltid förknippad med ett visst mått av
osäkerhet. Ett misslag vid bedömningen leder här till en praktisk inskränkning
i skyddet för den misstänkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Angelägel är att offentlig
försvarare kan erhållas snarast möjligt efter frihetsberö­vande på gmnd av
brottsmisstanke. Ett flexibelt joursystem bör inrättas. Avdelningen instämmer i
princip med det förslag som framlagts av Peter Nobel (bil. 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section785&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section786&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.8
Utredningshäktning, omprövningsförhandling och&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;hävande
av beslut om häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om utredningshäktning har utan närmare kommentarer lämnats utan erinran av
regionåklagarmyndigheterna i Kalmar och Malmö samt av åklagarmyndigheterna i
Danderyds, Norrtälje och Södertälje åklagardi­strikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om omprövningsförhandling har ulan närmare kommentarer lämnats utan erinran av
regionåklagarmyndigheterna i Stockholms och Gotlands län, Linköping, Jönköping,
Kalmar, Malmö, Göteborg samt åkla­garmyndigheterna i Danderyds, Norrtälje,
Sollentuna, Södertälje och Växjö åklagardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Med tanke på de kortare frister som föreslås bli gällande är det nödvändigt med
en kompletteringsregel som medger alt ett frihetsberö­vande får bestå under
viss tid även om fulla skäl till häktning inte förelig­ger. Jag tillstyrker vad
utredaren har föreslagit angående ulredningshäkl­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
I gällande rätt får en misstänkt enligt 24 kap. 5 § andra stycket RB&lt;br&gt;
anhållas även om del inte föreligger fulla skäl till häktning, om det är av&lt;br&gt;
synnerlig vikt att han i avbidan på ytterligare utredning tas i förvar.&lt;br&gt;
Bestämmelsen torde i praxis tillämpas så att den dispenserar både frän&lt;br&gt;
kravet på sannolika skäl till misstanke om brottet och från de beviskrav&lt;br&gt;
som ställts upp beträffande förhandenvaron av särskild häktningsgmnd.&lt;br&gt;
Som överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt framhållit torde bestäm­&lt;br&gt;
melsen i mycket stor utsträckning tillämpas när del brister i utredning om&lt;br&gt;
de särskilda häktningsgmnderna. Del i hans yttrande som exempel berörda&lt;br&gt;
fallet av olaga hot, där anhållande sker enbart för att få närmare utrett&lt;br&gt;
risken för all den misstänkte sätter sill hot i verket, belyser väl behovet av&lt;br&gt;
en bestämmelse som den aktuella. Detsamma gäller vad som i samma&lt;br&gt;
yttrande anförts om möjligheterna att anhålla en misstänkt i hans utevaro.&lt;br&gt;
Jag anser sammanfattningsvis att de nuvarande möjligheterna till anhål­&lt;br&gt;
lande i fall som avses i 24 kap. 5 § andra stycket RB måste bibehållas för&lt;br&gt;
alt inte möjligheterna till effektivt ingripande mot grövre brottslighet all­&lt;br&gt;
varligt skall försämras. Med de korta frister för anhållande som torde&lt;br&gt;
komma att gälla i framtiden är del nödvändigt att undantagsregeln såsom&lt;br&gt;
utredningen föreslagit utformas som en dispens som är direkt inriktad inte&lt;br&gt;
på fömtsättningar för anhållande utan på fömlsättningarna för häktning.&lt;br&gt;
Vad gäller brottsmisstanken tillstyrker jag förslaget att i de aktuella undan­&lt;br&gt;
tagsfallen tillåta häktning vid skälig misstanke. Av skäl som jag nyss anfört&lt;br&gt;
anser jag det emellertid också angelägel att bestämmelsen ger möjlighet till&lt;br&gt;
häktning även om del ännu inte kan anses utrett all &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot;
för&lt;br&gt;
någon av de särskilda häktningsgrunderna föreligger. Med den anknytning&lt;br&gt;
som enligt 24 kap. 5 § RB föreligger mellan fömtsättningama för anhål­&lt;br&gt;
lande och häktning är en undanlagsbestämmelse i häktningsreglerna av det&lt;br&gt;
slag som här förordals nödvändig för alt inte del i dag gällande utrymmet&lt;br&gt;
för anhållande alltför mycket skall inskränkas. Det måste emellertid också&lt;br&gt;
starkt betonas att, med de nya och betydligt kortare frister som fortsätt­&lt;br&gt;
ningsvis kommer all gälla för anhållande, en stor del av det ansvar som i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section787&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section788&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dag
vilar på åklagarna när det gäller att på eft mycket preliminärt och ofta Prop.
1986/87:112 bristfälligt utredningsunderlag ta ställning i frågor som rör
straffproces­suella frihetsberövanden i fortsättningen kommer att vila på
domstolarna. Ett institut av typ &amp;quot;ulredningshäklning&amp;quot;, där ingripande
kan ske i ett mera preliminärt utredningsläge än del som normalt fömtsätts för
tillämpning av häktningsinstilutet, är därför oundgängligen erforderligt. Detta
gäller inte endast för all tillskapa tillräckligt utrymme för anhållande ulan
även för att ge domstolarna möjlighet att fylla sin efter reformen delvis nya funkUon
i fömndersökningsförfarandel. Jag tillstyrker därför att bestämmelsen om
ulredningshäklning, med de modifikationer jag ovan förordat, genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
möjlighet för åklagaren att häva en häktning se under 4.4 Kommu­nikation mellan
parter och domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Linköping: Den föreslagna utrednings­häktningen motsvarar i princip reglerna
i nuvarande 24 kap 5 § andra stycket RB. Idag kan åklagare besluta om
frigivning men domstol skall besluta om den misstänkte är häktad. Eftersom en
domstol inte utan besked från åklagare torde kunna häva en ulredningshäklning
och det således är åklagaren som i stor utsträckning förfogar över det reella
beslu­tet synes det vara ändamålsenligt alt åklagaren även skall ha möjlighet
att fatta ett formellt frigivningsbeslut vid ulredningshäklning. Onödiga dröjs­mål
undviks vilket är till fördel för den frihetsberövade och domstolen behöver
inte slöras med sådana beslut, som ju kan bli aktuella även utanför kontorslid.
Åklagaren skulle sedan i efterhand kunna underrätta domsto­len om sitt beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Inledningsvis gav jag uttryck för den uppfattningen, all del inte går
all göra ingrepp i vårt nuvarande system utan att detta ger vissa
effektivitetsförluster. Del är viktigt att dessa inte blir störte än
nödvändigt. Redan en förkortad tidsfrist i samband med anhållande och häktning
får återverkningar av det här slaget. Det är till och med sannolikt att de blir
allvarligare än vad man till en början kan tro. En förkortning av tiden mellan
anhållande och häktning ger troligen vissa effekter av den typ man ibland
kallar dragspelseffekter. Färre brott kom­mer alt klaras upp. Jag ser del pä
det här sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anhållande
sker ofta på gmnd av kollusionsfara. Del kan med generell&lt;br&gt;
giltighet sägas, att i början av en brottsutredning föreligger alltid en viss&lt;br&gt;
kollusionsfara, mindre eller större. Den undanröjs relaUvt snabbt i flertalet&lt;br&gt;
mål; i varje fall är den inte så uttalad efter några dagars utredning att den&lt;br&gt;
påkallar eller aktualiserar häktning. Del här vet varje åklagare. Förhållan­&lt;br&gt;
det sätter lydliga spår i handläggningen av anhållningsärendena. Efter&lt;br&gt;
några dagars anhållande kan den misstänkte friges. I ett antal fall kan en&lt;br&gt;
avlålen häklningsframslällning återkallas, sedan den ytterligare utredning,&lt;br&gt;
som kunnat ske i väntan på häktningsförhandlingen, eliminerat kollusions­&lt;br&gt;
faran. De flesta återkallade häktningsframställningar kan säkerligen förkla­&lt;br&gt;
ras på det här sättet. - Situationen vid en häktningsförhandling, som äger&lt;br&gt;
mm bara en eller ett par dagar efter gripandet, blir annorlunda. Kollusions­&lt;br&gt;
faran bör rimligen kvarstå i många fall. Den har inte kunnat undanröjas.&lt;br&gt;
Det har inte funnits lid att göra den utredning som i och för sig varit&lt;br&gt;
påkallad och som kunnat undanröja den. Detta i sin tur motiverar en&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section789&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section790&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktning. En rimlig
tillämpning av häktningsinstilulet borde därför leda Ull     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att fler misstänkta häktas
på gmnd av kollusionsfara än vad som nu är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fallet. Emellertid är det
inte troligt all en sådan effekt inträder. Sannolikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer färre misstänkta
all häktas, vilket i så fall måste bero på alt den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;materiella tillämpningen
förändrats. Jag tror alt man kan fömtse en sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har uppmärksammat problemet. Dess förslag om häktning vid skälig misstanke om
brott anses kunna minska olägenheter av en tidigarelagd häktningsförhandling.
Jag har dock den uppfattningen, alt häktning vid sådan misstankegrad kommer all
ske sällan och bara i mycket speciella situationer. Häktningsmöjligheten kommer
inte alt tillämpas på sådant sätt att de olägenheter jag pekat pä undanröjs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Göteborg: Möjligheten Ull häktning utan att &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot;
föreligger är en uppenbart nödvändig konsekvens av de förkortade tiderna.
Förslaget tillstyrks därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
frigivning av häktad se under 4.4 Kommunikation mellan parter och domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: 24 kap. 1 § 3 stycket RB: I nuvarande 24 kap. 5 § 2 stycket RB
stadgas alt misstänkt må anhållas trots all ej fulla skäl till häktning
föreligger om det finnes vara av synnerlig vikt alt han i avbidan på
ytterligare utredning tages i förvar. Enligt Gärde m.fl. i Nya rättegångsbalken
innebär detta:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Enligt
förevarande-- annan häklningsanledning.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förevarande förslag skall häktning - och således anhållande - ej kunna ske om
inte något av de särskilda häktningsskälen redan föreligger. Frågan om när
sådana föreligger kan tolkas olika. För all det brottsbekäm­pande arbetet dock
inte skall ytterligare försväras bör anhållande kunna ske i enlighet med vad
som relaterats ovan även i fortsättningen. Detta kan ske genom all 24 kap. 5 §
andra stycket bibehålles men omredigeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Europakonventionen anger skä­lig misstanke som grund för frihets
berövande. Utredningens förslag om ny häktningsförhandling inom en vecka för
dem, som häktats med stöd av 24 kap 1 § tredje stycket, går således längre än
vad konventionen kräver. Enligt min mening kan denna regel utgå.
Omhäktningsförhandling inom två veckor - huvudregeln - är ur rättssäkerhetssynpunkt
helt tillfredsställan­de. Ser åklagaren under denna tid att han icke kan stärka
misstanken - i de enklare målen till Ulkäckliga skäl för åtal och i de mer
komplicerade Ull sannolika skäl — torde han icke vidbli häklningsyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget kan gripande och anhållande ske endast då samtliga fömtsättningar för
häktning är uppfyllda. Genom att häktning icke medges i de fall som avses i 24
kap. 2 § RB på annat än sannolika skäl, är gripande och anhållande uteslutet i
dessa fall, då endast skälig misstanke föreligger. I vissa situationer krävs
alt frågan om misstankens styrka utreds, varvid hilinUlls utredningsanhållande
tillgripits. Genomföres utredningens förslag kommer dessa brott att förbli
obeivrade. Delta synes vara utredningens avsikt. Den föreslagna flyttningen av
nuvarande 24 kap. I § Qärde stycket till 24 kap. 3 § RB, varom mera nedan,
leder nämligen till samma effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppenbariigen
blir, som utredningen fömlser, underlaget för domstolar-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section792&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nas
prövning mer bristfällig än tidigare. Speciellt blir detta fallet, när det
Prop. 1986/87:112 gäller misstänkta, som vid gripandet är påverkade av ett
eller annat medel eller eljest mycket nedgångna. Enligt min mening bör häktning
alltid kunna ske på skälig misstanke om något av de särskilda häktningsskälen
förelig­ger. Vare sig hiUntills eller om förslaget genomförs torde alla i och
för sig häklningsbara misstänkta komma alt begäras häktade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttalandet
i sista meningen i avsnittet om fömtsättningar för gripande och anhållande
synes märkligt för att inte säga uppseendeväckande mot bakgmnd av den
statistiska redovisningen på sid. 225 tabell 3.2 med kommentarer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomförs
omhäktningsförhandling enligt utredningens förslag upp­kommer frågan på vad
sätt rätlen skall få kännedom om att sannolika skäl föreligger. I utredningen
sägs inte heller något om när Udpunkten för omhäktningsförhandlingen skall
bestämmas. I den mån häktning kommer alt ske pä skälig misstanke kan fömtses
att åklagaren, sedan bevisningen säkrats kommer att finna all häktningen icke
behöver beslå (jfr de fall, där idag häktningsframställningen återkallas eller
anhållningstidens fjärde och femte dag utnyttjas utan att
häktningsframställning inges). I den misstänk­tes intresse av snabb frigivning
bör åklagaren ges möjlighet att häva häkt­ning. Det torde inte ha förekommit
att en domstol vägrat häva en häktning, när åklagaren begärt den misstänktes
frigivande. En regel av nu angiven innebörd synes än mer befogad, eftersom
åklagaren kan medge alt häktad vistas utom häktet enligt utredningens förslag
till lydelse av 20 kap.20 § andra stycket RB. Friger åklagaren häktad skall han
på närmaste arbetsdag anmäla delta till rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: Om tänkta avkortningen av lidsfris­terna skall kunna genomföras i
bl.a. dessa fall, är det ofrånkomligt all nu gällande möjligheter till
utredningsanhållande får finnas kvar i form av förslagets utredningshäktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Härnösand: Nuvarande regel om utred­ningsanhållande enligt 24 kap. 5 § andra
stycket RB torde i allmänhet utnyttjas med stor försiktighet, vanligen för att
skaffa rådmm för t. ex. teknisk undersökning, alibikontroll eller liknande
utredningsåtgärder på grund av uppgifter från den misstänkte. Vid spaning och
utredning av grövre våldsbrott av okänd gärningsman är del inte ovanligt alt
utredning­en i inledande skeden kan komma att inriktas mot oskyldiga personer
som av något skäl ådragit sig misstanke. Meningsmotsättningar mellan polisens
utredare och åklagaren om misstankens styrka och bärkraft som arbetshy­potes är
icke ovanliga. Möjligheten av ett kortvarigt frihetsberövande genom
utredningsanhållande kan då vara en tillgång utan att frågan behö­ver ställas
på sin spets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan inte se att förslaget om ulredningshäkte på lägre misstankegrad än
&amp;quot;sannolika skäl&amp;quot; kan fylla något praktiskt behov utöver nu gällande
ordning eftersom det enligt min mening inte bör komma ifråga att dessa
frihetsberövande, om inte den fortsatta utredningen snabbt ger fulla häkt­ningsskäl,
bör vara annat än myckel kortvariga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i förslaget upptagna bestämmelsen om utredningshäkte på mindre&lt;br&gt;
än sannolika skäl, ger snarast intryck att vilja legalisera någon form av&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section794&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bekännelsehäkte
som press på den misstänkte, något som emellertid knap-     Prop. 1986/87:112
past kan vara utredningens avsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Förslaget att i ett nytt sista stycke i 24 kap. I § införa regler om
s.k. ulredningshäklning lämnas också ulan erinran. Det kan dock anmärkas att
möjligheterna till ett frihetsberövande inskränks i jämförelse med nuvarande
regler om s.k. utredningsanhållande jämlikt 24 kap. 5 § andra stycket därest
utredningens tolkning av gällande rätt (s. 81 andra stycket) är kortekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Luleå: Den i utredningen föreslagna lös­ningen med ulredningshäklning och
därpå följande omprövningsförhand­ling tillgodoser väl kravet på effektivitet
vid broltsbekämpandet. Vad jag Udigare angående avsnitt 11.1 framfört om
utvidgad anhållningstid för åklagarens handläggning bör kunna genomföras ulan
alt därför någon ändring av utredningens förslag om ulredningshäklning och
omprövnings­förhandling behöver ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fråga som icke berörts i utredningen men som borde tas upp till behandling
framförallt ur tidsbesparingssynpunkt är den om inte åklagaren skall kunna
fatta beslut och se till att en häktad friges, då åklagaren finner att
häklningsskälen bortfallit. Domstolens beslut skall således icke behöva
avvaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Nuvarande bestäm­&lt;br&gt;
melser i 24 kap. 5 § andra stycket föreslås utvidgade på sä sätt alt ett&lt;br&gt;
sådant anhållande vid endast skälig misstanke skall kunna fullföljas med&lt;br&gt;
häktning. Förslaget innebär att den, mot vilken endast skälig misstanke&lt;br&gt;
föreligger, skall kunna vara berövad friheten under elva dagar mot fem&lt;br&gt;
dagar enligt gällande regler. Jag ställer mig tveksam till om det finns&lt;br&gt;
tillräckliga skäl för en sådan utvidgning. Förslaget synes utgå från att i dag&lt;br&gt;
i många fall sannolika skäl inte föreligger vid tiden för häktningsframställ­&lt;br&gt;
ning men all åklagarna antar att sådana skall framkomma till häktningsför­&lt;br&gt;
handlingen. Denna utgångspunkt är enligt min mening inte riklig. Emeller­&lt;br&gt;
tid kan ytterligare en, mera avgörande invändning riktas mot förslagets&lt;br&gt;
utformning. Såsom utredningen redovisat dispenserar nuvarande 24 kap.&lt;br&gt;
5 § andra stycket både från kravet på sannolika skäl och från de särskilda&lt;br&gt;
häktningsgmnderna. Enligt förslaget efterges kravet på fulla häklnings­&lt;br&gt;
grunder endast såvitt gäller misstankens styrka. Däremot skall någon av de&lt;br&gt;
särskilda häklningsgmndema föreligga. På gmnd av anhållningsgmnder-&lt;br&gt;
nas direkta anknytning till häktningsgmnderna skulle detta såvitt jag kan&lt;br&gt;
förstå få till följd att anhållande endast kommer alt kunna ske då redan från&lt;br&gt;
början någon av de särskilda häktningsgmnderna kan visas föreligga. Den&lt;br&gt;
nuvarande bestämmelsen i 24 kap. 5 § andra stycket torde i myckel stor&lt;br&gt;
utsträckning tillämpas i fråga om de särskilda häktningsgrundema. Ett inte&lt;br&gt;
ovanligt exempel utgör fall av olaga hot, där anhållande sker enbart för att&lt;br&gt;
närmare få utrett risken för att den misstänkte sätter sitt hot i verket. Det&lt;br&gt;
förefaller dessutom bli mycket begränsade möjligheter Ull anhållande i&lt;br&gt;
utevaro om det inte är fråga om brott med s.k. obligatorisk häktning. Att&lt;br&gt;
med den säkerhet som förslaget kräver konstatera en särskild häktnings­&lt;br&gt;
gmnd torde mera sällan vara möjligt innan man fåll tillfälle att tala med den&lt;br&gt;
misstänkte, särskilt om han inte ens är till namnet säkert identifierad.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section796&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i
Göteborgs åklagardistrikt: För alt effektivt kun-     Prop. 1986/87:112 na
driva en fömndersökning krävs i vissa mål en möjlighet till personella
tvångsmedel på en nivå där bevisningen ännu inte är av samma styrka som i de
normala häklningsfallen. Den föreslagna regleringen av omhäktnings­förhandlingar
föranleder ingen invändning från min sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om utredningshäktning, som är avsett för sådana fall, får anses fylla de krav
som från rättssäkerhetssynpunkt är rimlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Liksom utredningen före­slär anser jag del rimligt alt
en ulredningshäklning av denna art lämpligen bör omprövas efter viss lid,
varvid ny utredningshäktning inte får beslutas. Motivet för den sistnämnda
regeln torde snarast vara alt svensk lag hittills normalt krävt sannolika skäl
för häktning. Då utredningen argumenterar från den utgångspunkten alt det
överhuvud inte kan accepteras några längre frihetsberövanden gmndade endast pä
skälig misstanke finns del anledning påminna om alt Europakonventionen inte har
något att erinra därvidlag. Jag har dock inte någon erinran mot förslaget om
omhäklning efter utredningshäktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: Omhäktningsförhand­ling föresläs ske var Qortonde
dag. Nuvarande regler med omhäktningsför­handling efter begäran från försvaret
måste ur rättssäkerhetssynpunkt vara helt tillfredsställande. Den föreslagna
ordningen kan endast ha som effekt att utredningen försinkas. Jag skulle i
detta sammanhang bedöma det till minst en dag. Detta kan aldrig vara i den
häktades eller rättssäkerhetens intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Huddinge åklagardistrikt: Med de korta tidsfris­ter, som kommer att stå till
förfogande för polis och åklagare när det gäller gripna och anhållande, är det
självklart att man i rättegångsbalken måste föra in en regel, som fastställer
att en person kan häktas, då endast skälig misstanke om brott föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sollentuna åklagardistrikt: Ingen erinran finns mot förslaget om en möjlighet
till häktning vid endast skälig misstanke. Jag är dock benägen all tro att
denna bestämmelse kommer alt utnyttjas i betydligt större utsträckning än vad
utredningen fömtspår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Solna åklagardistrikt: Om domstolarna vidhåller sina idag förhållandevis höga
beviskrav kommer antalet häktningar sanno­likt att minska på gmnd av all
åklagarna på ett så tidigt stadium får svårare all visa alt &amp;quot;sannolika
skäl&amp;quot; för misstanke om brott föreligger. För alt kunna vidmakthålla
effektiviteten i brottsbekämpningen bör domstolarna tvingas att sänka sina
beviskrav för häktning. Den föreslagna ordningen all häktning framledes i ett
stort antal fall kan ske med stöd av en lägre grad av misstanke -
&amp;quot;skäligen misstänkt&amp;quot; - framstår som lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Visby åklagardistrikt: Om ett stadgande skall införas som medger häktning på
skälig misstanke bör det enligt min mening uttryckligen betonas alt stadgandet
endast bör tillämpas undantagsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Tierps åklagardistrikt: Till följd av den korta&lt;br&gt;
anhållningstid som kommer att stå Ull buds för utredning och med hänsyn&lt;br&gt;
till föreslagna bestämmelse i 24 kap. 1 § 3 stycket RB kan det fömtses all&lt;br&gt;
del kommer att bli vanligare än för närvarande att beträffande häktad&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section797&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section798&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skälen
för häktning upphör före åtalet och huvudförhandlingen. Eftersom Prop.
1986/87:112 det är angeläget att någon inte berövas friheten lätigre än absolut
nödvän­digt, anser jag alt åklagaren bör få befogenhet att besluta om
frigivning av häktad person och att åklagaren därefter endast skall behöva
underrätta rätten om beslutet. Föreslagna befogenhet för åklagaren torde
särskilt vid veckoslut och helger kunna minska tiden för frihetsberövandet
eftersom det är tänkt att rätten endast skall ha beredskap för beslut mellan
klockan 10.00-12.00 på dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Uppsala åklagardistrikt: När en häktad bör frigi­vas, ankommer det f n. pä
domstol att häva häktningen. För alt nedbringa tidernas längd för
frihetsberövande bör åklagare få behörighet alt besluta om frigivande,
exempelvis då kollusionsfara upphört. Åklagaren skall se­dan meddela
vederbörande tingsrätt om beslutet och tidpunkten för frigi­vandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Jag ställer mig minst sagt skeptisk till
förslaget att införa s.k. ulredningshäklning. Institutet tycks till sin
karaktär vara att i viss mån jämställa med dagens utrednings­anhållande enligt
24 kap. 5 § 2 stycket, som utredningen tyvärr vill ha bort. Men dagens maximala
anhållandetid fem dagar kan med utrednings­häktning komma att förlängas. Till
den visserligen nedkortade anhällnings­tiden skall läggas utredningshäktning i
högst en vecka. Kontentan av förslaget blir alt man, bara för att tillgodose
kravet på att en frihetsberövad person inom viss kort lid ställs inför domare,
kan komma att förlänga liden för frihetsberövandet jämfört med dagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
till s.k. utredningsanhållande enligt 24 kap. 5 § 2 stycket vill man ta bort.
Därmed skulle man vrida ett idag ofta använt och oumbär­ligt vapen ur händerna
på de brottsbekämpande organen. Förmodligen avses den s. k.
utredningshäktningen att träda i stället för nuvarande an-hållningsinslilut.
Men med den tungroddhet, som måste följa av alt ytterli­gare en instans kopplas
in och häktningsförhandling måste ske, blir dagens utredningseffekUvitet med
nödvändighet naggad i kanten till men för brottsbekämpningen. Behåll dagens
regel!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: Enligt 24 kap. 18 § skall omprövningsförhandhng vid s.k.
ulredningshäklning ske senast en vecka efter den förhandling då häktning­en
beslutades. Som framgår av 24 kap. 1 § stycket 3 i förslaget krävs för ulredningshäklning
endast skälig misstanke om brott, vilket emellertid svarar mot rekvisitet för
frihetsberövande enligt art. 5 i Europakonven­tionen (jfr betänkandet s.
55-56). Med hänvisning härtill vill hovrätten ifrågasätta om inte tidsfristen
för omprövningsförhandling kan bestämmas Ull exempelvis tio dagar, detta för
all möjliggöra att den kombineras med huvudförhandlingen i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge: Se under 2.1 Brottsmisstankens styrka och brottet som
kvalifikationsgmnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Frågan om ett bättre skydd mot obefogade&lt;br&gt;
frihetsberövanden blir mer angelägen genom att utredningsmannen före­&lt;br&gt;
slår att häktning skall kunna ske vid en lägre grad av misstanke än &amp;quot;sanno­&lt;br&gt;
lika skäl&amp;quot;, s. k. ulredningshäklning. Förslaget innebär att en misstänkt
kan&lt;br&gt;
vara frihetsberövad som anhållen eller häktad under elva dagar på svagare&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section799&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section800&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brottsmisstanke
än sannolika skäl. Vi anser inte alt förslaget i denna del Prop. 1986/87:112
tillgodoser rätlssäkerhetskravel och avstyrker alt det läggs till gmnd för
lagstiftning. En konsekvens av förslaget som inte har beaktats är att
åklagarens prövning om brottsmisstanken är hållbar överförs på rätten efter en
eller två dagar. Enligt gällande lag prövar åklagaren konUnuerligt
anhållandegmnden och måste på fjärde dagen ta ställning till om den misstänkte
skall släppas eller om en häktningsframställning kan göras. Enligt förslaget
kan den misstänkte hållas häktad på svagare misstanke än sannolika skäl under
en vecka till omprövningsförhandlingen. Därefter måste sannolika skäl
föreligga. Vi anser att man alhid måste kräva &amp;quot;sanno­lika skäl&amp;quot; för
ett anhållande eller en häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ang.
upphävande av häktningsbeslut se under avsnitt 9 Organisatoriska frågor -
kostnadsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Tingsrätten tillstyrker utredningens förslag att man bör införa en
möjlighet alt häkta på skälig misstanke om det vid häktnings­förhandlingen inte
finns sannolika skäl för den misstänktes skuld, men det finns skäl att räkna
med all sådana omständigheter kommer fram genom del fortsatta
utredningsarbetet. Såsom även utredningen framhållit utgör detta inte någon
ändring i sak eftersom bestämmelsen ersätter den nuva­rande regeln om
utredningsanhållande i 24 kap 5 § andra stycket RB. Möjligheten att hålla den
som skäligen misstänks för häktningsgrundande brott i förvar i avvaktan på
fortsatt utredning är en fömtsättning för att effekUvilelen i
brottsbekämpningen ej skall minska eller skyddet för med­borgarna försämras.
Det förhållandet att lagandet i förvar nu föreslås ske under det att den
misstänkte är häktad i stället för anhållen får väl närmast ses som en
anpassning till inlemaliondl praxis. Såvitt framgår är del bland de övriga av
Europarådets medlemsstater bmkligt att häklningsinstitulet kommer in i det
straffprocessuella skeendet på ett tidigare stadium än hittills varit vanligt i
Sverige. På de skäl utredningen anfört tillstyrker Ungsrätten förslaget om
omprövningsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
Som utredaren påpekat finns det en risk för alt en nedkortning av tidsfristerna
i överensstämmelse med europeiska kommis­sionens praxis leder till att
underlaget för domstolens prövning av häkt­ningsfrågan blir mer bristfälligt än
för närvarande i vissa fall. Mot bak­grund av detta föreslås all häktning i
sådana fall skall kunna ske på en lägre misstankegrad än sannolika skäl - s.k.
utredningshäktning - och att häktningsfrågan omprövas inom högst en vecka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DV
avstyrker all en särskild bestämmelse om utredningshäktning införs.&lt;br&gt;
Enligt DVs mening innebär möjligheterna till utredningshäktning först och&lt;br&gt;
främst ett diskutabelt avsteg från principen aft del för häktning skall&lt;br&gt;
föreligga sannolika skäl för att den misstänkte begått brottet. Vad som&lt;br&gt;
kanske ändå är viktigare är att anpassningen till EuropakonvenUonens&lt;br&gt;
krav till följd av förslaget riskerar att i stället bli en försämring jämfört
med&lt;br&gt;
vad som för närvarande gäller. I dag kan en misstänkt såsom anhållen vara&lt;br&gt;
berövad friheten under nio dagar trots att det vid en domstolsprövning&lt;br&gt;
framkommer alt del inte finns sannolika skäl för att han begäu gärningen.&lt;br&gt;
Enligt förslaget kan en misstänkt vid samma låga beviskrav däremot bli&lt;br&gt;
berövad friheten som anhållen och häktad under längre tid, sammantaget&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section802&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;elva dagar. Det
förhållandel all en domstol under tiden prövat graden av     Prop. 1986/87:112
misstanke bör inte medföra att frihetsberövandet kan vara längre vid en lägre
misslankegrad. Vid jämförelsen har bortsetts från det undanlagsfallet att
domstolen kan förordna om uppskov enligt 24 kap. 15 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med utredningshäktningen är att ge åklagaren längre tid att pre­sentera fulla
häktningsskäl. DV delar uppfattningen all en nedkortning av fristerna gör det
nödvändigt att i vissa fall kunna ge åklagaren denna möjlighet. DV förordar
emellertid i stället en lösning som är mer lik det i Danmark använd institutet
&amp;quot;oprelhold anholddse&amp;quot;. Domstolen skulle där­vid enligt DVs förslag på
yrkande av åklagaren kunna förordna om upp­skov med häktningsfrågan under viss
kortare tid för alt bereda åklagaren möjlighet alt fullständiga utredningen.
Härigenom skulle man slippa alt införa en möjlighet till häktning på lägre
misstankegrad än sannolika skäl samtidigt som huvudregeln med korta lidsfrister
inte uppluckrades mer än nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
bestämmelse om all domstolen kan besluta om uppskov i nu ifråga­varande fall kan
regleras i 24 kap. 13 § RB. Eftersom den i betänkandet föreslagna bestämmelsen
om ulredningshäklning i 1 § tredje stycket därvid bortfaller bör den nuvarande
lydelsen i 5 § andra stycket om anhållande utan fulla häktningsskäl behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Förkortningen av häklningsfristen kommer alt medföra, all en domstol ibland
kommer att fä la ställning till häktningsfrågan på ett brist­fälligare
utredningsmaterial än hittills. I betänkandet föreslås därför all domstolen i
vissa fall inledningsvis skall kunna häkta på en lägre grad av misstanke, s.k.
utredningshäktning (s. 154). RPS tillstyrker detta och vill särskilt framhålla
viklen av att förslaget genomförs. Om man inte har möjlighet att i ett
inledande skede av en brottsutredning försäkra sig om en misstänkts person
fastän fulla häktningsskäl inte föreligger skulle säkert inte så få
kvalificerade brottslingar, beträffande vilka utredningen är be­svärlig, gå
fria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
motsätter sig RPS att - som följer av den föreslagna lydelsen av 24 kap I §
tredje stycket RB - utredningshäktning inte skulle kunna ske i fall som avses i
24 kap 2 § RB. Lagrummet avser häktning oberoende av brottets beskaffenhet i
vissa fall, nämligen dä den misstänkte är anonym eller det finns risk att han
flyr utomlands. Förslaget innebär en inskränk­ning i förhållande Ull vad som f
n. gäller, eftersom anhållande kan ske med stöd av detta lagmm i dess nuvarande
lydelse ulan särskilda begränsningar (24 kap. 5 § nuvarande lydelse).
Inskränkningen har inte närmare motive­rats i belänkandet. Den skulle i
praktiken innebära att samhället avstår från lagföring i åtskilliga av dessa
fall, som enligt presenterad statistik utgör fyra procent av häktningsfallen
(s. 90). Detta kan knappast godtas. Att en bestämmelse inte används alltför
ofta är inte skäl att avskaffa den, om det faktiskt finns fall där den fyller
en funktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag innebär också att ulredningshäklning inte skall&lt;br&gt;
kunna tillgripas i fall som avses i 24 kap 1 § andra stycket RB i dess&lt;br&gt;
nuvarande lydelse, dvs. vissa fall av kvalificerad flyklfara. Nämnda lag­&lt;br&gt;
mm bör nämligen enligt utredningen upphävas. Som närmare utvecklats (i&lt;br&gt;
remisssammanställningen under avsnitt 2.2 De särskilda häktningsgrun-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section804&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derna) motsätter sig RPS
dock att lagmmmet upphävs. Mot bakgrund     Prop. 1986/87:112 härav, och på
motsvarande skäl som anförts i föregående stycke, anser RPS att
utredningshäktning skall kunna äga mm även i dessa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: Utredaren har utgått ifrån att nuvarande anhåll-ningsregel i 24 kap.
5 § andra stycket RB innefattar krav på endast skälig misstanke. Detta synes
vara en utbredd uppfattning, inte minst inom polisväsendet. JO Sverne har i ett
beslut' pekat på att lagstiftaren inte har använt uttrycket &amp;quot;skälig
misstanke&amp;quot; i detta sammanhang medan det före­kommer i fråga om andra
tvångsmedel, t. ex. som förutsättning för reseför­bud, kroppsvisitation,
kroppsbesiktning och husrannsakan. Detta kunde enligt Svernes mening ses som
att man föreställt sig en misstankegrad mellan skälig misstanke och sannolika
skäl. Det skulle således kunna krävas konkreta omständigheter av sådan styrka
att mer än skälig misstan­ke föreligger. Jag kan ansluta mig till denna
uppfattning. Det är viktigt när del är fråga om bedömningar av denna abstrakta
natur på ett från rättssä­kerhetssynpunkt sä känsligt område alt beviskraven
inte sätts för lågt. Eftersom abstraktionsnivån är så hög innebär de i lagen
utsatta kraven delvis en markering av hur omsorgsfull prövningen skall vara och
vilken allmän kvalitet det måste vara på de omständigheter som talar för den
misstänktes skuld. Med hänsyn härtill kan jag inte tillstyrka förslaget om s.k.
utredningshäktning. Den tid som åklagaren har till sitt förfogande fram till
häktningsförhandlingen bör vara Ullräcklig för alt en ordentlig bedömning skall
kunna göras om de &amp;quot;normala&amp;quot; häklningsgmndema före­ligger. Den
nuvarande regeln i 24 kap, 5 § andra stycket bör kunna kvarstå oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Förkortningen av frister kan antas
medföra, alt domstolarna i häktningssaker föreläggs ett bristfälligare
prövningsunderlag än hittills förekommande. Utrednings­mannen räknar tydligen
med att häktningsframställningar avslås i fall, där de i rättsordningens
intresse helst bort bifallas - och skulle ha bifallils, om ett fullständigare
material hunnit införskaffas. Han föreslår nämligen en möjlighet till häktning
vid lägre bevisstyrka än gmndfömtsättningens san­nolika skäl: är vederbörande
blott skäligen misstänkt (för brott enligt normalfallet för häktning) men finns
anledning räkna med att den fortsatta utredningen resulterar i sannolika skäl
för brottsmisstanken, får häktning ske, om det är av &amp;quot;synnerlig
vikt&amp;quot;, att förvarstagande sker i avvaktan pä ytterligare utredning (24
kap. 1 § sista stycket i förslaget).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeln
om sådan &amp;quot;ulredningshäklning&amp;quot; innebär, all erforderliga sanno­lika
skäl i &amp;quot;normalfallet&amp;quot; av häktningsgmndande brott anteciperas. Den är
såtillvida en parallell till icke blott reglerna i 24 kap. 5 § andra stycket om
s.k. utredningsanhållande ulan även den tankegängen inom åtalsläran, att åtal
må understundom väckas även vid blott sannolika skäl, när principiellt
erforderliga tillräckliga skäl beräknas bli framtagna under fömndersök­ningens
fortsatta gäng och till huvudförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
innebär sålunda, att häktning görs möjlig redan pä del tidiga stadium av
brottsutredningen, all bevisningen ännu ej indicerar sannolika skäl för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
JO:s ämbetsberättdse 1985/86 s. 100.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section806&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
misstänktes skuld till brottet (men anledning är att anta sådana skäl Prop.
1986/87:112 skola komma fram sedermera - ett bevisläge, som visserligen, såsom
bekant, ej i och för sig konstituerar någon åtalsplikt). 1 förslaget kombine­ras
den nya principen med den uppenbart behövliga föreskriften, att om­prövning av
en sålunda beslutad häktning måste företas vid särskild för­handling inom
senast en vecka (24 kap. 18 § i förslaget).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och för sig hyser forskningsnämnden starka principiella betänkligheter mot en
häktning (lika väl som mot ett åtal) som sker på anteciperade data, vartill
kommer nackdelen med de praktiska oformligheter som en antecipa-tion
nödvändigtvis drar med sig. Emellertid är det tydligt, att fristförkort­ningen
nödvändiggör ett arrangemang som inom rimliga gränser vidmakt­håller
tvångsmedlets effektivitet enligt allmänhetens berättigade anspråk, varför
nämnden icke kan ställa sig avvisande pä denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund: Utredningen föreslår i 24 kap. 1 § tredje stycket RB en ny gmnd
för häktning. För denna s.k. ulredningshäklning krävs enbart skälig misstanke
om brott och att det är av synnerlig vikt att den misstänkte tas i förvar i
avbidan på ytterligare utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
exemplifierar ej de situationer som kan vara aktuella då det är av synnerlig
vikt alt den sålunda misstänkte las i förvar. För all &amp;quot;syn­nerlig vikt&amp;quot;
skall föreligga krävs tydligen ej heller särskilt mycket. Försla­get till denna
nya häktningsgmnd inger enligt samfundet vissa farhågor. För att motverka
effekten av de föreslagna korta fristerna för frihetsberö­vande ges här ät
åklagaren ett nytt instmment i form av utredningshäkt­ning. Utredningen har
inte enligt samfundet på ett Ullräckligl övertygande sätt klargjort
förutsättningama för häktning på denna nya gmnd. Risk föreligger att många
häktningsbeslut pä gmnd av ofullständig utredning gmndas enbart på s.k. skälig
misstanke. En sådan utveckling inger enligt samfundet oro. I utredningen
fömtsätts dock, all ulredningshäklning en­dast får ske i det fall det är
oundgängligen nödvändigt och att brottels svärhet har stor betydelse vid
bedömningen. Vidare föreslås att omhäkt­ningsförhandling skall avhållas inom en
vecka och att fulla häktningsskäl då skall föreligga för fortsalt
frihetsberövande. Endast under dessa utta­lade förutsättningar är samfundet
berett att tillstyrka förslaget om häktning på skälig misstanke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Utredaren föreslår att häktning skall få ske även om det endast
föreligger skälig misstanke i de fall då det finns anledning räkna med all
tillräckligt underlag för ett påstående om sannoli­ka skäl framkommer under del
fortsatta utredningsarbetet. Undantagsre­geln får enligt förslaget endast
Ullämpas under de fömtsättningar som i övrigt anges i 24 kap. 1 § RB. Då det
inte finns någon markerad gräns mellan sannolika skäl och skälig misstanke kan
förslaget medföra att gränsen generellt sett förskjuts nedåt. Enligt förbundets
uppfattning måste den av utredaren föreslagna häktningsmöjlighelen utnyttjas
restrikUvt, t.ex. i de fall då man avvaktar resultatet av en teknisk utredning
och det skulle kännas otillfredsställande att släppa den misstänkte bara för
att resultatet av denna undersökning ej föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
utredarens förslag genomförs bör häktningsmöjligheten ej vara be­&lt;br&gt;
gränsad till de fömtsättningar som uppställs i 1 § av 24 kap. I de fall den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section808&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;misstänkte kan antas vilja
fly utomlands för att undandra sig lagföring eller     Prop. 1986/87:112 straff
eller det är fråga om en utländsk medborgare som tillfälligt vistas här måste
det vara lika angeläget att kunna häkta vid skälig misstanke om brott.
Häktningsmöjlighelen bör därför även omfatta de fömtsättningar som anges i
förslagets 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om omprövningsförhandling kommer att medföra betydande merarbete för
domstolarna men förbundet anser del angelägel att den föreslagna bestämmelsen
införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Pä av utredaren anförda skäl tillstyrkes förslaget att
häktning skall kunna ske på skälig misstanke om det är av synnerlig vikt all
den misstänkte las i förvar i väntan på ytterligare utred­ning om brottet och
de förutsättningar som i övrigt anges i 24 kap. 1 § RB är uppfyllda. Föreningen
har inte heller något all erinra mot vad som anförs när det gäller
fömtsättningar för gripande och anhållande och s.k. omprövningsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis­chefer: Föreningarna
vill särskilt framhålla alt förslaget om s.k. ulred­ningshäklning Ullstyrkes.
Härigenom får polisens utredningsavdelningar — liksom i dag under
anhällningstiden - en möjlighet, att på ett effektivt sätt slutföra till
exempel en teknisk undersökning. Åklagaren kan sedan pre­sentera bevisningen i
ett sammanhang. Del är ett rättssäkerhetskrav all inledda fömndersökningar blir
så noggrant genomförda som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Förslaget om häktning på en lindrigare grad av misstanke tillstyrkes,
men bör inte begränsas Ull brott av viss svårhet. 1 sådant fall riskeras en
stor effektivitetsförlust beträffande en stor gmpp av brott där maximistraffet
ligger under I år, där tidigare utredningsanhål­lande kunnat ske enligt RB 24
kap. 5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Röda korset: SRK anser all del är olyckligt med en särskild häklesform där
kraven på misstanke sänks. Trots sin undanlagskaraktär kan regeln feltolkas
till den anhållnes nackdel. SRK motsätter sig denna regel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
JUSEK tillstyrker utredningens förslag men anser alt möjlighe­ten till
utredningshäktning bör utsträckas till att omfatta även fall enligt 24 kap. 2 §
där påtaglig risk föreligger för att den misstänkte genom att fly utomlands
undandrar sig lagföring eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Avdelning­en inser det
praktiska behovet att i vissa fall kunna häkta pä lägre grad av brottsmisstanke
än &amp;quot;sannolika skäl&amp;quot;. Avdelningen tillstyrker därför för­slaget i
denna del och instämmer i utredarens ståndpunkt att utrednings-häktning endast
skall ske när det är oundgängligen nödvändigt. Domsto­lens granskning skall
inriktas på all bedöma om det finns tillräckligt starka skäl att antaga att
utredningen inom mycket kort tid leder fram Ull &amp;quot;sanno­lika skäl&amp;quot; för
brottsmisstanken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare: Det är betänkligt med en särskild
häklningsform där kraven på misstanke sänks, allra helst som detta lägre krav
ger åklagaren uppenbara vinster i form av en föriängd Udsfrist. RFHL motsätter
sig därför delta förslag från utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section810&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.9
Frister för åtal och huvudförhandling&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
under avsnitt 11.11 i betänkandet har utan närmare kommentarer lämnats utan
erinran av regionåklagarmyndigheterna i Stockholms och Gotlands län, Jönköping,
Malmö och Luleå samt av åklagarmyndigheterna i Danderyds, Norrtälje, Södertälje
och Växjö åklagardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de få remissinstanser som har kommenterat förslaget om en ned­kortning av
fristen för huvudförhandling i hovrätt har fem remissinstanser -
regionåklagarmyndigheten i Göteborg, åklagarmyndigheten i Skellefteå
åklagardistrikt, Svea hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge och Sveriges
domareförbund - varit kritiska mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Göteborg: Förslaget att förkorta hovrät­tens frist för huvudförhandling från
fyra till två veckor ifrågasätts. Det torde innebära en ytterligare svårighet
för hovrätterna alt planera sin verksamhet och få till följd att utsatta
förhandlingar i mål utan förtur i ökad utsträckning måste ställas in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Mot utredningens förslag i den­na del finnes ur åklagarsynpunkl
ingen erinran. Formuleringen av försla­gets RB 24:16 tredje stycket är såvitt
jag kan se en kodifiering av den praxis som gäller. Åklagaren måste utan
lagstöd vara berättigad och skyl­dig att väcka åtal så snart detta är möjligt
även om delta kan förrycka rättens planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Den föreslagna regle­ringen av handläggningsUden i
hovrätt föranleder inga invändningar från min sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sollentuna åklagardistrikt: Jag anser del inte nödvändigt med en ändring av
reglema om omhäktningsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Förslaget att avkorta liden för huvudförhandling med
häktad i hovrätt frän åtta Ull sex veckor efter tingsrättens dom synes mig
något diskutabelt. Redan dagens åtta veckor innebär svårigheter för
åklagarmyndigheterna i synnerhet under semestertider med starkt reducerad
personal på alla nivåer eftersom processen i hovrätten kräver förhållandevis
mycket skrivande. En av­kortning av tiden skulle medföra än större svårigheter
att hinna producera tillförlitligt material för processen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: Utredningen föreslår alt fristen enligt 51 kap. 13 § RB för&lt;br&gt;
huvudförhandling i hovrätt i mål, där den tilltalade är häktad, skall förkor­&lt;br&gt;
tas från åtta till sex veckor. Enligt hovrättens mening har utredningen&lt;br&gt;
väsentligt underskattat de olägenheter en sådan reform skulle innebära. I&lt;br&gt;
Svea hovrätt förekommer ganska många omfattande brottmål, i vilka flera&lt;br&gt;
tilltalade är häktade, t. ex. narkotikamål. Redan den nu gällande tidsfristen&lt;br&gt;
är ofta otillräcklig för planeringen av huvudförhandlingen i sådana mål&lt;br&gt;
eftersom det är förhållandevis vanligt att fullföljd sker först mot slutet av&lt;br&gt;
vadeliden. Målet skall beredas plats för huvudförhandling bland andra,&lt;br&gt;
sedan länge planerade huvudförhandlingar. Med förkortad frist löper man&lt;br&gt;
risk att ny försvarare måste förordnas därför att den tidigare försvararen&lt;br&gt;
inte kan ställa upp med kort varsel. Utredningen har enligt hovrättens&lt;br&gt;
mening inte anfört bärande skäl för sitt förslag, och hovrätten kan inte&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section811&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section812&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;finna att del men hänsyn
till rättssäkerheten eller eljest finns anledning alt     Prop. 1986/87:112
frångå den nuvarande ordningen. Hovrätten avstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge: Utredningens förslag att förkorta frislen med tvä
veckor för hovrätt att hälla huvudförhandling i ett överkla­gat mål mot en
häktad tilltalad kan inte tillstyrkas. Hovrättens erfarenhet visar att det även
med nu gällande frister uppstår stora svårigheter all finna lämplig tid för
huvudförhandling. Del är inte ovanligt alt överklagandet sker ganska sent och
att den disponibla tiden för förberedelse av målet därigenom reduceras. Målen
är ofta vidlyftiga och många personer, för­utom åklagare och försvarare, skall
med kort varsel inställa sig. Hovrät­tens program för huvudförhandlingar är i
regel fasUagt åtskilliga veckor framåt. Att nödgas ändra på detta för att
släppa fram ett mål mot en häktad som kanske bara gäller nedsättning av ett
långt straff är inte särskilt angelägel. Om det verkligen är särskilt
betydelsefullt att få fram ett mål inom en tvåveckorsfrisl gör hovrätten ändå
särskilda ansträngningar här­för. Man bör undvika att utforma lagen så att
domstolen på gmnd av sin svåra arbetssituation tvingas göra undanlag till
huvudregel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: Enligt 24 kap. 16 § tredje stycket förslaget Ull ny lydelse av RB
skall, om åtal inte väcks inom två veckor, rätten så länge den misstänkte är
häktad och åtal inte har väckts, med högst två veckors mellanmm hålla ny
förhandling i häklningfrågan. Möjlighet att underlåta häktningsförhandling
varannan vecka finns dock, om del med hänsyn Ull utredningen eller av annan
anledning är uppenbart, att förhandling inom angiven tid inte behövs. I motiven
(s. 157) framhålls, att en sådan förhand­ling skall hållas oavsett om
tväveckorsfristen överskrids redan från början eller om detta sker genom en
förlängning av älalsUden. I specialmotive­ringen (s.190) modifieras ullalandet
till att en dylik förhandling &amp;quot;som regel&amp;quot; skall hållas med två
veckors mellanrum. Tingsrätten vill peka på att en sådan
omhäktningsförhandling, som sagts nu och vilken syftar till att Ullse att
utredningen bedrivs skyndsamt, inte är obligatorisk, vilket utta­landet i
allmänmoUveringen ger intryck av. Lagtexten lämnar utrymme för att förhandling
underlåts, vilket är välbetänkt. Många gånger, t. ex.i stora narkotikamål eller
mål om grova våldsbrott där åtalet är beroende av teknisk utredning, kan det
slå klart alt en obligatorisk omhäktningsför­handling var fjortonde dag inte
tjänar något syfte.(Se även under 4.1 En anpassning till Europakonventionen.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: De skäl utredningen anfört för att införa en bestäm­melse om obligatorisk
häktningsförhandling varannan vecka verkar inte särskilt övertygande. Den som
är häktad bistås regelmässigt av en offentlig försvarare. Man bör med fog kunna
föratsätta att försvararen bevakar att utredningen bedrivs så skyndsamt som
möjhgt och alt han vid behov påkallar ny häktningsförhandling, öm å andra sidan
den misstänkte och hans försvarare är införstådda med all ytterligare
utredningstid behövs förefaller det inte särskilt motiverat med en förnyad
häktningsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Utredaren föreslår att förhandling i häktnings­&lt;br&gt;
frågan i regel skall hållas med tvä veckors mellanmm så länge åtal ännu&lt;br&gt;
inte väckts och att sådan förhandling skall hållas oavsett om tväveckors­&lt;br&gt;
fristen överskrids redan från början eller om detta sker genom en förläng-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section814&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning av ålaistiden. Mot
detta förslag har förbundet ingen erinran men vill     Prop. 1986/87:112
understryka att antalet omhäktningsförhandlingar härigenom kommer att öka
avsevärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
bilaga sju Ull utredningen framgår att i 21 procent av målen med häktade 1982
förflöt 43 dagar eller mera frän anhållandet till domen. Av samma bilaga
framgår att del 1982 för 1000 häktade förflöt mera än fyra veckor från
häktningsförhandling till åtal. De långa häktningstiderna beror antingen på att
fömndersöknigen lar läng tid eller att beslut fattats om rättspsykiatrisk
undersökning. I bilaga sju framhålls att det finns en tydlig tendens till
längre utredningslider. Särskilt gäller detta i narkotikamålen. Även om fristen
för hållande av häktningsförhandling nedkortas kommer ändå frihetsberövandet
vid bifall till häktningsbegäran all pågå under allt­för läng lid, om intet
görs. Det är enligt förbundels uppfattning ett vitalt rättssäkerhetsintresse
att polisens utredningsavdelningar förstärks liksom de rättspsykiatriska
klinikerna och stationerna så all de långa häktningsU-derna nedbringas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
föreslår alt hovrätt skall hålla huvudförhandling inom sex veckor från
tingsrättens dom i stället för nuvarande åtta veckor. Om vadeinlagan inkommer
till tingsrätten mot slutet av vadeUden - ett förhål­lande som inte är ovanligt
idag - kommer hovrätten att ha mindre än tre veckor på sig att hålla
huvudförhandlingen. Redan idag föreligger stora svårigheter för hovrätterna att
hälla huvudförhandling inom älta veckor då många avdelningar är uppbundna av
stora mål under flera veckor. En minskning med två veckor torde få till följd
att utsatta mål oftare måste ställas in vilket i sin tur medför betydande
merarbete. Enligt förbundels uppfattning bör den föreslagna begränsningen av
fristen för att hålla hu­vudförhandling kompletteras med en regel av innebörd
alt hovrätten alltid skall ha fyra veckor på sig från det vadeinlagan inkom
till hovrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
en sådan omständighet att den offentlige försvararen på gmnd av engagemang i
andra mål har förhinder bör, liksom redan nu kan vara förhållandet, medföra att
huvudförhandlingen får ske senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen delar utredarens uppfattning att det inte finns
anledning all föreslå ändring av nuvarande regler rörande den tid, inom vilken
åtal skall väckas. Inte heller har föreningen något alt erinra mot förslaget
att förhandling i häklningsfrågan skall hållas med tvä veckors mellanmm oavsett
om tväveckorsfristen överskridits redan från början eller om delta sker genom
förlängning av ätalstiden. Föreningen delar utredarens uppfattning att del inte
finns anledning att förkorta den tid, inom vilken huvudförhandhng skall hållas
i mål mot häktad. - Försla­get att korta ned frislen som gäller för hovrätt alt
hålla huvudförhandling i ett överklagat mål om den tilltalade är häktad till
sex veckor tillstyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Röda korset: Vidare stöder Svenska Röda korset förslaget om kortare tid mellan
överklagande och hovrällsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK
tillstyrker en nedkortning av frislen för huvudförhandling i hovrätt till sex
veckor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare: RFHL tillstyrker&lt;br&gt;
också förslaget om kortare lid mellan överklagande och hovrättsförhand­&lt;br&gt;
ling.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18   Riksdagen 1986187. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section815&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section816&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;4.10 Gemensam
häktnings- och huvudförhandling&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget om att avskaffa möjligheten till gemensam
häktnings- och huvud­förhandling har utan närmare kommentarer lämnats utan
erinran av region­åklagarmyndigheterna i Stockholms och Gotlands län, Malmö,
Göteborg och Luleå samt åklagarmyndigheterna i Göteborgs, Danderyds, Norttälje,
Sollentuna och Södertälje åklagardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i Linköping: Genom förslaget kan
gemen­sam häktnings- och huvudförhandling inte längre bli aktuell. Detta
innebär en nackdel för en misstänkt eftersom detta kan leda till ett längre
frihets­berövande än vad som är fallet idag. Det skulle därför vara önskvärt
att pröva om man inte kunde ha kvar nuvarande gemensamma häktnings- och
huvudförhandling i någon form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i Västerås: Förslaget lämnas utan
erinran. Har åtal väckts innan en omhäktningsförhandling torde domstolen vara
oförhindrad att hålla huvudförhandling den bestämda dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Västerås åklagardistrikt: Utredningen
har före­slagit all regeln avskaffas med hänsyn Ull förslaget om fristerna (sid
157). Jag delar inte den uppfattningen. Det torde fortfarande finnas visst
utrym­me för att kunna hålla gemensam förhandling inom 4 dagar t ex vid brott
av utlänning på tillfälligt besök, där reseförbud ej är lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Skellefteå åklagardistrikt: Ett annat
förslag, som skulle försvåra arbetet för åklagare och domstolar i betydande
grad, är borttagandet av möjligheten till gemensam häktnings- och huvudförhand­ling.
Detta mycket smidiga, tidsbesparande och för alla inblandade för­månliga
förfaringssätt vill man la bort. Effekten skulle bli ett omständligare och
dyrbarare förfarande och någon Udsvinsl kan icke påräknas. Snarare kommer den
sammanlagda handläggningstiden att bh längre än idag om bestämmelsen tas bort.
Vad har man dä vunnit?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Södra Roslags tingsrätt: Möjligheten att ta upp en
häktningsfråga direkt vid huvudförhandling utnyttjas för närvarande tämligen
ofta. Delta leder till en Udsvinsl för den misstänkte och nedbringar
kostnaderna för rätte­gången. Enligt förslaget kan direkt huvudförhandling
endast komma ifråga, om det kan ske inom fyra dagar från det faktiska
frihetsberövandet. Denna tid är dock vanligen för kort för alt en
huvudförhandling skall kunna genomföras, annat än i helt okomplicerade fall.
Möjligheten att hålla en gemensam häktnings- och huvudförhandling kommer därför
att försvinna i praktiken med utredningens förslag. Vi har funnit att
möjligheten alt sätta ut en direkt huvudförhandling har fungerat väl saml all
förfarandet är smidigt och kostnadsbesparande. Dä en direkt huvudförhandling
kan vara till fördel för den misstänkte, bör del övervägas alt denna möjlighet
fortfa­rande bör hållas öppen, om en huvudförhandling kan hållas inom en vecka
från det faktiska frihetsberövandet. Vi anser att man bör undersöka om inte en
sådan möjlighet kan förenas med Iraklaträltens krav på en snabb handläggning av
häktningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges åklagare: Möjligheterna till en
förlängning av fris­&lt;br&gt;
ten för gemensam häktnings- och huvudförhandling enligt gällande rätt&lt;br&gt;
försvinner om Europakonventionens regler skall efterföljas. Utredarens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section817&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section818&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag att avskaffa
gemensam häktnings- och huvudförhandling tillstyrks     Prop. 1986/87:112
därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.11 Häktning i högre rätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har ulan närmare kommentarer lämnats utan erinran av
region-åklagarmyndigheterna i Stockholms och Gotlands län, Jönköping, Malmö,
Göteborg och Luleå saml av åklagarmyndigheterna i Danderyds, Norr­tälje,
Sollentuna, Södertälje och Växjö åklagardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fyra
remissinstanser har kommenterat förslaget varav tre pekat särskilt på några
praktiska konsekvenser av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Någon erinran mot vad utred­ningen anför i detta avsnitt finns
icke. Utredningen har emellertid inte närmare angivit hur åklagare på helg- och
fridagar skall anmäla anhållande till hovrätt. Även om störningsfrekvensen blir
synnerligen liten måste uppenbarligen varje hovrätt ha något slags
beredskapssyslem, varom åkla­garmyndigheterna i hovrättsområdet undertätlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Regeln all högre rätt kan besluta om häktning
utan förhandling föreslås avskaffad. Detta skulle i synnerhet för oss i norra
delen av landet med våra stora avstånd medföra långa och brådskande resor Ull
häktningsförhandlingar. En risk som jag ser del om förslaget skulle genomföras
är att man med hänsyn Ull tidsödande resor och andra ölägenheter kanske skulle
dra sig för all begära häktning i hovrätten i mål där den misstänkte borde
häktas och där han också skulle ha häktats utan förhandling enligt nuvarande
regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: När hovrätten i besvärsmål beslutar om häktning av den som befinner
sig på fri fot, skall för närvarande enligt 29 § fömndersök-ningskungördsen
anmälan om all beslutet verkställts göras Ull tingsrätten. Eftersom hovrätten
enligt det framlagda förslaget (24 kap. 15 § fjärde stycket) skall hålla
förhandling i häktningsfrägan senast inom fyra dagar efter gripandet måste
sådan anmälan göras även till hovrätten. Ändring i enlighet härmed bör ske i
fömndersökningskungördsen. Om vid gripandet åtal redan har väckts vid
Ungsrätten, vilket ej är ovanligt, kan praktiska svårigheter att i hovrätten
hälla förhandling i häktningsfrågan uppslå. Tingsrätten har nämligen i sådant
fal! att hålla huvudförhandling inom en vecka från gripandet. Skulle
huvudförhandling vid tingsrätten komma att äga rum inom fyra dagar synes det
över huvud taget inte behövligt att hålla häktningsförhandling i hovrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen accepterar utredarens för­&lt;br&gt;
slag rörande häktning i högre rätt som bl. a. går ut på att RB 24:20 upphävs&lt;br&gt;
och att hovrätten måste hålla förhandling i häklningsfrågan inom samma&lt;br&gt;
tider som gäller för tingsrätten. Föreningen delar också utredarens uppfatt­&lt;br&gt;
ning att muntlig förhandling inte skall krävas i de fall när ett häklningsyr­&lt;br&gt;
kande vid en förhandling i underrätten har ogillats och åklagaren överkla­&lt;br&gt;
gat beslutet. All munUig förhandling däremot skall hållas senast fyra dagar&lt;br&gt;
efter det att ett sådant häktningsbeslut verkställts överensstämmer med de&lt;br&gt;
regler som gäller för tingsrätten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section819&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section820&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;5
Rannsakningsövervakning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1 Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag om rannsakningsövervakning har mött motstånd hos flertalet
remissinstanser. Följande remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller lämnat
del ulan erinran. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stock­holms tingsrätt,
Luleå Ungsrält, länsstyrelsen i Blekinge län, polisstyrelsen i Ronneby
polisdistrikt, länsstyrelsen i Malmöhus län, riksdagens ombuds­män, Sveriges
advokatsamfund. Nämndemännens riksförbund. Svenska Röda korset, TCO,
riksförbundet för hjälp ål läkemedelsmissbmkare och åklagarmyndigheten i Växjö
åklagardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Under årens lopp har åtskilliga alternaUv Ull frihetsberövande pre­senterats.
Flertalet av dessa förslag har det gemensamt alt de teoretiskt sett har
inneburit eleganta lösningar på ett svårt problem men alt de i praktiken har
fungerat sämre eller varit ogenomförbara. Enligt min upp­fattning får förslaget
om rannsakningsövervakning anses tillhöra nämnda kategori. Vad som framför allt
brister är möjligheterna att rent fakUskt ordna sådan övervakning som fömtsätts
i förslaget. Skulle en sådan tillsyn någon gäng kunna ordnas kan häktning ändå
underlåtas med stöd av den s.k. proportionalitetsregeln utan att något formellt
beslut om rannsak­ningsövervakning behöver fattas. Så sker säkerligen i praxis
redan nu. Ytterligare en erfarenhet som har vunnits genom åren är alt de
sanktioner som kan komma i fråga mot den som bryter mot en meddelad föreskrift
i samband med övervakning ytterst sällan har kommit till användning. Sam­manfattningsvis
finner jag att förslaget i denna del inte bör genomföras främst på gmnd av de
praktiska svårigheter som kommer all uppslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Som jag anfört inledningsvis anser jag inte att utredningen har lyckats
framlägga förslag till något alternativ till frihetsberövande som fyller sädana
krav på effektivitet alt de i någon nämnvärd omfattning kan ersätta häktning.
Detta resultat är inte ägnat att förvåna. Det framgår av vad utredningen anfört
all häktningssurrogaten, trots den möda som man har lagt ned på all försöka
skapa allemativ till frihetsberövande, även utomlands spelar en blygsam roll i
den praktiska tillämpningen. Här i landet har de alternativ som för närvarande
finns alt tillgå fått endast rent marginell betydelse. Av utredningens
uttalanden (se bl.a. s. 165) framgår att enligt utredningens egen bedömning
antalet fall av rannsakningsöver­vakning väntas bli förhållandevis litet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av de bifogade yttrandena har undertemissinslanserna&lt;br&gt;
nästan genomgående varit starkt kritiska mot förslaget Ull rannsaknings­&lt;br&gt;
övervakning. Jag kan i allt väsenUigt instämma i kriUken och skall här&lt;br&gt;
endast i korthet anföra följande. Det är uppenbarligen utredningens me­&lt;br&gt;
ning alt rannsakningsövervakning skall kunna användas för alt förhindra&lt;br&gt;
fortsatt brottslighet av personer som begär egendomsbrott för att skaffa&lt;br&gt;
pengar till alkohol eller narkoUka (se avsnitt 12.4). Det är enligt min&lt;br&gt;
uppfattning en helt orealistisk tanke att man genom övervakning och vissa&lt;br&gt;
föreskrifter skulle kunna avhålla denna kategori brottslingar från alt begå&lt;br&gt;
nya brott utan att de ens fåll den hjälp Ull avgiftning och stöd i övrigt som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section821&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section822&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
kortare häktningstid brukar kunna medföra. Även med en lägre ambi- Prop.
1986/87:112 tionsnivå i fråga om vad som kan åstadkommas genom ett institut som
rannsakningsövervakning är del uppenbart att för övervakning i fall som kan bli
aktuella skulle krävas utomordentligt kvalificerad personal. Utred­ningen synes
emellertid i första hand räkna med att man som övervakare skall engagera
personer i den misstänktes närmaste omgivning, t. ex. släk-Ungar, eller
utomstående personer från olika frivilliga organisaUoner, Även i denna del är
förslaget enligt min mening helt orealistiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: De materiella skillnaderna mellan natthäktning och
rannsakningsövervakning med stränga föreskrifter är inte stora. Det är möjligt
att det kan finnas behov av ett häktningssubstitut i rannsakningsövervakningens
form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet
&amp;quot;rannsakningsövervakning&amp;quot; är emellertid inte väl valt.
&amp;quot;Rannsakning&amp;quot; är ett föråldrat uttryck med flera betydelser. Del är
föga upplysande för en bred allmänhet. Del bör inte användas vid en ändring av
rättegångsbalken. Jag uppfattar vidare sammansättningen &amp;quot;rannsakning&amp;quot;
och &amp;quot;övervakning&amp;quot; som inte helt adekvat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
betonar på flera ställen institutets karaktär av en villkorlig häktning. Det
här framträder tydligt i kapitlets 10 §, som föreskriver häkt­ning vid överträdelse
av föreskrift. Varför inte ge insUtutet ett namn, som såväl för allmänheten som
- och framför allt — för den misstänkte talar om att det är fråga om en
villkorad häktning. Jag föreslår namnet &amp;quot;Villkorlig häktning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslär att lämpliga övervakare bör kunna återfinnas bland dem som slår den
misstänkte nära. Det kan vara en släkting, som är beredd alt ta sig an den
misstänktes sak. Det kan vara någon ur hans bekantskaps-dier
arbetskamralskrels. I den här delen uppfattar jag förslaget som märk­ligt,
närmast verklighetsfrämmande. - Det kan inte begäras av den, som står den
misstänkte nära genom blods- eller kamralband, all han - om den misstänkte
bryter mot en föreskrift - vidtar sådana åtgärder, alt häktning­ens villkorliga
moment faller bort och del blir en reell häktning. Om institutet ska bli
effektivt, trovärdigt och i längden användbart måste det kunna krävas av en
övervakare, att han omedelbart - vilka konsekvenser del än må ha för den
misstänkte - anmäler överträdelse av en föreskrift; det får inte ankomma på
övervakaren all bedöma allvaret i överträdelsen. En sådan övervakning kan bara
utföras av den som står fri i förhållande till den misstänkte. Övervakaren
måste därför vara professionell. Han måste handla under tjänstemannaansvar. Det
är en svår och känslig uppgift att kontrollera en villkorligt häktad. Uppgiften
kan lämpligen anförtros kri­minalvårdstjänstemän. Tvärtemot vad utredningen
tycks mena måste kon-trollfunkUonen vara del väsentliga. Det sociala momentet
måste träda åt sidan. Den biten måste läggas på annan. Uppgifterna är
överhuvudtaget inte förenliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Förslaget om rannsaknings­övervakning avstyrkes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
minsta fömtsättning för institutet vore all övervakningen sköttes av&lt;br&gt;
professionella övervakare. Förutsättningar alt rekrytera och utbilda sä­&lt;br&gt;
dana saknas. Förslaget är inte heller i övrigt organisatoriskt underbyggt,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;277&lt;br&gt;
utan saknar en realism som utredaren säger sig eftersträva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section823&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section824&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i
Västerås: Utredningen föreslår införande     Prop. 1986/87:112 av ett nytt
institut, rannsakningsövervakning. I sak synes detta institut innebära ett
reseförbud med villkor av hittills icke nyttjad stränghet, vartill kommer
övervakningsdelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tvivlar pä att effektiv övervakning kan anordnas och alt den föreslag­na
ersättningen Ullräckligl kompenserar det arbete och den Ud överva­karen måste
ägna uppdraget. Realismen i förslaget är sålunda tvivelaktig. Vill man införa
ett tvångsmedel av denne typ, synes det bättre att utforma lagen så att de
villkor, som skall gälla för &amp;quot;rannsakningsövervakning&amp;quot;, kan meddelas
vid reseförbud. Någon svårighet all lagtekniskt åstadkomma detta synes inte
föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: Om någon begränsning av recidiv­faran till vissa broltskalegorier inte
genomförs, bortfaller enligt min me­ning till stor del behovet av all införa
ett häktningssurrogat med föreskrif­ter av typ som föreslagna
rannsakningsövervakningen utgör. Del kvar­stående användningsområdet framstår
då som så ringa att tvångsmedels försumbarhet måste sättas i fråga. Skulle
däremot häklningsmöjlighetema vid recidivfara begränsas på föreslaget sätt,
motsätter jag mig inte att man prövar delta nya tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Utredningen lägger även fram för­slag om alternativ till häktning. I
motiveringen har utredningen framhållit att en fömtsättning för att antalet
anhållanden och häktningar skall kunna minskas är att frihetsberövanden kan
ersättas med realistiska alternaUv. Som ett sådant framförs förslaget om s.k.
rannsakningsövervakning. Rea­lismen i del förslaget måste emellertid sättas
allvarligt i fråga. Enligt min mening kan del inte genomföras på nuvarande
stadium. Del kan möjligen tjäna som ett idéunderlag för fortsatta överväganden.
Om förslaget genom­förs innan en genomtänkt och klart utformad organisation
finns som kan hantera detta institut riskerar man att hela idén förfuskas. Det
är inte realistiskt att framlägga del här förslaget och som anvisning för
förverkli­gandet av del hänvisa Ull alt åklagarmyndigheter och tingsrätter
skall verka för att få fram lämpliga övervakare samt att man bör ta till vara
på kunskaper inom vissa frivilliga organisationer. Så lätt är det inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Jag ställer mig kritisk&lt;br&gt;
till förslaget. Detta nya institut synes främst vara avsett all tillämpas på&lt;br&gt;
dem, som kan befaras återfalla i brottslighet men som inte kan häktas&lt;br&gt;
enligt vad som förslås om häktning på grund av recidivfara. I stor utsträck­&lt;br&gt;
ning skulle det därvid komma alt gälla personer med missbmksproblem.&lt;br&gt;
Detta klientel är svårövervakat och i de flesta fall skulle en övervakning av&lt;br&gt;
den intensitet som vore påkallad rimligen inte kunna genomföras av prak­&lt;br&gt;
Uska skäl. Villkor om läkarvård eller liknande behandling synes dessutom&lt;br&gt;
till stor del bli omöjlig att följa upp med hänsyn till sjukvärdssekretessen.&lt;br&gt;
Över huvud taget blir institutet svåradministrerat och förenat med en&lt;br&gt;
sådan omgång i olika hänseenden all det på gmnd härav endast skulle få en&lt;br&gt;
högst begränsad användning. Möjligen skulle också en övervakning för­&lt;br&gt;
enat med villkor, vilka i och för sig vore påkallade men som den misstänkte&lt;br&gt;
inte kunde förväntas följa, kunna uppfattas enbart som ett medel till&lt;br&gt;
häktning när detta enligt de föreslagna reglerna eljest inte var möjlig.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section826&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande den föreslagna
beteckningen på det nya institutet vill jag     Prop. 1986/87:112 anmärka, alt
ordet &amp;quot;rannsakning&amp;quot; enligt min mening är föråldrat och inte hör hemma
i en modern processordning. Ett lämpligare uttryck torde vara &amp;quot;lagföring&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Utredningens förslag om rannsakningsövervakning är
enligt min uppfattning visserligen principi­ellt intressant men så vagt
utformat att det inte kan läggas till grund för lagstiftning i befintligt skick.
Som jag tidigare anfört är det oacceptabelt att häktningsmöjligheterna vid risk
för fortsatt brott inskränks i den omfatt­ning utredningen föreslagit. Därest
denna inskränkning inte skulle komma att genomföras synes det inte heller
föreligga något egentligt behov av ett nytt övervakningsinstitut. Om
inskränkningen får slå som den föreslagits är det nya tvångsmedlet föga ägnat
att få någon brottsavbrytande funktion. De misstänkta det här gäller bör helt
bryta med sin normala miljö. En aldrig så intensiv övervakning åstadkommer inte
detta. Jag vill också framhålla att utredningsförslaget förefaller både
orationellt och onödigt kostsamt genom alt man ej tänkt göra bmk av den
organisation som redan finns uppbyggd inom kriminalvårdens ram vad gäller såväl
utseende av övervakare, tillsyn över dennes verksamhet som utanordnande av
ersätt­ning. De lojalitetskonflikter utredningsmannen berör skulle enkelt kunna
lösas genom att de inom påföljdssystemel nyttjade övervakarna i huvudsak
undantages från denna typ av verksamhet, vilken i stället kan anförtros åt en
särskild, speciellt kvalificerad, gmpp övervakare. Det förefaller under alla
förhällande orimligt att lägga kontrollen över ett sä tungt belastat klientel,
som det aktuella, på inom området helt oerfarna personer. Ett alternativ som
har såväl principiella som kostnadsmässiga fördelar vore alt låta denna nya typ
av övervakning omhändertas av antingen polisen eller häktets personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
klientel som skulle bli aktuellt i detta sammanhang utgörs Ull största delen av
människor med kvalificerade missbruksproblem och en dokumen­terad
brottsbenägenhet, vilket medför att en seriös övervakning måste bli mycket
ingripande och personalintensiv för att ha en möjlighet att fungera, vilket i
sin tur medför all utredningsförslagets kostnadsöverslag inte synes
realistiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Som inledningsvis anförts kan en minskning av de
straffprocessuella frihetsberövandena inte ske utan att realistiska alternativ
föreligger. Om en sådan minskning genom­förs utan möjligheter till användande
av verkningsfulla alternativa åtgärder leder detta Ull omedelbara och negaUva
följder för samhället och den enskilde. Utredningen konstaterar (sid. 162) alt
häklningssurrogaten såväl här i landet som utomlands spelar en blygsam roll i
den praktiska tillämp­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag om rannsakningsövervakning ger enligt min me­&lt;br&gt;
ning inte anledning tro att den ovan nämnda begränsade användningen av&lt;br&gt;
häktningssurtogalen kommer att ändras. Tvärtom framstår förslaget om&lt;br&gt;
rannsakningsövervakning föga ägnat för praktisk tillämpning. Del är helt&lt;br&gt;
riktigt att del för dem som idag häktas på gmnd av recidivfara krävs en&lt;br&gt;
myckel långtgående kontroll för att förhindra dem att begå brott. Att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;279&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section828&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kontinuerligt
övervaka en person i sådan grad all hans rörelser i samhället i Prop.
1986/87:112 detalj kontrolleras - t.ex. att han inställer sig på sin
arbetsplats eller uppehåller sig i sin bostad — framstår som orealistiskt. Från
praktisk synpunkt blir del utomordentligt svårt att genomföra sådana kontroller
som exemplifieras. Därtill kommer att kostnaderna för en sådan övervak­ning
måste bli avsevärda, samtidigt som svårigheten att hitta villiga och kompetenta
övervakare torde bli stor. Slutligen får det anses tveksamt om man i svensk rättstraditionen
bör införa husarresl och föreskrifter om privatlivet i sådan omfattning som
utredningen är inne på. Jag är benägen tro att man knappast är beredd all
acceptera ett sådant intrång i medbor­gamas privatliv, ulan i sådant fall
finner all ett frihetsberövande i form av häktning framstår som betydligt mera
konsekvent och inte minst effektivt från brollspreventiv synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: Rannsakningsöver­vakning skall vara en
inlensivövervakning med ett krav på uppehållsort och så vidare. Detta förslag
är naturligtvis mycket bra men lider av den bristen all sådan övervakare icke
står att erhålla. Redan idag har man stora svårigheter att klara ens enkla
övervakningssituationer och tro att någon närstående skulle kunna ställa upp på
den här formen av övervakning är orimligt, då de inte klarat av
brollsförhindrande akUvitet Udigare. När det gäller ungdomar finns ju redan nu
möjligheter inom den sociala ramen alt ha en förhållandevis intensiv
övervakning och kontaktverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Kalmar åklagardistrikt: Beträffande de nya alter­nativ till häktning, som
föreslås, så framstår dessa som mer eller mindre orealistiska. Antagligen
kommer de liksom fallet är i Danmark och Norge all utnyttjas i myckel liten
utsträckning. Det framstår inte som rimligt att åklagaren skall ha ansvaret för
att skaffa lämpliga personer som överva­kare. Kriminalvården som omhänderhar
verkställigheten av straff borde ligga närmast till för denna uppgift.
Åklagaren bör dock få yttra sig, innan övervakarfrågan avgörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran bortsett från att rannsakningsövervakning
enligt min mening i framtiden kommer alt an­vändas lika lite som reseförbud och
anmälningsskyldighet används för närvarande. För en åklagare finns sällan något
användbart allemativ till häktning. Det skall inte åvila rätten eller åklagaren
att skaffa fram överva­kare. Sådan måste kunna erhållas genom hänvändelse Ull
skyddskonsulen­ten. Annars motverkas redan från början möjligheterna alt
använda institu­tet rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sala åklagardistrikt: Rannsakningsövervakning&lt;br&gt;
tror vi inte kommer all kunna verkställas. Vi har det ju svårt med överva­&lt;br&gt;
kare nu. Det finns i båda Sala och Fagersta flera personer som fått skydds-&lt;br&gt;
Ullsyn och vilkas övervakare är en assistent vid skyddskonsulenten i&lt;br&gt;
Köping mellan 7-8 mil från orterna. Delta för att ingen lyckad övervak­&lt;br&gt;
ning har kunnat ske med övervakare på orten. Vi tror att del kommer att&lt;br&gt;
bli samma förhållande som då fylleriet avkriminaliserades. Var finns alla&lt;br&gt;
de fina alkoholmottagningarna som skulle mottaga de bemsade? På några&lt;br&gt;
störte orter men oftast är det på polisarresten vederbörande får sova ruset&lt;br&gt;
av sig.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section829&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section830&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i
Västerås åklagardistrikt: Bestämmelsen förefal-     Prop. 1986/87:112 ler
obsolel redan innan den antagits. Billig (50 kr/dagen, s.  181) i alla
avseenden. Orealistisk som surrogat för häktning i recidivfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Man har vidare kon­slmerat ett missfoster benämnt
&amp;quot;rannsakningsövervakning&amp;quot;. Delta kan rimligen icke bli något
alternativ till häktning. Vem eller vilka organ finns att tillgå för effektiv
övervakning av en misstänkt? Ljungvall och Wrang­hult är myckel skeptiska till
förslaget. Mina dubier är än störte än deras. Jag skulle bli mycket förvånad om
förslaget skulle överieva remissomgån­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Umeå åklagardistrikt: Utredningens förslag om rannsakningsövervakning och
nalihäkte är orealistiskt. För den som är brottsaktiv gäller ej några som helst
övervakningsföreskrifler. Föreligger recidivfara eller flyklfara är
alternativen ej alls Ullämpliga. Jag ifrågasätter humvida lämpliga övervakare
kan rekryteras. För s.k. övervakningsfall bör anmälningsskyldighet kunna
utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: Rannsakningsövervakning skall enligt förslaget innebära en myckel
intensiv övervakning, t ex i form av husarresl. Även andra villkor ska kunna
uppställas för den misstänkte. Dessa måste vara klart utformade för att
effektivt kunna övervakas. Bland exempel på sådana villkor anger utredningen
krav pä aft den misstänkte underkastar sig läkar­vård eller annan behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
rätt bygger på principen aU så länge den misstänkte inte är dömd skall han
betraktas som oskyldig. Hovrätten anser del därför inte möjligt att domstolen
pä detta stadium av rättegången med stöd av regler i räfte-gångsbalken skall
kunna besluta föreskrifter om behandling. Vad som återstår i form av
föreskrifter ryms under redan nu gällande regler om reseförbud och anmälningsskyldighet
varför något nytt institut enligt hov­rättens mening inte behöver införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Institutet
rannsakningsövervakning synes vidare sakna praktisk betydel­se vid
kollusionsfara. Det kan inte heller anses utgöra ett realistiskt alter­nativ
till häktning i sådana fall där återfallsrisken framstår som betydande.
Hovrätten avstyrker därför förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skulle
förslaget genomföras vill hovrätten göra följande påpekanden. Till övervakare
bör inte förordnas nämndemän eller nära släkting. För en nämndeman kan uppslå jäv,
och en släkting är ofta inte lämplig med hänsyn Ull den rapporteringsskyldighet
som förutsätts. Enligt innehållet i den föreslagna 25 kap. 8 § får åklagaren
besluta om undantag frän medde­lade föreskrifter. Hovrätten anser att åklagaren
även bör fä besluta om ändring av och tillägg till meddelade föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge: Om möjligheterna alt häkta in­&lt;br&gt;
skränks, är del av vikt aft finna realisUska alternativ. Förslaget om rann­&lt;br&gt;
sakningsövervakning inger dock viss skepsis. Del kan befaras alt det&lt;br&gt;
uppkommer betydande svårigheter då det gäller att finna övervakare och&lt;br&gt;
former för en sådan verksamhet som fyller de uppställda kraven. Förslaget&lt;br&gt;
är kanske ändå värt au pröva. Enligt hovräUens mening bör insUtutet&lt;br&gt;
benämnas villkoriig häktning vilket bättre uttrycker vad del är fråga om.&lt;br&gt;
För införandet av denna nya form av övervakning krävs del stora resurser.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;281&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section831&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section832&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och dessa måste, för att
institutet skall kunna få någon praktisk använd-     Prop. 1986/87:112 ning,
finnas tillgängliga den dag då reformen träder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms tingsrätt:
Framförallt mot bakgmnd av de strängare föml­&lt;br&gt;
sättningarna för häktning vid recidivfara föreslås ett nytt häktningsalterna­&lt;br&gt;
tiv nämligen rannsakningsövervakning. Enligt tingsrättens mening är&lt;br&gt;
själva benämningen väl vald och ägnad att inge respekt. Tingsrätten anser&lt;br&gt;
som förut sagts att rannsakningsövervakning mänga gånger inte är ett&lt;br&gt;
realistiskt alternaUv till häktning. Det innebär emellertid inte att ett försök&lt;br&gt;
med del föreslagna insUtutet inte bör komma till stånd. Det kan, även med&lt;br&gt;
den nästan oförändrade utformning av reglerna för häktning vid recidivfara&lt;br&gt;
som tingsrätten förordar, finnas utrymme för en användning av institutet.&lt;br&gt;
En fömtsättning härför kan uttryckas på del sätt utredningsmannen före­&lt;br&gt;
slagit, dvs. att det finns skäl att häkta någon men del kan antas att syftet&lt;br&gt;
därmed kan tillgodoses genom ett mindre ingripande tvångsmedel (se 25&lt;br&gt;
kap. I § 1 stycket förslaget till ändrad lydelse av RB). De brottsmisstänkta&lt;br&gt;
som enligt tingsrättens mening i första hand bör komma i fråga för rann­&lt;br&gt;
sakningsövervakning vid recidivfallen är sådana, som lever under något så&lt;br&gt;
när ordnade förhållanden. Faktorer som bör spela in är t.ex. bostads- och&lt;br&gt;
arbetsförhållanden. Har den misstänkte fast bostad och/eller arbete synes&lt;br&gt;
fömtsättningama för institutets effektivitet vara betydligt störte än om&lt;br&gt;
arbete och bostad saknas. En annan faktor är intensiteten av alkohol- eller&lt;br&gt;
narkotikamissbmk. Överhuvud synes i första hand den sociala situationen&lt;br&gt;
vara avgörande för om effekUv övervakning kan anordnas och därmed&lt;br&gt;
också utslagsgivande för om rannsakningsövervakning bör tillgripas i stäl­&lt;br&gt;
let för häktning. När det gäller övervakarfrågan delar tingsräften utred­&lt;br&gt;
ningsmannens uppfattning att övervakningen inte bör läggas på kriminal­&lt;br&gt;
vården. Rannsakningsövervakningen är ett rent straffprocessuellt insUtut&lt;br&gt;
och väsensfrämmande för skyddskonsulenlorganisalionens värd- och be­&lt;br&gt;
handlingsinriktning. Härtill kommer att frivårdens resurser redan nu är&lt;br&gt;
hårt ansträngda. Med hänsyn Ull övervakningens inriktning och skyldighe­&lt;br&gt;
ten för övervakaren att anmäla överträdelser av meddelade föreskrifter -&lt;br&gt;
häktning skall enligt 25 kap. 10 § 1 stycket förslaget Ull ändrad lydelse av&lt;br&gt;
RB ske om den som har ålagts rannsakningsövervakning åsidosatt sina&lt;br&gt;
skyldigheter — synes det mindre lämpligt all till övervakare utse någon&lt;br&gt;
som slår den misstänkte nära. Utomstående personer bör regelmässigt&lt;br&gt;
anlitas. En förutsättning för att rannsakningsövervakning skall kunna an­&lt;br&gt;
vändas i praktiken är att del finns Ullgång till övervakare, som verkligen&lt;br&gt;
har kraft och förmåga att övervaka alt den misstänkte iakttar de villkor,&lt;br&gt;
som är förenade med beslutet om rannsakningsövervakning. Del kan knap­&lt;br&gt;
past tänkas att en domstol skulle lita på att - som utredningsmannen&lt;br&gt;
tänker sig - ett sådant uppdrag skall kunna fullgöras av en närstående eller&lt;br&gt;
en bekant, vilken skulle kunna råka i en mycket brydsam situation om han&lt;br&gt;
måste meddela rätten alt den misstänkte inte rättar sig efter villkoren. Om&lt;br&gt;
institutet rannsakningsövervakning skall ges en reell chans att användas av&lt;br&gt;
domstol måste man se Ull att professionella resurser används för övervak­&lt;br&gt;
ningen. Sådana resurser måste tillskapas, eventuellt i anknytning Ull polis­&lt;br&gt;
väsendet.&lt;br&gt;
Av den i betänkandet föreslagna lagtexten följer att rannsakningsöver-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section833&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section834&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vakning
kan tillgripas inte bara vid recidivfara utan även i samtliga fall där Prop.
1986/87:112 häktning kan ske. Institutet kan alltså formellt sett komma till
användning också vid kollusionsfara och som alternativ till s.k.
utredningshäktning. Detta berörs inte närmare i belänkandet, varken i allmän-
eller spedalmo­tiveringen. Det ligger emellertid i sakens natur att detta
häktningsaltemaliv praktiskt sett har ett utomordentligt small om ens något
tillämpningsområ­de i de fall som har sagts nu. Det kan t.o.m. sältas i fråga
om rannsak­ningsövervakning överhuvud bör kunna komma till användning i dessa
fall. De tankar som ligger bakom rannsakningsövervakning och vad man vill uppnå
med det institutet ligger knappast i linje med rekvisiten för ulredningshäklning
såsom dessa kommit till uttryck i 24 kap. 1 § 3 stycket förslaget Ull ändrad
lydelse av RB, nämligen bl.a. att det är av synnerlig vikt att den misstänkte
las i förvar i avvaktan pä ytterligare utredning om brottet. Enligt
tingsrättens mening bör man vid det fortsatta lagstiftning­sarbetet överväga
frågan närmare och i allt fall beröra den molivledes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fömtsättning för all rannsakningsövervakning skall kunna godtas i dessa fall i
stället för häktning är alt övervakningen kan antas ha en tillräcklig
broltsavhållande effekt. Den kontroll, som den misstänkte blir föremål för,
skulle emellertid i huvudsak inskränka sig till att han är skyldig alt under
särskilt angivna lider vara Ullgänglig i sin bostad eller på sin arbetsplats
eller annan anvisad plats (se 25 kap 2 § 1 stycket förslaget till ändrad
lydelse av RB). En pä detta sätt anordnad övervakning torde inte hindra en
missbmkare från att fortsätta begå brott. Det lär heller inte vara svårt för
vederbörande alt dölja sin brottsliga verksamhet för överva­karen.
Rannsakningsövervakning kan med hänsyn härtill knappast anses vara ett
tvångsmedel lämpat för dem som har en mera markerad brottslig läggning eller
befinner sig i en akut missbmksperiod. Visserligen skall anhållande och
häktning få ske, om den som ställts under rannsaknings­övervakning återfaller i
brott. Delta skulle emellertid i praktiken innebära, alt åklagaren eller rätlen
i mänga fall nödgas besluta om rannsakningsöver­vakning, som redan från början
framstod som verkningslös, för att först då den misstänkte återfallit i brott
och detta uppdagats kunna inskrida med anhållande eller häktning. En sådan
omgång är utan förnuftig mening. Härtill kommer följande. I många fall är den
som misslänks för brott villkorligt frigiven eller dömd till skyddstillsyn. Som
regel slår den miss­tänkte då redan under övervakning, något som i del enskilda
fallet inte hindrat honom från alt ånyo begå brott. Att då ingripa med
rannsaknings­övervakning i stället för häktning torde mänga gånger vara ett
slag i luften. Vad som har sagts nu innebär emellertid inte att Ungsrälten
ställer sig avvisande till insUtutet rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Begreppet rannsakning förpassades till rätts­&lt;br&gt;
historien genom nya RB. Rannsakningen innebar att rätten ledde fömnder­&lt;br&gt;
sökningen enligt den s.k. inkvisiloriska principen. Genom processrefor­&lt;br&gt;
men fick brollmälsprocessen en helt annan inriktning. Vi anser att del är&lt;br&gt;
olämpligt och föga framåtsträvande att ålemppliva delta förlegade begrepp&lt;br&gt;
i det otympliga uttrycket rannsakningsövervakning. Även i sak har vi&lt;br&gt;
erinringar mot förslaget i denna del. Den nuvarande övervakningsmöjligh­&lt;br&gt;
eten har inte kommit Ull praktisk användning. Vi ifrågasätter också alt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section835&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section836&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervakning
kan vara ett realistiskt alternativ till häktning annat än i rena Prop.
1986/87:112 undantagsfall, eftersom det fordras att den misstänkte har en fast
punkt i tillvaron i form av arbete och bostad. Övervakning kan exempelvis bli
aktuell om den misstänkte bereds plats på ett behandlingshem för missbm­kare,
men i sådana fall bortfaller häktningsskälen i regel utan att någon särskild
övervakning behöver sättas in. Om någon form av övervakning skall framstå som
ett realistiskt och användbart alternativ, fordras alt man får fram en kader av
stabila övervakare. Den intensiva form av övervak­ning som det är fråga om
innebär alt uppdragen som övervakare blir myckel krävande. Vi anser därför att
del måste vara en uppgift för krimi­nalvården alt rekrytera lämpliga
övervakare. Helt veklighetsfrämmande är utredningsmannens ståndpunkt att
åklagare och domstolar skulle påläggas uppgiften att skaffa fram övervakare. En
sådan ordning strider mot dom­stolens opartiska ställning och åklagarens roll
som den misstänktes mot­part. En första fömtsättning för alt ett system med
övervakare skall fungera är att det finns ett förslag på lämplig och villig
person som kan åta sig uppdraget, innan en domstol eller åklagare förordnar om
övervakning. Vi ställer oss också frågande till utredningsmannens förhoppning
att släk­tingar till den misstänkte skall kunna utnyttjas som övervakare eller
att ideella organisationer såsom Svenska Röda Korset eller facket kan stå som
faddrar för ett övervakningsstysem som ett led i processuella tvångsåtgär­der i
brottmål. Tingsrättema har under alla förhållanden inga möjligheter att ta upp
samråd med släktingar eller med ideella organisationer i syfte att rekrytera
lämpliga övervakare. Nämndemän kan exempelvis endast un­dantagsvis vara villiga
att åta sig sådana betungande och ansvarsfulla övervakningsuppdrag som det är
fråga om här. Vi anser sammanfattnings­vis alt utredningsmannens förslag till
rannsakningsövervakning inte kan läggas Ull gmnd för lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Del ligger i linje med såväl strävandena inom svensk kriminalpolitik
som Europarådets rekommendationer all häktning kan ersättas med realisUska
allemativ. Enligt tingsrättens uppfattning är emellertid
rannsakningsövervakning i den föreslagna formen inte något sådant alternativ.
Tingsrätten anser i stället att behovet av häktningssurro­gal är Ullräckligl
tillgodosett med de allemativ Ull frihetsberövande som redan finns. Övervakning
i dess nuvarande form bör därför behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det fall förslaget om rannsakningsövervakning skulle genomföras vill
tingsrätten göra vissa reservationer rörande användningsområdet. Det förefaller
således verklighetsfrämmande att länka sig att rannsaknings­övervakning skulle
komma till användning vid kollusionsfara, eftersom en misstänkt som verkligen
vill försvåra utredningen knappast låter sig hind­ras av att han står under
övervakning. Samma betänkligheter gör sig beträffande många
återfallsbroltslingar gällande vid recidivfara, särskilt om det finns missbmk
med i bilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varken
åklagarväsendet eller domstolama är organiserade så att de har&lt;br&gt;
lämpliga fömtsättningar att skaffa fram bra övervakare eller ge denna&lt;br&gt;
verksamhet en effektiv organisation. Tingsrätten avstyrker därför bestämt&lt;br&gt;
alt dessa myndigheter ges uppgiften all administrera rannsakningsöver­&lt;br&gt;
vakningen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section838&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
vilka personer som bör anlitas som övervakare anser tings- Prop. 1986/87:112
rätten att del i allmänhet är olämpligt alt anförtro denna uppgift åt den
misstänktes anhöriga. Samhället bör inte annat än undantagsvis överlasta denna
grannlaga uppgift på enskilda personer som ofta kan förväntas befinna sig i ett
redan utsatt läge. Det kan inte vara lämpligt att äventyra det förtroende som
kan finnas mellan den misstänkte och hans anhöriga. Det finns också en uppenbar
risk att en sådan övervakare känner större solidaritet med den misstänkte än
med myndigheterna och därför på ett olillböriigt sätt häller den misstänkte om
ryggen. Övervakningen skulle dä förfela sin avsedda verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luleå
tingsrätt: Tingsrätten ställer sig positiv Ull det nya institutet och har inget
att erinra mot de föreslagna bestämmelserna härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
Som utredaren påpekat fömtsätter den föreslagna be­gränsningen av häktning vid
recidivfara att det finns ett användbart häkt­ningsaltemaliv. DV är dock som
redan framgått tveksam till om den föreslagna rannsakningsövervakningen är ett
sådant användbart alternaUv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
först gäller benämningen av ett nytt övervakningsinstitut ifrågasät­ter DV om
termen rannsakningsövervakning hör hemma i modernt språk­bmk. DV föreslår i
stället all institutet kallas tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Syftet
med den föreslagna övervakningen är att fånga upp de fall som genom att
häktningsförutsättningarna skärps inte kommer all häktas. Des­sa fall kan
antagas i huvudsak utgöras av dem som gjort sig skyldiga till upprepade
förmögenhetsbrott och vilka även i övrigt har en instabil social situation, t.
ex. genom alt de är hemfallna ål drogmissbmk. DV ifrågasätter om en
rannsakningsövervakning enligt den föreslagna modellen verkligen kan utgöra ett
användbart häktningsallernaUv beträffande dessa personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
har uttalat att del varken inom eller utanför kriminalvården behövs någon
särskild organisation för att administrera rannsakningsöver-vakningarna. DV
delar inte denna uppfattning. Enligt DVs mening är del i stället så att en av
de viktigaste fömlsättningarna för att en övervakning skall fungera är all den
slår under fast tillsyn av en myndighet eller annan organisation. En av
anledningarna till att den nuvarande möjligheten till övervakning inte används
mer än vad som sker är sannolikt all lagstiftaren inte givit institutet en
tillräckligt stram utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan viktig fömtsättning för alt en rannsakningsövervakning skall&lt;br&gt;
fungera är att den misstänkte kan kontrolleras effektivt. Utredaren har&lt;br&gt;
anfört att den egenUiga övervakningen i första hand bör läggas på intresse­&lt;br&gt;
rade lekmän, gärna den misstänktes släktingar eller andra bekanta. I mot­&lt;br&gt;
sats till den till frivården knutna övervakningen är målsättningen vid rann­&lt;br&gt;
sakningsövervakning dock inte att bistå den misstänkte med råd och hjälp&lt;br&gt;
för att främja hans anpassning till samhället. I stället skall övervakaren i&lt;br&gt;
första hand kontrollera att den misstänkte följer de villkor som förenats&lt;br&gt;
med övervakningen, dvs. att den misstänkte t.ex. befinner sig i hemmet&lt;br&gt;
under nattelid osv. Övervakaren skall alltså i rent egentlig mening över­&lt;br&gt;
vaka den misstänkte. Det kan inte undgås att man känner en tveksamhet&lt;br&gt;
inför en sådan ordning. Det är ett stort ansvar som läggs på övervakaren,&lt;br&gt;
särskilt om han står den misstänkte nära och denne inte rättar sig efter de&lt;br&gt;
föreskrivna villkoren. Riskerna för all övervakaren av olika skäl under-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section839&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section840&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;låter all anmäla att
villkoren inte efterievs är sannolikt betydande. Med     Prop. 1986/87:112
hänsyn till övervakarens uppgifter kommer del troligen också visa sig svårt att
rekrytera lämpliga övervakare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
vill DV uttrycka sin tveksamhet till användbarhe­ten av den föreslagna
rannsakningsövervakningen. DV vill emellertid inte motsätta sig att en
rannsakningsövervakning prövas i praktisk tillämpning. Även om det är svårt att
finna ett användbart alternativ till häktning bör alla försök i den riktningen
välkomnas. Mot bakgrund av det tidigare sagda föreslär DV emellertid att ett
beslut om rannsakningsövervakning skall stå under tillsyn av behörig
skyddskonsulenl. Därvid bör övervakarna i första hand utses bland tjänstemännen
inom skyddskonsulenlorganisalionen eller bland de övervakare som frivården
redan nu anlitar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
RPS vill till en början slå fast, att häktning är ett ingripande tvångsmedel
som naturligtvis inte bör användas om del inte är påkallat av starka skäl. Det
finns därför all anledning alt försöka skapa tvångsmedel, som kan användas som
alternativ till häktning i vissa fall. Det är dock inte helt lätt att få sådana
alternativa tvångsmedel så effektiva, att de verkligen kan fylla sitt ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all få en övervakning av en misstänkt, brottsbenägen person i frihet
tillräckligt effektiv torde enligt RPSs mening fordras en störte insats från
övervakare och myndigheter än som är möjligt enligt utredningens förslag. Den
misstänkte måste besökas flera gånger per dygn, inte minst kvällslid.
Åtminstone en del av besöken bör ske vid tidpunkt som inte har meddelats i
förväg. Det förefaller mindre realisUskl alt, som utredningen avsett, länka sig
alt den misstänktes släkUngar och andra frivilliga lekmän skulle kunna åta sig
en sä intensiv övervakning i någon större utsträckning. Släktingarna skulle
dessutom lätt kunna råka i en lojalitetskonflikt, som vore olycklig för dem
själva och menlig för övervakningens effektivitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet föreslås att rannsakningsövervakning skall administreras av
domstolar och åklagarmyndigheter. RPS vill påpeka att en övervakning, bedriven
med tillbörlig intensitet, fordrar ett betydande stöd från de ad­ministrerande
myndigheiema. Sålunda måste övervakare rekryteras med omsorg och ges en viss
utbildning eller instmktion. Utförandet av över­vakningsuppdragen måste
planeras och följas upp. Inte minst måste över­vakarna kunna vända sig till
myndigheten för att få råd och instmktioner i olika uppkomna situationer. Det
förefaller inte realistiskt att länka sig att domstolar och åklagarmyndigheter
skall kunna la på sig sådana uppgifter, åtminstone inte utan men för den övriga
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
anförda skäl anser RPS alt rannsakningsövervakning enligt den mo­dell som
utredningen föreslagit inte har prakUska förutsättningar all bli ett alternativ
till häktning. Förslaget avstyrks därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
tydlighetens skull vill RPS Ullägga, att man naturligtvis inte pä föreliggande
material kan uttala sig om möjligheten att införa rannsak­ningsövervakning i
någon annan form än den som utredningen har föresla­git. För detta krävs
ytterligare utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsstyrelsen:
Styrelsen är ytterst tveksam till institutet rann­&lt;br&gt;
sakningsövervakning så som det presenteras i utredningen. Rannsaknings­&lt;br&gt;
övervakning skulle enligt utredningen vara tänkt för bl. a. de recidivfall,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section841&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section842&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
enligt den ändrade häktningsgmnden i fortsättningen inte bör häktas. Prop.
1986/87:112 Som styrelsen anfört i det föregående är det ofta fråga om personer
med missbmksproblem. För denna gmpp krävs kontrollåtgärder, som, man inte kan
begära av den personkrets utredningen har ansett lämplig som överva­kare. Det
är sålunda tveksamt om under en brottsutredning t. ex. en nära anhörig skall knytas
till ett uppdrag som direkt innefattar en frihetsberö­vande sanktion - häktning
- vid brott mot givna föreskrifter. Enligt styrelsens mening är beskrivningen
av rannsakningsövervakningen sådan alt den i första hand är all betrakta som en
polisiär uppgift. Av den anlidningen torde som övervakaren i första hand
polisens tjänstemän kom­ma i fråga men också i vissa fall andra grupper såsom
kriminalvårdens tjänstemän och socialtjänstens fältarbetare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
delar såtillvida utredningens uppfattning att rannsaknings­övervakningen inte
skall administreras av kriminalvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av styrelsens tveksamhet vad avser den föreslagna rann­sakningsövervakningen
och de kritiska synpunkter styrelsen anfört i det föregående föresläs all i
stället för rannsakningsövervakning de befintliga instituten övervakning,
reseförbud och anmälningsplikt utvidgas sä all dessa bättre än för närvarande
framstår som alternativ till häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
tillstyrker utredningens förslag att en generös ersättning skall utgå vid rannsakningsövervakning.
Övervakningen av en frivårdsklient torde ofta kräva minst lika stor
arbvelsinsats som vid den rannsaknings­övervakning utredningen föreslår. Enligt
kriminalvårdsstyrelsens uppfatt­ning bör kriminalvårdens övervakare därför
ersättas enligt samma gurnder som övervakarna vid rannsakningsövervakning.
Styrelsen hänvisar i detta avseende till vad som anförts i
anslagsframställningen för budgetåret 1986/87.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet: När det gäller den närmare avvägningen mel­lan häktning och alternativa
tvångsmedel vid reddidvfara får, som BRÅ utvecklar i yttrande över betänkandet
&amp;quot;Häktning och anhållande&amp;quot; (SOU 1977:50), proportionalitetstänkandet
inte drivas för långt. Samhällsskyd­det kan bli urholkat om tvångsmedlens art
och omfattning skall stå i viss proportion till den påföljd som i del enskilda
fallet kan länkas för ett brott. I stället bör, som föreslagits, del aktuella
brottets art och svårighetsgrad vara en vikUg omständighet vid prövningen av om
sådan recidivrisk före­ligger att häktning bör komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
till BRA:s yttrande av Knut Sveri:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avvisar helt utformningen av förslaget till rannsakningsövervakning.
Beträffande delsamma anser jag att staten givetvis inte bör kunna ålägga
personer, som ej är dömda, skyldigheter av den art som föreslås i betän­kandets
nya utformning av RB 25:3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:
RRV ställer sig tveksamt till förslaget om rannsakningsövervak­ning. RRV menar
att utredaren underskattat de prakUska svärighetema att fä ett
rannsakningsinstitut att fungera tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Blekinge län: Enär vi redan har tvångsmedlen reseför­&lt;br&gt;
bud och anmälningsskyldighet i RB som alternaUv ull häktning framstår&lt;br&gt;
måhända utredningsmannens förslag om rannsakningsövervakning och&lt;br&gt;
natthäkte som onödiga. Länsstyrelsen motsätter sig dock inte de föreslag-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section843&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section844&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na instituten. I
undantagsfall kan instituten komma Ull praktisk använd-     Prop. 1986/87:112
ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Ronneby polisdistrikt: Systemet med rannsakningsöver­vakning ler sig enligt
utredningens förslag positivt. Det föresvävar dock polismyndigheten visst
tvivel dä det gäller att omsätta tanken i praktisk verksamhet. Möjligheten att
få handlingskraftiga övervakare med mod och vilja att övervaka, kontrollera och
vid överträdelse anmäla, synes polis­myndigheten utomordentligt liten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Malmöhus län: För rannsakningsövervakning skall en­ligt utredningen gälla i
huvudsak samma fömtsättningar som för häktning. Rannsakningsövervakning skall
dessutom kunna åläggas sådana misslänk-ta som genom skärpta
häktningsfömtsättningar i fortsättningen inte skall kunna häktas pä grund av
recidivfara. Framför allt när del gäller recidiv-brotlslingar torde det
emellertid komma att röra sig om en myckel svär-övervakad, brottsbenägen
personkrets, ofta utan stadigvarande bostad eller fast anställning och med
olika slag av missbmkarproblem. Att konti­nuerligt övervaka en sådan person så
att hans rörelser i samhället kontrol­leras i tillräckligt hög grad - t ex att
han uppehåller sig i sin bostad eller avhåller sig från missbmk - torde i
praktiken bli utomordentligt svårt. Därtill kommer att kostnaderna för en sådan
övervakning måste bli bety­dande, samtidigt som svårigheterna att hitta villiga
och kompetenta över­vakare kan förväntas bli avsevärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
vill dock inte helt avvisa förslaget utan anser att rann­sakningsövervakning
bör kunna komma till användning som en ersättning för häktning - utom såvitt
avser recidivfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
det framlagda förslaget likväl genomförs måste — som utredningen framhåller —
brott mot meddelade föreskrifter i samband med rannsak­ningsövervakningen
omedelbart resultera i en kraftig sanktion i form av häktning för att
institutet skall mötas med förtroende från polis, åklagare och domare. Delta
bör inte vålla svårigheter i de fall övervakningen har trätt i stället för
häktning. Utredningen nämner dock inte något om vilken reaktion som skall träda
in när del ej är möjligt alt som sanktion häkta vederbörande. Länsstyrelsen
avser det fallet där rannsakningsövervak­ningen har tillgripits &amp;quot;dä
häktning inte är möjlig&amp;quot; dvs. i de recidivfall som faller utanför de nya
häktningsreglerna. I denna del måste det finnas klara regler för att inga
tveksamheter skall råda och institutet skall få önskad effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rannsakningsövervakning
kommer som ovan nämnts att ställa stora krav på övervakaren. För alt i någon
mån underlätta rekryteringen av kompetenta övervakare bör ersättningen sättas
väsentligt högre än den av utredningen föreslagna, 50 kr/dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs polisdistrikt: Polismyndigheten ställer&lt;br&gt;
sig tveksam till förslaget om rannsakningsövervakning. Del kan ifrågasät­&lt;br&gt;
tas om övervakning går att anordna på ett tillfredsställande sätt. Det måste&lt;br&gt;
beaktas att flertalet av de anhållna som kan komma ifråga för detta substi­&lt;br&gt;
tut har missbruksproblem, liksom all en anhörig, som skall fungera som&lt;br&gt;
övervakare, lätt kommer i en konfliktsituation när den övervakade över­&lt;br&gt;
träder givna regler.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;288&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section845&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section846&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen vid Malmö
polisdistrikt: Vad gäller förslaget om rann-     Prop. 1986/87:112 sakningsövervakning
är det pohsmyndighetens uppfattning att detta insti­tut inte är praktiskt
genomförbart. En sådan övervakning som fömtsätts går inte att arrangera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudsmän: Utredaren har presenterat två förslag till tvångsmedel som
alternativ Ull den vanliga häktningen, nämligen rann­sakningsövervakning och
&amp;quot;nalihäkte&amp;quot;. Från principiella utgångspunkter finns del inte mycket
att invända mot dessa förslag. Det förefaller mig dock som om utredaren har
underskattat de praktiska svårigheterna att admini­strera sådana alternativa
tvångsmedel och de behov av ökade resurser som skulle uppslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Forskningsnämnden förklarar sig -
avslutningsvis - inse, att de alternativa åtgärder som f.n. finns Ull häktning
inte visat sig motsvara förvänlningama. Del låter sig också sägas, alt nya
former måste finnas ut, för att del skall bli möjligt att nedbringa antalet
häktningar. Utredningsmannen har befunnit sig i en svår siutation. Som idé
finner nämnden i varje fall modellen rannsakningsöver­vakning god. Men fråga
är, om fördelarna med sådan övervakning, liksom med modellen nalthäkle, står i
rimlig proportion till de uppenbara nackde­larna; alt de ej överväger, är
nämndens uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
en rättslig reglering av vad slag del vara mä är uppenbarligen enkelhet och
frånvaron av komplicerad teknik ett myckel stort plus; Ull förmån härför torde
nästan alla andra intressen böra stå Ullbaka. Särskilt framträdande förefaller
denna inlressevärdering bli vid den legala utform­ningen av tvångsåtgärder. De
nu framlagda förslagen innebär, all floran av tvångsmedel skall ytterligare
berikas med ivenne exemplar med sina spe­ciella karakteristiska och sina
speciella fömtsättningar. Särskilt de ena, övervakningen, har fått en
komplicerad utformning som måste kräva en stor arbetsinsats från berörda
befattningshavare och frän övervakaren. Är del överhuvud realistiskt att anta,
att lekmän finns som ställer sig till förfogande i erforderlig utsträckning?
Uppgiften måste bli allt annat än enkel. Man kan ställa frågan, om det ej är en
bättre utväg att i stället söka forma om institutet reseförbud (även om detta
givetvis innebär, att för­budsreglerna blir något mer komplicerade).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
att forskningsnämnden i princip ställer sig avvisande till båda de alternativa
modellerna, vill den icke motsätta sig det föreslagna övervak-ningsinstitulel;
dess införlivande med lagstiftningen kan i varje fall ses som ett försök. Ull
dess vunna erfarenheter ger en säkrare bedömningsgrund för ett fortsatt
bestånd. Vad gäller nalthäkle är delta tydligen inte något alternativ till
häktning utan till formen för verkställighet av häktning. AlternaUvets
omsättning i praktiken minskar inte antalet häktningar: där­emot ökas
uppenbarligen arbetsuppgifterna för berörda tjänstemän. Nämnden tror ej att
något beaktansvärt intresse kan tillgodoses medelst denna ordning för s.a. s.
halvhäktade personer och ställer sig kallsinnig till förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund: Som alternativ till häktning föreslår utred­&lt;br&gt;
ningen bland annat s.k. rannsakningsövervakning. Denna term är enligt&lt;br&gt;
samfundets mening tung, och den överensstämmer inte med modernt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19  
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section848&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;språkbmk. Det kan vidare
starkt ifrågasättas om allmänheten verkligen     Prop. 1986/87:112 förslär dess
innebörd. Samfundet föreslår att man istället kallar insUtutet för
&amp;quot;villkorlig häktning&amp;quot;, vilket också i utredningen omnämns som syno­nymt
med rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller de båda föreslagna substituten till häktning — rannsaknings­övervakning
och natthäkte - ställer sig samfundet positivt till att man i vart fall prövar
dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Utredaren föreslår som ett alternativ till häktning ett nytt
institut benämnt rannsakningsövervakning. Fömlsätt­ningarna härför skall vara
desamma som vid häktning men därjämte skall åtgärden kunna sällas in för de
misstänkta som genom den föreslagna skärpningen av häktningsfömtsättningen
recidivfara i fortsättningen inte bör häktas. Avsikten är att genom
föreskrifter och intensiv övervakning få den misstänkte att ej längre begå
brott. Liknande tankegångar har tidigare framförts men ej gått all genomföra
främst beroende på den uppenbara svårigheten att övervaka en persons
förehavanden under hela dygnet men även på möjligheten att fä lag i lämpliga
övervakare. De personer som utredaren omnämner som länkbara övervakare är
säkerligen lämpade för detta ändamål men förbundet har svårt att tro att de är
beredda att ställa upp i den omfattning som erfordras för att
rannsakningsövervakning skall bli ett alternaUv till häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
föreslår all övervakare skall förordnas av åklagaren eller av domstol och att
dessa myndigheter även skall skaffa fram lämpliga överva­kare. Förbundet
motsätter sig bestämt förslaget i denna del och menar att ansvaret för övervakningen
skall läggas på frivården som redan har erfa­renhet av övervakningsinsUlulet
och kännedom om personer som är villiga all tjänstgöra som övervakare.
Slutligen föreslår förbundet all en annan term än rannsakningsövervakning bör
väljas. Uttrycket rannsakning leder tankarna till den ordning som gällde enligt
den äldre RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
ställer sig förbundet mycket tveksamt till förslaget men vill inte motsätta sig
att institutet under ett annan namn än det utredaren föreslagit införs som ett
alternativ till häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Som framgår under mbriken Allmänna synpunkter har föreningen
inte övertygals om att rannsakningsövervak­ning och nalihäkte är realistiska
alternativ eller komplement till häktning. Föreningens inställning sammanhänger
delvis med att föreningen inte kan acceptera förslaget all häktning på gmnd av
recidivfara skall begränsas till vissa brottstyper. Tidigare försök att finna
realistiska häktningssurtogat har i stort sett misslyckats. De ändringar i RB
som tillkom 1981 och som medgav störte möjligheter att tillgripa övervakning
fick, såvitt föreningen har sig bekant, ingen större praktisk betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rannsakningsövervakning
skall i första hand fånga upp de recidivfall&lt;br&gt;
som inte omfattas av den brottskalegori som enligt förslaget skall kunna&lt;br&gt;
leda till häktning på recidivgmnd. Föreningen delar inte utredarens upp­&lt;br&gt;
fattning att det är relativt lätt att kontrollera att den misstänkte efterlever&lt;br&gt;
de villkor som uppställts. Utredaren har själv redovisat tveksamhet om&lt;br&gt;
föreskrifter som innefattar krav pä skötsamhet eller förbud mot missbmk.&lt;br&gt;
Övervakningen skall enligt förslaget inte ligga på kriminalvården eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section849&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section850&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annan
offentlig myndighet utan på exempelvis fackhga organisaUoner, Prop. 1986/87:112
Svenska Röda Korset, personer i den misstänktes omgivning, hans släk­tingar
osv. Enligt föreningens mening skulle en övervakare som förordnats av åklagare
resp. rätten och fått sill arvode bestämt av den förordnande myndigheten komma
i lojalitetskonflikter med den övervakade, om över­vakaren exempelvis är en
nära anhörig, en arbetskamrat eller på annat sätt har nära relationer till den
misstänkte. Om förslaget om rannsakningsöver­vakning godtas bör, såsom
utredaren föreslagit, inte bara rätten utan även åklagaren ges beslutsbefogenheter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis­chefer: Föreningarna har
ingen erinran i sak mot förslaget alt tillskapa alternativ till häktning så som
dessa beskrivits i avsnillet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dock
är föreningarna tveksamma till om rannsakningsövervakningen kommer alt fungera
om inte utredningen klarare anger vem/vilka som kan eller får anlitas för
uppdraget. Enligt föreningarnas uppfattning skulle det sannolikt i avsevärd
grad öka såväl aktuella myndigheters som allmänhe­tens tilltro till
rannsakningsövervakning som häktningssurrogal om till exempel
skyddskonsulentorganisationen hade ansvaret för organisationen. Det är
föreningarnas övertygelse att det inom skyddskonsulenlorganisa­lionen finns
såväl kunskaper som erfarenheter att tillvarata övervaknings-insUlutets
organisation och förverkligande på ett effektivt sätt. Föreningar­na vill
således i denna del av anförda skäl ej acceptera utredningens förslag i sin
nuvarande utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anser att, för att institutet skall mötas med förtroende från polis, åklagare
och domstolar, brott mot meddelade föreskrifter i samband med
rannsakningsövervakningen omedelbart måste resultera i en kraftig sanktion i
form av häktning. Detta går naturligtvis bra när övervakningen har trätt i stället
för häktning. Utredningen nämner dock inget om vilken reaktion som skall träda
in när det ej är möjligt att som sanktion häkta vederbörande. Föreningarna
avser alltså det fallet där rannsakningsöver­vakningen har tillgripits &amp;quot;då
häktning inte är möjligt&amp;quot;. I denna del måste det finnas klara regler för
att inga tveksamheter skall råda och institutet skall få önskad effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Vi motsätter oss förslaget på det sätt det är utformat och
föreslår alt dessa regler omarbetas. En utgångspunkt bör vara att de samlas
under en gemensam beteckning &amp;quot;Villkorlig häktning&amp;quot; saml att åklagaren
ges befogenhet att under vissa förutsättningar fatta beslut om sådan, eller om
lättnader i av rätten fattat beslut om häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
denna mer allmänna syn på förslaget vill vi anföra följande beträffan­de
detaljema i utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningen är det ett förhållandevis litet antal som kan väntas bli aktuella
för rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
delar denna uppfattning och tror att det rent praktiskt torde bli svårt&lt;br&gt;
att redan vid en häktningsförhandling ha underlag för ett beslut om en&lt;br&gt;
lindrigare form av häktning, däremot kan del bli aktuellt i ett mindre antal&lt;br&gt;
fall under pågående häktning. Befogenheten alt fatta beslut om lättnader&lt;br&gt;
bör därför ligga hos åklagaren, eller efter talan av den misstänkte, hos&lt;br&gt;
rätlen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section851&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section852&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvaret
för ett underlag för beslut om någon lindrigare form av häkl- Prop. 1986/87:112
ning fömtsätter ett aktivt agerande från den misstänkte eller hans försvara­re.
Ur rättssäkerhetssynpunkt är det därför viktigt att försvarare förordnas i ett
tidigt skede. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det enligt vår uppfattning stötande
om möjligheten att anskaffa övervakare skulle vara en förutsätt­ning för alt
kunna medge en lindrigare form av häktning. Det måste alltså finnas en
fungerande organisation av övervakare som måste vara beredda all mer eller
mindre pä heltid ägna sig åt övervakningen under den tid den pågår. De ska
också ha en ersättning som är anpassad till en sådan arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag att någon anhörig skulle sköta denna övervakning anser vi helt
orealistisk. Den övervakande måste ju ha en form av rappor­teringsskyldighet
hur den misstänkte sköter sig i avseende på flyktfara, kollusionsfara eller
recidivfara och vi har svårt att se hur detta ska kunna ske i ett
släktskapsförhållande utan att övervakaren råkar i lojalitetskon­flikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndemännens
riksförbund: Förbundet ser positivt på de alternativa häklningsformer som
föreslås: natlhäkte och rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
är även positivt till nämndemäns möjlighet att mot rimlig ersättning äta sig
uppdrag som övervakare för dem som ålagts rannsak­ningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundsstyrelsen
har slutligen diskuterat frågan om borgen som lämp­ligt häktningsaltemaliv.
Alltför mycket talar emot denna form av villkorlig häktning, inte minst
rättviseskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övervakares
och Kontaktpersoners Riksförbund: Utredningsmannen dokumenterar en nästinUll
häpnadsväckande okunnighet genom all vara lotah ovetande om såväl vårt förbunds
existens under 17 år som den verksamhet vi hittills bedrivit. Menar utredaren
allvar med sitt förslag om att engagera frivilliga lekmän i det
straffprocessuella uppdraget &amp;quot;rannsak­ningsövervakning&amp;quot; finner man
självklart de presumtiva uppdragstagama lättast i deras egen organisation -
Övervakares och Kontaktpersoners/fa­miljers Riksförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredarens
ambitioner att nedbringa häkleskostnaderna är naturligtvis lovvärda men därmed
inte sagt alt alla åtgärder som är ekonomiskt lön­samma automatiskt också är poliUskt
försvarbara. Vill man undvika häk-tesinstitulets skadliga effekter och därmed
också minska kostnaderna är naturligtvis den effektivaste modellen all avstå
från häktningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgmnd av de häklessurrogat som redan finns är det förvånande att utredaren
föreslår ytterligare ett straffprocessuellt tvångsmedel. Innan de straffprocessuella
tvångsmedlen antalsmässigt byggs ut anser vi det angeläget att redan
tillskapade möjligheter kommer till användning i en helt annan omfattning än
vad som nu är fallet. Det är angeläget ur såväl rent humanitära skäl som ur trovärdighetssynpunkl
mot bakgmnd av de kon-venUoner vi ställt oss bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
vi främst vänder oss emot i institutet &amp;quot;rannsakningsövervakning&amp;quot;&lt;br&gt;
är att det substansiella innehållet är av rent kontrollerande natur. Vi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section853&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section854&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;övervakare är naturligtvis
medvetna om att övervakningen är ett led i     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;straffverkställigheten,
men vi är också medvetna om all en övervakares&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppgift är dubbel,
nämligen dels att ge den övervakade det stöd och den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hjälp han kan behöva och
dels att kontrollera att han inte återfaller i brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är denna dubbla roll
vi tar på oss när vi ställer upp som övervakare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om man verkligen, som
utredaren här gör, menar, alt en övervakares enda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppgift i vissa
övervakningsuppdrag skall vara den, alt enbart kontrollera,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;då finns det ingen
anledning alt förordna någon övervakare. I sådana fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;får man söka finna någon
annan form för kontroll. ÖvervakningsinsUtutet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
då direkt olämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslär att de straffprocessuella tvångsmedlen inte utökas med insti­tutet &amp;quot;rannsakningsövervakning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Skyddsvärnet i Stockholm: Häktning är, inte minst till följd av de regler som
gäller om verkställigheten, en djupt ingripande åtgärd. Redan humanitära skäl
talar för alt detta tvångsmedel bör användas spar­samt. All del likväl användes
i den utsträckning som sker beror säkerligen till icke ringa del på alt något
realistiskt alternativ till häktning i praktiken inte står Ull buds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmannen
föreslår att man skall införa ett nytt alternativ Ull häktning, kallat rannsakningsövervakning.
Rannsakningsövervakning avses bli använd i stället för häktning av framför allt
alkohol- eller narkoti­kaberoende personer beträffande vilka det finns recidivfara.
Övervakning­en skall innebära bl. a. skyldighet för vederbörande all vissa
tidpunkter eller Uder vistas i sin bostad eller på sin arbetsplats. Dämlöver
skall den misstänkte kunna åläggas alt följa föreskrifter, t. ex. angående
läkarvård eller behandling, &amp;quot;väsenUigen&amp;quot; i syfte att kunna
kontrollera den misstänk­te.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddsvärnet
vill för sin del instämma i uppfattningen alt vi i dag inte&lt;br&gt;
har realistiska häktningsalternativ. Del beror enligt Skyddsvämets åsikt&lt;br&gt;
inte så myckel pä alt vi saknar behövliga regler. Brislen är i stället att det i&lt;br&gt;
varje fall för något äldre lagöverträdare inte finns möjligheter att ta hand&lt;br&gt;
om dem i annan form än förvaring på allmänt häkte. I 25 kap. 2 § RB&lt;br&gt;
stadgas all domstolen i samband med reseförbud eller anmälningsskyl­&lt;br&gt;
dighet får föreskriva att den misstänkte på vissa tider skall vara tillgänglig
i&lt;br&gt;
sin bostad eller på sin arbetsplats. Del får också ställas upp villkor som&lt;br&gt;
behövs för den misstänktes övervakande. Utredningsmannens förslag in­&lt;br&gt;
nebär del positiva att man kan tänkas komma alt organisera en speciell&lt;br&gt;
övervakning avsedd för detta ändamål. Nu finns det nämligen så långt&lt;br&gt;
Skyddsvämet känner Ull, inte någon övervakningsorganisation Ull domsto­&lt;br&gt;
lens förfogande. Del är säkert en av anledningama till att detta häktnings-&lt;br&gt;
alternativ inte fungerar i praktiken. Förslaget om rannsakningsövervak­&lt;br&gt;
ning är dock från principiell synpunkt tveksamt åtminstone pä en punkt.&lt;br&gt;
Skyddsvämet pekar på uttalanden i avsnitt 12.4, st 4-6. Så t. ex. tycks den&lt;br&gt;
misstänktes samtycke inte behöva vara en fömtsättning för en föreskrift&lt;br&gt;
om skyldighet undergå viss behandling. Hur motiverad viss behandling än&lt;br&gt;
ter sig för häktningsdomaren måste av rättssäkerhetsskäl ett minimum&lt;br&gt;
vara au den misstänkte samtycker Ull behandlingsföreskrifl innan den&lt;br&gt;
meddelas och att samtycket inte ges endast för att slippa häktningen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section855&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section856&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om bestämmelserna om rannsakningsövervakning införs, förefal- Prop. 1986/87:112
ler de praktiska möjligheterna att använda detta institut begränsade. Del är
knappast troligt att det kommer alt kunna användas i särskilt stor utsträck­ning
för det socialt mest utsatta klientelet. Dessa saknar inte sällan både arbete
och fast bostad. Värdet frän kontrollsynpunkt - eller brottsföre­byggande
synpunkt - alt en misstänkt åläggs att vid vissa lider finnas Ullgänglig i en
bostad som inte är hans egen är också ringa. Till detta skall påpekas att
misstänkta mänga gånger inte själva råder över var de kan bo: missbmkaren blir
utslängd från föräldrarna, flickvännen eller kvarten från en dag till en annan.
Del gör att man måste räkna med att föreskrifter kommer alt överträdas, även om
föresatserna från början var goda. I så fall återstår häktningen. Rannsakningsövervakning
tycks följaktligen bli ett reellt alternativ främst för tämligen väletablerade
lagöverträdare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Skyddsvärnets uppfattning kan ett rimligt häktningsallernaUv tillskapas redan
inom ramen för nuvarande lagbestämmelser. Man kan tänka sig att inrätta
övervakningshem där misstänkta placeras. På hemmet bör viss värd kunna
tillhandahållas. Motivationsarbete och utredningen om fortsalt behandling kan
företas under den tid den misstänkte är intagen. I fall vederbörande har fast
arbete kan möjlighet öppnas för honom att sköta det. Fasta regler om tider då
man måste vistas på hemmet Ullämpas. Det är knappast troligt alt platser på
sådant hem skulle ställa sig så dyrbara som platser på allmänt häkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
sid 162—163 behandlar utredningsmannen del system med borgen som förekommer i
England. Det bör i detta sammanhang påpekas att man där inrättat s. k. bail hoslels
vilket gör del möjligt att även socialt mycket utsatta klienter får ett
alternativ till häktning. Vid sidan av den kontroll av klienten som det innebär
ges denne också möjlighet att från en fast punkt i tillvaron försöka ordna upp
sin sociala situation, t. ex. söka arbete eller utbildning. Ett icke obetydligt
inslag av molivaUonsarbete för fortsalt vård förekommer vilket icke sällan
resulterar i all klienten sedan accepterar en föreskrift att under viss tid
vistas pä s. k. probalion hostels (en skyddstill­synsdom kombineras med
föreskrift att vistas på probalion hostel, som antingen drivs av &amp;quot;skyddskonsulentorganisalion&amp;quot;
eller friviUiga organisa­tioner) för att mera långsiktigt komma till rätta med
sina problem. Vistelse på bail hostels är ofta kombinerat med anmälningsplikt
hos polisen, oftast någon gång i veckan. Skyddsvärnet har erfarenhet av
systemet med bail hostel och probalion hostel och anser för sin del att de
utgör värdefulla kriminalpolitiska medel. De fungerar väl som alternativ till
såväl häktning som frihetsstraff och ställer sig för övrigt billigare än både
häkte och anstalt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddsvärnet
vill nämna att föreningen sedan ett halvår tillbaka för&lt;br&gt;
samtal med företrädare för kriminalvårdsstyrelsen om Skyddsvärnets möj­&lt;br&gt;
ligheter att ta på sig utredningsuppgifter som blir aktuella om påföljen&lt;br&gt;
kontraklsvård införs. Del skulle gälla klienter inom slorslockholmsområ-&lt;br&gt;
del och framför allt sådana med grava missbmksproblem och rätt allvarlig&lt;br&gt;
kriminalitet i bakgmnden. Det har från Skyddsvämets sida framhållits att&lt;br&gt;
ett betydande prakUskt problem vid det utredningsarbetet är att dessa&lt;br&gt;
klienter regelmässigt är häktade. De korta tidsfrister RB ger kan inverka&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section857&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section858&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;menligt
på utredningens kvalitet och därmed pä värdet av den vård som Prop. 1986/87:112
kommer i fråga. Ett sätt att lösa de därmed sammanhängande problemen vore, har
del förefallit, att inrätta och driva ett övervaknings- och utred­ningshem. I
ett sådant skulle klienter kunna placeras före rättegången, inte som häktade
utan som underkastade reseförbud med föreskrifter. Skydds­värnels styrelse har
ställt sig bakom dessa överväganden och man är intresserad av all i former som
nu skisserats som huvudman la ansvaret för utredningsarbetet med kontraktsvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddsvärnet
anser alltså att det praktiskt sett är av närmast marginellt värde för de
socialt mest utsatta klienterna om man nöjer sig med att införa bestämmelser om
rannsakningsövervakning. Reell betydelse som allema­tiv till häktning skulle
del ha, om övervaknings- och utredningshem organi­serades efter vad
Skyddsvärnet antytt i del föregående. Del kan ske i huvudsak inom ramen för nu
gällande bestämmelser. Skyddsvärnet vill därför föreslå att man utreder frågan
om inrättande av övervaknings- och utredningshem all användas enligt ovan
skisserad modell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Röda korset: SRK anser att det är mycket angeläget att utveck­la alternativ Ull
nuvarande förvaringsformer. Varje möjlighet att undvika att låsa in människor
bör tas. De allernaUva förslag som lämnas bör prövas snarast. SRK är berett att
medverka inom ramen för organisationens resurser med övervakning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO:
De skärpningar av häktningsfömtsättningarna som föreslås kommer all medföra all
alternaUv Ull häktning förmodligen kommer alt öka. Idag finns möjlighet att
meddela reseförbud och anmälningsskyldighet. LO ifrågasätter värdet med
införandel av insUtutet rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:
Utredningens förslag om rannsakningsövervakning är enligt TCOs uppfattning
intressant och värt att pröva. I vissa avseenden förefaller del emellertid i
sin prakUska utformning tveksamt om det går all genomföra. Sålunda är det svårt
att se hur det ska vara möjligt alt för delta ändamål använda sig av släktingar
till den misstänkte eller aktiva inom olika organi­sationer. Den föreslagna
övervakningen är i huvudsak kontrollerande och skiljer sig därmed från
nuvarande övervakningsform. Dessutom finns det redan i dag svårigheter -
särskilt i storstäderna - att rekrytera tillräckligt antal kvalificerade
övervakare. Del förefaller därför vara mest realistiskt att bygga på och
utveckla nuvarande frivårds- och övervakningsorganisa-Uon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ur
rättssäkerhetssynpunkt är det enligt TCOs uppfattning stötande om möjligheten
alt anskaffa övervakare skulle vara en fömtsättning för att kunna medge en
lindrigare form av häktning. Del måste alltså finnas en fungerande organisation
av övervakare som är beredda att mer eller mind­re på heltid ägna sig ål
övervakningen under den tid den pågår. Dessa övervakare ska också ha en
ersättning som är anpassad till en sådan arbetsinsats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK
anser all utredningens förslag om införande av rannsaknings­övervakning och nalthäkle
är orealistiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
redan nämnts i anslutning till frågan om begränsningen av möjlig­&lt;br&gt;
heterna till häktning vid recidivfara kan det förväntas förekomma myckel&lt;br&gt;
få fall som kan jämföras med fall där anhållande och häktning sker enligt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section859&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section860&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nuvarande regler och
praxis men där en övervakning, sådan utredningen     Prop. 1986/87:112 tänkt
sig den, leder till en minskad risk för återfall i brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anser att personer i den misstänktes omgivning skall kunna förordnas som
övervakare och att någon särskild organisation inte behöver byggas upp för
denna verksamhet. Mot bakgmnd av den lojalitetskonflikt som den övervakare som
är den misstänktes arbetsgivare eller närstående måste råka in i dä den
misstänkte inte följer uppställda villkor för övervak­ningen och fråga därför
uppkommer om häktning, anser förbundet det olämpligt att andra än rent
professionella övervakare förordnas i normal­fallet. För att verksamheten
överhuvudtaget skall kunna fungera krävs att en särskild organisaUon
tillskapas, något som måste anses mycket kost­nadskrävande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
ställer sig inte helt avvisande till att åklagare och domstol får medge en häktad
alt vistas utanför häktet. Emellertid kan det konstateras att misstänkta i
situationer då riskerna för vissa effekter vara ett häktnings­beslut kan gmndas
inte föreligger under dagtid överhuvudtaget inte blir häktade med tillämpning
av nuvarande praxis. Ett införande av &amp;quot;nalt­häkle&amp;quot; kommer därför
knappast att minska antalet frihetsberövanden utan snarare leda till en ökad
användning av personella tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrättsrörelsen:
Övervakning som alternativ till häktning, eventuellt i förening med särskilda
villkor, behandlas av utredningen som en nyhet men är del egenUigen inte. I 24
kap. 3 § RB stadgas del redan nu om övervakning som altemaUv till häktning, och
i 25 kap. 2 § anges att reseförbud eller anmälningsskyldighet kan förenas med
villkor som behövs för den misstänktes övervakande. Som exempel på sådana
villkor angav redan processlagberedningen skyldighet för den misstänkte alt på
vissa Uder vara tillgänglig i sin bostad eller på sin arbetsplats. Och 25 kap.
9 § RB stadgar om omedelbar häktning för det fall att sådana villkor inte
fullgörs. Vad utredningen kallar rannsakningsövervakning finns alltså re­dan i
gällande rätt som altemaUv Ull häktning men används av någon anledning
praktiskt taget aldrig. Det är naturligtvis möjligt att de lagänd­ringar
utredningen föreslår i sådant hänseende kan leda till alt rannsakningsövervakning
kommer till ökad användning. Frågan är när­mast om den ringa användningen nu
sammanhänger med brist på kunskap om aft möjligheten finns eller beror pä brist
på tilltro Ull institutets effekti­vitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår att villkor vid rannsakningsövervakning skall kun­na avse läkarvård
eller annan behandling. Förslaget härom kommer inte till uttryck i lagtexten
utan endast i motivlexten på s. 165 i betänkandet. I realiteten är del fråga om
tvångsvård. Sådan kan anordnas endast med klart stöd i lag. I sak är det fråga
om en principiellt betydelsefull nyhet. Medborgarrättsrörelsen kan självfallet
inte godta detta sätt att försöka med vår rättsordning införliva en ny form av
tvångsvård. Men också själva tanken att införa tvångsvård bland RB:s
tvångsmedel är oacceptabel. Det bör inte komma i fråga att ålägga någon
tvångsvård annat än enligt de kriterier och under de rällssäkerhelsgarantier
som är i lag stadgat för de olika formerna för tvångsvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av internationella juristkommissionen: Önskvärt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section861&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section862&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är att ha olika, realisUska
allemativ till häktning.. Avdelningen kan inte se     Prop. 1986/87:112 alt
tillräckliga skäl framförts till stöd för förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare: RFHL välkomnar förslag om lättnader i de
tvångsmedel som används mot häktade och tillstyrker förslagen om rannsakningsövervakning
och möjlighet att sköta arbete eller studier under häklningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Villaägareförbund: I detta sammanhang vill vi konstatera att fangsligt förvar
bör minimeras så långt det är möjligt av humanitära skäl: Del innebär inte all
det är humanitärt mot brottslingar att enbart villkora, eller förkorta eller
avstå frän alt utmäta straff. Vi hävdar att straff skall utmätas och
verkställas, eller ifråga om debutanter och speciella fall vill­koras i rimlig
utsträckning, i så omedelbar anslutning Ull brottet som möjligt. Den som
försatt på fri fot eller i avvaktan på överklagande fortsät­ter brottslig
verksamhet skall inte kunna göra detta &amp;quot;gratis&amp;quot; vad gäller den
kommande strafftidens längd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Beslutsbefogenheter och avräkning av övervakningstid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
Ett beslut om rannsakningsövervakning innebär ett bety­dande ingrepp i den
misstänktes personliga integritet. I vissa fall kan ett sådant beslut komma all
innebära att den misstänkte placeras i &amp;quot;husar-rest&amp;quot; under ett par
veckors tid. Enligt DVs uppfattning möter principiella betänkligheter mot all
låta åklagaren själv besluta om så ingripande tvångs­medel. Även om del medför
ytterligare svårigheter för domstolarna i deras arbete bör därför en fråga om rannsakningsövervakning
underställas dom­stolen i samma ordning som gäller beträffande häktning. Av
samma anled­ning föreslår DV att del beträffande rannsakningsövervakning skall
gälla samma bestämmelser om Ud för åtals väckande som gäller för häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
25 kap. 8 § andra stycket RB har föreslagils en bestämmelse av inne­börd att
åklagaren får besluta om ändring även beträffande sådan rann­sakningsövervakning
som beslutats av rätten. Lika lite som åklagaren får ändra rättens beslut
beträffande häktning bör han enligt DVs mening tilläggas befogenhet att ändra
rättens beslut om rannsakningsövervakning. DV avstyrker förslaget i denna dd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: anser att del skulle le sig stötande om en person som erhållit
av utredaren föreslagna lättnader i häktningen ändå skulle få helt avräkna häklningstiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis­chefer: Föreningarna
vill vidare uttala sitt fulla stöd för förslaget att det inte tillskapas något
syslem med särskilda avräkningsregler beträffande övervakningstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndemännens
riksförbund: Utredningen pekar på att &amp;quot;Rannsak­ningsövervakning innebär
avsevärda inskränkningar i den misstänktes rör­elsefrihet. Detta talar för alt
domstol bör besluta i frågan. Utomlands förekommer också relativt sällan a«
annan än domstol fattar beslut om häktningssurrogat&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvaret
för övervakningsinstituten läggs dock enligt utredningens för­&lt;br&gt;
slag på åklagaren med rätt för den misstänkte att begära rättens prövning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;297&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section863&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section864&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av besluten. Denna
prövning fömtsätter enligt förbundets mening medver-     Prop. 1986/87:112 kan
av nämndemän. Detta är ytterst angelägel bl. a. med tanke pä de villkor och
föreskrifter som ska ställas för övervakningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Sanktioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RA:
För att övervakningen skall kunna utgöra ett realistiskt alternativ till
häktning måste brott mot meddelade föreskrifter enligt utredningen i all­mänhet
omedelbart leda till häktning. Jag fömtsätter all delsamma måste gälla vid
åsidosättande av de med institutet förbundna allmänna reglerna -t. ex. kravet
på skötsamhet. Ny brottsUghet skulle sålunda medföra auto­matisk häktning.
Institutets karaktär av villkorlig häktning framträder här tydligt. Utredningen
framhåller också all det, inte minst för alt institutet skall mötas med
förtroende från polis, åklagare och domstolar krävs att brott mot föreskrifter
i samband med övervakning föranleder en omedelbar reaktion i form av häktning.
Dessa uttalanden, liksom Ull synes även den föreslagna lagtexten i RB 25:10,
motsägs emellertid av ett uttalande i den allmänna motiveringen (s.l67 ö)
enligt vilket i fall då misstanke om nya brott uppkommer häktning som regel bör
ske &amp;quot;om fömtsättningama i övrigt är uppfyllda&amp;quot;. Del sistnämnda synes
innebära att rannsakningsöver­vakning som ålagts enligt RB 25:1 andra stycket
enligt förslaget skulle stå helt ulan sanktion om överträdelse sker genom
återfall i brottslighet som inte i sig är häktningsgmndande. Ett klargörande av
förslagets innebörd erfordras här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
avsikten, som synes framgå av RB 25:10, är att häktning skall vara den normala
sanktionen vid åsidosättande av rannsakningsövervakning skulle delta innebära
att åklagaren, som enligt RB 25:4 själv kan besluta om rannsakningsövervakning,
genom att meddela sådant beslut och däref­ter avvakta överträdelse i form av
återfall i brott skulle kunna få till stånd häktning i recidivfall trots att häktningsbestämmelsema
i sig inte ger laga stöd därför. Rannsakningsövervakning skulle sålunda snarare
fungera som ett medel att befordra återfallsbroltslingar till häkte än som ett
meningsfullt självständigt tvångsmedel. Enligt min mening bör i stället recidivproblema-tiken
lösas genom en adekvat utformning av de direkta häktningsreglema i enlighet med
vad jag i det föregående förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
vilken av de ovan berörda tolkningarna av förslaget som är riktig ger det
anledning Ull betänkligheter i fråga om införande av institutet rannsakningsövervakning.
Förslaget avstyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Den övervakning, som ingår som ett nödvändigt moment i insUtutet,
måste vara effekUv. Den ska syfta Ull att kontrollera om givna föreskrifter
följs. Överträdelse, som inte är baga­tellartad, ska normalt leda till
häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Vad avser överträ­delser m.m. som regleras i 25
kap. 10 § RB bör ändras sä att institutens form av villkorlig häktning klart
kan utläsas. Enda undantaget bör sålunda vara som i nuvarande 25:9 RB att det
ej är uppenbart att skäl saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Såvitt framgår av utred­&lt;br&gt;
ningens motivering och förslag skall misstanke om nya brott eller brott mot&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section865&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;givna
föreskrifter under rannsakningsövervakning leda till anhållande och Prop.
1986/87:112 häktning. Utredningens förslag överensstämmer i denna del med vad
som i 1977 års utredning föreslogs om s. k. Ullsynshem och utfärdande av före­skrifter
för där intagna. De nu givna förslagen innebär på samma sätt ett svårgenomförbart
alternativ till häktning, vid vilket antalet överträdelser och därpå följande
häktningar kan förväntas bli stort. Ett sådant dyrbart och resurskrävande
institut, som i många fall kan förväntas bli endast en förberedelse för
häktning anser jag omotiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: För alt syftet med övervakning som alternativ till häktning skall
uppnås föreslår utredningen i 25 kap. 10 § att brott mot meddelade föreskrifter
omedelbart skall föranleda häktning. Hovrätten anser alt detta skall gälla även
vid misstanke om nya brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen tillstyrker förslaget att över­trädelse av
meddelade föreskrifter i allmänhet omedelbart skall leda till häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
har givit uttryck ål en uppfattning att reseförbud bör utnyttjas i större
utsträckning än vad som sker idag - inte bara vid flyktfara ulan även vid recidivfara
och kollusionsfara. Föreningen kan för sin del inte finna alt de förslag som i övrigt
läggs fram ger anledning till en utvidgad användning av nämnda institut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Natthäkte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de som har uttalat sig över förslaget har alla utom en remissinstans —
polisstyrelsen vid Helsingsborgs polis - intagit en negativ hållning eller
ställt sig tveksam till förslaget om nalihäkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Jag ställer mig också tveksam Ull förslaget om nafthäkte. Jag kan dock tänka
mig all det i något enstaka fall kan utgöra ett realistiskt alternativ till
ordinär häktning under fömtsättning att den misstänkte har ordnade
arbetsförhållanden eller eljest har ordnad sysselsättning under dagtid. Jag
vill därför inte definitivt avstyrka förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Förslaget till nalihäkte har bland underremissinstansema mött ett om möjligt än
mer negaUvt mottagande än det nyssnämnda institutet. Jag delar i stort den
kritiska inställningen till förslaget. Institutet torde ha alla fömtsättningar
all bli utomordentligt svåradministrerat samtidigt som man kan diskutera nyttan
av alt låsa in en misstänkt - i den mån han vid utsatt Ud ställer sig till
förfogande härför - över natten. Många av de vid återfallsbroltslighet särskilt
vanliga gämingama torde för övrigt i huvudsak begås under dagtid, t. ex.
bostadsinbrott, bank- och postrån och kvalifice­rade bedrägerier. Jag avstyrker
förslaget till natthäkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Jag är tveksam till förslaget, som ju närmast tar sikte på &amp;quot;natlhäktning&amp;quot;,
men det är uppenbart att del bara i undanlagsfall bör komma ifråga alt ge en
häktad medgivande all vistas utom häktet. Brott begås på alla Uder av dygnet. I
den män en häktad kan ges sådana förmåner, som förslaget syftar Ull, är del
tveksamt om del överhuvudtaget föreligger behov av häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
främst ett skäl, låt vara kanske något irrationellt, är jag tveksam till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;299&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section867&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section868&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åklagarens befattning med
frågan om häktads vistelse utom förvaringslo-     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kak Det är en svär uppgift
att bedöma om en häktad kan anförtros frihet av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådant slag. Åklagaren har
visserligen de bästa möjlighetema att göra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bedömningen, men om den
häktade skulle svika förtroendet och missbmka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del är jag övertygad om
alt åklagaren skulle få kritik av ett slag som aldrig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle riktas mot domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Förslaget, som ej är realis­tiskt utformat och drar med sig
onödiga kostnadsökningar — avstyrkes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: Av samma skäl som anförts i fråga om rannsakningsövervakningen ställer
jag mig också tveksam till införan­det av s. k. nalthäkle som mindre ingripande
häktningsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Förslaget om s.k. natthäkte fram­står i jämförelse med förslaget om rannsakningsövervakning
som ett myc­ket mer realistiskt alternativ. Del är åtminstone praktiskt
genomförbart på nuvarande stadium. Man skall dock vara på del klara med att det
troligen inte är särdeles många fall där situationer kommer att vara sådan att
natthäkte kan komma ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: I fråga om förslaget natthäkte kan samma
invändning resas mot detta förslag som mot förslaget om rannsakningsövervakning.
Institutet bhr svår administrerat och kom­mer inte till användning. Utredningen
utgår från att de personer som ofta häktas är mest brotlsaktiva under kvällar
och nätter. Jag vill ifrågasätta riktigheten av denna les särskilt mot bakgmnd
av de föreslagna reglema om begränsning av häktning pä grund av recidivfara.
Vissa brottstyper begås inte alls eller mera sällan annat än på dagUd, t. ex.
bank- och postrån och kvalificerade bedrägerier. Under alla omständigheter
förefaller del kunna ställa sig myckel svårt all i det enskilda fallet gradera
en häktad persons återfallsbenägenhel med hänsyn till tid på dygnet. Jag
avstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: Utredningsförslaget om nalthäkle avstyrks. Med
hänsyn Ull de valmöjligheter som redan nu finns genom reglerna om
anmälningsskyldighet och reseförbud är del svårt all se något behov av ett
dylikt insUtul. Att under den relativt korta tid som del här gäller finna ett
behov av att ha någon inlåst under nätterna som samtidigt måste vara fri pä
dagarna förefaller utomordentligt teoretiskt. Med hänsyn till omfattningen av
de praktiska problem som måste följa med institutet bör nyttan av detsamma vara
helt försumbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Vad gäller förslaget om s. k. natthäkte är detta
enligt min mening verklighetsfrämmande. Att tro att vanemässigt kriminella
skulle begå färre brott om de nattelid vistas på anstalt är minst sagt
orealistiskt. Under alla omständigheter saknar det s. k. natthäklet fömtsättningar
att tjäna som ersättning för häktning. För­slaget avstyrkes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: Utredningen har före­&lt;br&gt;
slagit att en häktad skall kunna vistas utom häktet vissa lider på dygnet och&lt;br&gt;
i kommentaren har man framställt ett förslag om natlhäkte. Jag har försökt&lt;br&gt;
all tänka igenom de häktningsfall jag haft under senare år med undran om&lt;br&gt;
natthäkte hade kunnat haft någon som helst funktion i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Natlhäkte
kan inte rimligen nyttjas vid kollusipnsfara. Det är sällsynt att Prop.
1986/87:112 häktade har sin sociala situation så ordnad att nalthäkle har någon
funk­tion. Reseförbud med anmälningsplikt synes då vara en adekvat åtgärd. Man
får ett intryck av all utredningen menar, all brott begås nattetid liksom
alkohol- och narkotikamissbruk. Detta är helt felaktigt. Brott begås alla tider
pä dygnet och speciellt bostadsinbrott begås numera i stor ut­sträckning
dagtid. Missbmk av alkohol och andra droger sker dygnet runt ulan beaktande av
arbetstider eller vad som är dag eller natt. En mälgmpp som dock skulle kunna
bli aktuell för detta institut är ungdomama. Visser­ligen bör man, när det
gäller denna gmpp, undvika häktning, men för all bryta en brottslig trend kan
det kanske vara moUveral med nalthäkle. Ungdomama är ju dessutom mer än andra
benägna att begå brott nattetid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Kalmar åklagardistrikt: Institutet är dåligt ägnat att förhindra återfall.
Vissa typer av brott sker företrädesvis på dagtid (butiksstölder,
bostadsinbrott, bedrägerier o. s. v.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Förslaget att införa s. k. natthäkte har jag
svårt att ta på allvar. Det förefaller vara något av en skvader där man på
samma gång vill ha en misstänkt häktad och icke häktad. Hugskottet lär knappast
ha utsikt till framgång i remissomgången.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Umeå åklagardistrikt: Se under avsnittet Rann­sakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge: Hovrätten har svårt att tro att s. k. nalthäkle skulle
vara ett lämpligt institut. Del kan ju knappast användas vid flykt- och kollusionsfara.
Alt vid recidivfara medge den misstänkte alt vistas utanför häktet viss tid av
dygnet synes bara kunna ske i sällsynta undanlagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: &amp;quot;Natlhäkte&amp;quot; (24 kap. 20 § 2 st förslaget till ändrad
lydelse av RB) kan i sin män ses som ett mellanting mellan &amp;quot;full&amp;quot;
häktning och rannsakningsövervakning. Tingsrätten ställer sig emellertid högst
tveksam Ull den föreslagna ordningen och avstyrker denna. Möjligheten att låta
den häktade under vissa Uder vistas utanför förvaringslokalen står i bjärt
kontrast till häktningens syfte, nämligen att ha den häktade i säkert förvar i
avvaktan på rättegång, lät vara all häklningsgmndema kan vari­era. Som
utredningsmannen framhåller (motiven s. 168) kan &amp;quot;natlhäkte&amp;quot; också
medföra den risken, att häktning beslutas också i sådana fall då den misstänkte
annars skulle ha frigetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Nalthäkle kan uppenbarligen inte komma ifrå­ga vid häktningsgmnderna
flykt- eller kollusionsfara. Vid häktning på grund av återfallsrisk torde
risken för all den häktade begär nya brott vara lika stor under daglid som
nattetid. Vi avstyrker därför att förslaget läggs Ull gmnd för lagstiftning i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Anser man alt del krävs all en person häktas för alt&lt;br&gt;
det t. ex. finns påtaglig risk för att han fortsätter sin brottsliga
verksamhet,&lt;br&gt;
men man samtidigt anser att denna person kan vistas i frihet underdagUd&lt;br&gt;
ulan all syftet med häktningen omintetgörs är det svårt att förstå varför&lt;br&gt;
man inte istället sätter personen under rannsakningsövervakning. Tvivlar&lt;br&gt;
man å andra sidan på all rannsakningsövervakning är en tillräckligt ingri­&lt;br&gt;
pande åtgärd för att förebygga fortsatt broftslighet av en misstänkt verkar&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;301&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section872&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del inte särskilt troligt
all man i den praktiska tillämpningen skulle bedöma     Prop. 1986/87:112 &amp;quot;natlhäkte&amp;quot;
som mer ändamålsenligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tingsrätten
vill emellertid inte utesluta att &amp;quot;nalthäkle&amp;quot; i enstaka undan­tagsfall
framstår som det lämpligaste alternativet. Det är dock tveksamt om man bör
införa en bestämmelse som kan förväntas komma till använd­ning endast
undanlagsvis. Härtill kommer att eftersom man samtidigt tänkt skärpa
förutsättningarna för häktning borde det inte behövas så många häktningsallernaUv.
Dessutom underlättas knappast rättstillämpningen om man inför alltför många
alternativa tvångsmedel. Tingsrätten anser det därför inte vara tillräckligt
motiverat att införa nalthäkle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luleå
tingsrätt: Tingsrätten ifrågasätter om behov av denna häklnings­form
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget skall såväl rätten som åklagaren kunna medge att den häktade under
vissa Uder får vistas utanför häktet. Om förutsättningarna för medgivandet
ändras får det återkallas av rätten eller åklagaren. Ett medgivande av rätten
om vistelse utanför häktet kan således enligt försla­get återkallas av
åklagaren. Tingsrätten håller före att invändningar kan göras mot den valda
utformningen av bestämmelserna som gör alt både rätten och åklagaren kan
disponera över medgivande och återkallelse. Ett sådant medgivande kan
jämställas med restriktioner i fråga om att läsa Udningar och medgivande att
tillfälligt vistas utanför häktet. Undersök­ningsledaren eller åklagaren
disponerar enligt 16 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna
m. fl. över frågor om inskränkning av häktads rätt och om hinder för medgivande
till vistelse utom häktet. Tingsrätten anser att - om nya möjligheter till
vistelse utanför häktet införs — medgivande och återkallelse av medgivande bör
disponeras en­dast av åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tingsrätten
vill påpeka att ett införande av &amp;quot;natlhäkte&amp;quot; med stor sanno­likhet
kommer att medföra ökade kostnader för det allmänna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
DV avstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning
skall i princip tillgripas endast när det föreligger en påtaglig risk för att
den misstänkte - om han försätts pä fri fot - flyr, undanröjer bevis etc. eller
fortsätter sin brottsliga verksamhet. Häktning får vidare endast ske om syftet
med åtgärden inte kan tillgodoses genom mindre ingripande tvångsmedel. Under nu
nämnda förutsättningar har DV svårt att se i vilka fall del kan finnas skäl att
medge att en häktad under vissa tider får vistas utanför häkteslokalen. Om fömlsättningarna
för ett sådant undantag skulle vara för handen torde den misstänkte lika väl
kunna underkastas övervakning eller anmälningsskyldighet. (Däremot skulle man
möjligen kunna tänka sig en ordning som innebar att den som står under rannsakningsövervakning
i vissa fall kunde åläggas all nattetid vistas i häkte.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med vad som anförs beträffande rannsakningsövervakning av­styrker DV i
vart fall att åklagaren ges rätt att ensam medge undantag från ett av rätlen
fattal häktningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Förslaget om natthäkte går i huvudsak ut på att den häktade pä&lt;br&gt;
dagarna skall kunna sköta arbete eller skola, men därefter återvända till&lt;br&gt;
häktet för att tillbringa natten där. Med hänsyn till häktesmiljön och den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;302&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section873&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section874&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;påfrestning
som en misstänkt är utsatt för undei-- förundersökning kan man Prop.
1986/87:112 enligt RPS ifrågasätta, om inte natlhäkte skulle utsätta en
misstänkt för störte psykisk press än många skulle kunna bära. Förmodligen
skulle de flesta ha svårt att kunna sköta ett vanligt socialt liv på dagtid med
vetskap om att de måste återvända Ull häktet för inlåsning i en cell Ull
kvällen. Risken är stor att många inom kort skulle undandra sig natthäklet och
kanske hälla sig undan och begå nya brott. Nalthäkle skulle pä så sätt kunna
bli en otjänst mot de misstänkta. I motsvarande mån skulle natt­häkte givetvis
också innebära ett minskat skydd för allmänheten mot brottslighet, inte minst
den vardagsbetonade. Polisresurser skulle komma all las i anspråk för att
efterspana och återföra misstänkta efter avvikande. En ytterligare nackdel med
natthäkte vore att det skulle öka riskerna för all t. ex. narkoUka eller
meddelande från medbrottslingar smugglas in i häktena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn Ull det anförda anser RPS att förslaget om natthäkte är förenat med
sådana olägenheter, att det inte bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsstyrelsen:
Förslaget om nalthäkle avstyrker styrelsen be­stämt. Häklen/häktesavdelningar
finns endast på ett 30-lal orter i landet. Nalthäkle skulle i princip kunna
komma ifråga endast för personer som bor på eller i relativ närhet till de
orter där del finns ett häkte. En sådan begränsning, som också måste uppfattas
som en olikhet inför lagen, är inte acceptabel. Utredningen har inte heller
närmare angett hur de natthäktade skall kontrolleras under utevistelsen t. ex.
pä arbetsplatsen, i skolan eller i hemmet. Vid frigång, som ligger närmast i
jämförelse, finns normalt flera personer (frigångsansvariga, kontaktmän och
frivårdens tjänstemän) som har ansvar för både stöd och kontroll av frigångaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
föreslär däremot en ändring i 13 § häkleslagen, som ökar möjlighetema för häklesföreslåndarna
att medge vistelse utanför förva­ringslokalen. En sådan ändring skulle ge
kriminalvården bättre möjlighet att förbereda häktade, som kommer att friges
direkt från häktet, för frigiv­ningen. Om den av frivårdskommittén föreslagna
påföljden villkorligt fäng­else införs skulle ett förberedelsearbete inför en
eventuell kontraklsvård kunna undertätlas. Ändringen skulle även medföra ökade
möjligheter all minska skadeverkningarna för dem som är häktade under lång tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet: Se under avsnittet Rannsakningsövervak­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:
RRV ställer sig tveksamt till förslaget om naUhäkte. Natthäkte kan enligt RRVs
bedömning Ullämpas i ett ytterst litet antal fall. Som utredaren berör kan natlhäkte
även komma att tillämpas i svårbedömda fall och då medföra all användningen av
tvångsmedel ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Blekinge län: Se under avsnittet Rannsakningsövervak­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Ronneby polisdistrikt: Natlhäkte måste bygga på fömt­sättningen att den
häktade har en välordnad socialmiljö under dagtid. Del är dock - tyvärr -
polismyndighetens erfarenhet alt sä är normalt icke fallet. InsUtutet torde bli
ganska sparsamt använt och innebär därför troli­gen inga negaUva effekter för
polisens arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Helsingborgs polisstyrelse: Förslaget om &amp;quot;nalthäkle&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;303&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section875&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section876&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebär, som
utredningsmannen framhåller, en nyanserad övergång mellan     Prop. 1986/87:112
häktning och alternativ till häktning och synes vara värt att pröva, t. ex. i
de fall då ingen påtaglig flykt-, kollusions- eller flyklfara kan påvisas, men
där obligatorisk häktning ändock skall ske. Polismyndigheten fömtsätter att
arbetsgivaren hålles informerad om den häktades situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Malmö polisdistrikt: Pohsmyndigheten är tveksam till att införa natthäkte.
Många av förmögenhetsbrolten utförs numera pä dagen. När det är möjligt bör
reseförbud eller anmälningsplikt användas i stället för natlhäkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: Se under avsnittet Rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Se under avsnitt 5 Rannsakningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund: Se under avsnitt 5 Rannsakningsövervak­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Förslaget som går ut på att en häktad av domstolen eller av
åklagaren skall medges rätt alt under vissa tider få vistas utanför häktet i
kombination med föreskrifter om anmälningsskyl­dighet eller andra villkor
avstyrks . Den som är häktad på grund av kollusionsfara eller risk för flykt
kan sällan eller aldrig ges rätt att lämna häktet. Den som är häktad på recidivgmnd
har som regel gjort sig skyldig Ull brott som riktal sig mot någon annans liv,
hälsa eller frihet eller är av annan farlig art eller brottslighet som är av
stor omfattning. Denna kategori är enligt föreningens mening oftast benägen att
begå brott under alla tider av dygnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Beträffande begreppet natlhäkte delar vi inte den uppfattningen
som framförs att personer som blir häktade på gmnd av recidivfara skulle vara
mest brotlsaktiva under kvällar och nätter. De exempel som redovisas i
avsnillet om hur personer med frigivningspermis-sion sköter sig ser vi mer som
ett resultat av att övervakningen inte fungerat nattetid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Natthäkte
bör av de skäl vi anfört ovan inte införas som ett begrepp. Dessutom kan vi
inte acceptera att den pågående utredningen för sädana personer regelmässigt
ska skötas utanför ordinarie arbetstid. Misstänkta som inte är frihetsberövade
får i stor utsträckning finna sig i att kallas Ull förhör under kontorslid.
Motsvarande måste naturligtvis gälla för dem som är villkorligt häktade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndemännens
riksförbund: Se under avsnitt 5 Rannsakningsöver­&lt;br&gt;
vakning.&lt;br&gt;
Svenska Röda korset: Se under avsnitt 5 Rannsakningsövervakning.&lt;br&gt;
LO: När det gäller natlhäkte föreslår utredningen alt häktad person skall&lt;br&gt;
under tiden få vistas utanför häktet. Enligt LOs uppfattning föreligger del&lt;br&gt;
stor risk alt en sådan lagstiftning medför all socialt väletablerade personer&lt;br&gt;
misstänkta för t. ex. ekonomisk brottslighet skulle komma i åtnjutande av&lt;br&gt;
denna häktningsform, medan personer som saknar arbete och bostad ald­&lt;br&gt;
rig skulle kunna komma ifråga för delta. En sådan ordning har karaktären&lt;br&gt;
av klasslagstiftning. LO avstyrker således förslaget om nalthäkle.&lt;br&gt;
JUSEK: Se under avsnitt 5 Rannsakningsövervakning.&lt;br&gt;
Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen: Utredarens&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;304&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section878&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;argumentering för &amp;quot;natlhäkte&amp;quot;
har inte övertygat avdelningen om att     Prop. 1986/87:112 härigenom skulle
skapas en i praktiken tillräckligt ofta användbar tvångs­medelsform. Förslaget
i denna del avstyrkes därför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Reseförbud - anmälningsskyldighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Reseförbud - anmälningsskyldighet bör finnas kvar i dess nuvarande form och
utgör ytterligare ett skäl mot att införa institutet med rannsak­ningsövervakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: Beträffande frihetsin­skränkningar i övrigt har
utredningen föreslagit en viss uppspaltning av nu gällande regler om
reseförbud, men då det i sak icke innehåller något nytt finns ej skäl att här
ingå på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Det bästa sättet att nedbringa antalet häktning­ar är att
tillskapa effektiva och realisUska alternativ till häktningen. Redan idag
tillämpas enligt vår erfarenhet reseförbud och/eller anmälnings­skyldighet i
ett icke ringa antal fall. Dessa alternativ har också kommit Ull flitigare
användning på senare år och vi anser aft del finns utrymme för en viss ökning.
Utredningsmannen har framhållit häklningssubslitutens ka­raktär av en form av
villkorlig häktning. Vi anser alt detta bör komma till uttryck direkt i
lagtexten. Vi föreslår därför att 25 kap. erhåller mbriken &amp;quot;Villkorlig
häktning&amp;quot; samt att 24 kap. 3 § sista stycket formuleras om i enlighet
härmed. Begreppet &amp;quot;villkorlig häktning&amp;quot; visar direkt vad del är
frågan om och sambandet med häktningen framhävs, bl.a. på det viset att
äventyret för åsidosättande av ett villkor är häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Förslaget att reseförbud skulle tillgripas vid kollu­sionsfara framstår
som än mer verklighetsfrämmande än tanken att rann­sakningsövervakning då
skulle vara till nytta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Häktning på nya grunder - talan mot häktningsskäl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Utredningen har övervägt men avvisat tanken på att införa en särskild&lt;br&gt;
regel som medger att åklagaren för talan mot skälen för ett häktningsbeslut&lt;br&gt;
eller alt den som är häktad förklaras häktad på annan gmnd. Även om&lt;br&gt;
behovet av en sådan regel minskat sedan det genom rättsfallet NJA 1983 s.&lt;br&gt;
894 blivit klart att &amp;quot;utbyte&amp;quot; kan ske i fråga om den brottslighet som
en&lt;br&gt;
häktning avser finns det enligt min mening ändå skäl för en lagändring.&lt;br&gt;
Som utredningen framhållit torde nämligen en talan om ändring enbart&lt;br&gt;
beträffande en särskild häktningsgmnd (t.ex. kollusionsfara) inte tas upp&lt;br&gt;
Ull prövning (jfr NJA 1980 s. 444). Detta medför, med hänsyn Ull de av&lt;br&gt;
utredningen exemplifierade rättsverkningar som kan vara knutna till sär­&lt;br&gt;
skild häktningsgmnd, risk för att allvarliga olägenheter från utrednings-&lt;br&gt;
och effektivitetssynpunkt kan uppkomma.&lt;br&gt;
Regionåklagarmyndigheten i Kalmar: Del finns i vissa situationer ett&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;305&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20  
Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section880&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;klart behov av alt kunna
meddela restriktioner även för den som inte     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktats på gmnd av kollusionsfara.
Sådan fara kan uppkomma under en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pågående utredning. - Jag
delar utredningens uppfattning, att talan inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ska föras mot skälen för
en häktning och jag delar dess uppfattning att en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fömtsättning för sådan
talan är en ändring av rättegångsbalken. Sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändring behöver emellertid
inte ske för att ge åklagaren möjligheten alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;meddela restriktioner.
Reglerna härom är inte rättegångsbalkens. Del vore&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rationellt alt ge
åklagaren den här befogenheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgs
tingsrätt: Tingsrätten har inget att erinra mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: Jag har inte något att tillägga till vad utredaren har anfört i delta
avsnitt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Utredaren har berört vissa frågor om möjlig­het Ull häktning pä
nya gmnder och om möjlighet för åklagare all få frågan om häktningsgmnder
prövad i högre rätt och har uttalat att en särskild regel för de avsedda fallen
inte är tillräckligt uttalad för all en särreglering bör införas. Som utredaren
påpekat är vissa rättsverkningar knutna till häktningsskäl, t. ex.
restriktioner för den häktade att la kontakt med utom­stående, brevcensur.
Förbundet anser att när nu hela häklningslagslift-ningen tas upp till
omprövning även de frågor som berörs i delta avsnitt inte bör lämnas
oreglerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Organisatoriska frågor - kostnadsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Del kan finnas skäl att överväga om inte hovrätt vid prövning av en där
uppkommen fråga om häktning skulle vara domför med två ledamöter, varav en
ordinarie. En sådan domförhetsregel borde göra det avsevärt lättare att
organisera den jourverksamhet som framtvingas av de föreslag­na reglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Ett genomförande av förslaget till kortare frister och därmed sam­manhängande
förfaranderegler kommer att kräva omfattande administrati­va reformer inom hela
rättsväsendel. Inte bara åklagar- och polisväsen­dena kommer att beröras utan
också de allmänna domstolarna och i viss mån kriminalvården. Stora krav kommer
att ställas på advokatkåren. Vid sidan av dessa mera centrala funktioner torde,
för att nämna endast ett par lösryckta exempel, den snabbare handläggningen av
utredningarna ställa stora krav på organ som statens kriminaltekniska
laboratorium, rättsläkar-organisationen m fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har pä ett utomordentligt knapphändigt sätt behandlat de organisatoriska
frågorna och därmed sammanhängande resursproblem. Jag finner det inte meningsfullt
att på det föreliggande underlaget närmare gå in på dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Underhand
har jag inhämtat all åklagarkommittén kommer att ta upp de&lt;br&gt;
aktuella följdfrågorna till behandling. Enligt min mening kan del ifrågasät­&lt;br&gt;
tas om denna lösning är den bästa med hänsyn till de återverkningar av&lt;br&gt;
organisatorisk art som reformen måste fä långt utanför åklagarväsendet.&lt;br&gt;
För alt de hithörande frågorna skall kunna genomlysas i hela sin vidd kan&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;306&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section881&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section882&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del vara befogat all
bereda dem i en särskild organisationsutredning med     Prop. 1986/87:112
bredare sammansättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
hur det fortsatta utredningsarbetet sker är det utomordentligt angeläget alt de
hithörande frågorna får sin lösning i god tid före ett ikraftträdande av
reformen. För åklagarväsendets del kommer denna att kräva omfattande
förberedelser bl. a. för samordning med polisen, de allmänna domstolarna,
advokaterna m.fl. Särskilda informations- och ut­bildningsinsatser torde bli
erforderliga osv. Allt detta förutsätter förutom alt de organisatoriska och resursmässiga
frågorna förberetts väl också en god marginal mellan antagandet av nya
bestämmelser på området och ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Stockholms och Gotlands län: Den korta ulredningsUd som enligt förslaget står
åklagaren till buds måste kunna utnyttjas effektivt. Detta ställer stora krav
på polisens utredningsavdel­ningar. Jag delar utredarens på sid 176 framförda
uppfattning, alt &amp;quot;del kommer alt i störte utsträckning än idag bli
nödvändigt att bedriva utred­ningar under icke- konlorsUd, fram för allt under
lördagar och söndagar&amp;quot;. Likaså delar jag den på sid 178 anförda
slutsatsen, att bl.a. de kortare fristerna ställer &amp;quot;störte krav pä
aktivitet hos åklagama under beredskaps­tjänstgöringen&amp;quot;. Det torde bli
nödvändigt all åklagarens beredskapstjänst förlägges i direkt anslutning till
kriminalpolisens lokaler och att minst en åklagare samtidigt har s.k. bakjour
för all rycka in om beredskapsåkla­garen blir upptagen av komplicerade fömndersökningar
och av häktnings­förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomförs
utredarens förslag, kommer det att orsaka staten väsentligt ökade kostnader.
Domare, åklagare och poliser måste utföra kvalificerat arbete under lördag -
söndag och de två senare gmpperna även under kvälls- och nattetid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
förslaget skall genomföras, måste planeringsarbetet inledas i god tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Linköping: I Peter Nobels kostnadsbe­räkning saknas uppgift om de
kostnadsfördyringar som kan bli aktuella genom försvararbyten samt för själva
&amp;quot;jourhållningen&amp;quot;. Sådana kostnader måste även las med i
kostnadskalkylen vid ändrade regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Jönköping: Utredaren har uttalat all per­&lt;br&gt;
sonella tvångsmedel, som innebär frihetsberövande skall utnyttjas med&lt;br&gt;
mycket stor försiktighet och att fömtsättningama för att tillgripa tvångs­&lt;br&gt;
medlen skall begränsas så mycket som möjligt utan att rimliga krav på&lt;br&gt;
effektivitet eftersatts. Ingen kan ha något att invända mot detta. Enligt min&lt;br&gt;
erfarenhet hanterar åklagama tvångsmedlen med återhållsamhet. 1 utred­&lt;br&gt;
ningen redovisad statistik tyder också på detta. Några väsentliga anmärk­&lt;br&gt;
ningar mot här rådande förhållanden kan ej framställas. För uppfyllande av&lt;br&gt;
Europakonventionens krav måste ändå de föreslagna lagändringama gö­&lt;br&gt;
ras. Enligt min uppfattning underskattar utredaren de praktiska svårighe­&lt;br&gt;
ter, som blir en följd av de förkortade frisltidema. De kalkyler, som&lt;br&gt;
utredaren redovisar, enligt vilka förslaget skulle kunna genomföras utan&lt;br&gt;
ökade kostnader totalt sett för det allmänna verkar föga övertygande eller&lt;br&gt;
realistiska. Den s.k. söndagsregeln blir ej tillämplig i framUden. För att&lt;br&gt;
kunna handlägga ärenden med frihetsberövanden med den skyndsamhet,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section883&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section884&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
krävs enligt förslaget, måste polisens utredningsresurser avsevärt Prop.
1986/87:112 förstärkas inte minst under veckoslut och helger. Det blir
nödvändigt i de flesta distrikt att ha kriminalpolismän i tjänst dygnet om.
Beredskapsåkla­garen blir tvungen agera mer aktivt, närvara vid förhör både
inom bered­skapsområdet och utom på platser där någon misstänkt gripits;
häktnings­förhandlingar under helger kan förekomma; för varje region måste
någon form av s.k. bakjour för beredskapsåklagaren ordnas. Del är ogörligt
bedöma i vad mån den ökade arbetsbördan på beredskapsåklagarna kom­mer att
påverka deras arbetssituation i övrigt. Del är möjligt alt en resurs­förstärkning
för åklagarväsendet blir nödvändig. Förslaget fömtsätter alt domstolar håller
beredskap och att advokater ingår i ett joursystem. Tolk­medverkan är ofta
nödvändig under utredningen, vilket fömtsätter någon form av tolkberedskap. De
föreslagna lagändringarna kommer att skapa mycket stora problem för framförallt
polis och åklagare. Det finns anled­ning befara att de kommer att försämra
effektiviteten i brottsbekämpning­en. Förändringarna torde bli avsevärt mer kostnadskrävande
än utredaren antagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Konsekvenser för polis och åklagare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kortare tid, som nu kommer alt stå till förfogande för utredning efter ett
gripande gör det nödvändigt att kriminalpolisens beredskaps- eller jourverksamhet
byggs ut. Det måste allUd finnas utredningsresurser till­gängliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn Ull min inställning till utredningsförslaget om ett allmänt
häktningsforum menar jag, att del inte finns något egentligt behov av åklagare
i bakjour. Visserligen kommer beredskapsåklagare då och då nödgas inställa sig
under lördags- och söndagstid för häktningsförhandling, men hans resor för
sådan inställelse begränsas till det egna beredskapsom­rådet. Han måste då
kunna nås. Lämpligen bör mobil telefonutmstning anskaffas till honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
bedömning är, som det påpekas, endast ett räkneexempel. Jag har den
uppfattningen att kostnaderna väsentligt kommer att överstiga de som skissats.
Kostnadsökningen blir betydande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Malmö: Den föreslagna nyordningen kom­mer att få stora konsekvenser för
beredskapsåklagarna men även i vissa fall för övriga åklagare, som bl. a. kan
tvingas resa till annan ort i landet för att leda fömndersökning och hålla
häktningsförhandling. Jag utgår från att dessa frågor kommer att bli föremål
för ytterligare överväganden, varför jag inte tar upp frågeställningarna i
detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Trots att förslaget i aktuell&lt;br&gt;
del (avsnitt 11.6) Ullstyrkes måste följande enligt min mening påpekas. Den&lt;br&gt;
kortade tidsfristen kommer att medföra märkbart ökade svårigheter att i&lt;br&gt;
Ud få fram handlingar i ärendena. Risken att många häktningsförhandlingar&lt;br&gt;
kommer att få genomföras utan tillgång till skriftligt underlag är stor. I&lt;br&gt;
många fall kan detta eventuellt uppvägas av att utredningsmannen biträder&lt;br&gt;
vid häktningsförhandlingen. Då emellertid föreliggande förslag till ändring&lt;br&gt;
av bestämmelsema om tvångsmedel fömtom att det innebär en påtagligt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;308&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section885&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section886&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pressad
handläggningslakl, även medför all personutredningen kommer Prop. 1986/87:112
att la mer tid än idag, kommer polisens resurser alt belastas och splittras i
sådan utsträckning att del speciellt utanför ordinarie kontorslid kan bli
omöjligt för utredningsmannen alt deltaga vid en häktningsförhandling. Nämnda
ökning av lidsåtgången för personutredning kommer naturligtvis även att påverka
omfattningen - och därigenom kvaliteten - av det brottsutredande arbetet. Det
synes mig omöjligt att upprätthålla ens da­gens standard utan att polisens
resurser påtagligt ökas. Utredningens upp­skattning av kostnadsökningarna för
polisväsendet Ull 3 mkr är ej realis-Usk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ökade kraven på personutredningar och de kortade tidsfristerna kommer sannolikt
all i förlängningen medföra att de sociala myndigheterna tvingas utöka eller
inrätta jourverksamhet. Detta medför självfallet kost­nadsökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
kortare fristerna innebär även en avsevärt ökad belastning på åkla-garorganisalionen
och domstolarna. Beredskapen måste avse både ordina­rie och ickeordinarie arbetsUd.
Den ökade tjänstgöringen under icke kon­torslid vid beredskapen kommer att
medföra ökad lidskompensation för berörd personal. Vidare kommer sannolikt
antalet beredskapsperioder för varje åklagare alt öka. För att under nämnda
omständigheter kunna upp­rätthålla i vart fall nuvarande standard på del övriga
arbetet erfordras Ullskott av personal. Hur stora dessa blir och vilka de
slutliga kostnaderna därför blir kan inte avgöras förtån ett förslag om
beredskapens organisa­tion presenteras, men utredningens uppskattning Ull 3 mkr
för åklagarvä­sendet och 2 mkr för tingsrätterna är uppenbarligen ej realisUsk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagen
kan vidare komma att medföra en viss beredskap för tolkar med därå följande
kostnadsökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Utredningens beräkningar i kostnadshänseende är myckel optimisUska.
Kostnadsökningen torde bli avsevärt större. Sä synes resekostnader endast ha
beräknats för vid dom­stol anställd personal med reglerad arbetstid. Jag har
vidare påpekat (4.6 i remissammanställningen) att kriminalvårdens nuvarande
transportsystem mellan olika orter i landet icke kan kvarstå. Jag erinrar även
om de kostnader som måste uppstå av skäl som angivits under avsnitt 11.1. (4.1
i remissammanställningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
beräkningen av antalet veckoslutsförhandlingar — här bortses från de tre storstadsdislrikten
— kan man inte ta ett genomsnitt av ett per vecka. Uppenbarligen kommer flera
sådana förhandlingar att förekomma i vissa av de distrikt, som ingår i
Stockholms län, och i de distrikt, som omfattar större städer. Verkligheten
följer inte heller ett statistiskt medel­tal. På tider, som inte kan fömtses,
kommer antalet veckoslulsförhandling-ar att vara stort, under andra perioder
alt vara sällsynta. Enligt förslaget måste ju dessutom förhandling hällas, när
åklagaren vill frige häktad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avsnitt 11.1 (4.1 i remissammanställningen) har jag påpekat alt den i&lt;br&gt;
14.5 angivna tiden för domstolarnas beredskap är otillräcklig. Även om ett&lt;br&gt;
anhållande skett på fredags- eller lördagskvällen är sannolikheten för att&lt;br&gt;
utredningen klockan 11.45 kommit så långt, att åklagaren kan fatta beslut&lt;br&gt;
om häklningsanmälan, icke stor, om reglerna om natlvila m.m. skall&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;309&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section887&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section888&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;upprätthållas. Praktiken
talar för alt om någon lidsbegränsning av domslo-     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lamas beredskap skall ske,
denna förlägges till eftermiddagen, förslagsvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15.00-18.00.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Gävle: När det slutligen gäller konsekven­serna av de kortare lidsfristerna
för åklagarväsendets del är det uppenbart att större krav på aktivitet kommer
att ställas på åklagarna både under beredskapstjänstgöring och på vanlig
kontorstid. När del gäller landsorts­förhållanden och vidsträckta
beredskapsområden som t. ex. inom härva­rande åklagarregion, där Gävleborgs län
och Kopparbergs län utgör var sitt sådant område, måste man vidare utgå frän
nödvändigheten av att bered-skapstjänslgöringen kompletteras med någon form av
bakjour vid förhand-lingsinslälldser för den åklagare som har beredskapstjänslgöring
vid tings­rätter långt borta frän vederbörandes tjänstgöringsort. Hur dessa och
andra konsekvenser skall mätas ur kostnadssynpunkt och om utrednings­mannens
räkneexempel är hållbara är det svårt att bilda sig en någorlunda säker
uppfattning om. Vad man däremot med säkerhet vet är att åklagar-personalens
arbetsbörda pä de flesta orter är alltför tung redan i nuläget saml alt den
kommer alt bli ännu tyngre genom den ökning av tidspressade förtursärenden som
blir en ofrånkomlig följd av den nya ordningen. Av allt att döma kommer dessa
förhållanden all påkalla betydande och kostnads­krävande förslärkningsinsalser
från statsmakternas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Härnösand: Sammanfattningsvis anser jag att de krav förslagen kan komma att
ställa på åklagarväsendet bör kunna bemästras framför allt om synnerliga skäl
för anstånd med häklningsanmä­lan i vissa fall till senast tredje dagen efter frihetsberövandet
också under vanliga veckoslut får inrymma nödvändigt rådmm för kommunikation
mellan berörda åklagare så att handläggningen av häktningsfrågorna på ett
rimligt och praktiskt sätt kan fördelas mellan beredskapsåklagaren och berört
distrikts ordinarie åklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
annat fall torde en genomgripande ändring av vårt joursystem icke kunna
undvikas med avsevärt ökad belastning för de beredskapsskyldiga åklagarna i
regionen som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Malmö åklagardistrikt: Vad gäller de ekonomiska beräkningama framhåller
utredningen att dessa skall läsas som räkneex­empel och inte som en fakUsk
kalkyl över förslagens konsekvenser. Utred­ningen har synbarligen insett att
förslagens ekonomiska konsekvenser inte bara är svåra att överskåda, utan också
alt mycket tyder på att förslagen kan bli utomordentligt kostsamma om de
genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
vad gäller den av utredningen beräknade minskningen av antalet&lt;br&gt;
frihetsberövanden finns det anledning all tvivla. Den starkt ökande brotts­&lt;br&gt;
ligheten och ökningen av antalet grova brott ger knappast skäl för anlagan­&lt;br&gt;
de om ett minskal antal frihetsberövanden. Därmed faller enligt min me­&lt;br&gt;
ning också följdberäkningarna över besparingar till följd av minskad be­&lt;br&gt;
läggning vid anstalter och häkten. De nya reglerna torde emellertid under&lt;br&gt;
alla förhållanden leda Ull en väsenUig ökning av antalet häktningsförhand­&lt;br&gt;
lingar, inte minst i storstadsdislrikten. Kostnaderna för ökade polisinsatser&lt;br&gt;
saml för åklagare och domstolspersonal torde härvid bli avsevärda. Jag är&lt;br&gt;
vidare av den uppfattningen att den på stalisUk grundade uppfattningen om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;310&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section890&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antalet
s.k. helgförhandlingar är alltför opUmisUsk. Såväl kostnaderna Prop.
1986/87:112 avseende övertid för polis och viss domstolspersonal som de
slutliga kostnaderna för kompensation vad gäller åklagare och domare torde med
de nya reglerna bli stora. För storstadsdistrikten framstår det.som uppen­bart
att fler åklagare måste tas i anspråk under varje beredskapsperiod och att beredskapsljänslen
får karaktär av jourtjänsl. Det ligger i öppen dag all kompensation, oavsett i
vilken form denna skall lämnas, kommer alt krävas i betydligt större
utsträckning än f.n. I detta sammanhang vill jag anmärka att utredningens
förslag (sid 179) att begränsa domstolens bered­skap Ull tvä timmar knappast
kan vara förenligt med de korta lidsfrister och del krav på snabb handläggning
som de föreslagna reglerna innebär. Del finns därför anledning att domstolen
får acceptera en beredskap som omfattar störte delen av dygnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller utredningens syn på förslagens konsekvenser i övrigt kan konstateras alt
den beräknade kostnaden för övervakare vid rannsaknings­övervakning ter sig orealistiskt
låg. Slutligen framstår de uppskattade kostnaderna för en advokaljour som
alltför låga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Danderyds åklagardistrikt: De föreslagna änd­ringarna kommer alt innebära
betydande förändringar av åklagararbetel. Framför allt kommer de att innebära
ändringar av beredskapsljänslgöring-en under veckoslut och helger, eftersom
beredskapsåklagaren då skall göra anmälningar till rätlen om häktningar och i
en inte obetydlig omfattning inställa sig vid domstolar för
häktningsförhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Handens åklagardistrikt: Inledningsvis har jag antytt att utredningen icke
går att genomföra utan omfattande ändringar av nuvarande tjänstgörings- och
personalförhållanden. För att klara förslaget måste en kraftig omprioritering av
resurserna ske och utan någon anvis­ning om detta är det svårt att komma med
någon positiv kritik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Huddinge åklagardistrikt: 1 Huddinge åklagardi­strikt med nio
distriktsåklagare och fyra åklagare som förstärkningsper­sonal kommer
arbetsbördan att öka betydligt. 800-900 personer anhölls årligen och av dessa
begärs omkring fyrtio procent häktade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
helger måste därför tvä åklagare vara i tjänst som jouräklagare; en för att
fatta anhållningsbeslut och en för att tjänstgöra som åklagare i tingsrätten i
samband med häktningsförhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
utgår från att detta kommer alt medföra att ytterligare åklagartjäns-ter
tillföres myndigheten, alt åklagarnas löner kommer alt höjas, och att
kompensationen för jourtjänslgöring i form av lediga dagar ses över för i
åklagarna positiv riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
särskilt mm skall finnas disponibelt vid varje polismyndighet för jouräklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Solna åklagardistrikt: För närvarande är åklagar­&lt;br&gt;
na indelade i beredskapsområden omfattande flera åklagardistrikt. Om&lt;br&gt;
åklagarna tvingas delta i förundersökningen på ett mer aktivt sätt och ställa&lt;br&gt;
upp vid häktningsförhandlingar under jourtid kommer nuvarande jourom­&lt;br&gt;
råden troligen inte att kunna behållas i framliden. Del stöter på en mängd&lt;br&gt;
praktiska problem om åklagaren skall röra sig över större geografiska&lt;br&gt;
områden. Under den tid som åklagaren är på resande fot eller upptagen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;311&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section892&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med häktningsförhandling
är han inte tillgänglig för nya beslut rörande     Prop. 1986/87:112 misstänkta
i andra mål. I framtiden kommer detta sannolikt leda Ull att varje distrikt
utgör ett jourområde. Ett system med regionala häktnings­domstolar framstår mot
bakgmnd av vad som ovan anförts som mindre lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angående
försvararfrågan bör anmärkas alt det kommer all krävas ett mycket stort antal
advokater i ett joursystem då medmisstänkla i samma mål i de allra flesta fall
måste fä varsin försvarare förordnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Södertälje åklagardistrikt: Vissa icke oväsentliga praktiska problem är
enligt vårt bedömande förenade med genomförandet, t.ex. hur åklagamas
jourtjänstgöring därefter skall fullgöras. Dessa pro­blem saknas dock anledning
att här närmare beröra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Visby åklagardistrikt: I fråga om de frister som nu diskuteras kan också
anmärkas att det inom vår region torde bli nödvän­digt att återgå till ett
system med mer begränsade jourområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Kalmar åklagardistrikt: Beträffande det prak­tiska genomförandet av förslaget
bör sägas att bakjour för tjänstefri åklaga­re på ort, där misstänkt gripits
och där häktningsförhandling sker enligt de ändrade fommreglema inte rimligen
kan genomföras. Den mest realistiska lösningen torde vara att
beredskapsåklagaren alllid uppträder vid häktning under helgledighet, oberoende
var förhandUngen äger mm inom bered­skapsområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Avslutningsvis önskar jag framhålla, att de föreslagna
ändringama kommer alt medföra konsekven­ser utöver de ekonomiska. Jag tror inte
att rättssäkerheten kommer alt förbättras och det finns stor risk för att
antalet uppklarade brott kraftigt sjunker om inte polis och åklagare ges
utomordentliga resursökningar. Dessutom kommer de berörda yrkena polis,
åklagare, domare och advo­kater alt bli mindre attraktiva både ur
rekryteringssynpunkt och för de nu yrkesverksamma, om ej kompensation för natt-
och helgarbete kan lämnas på ett godtagbart sätt. Vad särskilt gäller åklagarna
kan ändringarna även komma att innebära alt radikala förändringar måste ske vad
gäller utform­ningen av åklagardislriktens och beredskapsområdenas storlek. De
senare bör döpas om till jourområden, då ett joursystem måste inrättas i
stället för nuvarande beredskap. Ett stort antal biltelefoner måste anskaffas,
då arbetssättet måste ändras från ett telefonsvarande hemma Ull ett ytterst akUvt
deltagande i fömndersökningama — vilket ju är positivt - och de personsökare,
som nu används, blir helt otillräckliga. Ändringar kan även tänkas vara
behövliga vad gäller arbetsordningar, då det i vissa distrikt kan vara
nödvändigt att jouråklagare handlägger huvudparten av mål med anhållna fram
till häktningen, varefter loltning sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
vill jag framhålla att man på ansvarigt håll måste tänka om och sluta spara på
områden som gäller rättssäkerhet och brottsbekämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Köpings åklagardistrikt: Utredningen har fömt-&lt;br&gt;
sett krav på ökad akUvitet hos åklagama under beredskapstjänstgöringen,&lt;br&gt;
som kan leda Ull att denna tjänstgöring får förläggas i direkt anslutning Ull&lt;br&gt;
kriminalpolisens lokaler åtminstone i vad gäller de tre storstadsdislrikten.&lt;br&gt;
När det gäller landsortsdistriklen torde antalet störningar för åklagare i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section894&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beredskap komma aU öka
avsevärt, vilket innebär ökade påfrestningar     Prop. 1986/87:112 även för övriga
medlemmar av åklagarens familj, om beredskapstjänsten skall fullgöras i
bostaden. Det synes därför lämpligast att beredskapstjänst­göringen åtminstone
under tiden kl 22.00 - 06.00 föriägges i anslutning till kriminalpolisens
lokaler även i landsortsdistrikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Uppsala åklagardistrikt: Samtliga åklagare ingå­ende i joursystemet bör få
använda egen bil vid tjänsteresor i samband med jourtjänstens fullgörande.
Vidare bör en expenskassa finnas tillgänglig för kostnaders bestridande i
tjänsten för jouräklagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Skellefteå åklagardistrikt: Utredaren har försökt göra en beräkning av
kostnaderna för en reform enligt utredningsförslaget. Han har kommit fram till
att saldol skulle bli plus minus noll. Enligt min bedömning är han alldeles för
optimistisk på denna punkt. Ska vi inte ge mer eller mindre avkall på
effektiviteten i brottsbekämpningen måste en ändring enligt förslaget kräva
avsevärda resursförstärkningar hos berörda samhällsorgan. Delta måste kosta
pengar till betydande belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
skulle man då vinna totalt sett om utredningsförslaget genomföres? Som jag ser
det skulle den enda &amp;quot;vinslen&amp;quot; vara aU man tillgodoser Euro­pakonventionens
krav all en frihetsberövad person får möta en domare kanske något tidigare än i
vissa fall idag. Alla övriga effekter måste bok­föras på minussidan. Polis,
åklagare, försvarare och domare får med de avkortade lidsfristerna olillförliUigare
material all arbeta med. Domstolar­na måste besluta om häktning på bristfälligt
underlag. Antingen häktas då inte den misstänkte till men för
brottsbekämpningen och samhällsskyddet. Eller också blir han häktad på
bristfälligt underiag Ull men för honom själv. Och ändå kostar allt detta stora
pengar. Varför inte behålla ett väl inarbetat och fungerande syslem, måhända
med smärre justeringar inom ramen för gällande bestämmelser. Detta var väl
också den urspmngliga avsikten då utredningsdirektiven gavs. Men målen mot
Sverige i Strasbourg ställde begreppen pä huvudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Internationella
konventioner kan nog vara bra i många fall. Och det slår ju varie enskilt land
fritt att ansluta sig eller ej. På samma sätt måste det väl slå ett land fritt
att säga upp sin anslutning. Har man på allvar övervägt den möjligheten i detta
fall?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
över Skåne och Blekinge: Då del gäller jourtjänstgöring i domstolarna talar
utredningsmannen endast om behovet av dömande per­sonal och expeditionsvakt.
Det torde emellertid vara nödvändigt att ha Ullgång även Ull kanslipersonal för
expediering av beslut och annan service som kan behövas i sammanhanget.
Skyldigheten aU avgöra häktningsfrå­gor under icke ordinarie arbetstid kommer naturiigtvis
aft medföra prak­tiska och organisatoriska svårigheter. Man måste också vara
införstådd med att reformen kommer att medföra ekonomiska konsekvenser och
samtidigt la i anspråk en icke ringa del av de krympande resurser som slår Ull
förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt: De föreslagna reglerna kommer med all sannolik­&lt;br&gt;
het alt innebära merarbete för domstolarna. Redan möjligheten aft häkta&lt;br&gt;
pä skälig misstanke, dvs. utredningshäktning, som i och för sig är en&lt;br&gt;
nödvändig följd av de korta fristema, medför ett ökat antal häktningsan-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;313&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section895&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section896&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;målningar
och även fler häktningsförhandlingar. Också omprövningen av Prop. 1986/87:112 häklningsfrågan
enligt 24 kap. 18 § förslaget till ändrad lydelse av RB ger en ökning. Härtill
kommer att föreskriften om ny förhandling i häklnings­frågan med högst två
veckors mellanmm sådan den kommit Ull uttryck i 24 kap. 16 § verkar i samma
riktning. Att närmare ange hur stor ökningen av antalet häktningsförhandlingar
kommer alt bli är omöjlig men man får räkna med att anmälningar om häktning på
skälig misstanke mänga gånger kommer att göras i fall, där enligt nuvarande
regler anhållande skett men någon häklningsframslällning aldrig kommer till
stånd därför att skäl för häktning fallit bort under anhällningstiden. Ytterst
torde det ökade antalet häktningsförhandlingar få negativa konsekvenser när det
gäller tid för handläggning och avgörande av fria mål. I sammanhanget kan
nämnas, att enligt statistik som tingsrätten erhållit från riksåklagaren
gjordes 1984 i Stockholm 4 077 anhållanden och ingavs till Stockholms tingsrätt
1 246 häklningsframställningar. Under de tre första kvartalen 1985 ingavs till
tingsrätten I 064 framställningar om häktning och prognosen för hela året pekar
mot drygt 1 400.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
korta fristema och inte minst institutet utredningshäktning kommer också att
många gånger ställa störte krav på protokollföringen vid häkt­ningsförhandlingen.
Utredningen vid förhandlingen torde inte sällan bli knapp och okontrollerad och
häktningspromemorioma mer summariska än i dag. Med ytterst kortfattade
promemorior reduceras möjligheten all i protokollet hänvisa till promemorian
och protokollföraren tvingas att skri­va utförligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
viktigaste följden av utredningsmannens förslag för domstolarnas del är dock
nödvändigheten att kunna hålla förhandhngar under veckoslut och helger.
Förslaget fömtsätter någon form av joursyslem. Även om antalet anhållanden i
Stockholm och därmed också antalet häktningsan­mälningar kanske kan motivera
ett joursystem för enbart tingsrättens vidkommande torde del ligga närmast till
hands att tänka sig en &amp;quot;domar­jour&amp;quot; för hela Stockholmsområdet. Vid
den närmare utformningen av domarjouren bör den ordning som förekommer i
Danmark kunna tjäna som förebild. Ett praktiskt spörsmål blir hur lokal- och bevakningsfrågoma
lämpligen bör lösas. Enligt tingsrättens mening synes det mest ändamåls­enligt
all de förhandlingar, som blir nödvändiga, hålls på häktet dvs. för
Stockholmsregionens del på Kronoberg. Här finns uppvärmda lokaler, vaktpersonal
osv. Att hålla förhandlingarna i tingsrättens lokaler kan av praktiska skäl
inte komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
en konsekvens av förslaget med kortare frister är alt offentlig&lt;br&gt;
försvarare kan behöva engageras på ett tidigare stadium än i dag och alt&lt;br&gt;
man måste se till att försvarare också finns att tillgå i samband med&lt;br&gt;
veckoslut och helger. En annan följd som den föreslagna ordningen kan&lt;br&gt;
medföra är att den misstänkte då inte får den försvarare som han i första&lt;br&gt;
hand önskar. Utredningsmannen förordar någon form av joursystem hos&lt;br&gt;
försvararkåren och advokaten Peter Nobel har i en bilaga till betänkandet&lt;br&gt;
närmare utvecklat hur ett syslem med advokaljour kan utformas. Enligt&lt;br&gt;
Ungsrättens mening för Nobels tankar väl långt; bl.a. medför de alt en&lt;br&gt;
jouradvokat kan behöva ersättas med en annan jouradvokat (betänkandet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;314&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section898&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;s.
209). Tingsrätten tror för sin del att frågan kan lösas pä ett smidigare Prop.
1986/87:112 sätt. I likhet med utredningsmannen anser tingsrätten all ett
joursystem kan tillskapas inom ramen för gällande regler om offentlig
försvarare, lät vara med utökade möjligheter Ull försvararbyte. En uppgift för
&amp;quot;jourdo­maren&amp;quot; blir då, vid sidan av alt hålla
häktningsförhandlingar, all förordna offentlig försvarare för den misstänkte. I
Stockholmsområdet torde det inte föreligga några svårigheter att få advokater,
som är intresserade av alt ställa upp också under icke kontorstid. Tingsrätten
vågar också pä goda grunder utgå från, att den som förordnals Ull offentlig
försvarare under anhällningstiden eller till häktningsförhandlingen som regel
också kommer att kvarstå som försvarare under målets fortsatta handläggning.
Slutligen bör framhållas att åklagare med de korta lidsfristerna får ett
särskilt ansvar att noga beakta eventuella säkerhetsfrågor i samband med
häktningsför­handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Häktningsbestyren utgör inte någon mera be­&lt;br&gt;
tungande del av vårt arbete. År 1984 kom del in 100 häklningsframställ­&lt;br&gt;
ningar till tingsrätten, vilket motsvarar ca 80 häktningsförhandlingar. An­&lt;br&gt;
talet häktningar i år uppgår hittills till ca 50. Dessa fördelas jämt på nio&lt;br&gt;
rotlar, varför varje rotel har ungefär en häktning varannan månad. Om man&lt;br&gt;
utgår från utredningsmannens beräkningar på sid 261 f i betänkandet,&lt;br&gt;
uppskattar vi alt högst 30 häktningsförhandlingar per år kommer alt beröra&lt;br&gt;
veckoslut och helger. Då har vi inte tagit hänsyn till den minskning i antalet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;häktningar
som kan väntas enligt förslaget, om recidivgmnden ändras. Vi förutser inte
heller all den vidgade behörigheten enligt 19 kap. 12 § RB i förslaget kommer
att fä någon större betydelse för vår del. Med utgångs­punkt i dessa siffror
anser vi att den beredskap som blir en följd av förslaget i första hand bör
kunna upprätthållas inom tingsrätten. Vi utgår då från att kontakterna mellan
tingsrätten och jourhavande åklagare skall kunna skötas per telefon av domare,
notarier eller kontorspersonal saml alt det fätal häktningsförhandlingar som
måste hällas utom ordinarie ar­betstid normalt kan förläggas till polisslaUonen.
Därigenom slipper man också kostnader och besvär med transporter och bevakning
av den miss­tänkte på obekväm arbetstid, och Ungshusel skall inte behöva hållas
öppet särskilt för en enstaka häktningsförhandling. Vi fömtsätter vidare all en
sådan förenklad hantering låter sig förena med kravet på offenUighel vid
domstolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omfattningen
av beredskapen från domarpersonalens sida kommer alt&lt;br&gt;
bli beroende av vilka domarinsatser som kommer att krävas utom normal&lt;br&gt;
kontorstid vid sidan av den tid som åtgår för själva häktningsförhandling­&lt;br&gt;
en. Förslaget är otydligt på denna punkt. Sålunda skall enligt 24 kap. 17 § 2&lt;br&gt;
stycket i lagförslaget ett häktningsbeslut omedelbart upphävas, när del inte&lt;br&gt;
längre finns skäl för beslutet. Vid s.k.utredningsanhållande gäller idag att&lt;br&gt;
anhållningsbeslutet kontinuerligt prövas av åklagaren. Denna prövning&lt;br&gt;
kommer att flyttas över pä rätten, om förslaget om s. k. ulredningshäklning&lt;br&gt;
enligt 24 kap. 1 § 3 stycket genomförs. Om häklningsskälet bortfaller&lt;br&gt;
under icke-ordinarie arbetstid, krävs uppenbarligen att en behörig domare&lt;br&gt;
finns tillgänglig för alt upphäva häktningsbeslutet (se sid 191 ö i belänkan­&lt;br&gt;
det). En begäran om upphävande av ett häktningsbeslut kan också komma&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;315&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section899&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section900&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;från
den misstänkte, om nya förhållanden inträffat, och en sådan prövning Prop.
1986/87:112 skall ske omedelbart. I förslaget berörs inte frågan i vilken
utsträckning beredskap måste finnas för beslut om upphävande av häktning. För
att den misstänkte inte skall vara frihetsberövad under längre tid än
nödvändigt måste man kanske kräva att domare finns tillgänglig inte bara under
vecko­slut och helger utan även efter den vanliga arbetstidens slut pä
vardagar. Ett förtydligande på denna punkt är alltså nödvändig för att man
skall kunna bedöma vilken domarberedskap som krävs. En länkbar lösning är alt
jourhavande åklagare får befogenhet all besluta att frihetsberövandet ej längre
skall beslå och den misstänkte frisläppas eller överföras Ull krimi­nalvården,
om han är frihetsberövad på annan gmnd, även om det finns ett häktningsbeslut.
Om klarhet kan vinnas på den punkten fömlser vi alt den nödvändiga beredskapen
i första hand kan upprätthållas inom tingsrätten. Vi är medvetna om alt
förhållandena kan vara annorlunda vid andra tingsrätter som är tyngre belastade
med häktningar, och vi är inte främ­mande för all några tingsrätter kan behöva
samarbeta med beredskapen. Storleken av domstolarnas beredskapsområden bör
också anpassas Ull åklagarnas beredskapsområden. De mindre tingsrätterna måste
kanske inordnas i större beredskapsområden, exempelvis länsvis. Vi har dock
inget underlag för att bedöma hur delta skall ordnas i prakUken. En tumregel
kan dock vara att 10 domare får bevaka ett område med ett beräknat antal av
100-150 häktningsframställningar per år. En stor del av beredskapen (mottagande
av häktningsanmälan, kontakt med åklagare och försvarare, förberedelse för och efierarbele
efter häktningsförhandling) bör kunna ombesöijas av notarier eller
kontorspersonal. Vi vill framhålla att protokolleringen vid
häktningsförhandlingen måste bli mer omfattande är f n., eftersom utskrivna häklningspromemorior
och förhörsprotokoll normalt inte kommer alt finnas Ullgängliga vid
häktningsförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
nödvändig fömtsättning för att en smidig domstolsberedskap skall&lt;br&gt;
kunna upprätthållas är att ett system med jouradvokater kommer att infö­&lt;br&gt;
ras. Därvidlag kan de riktlinjer som Peter Nobel anvisat i bilaga 3 till&lt;br&gt;
betänkandet vara vägledande. En väl fungerande advokatjour kommer att&lt;br&gt;
tillgodose önskemålet om att försvararen kommer in på ett tidigare skede&lt;br&gt;
av utredningen. Detta kan vara ägnat all påskynda fömndersökningen och&lt;br&gt;
förbättra dess kvalitet, vilket kan antas minska behovet av häktningar och&lt;br&gt;
förkorta Uderna för frihetsberövande överlag. Avkall får inte ges på nu&lt;br&gt;
gällande kompetenskrav på försvarare, dvs. att även jourförsvararen nor­&lt;br&gt;
malt skall vara advokat. Vi fömlser att försvararbyte kommer att bli&lt;br&gt;
vanligare med jouradvokaler, eftersom den önskade försvararen inte alltid&lt;br&gt;
kan väntas ställa upp på kort varsel. Även om ett försvararbyte är förenat&lt;br&gt;
med merkostnader, bör det tillåtas, när hindret för den önskade försvara­&lt;br&gt;
ren har upphört. Vi utgår från att bestämmelserna i 21 kap. 6 § RB inte&lt;br&gt;
hindrar försvararbyten i sådant fall. Ett motivuttalande bör räcka för att&lt;br&gt;
klargöra alt jourförsvararen skall kunna bytas ut mot annan försvarare, om&lt;br&gt;
den misstänkte begär det. Utredningsmannen har uppskattat kostnadema&lt;br&gt;
för advokaljouren till 2 milj kr. Vi anser att denna kostnad ligger i under­&lt;br&gt;
kant. Kostnadema för jouradvokalerna kommer att bli väsentligt högre.&lt;br&gt;
Behovet av tolkservice under jourtid måste också uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;316&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section901&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section902&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har utgått frän att erforderlig domstolsberedskap skall kunna upprätt- Prop.
1986/87:112 hållas pä ett enklare sätt än vad utredningsmannen föreslagit, om
hinder inte möter av hänsyn till offenUighelsprincipen. Kostnaderna kommer bl.
a. att bero på hur personal med icke reglerad arbetstid skall kompen­seras.
Någon beredskap frän tingshuset skall inte behöva vara nödvändig enligt vår
mening och häktningsförhandlingar kan i stor utsträckning hållas hos polisen.
Detta kommer alt medföra vissa kostnadsbesparingar för transporter och
bevakning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket:
Om förslaget att nedkorta fristerna vid anhållande och häktning genomförs blir
det nödvändigt att tillskapa någon form av bered­skapsorganisation så att
domstolarna kan hålla förhandlingar under vecko­slut och helger. Innan man kan
komma fram till en lämplig form för en sådan beredskap måste ett flertal inte
så enkla frågor lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DV
kan inte i detta remissyttrande lämna förslag på hur en beredskaps­organisation
bör se ut. DV vill emellertid peka på ett par av de problem som måste lösas om
del remitterade förslaget genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredaren föreslagit bör sannolikt flera tingsrätter samarbeta inom ett
beredskapsområde. Avgörande för vilka domstolar som skall ingå i ett
beredskapsområde bör inte endast vara avstånden mellan de olika domsto­lama
utan även sådana faktorer som antalet domare vid respektive dom­stol, äklagamas
beredskapsorganisaUon, belägenheten av allmänna häkten osv. Det är möjligt att
de häktningsförhandlingar som måste äga rum under veckoslut och helger i regel
bör äga rum vid den domstol där den jourha­vande domaren tjänstgör. Å andra
sidan kan sådana situationer fömtses där det kanske vore bättre om rätten i
varje särskilt fall överenskom med åklagaren om på vilken ort förhandlingen med
minst olägenhet kan hållas. Av betydelse är även sådana till synes triviala
frågor som att det vid varje domstol där det kan bli aktuellt alt hålla
förhandling utanför ordinarie kontorslid, måste finnas en särskild beredskap
för att t. ex. under vinter­halvåret höja den inomhustemperatur i lokalerna som
annars är neddragen, låsa upp lokalerna osv. I norta Sverige kan särskilda
problem fömtses med hänsyn till de långa avstånden. - Frågan om hur
domstolarnas personal bör kompenseras för tjänstgöring under veckoslut och
helger fordrar sär­skilda överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
DVs uppfattning bör de organisatoriska frågorna bli föremål för en särskild
utredning. DV utgår från att en sådan utredning får en bred sammansättning. Med
hänsyn Ull det utredningsarbete som måste ske ifrågasätter DV om de föreslagna
ändringarna kan genomföras före den 1 januari 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det slutligen gäller kostnadsfrågorna finns det för närvarande endast&lt;br&gt;
små möjligheter att bedöma effekterna av utredningens olika förslag. Utre­&lt;br&gt;
daren har antagit att de kostnadsökningar som uppkommer till följd av i&lt;br&gt;
första hand förslaget om en nedkortning av tidsfristerna kan kompenseras&lt;br&gt;
genom besparingar på gmnd av färre och kortvarigare frihetsberövanden.&lt;br&gt;
Med hänsyn bl. a. Ull att DV anser att utredningens förslag till skärpning av&lt;br&gt;
häktningsfömtsättningarna vid recidivfara är alltför långtgående vill DV&lt;br&gt;
ifrågasätta om frihetsberövandena kommer att kunna minskas i den an­&lt;br&gt;
tagna utsträckningen.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;317&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section903&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section904&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande tingsrätterna
har utredaren räknat med aU förslagen skall     Prop. 1986/87:112 medföra en
årlig kostnadsökning på 3 milj. kronor. Innan de organisatoris­ka frågorna
utretts närmare vill DV inte uttala sig om skäligheten av denna siffra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Utredningen fömtsätter att man inför jour- och beredskapstjänsl­göring vid
tingsrätterna. Domstolama skall under helger kunna företa åtskilliga åtgärder i
anslutning till användningen av tvångsmedel, såsom att förordna offentlig
försvarare, la emot häktningsanmälan från åklagare och hålla
häktningsförhandling. Även RPS anser att en viss sådan jour- och beredskapstjänslgöring
blir nödvändig som en följd av att häktningsfris-lerna förkortas. Detta kommer
dock att välla betydande ölägenheter och ta i anspråk stora resurser hos såväl
domstolar som andra berörda myndighe­ter. Det finns därför skäl att överväga
hur omfattningen av jour- och beredskapstjänstgöringen skall i görligaste mån
kunna begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan begränsning skulle kunna uppnås om man inom ramen för&lt;br&gt;
fyradagarsfristen godtog att åklagaren i vissa fall dröjde till efter mellan-&lt;br&gt;
kommande helg med all anmäla häktningsfrågan till domstol. Enligt försla­&lt;br&gt;
get till ny lydelse av 24 kap. 10 § rättegångsbalken skall åklagaren göra&lt;br&gt;
sådan anmälan senast dagen efter gripandet eller, vid synnerliga skäl, inom&lt;br&gt;
tre dagar därefter (dvs. på fjärde dagen). Utredningen synes mena att&lt;br&gt;
mdlankommande helg inte är skäl för åklagaren alt dröja med anmälan&lt;br&gt;
längre än till dagen efter gripandet (s. 145). Ståndpunkten har dock inte&lt;br&gt;
närmare motiverats. Enligt RPS bör man överväga saken ytterligare. Om&lt;br&gt;
en person exempelvis grips pä fredag eller lördag skall häktningsförhand­&lt;br&gt;
ling hållas senast på Usdag respektive onsdag. Dessa frister kan hållas även&lt;br&gt;
om åklagaren dröjer Ull på måndag med att anmäla häktningsfrågan till&lt;br&gt;
domstolen. Häktningsförhandlingar på helger skulle då endast behöva&lt;br&gt;
komma i fråga vid långhelger samt då en misstänkt gripits tidigare under&lt;br&gt;
veckan men häktningsförhandling av olika skäl inte hunnits med före&lt;br&gt;
arbetstidens slut på fredag. I övrigt skulle domslolamas helgtjänstgöring i&lt;br&gt;
stort sett kunna begränsas till att förordna offentlig försvarare, vilket&lt;br&gt;
förmodligen skulle kunna skötas genom beredskapstjänstgöring i hemmet.&lt;br&gt;
En förkortning av fristerna enligt utredningsförslaget kommer att medfö­&lt;br&gt;
ra betydande konsekvenser för inblandade myndigheter. Brottsutredning&lt;br&gt;
måste i stöme utsträckning än hittills bedrivas på kvällar och helger. Detta&lt;br&gt;
betyder visserligen mindre utredning på kontorstid. Totalt kan ändå utred­&lt;br&gt;
ningarna bli mera arbelskrävande med hänsyn till de praktiska svårigheter­&lt;br&gt;
na att bedriva utredning pä Uder, när människor, företag och myndigheter&lt;br&gt;
är svåra att få kontakt med. Arbete på sådana tider kräver också särskilda&lt;br&gt;
resurser till följd av t. ex. regler om kompensation för övertid och obekväm&lt;br&gt;
arbetstid. En hel del resurser torde också komma att gå åt Ull resor och&lt;br&gt;
transporter till och från de orter, där domstolsjour för Ullfället
upprätthålls.&lt;br&gt;
För att närmare beröra konsekvensema för polisväsendet kan till en&lt;br&gt;
början sägas, all större polisdistrikt givelvis redan nu har en jourorganisa-&lt;br&gt;
Uon för brottsutredningar. Jourrotel (motsv) finns för närvarande i Stock­&lt;br&gt;
holm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Uddevalla, Karlstad, Umeå, Mo­&lt;br&gt;
tala och Jönköping. I distrikt som inte har eller inrättar utredningsjour får&lt;br&gt;
utredning utom kontorslid skötas av beredskapstjänstgörande personal. I&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;318&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section905&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section906&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sju
distrikt är dock kriminalpolispersonalen alltför fåtalig för att kunna Prop.
1986/87:112 upprätthålla en sammanhängande beredskap. Detta gäller
polismyndighe­terna i Arvidsjaur, Vilhelmina, Stomman, Malung, Sveg, Älmhull
och Rättvik. För att få möjligheter till en sådan beredskap skulle dessa
distrikt behöva tillföras 15 kriminalpoliser, vilka dock knappast behövs för
krimi­nalpolistjänsten i övrigt i nämnda distrikt. 1 vissa distrikt kan en del
utredningsverksamhet förmodligen skötas av vakthavande befäl inom ord­ningspolisen.
I de nämnda sju små distrikten saknas dock dygnsläckning även när det gäller vakthavande
befäl. Antagligen måste samordning mel­lan ordningspolis och kriminalpolis ske
för att klara behövlig beredskap inom dessa polisdistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet har beräknats att förkortningen av häklningsfristema kommer att
medföra en kostnadsökning för poliser med 3 mkr, utgörande övertidsersättning
för utredningsarbete utom kontorstid i distrikt ulan kriminaljour (s. 176).
Dessa jourlösa distrikt svarar, som framgår av betän­kandet, för omkring
hälften av alla anhållanden eller ca 15 000 per år. Därav sker omkring en
tredjedel eller ca 5 000 under helgerna. På dessa 5 000 anhållanden har
utredningen beräknat sex timmar extra övertid vardera, vilket alltså ger en
total kostnad av 3 mkr. Utredningen har emellertid inte tagit hänsyn till de 10
000 anhållanden per år, som de jourlösa distrikten redovisar under vardagar. Av
dessa sker omkring 3 000 utom kontorstid. Vid sex timmars övertid även för
dessa utredningar ökar kostnaderna redan av denna anledning med 1,8 mkr utöver
vad utredning­en beräknat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utan
ytterligare undersökning kan man inte närmare bedöma personal-åtgång, kostnader
och konsekvenser i övrigt för polisväsendet. RPS har beslutat all genomföra en
sådan undersökning. Redan nu kan man dock, mot bakgrund av det tidigare
anförda, slå fast alt brottsutredningarna naturligtvis kommer alt kunna
genomföras även med förkortade häktnings-frister, men att detta kommer att
kräva större resurser än utredningen har beräknat. Dessa resurser måste anUngen
tillföras polisväsendet eller föras över från annan verksamhet inom polisen. I
de minsta polisdistrikten kan de organisatoriska problemen bli svåra alt lösa
på ett tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
kan även påpekas att det sluUiga resultatet av de föreslagna föränd­ringarna
för polisens del även hänger samman med andra process- och straffrättsliga
frågor, som inte är föremål för prövning i detta ärende. Ett exempel härpå är
frågan om vilken myndighet som skall leda fömndersök­ningar, ett annat är de
eventuella justeringar av straffskaloma som kan bli följden av fängelseslraffkommitténs
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsstyrelsen:
Utredningen pekar särskilt på svårigheten att&lt;br&gt;
beräkna vilka besparingar som kan uppnås genom en kortare förvaringstid.&lt;br&gt;
Enligt utredningen skulle, om förslagen genomförs, den genomsnittliga&lt;br&gt;
beläggningen vid häktena minska med 160, samtidigt som beläggningen&lt;br&gt;
kommer att öka vid kriminalvårdsanslallerna motsvarande 120 platser på&lt;br&gt;
grund av reglema om avräkning av anhållnings- och häktningsUden. Även&lt;br&gt;
om del, som utredningen påpekar, finns skäl till stor försiktighet har&lt;br&gt;
styrelsen inga principiella invändningar mot sättet att beräkna den sam­&lt;br&gt;
manlagda besparingen vid häktena, vilken skulle uppgå till 20 Mkr. Styrel-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;319&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section907&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sen
vill emellertid varna för en alltför stor optimism när det gäller både Prop.
1986/87:112 minskningen av medelbeläggningen vid häktena och möjligheten alt ta
bort så många som ca 80 platser genom en indragning av avdelningar vid några av
de störte häktena. Det bör här noteras att efter det utredningen presen­terat
sitt betänkande har styrelsen på regeringens uppdrag slängt 63 platser vid
allmänna häktet i Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
utgår vidare frän alt det finns ett visst överskott på anstalts-platser. Den
stängning av anslallsplatser, som styrelsen enligt utredningen planerar, pågår
sedan anslagen för kriminalvårdsanstalterna räknats ned med 16 Mkr för bä
1985/86 och regeringen under våren 1985 beslutat att sammanlagt 219 platser
skall stängas. Av dessa platser är nu 159 stängda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ökning av medelbeläggningen i storleksordningen drygt 100 platser medför enligt
styrelsens mening behov av ytterligare anslallsplatser, var­för som
tillkommande kostnader inte kan beräknas enbart vårdkostnader. Enligt
styrelsens mening torde man, med utgångspunkt frän att förhällan-del mellan
antalet tillgängliga platser och medelbeläggningen hälls oföränd­rat, få räkna
med att det kommer att uppstå en kostnad nästan motsvaran­de den beräknade
besparingen på häktessidan för att det uppkomna beho­vet av anslallsplatser
skall läckas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RRV:
Enligt RRVs bedömning har utredaren underskattat de organisato­riska och personalmässiga
konsekvenser ett genomförande av förslagen kan ge. Detta gäller särskilt
polisen och åklagarorganisationen. Vid sina kostnadsberäkningar synes utredaren
inte ha tagit tillräcklig hänsyn Ull att häktningsfrågan enligt huvudregeln
skall anmälas samma dag som anhål­landet eller dagen efter. Enligt förslaget
skall en utsträckt frist inte få utnyttjas enbart med hänsyn till veckoslut
eller helger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bl. a. denna bakgmnd bedömer RRV alt utredarens förslag kan komma att kosta
avsevärt mera än denne beräknat. De organisatoriska lösningarna bör därför
ytterligare prövas. RRV anser vidare att möjlighe­tema att tillämpa en
utsträckt frist i samband med veckoslut och helger bör övervägas. Detta under fömtsättning
alt häktningsförhandlingen inte sker senare än fyra dagar efter frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Blekinge län: Utredningsmannens beräkningar av kost­nader beträffande polis,
åklagare, advokater och domstolar har uppfattats som orealistiska av länets
polismyndigheter. För polisens del torde de kortare tidsfristema och viss ökad
tjänstgöring med beredskap och jour -även på söndagar och helgdagar — medföra
merkostnader. Hur stora mer­kostnaderna kan bli är däremot svårt att ulan
närmare analys kunna uppskatta. En sådan uppskattning bör komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Karlskrona polisdistrikt: Inom distriktet har kriminal­polisen haft beredskap
i bostaden över veckoslut och helgdagar. Tre kri­minalpolismän har enligt lista
sådan beredskap. Vid sjukdom, semester etc kan antalet minskas dock aldrig
mindre än till två. Hittills i år har distriktet haft 80 personer anhållna,
vilket är en minskning i förhållande till föregåen­de år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
år har 21 personer anhållits från fredagar klockan 16.30 - söndagar&lt;br&gt;
klockan 24.00. Med de relativt fatagliga frihetsberövanden i vårt polisdi­&lt;br&gt;
strikt över veckosluten beräknas distriktet att klara detta arbete med den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;320&lt;br&gt;
personal vi idag har tillgänglig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section909&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
det gäller konsekvensema för polisen sett bha. ur kostnadssynpunkt Prop.
1986/87:112 kan det förväntas tillkomma ökade kostnader som följd av förslaget.
Be­redskapspersonalen kan under en del veckoslut få tjänstgöra i något större
omfattning än i dag, men osäkerhetsfaktorn är stor. Personalresurserna torde
dock vara tillräckliga i vårt polisdistrikt genom den beredskapstjänst­görande
kriminalpolispersonal vi i dag har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Ronneby polisdistrikt: Då Ronneby polismyndighet icke har jourtotel blir en
effekt - om utredningens förslag kommer till praktisk tillämpning - all övertidsultaget
kommer all öka något för de beredskaps-hävande kriminalpoliserna. Hur stort
detta uttag blir är svårt att uppskatta, men del torde knappast påverka
polismyndighetens ekonomiska fömtsätt­ningar annat än i marginell omfattning.
Den förväntade ökningen av överti­den torde inte motivera införande av jourrotel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
i Karlshamns polisdistrikt: De största negativa verkning­arna uppstår sannolikt
till följd av den förändrade jour- och beredskaps­tjänst som måste bli följden
för såväl polis, åklagare och domstol. Utred­ningsmannens beräkningar, som ju
slutar med att reformen inte skulle kosta något alls, verkar vara konslmerade
med just denna utgångspunkt. Polismyndigheten vill starkt ifrågasätta
beräkningssättet och den ekono­miska uppskattning som skett av kostnader och
besparingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
konstaterar vidare att de distrikt som nu inte har någon form av jourverksamhel
(märk skillnaden mellan jour och beredskap) svarar för drygt hälften av
anhållandena. Ungefär en tredjedel av anhållan­dena görs under veckohdgema.
Detta motsvarar ungefär 5 000 anhållan­den i distrikt utan kriminaljour.
Alltför myckel i dagens polisverksamhet styrs tyvärr av ekonomiska faktorer och
man befarar all de ökade utgif­terna för helgtjänstgöring m.m. kan medföra att
antalet gripanden/anhäl-landen minskar under aktuell tid och då knappast på gmnd
av en bättre laglydnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen
vid Malmö polisdistrikt: För polisens del innebär försla­gen alt polisens
handläggning i ärende med frihetsberövande måste ökas i initialskedet. En sådan
ändring bör kunna ske både metodiskt och organi­satoriskt utan större svårighet
men Ull ökade kostnader för övertid, obe­kväm arbetstid och arbelsUdsförkortningar.
Skall förslaget genomföras måste det föregås av en noggrann genomgång av kostnadema
för polisvä­sendet. En förutsättning för förslagets genomförande är givelvis
att mot­svarande verkligen kommer Ull stånd inom domstolsväsendet och bland
advokaterna. De ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna för
åklagarväsendet blir förmodligen enligt polismyndighetens uppfattning mer
omfattande än som redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarkommittén
(Ju 1984:04): I åklagarkommitléns uppgifter ingår enligt direktiven att beakta
de organisatoriska förändringar som häktnings-utredningens förslag kan komma
att ge upphov till. Åklagarkommittén beräknar aU slutföra sitt arbete under
första kvartalet 1986. Häktnings­utredningens förslag kräver ingående
överväganden med hänsyn Ull de väsentliga förändringar som förslagen kan
innebära för åklagarnas arbete. Kommittén har kommit fram till preliminära
ställningstaganden i de frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21   
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section912&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som aktualiseras genom häklningsulredningens
förslag. Det är emellertid     Prop. 1986/87:112 inte möjligt alt nu redovisa
några slutliga förslag från kommitténs sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
vill framhålla att konsekvenserna av häktningsutredningens förslag för
åklagarväsendet bara har belysts summariskt i häklningsulred­ningens
belänkande. Åtskilliga problem följer med framför allt den förkort­ning av fristerna
som föresläs. Ulan att gå in i några detaljer vill kommittén här peka pä några
punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
viktigaste frågan när det gäller konsekvensema för åklagarväsendet är om
häktningsutredningens förslag kan genomföras utan alt det nuvaran­de
beredskapssystemet för åklagare behöver förändras. Om så inte är fallet måste
olika lösningar övervägas, t.ex. jourtjänslgöring eller ett system med
&amp;quot;bakjour&amp;quot;. Det är också av avgörande betydelse vilka lösningar man
väljer inom polisen när del gäller all lösa problemen med de kortare fristerna.
En annan viktig fråga är hur man skall kunna tillgodose behovet av snabba
transporter av misstänkta som varit anhållna eller häktade i sin frånvaro och
som grips på annan ort än den där utredningen om brottet sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
häktningsfrägor skall kunna tas upp av domstolar som enligt de nuvarande fommreglema
inte har forum för att handlägga själva brottmålet måste man också lösa frågan
om åklagarnas behörighet. Åklagarna måste dels kunna anmäla häktningsfrågor,
dels genomföra häktningsförhandling­ar, såväl inom som utanför
beredskapsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarkommittén
vill när det gäller de organisatoriska frågoma hänvisa till sitt kommande
belänkande där effekterna av häklningsulredningens förslag behandlas utförligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i fråga om kostnadsberäkningarna vill åklagarkommittén framhålla alt man måste
göra en mera ingående analys av effekterna än som har gjorts av
häktningsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
först gäller bedömningen av behovet av nya tjänster och de kostna­der som är
förenade med en förändrad beredskapstjänslgöring för åklagare vill åklagarkommittén
peka på att frågorna om arbetstid och beredskaps­tjänslgöring i dag regleras
genom avtal. Det är därför vanskligt att göra några uttalanden. Alt de nya
uppgifterna inte kan klaras inom ramen för nuvarande resurser anser åklagarkommittén
vara uppenbart. Kommittén vill emellertid hålla öppet om inte behovet av
resurstillskott kan vara större än som har förutsatts av kommittén. Bl. a. är
det av betydelse vilka lösningar lagstiftaren väljer när del gäller recidivfallen
och hur stor bety­delse ett nytt häktningssurrogal kan få.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
typ av kostnad som av allt att döma inte har beaktats av häktnings­&lt;br&gt;
utredningen är de ökade reskostnaderna. Både det ökade antalet häkt­&lt;br&gt;
ningsförhandlingar och det förhållandet att häktningsförhandlingar i fort­&lt;br&gt;
sättningen mera sällan kan hållas i samband med andra förhandlingar&lt;br&gt;
innebär att man i många åklagardistrikt får betydligt fler resor Ull domstol.&lt;br&gt;
Den nya fommregdn och de kortare fristerna kan vidare leda till all&lt;br&gt;
åklagare i viss utsträckning måste delta i utredningsarbete och genomföra&lt;br&gt;
häktningsförhandlingar på orter som kan ligga långt från det ordinarie&lt;br&gt;
tjänstgöringsstället. Veckoslutsförhandlingarna kan, beroende pä vilka or­&lt;br&gt;
ganisatoriska lösningar man väljer, i stor utsträckning medföra resor för&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;322&lt;br&gt;
åklagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section913&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section914&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarkommittén avser,
som har nämnts inledningsvis, att behandla     Prop. 1986/87:112 bl.a. dessa
frågor i sitt betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnämnden vid Lunds universitet: Förenklade mUner — även beträffande
rutiner i samband med gripande - blir nödvändiga i ej ringa utsträckning, om
fristförkortningar skall kunna genomföras på smi­digt sätt. Hit hör även frågor
om resursförstärkningar och kostnadsfrågor. Vad utredningsmannen här föreslår,
saknar forskningsnämnden praktisk erfarenhet att bedöma; teoretiskt finner den
ej anledning till invändningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Utredaren beräknar alt hans förslag kan med­föra en minskning
med totalt 58000 dagar på häktena eller en sammanlagd besparing på 20 milj. kr.
Samtidigt konstateras att av den totala besparing­en kan beräknas att 44000
dagar kommer att verkställas i anstalt vilket dock endast leder till en ökad
kostnad för kriminalvärden på 2,5 milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om utredarens förslag om en skärpning av recidivgrunden skulle genomföras -
vilket förbundet bestämt motsätter sig - framstår utreda­rens
kostnadsberäkningar som svårbegripliga. Inga förslag framläggs för att förkorta
den lid som åtgår för fömndersökningen, t. ex. i form av förstärkningar av
polisens utredningspersonal. Den misstänkte kommer visseriigen alt sitta
anhållen under kortare Ud än för närvarande men häktningstiden kommer i stället
att bli längre vilket inte medför några besparingar. Tvärtom måste med de
föreslagna reglema omhäktningsför­handlingar behöva hållas i betydligt flera
fall än idag och i många mål blir flera omhäktningsförhandlingar aktuella,
varigenom statsverkels kostna­der ökar betydligt. Den besparing som kommer alt
uppnås genom kortare anhållningstider uppvägs mer än väl av längre häklningsUder
och de ökade kostnaderna i samband därmed. Härtill kommer all utredaren -
enligt förbundets åsikt — beräknat merkostnaden för domstolarna och åklagarna
till alltför lågt belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
anser förbundet att utredarens förslag kommer att för det allmänna medföra en
merkostnad och inte någon besparing.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Föreningen hänvisar till vad som anförts under mbriken
Frister - förfarande. De organisatoriska förändringar som måste till för ett genomförande
av nu aktuella förslag kommer enligt föreningens mening att bli omfattande och
sannolikt mer kostnadskrä­vande än vad utredaren antagit. Föreningen tänker i
första hand på det merarbete som kommer att läggas under icke kontorstid på
såväl polis, åklagare, domare som försvarare. För åklagarnas del kan, som
framhållits ovan, krav komma att ställas på ekonomisk ersättning för
jourtjänstgöring. Polisen måste inrätta tjänstgöringslistor som upptar
kvalificerade utred­ningsmän dygnet runt. Domstolarna måste fungera under
helger. Enligt föreningens mening bör transporten av gripna omorganiseras med
bety­dande kostnadsökningar som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polis­&lt;br&gt;
chefer: Det är vidare ett känt faktum, att polisens personalresurser är&lt;br&gt;
mycket hårt ansträngda och alt brottsligheten (antalet gjorda polisanmäl­&lt;br&gt;
ningar) ökar med ca 2 % om året. Några förstärkningar i personalhän­&lt;br&gt;
seende är inte heller all vänta - se t. ex. rikspolisstyrelsens anslagsfram­&lt;br&gt;
ställning för 1986/87.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section916&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen konstaterar
helt riktigt, att det endast är ett fåtal polisdi-     Prop. 1986/87:112 strikt
i landet, som idag har kriminalpolis i tjänst efter kl. 17.00 på vardagar saml
under övrig icke kontorslid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
övriga distrikt krävs en ny organisation för att möta kraven i betän­kandet
förslag. Polisreformen - vars andra etapp trädde i kraft den 1 november 1985 -
innebär inte på något sätt att polisen tillförs störte personella eller
materiella resurser. Tvärtom kan det av flera skäl antas, att polisens totala
resurser såväl tekniskt som personellt minskar. Detta har även i viss
omfattning redan skett genom statsmakternas krav på nedskär­ning med två
procent.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
årets budgetföreskrifter för polismyndigheterna framgår att förvalt­ningsanslaget
för budgetåret 1985/86 har ökat totalt sett i kronor, men samtidigt måste
polismyndigheterna själva lokalt svara för ett flertal av de utgiftsposter som
tidigare fördes på förslagsanslag pä central nivå. Detta innebär konkret att de
flesta av landets polismyndigheter befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge.
Föreningarna vill även betona effekten av förslaget sett utifrån de små
polisdistriktens synvinkel. 1 dessa distrikt är utred­ningsresurserna
utomordentligt begränsade och övertidsinstmmentet of­tast ett hjälpmedel i
begränsad omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har tilldelningen av övertidstimmar för distriktens del skurits ned kraftigt.
Generellt för hela landet gäller dessutom alt den extra polisper­sonalens (dvs.
färdigulbildade polismän ulan fast tjänst) övertidstimmar skall inräknas i
distriktels övertidskvot. Sådana personaltimmar fick tidi­gare budgetår belasta
ett centralt konto hos rikspolisstyrelsen. Fä distrikt kommer all fä
övertidslimmar tillgodo. Genom olika förstärkningsrörelser inom ett län uppstår
dessutom ett okontrollerat behov av insatstimmar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad som anförts, blir således utredningens förslag om en ytterligare belastning
med cirka 30 000 överlidstimmar en helt omöjlig uppgift med nuvarande regler
och tilldelning. Det kan endast spekuleras i vad som kommer att hända när ett litet/normalstort
polisdistrikt har slut på sin kvot av övertidsUmmar och andra kriminalpolismän
ej finns att tillgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
samma sätt kan det uppkomma olösliga situationer där exempelvis en
specialutbildad polisman vid polisens tekniska rotel (i distrikt där sådana
finns) måste säkra bevisning vid ett brott, men hans tidigare övertidsuttag
under året ej medger ytterligare tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns som bekant i dag klara regler för hur mycket arbetstagare får tas i
anspråk både när det gäller listbunden tjänstgöring och övertidsutlag per en
viss tidsenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
nämner även 1981 års polisberednings arbete i detta avse­ende.
Polisberedningens slutbetänkande förväntas komma vid årsskiftet 1985/86 och är
således ännu ej känt. Det är emellertid inte osannolikt all det läggs förslag
som går ut på att kriminalpolisens numerär bör minska till förmän för
ordningspolissidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Införande
av en jourrotlar löser ej heller här aktuellt problem ulan medför endast att en
viss del av kriminalpersonalen arbetar under andra tider än vardagar mellan
08-17. Möjligen kan det underlätta strävanden alt hälla övertidskvolen pä en
rimligare nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Innehållet i förslaget innebär, alt åklagaren i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;324&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section917&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section918&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;normalfallet
säkert känner sig tvingad, att anmäla frågan om häktning till Prop. 1986/87:112
domstolen redan anhällningsdagen eller vid anhållande i den misstänktes
frånvaro samma dag som beslutet verkställs. Kommande praxis kan nämli­gen med
de intentioner som finns i utredningsförslaget förmodas innebära, att åklagaren
med stor restriktivitet kommer att utnyttja möjligheten att vänta med denna
anmälan tills dagen efter anhållandet/verkställandet av meddelat anhållningsbeslut
och endast i rena undanlagsfall låta denna anmälan anstå till andra/tredje
dagen efter den lid som ovan angivits. Polis och åklagare ges då inte rimlig
möjlighet, alt i det ofta myckel pressande initialskedet av en utredning
koncentrera sig på denna ooch säkerställa primämppgifter, bevisning m.m. I stället
måste polis/åklagare huvudsakU-gen koncentrera sig pä formella procedurfrägor.
Stor risk föreligger där­med för att en sämre utredning presenteras, vilket
drabbar såväl den misstänkte som övriga inblandade parter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
berör kriminalpolisverksamhelen utanför kontorslid och hän­visar bl. a. till PB
81 kommande belänkande om melodfrågor. Våra kun­skaper om detta belänkande
stämmer inte helt med utredarens uppfatt­ning. Polisberedningen förordar i
stället att vissa utredningsuppgifter över­förs från kriminalpolisen Ull
ordningspolisen, bl.a. just de arbetsuppgifter som jourverksamhelen nu svarar
för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
utredarens förslag genomförs ökar kraven pä utredningsarbete kvälls- och
nattetid samt sön- och helgdagar. Det innebär all man tar personal frän yttre
övervakningsverksamhet till utredning och att man därmed motverkar
polisberedningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta vill vi uppmärksamma att utredaren alltför lättvindigt behand­lat
konsekvenserna för polisen och de kostnader detta för med sig. Han har fömlsalt
att det ökade behovet motsvarar 5000 anhållanden som vart och ett kräver 6 Ummar
ytterligare övertid motsvarande totalt 30 000 Ummar eller enligt våra
beräkningar 22 årsarbetskrafter. Han beräknar kostnaden för övertid till cirka
3 miljoner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har i inledningen av vårt remissyttrande redogjort för vår syn på hur ett
genomförande av eventuella förändringar bör ske. I detta beredningsar­bete
krävs en genomlysning av de ekonomiska, organisatoriska och per­sonalpolitiska
konsekvenserna av ett genomförande så att detta är klarlagt före ett eventuellt
beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ur
vår synpunkt är det oacceptabelt alt, som utredningen gör, konstate­ra att
förändringarna fömtsätter försämrade arbetsförhållanden för perso­nalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämndemännens
riksförbund: Det är dock förbundets bestämda upp­fattning att minst en
nämndeman, helst tre, ska delta i häktningsförhand­ling eftersom det är fråga
om eventuellt frihetsberövande. Därtill kommer att det med nuvarande ordning i
många mål uttalas klagomål över häkt­ningen. Ett ofta återkommande önskemål
från såväl åklagare som övriga parter är att nämndemän skulle ha funnits med
vid häktningsbesluten. Förbundet kan bara instämma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Insyn
i domstolars verksamhet är ett klart uttalat medborgerligt krav och&lt;br&gt;
intresse. Del är nämndemäns uppgift att uppfylla del kravet. Detta bör de&lt;br&gt;
göra genom att delta även i häktningsförhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section919&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section920&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i dagarna publicerade opinionsundersökningen om allmänhetens Prop. 1986/87:112
tilltro till domstolarna gör det än mer nödvändigt att medborgarna genom sina
nämndemän ges insyn i och inflytande på häktningar. Lekmannado-mare ska tillse
att bedömningama svarar mot allmänna rättsuppfattningar i samhället även vid
beslut om sådant frihetsberövande som häktning inne­bär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstol
ska la hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall och väga in individens
totala konkreta situation när den bedömer behovet av häkt­ning. Den ska väga
samhällets intresse av effektivitet i brottsbekämpnin­gen mot den skada som
drabbar den enskilde genom häktning. I denna bedömning bör samhället använda
sig av nämndemäns kunskaper och erfarenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dag får allmänheten ofta ett felaktigt intryck av alt nämndemän redan har
ansvar för häktningar, nämligen då det tillkännages all &amp;quot;tingsrätten har
häktat&amp;quot; en person trots att beslutet fattals av ensam domare utan medver­kan
av nämnd. Formuleringen är alltså missledande. Men det faktum att människor i
allmänhet tror all nämndemän medverkar i sådana domslut speglar en utbredd
rättsuppfattning, nämligen att nämndemän bör delta i varje beslut om frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämdemannaföreningarna
är beredda bistå tingsrätterna med listor på nämndemän som kan åta sig jourtjänsl
i samband med häktningsförhand­lingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:
Därest förslaget om snabbare häktningsprövning ska kunna ge­nomföras krävs en
utvecklad jourverksamhet inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet. Detta
medför behov av ytteriigare resurser. Utredning­en har endast gjort vissa
myckel preliminära beräkningar av detta behov. I ett senare beredningsarbete
krävs därför en genomlysning av de ekonomis­ka och organisatoriska saml
personalpolitiska konsekvensema av ett ge­nomförande i syfte att få dessa
frågor klarlagda före ett eventuellt beslut. I belänkandet redovisas inte
heller behovet av administraUv personal vid jourverksamhel inom polis- och
åklagarväsendet. Inom polisväsendet upp­står dessutom ytterligare resursbehov
på gmnd av ökade krav på teknisk utmstning. Vid den praktiska utformningen av
jourverksamheten inom domstolsområdet kan problem uppstå även på gmnd av den antalsmässigt
ojämna fördelningen mellan olika personalkategorier som måste tas i an­språk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammantaget
anser TCO att det är oacceptabelt att, som utredningen gör, konstatera att
förändringarna förutsätter försämrade arbetsförhållan­den för personalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK:
Beträffande de organisatoriska konsekvenserna av de föreslag­&lt;br&gt;
na lagändringama har utredningen inte anvisat några konkreta lösningar&lt;br&gt;
utan endast pekat på vissa förhållanden som påverkas genom förslagen.&lt;br&gt;
För åklagarnas del kommer ett genomförande av utredningens förslag att&lt;br&gt;
kräva omfattande organisatoriska förändringar, främst avseende den nuva­&lt;br&gt;
rande beredskapsverksamheten. Den mest påtagliga effekten för domsto­&lt;br&gt;
lamas del av en reform med kortare frister för anhållande och häktning är&lt;br&gt;
att del skulle bli nödvändigt att bygga upp någon form av beredskapsor­&lt;br&gt;
ganisation för att kunna hålla förhandlingar under veckoslut och helger -&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;326&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section922&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningen har beräknat
det ärliga antalet sådana förhandlingar till I 500.     Prop. 1986/87:112 En
annan påtaglig effekt av den föreslagna reformen är att antalet häkt­ningsförhandlingar
på vardagar kommer all öka kraftigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
JUSEK:s uppfattning är det inte möjligt att i avsaknad av förslag till
lösningar gå närmare in på frågan hur en beredskapsorganisation för domstolarnas
och åklagarnas del bör utformas. Frågan är komplicerad och åtskilliga praktiska
problem måste lösas innan man kan komma fram till en lämplig beredskapsform
eller motsvarande. Det är inte heller möjligt alt, innan organisationsfrågan
lösts, gå in pä frågan vilken ersättning som skall utgå till de olika
befattningshavarna inom domstols- och åklagarväsendet vid beredskap eller
motsvarande och för tjänstgöring under helger och veckoslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden
beträffande organisatoriska förändringar inom åklagarvä­sendet kommer att ske
inom ramen för åklagarkommitléns arbete. Motsva­rande överväganden för
polisväsendets del ingår i polisberedningens arbe­te. För domstolsväsendets del
finns inget motsvarandet fomm. Det är oklart på vilket sätt de olika verksamhetsområdenas
krav skall samman­smältas. JUSEK anser därför all organisaUons- och
ersättningsfrågorna måste göras till föremål för en särskild utredning, vari
representanter för arbetstagarorganisationerna skall ingå. Reformen får, enligt
förbundels mening, inte genomföras förrän ersättningsfrågan lösts på ett liltfredsstäl-lande
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har försökt uppskatta konsekvenserna för beläggningen pä de allmänna häktena
och lokaler där anhållna förvaras. Ett genomförande av utredningens förslag om skärpning
av fömlsättningarna för anhållande och häktning pä gmnd av recidivfara kommer
att leda till viss minskning av beläggningstiderna på häktena. En förkortning
av tidsfristerna i de fall detta inte medför häktningsanmälan och därå följande
beslut om häktning leder också till en viss minskning av beläggningstiderna.
Utredningen föreslår inte att polis- och åklagarväsendena tillförs ytterligare
resurser utöver viss ökad övertidsgottgördse och motsvarande. Vid sådant förhål­lande
kommer i övriga fall en förkortning av anhållningstidema att i stort sett
motsvara en förlängning av häktningstidema och således ej medföra en minskning
av beläggningstidema på häktena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna förkortningarna av fristema för häklningsanmälan och
häktningsförhandling kommer all leda Ull krav på ökad intensitet i fömn-dersökningarnas
bedrivande. Beredskapsåklagarna måste på ett helt annat sätt än som sker för
närvarande, oavsett vilken tid det är på dygnet, ge detaljerade direktiv för
utredningarnas bedrivande. Delta medför behov av fler och tätare kontakter med
utredningspersonalen. Även beredskapsåkla-gama måste i större omfattning resa
ut till de olika polisdistrikten. Dessa förhållanden i förening med att
åklagarna måste inställa sig i tingsrätterna för häktningsförhandlingar under
helgerna med åtföljande resor gör alt betydligt fler åklagare, räknat i
personår, måste engageras i denna verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarväsendet
är idag dimensionerat på sådant sätt att den kompensa­&lt;br&gt;
tion i form av tjänstgöringsfri tid som beredskapsåklagama åtnjuter inte&lt;br&gt;
innebär någon reell arbetslätlnad utan endast att arbetet förskjuts till andra&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;327&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section923&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section924&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tider. Oavsett om
organisationen byggs upp i form av jour eller beredskap     Prop. 1986/87:112
krävs därför att åklagarväsendet tillförs ytterligare personella resurser. Det
är inte tillräckligt att inom ramen för nuvarande personalkader till­skapa
någon form av &amp;quot;bakjour&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredaren
anser alt en hög kvalitet på kriminalpolisverksamheten under annan tid än konlorsUd
kan leda till kortare anhållningstider och till att misstänkta som grips
överhuvudtaget inte behöver anhållas. JUSEK anser att de föreslagna
förändringarna kommer all ställa sådana krav på polisens verksamhet att också resursema
här såväl kvalitativt som kvanUlalivt måste stärkas. Utredningen beräknar
endast tillskott i form av övertid. Förbundet vill understryka att de
organisatoriska förändringar som krävs inte får bygga på att den befintliga
personalen belastas med ytterligare övertidstjänstgöring utan att reella personella
resurser tillförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JUSEK
vill slutligen särskilt framhålla att ett ökat antal häktningsför­handlingar
under vardagar kommer att leda till att många redan alltför hårt arbetsbelaslade
domstolar måste tillföras ytterligare domarresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Villaägareförbund: Kvalificerad jourtjänst torde också ha den nyttan med sig
all frisläppande i brist på utredning minskar, att polisens arbete med
återhämtning av frisläppta minskar, att allmänhetens förluster genom förnyad
brottslighet minskar, all respekten och förtroendet för rättsskipningen ökar
(dvs. vänder).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
kriminaltekniska laboratorium: Statens kriminaltekniska labora­&lt;br&gt;
torium är också berört av utredningens förslag och borde därför ha givits&lt;br&gt;
tillfälle alt till RPS anmäla de resursbehov som blir följden av ett genomfö­&lt;br&gt;
rande av förslagen.-- RPS avser att tillsätta en arbetsgmpp för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;närmare
utreda konsekvensema av en förkortad häktningsUd. Med hänsyn Ull alt
laboratoriet inte haft den erforderliga liden att bedöma de resurser för
övertid och jourtjänstgöring som behövs för att påskynda behandlingen av vissa
ärenden kan laboratoriet nu enbart anmäla att sådana behov kommer alt finnas.
Laboratoriet fömtsätter alt det far deltaga i RPS fortsatta utredningsarbete
och att laboratoriets behov kan presenteras inom ramen för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 övriga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Jag vill i det förevarande sammanhanget ta upp en mera speciell fråga som
aktualiserats i riksåklagarens verksamhet, nämligen frågan om strciff-processudla
tvångsmedel i fall där RÅ begär resning till men för en tilltalad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
saken mot den tilltalade rättskraftigt avgjorts torde ingripande&lt;br&gt;
mot honom med anhållande och häktning eller andra straffprocessuella&lt;br&gt;
tvångsmedel enligt nuvarande regler vara uteslutet i vart fall till dess&lt;br&gt;
resning beviljats. Samtidigt kan del för att en framställning om resning&lt;br&gt;
skall kunna ske eller vara meningsfull erfordras att ett ingripande med&lt;br&gt;
tvångsmedel får göras mot den misstänkte. Vid mycket grov brottslighet&lt;br&gt;
kan t. ex. flyklfaran vara påtaglig. Ny vittnesbevisning kan föreligga, som&lt;br&gt;
dock inte fullt ut kan åberopas i resningsärendet på gmnd av kollusionsfara&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;328&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section925&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section926&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller rädsla från
vittnenas sida all träda fram öppet sä länge den misstänkte     Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är på fri fot. Ett fall av
sistnämnda slag har aktualiserats i praktiken. Del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör övervägas om en
ordning kan införas som löser konfliktsituationer som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de berörda, exempelvis
genom all högsta domstolen pä framställning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RA
i ett resningsärende får möjlighet att besluta om straffprocessuella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tvångsmedel i avbidan på
ställningstagandet i resningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Avslutningsvis vill jag framföra följande förslag. I RB finns
anvisningar om vem som kan väcka en fråga om vissa tvångsmedel hos rätten.
Exempel på sådana bestämmelser är RB 26:2, 26:4, 27:5, 27:16, 28:4. Som behörig
att väcka sädana frågor anges såväl undersökningsledaren som åklagaren. I vissa
mål fullgör vissa polis­män undersökningsledarskapel. Enligt de av RÅ och RPS i
samråd fast­ställda anvisningarna beträffande vissa frågor i samband med fömndersök-ningsledning
skall åklagare inträda som undersökningsledare bl. a. när fråga uppstår om
användande av tvångsmedel och del ankommer på under­sökningsledare alt jämlikt
24-28 kap, RB besluta därom (med vissa mind­re undantag) och när åtgärd av
domstol erfordras under fömndersökning­en. Detta är dock endast en
överenskommelse. Enligt min mening är det lämpligt all i detta sammanhang
utmönstra ordet undersökningsledare ur lagtexten så att del framledes klart
framgår att del ankommer på åklagaren att kommunicera med rätten i dessa
frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: Det är enligt hovrättens erfarenhet inte ovanligt att tings­rätt i
samband med dom på kortvarigt fängelsestraff förordnar att den tilltalade i
häkte skall avbida all domen vinner laga kraft mot honom. I enklare mål har det
vid fullföljd i sådana fall kunnat hända att huvudför­handlingen har hållits
före vadetidens utgång t. ex. därför att tiden för slraffavtjänandet närmade
sig slutet. Det är emellertid tveksamt om ett sådant tillvägagångssätt är
lagligt. Även om problemet kan väntas bli mera sällan förekommande om
utredningens förslag genomförs, synes ett klar­läggande uttalande erforderligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalvårdsstyrelsen:
Styrelsen har noterat en viss ökning av antalet personer tagna i förvar i häkte
enligt 81 § utlänningsförordningen. Det är oftast fråga om vuxna personer, men
kan också vara bam och ibland en hel familj eller delar därav. Placering i
häkte bör enligt styrelsens mening i dessa fall förekomma endast då inga andra
alternativ visat sig möjliga. Styrelsen anser det angeläget att möjligheterna
att placera denna kategori i häkte ytterligare begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: Utredaren har inte särskilt berört frågan om&lt;br&gt;
vem som i första hand bör besluta om straffprocessuella tvångsmedel i den&lt;br&gt;
misstänktes utevaro. Idag torde häktning i utevaro mycket sällan aktuali­&lt;br&gt;
seras innan åtal har väckts. Åklagaren fattar oftast beslut om anhållande,&lt;br&gt;
varefter häklningsframslällning inges först efter gripandet. Enligt de före­&lt;br&gt;
slagna reglerna blir domstolen involverad i fömndersökningen på ett myc­&lt;br&gt;
kel tidigare stadium. Frihetsberövande är en så ingripande åtgärd för den&lt;br&gt;
enskilde att det bör beslutas av domstol i alla de fall, där tiden medger det.&lt;br&gt;
Det kan därför enligt min mening finnas skäl att överväga regler som&lt;br&gt;
innebär att häktning skall vara det primära tvångsmedlet också när den&lt;br&gt;
misstänkte ännu inte har berövats friheten. Detta skulle kunna åstadkom-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section927&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section928&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mas genom
en skyldighet för åklagaren all göra häktningsanmälan redan     Prop.
1986/87:112 när beslut om anhållande i frånvaro fattas och, eventuellt, genom
att i viss mån begränsa möjligheterna att fatta sådana beslut. Reglerna om
förfaran-del i nuvarande 24 kap. 17 § RB bör då ses över (jfr vad som gäller
för t.ex. hemlig telefonavlyssning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I spedalmotiveringen, s. 184, har utredaren anfört alt del
torde få anses självklart att den som anhållits skall hållas i förvar. Den
nuvarande före­skriften i 24 kap. 11 § RB föreslås bl.a. därför bli avskaffad.
Enligt min mening bör bestämmelsen slå kvar. Mot bakgmnd av att del här gäller
inskränkningar i det gmndlagsfästa skyddet för den personliga friheten är det
väsentligt alt del finns en noggrann reglering av vad som skall eller får ske
med frihetsberövade personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglerna om kvarhållande för förhör i 23 kap. 9 § RB ger
inte utrymme för hållande av någon i förvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller i fråga om gripna personer finns någon
bestämmelse som medger att de blir inlåsta. Ett sådant förfarande har utbildats
i praxis och synes ha godtagits av lagstiftaren i samband med införandet av
behand­lingslagen. Den lagstiftningen reglerar dock inte i sig fömlsättningarna
för intagning i häkte eller i polisarrest ulan endast hur de människor som
förvaras där skall behandlas. Det bör därför snarare övervägas om det bör
införas en regel om att en gripen person får hållas i förvar under vissa fömtsättningar.
I de flesta fall bör anhållandefrågan ha klarats ut innan del blir aktuellt att
låsa in den frihetsberövade. I nuvarande praxis förekom­mer det emellertid,
enligt vad jag har erfarit\ att gripna personer mer eller mindre regelmässigt
sätts i arrest eller på häkte i avvaktan på anmälan till åklagare, 24:8-förhör (ersätlningsförhör)
och/eller beslut i anhållningsfrå­gan. Detta är något som knappast kan ha varit
avsett och som enligt min mening inte bör vara nödvändigt annat än i
undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningen Sveriges länspolischefer och Föreningen
Sveriges polis­chefer:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningarna har försökt att belysa något av polisens
situation i nuläget. Del bör noteras, alt det är fråga om realistiska fakta
utan försök till vare sig positiv eller negativ prägling. Del kan i detta
sammanhang påpekas, alt såväl länsstyrelser, polisstyrelser som
arbetstagarorganisationer vid sam­råd med bl.a. rikspolisstyrelsen allt
kraftigare har framhållit, att det inte längre finns utrymme kvar - i någon mån
av betydelse - för ytterligare ompriorileringar. Polisens resurser är nu
utomordentligt hårt ansträngda inom alla verksamhetsformer. En ytterligare
försämring av personaltill­gången och/eller tillförande av ytterligare
arbetsuppgifter skulle medföra stora svårigheter att bibehålla en effektiv
polisorganisation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningarna vill - med de reservationer som ovan påpekats
- givetvis medverka till genomförandet av betänkandets förslag men anser alt
tid­punkten är fel vald, när del föreslås all träda i kraft den 1 juli 1986.
Del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Jfr JO:s ämbetsberättelse 1983/84 s. 60 och 1984/85 s.
135 samt RPS PS 1984:2. ' Se t,ex. JO:s ämbetsberättelse 1985/86 s. 100.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;330&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section930&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vore olyckligt och skulle
sannolikt av alla berörda myndigheter mottas     Prop. 1986/87:112 negativt om
vederbörande myndigheter ej har personella resurser för att klara reformens
förslag. För polisens del är det inom nuvarande budgetra­mar en omöjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreslås därför i första hand all reformen uppskjuts under minst ett år och all
slatsmaktema under denna lid förbereder sig genom att ge aktuella myndigheter
erforderliga resurser och förberedelselid för att klara av genomförandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra hand föreslås att - i vart fall polisen - Ulldelas antingen avsevärt
flera överlidstimmar till de enskilda polisdistrikten eller ännu helh-e ett
&amp;quot;centralt övertidskonlo&amp;quot; där överUd som uppkommit på grund av
reformen får föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
andrahandsförslag har naturiigtvis sina brister, men det är tänk­bart att
polisen för sin del övergångsvis genom ytterligare övertidstjänsl-göring kan
medverka till reformens genomförande. På sikt måste emeller­Ud polisen
tillföras ytteriigare personella resurser för att på ett rimligt sätt - och
utan personalförslitningar - snabbi kunna presentera effektivt genomförda
brottsutredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Närmare synpunkter på de enskilda lagförslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
kap. 12 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO
: Lagmmmet bör ges en sådan utformning all häktningsförhandling på
gripandeorten endast kan ske då särskilda skäl talar för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 1 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
För att häktning skall kunna komma ifråga krävs enligt huvudregeln all del i
straffskalan ingår fängelse i minst ett år. I förslaget uttrycks detta på så
sätt att misstanken skall avse ett brott där straffet är fängelse minst ett år.
Detta uttryckssätt är enligt min uppfattning svårbegripligt och jag förordar
att den nuvarande lydelsen av stadgandet bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Vad gäller den språkliga utformningen av den sistnämnda bestäm­melsen vill jag
emellertid starkt understryka den kriUk mot utredningens förslag som framförts
av bl. a. överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande lokutionen &amp;quot;brott för vilket är stadgat fängelse   &amp;quot; bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bibehållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om bestämmelsens lydelse instämmer jag i den kriUk som över­åklagaren i
Stockholms åklagardistrikt anfört mot ullrycket &amp;quot;fly utom­lands&amp;quot;. Den
nuvarande lydelsen &amp;quot;bege sig från riket&amp;quot; är mera adekvat. Jag
ansluter mig också Ull de synpunkter som överåklagaren i Umeå anfört i fråga om
uttrycket &amp;quot;bosatt här i landet&amp;quot;. Till undvikande av tolkningssvårigheier
bör den av överåklagaren föreslagna formuleringen &amp;quot;om han inte är
stadigvarande bosall här i landet&amp;quot; användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Jag är tveksam om den valda&lt;br&gt;
lokutionen i §:s första stycke &amp;quot;ett brott, där straffet är fängelse i
minst eft&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;331&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section931&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section932&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;år&amp;quot; adekvat beskriver
det brott som ska kunna gmnda häktning. Någon     Prop. 1986/87:112 saklig
förändring av nu gällande regler är inte åsyftad. Den föreslagna lydelsen är
inte klar. Den för närmast tanken Ull brott, för vilket slraffmini­mum är
fängelse ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Utredningen föreslår i första stycket att det skall föreligga
påtaglig risk för flyktfara och kollusion och anger att detta betyder att i det
enskilda fallet skall föreligga omständighe­ter som innebär en konkret fara för
flykt eller kollusion. Detta är enligt min mening vad som gäller idag. Omformuleringen
innebär således ingen för­ändring, vilket måste kraftigt understrykas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
i tredje stycket innebär att vid skälig misstanke om så allvarligt brott, som
avses i paragrafens andra stycke, måste kollusionsfara, flykt­fara eller recidivfara
visas föreligga om häktning skall ske. Föreligger sannolika skäl för brottet
skall häktning ske såvida det inte är uppenbart att inget av de särskilda häklningsskälen
finnes. Praktiskt sett kanske allUd något av de särskilda häktningsskälen
finnes i utredningens början, men konstmktionen är ändå stötande enligt mitt
förmenande. Bestämmelsen i tredje stycket bör hänvisa till såväl första som
andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Lokutionen &amp;quot;brott för vilket är stadgat
fängelse ett år eller däröver&amp;quot; har ersatts med &amp;quot;ett brott, där
straffet är fängelse i minst ett år&amp;quot;. Även bortsett från att den nya
formuleringen synes språkligt oklar, finns det inte någon anledning att nu
frångå det vedertagna uttrycket &amp;quot;är stadgat&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Eftersom straffet för många brott är fängelse i högst ett år
och häktningsmöjlighelen bör finnas kvar vid sådana brott anser vi dock att den
gällande lydelsen av 1 § RB bör behållas, dvs &amp;quot;fängelse ett är eller
däröver&amp;quot;. Enligt förslaget, &amp;quot;fängelse i minst ett år&amp;quot;,
bortfaller annars häktningsmöjlighelen i normalfallet för brott varpå kan följa
fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luleå
tingsrätt: I författningsförslagel har en språklig justering gjorts beträffande
etlårsregdn - &amp;quot;för brott, för vilket är stadgat fängelse ett år eller
däröver&amp;quot; — har ändrats till &amp;quot;för ett brott, där straffet är fängelse
i minst ett år&amp;quot; (24 kap. 1 § I stycket och även 25 kap. 1 § 2 stycket RB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna lydelsen är tvetydig och den leder närmast tanken till att minimistraffet
för brottet skall vara fängelse ett år, något som uppenbarli­gen inte avsetts.
Om den nuvarande lydelsen inte kan användas fortsätt­ningsvis, kan man skriva
&amp;quot;för ett brott där lagen innehåller att straffet kan bli fängelse ett år
eller däröver&amp;quot; eller &amp;quot;för brott, där straffstadgandet innehåller fängelse
ett år eller mer&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Enligt RPS mening leder den föreslagna formuleringen tanken till brott med ett minimislraff
på fängelse ett år, vilket alltså inte är avsett. Den nuvarande formuleringen
bör därför behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudmän: I paragrafen föreslås att häktning skall få ske&lt;br&gt;
om misstanken avser &amp;quot;ett brott, där straffet är fängelse i minst ett
år.&amp;quot; Till&lt;br&gt;
skillnad från det väldefinierade &amp;quot;för brottet är stadgat&amp;quot; (NJA &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1964,
s.&lt;br&gt;
134 ff) ger förslagels ordalag intryck av att den aktuella gärningen måste ha&lt;br&gt;
ett slraffvärde om minst ett års fängelse, vilket uppenbarligen inte har varit&lt;br&gt;
avsikten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;332&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section933&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section934&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: En språkfråga bör beröras. Utredaren säger Prop. 1986/87:112 (s.
184 y) alt för det häktningsgmndande brottet liksom hittills skall vara stadgat
fängelse i ett år eller däröver. Detta har i den föreslagna lagtexten, (1 §),
fått en modernare språkdräkt, nämligen brott &amp;quot;där straffet är fängel­se i
minst ett år&amp;quot;. Uttrycket är vilseledande eftersom det språkligt torde betyda
alt minimistraffet skall vara fängelse ett år medan det är maximi­straffet som
åsyftas. Det är vedertaget juridiskt språkbruk att tala om det straff som
&amp;quot;är stadgat&amp;quot; för ett brott och förbundet anser att man inte bör
frångå detta språkbmk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
lagförslaget har häktningsgrunderna fördelats sä att flyktfaran och kollusionsfaran
behandlas under punkt 1 medan recidivfaran behandlas under punkt 2. I häklningsframställningar
och häktningsbeslut bmkar ofta hänvisning ske till lagtexten i fråga om häktningsgrunderna.
Det skulle därför vara Ull fördel för del praktiska rätlslivet all endast en häktnings­grund
behandlas i varje punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
i lagtexten föreslagna uttrycket &amp;quot;om straffet för brottet inte är Undrigare
än fängelse i tvä år&amp;quot; är emellertid otydligt. Tidigare har förbun­det
framhållit att det är vedertaget juridiskt språkbmk alt tala om det straff som
är &amp;quot;stadgat&amp;quot; för ett brott när man åsyftar brottets slraffskala.
Därifrån skall skiljas både det straff som &amp;quot;kan följa&amp;quot; på ett brott
och del straff som kan beräknas bli utdömt i det enskilda fallet. Uttrycket
&amp;quot;är för brottet ej slagdat lindrigare straff' bör behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
polisförbundet: Enligt vår uppfattning är lagtexten oklar. Den nu gällande
formuleringen &amp;quot;för vilket är stadgal fängelse ett år eller där­över&amp;quot;
innebär alt det krävs alt del ingår fängelse ett år eller mer i straffska­lan.
I utredningen finns, så vitt vi sett, inget som tyder på att det är avsikten
alt förändra detta, men lagtexten &amp;quot;där straffet är fängelse i minst ett
år&amp;quot; måste anses innebära alt minimistraffet är fängelse i minst ett år. Om
detta är avsikten är det ur vår synpunkt oacceptabelt. I annat fall bör den nu
gällande lydelsen behällas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 2 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; RB&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
I förslaget stadgas bl. a. att del skall finnas en påtaglig risk för alt den
misstänkte genom att fly utomlands undandrar sig lagföring och straff.
Uttryckssättet &amp;quot;fly utomlands&amp;quot; är enligt min uppfattning onödigt
värde­laddat. Jag anser att stadgandet skall kunna tillämpas även mot någon som
utan att direkt fly har för avsikt att lämna landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: &amp;quot;Påtaglig risk&amp;quot; bör i konse­kvens med vad som anförts
beträffande 1 § I stycket 1 p (se under avsnitt 2.2 De särskilda häktningsfömtsättningarna)
ändras Ull &amp;quot;skäligen be­faras&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Beträffande utredningens förslag&lt;br&gt;
till regler i 2 § kan följande sägas. Enligt specialmoUveringen (s. 185) har&lt;br&gt;
det endast gjorts en saklig förändring beträffande beviskravet för flyklris-&lt;br&gt;
ken. Den invändning jag anfört mot begreppet &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; kvarstår&lt;br&gt;
även för detta fall. 1 övrigt har enligt utredningen endast vissa språkliga&lt;br&gt;
justeringar gjorts. Frågan är om så verkligen är fallet, även om utredning-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;333&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section936&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ens syfte inte varit
annat. I nuvarande 2 § anges &amp;quot;så ock om han saknar     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hemvist inom riket&amp;quot;.
I utredningens förslag anges &amp;quot;om han inte är bosatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;här i landet&amp;quot;. Enligt
min mening är det inte självklart att dessa två begrepp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttrycker samma sak. En
bosättning kan vara tillfällig medan ett hemvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ger
uttryck för en mer stadigvarande bosättning (jfr Juridikens termer).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna regeln utesluter utrymme för anhållande och häktning även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
högst tillfälliga bosättningar. För att tvekan inte skall uppstå om att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon
saklig förändring inte är åsyftad bör den nya regeln ges följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lydelse,
&amp;quot;om han inte är stadigvarande bosalt här i landet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Ytterligare en språk­lig ändring har jag erinran
mot. Del gäller utbytet av uttrycket &amp;quot;begiva sig från riket&amp;quot; mot
&amp;quot;fly utomlands&amp;quot;. Ordet &amp;quot;fly&amp;quot; är alltför dramatiskt och är
väl för övrigt inte heller adekvat på den för Ullämpningen av 2 § vanliga
situationer, att en utlänning pä tillfällig vistelse här, avser alt resa hem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Behov alt häkta finns i de flesta fall endast då
identiteten ej är fastställd. Jag har dock inte någon erinran mot paragrafens
lydelse, då ett anhållande, som dock ej behöver övergå i häktning, måste kunna
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudsmän: I paragrafen har uttrycket &amp;quot;begiva sig från riket&amp;quot; ändrats
Ull &amp;quot;fly utomlands&amp;quot;. Delta leder närmast tanken till att den
misstänktes enda syfte med en eventuell utlandsresa skulle vara att undan­dra
sig lagföring eller straff. Den nuvarande lokutionen visar tydligare alt
undandragandel i sig inte behöver omfattas av något uppsåt ulan all det räcker
med det faktum att han kan befaras lämna landet med den angivna effekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Det kan förtjänas påpekas att i den föreslagna lagtexten orden
&amp;quot;namn och hemvist&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;namn och adress&amp;quot;. Ordet
adress är otydligt såtillvida att det är oklart om därmed menas bostadsadress
eller postadress. Jfr RB 33:1 som skiljer på hemvist pch postadress. De vill
också synas som om del är en mer långtgående förplik­telse all uppge sin adress
än att uppge sitt hemvist, eftersom del senare kravet torde vara uppfyllt om
man anger hemorten eller i vart fall hemför­samlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 3 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
I detta sammanhang bör uppmärksammas alt, som flera underremiss-inslanser (till
RÅ) framhållit, förbudet mot häktning i fall då det kan antas att den
misstänkte kommer att dömas till endast böter inte som utredning­en föreslagit
kan placeras i 3 § utan att lydelsen ändras så att det klart framgår alt regeln
inte gäller häktning enligt 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Kalmar: Jag har här bara den synpunkten,&lt;br&gt;
all sista meningen i §:s första stycke bör utgå och föras över till I §. Som&lt;br&gt;
häklningsförbudsregeln nu placerats, kommer den att rikta sig också mot&lt;br&gt;
sådan häktning, som ska och bör kunna ske enligt 2 §. Jag fömtsätter&lt;br&gt;
nämligen - såvitt jag förslår är detta också utredningens ståndpunkt&lt;br&gt;
(s.137- 138, särskilt s. 138 nederst) alt häktningsförbud inte ska gälla vid&lt;br&gt;
vägran att uppge namn och adress. Den som misstänks - för att ge ett&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;334&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section938&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;exempel - för ett trafiknykterhetsbrott
av sådant slag som normalt ger en     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bölespåföljd, bör således
också fortsättningsvis kunna häktas vid sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vägran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Västerås: Alt nuvarande I § fjärde stycket flyttats till förslagets 3 §
första stycket tredje punkten innebär att bestäm­melsen blir tillämplig även på
de häktningsfall, i vilka 2 § är tillämplig. Inte ens gripande kan ske av t.
ex. i utlandet bosatta som smiter från hotellnota.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        praktiken
torde 2 § bli obsolel i de fall, då påföljden endast kan förväntas&lt;br&gt;
bli böter, vilket normall är fallet för brott, som inte stadgar fängelse i
minst&lt;br&gt;
ett år. Jag föreslår alt bestämmelsen kvarstår i 1 § som ett fjärde stycke.&lt;br&gt;
Genom den proportionalitetsregel som införs i 3 § första stycket tillgo­&lt;br&gt;
doses ändock utredarens intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Såsom sista punkt i första stycket i den föreslagna lydelsen av 3 § har
utredningen intagit det häklningsförbud i bötesfall som nu återfinns i sista
stycket i 1 §. Av utredningen anförda motiv (s. 142 och 186) ger vid handen att
utredningen inte åsyftat någon ändring i förhållande till nu gällande ordning.
Den placering regeln fått innebär emellertid att den är tillämplig även i de
fall som regleras i 2 §. Regeln i 2 § går då inte all tillämpa pä det sätt som
är avsett och överhu­vudtaget aldrig vid ren bötesbrottslighet. Som den här
förbudsregeln en­dast tar sikte på förhållanden som regleras i 1 § är dess
naturliga placering i detta lagmm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Stockholms åklagardistrikt: Bestämmelsen om förbud mot häktning i fall då
endast böter kan antas bli ådömda har enligt förslaget flyttats från 1 § till 3
§. Härigenom har den kommit att gälla också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §,
vilket uppenbarligen inte varit avsett och rimligen inte heller kan&lt;br&gt;
komma i fråga. Om den aktuella bestämmelsen placeras i 3 § bör den anges&lt;br&gt;
gälla endast &amp;quot;häktning enligt 1 §&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Del är rimligt att införa en proportionalitetsregel
med föreslaget innehåll. Att flytta förbudet mot häktning vid bötesbrott från 1
§ fjärde stycket till 3 § är dock fel. Delta gör det enligt min mening omöjligt
alt anhålla enligt 2 §, vilket ju enligt lagstif­taren skall vara möjligt om
del är oundgängligen nödvändigt. Förbudet skall stå kvar i 1 § sista stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Sala åklagardistrikt: Med den nya lydelsen går det enligt vårt förmenande ej
att anhålla utlänning (som kanske ej vill uppge sitt namn) för bagalellbrotten
enligt nuvarande 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Lycksele åklagardistrikt: Utredningen syns inte ha satt förslaget i 3 § om
alt häktning inte ska fä ske om den misstänkte kan antas dömas endast till
böter i samband med prakUsk verklighet. Del föreslagna undantaget medför ju aft
2 § här inte kan tillämpas i nu avsedda fall. Förutsättningen för gripande
enligt 7 § bortfaller även eftersom an-hållnings/häklningsgmnd saknas.
Objektivt sett torde det nämligen i de flesta fall redan från början, dvs.
redan när gripande ifrågasätts, finnas möjlighet att &amp;quot;anta&amp;quot; vilken
påföljd som kan bli aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: I förslaget upptas det redan nu gällande förbudet (jfr 1 §&lt;br&gt;
Qärde stycket) mot häktning vid brott som kan antas medföra böter.&lt;br&gt;
Genom att bestämmelsen enligt förslaget placeras efter stadgandet i 2 §,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;335&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section939&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section940&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
innehåller att häktning under vissa förutsättningar får ske oberoende Prop.
1986/87:112 av brottets beskaffenhet, blir det oklart om häktning enligt 2 §
får ske när brottet i det särskilda fallet kan antas bara medföra böter.
Utredningen har inte avsett alt föreslå någon ändring pä denna punkt. Även om
häktning på grund av bötesbrott bör vara en ren undantagsföreleelse, måste
möjlighe­ten att tillgripa häktning i dessa fall dock behållas. En redaktionell
överar­betning av 3 § bör ske för att klargöra att den inte innebär någon
inskränk­ning av vad som gäller enligt 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Se under avsnitt 7 Reseförbud — anmälnings­skyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: I lagförslaget har den nuvarande regeln i 1 § fjärde stycket om
förbud mot häktning då det kan antas att påföljden blir endast böter flyttats
till 3 § första stycket. Detta har fått den ofömtsedda -eller i vart fall inte
kommenterade - följden att häktning även i de fall som avses i 2 § (den
misstänkte undandrar sig att uppge namn etc. eller är bosalt utomlands) blir
utesluten om påföljden kan antas inte bli annat än böter. Därigenom berövas 2 §
en stor del av sitt tillämpningsområde. Enligt förbundets mening bör förbudet
mot häktning vid bölespåföljd inte gälla de situationer som avses i 2 §.
Indirekt är häktningsmöjligheten av betydelse för all förmå misstänkta som är
bosatta utomlands alt deponera bötesbelopp. Förbundet anser att bestämmelsen
bör föras till 1 § eller förses med inskränkningen att den skall gälla endast
fall som avses i 1 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 4 och 5 §§ RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 6 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Beträffande den ordning som föreslås i 24 kap. 6-8 §§ RB kan följande
sägas. Det är bra att lagen nu formellt ger utrymme för den ordning med s. k. ersätlningsförhör
som nu förekommer i praxis. Beträffande de som är anhållna i sin frånvaro anför
utredningen (s. 187) att det är viktigt all den misstänkte blir förhörd så
snart del kan ske efter frihetsberövandet. I de flesta fall skall ett förhör
kunna hållas innan anmälan till åklagaren görs. Det sätt varpå utredningen
utformat sitt för­slag till lagtext för 6 § ger emellertid inte utrymme för en
sådan ordning. Där anges &amp;quot;skall, så snart beslutet har verkställts,
anmälan om detta göres hos åklagaren&amp;quot;. Utrymme för att avvakta ett
kommande förhör finns ej. Den rimliga ordningen borde ju vara att det i
normalfallet alltid först hålls ett förhör som syftar till att fastställa den
misstänktes identitet och kontrol­lera fömtsättningama för att ett frihetsberövande
föreligger. Därefter kon­taktas åklagaren som har att ta ställning Ull den
fortsatta ordningen. Lag­texten bör utformas så att detta också är formellt
möjligt så vt fortsätt­ningsvis slipper en ordning som hittills rått med de s.
k. ersätlningsför-hören.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Västerås åklagardistrikt: Av ordalydelsen och&lt;br&gt;
meningarnas inbördes förhällande bibringas man den uppfattningen att&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;336&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section942&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åklagaren skall pröva anhållningsfrågan
innan förhör skett med den an-     Prop. 1986/87:112 hållne. Om man i 7 § kan
godta nuvarande praxis, att polisen utan åklaga­rens uppdrag håller förhör med
misstänkt gripen innan anmälan Ull åklaga­ren sker måste man desto hellre
acceptera att polisen håller förhör med en redan anhållen innan anmälan till
åklagare sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 7 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Se under 24 kap. 6 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudsmän: Att en polisman får gripa en misstänkt, när ett beslut om anhållande
&amp;quot;inte utan fara kan avvaktas&amp;quot; visar bättre än &amp;quot;i brådskande
fall&amp;quot; att det är utredningshänsynen som är avgörande för gripanderälten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 8 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: I specialmotiveringen - s. 187 — utgår utredningen ifrån att
åklagaren skall tillkallas i tveksamma fall. Detta förhållande bör än tydligare
anges genom att tas in i lagtext. I fall då åklagare inträtt som
undersökningsledare bör denne givelvis alltid kontak­tas i frågor om
tvångsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndihgeten
i Västerås: Lagtexten är här oklar. Ordet &amp;quot;detta&amp;quot; torde syfta på &amp;quot;frihetsberövandet&amp;quot;
men kan syfta på &amp;quot;förhöret&amp;quot;. Oavsett denna oklarhet är del
uppenbarligen resultatet av förhöret, som måste delges åklagaren, om frigivande
inte sker. Det är på gmndval av förhöret, som åklagaren kan bygga ett beslut om
anhållande eller frigi­vande. Förfrågan om åklagarens ställningslagande till,
om saken kräver hans personliga närvaro, är ofta meningslös om inte ett förhör
föreligger. Ifrågavarande punkt bör därför enligt min mening ges lydelsen:
&amp;quot;Friges inte den misstänkte i samband med förhöret skall gripandet
skyndsamt anmälas hos åklagaren&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
tidigare anmärkts bör i Ullämpningsföreskrifter anges att den polis, som
beslutar om frigivande skall fylla visst kvalitetskrav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagaren
måste såsom utredningen framhåller i den särskilda motive­ringen ges möjlighet
att komplettera utredningen och ges möjlighet att själv höra den misstänkte.
Enär behovet kan uppstå utom kontorstid och en resa kan erfordras, ifrågasattes
om inte den oundvikliga tidsutdräkten bör kom­ma Ull uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Se under 24 kap. 6 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Göteborgs åklagardistrikt: I detta sammanhang&lt;br&gt;
vill jag peka på den egendomliga diskrepans som finns i den föreslagna 8 §&lt;br&gt;
vad gäller skyndsamhetskravet. Det förefaller omoUveral alt delta krav&lt;br&gt;
pendlar mellan &amp;quot;så snart ske kan&amp;quot; (förhör med den gripne)
&amp;quot;skyndsamt&amp;quot;&lt;br&gt;
(anmälan till åklagare) samt &amp;quot;omedelbart&amp;quot; (åklagarbeslut). Den gripnes
Ud&lt;br&gt;
som frihetsberövad är väl inte av olika kvalitet beroende av vem som&lt;br&gt;
handhar beslutsfunktionen. Det kan också i delta sammanhang pekas på&lt;br&gt;
att förutsättningarna för när polis får frige någon som har gripits för brott&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section943&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section944&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dvs.
aU det är uppenbart all det saknas gmnd för fortsalt frihetsberövande Prop.
1986/87:112 bör framgå i 8 §. Anmälan bör sålunda alltid ske t. ex. om förhöret
inte kan genomföras omedelbart (drogpåverkad m. m.). Vidare synes det förvånan­de
all krav uppställes på att grunden för ett anhållningsbeslut skall anges i
samband med all beslutet fattas medan något krav inte uppställes på åklagaren
att före häktningsförhandlingen precisera på vilken gmnd han yrkar häktning
(jfr s. 149 i betänkandet).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Enligt tredje stycket skall åklagaren, sedan ett gripande anmälts för honom,
&amp;quot;omedelbart&amp;quot; bestämma om den misstänkte skall anhållas eller friges.
Formuleringen slår i mindre god överensstämmelse med utred­ningens uttalande,
att åklagarens beslut kan uppskjutas för att skaffa bättre beslutsunderlag (s.
188). Bättre vore kanske att skriva &amp;quot;snarast&amp;quot;, &amp;quot;utan
dröjsmål&amp;quot; eller dylikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 9 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 10 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ
Utgångspunkten för fristberäkningen har i 10 och 11 §§ beskrivits på olika
sätt. I klarhetens intresse bör beskrivningen vara enhetlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Tolkningen på s. 145 av be­greppet &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; i
10 § första stycket kan godtagas om den jämställes med vad som sagts på s. 151
under punkt 11.6 om transporter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran om slopande av paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Västerås åklagardistrikt: Utgångspunkten för den föreslagna lagstiftningen är
Europakonventionens krav på en frist på högst 4 dagar efter det faktiska frihetsberövandet.
I 10 § har man emeller­tid till skillnad från i 11 § anhållandedagen som
utgångspunkt. Dagen för gripande och dagen för anhållande är ej alltid
densamma. Olika utgångs­punkter kan vara ägnade att leda till misstag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
s. 150 framhålls, att det faktiska frihetsberövandet skall vara utgångs­punkten
för åklagarens anmälan av häktningsfrågan medan det på s. 145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;står
att anmälan skall ske i regel samma dag som anhållandet har skett &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.
Oklarheterna bör undanröjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
till munUig anmälan om häktning är bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Förslaget innebär att åklagaren under vissa fömtsättningar kan vänta med att
anmäla häklningsfrågan till domstolen till fjärde dagen efter gripandet. I
dessa fall kommer alltså häktningsanmälan att göras samma dag som
häktningsförhandlingen skall äga mm. RPS vill inte bestrida att det ibland
torde komma att finnas skäl att dröja med häktningsanmälan till fjärde dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
kan dock vålla olika praktiska problem, som åtminstone borde&lt;br&gt;
behandlas i lagmotiven. Hur skall tingsrätten exempelvis göra om häkt­&lt;br&gt;
ningsanmälan kommer in så sent den Qärde dagen all häktningsförhandling&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;338&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section945&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section946&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte hinner hållas samma
dag? Man bör därvid ta ställning till om domsto-     Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lama kan begränsa
mottagningen av häklningsanmälningarna till viss tid på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket anges att den anhållne och hans försvarare skall under­rättas då
åklagaren anmält häklningsfrågan till domstolen. Enligt RPS mening bör det ur
lagtexten framgå vilken myndighet som svarar för underrättelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: I 10 § sägs att åklagaren till rätten skall
&amp;quot;anmälafrågan om häktning&amp;quot;. Denna skrivning står ej i
överensstämmelse med 12 §, där del talas om att &amp;quot;den som yrkat
häktning&amp;quot; skall vara närvarande. Föreningen föreslår följande lydelse i 12
§ &amp;quot;Den som anmält frågan om häktning ...&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 11 §RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ:
Se under 24 kap. 10 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Se under 24 kap. 10 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran om slopande av paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Västerås: Se undder 24 kap. 10 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt: Se under avsnitt 4.2. Utgångspunkt för fristberäkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: 1 10 § i förslaget stadgas mot slutet att om åklagaren inte
anmäler frågan om häktning senast tredje dagen efter del faktiska frihetsberövandet,
skall den misstänkte omedelbart friges. Någon motsvarighet finns inte i 11 §
och 15 § sista stycket för del fall häktnings­förhandling inte hållits senast
fyra dagar efter frihetsberövandet. Av moti­ven, s. 146 &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;X, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framgår
alt sådant kan inträffa endast i extrema undanlags­fall. Vi anser dock alt del
bör göras klart alt den misstänkte skall släppas, om inte häktningsförhandling
har hållils inom den Ud som anges i bestäm­melsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 12 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ett synnerligt hinder mot att den anhållne ej är
närvarande skall kunna vara att det ej varit möjligt att inställa denne på
grund av exempelvis dimma, oväder e. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Västerås åklagardistrikt: Del torde i många fall uppstå stora problem alt få fömndersökningshandlingar
tillgängliga vid häktningsförhandlingen. Utskrift av protokoll tar tid. Koncept
saknas som regel eftersom förhören finns intalade på band. Skilda polismän har
hållit förhören i utredningen. Domstolen kommer därför att fatta sitt beslut
inte bara på magrare underlag än nu utan också på sämre redovisat material.
Kanske behöver utredningsmannen i stor utsträckning vara närvarande vid
häktningsförhandlingen för att bistå åklagaren med uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: Se under 24 kap. 10 § RB.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;339&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section947&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section948&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24 kap. 13 § RB&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 14 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Västerås åklagardistrikt: Innebörden av &amp;quot; .... skall rätten förordna att
den anhållne omedelbart skall friges.&amp;quot; är densam­ma som förut. När nu
tillfälle ges kan ifrågasättas om inte ordalydelsen bör förtydligas så att det
framgår att den anhållne ej längre skall hållas häktad i målet. Fall har
inträffat där kriminalvården tolkat rättens beslut om frigivn­ing bokstavligt,
trots att vederbörande på annan gmnd var berövad frihe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
Sveriges åklagare: I paragrafen stadgas följande: &amp;quot;Beslutas ej häktning,
skall rätten förordna alt den anhållne omedelbart skall friges&amp;quot;. Enligt
föreningens mening bör i stället slå; &amp;quot;Beslutas ej häktning, skall rätten
förordna att den mot vilken häktningsyrkandet riktats ej längre skall vara
anhållen&amp;quot;. Del har nämligen inträffat att kriminalvården misstolkat
rättens beslut att den anhållne skall friges och frigivit den som skall vara frihetsberövad
på annan gmnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 15 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Umeå: Beträffande paragrafens tredje stycke reser sig en del frågetecken. Där
stadgas en anmälningsskyldighet Ull rätten så snart ett häktningsbeslut som har
fatlats i den misstänktes ute­varo har verkställts eller då hindret för den
misstänktes närvaro har upp­hört. Vem är ansvarig för att denna
anmälningsskyldighet iakttages? Det är ju inte alls säkert att åklagaren har
verkat för häktningsbeslutets tillkomst eller ens varit närvarande då det
fattals. I lagtexten bör det fastslås vem som är skyldig tillse att en sådan
anmälan görs. Denna skyldighet bör läggas på åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Södra
Roslags tingsrätt: Se under 24 kap. 11 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24
kap. 16 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten
i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
Om den Ud, som domstolen har medgivit åklagaren för att väcka&lt;br&gt;
åtal, inte räcker till får rätten medge förlängning av tiden. Enligt andra&lt;br&gt;
stycket skall den misstänkte och hans försvarare beredas tillfälle att yttra&lt;br&gt;
sig över åklagarens framställning om förlängning. Detta torde innebära att&lt;br&gt;
bägge skall få tillfälle att yttra sig, såvida inte den misstänkte utställt&lt;br&gt;
fullmakt. Enligt RPS mening torde det i regel räcka med att den offentlige&lt;br&gt;
försvararen yttrar sig, varför &amp;quot;och&amp;quot; lämpligen kan utbytas mot
&amp;quot;eller&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;340&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section949&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section950&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 kap. 17
§ RB&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i Västerås: Åklagaren bör ges
möjlighet att frige häktad, när enligt hans mening häktningsskäl icke längre
föreligger. En sådan bestämmelse bör ur systematisk synpunkt införas i denna
para­graf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Södra Roslags tingsrätt: Vi har tidigare tagit upp frågan
om upphävande av häktningsbeslut. Enhgt utredningsmannen, s. 191, skall
upphävande av en häktning även kunna ske pä tjänstgöringsfria dagar. Vi anser
alt det bör klargöras att åklagaren får befogenhet att släppa en misstänkt, när
skäl för häktning inte längre föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 18 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt: Beträffande 18 § p 2 vill hovrätten anmärka
att det redan av förslagets 17 § andra stycket följer att den misstänkte skall
friges om del inte längre finns skäl för häktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 19 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i Vänersborg: Möjligheten att
göra en konkret bedömning av förekomsten av de särskilda häktningsgmnderna är i
princip störte vid bestämmandel av domen än i inledningsskedet av förundersök­ningen.
Av denna anledning accepteras termen &amp;quot;påtaglig risk&amp;quot; i föreva­rande
fall trots vad som sagts beträffande 24 kap. I § 1 st 1 p RB m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholms tingsrätt:: Om förslaget på denna punkt trots
allt genomförs vill tingsrätten peka på följande. Enligt förslaget till ny
lagtext i 19 § skall gälla i princip detsamma som i dag när det gäller häktning
i avvaktan på laga kraft. &amp;quot;Natthäkte&amp;quot; är uppenbarligen tänkt för
häktning i avvaktan på lagföring men del kan sättas i fråga om insUtutet enligt
förslaget är menat att gälla även häktning i avvaktan på laga kraft. Inte
heller denna fråga berörs i motiven. EnUgt Ungsrättens mening står det klart,
att så inte bör vara fallet. Ett motivuttalande i ämnet eller rent av ett förtydligande
av lagtexten är enligt tingsrättens mening på sin plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 20 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran,
även om jag tror att bestämmelsen i andra stycket sällan kommer att användas,
sedan den prövats några gånger med negativ effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges domareförbund: I andra stycket föreslås
införandet av en be­&lt;br&gt;
stämmelse om s. k. natthäkte innebärande att den häktade under vissa&lt;br&gt;
tider och på särskilda villkor skall få vistas utom förvaringslokalen. Om&lt;br&gt;
häktningen gmndals på fara för avvikande eller på kollusionsfara kan&lt;br&gt;
givetvis inte en dylik regel tillämpas vilket borde ha angivits i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;341&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section951&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section952&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24 kap. 21
§ RB&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten i Västerås: Jag vill erinra om
vad jag anfört under 11.2 (avsnitt 4.2 i remissammanställningen), vilket
möjligen bör föranleda en omformulering av paragrafen. Är t. ex. en narkotikapäverkad
som omhändertagits enligt LOB alt anse som misstänkt för brott?
Åklagarmyndigheten i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 kap. 22 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagarmyndigheten i Växjö åklagardistrikt: Ej erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 kap. RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Södra Roslags tingsrätt: Se under avsnitt 7 Reseförbud -
anmälningsskyl­dighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Polisstyrelsen vid Helsingborgs polisstyrelse: För all
markera att tvångsmedlen enligt 25 kap. utgör substitut för häktning kan kapitehiibri-ken
lämpligen ändras Ull &amp;quot;Villkorlig häktning&amp;quot;. Ordet &amp;quot;rannsakningsöver­vakning&amp;quot;
föreslås utbytt mot det mera närliggande &amp;quot;häktningsövervak­ning&amp;quot; om
denna form av övervakning skall komma Ull användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 kap. 1 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stockholms tingsrätt: Med de av tingsrätten förordade reglema
för häkt­ning vid recidivfara blir det av utredningsmannen föreslagna andra
stycket överflödigt och kan utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Luleå tingsrätt: Se under 24 kap. 1 § RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25 kap. 2 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt: I samband med reseförbud eller
anmälningsskyldighet kan föreskrifter enligt lagtexten meddelas om att den
misstänkte skall lämna ifrån sig pass eller annan handling som gäller som pass.
Sådan möjlighet bör också finnas vid rannsakningsövervakning. I klarhetens
intresse bör detta framgå av lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges domareförbund: Utredaren har inte gått in på
frågan vilken bevisning som skall krävas för att den misstänkte skall anses ha
åsidosatt sina skyldigheter enligt 2 §. Särskilt hans skyldigheter enligt lagmmmets
andra stycke är allmänt hållna och del kan vara svårt att bevisa att han bmUt
mot dem. Kravet på bevisning bör i dessa fall inte ställas alltför högt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt utredarens förslag får häktning på gmnd av recidivfara
endast ske&lt;br&gt;
om brottet riktar sig mot annans liv, hälsa eller frihet eller är av annan&lt;br&gt;
farlig art eller brottsligheten är av stor omfattning. I sistnämnda fall fram­&lt;br&gt;
står det som olämpligt och orealistiskt att medge att den häktade vissa tider&lt;br&gt;
får vistas utom förvaringslokalen. I övriga fall, dock ej då straffminimum&lt;br&gt;
för brottet är tvä år, kan man möjligen tänka sig att använda natthäkte.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;342&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section954&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fömlsättningarna måste då
vara att den häktade har ett fast arbete och att     Prop. 1986/87:112 daglig
kontroll sker av att han befinner sig pä sin arbetsplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
kap, 7 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS:
RPS vill fästa uppmärksamheten på ännu en formuleringsfråga. I första stycket
behandlas åtalsfrisl vid rannsakningsövervakning, reseför­bud och
anmälningsskyldighet. Frislen utsätts av domstolen då denna har beslutat om
tvångsmedlet och löper i övrigt aulomaUskt från liden för åklagarens ivångsmedelsbeslul.
I andra stycket talas om förlängning av den &amp;quot;utsatta&amp;quot; tiden.
Formuleringen leder tanken endast till den av dom­stolen utsatta fristen, men
enligt betänkandet (s. 195) avses även den automatiskt löpande fristen. Enligt RPS
bör man behålla nuvarande formu­lering: &amp;quot;tid, som avses i första
stycket.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
kap. 8 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: För all lagtexten i första stycket skall få avsedd innebörd bör
den utmstas med ytterligare ett &amp;quot;inte&amp;quot; enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
inte åtal har väckts inom den Ud som avses i 7 § eller en framställ­ning om
förlängning av Uden inte har kommit in Ull rätlen eller det i övrigt inte
längre finns skäl för en åtgärd enl 1 §, skall beslutet härom omedelbart
upphävas. Jfr 24 kap. 17 § 1 st RB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25
kap. 10 § RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
domareförbund: Förbundet delar utredarens förslag all häktning i princip bör
följa som sanktion. Rannsakningsövervakning kan emellertid även beslutas av åklagaren.
Om den misstänkte åsidosatt av åklagaren angivna skyldigheter enligt 2 § första
stycket skall han enligt förslaget också häktas. Domstolen kan emellertid ha en
annan uppfattning om de av åklagaren utfärdade föreskriflema och bör då inte
vara bunden av en bestämmelse om obligatorisk häktning. Förbundet föreslår
därför att första stycket i 10 § förses med en reservation motsvarande den som
finns i andra stycket av samma paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26
kap. RB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
ombudsmän: 26 kap. RB ändrades så sent som 1981. Då&lt;br&gt;
gjordes också en språklig översyn, om än begränsad, av bestämmelserna i&lt;br&gt;
kapiUet. Det kan inte vara rimligt all man nu, enbart på gmnd av en ändrad&lt;br&gt;
paragrafhänvisning, gör ytterligare språkjusteringar i en av kapitlets para­&lt;br&gt;
grafer. Justeringar av den arten kan för framtiden bara leda Ull omotive­&lt;br&gt;
rade efterforskningar i förarbetena, när det i den praktiska verksamheten&lt;br&gt;
uppslår tvekan om innebörden av författningsändringen.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;343&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section955&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section956&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Värnersborg: Innan lagändringen träder i kraft är det av yttersta vikt att en
organisation som erfordras härför har byggts upp och att den har tillgång till erforderiig
personal och andra resurser. Delta kan ej genomföras till den 1 juli 1986.
Utbyggnad av perso­nalorganisationen tar lång Ud i anspråk. Ikraftträdandet bör
därför ej ske förrän tidigast den 1 juli 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Förslaget föranleder i och för sig ingen erinran. RPS: Förslaget Ullstyrks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1957:668) om utlämning för brott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regionåklagarmyndigheten
i Vänersborg: Jag utgår ifrån att någon änd­&lt;br&gt;
ring ej avsetts i 23 § 2 st, meningen: Finner denne, att hinder mot uUäm­&lt;br&gt;
ning ... , ulan att del utelämnade ordet &amp;quot;ej&amp;quot; på rad 12 s. 31 fallit
bort till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;följd
av ett tryckfel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1974:515) om ersättning vid frihetsinskränkning.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK:
Förslaget föranleder i och för sig ingen erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section958&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 4     Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 19 kap. 12 §, 24 kap., 25 kap. 1 §, 51 kap. 8 och 13 §§, 52 kap.
10 §, 54 kap. 5 § saml 55 kap. 15 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section959&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section960&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section961&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=378 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i
  delta kapitel stadgas äger&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Vad som sägs i detta kapitel skall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motsvarande
tillämpning i fråga om domstols befattning med fömnder­sökning och användande
av tvångs­medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillämpas även i fråga om domsto­larnas befattning med
förundersök­ning och användande av ivängsme-dd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
särskilda skäl föreligger, får en fråga om häktning tas upp även av rätten i en
annan ort än som följer av reglerna i detta kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section962&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section963&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=43&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=43 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24 kap. 1§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År någon på sannolika skäl miss­tänkt för broft, för
vilket är stadgat fängelse ett år eller däröver, må han häktas, om med hänsyn
till brottets beskaffenhet, den miss­tänktes förhållande eller annan om­ständighet
skäligen kan befaras, att han avviker eller annorledes un­dandrager sig lagföring
eller straff eller genom undanröjande av bevis eller på annat sätt försvårar
sakens utredning, eller ock anledning före­kommer, att han fortsätter sin
brottsliga verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År brottet ringare än i första stycket sägs men kan därå
följa fängelse och har den misstänkte icke stadigt hemvist inom riket, må han
häktas, om det skäligen kan befaras, att han avviker.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är för brouel icke stadgat lindri­gare straff än fängelse
i två år, skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som på
sannolika skäl är misstänkt för ett brott, för vilket är föreskrivet fängelse
ett år eller där­över, får häktas, om det med hän­syn till brottets
beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet finns
risk för all han&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/. avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring
eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom alt
undanröja bevis el­ler på något annat sätt försvårar sa­kens utredning eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;återfaller
i brott.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är för  brottet  inte föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section964&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section965&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse 1975:670.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section966&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section967&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section968&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section969&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;häktning
ske, om det ej är uppen­bart, att anledning därtill saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan det antagas, alt den miss­tänkte kommer alt dömas
allenast Ull böter, må häktning icke ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall häktning ske, om det inte är uppenbart, att skäl
till häktning saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan del
antas alt den misstänkte kommer all dömas endast till böter, får häktning inte
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section970&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section971&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som pä
sannolika skäl miss­tankes för brott må, oberoende av brottets beskaffenhet,
häktas, om han är okänd och undandrager sig att uppgiva namn och hemvist eller
anledning förekommer, att hans uppgift därom är osann, så ock om han saknar
hemvist inom riket och det skäligen kan befaras, att han genom att begiva sig
från riket un­dandrager sig lagföring eller straff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som på
sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas obe­roende av brottets
beskaffenhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/. om
han är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om hans uppgift om
detta kan antas vara osann, eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. om han
saknar hemvist inom riket och det finns risk för att han genom att bege sig
frän riket un­dandrar sig lagföring eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section972&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:143.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section973&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om del på gmnd av den miss­tänktes ålder, hälsotillstånd
eller annan liknande omständighet kan befaras alt häktning skulle komma alt
medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om del är uppenbart
all betryggan­de övervakning inte kan ordnas. Detsamma gäller kvinna som har
fött så kort lid fömt att häktning kan befaras medföra allvarligt men för
barnet. Vill den misstänkte inte underkasta sig övervakning, skall häktning
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ytterligare inskränkning i frå­ga om häktning av den
som är un­der aderton år är särskih stadgal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åven den som endast är skäligen misstänkt för brott får
häktas, om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förutsättningarna
för häkt­ning i övrigt är uppfyllda enligt vad som sägs i 1 § första stycket eller
2 § och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det år
av synnerlig vikt att han tas iförvar i avvaktan på ytterliga­re utredning om
brottet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det på gmnd av den miss-länktes ålder, hälsotillstånd
eller någon annan liknande omständig­het kan befaras alt häktning skulle komma
alt medföra allvarligt men för den misstänkte, får häktning ske endast om det
är uppenbart att be­tryggande övervakning inte kan ordnas. Detsamma gäller
kvinna som har fött så kort tid fömt att häktning kan befaras medföra all­varligt
men för bamet. Vill den misstänkte inte underkasta sig övervakning, skall
häktning ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ytterligare inskränkningar i fråga om häktning av den
som är under arton år finns särskilda be­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section974&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section975&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Senaste
lydelse 1981: 1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;346&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section976&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section977&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section978&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Att
reseförbud eller anmälningsskyldighet får träda i stället för häktning stadgas
i 25 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section979&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om häktning meddelas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förekomma mot någon skäl /i7/ häktning, må han i avbidan
på rät­tens beslut därom anhållas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åro ej fulla skäl till häktning, må den misstänkte dock
anhållas, om del finnes vara av synnerlig vikt, att han i avbidan på ytteriigare
ut­redning tages iförvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om anhållande meddelas av åklagaren. Beslutet skall
inne­hålla uppgift om del brott misstan­ken avser sawf ange gmnden för
anhållandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut att häkta någon meddelas av rätten. /
häktningsbeslutet skall anges det brott som misstanken avser och grunden för
häktningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hävning av häktningsbeslut finns bestämmelser i 20 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns skäl att häkta nå­gon, får han anhållas i
avvaktan på rättens prövning av häktningsfrå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finns inte fulla skäl till häktning men är den misstänkte skäligen
misstänkt för ett brott som avses i 1 eller 2 §, får han anhållas, om det är av
synneriig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare ut­redning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut om anhållande meddelas av åklagaren. / anhåltningsbeslutet
skall anges del brott som misstan­ken avser och gmnden för anhållan­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section980&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section981&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förekomma mot någon skäl till an­hållande men kan beslut
därom icke utan fara avvaktas, må polis­man även utan sådant beslut gripa
honom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Träffas den som begått broU, vara fängelse kan följa, å
bar gär­ning eller flyende fot, må han gripas av envar. Envar må ock gripa den
som är efteriyst för brott. Den gripne skall skyndsamt överiämnas till närmaste
polisman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då någon gripits, skall anmälan därom skyndsamt göras hos
åkla­garen. Denne har att efter förhör, som avses i 8 §, omedelbart beslu­ta,
om den gripne skall anhållas el-lerfriges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns skäl att anhålla nå­gon, får en polisman /
brådskande fall gripa honom även ulan anhåll­ningsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa,
påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar. Envar/ar
ock­så gripa den som är efterlyst för brott. Den gripne skall skyndsamt
överlämnas Ull närmaste polisman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section982&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section983&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Senaste
lydelse 1981:1294. &amp;quot; Senaste lydelse 1981:1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;347&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section984&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section985&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har den, vilkens anhållande be­slutats, avvikit eller är
han eljest inte närvarande då beslutet medde­las, skall, så snart beslutet verk­ställts,
anmälan därom göras hos åklagaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:48.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avviker den som misstänks för brott och förekommer skäl ////
hans anhållande, får åklagaren efterlysa honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som anhållits enligt 6 § eller gripits enligt 7 §
skall, så snart det kan ske, för förhör inställas för åklagaren eller för
polisman som har fått i uppdrag att hålla för­höret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har beslut att anhålla någon meddelats i hans frånvaro,
skall han, så snart beslutet har verk­ställts, förhöras av polisman eller
åklagare. Har åklagaren inte redan underrättats om frihetsberövandet, skall det
skyndsamt anmälas till ho­nom. Åklagaren skall efter förhöret omedelbart
besluta om den miss­tänkte skall förbli anhållen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
någon gripits enligt 7 §, skall han så snart som möjligt för­höras av polisman
eller åklagare. Har åklagaren inte redan underrät­tats om frihetsberövandet,
skall det skyndsamt anmälas till honom. Åklagaren skall efter förhöret ome­delbart
besluta om den misstänkte skall anhållas. Anhålls inte den misstänkte skall
beslutet om gri­pande omedelbart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om den som misstänks för brott avviker och det finns skäl
att anhål­la honom, får åklagaren efterlysa honom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9§''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section987&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då någon
anhålls eller då beslut om anhållande som avses i 6 § verkställs, skall den
anhållne erhål­la besked om det brott misstanken avser samt gmnden för anhållan­del.
Den anhållnes närmaste anhö­riga och annan som står den an­hållne särskilt nära
skall, så snart det kan ske utan men för utredning­en, underrättas om
anhållandet. En sådan undertättelse får dock inte utan synnerliga skäl lämnas
mot den anhållnes önskan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:39.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Senaste lydelse 1981:1294. ' Senaste lydelse 1981:1294 'Senaste
lydelse 1981: 1294,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då någon
anhålls eller då ett an­hållningsbeslut enligt 8 § första stycket verkställs,
skall den an­hållne/å besked om del brott som han år misstänkt för samt gmnden
för anhållandel. Den anhållnes när­maste anhöriga och andra personer som står
den anhållne särskilt nära skall underrättas om anhållandet så snart det kan
ske ulan men för utredningen. En sådan undertättel­se får dock inte ulan synneriiga
skäl lämnas mot den anhållnes önskan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;348&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section988&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section989&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section990&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section991&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förekomma
ej längre skäl för an­hållande, skall den misstänkte omedelbart frigivas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som är anhållen skall hållas iförvar men må eljest ej
underkas­tas annan inskränkning i sin frihet, än som påkallas av ändamålet med
anhållandet, ordningen å förva­ringsplatsen eller allmän säkerhet. Vid hans
förvaring eller förflyttning skall så förfaras, att den ej väcker onödig
uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det
inte längre flnns skäl för ett anhållningsbeslut, skall åklaga­ren omedelbart
häva beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section992&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;12 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§«&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section993&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åklagaren skall, om inte den an­hållne friges, senast
dagen efter den, då beslut om anhållande med­delades eller då den anhållne
enligt 8 § inställdes till förhör, avlåta framställning till rätten om hans
häktande. Behövs det ytterligare utredning för prövning av häkt­ningsfrågan,
får åklagaren vänta med framställningen. Den skall dock avlåtas så snart det
kan ske och senast på femte dagen efter den, då beslut om anhållande med­delades
eller den anhållne inställ­des för förhör. Görs inte framställ­ning enligt vad
som nu har sagts, skall den anhållne omedelbart friges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I samband med framställningen skall till rätten samt till
den an­hållne och hans försvarare över­lämnas protokoll eller anteckningar över
vad dittills förekommit under förundersökningen i den mån de har betydelse för
prövningen av häktningsfrågan. Rätten kan dock medge att överlämnandet får
anstå viss kort tid. Påkallas förhör med annan än den anhållne, skall också uppgift
lämnas därom.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om inte
anhållningsbeslutet hävs, skall åklagaren samma dag som beslutet meddelades
eller se­nast dagen därefter göra framställ­ning hos rätten om häktning av den
anhållne. I häktningsframställning­en skall anges det brott som miss­tanken
avser, grunden för häkt­ningsyrkandet samt tidpunkten för frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det finns synnerliga skäl, får häktningsframställningen
göras se­nast tredje dagen efter anhållnings­beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har anhållningsbeslutet medde­lats i den misstänktes
frånvaro, räknas tiden från dagen då anhåll­ningsbeslutet verkställdes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den anhållne eller hans försvara­re skall genast
underrättas om häktningsframställningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section994&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section995&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1981: 1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;349&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section996&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section997&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section998&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section999&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då
framställning enligt 12 § in­kommit, skall rätten, så snart ske kan och, om
synnerligt hinder ej möter, sist å fiärde dagen därefter hålla förhandhng i
häktningsfrågan. Utsattes huvudförhandling att hål­las inom en vecka, sedan
framställ­ningen inkom, må dock, om ej rät­ten finner särskild förhandling böra
äga rum, med förhandlingen anstå till huvudförhandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har en
häktningsframställning gjorts, skall rätten samma dag eller senast dagen
därefter hålla för­handling i häklningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det
finns synnerliga skäl, får häktningsförhandlingen hållas se­nare än som sägs i
första stycket. Den får dock aldrig hållas senare än fyra dagar efter det att
den miss­tänkte greps eller anhållningsbeslu­tet verkställdes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1000&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1001&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
förhandling i häklningsfrå­gan skall den som yrkat häktning så ock, om ej
synnerligt hinder möter för den anhållnes inställande, den­ne vara tillstädes.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som yrkat häktning skall ange de omständigheter, varpå
yr­kandet grundas. Den anhållne och hans försvarare skall fä Ullfälle alt yttra
sig. Utöver vad handlingarna från fömndersökningen innehåller samt parterna i
övrigt anför får ut­redning angående brottet inte före­bringas, om det inte
finns särskilda skäl till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
häktningsförhandlingen skall den som yrkar häktning och, om det inte finns
synnerligt hinder, den an­hållne vara närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som yrkar häktning skall ange de omständigheter som
han grundar sitt yrkande på. Den an­hållne och hans försvarare skall få
tillfälle att yttra sig. Utöver vad handlingarna från fömndersökning­en
innehåller samt vad partema i övrigt anför får utredning angående brottet inte
läggas fram, om det inte finns särskilda skäl Ull det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1002&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1003&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhandlingen
skall såvitt möj­ligt fort gå utan avbrott. Ull dess/rå­gan kan avgöras.
Uppskov må ej äga mm, med mindre synnerliga skäl äro därtill, och utan den miss­tänktes
begäran ej längre än fyra dagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppskjutes förhandlingen, skall, om ej rätten bestämmer
annat, an­hållandet fortfara.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Häktningsförhandlingen
skall om möjligt pågå utan avbrott till dess häktningsfrågan kan avgöras.
Uppskov/år äga mm endast om det finns synnerliga skäl //// det. Upp­skovet får
inte vara längre än fyra dagar, om inte den misstänkte be­gär det.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppskjuts förhandlingen, skall anhållandet bestå, om inte
rätten bestämmer något annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1004&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1005&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan förhandlingen
avslutats, skall rätten omedelbart meddela be­slut i häktningsfrågan. Beslut om
häktning skall innehålla uppgift å det brott misstanken avser samt kort angiva
grunden för häktning-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan
häktningsförhandlingen avslutals skall rätten omedelbart meddela beslut i
häktningsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1006&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1007&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1981:1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;350&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1008&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1009&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1010&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1011&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutas
ej häktning, förordne rätlen, att den anhållne omedelbart skall frigivas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutas
ej häktning, skall rätten omedelbart häva beslutet om an­hållande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1012&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:136.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;17 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1013&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fråga om
häktning av den som inte är anhållen får las upp på yr­kande av åklagaren.
Efter åtalet får rätten även pä yrkande av måls­äganden eller självmant ta upp
frå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då
fråga om häktning väckts, skall, så snart ske kan, förhandling äga rum inför
rätten. Om sådan för­handling gälle i tillämpliga delar vad i 14-16 §§ är
stadgat. Har den misstänkte kallats Ull förhandlingen eller förekommer
anledning, att han avvikit eller eljest häller sig un­dan, utgöre dock hans utevaro
ej hinder för förhandlingen. Uteblir målsäganden, ehuru han kallats Ull
förhandlingen, må frågan avgöras utan hinder därav.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har rätten beslutat häktning av någon, som ej är vid
rätlen till­städes, skall, sä snart beslutet verk­ställts, anmälan därom göras
hos rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga om att häkta den som inte är anhållen får tas upp
pä yr­kande av åklagaren. Efter åtalet får rätten även på yrkande av måls­äganden
eller självmant la upp frå­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då en
fråga om häktning enligt första stycket har väckts, skall häktningsförhandling
inför rätlen hållas så snart som möjligt. I fråga om sådan förhandling gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i 14-16 §§. Har den misstänkte kal­lats till
förhandlingen eller finns det anledning att anta att han avvikit eller på annat
sätt håller sig undan, utgör dock hans utevaro ej hinder för förhandlingen.
Uteblir måls­äganden trots att han kallats till för­handlingen, får frågan ändå
avgö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har rätten beslutat om häktning av någon som inte är
närvarande vid rätten skall, så snart beslutet har verkställts eller hindret
för hans närvaro har upphört, anmälan om detta göras hos rätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När en anmälan enligt tredje stycket har gjorts, skall
rätten sam­ma dag eller senast dagen därefter hålla förhandling i häktningsfrå­gan.
Om det finns synnerliga skäl, får förhandlingen hållas senare än som nu sagts.
Den får dock aldrig hållas senare än fyra dagar efter det att häktningsbeslutet
har verk­ställts eller hindret för den miss­tänktes närvaro vid rätten har upp­hört.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1014&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1015&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&amp;quot;
Senaste lydelse 1981: 1294.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;351&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1016&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1017&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1018&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då rätten beslutar häktning enligt 16 § av anhållen eller
enligt 17 § av någon, som är vid rätten tillstädes, eller då anmälan om häktningsbe­sluts
verkställande inkommer, skall, om ej åtal redan väckts, rät­len utsätta den
tid, inom vilken åtal skall väckas. Denna må ej bestäm­mas längre, än som
finnes ound­gängligen erforderligt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överstiger
den utsatta tiden två veckor, skall rätten, så länge den misstänkte är häktad
och till dess åtal väckts, med högst två veckors mellanmm ånyo hålla
förhandling, som sägs i 14—16 §§, och därvid särskilt tillse, att utredningen be­drives
så skyndsamt som möjligt. Finnes med hänsyn till utredning­ens beskaffenhet
eller av annan om­ständighet uppenbart, att förhand­ling inom nu angiven tid
skulle vara ulan betydelse, må dock rätten be­stämma längre tids mellanmm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finnes den utsatta tiden otill­räcklig, må rätten, om
framställ­ning därom göres före tidens ut­gång, medgiva förlängning av ti­den.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då rätten beslutar om häktning skall, om inte åtal redan
har väckts, rätten sätta ut den Ud, inom vilken åtal skall väckas. Tiden får
inte be­stämmas längre än vad som är oundgängligen nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År den utsatta tiden otillräcklig, får rätten medge
förlängning av ti­den, om detta begärs före tidens utgång. Den misstänkte eller
hans försvarare skall om möjligt beredas tillfälle att yttra sig.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väcks inte åtal inom två veckor, skall rätlen, sä länge
den misstänk­te är häktad och Ull dess åtal har väckts, med högst tvä veckors mel­lanmm
hålla ny förhandling / häkt­ningsfrågan och därvid särskilt se till alt
utredningen bedrivs så skyndsamt som möjligt. År det med hänsyn till
utredningen eller av an­nan anledning uppenbart att för­handling inom nu
angiven tid skulle vara utan betydelse, får rätten be­stämma längre tids
mellanrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tid för åtals väckande behöver inte bestämmas då rätten
beslutar om häktning enligt 3 § eller om häktning av någon som inte är när­varande
vid rätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har rätten beslutat om häktning med stöd av 3 §, skall
åklagaren, så&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;352&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1020&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1021&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1022&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1023&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har ej inom Ud, som avses i 18 §, åtal väckts eller ////
rätten inkommit framställning om föriängning av ti­den eller förekomma eljest
ej längre skäl för häktning, förordne rätten omedelbart att den häktade skall
frigivas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;snart
han anser att det finns sanno­lika skäl jör att den misstänkte be­gått brottet,
anmäla detta till rät­ten. Rätten skall samma dag eller senast dagen efter en
sådan anmä­lan hålla ny förhandling i häkt­ningsfrågan. Om det finns synnerli­ga
skäl, får förhandlingen hållas senare än som nu sagts. Förhand­ling måste dock
alltid hållas senast inom en vecka från häktningsbeslu­tet. Om det när
förhandlingen hålls inte framkommit sannolika skäl för att den misstänkte
begått brottet el­ler i övrigt inte längre finns skäl för häktning, skall
beslutet om häkt­ning omedelbart hävas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätten skall omedelbart häva ett häktningsbeslut,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om inte
inom den tid som avses i 18 § åtal har väckts eller förlängning av tiden har
begärts el­ler,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om det
inte längre finns skäl för beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan åtal har väckts, får häkt­ningsbeslutet hävas även
av åkla­garen. Rätten skall snarast under­rättas om åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1024&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:266.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väckes i mål, som fullföljts till högre rätt, fråga om
häktning, äge denna utan förhandling besluta däröver; är den misstänkte anhål­len
skall beslut meddelas sist å fiär­de dagen efter det framställning om hans
häktande inkom till rätten. Finnes förhandling erforderlig, skall den hållas så
snart ske kan. Om sådan förhandling gälle vad i 14-17 §§ är stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:249.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21 §&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1025&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dömes
den misstänkte för brottet och är han häktad, pröve rätten en­ligt de i delta
kapitel angivna grun-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Döms den
misstänkte för brottet och är han häktad, skall rätten, en­ligt de grunder som
anges i defta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1026&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1027&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;
Senaste lydelse 1980:378,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23    Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;353&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1028&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1029&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1030&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1031&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;derna, huruvida han skall i häkte avbida, att domen vinner
laga kraft; är den misstänkte å fri fot, må rätten förordna, att han skall
häktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
tillämpning av första stycket skall bestämmelsema i detta kapitel om häktning
av den, som skäligen kan befaras undandraga sig straff, gälla även ifråga om
den som skäli­gen kan befaras undandraga sig ut­visning. Förordnandet om
häktning gäller dock ej under tid dä den dömde avtjänar frihetsberövande
påföljd som har ådömts honom i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kapitel, pröva om han skall stanna kvar i häkte till dess
domen vinner laga kraft. Om den misstänkte inte är häktad, får rätten förordna
att han skall häktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid Ullämpning av första stycket skall bestämmelsema i
detta kapitel om häktning i de fall där det finns risk för att den misstänkte
undan­drar sig straff, gälla även / de fall där det finns risk för att den miss­tänkte
undandrar sig utvisning. Förordnandet om häktning skall dock inte gälla under
den tid då den dömde avtjänar en frihetsberö­vande påföljd som han har dömts
till i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1032&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:137.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;22 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1033&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den som är
häktad skall ulan dröjsmål föras till allmänt häkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År det av synnerlig vikt att den häktade för utredning
angående det brott, som föranlett häktningen, el­ler ett annat brott, för
vilket han misstänks, förvaras på annan plats än som anges i första stycket,
får rätten på yrkande av åklagaren för­ordna all överförandet tills vidare
skall anstå. Rätten eller åklagaren får även besluta att den häktade, sedan han
överförts Ull häkte, skall för förhör eller annan åtgärd instäl­las på en plats
utom häktet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förvaring av häktad som un­dergår eller undergått rättspsykia­trisk
undersökning gälla särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som är gripen, anhållen eller häktad skall tas i
förvar. Den som häktas skall utan dröjsmål föras till allmänt häkte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om det är
av synnerlig vikt att den häktade, för utredning av del brott som föranlett
häktningen eller något annat brott som han är miss­tänkt för, förvaras på en
annan plats än som anges i första stycket, får rätten på åklagarens begäran
förordna att den häktade tills vida­re inte skall/öras /(// häkte. Rätten eller
åklagaren får även besluta att den häktade, sedan han förts till häkte,
skall/öras /i7/ en plats utom häktet för förhör eller annan åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förvaring av den som är häk­tad och undergår eller har
under­gått rättspsykiatrisk undersökning finns särskilda bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1034&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:143.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;23 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1035&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ej må annorledes
än i detta kapi­tel eller eljest är stadgat någon i anledning av misstanke för
brott hållas i förvar, även om han sam­tycker därtill.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet
för den som miss­tankes för brott att kvarstanna för förhör stadgas i 23 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oavsett
samtycke får ingen som är misstänkt för brott hållas i förvar annat än enligt
vad som föreskrivs i detta kapitel eller i någon annan författning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om skyldighet för den som miss-tänks för brott att stanna
kvar för förhör finns bestämmelser i 23 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1036&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1037&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1986:649.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;354&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1038&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1039&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse 24§''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1040&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1041&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
behandling av anhållen eller häktad så ock om ersättning av allmänna medel ät
oskyldigt häktad är särskih stadgat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
behandlingen av den som är anhållen eller häktad samt om er­sättning av
allmänna medel åt den som varit oskyldigt berövad frihe­ten enligt detta
kapitel finns särskil­da bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1042&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:138.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25
kap. 1§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1043&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är någon skäligen
misstänkt för brott, på vilket fängelse kan följa, och kan det med hänsyn till
brottets beskaffenhet, den misstänktes för­hållande eller annan omständighet skäligen
befaras, alt han avviker el­ler annorledes undandrar sig lagfö­ring eller
straff, men finns det i öv­rigt inte anledning alt anhålla eller häkta honom,
får, om del är till­räckligt, i stället förbud meddelas honom all utan
tillstånd lämna ho­nom anvisad vistelseort (reseför­bud) eller föreskrivas all
han på vis­sa tider skall anmäla sig hos anvi­sad polismyndighet (anmälnings­skyldighet).
Oberoende av brottets beskaffenhet får också reseförbud eller
anmälningsskyldighet beslu­tas, om det skäligen kan befaras alt den misstänkte
genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är någon skäligen
misstänkt för ett brott, pä vilket fängelse kan föl­ja, och finns det med
hänsyn till brottets beskaffenhet, den miss-länktes förhållande eller någon an­nan
omständighet risk för all han avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring
eller straff, men finns det i övrigt inte anledning att anhålla eller häkta
honom, får, om det är tillräckligt, i stället för­bud meddelas honom att utan
till­stånd lämna honom anvisad vistel­seort (reseförbud) eller föreskrivas alt
han på vissa lider skall anmäla sig hos anvisad polismyndighet (an­mälningsskyldighet).
Oberoende av brottets beskaffenhet får också re­seförbud eller anmälningsskyl­dighet
beslutas, om det finns risk för att den misstänkte genom att bege sig från
riket undandrar sig lagföring eller straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1044&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreligger
mot någon skäl till häktning eller anhållande men kan det antas att syftet
därmed kan tillgodoses genom reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet, får beslut
härom meddelas även i andra fall än som avses i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1045&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=40&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=40 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;51 kap. 8§&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För målels
beredande skall va­deinlagan med därvid fogade hand­lingar delgivas
vadesvaranden och föreläggande meddelas honom att inkomma med skriftligt genmäle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För målets
beredande skall va­deinlagan med därvid fogade hand­lingar delges
vadesvaranden, som skall föreläggas alt avge skriftligt genmäle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1046&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
del är uppenbart att vadetalan är ogmndad, får hovrätten dock genast meddela
dom i målet ulan att någon åtgärd enligt första stycket vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1047&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; Senaste
lydelse 1966: 302. '&amp;quot; Senaste lydelse 1981:1295. &amp;quot; Senaste lydelse
1984: 131.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;355&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1048&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1049&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1050&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1051&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
underrätten avslagit yrkande om åtgärd, som avses i 26-28 kap., eller förordnat
om hävande av så­dan åtgärd, äge hovrätten omedel­bart bevilja åtgärden att
gälla, till dess annorlunda förordnas. Har underrätten beviljat åtgärd, som nu
sagts, äge hovrätten omedelbart förordna, alt vidare åtgärd för verk­ställighet
av beslutet ej må äga rum. Är fråga om häktning eller reseför­bud, må hovrätten
ock utan mot­partens hörande göra ändring i un­derrättens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om
tingsrätten har avslagit ett yrkande om åtgärd, som avses i 26-28 kap., eller
förordnat om att en sådan åtgärd skall hävas, får hovrätten omedelbart bevilja
åtgär­den alt gälla till dess något annat bestäms. Om tingsrätten har bevil­jat
åtgärd som nu sagts,/år hovrät­ten omedelbart förordna att vidare åtgärd för
verkställighet av beslutet inte får äga mm. I frågor om häkt­ning eller reseförbud
får hovrätten göra ändring i tingsrättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hovrätten beslutat häkta nå­gon som inte är närvarande
vid rät­ten, skall 24 kap. 17 § tredje och fiärde styckena tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1052&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1053&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så snart målets beredande avslu­tats, bestämme hovrätten
tid för huvudförhandlingen. För behand­ling av rättegångsfråga eller del av
saken, som må avgöras särskilt, må huvudförhandling utsättas, ehuru målet i
övrigt ej är berett till huvud­förhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är den tilltalade häktad, skall hu­vudförhandling hållas
inom fyra veckor efter utgången av den i 2 § angivna tiden, om ej till följd av
åtgärd, som avses i 11 §, eller an­nan omständighet längre uppskov är
nödvändigt. Har den tilltalade häktats efter utgången av den i 2 § angivna
tiden, skall liden räknas från dagen för hans häktande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så snart målets beredande avslu­tats, skall hovrätten
bestämma lid för huvudförhandlingen. För be­handling av rättegångsfrågor eller
sådana delar av saken som får av­göras särskilt/år huvudförhandling sättas ut,
trots att målet i övrigt inte är färdigt för huvudförhand­hng.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Är den tilltalade häktad, skall hu­vudförhandling hållas
inom två vec­kor efter utgången av den tid som anges i 2 §, om det inte till
följd av åtgärder som avses i 11 § eller and­ra omständigheter är nödvändigt
med längre uppskov. Har den tillta­lade häktats efter utgången av den tid som
anges i 2 §, skall tiden räk­nas från den dag han häktades.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1054&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:143.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;52
kap. 10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1055&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Finnes
för utredningen erforder­ligt, att part eller annan höres muntligen i
hovrätten, förordne hovrätten därom på sätt den finner lämpligt. Om inställande
av tillta­lad, som är anhållen eller häktad, förordne hovrätten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År det
nödvändigt för utredning­en i målet all en part eller någon annan hörs muntligen
i hovrätten, förordnar hovrätten om detta på lämpligt sätt. Hovrätten förordnar
också om inställandet av en tillta­lad som är anhållen eller häktad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om hovrätten beslutat häkta nå­gon som inte är närvarande
vid rät­ten, skall 24 kap. 17 § tredje och fiärde styckena tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;356&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1056&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1057&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse 54 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1058&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1059&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då hovrätt
ogillat yrkande om häktning eller reseförbud eller frigi­vit häktad eller hävt
reseförbud, må talan mot beslutet ej föras annor­ledes än i samband med talan mot
hovrättens dom eller slutliga beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då
hovrätten ogillat yrkande om häktning eller reseförbud eller hävt ett beslut om
häktning eller reseför­bud,/år talan mot beslutet föras en­dast i samband med
talan mot hov-rätlens dom eller slutliga beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1060&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55
kap. 15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1061&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande
rättegången i högsta domstolen skola i övrigt i tvistemål 50 kap. 11-20 §§, 22 §,
24 § och 25 § första och andra styckena saml i brottmål 51 kap. 11-20, 22, 24,
25 och 31 §§ äga motsvarande tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad i 50
kap. 26-29 §§ rörande tvistemål samt i 51 kap, 26-29 §§ rörande brottmål är för
hovrätt stadgat om undanröjande av under­rätts dom och om återförvisning skall
beträffande högsta domstolen äga motsvarande tillämpning i frå­ga om lägre
rätts dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande rättegången i högsta domstolen skall i övrigt
i tvistemål 50 kap. 11-20 §§, 22 §, 24 § och 25 § första och andra styckena saml
i brottmål 51 kap. 8 § fiärde stycket, 11-20,22, 24, 25 och 31 §§ tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som
sägs i 50 kap. 26-29 §§ rörande tvistemål samt i 51 kap. 26-29 §§ rörande
brottmål om un­danröjande av underrätts dom och om återförvisning gäller för
högsta domstolen i fråga om lägre rätts dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1062&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1063&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Har någon berövats friheten enligt
24 kap. före den nya lagens ikraftträdande, skall äldre lag tillämpas i fråga
om frihetsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24   Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1064&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1065&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad
tid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1930: 173) om
beräkning av lagstad­gad tid skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1066&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1067&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1068&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1069&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Infaller
tid, då enligt lag eller sär­skild författning åtgärd sist skall företagas, på
söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller
nyårsafton, må åtgär­den företagas nästa söckendag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning
en åtgärd senast skall vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag,
midsom­marafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Första stycket gäller inte ifråga om de frister för
häktningsfram­ställning och häktningsförhandling som anges i 24 kap. 12 och 13 §§,
17 § fiärde stycket och 19 § rätte­gångsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1070&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
68.0pt;margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1071&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senaste
lydelse 1974:756.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;358&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1072&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1073&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1952:98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1952:98) med särskilda
bestämmel­ser om tvångsmedel i vissa brottmål skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1074&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1075&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1076&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:140.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1077&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På
begäran av åklagaren får jus­titiekanslern medge förlängning av den tid, inom
vilken enligt 24 kap. 12 § rättegångsbalken häktnings­framställning senast
skall avlåtas, med högst tio dagar. Begäran där­om skall med angivande av
skälen göras inom den i nämnda lagrum föreskrivna tiden. Har anstånd medgivits
och finnes fortsatt utred­ning oundgängligen erforderlig, får justitiekanslern
på begäran, som görs före anståndstidens utgång, meddela ytterligare
förlängning med högst femton dagar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Görs inte häktningsframställning inom tid som för varje
fall är före­skriven eller, om begäran om för­längning inte bifallits, senast
dagen efter den dag då åklagaren mottog meddelande därom, skall den an­hållne
omedelbart friges.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På
begäran av åklagaren får rät­ten förlänga den tid inom vilken så­dan
förhandling som avses i 24 kap. 19 § rättegångsbalken skall hållas till högst
två eller, om det är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till utredningen,
högst fyra veckor. En begäran skall innehålla skälen för förlängning av tiden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1078&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
53.0pt;margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1079&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1981:1296.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;359&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1080&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1081&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1082&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1972: 260) om internationellt
samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 17 § lagen (1972: 260) om internationellt samar­bete rörande
verkställighet av brottmålsdom skall ha följande lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1083&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1084&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:139.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17
§'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1085&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
främmande stat som tillträtt brottmålsdomskonventionen till ut­rikesdepartementet
meddelat, att den ämnar göra framställning om verkställighet av påföljd, eller
har sådan framställning gjorts, kan riks­åklagaren anhålla den dömde, om enligt
svensk lag kan följa fängelse i ett år eller däröver på brott motsva­rande den
gärning påföljden avser och det skäligen kan befaras, att den dömde skall
avvika eller, då fråga är om utevarodom, alt han undanröjer bevis. Pä ansökan
av riksåklagaren kan rätlen under mot­svarande fömtsättningar besluta om
häktning av den dömde eller om reseförbud eller anmälningsskyl­dighet.
Reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet får beslutas, även om det svåraste
straff som enligt svensk lag kan följa pä motsvaran­de brott är lindrigare än
fängelse i ett år. Oberoende av brottets be­skaffenhet får den dömde anhållas,
häktas eller underkastas reseförbud eller anmälningsskyldighet, om han saknar
hemvist i Sverige och det skäligen kan befaras att han genom att bege sig från
landet undandrar sig påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om anhållande, häktning, reseförbud och
anmälningsskyl­dighet enligt denna paragraf tilläm­pas i övrigt 24 kap. i-24 §§
och 25 kap. 2-9 §§ rättegångsbalken. Den som anhållits eller häktats skall dock
friges senast när den sammanlagda lid han i den främ­mande staten och här i
landet varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har främmande stat som tillträtt brottmålsdomskonventionen
till ut­rikesdepartementet meddelat, att den ämnar göra framställning om
verkställighet av påföljd, eller har sådan framställning gjorts, kan riks­åklagaren
anhålla den dömde, om enligt svensk lag kan följa fängelse i ett år eller
däröver på brott motsva­rande den gärning påföljden avser och det finns risk
för alt den dömde skall avvika eller, då fråga är om utevarodom, att han
undanröjer be­vis. På ansökan av riksåklagaren kan rätten under motsvarande för­utsättningar
besluta om häktning av den dömde eller om reseförbud el­ler
anmälningsskyldighet. Reseför­bud eller anmälningsskyldighet får beslutas, även
om det svåraste straff som enligt svensk lag kan föl­ja på motsvarande brott är
lindri­gare än fängelse i ett år. Oberoende av brottets beskaffenhet får den
dömde anhållas, häktas eller under­kastas reseförbud eller anmäl­ningsskyldighet,
om han saknar hemvist i Sverige och det finns risk för att han genom att bege
sig frän landet undandrar sig påföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om anhållande, häktning, reseförbud och
anmälningsskyl­dighet enligt denna paragraf tilläm­pas i övrigt 24 kap. 4-24 §§
och 25 kap. 2-9 §§ rättegångsbalken. Ett beslut om anhållande eller häktning
skall hävas senast när den sammanlagda lid den dömde varit berövad friheten i
den främmande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1086&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1087&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' Senaste
lydelse 1981: 1299,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;360&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1088&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1089&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;berövad friheten med anledning av det eller de brott
framställningen om verkställighet avser uppgår till den tid som bestämis för frihetsbe­rövande
påföljd för brottet eller brotten i den utländska domen. I fall då den dömde
anhållits eller häktats innan framställning om verkställighet gjorts, skall den
dömde friges inom arton dagar från dagen för frihetsberövandet, om inte
framställning om verkställighet gjorts före utgången av denna tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;staten och här i landet med anled­ning av det eller de
brott framställ­ningen om verkställighet avser upp­går till den tid som
bestämts för frihetsberövande påföljd för brottet eller brotten i den utländska
do­men. I fall då den dömde anhållits eller häktats innan framställning om
verkställighet gjorts, skall beslutet om anhållande eller häktning hävas inom
arton dagar från dagen för fri­hetsberövandet, om inte framställ­ning om
verkställighet gjorts före utgången av denna lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1090&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1091&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag
träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Senaste lydelse 1981: 1299,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;361&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1092&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1093&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagas    
Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Framställning från domstolsverket ang. tillgång för allmän
domstol till kriminalregistret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DV
har i samråd med lagmännen vid Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter
genomfört en organisalionsundersökning gemensam för de tre tingsrätterna, det s.
k. tingsrättsprojektet. Ett av huvudavsnitten i detta projekt rörde frågor om ADB-stöd
i verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en förstudie (DV rapport 1984:9) har möjligheterna att på längre sikt ge
tingsrätterna ADB-stöd belysts. I förstudien föreslogs bl. a. att ADB-sy-stem
för kansligöromålen skulle utvecklas. Bland de arbetsuppgifter som skulle kunna
utföras med datorstöd nämns bl. a. expediering av uppgifter till Rl-systemet
och inhämtande av kriminalregistemtdrag via terminal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
förstudien framgår att det frän besparingssynpunkt i första hand är brotlmålsavdelningar
som bör ges datorstöd. Ett införande av ADB pä brottmålsavdelningar förutsätter
emellertid alt de blanketter för domar och Rl-uppgifler som är utformade för
optisk läsning kan avskaffas. Detta kräver i sin tur att det finns tekniska fömtsättningar
för att överföra uppgifterna på annat sätt. Vidare krävs en ändrad
författningsreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverkels
styrelse beslutade 1984-10-01 alt del fortsalla utred­ningsarbetet beträffande ADB-stöd
för kansliverksamhelen skulle delas upp på två delavsnitt på sätt som
föreslagils i försludierapporten. Det ena avsnittet avsåg utveckling och
införande av datorstöd vid två tvistemålsav­delningar vid Stockholms tingsrätt.
Del andra avsnittet omfattade möjlig­heten att överföra information från
tingsrätterna till rikspoUsslyrelsen (RPS) via något dalamedium samt
möjligheten för tingsrätterna alt få tillgäng till kriminalregislret via
terminal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
att överföra brollmålsdomar och Rl-uppgifler Ull RPS samt möjligheterna att ge
tingsrätterna Ullgång till kriminalregislret via terminal har utretts av DV i
samarbete med RPS. Utredningsresultatet redovisas i DV rapport 1985:1.1
rapporten konstateras alt det inte förelig­ger några tekniska hinder för ett
sådant informaUonsulbyte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det ulredningsavsnitl som rör ADB-stöd vid två tvistemålsavdelningar har
arbetet nu fortskridit så långt att upphandling kan påbörjas i början av
budgetåret 1985/86. Enligt lidplanen skall driftstart ske 1986-04-01. I
direktiven för detta projekt, det s. k. kanslidatorprojektet, anges all dator­stödet
efter utvärdering skall kunna vidareutvecklas och utgöra gmndva-len även för
avdelningar som handlägger brottmål och på sikt även för blandade avdelningar.
De modifieringar som behövs avseende speciella behov vid brottmålsavdelningarna
bedöms inte vara störte än att installa­tion av ett motsvarande system vid en
eller ett par brotlmålsavdelningar skulle kunna ske omkring årsskiftet 1986/87.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;362&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1094&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1095&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;2
Författningsändringar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
planerade ADB-stödet för allmänna domstolar aktualiserar författ­ningsändringar
inom delvis skilda områden. Skyldigheten att använda fast­ställda blanketter
för domar i tvistemål och brottmål samt för Rl-uppgifter måste upphävas. Om
domstolarna skall kunna utnyttja den tekniska möj­ligheten att få
terminalåtkomst till kriminalregistret, krävs ändringar i de författningar som
reglerar uttag ur registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
författningsändring angående användningen av fastställda blanketter för domar
och Rl-uppgifter har aktualiserats av domstolsverket hos justi­tiedepartementet
i annan ordning. I del följande berörs därför endast möjligheten att få
direktåtkomst till kriminalregistret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om kriminalregislret har meddelats i lagen (1963: 197) om allmänt
kriminalregister och i kriminalregisterkungörelsen (1973:58). En­ligt 1 § kriminalregislerlagen
skall registret föras hos RPS och innehålla de uppgifter som närmare anges i
lagen. Enligt 8 § skall utdrag av registret meddelas, när framställning därom
görs av bl. a. domstol. Framställning om utdrag skall göras på blankett enligt
formulär, som RPS fastställer. I särskilt brådskade fall får en myndighet
begära utdrag av registret på telegrafisk väg (4 och 7 §§ kriminalregisterkungörelsen).
Utdrag av krimi­nalregistret skall enligt 8 § i kungörelsen avfattas på
blankett enligt formu­lär som RPS fastställer. Sådant udrag expedieras normall
senast andra arbetsdagen efter det framställningen inkom. På särskild begäran
får dock telegrafiskt meddelande lämnas om att registret inte innehåller sådan
an­teckning som skall framgå av registerutdrag. Enligt 14 § kriminalregister­kungörelsen
skall registret med tillhörande handlingar hållas under sådan vård att obehörig
ej får Ullgång till registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
författningsändring angående användningen av fastställda blanketter för domar
och Rl-uppgifter har aktualiserats av domstolsverket hos jusli-Uedepartementet
i annan ordning. I det följande berörs därför endast möjligheten alt få
direktåtkomst till kriminalregislret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om kriminalregislret har meddelats i lagen (1963: 197) om allmänt
kriminalregister och i kriminalregisterkungörelsen (1973:58). En­ligt 1 § kriminalregislerlagen
skall registret föras hos RPS och innehålla de uppgifter som närmare anges i
lagen. Enligt 8 § skall utdrag av registret meddelas, när framställning därom
görs av bl. a. domstol. Framställning om utdrag skall göras på blankett enligt
formulär, som RPS fastställer. I särskilt brådskande fall får en myndighet
begära utdrag av registret på telegrafisk väg (4 och 7 §§ kriminalregisterkungörelsen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av kriminalregistret skall enligt 8 § i kungörelsen avfattas på blankett enligt
formulär som RPS fastställer. Sådant utdrag expedieras normalt senast andra
arbetsdagen efter del framställningen inkom. På särskild begäran får dock
telegrafiskt meddelande lämnas om att registret inte innehåller sådan
anteckning som skall framgå av registemtdrag. Enligt 14 § kriminalregisterkungörelsen
skall registret med tillhörande handhngar hållas under sådan vård alt obehörig
ej får tillgång till registret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RPS
tillhandahåller blanketter och meddelar i samråd med riksåklagaren&lt;br&gt;
och DV de närmare anvisningar som behövs för tillämpningen av kriminal-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;363&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regislerkungörelsen,
se 16 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1096&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1097&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Antalet expedierade kriminalregistemtdrag
är stort. Under år 1984 be- Prop. 1986/87: 112 ställde domstolarna ca 51 000
utdrag av totalt 137 000. Stockholms tingsrätt beräknas årligen beställa
omkring 13000 utdrag. En rationalisering av mtinen för inhämtande av kriminalregistemtdrag
så att dessa vid domsto­len kan tas ut på papper, medför påtagliga fördelar
både för domstolarna och för RPS. För domstolarnas del skulle kansliarbetet
underlättas i inte oväsentlig grad och påskynda handläggningen i vissa fall,
vilket är av särskild betydelse i mål där den tilltalade är berövad friheten.
De fördelar RPS kan uppnå är framför allt ekonomiska, eftersom den optiska
läsningen av domar och beslut tenderar till alt bli allt dyrare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
Udigare nämnts finns inte några direkta tekniska hinder för alt ge domstol
tillgång till kriminalregistret via terminal. Efter hand som ADB-system byggs
upp i domstolarna bör dessa tekniska möjligheter till en rationell informationsbehandling
utnyttjas. För närvarande har ingen myn­dighet vid sidan av polisväsendet
terminalåtkomst till sädana uppgifter som finns i kriminalregistret. Efter
beslut av riksdagen (SFS 1985:7) har emellertid polisregisteriagen (1965:94)
ändrats på sä sätt alt regeringen bemyndigas medge att myndigheter kan få
terminalåtkomst till polisregi­stret, av vilket kriminalregislret är en mindre
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
information som finns i kriminalregislret är av känslig art. För att
informationen inte skall användas pä ett orikligt eller oförsiktigt sätt kan
rätlen till terminalåtkomst kombineras med regler om vilken krets av anställda
vid domstolen som skall få beställa uppgifter ur kriminalregistret. De krav som
av DV uppställts på utmstning för tidigare omnämnda tviste­målsavdelningar
innefattar att ett syslem för behörighetskontroll skall finnas. För de
tillämpningar som är aktuella vid en tvistemälsavddning har del befunnits
tillräckligt att behörigheten indelas i tre olika nivåer. Vid en brottmälsavdelning
kan behörighetssyslemel utvidgas Ull flera nivåer för att möjliggöra att endast
enstaka tjänstemän vid avdelningen kan beställa kriminalregistemtdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till vad ovan anförts kan konstateras all goda skäl talar för alt ge
allmän domstol terminalåtkomst till kriminalregislret. Några tek­niska hinder
föreligger inte. Ej heller behöver det befaras att den enskildes intresse av
integritet skulle trädas för när. DV hemställer att justitiedepar­tementet
föranstaltar om de författningsändringar som berättigar domsto­larna Ull terminalålkomsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagtekniskt
torde den föreslagna ordningen kunna lösas genom ett Ul­lägg till 8 § kriminalregisteriagen
på motsvarande sätt som skett vid regle­ringen av lerminalålkomst till polisregislret
(3 och 10 §§ polisregisterla­gen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
ärende har avgjorts av generaldirektören. I den slutliga handlägg­ningen har
även deltagit hovrättsassessorn Lars Dahlstedt och byråchefen Tomas Stahre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mats
Börjesson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tomas
Stahre&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1098&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1099&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
6     Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanställning av remissyttranden över en framställning
från domstolsverket ang. tillgång för allmän domstol till kriminalregistret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över framställningen avgetts av justitiekanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, da­tainspektionen,
hovrätten för Västra Sverige, kammartätten i Sundsvall, Stockholms tingsrätt
och Norrköpings Ungsrält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
har vidare avgetts av jusUtieombudsmannen Wigelius (JO), statskontoret,
riksrevisionsverket, Sveriges advokatsamfund, Sveriges do­mareförbund,
Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och dala- och
offentlighetskommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ har överlämnat
yttranden från överåklagaren i Stockholms åklagar­distrikt och överåklagaren
vid regionåklagarmyndigheterna i Göteborg och Härnösand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Allmänna synpunkter på förslaget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framställningen
har i stort sett fått ett positivt mottagande. De flesta remissinstanser
tillstyrker förslaget i huvudsak. Flertalet påpekar dock betydelsen av all
sekretessfrågorna får en godtagbar lösning. Ett fåtal remissinstanser avstyrker
den remitterade framställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
de remissinstanser som i princip får anses positiva Ull framställning­en hör
JK, RÅ, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, hovrätten för Västra
Sverige, Kammartälten i Sundsvall, Stockholms tingsrätt, Norrkö­pings
tingsrätt, JO, statskontoret, riksrevisionsverket, Sveriges advokat­samfund,
Sveriges domareförbund, SACO/SR och Statsanställdas för­bund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framställningen
avstyrks av datainspektionen och data- och offentlig­hetsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2    I huvudsak positiva remissvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
remissinstanser som har närmare utvecklat sina synpunkter har anfört följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholms
tingsrätt lar upp vissa tekniska problem. Den anför: Tingsrätten står inför driftstart
av två nya ADB-syslem. Kanslierna på Ivistemålsavdelningarna 2 och 3 saml
tingsrättens två akluariekonlor kom­mer under våren 1986 att erhålla ADB-stöd.
Utvecklingen av dessa system har således tagit fasta former och såväl tekniska
rutiner som manuella kringrutiner finns konkretiserade. Efter utvärdering av
det nu aktuella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25    Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 112&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;365&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kanslidatorsystemet,
som är ett pilotprojekt för både Stockholms tingsrätt Prop. 1986/87: 112 och
övriga tingsrätter, skall ställning tas till fortsatt datorisering av tings­rättens
övriga avdelningskanslier. Något syslem för brottmålsförfarandet finns därför
inte utvecklat i dag. Systemet för avdelningarna 2 och 3 kan visseriigen komma
att utgöra grund för ett syslem för tingsrättens brott­målsavdelningar. Många
överväganden torde dock återstå innan ett sådant system kan tas i drift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
beskrivna förhållandet medför svårigheter för tingsrätten alt nu lämna
synpunkter pä ett regelsystem som eventuellt skall styra Ungsrät­tens framtida
handläggning av brottmål. Tvingsrätlen saknar således i dag erforderlig
helhetsbild av den fortsatta datoriseringen, vilket även gjort sig gällande då
tingsrätten nyligen under hand lämnat synpunkter på ett för­slag till
förordning om registerföring vid allmänna domstolar med hjälp av automatisk
databehandling. Förslaget i fråga omfattade nämligen också brottmålen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konstateras
kan också att - även om en reglering kan komma att ske i olika författningar -
de frågor som aktualiseras i anledning av en förord­ning om registerföring är
intimt förknippade med de frågor som aktualise­ras i förevarande fall.
Överväganden rörande ändamål med och innehåll i ett register, liksom utdata,
gallring m m bör nämligen inte ses fristående från frågor om dataöverföring och
lerminalålkomst. Vidare krävs en ge­nomarbetad organisation för ADB-säkerhel saml
såväl tekniska som andra fömtsättningar för tillfredsställande dataskydd och behörighelskonlroller
för all Ungsrälten skall kunna uttala att den kan ansvara för ifrågavarande ADB-verksamhet.
Frän dessa synpunkter sett hade del därför varit bäst om frågan om lerminalålkomst
hade anställ Ull dess sådana förutsättningar föreligger. Beaktas bör också att
fråga inte enbart är om en koppling till kriminalregistret från Stockholms
tingsrätt utan att efter hand som ADB-systemen inom domstolsväsendet byggs upp
denna tekniska möjlighet kan komma alt utnyttjas även av ett stort antal andra
domstolar. Tingsrätten kan dock, liksom domstolsverket, konstatera att en terminalåtkomst
till rikspolisstyrelsens kriminalregisler kommer att medföra betydande ratio­naliseringsvinster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
Sveriges domareförbund pekar på att det för närvarande finns brister i de
tekniska förutsättningarna. Förbundet framhåller följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domareförbundet
saknar anledning ifrågasätta att tillgång för de allmän­na domstolarna till
kriminalregistret via terminal skulle ha besparingsef­fekter. En sådan tillgång
innebär vidare fördelar från effektivitetssynpunkt liksom från
rättssäkerhetssynpunkt. Domstolarna kommer därigenom att ha Ullgång till mera
aktuella utdrag av kriminalregislret än nu ofta är fallet. Risken skulle
därigenom komma att minska t. ex. för att tillämpliga be­stämmelser i 34 kap.
brottsbalken blir förbisedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det bakomliggande materialet har domstolsverket konstaterat all de&lt;br&gt;
teoretiskl-tekniska förutsättningarna för ett genomförande av förslaget&lt;br&gt;
föreHgger. Med hänsyn till verkets preliminära riktlinjer för ADB-använd-&lt;br&gt;
ningen inom verkels område fram Ull år 1990, förtjänar dock påpekas att de&lt;br&gt;
praktiskl-tekniska förutsättningarna i första hand kommer att finnas för de&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;366&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tre största tingsrätterna.
För de medelstora tingsrätterna finns sådana     Prop. 1986/87: 112
förutsättningar tidigast i slutet av 80-talet och för de mindre tingsrätterna
-liksom för hovrätterna och högsta domstolen — är det en fråga på ännu längre
sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
för Västra Sverige är mycket positiv till tanken all domstolar­na skulle få
terminaltillgång till kriminalregislret. Hovrätten anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
domstolsverkets framställning har angetts de fördelar som skulle upp­nås om de
allmänna domstolarna fick terminalåtkomst till kriminalregi­stret. Hovrätten
vill med anledning av vad verket anfört understryka det angelägna i att t. ex.
mål rörande häktning kan handläggas skyndsamt utan att kravet på ett
tillfredsställande beslutsunderlag behöver eftersättas. Det finns hämtöver
anledning peka på ytterligare fördelar som förslaget skulle medföra. I ett
stort antal vädjade brottmål - drygt 300 om året - begär hovrätten in kriminalregistemtdrag
eftersom det utdrag som finns i tings­rättens akt kan vara inaktuellt. I de
allra flesta fall visar det sig emellertid att registret inte tillförts nya
uppgifter rörande den tilltalade. Om hovrätten hade lerminalålkomst, skulle
aktualiteten i det av tingsrätten inhämtade utdraget lätt kunna kontrolleras,
och ett nytt utdrag skulle i flertalet fall inte behöva las fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
rättssäkerhets- som effektivitetsskäl talar enligt hovrättens me­ning för alt
de allmänna domstolarna utan dröjsmål erhåller terminalåt­komst till
kriminalregistret. Skälen torde emellertid inte vara så starka att del kan
anses befogal att anskaffa terminaler enbart för detta ändamål. Som
domstolsverket anfört i sin framställning bör i stället domstolarna ges
tillgång till kriminalregislret via terminal efter hand som ADB-system byggs
upp i domstolarna. För hovrättens vidkommande skulle detta kunna komma till
stånd under första halvåret 1987.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund redovisar en mer kritisk inställning: Samfundet är i gmnden
kritiskt till ökad spridning av känsliga person­uppgifter. Snart sagt vaije
myndighet torde under åberopande av effektivi­tets- och besparingsskäl kunna
påvisa behov av ökad åtkomlighet till sådana uppgifter. Risken för otillbörligt
nyttjande av information och för läckor utgör påtagliga skäl mot alt
åtkomligheten till den känsliga informa­tionen som finns i kriminalregislret
ökas. När det gäller lerminalålkomst till information av nu aktuellt slag bör
därför mycket stor restriktivitet råda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
nuvarande regler äger bl. a. allmän domstol rätt at efter framställ­&lt;br&gt;
ning hos rikspolisstyrelsen erhålla utdrag ur kriminalregislret. Redan nu&lt;br&gt;
gällande ordning innefattar, enligt samfundets mening, risken för att inle-&lt;br&gt;
gritetsskyddet sätts ät sidan. Det lär ha förekommit alt rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;
lämnar ut uppgifter ur kriminalregislret till domstol utan att först kontrolle­&lt;br&gt;
ra alt den omfrågade personen verkligen är misstänkt, dvs. förekommit&lt;br&gt;
polisregislret (person- och belastningsregistrel). Risken för att sådan kon­&lt;br&gt;
troll underlåles blir särskilt påtaglig när en domstol samtidigt beställer ett&lt;br&gt;
stort antal kriminalregisterutdrag. Även kontrollen beträffande läckage av&lt;br&gt;
uppgifter mellan myndigheter och från myndighet till allmänheten är också&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;367&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
närvarande bristfällig eller obefintlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nu gällande &amp;quot;manuella&amp;quot; systemet har emellertid även andra uppen- Prop.
1986/87: 112 bara nackdelar. Ineffektiviteten hos nuvarande rutiner påverkar anhåll­nings-
och häktningstidernas längd. Nuvarande tidsutdräkt och omgång vid beställning
av kriminalregisterutdrag är skäl som från rättssäkerhets­synpunkt talar för
att allmän domstol ges terminalåtkomst till kriminalregi­slret. Frän kontrollsynpunkl
föreligger också fördelar med all låta domstol via dator beställa uppgifter ur kriminalregislret.
Det är nämligen möjligt för datorn att föra &amp;quot;loggbok&amp;quot; över de
förfrågningar som görs. Härvid kan också kontrolleras vem som gör förfrågan och
om denna gäller person som verkligen är misstänkt för brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
ställer sig samfundet positivt till alt allmän domstol på sätt föreslagils ges lerminalålkomst
Ull kriminalregislret. För att den enskildes integritetsintresse ej skall
trädas för när är det dock av synnerlig vikt att till rätten till lerminalålkomst
knyts noggranna behörighetsregler. Behörigheten bör på varje brottmålsavdelning
minimeras till en eller två personer ulan delegationsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
de reservationer som ovan angivits Ullstyrker advokatsamfundet förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
JO har vissa reservationer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar uppfattningen att det skulle medföra vissa fördelar såväl för domstolarna
som för rikspolisstyrelsen om de allmänna domstolarna ges lerminalålkomst till
registret. Jag är dock inte helt övertygad om att dessa fördelar, ställda i
relation Ull den enskildes intresse av all uppgifter ur registret inte blir
åtkomliga för obehöriga personer, är så påtagliga att framställningen från
domstolsverket bör bifallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sin framställning har domstolsverket angivit alt rätten till terminalåt­komst
kan kombineras med regler om vilken krets av anställda vid en domstol som skall
fä beställa uppgifter ur kriminalregislret. Enligt min mening måste en gmndläggande
förutsättning för bifall till framställningen vara, att det tillskapas ett säkert
behörighelssystem. Ett sådant system bör inte avse endast vilka personer som
skall ha rätt alt beställa uppgifter. Det bör också innefatta krav på alt den
som beställer uppgifterna &amp;quot;märker&amp;quot; sin beställning med erforderiiga
koder och mälnummer. Systemet bör vidare inrättas på sådant sätt att samtliga
de beställningar som görs blir registrera­de hos RPS. Med hjälp av sädana
registeruppgifter bör beställningarna sedan följas upp med kontroller sUckprovsvis
mot de mål i vilka beställ­ningarna har gjorts. Under de förutsättningar jag nu
har angivit är jag beredd all tillstyrka domstolsverkets framställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna möjligheten för de allmänna domstolarna att få egen&lt;br&gt;
lerminalålkomst till kriminalregislret motiveras främst av rationaliserings-&lt;br&gt;
och kostnadsskäl. Fördelarna i dessa hänseenden får enligt min mening&lt;br&gt;
anses vara så stora för domstolarnas dömande verksamhet att jag i princip&lt;br&gt;
inte har något alt erinra mot förslaget. I systemet bör dock byggas in&lt;br&gt;
kontroller av behörigheten vid beställning av uppgifter ur registret. Det bör&lt;br&gt;
också kunna kontrolleras efteråt, vem som har beställt sådana uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;368&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87:112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverkets
framställning om att allmän domstol skall få terminalät-komst till
kriminalregistret är enligt min mening välgrundad. Med hänsyn till att de
tekniska möjligheterna finns erfordras endast en ändrad författ­ningsreglering
för att ett informationsutbyte i aktuellt hänseende mellan rikspolisstyrelsen
och tingsrätterna skall kunna komma Ull stånd. De för­delar som en sådan
ordning skulle innebära vore av stor betydelse och bör tas till vara. Särskilt
vill jag betona möjligheterna att påskynda handlägg­ningen i mål där den
tilltalade är berövad friheten. För den händelse häktningsutredningens förslag (SOU
1985: 27) om kortare lidsfrister vid häktning och anhållande vinner bifall -
vilket torde kunna förväntas - blir det än mer angeläget alt kriminalregistemppgifler
kan inhämtas utan tids­utdräkt. Även de övriga i framställningen angivna
fördelarna bör dock understrykas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller erforderliga författningsändringar synes det mig mest lämpligt alt
efter mönster i 3 § polisregisterlagen (1965:94) bemyndiga regeringen medge alt
allmän domstol - utöver del nuvarande sättet att infordra kriminalregistemtdrag
- får terminaltillgång till kriminalregistret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen
tillstyrker domstolsverkets framställning att få lermi­nalålkomst för de
allmänna domstolarna till kriminalregislret. Styrelsen vill i anslutning
härtill anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alltsedan
1960-talet, då de centrala polis- och kriminalregislren över­fördes till ADB,
har rikspolisstyrelsen exklusivt förfogat över registren. Detta har dels varit
betingat av tekniska omständigheter - lerminalan-slutning saknades under den
första liden - dels av den omständigheten att registerlagsUftningen Ullkom i en
Ud registren fördes manuellt. Detta har medfört att myndigheter, som i sin
verksamhet har behov av uppgifter ur registren, har varit hänvisade till att
hos rikspolisstyrelsen rekvirera utdrag ur dessa. För att leva upp till de höga
krav som ställs på kvaliteten hos registren har det vidare ansetts lämpligt alt
en myndighet svarar för inlägg­ning av uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efterhand
som ADB-tekniken utvecklas ler det sig naturligt alt ifrågasät­ta den nuvarande
ordningen. Såsom domstolsverkets rapport 1985:1 visar kan betydande vinster
göras inom domstolsväsendet om domstolarna ges möjlighet att via terminal få
direktåtkomst Ull kriminalregislret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Negativa remissvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
har förståelse för strävandena att uppnå rationaliserings­vinster. Det är dock
tveksamt om de blir så stora att de väger upp nackde­larna med den föreslagna
rutinen. Den remitterade framställningen är emellertid knappast så detaljerad som
önskvärt vore för att inspekUonen skall kunna la ställning till alla de frågor
som inspektionen har all beakta enligt dalalagan (1973:289).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra länder har man noga undvikit att integrera kriminalregister med&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;369&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra
delar av informationssystemen inom rättsväsendet för att undvika     Prop.
1986/87: 112 missbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ytterst olämpligt att vidga tillgängligheten av
information av detta slag som inte ens den registrerade själv har möjlighet att
få tillgång till hos polisen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En oavvislig förutsättning för ett tillstyrkande skulle
vara att säkerheten är fullt betryggande, främst genom ett personligt behörighelskontrollsy-slem
med loggning av samtliga transaktioner i polisens dator saml kontroll av
användningen t. ex. genom fortlöpande stickprovkonlroller i efterhand.
Eventuellt borde också säkerheten förstärkas med maskinell kontroll hos RPS
huruvida oavgjort brottmål förekommer innan utlämnande sker. Även med sådana
åtgärder synes det dock inte möjligt att garantera tillfredsstäl­lande säkerhet.
Oproportionerligt mänga fall av missbmk av central åt­komst till känsliga
register via terminal har förekommit inom exempelvis polisen. Datainspektionen
har anledning att förmoda alt liknande missbruk förekommer inom andra känsliga
sektorer. Just nu handläggs fö. hos dalainspektioonen ett klagoärende där hos
polisen anställd civil personal misslänks för att obehörigen berett sig
tillträde till RPS' person- och bdastningsregisler (PBR). Detta visar med
önskvärd tydlighet att i vart fall polisens nuvarande behörighels- och
säkerhetssystem inte är till fyllest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trots resultatet av en nyligen genomförd undersökning
beträffande all­mänhetens förtroende för domstolarna torde detta förtroende
vara ganska gott. Det är viktigt att upprätthålla detta förtroende. Risken för lerminal-missbmk
bör därför beaktas även i delta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutligen anser datainspekUonen att den uppluckring av
gränserna mel­lan myndigheternas verksamhet som blir följden av en än mer
integrerad ADB-verksamhet frän integriletssynpunkl är otillfredsställande.
Erfaren­heten har visat att ibland inte ens den registeransvariga myndigheten
vet var gränsen för dess kompelens och ansvar går. Förvirringen för allmänhe­ten
blir då givetvis än större, och inspektionen kan inte annat än ånyo erinra om
den föga gynnsamma utvecklingen härvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis kan datainspektionen med hänvisning
till det ovan anförda för närvarande inte Ullstyrka det remitterade förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Data- och offentlighetskommittén&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lerminalålkomst måste med nödvändighet öka risken för
alt uppgif terna om de registrerade sprids Ull andra än de som oundgängligen är
i behov av dem och bör därför inte medges utan mycket starka skäl. I detta fall
måste en noggrann avvägning göras mellan domstolarnas behov av all få tillgång
till uppgifter ur registret och de registrerades berättigade intres­se av att
uppgifterna inte blir tillgängliga för andra än de som behöver dem i sill
arbete. För all kunna göra en sådan avvägning fordras aft domstolarnas behov
redovisas och analyseras på ett helt annat sätt än vad som gjorts i
domstolsverkets framställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare fordras en ingående redovisning av de tekniska
lösningarna efter­&lt;br&gt;
som risken för inlegrilelsintrång påverkas av hur dessa görs. Av domstols­&lt;br&gt;
verkets framställning framgår endast att man tänker sig ett behörighelssy­&lt;br&gt;
stem för att möjliggöra att bara enstaka tjänstemän skall kunna beställa&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utdrag. Det ökade skydd
för de registrerades integritet som kan vinnas     Prop. 1986/87:112 med ett
sådant system är enligt vår uppfattning mycket marginellt. För all ett system
med olika behörigheter skall fungera krävs dessutom att det är väl anpassat
till hur det övriga arbetet på avdelningarna organiserats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser inte att den föreliggande utredningen ger grund för att de allmänna
domstolarna skall få lerminalålkomst till kriminalregistret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Synpunkter på integritets- och sekretessproblem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
stor del av de i princip positiva remissinstanserna har framhållit all en
förutsättning för att framställningen skall bifallas är alt frågor om offent­lighet
och sekretess och om integritet löses på ett tillfredsställande sätt. I delta
sammanhang lar man upp såväl författningsreglering (sekretesslagen) som
behörighetsregler och systemels åtkomlighet, allt i syfte alt minimera missbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mer
allmänna synpunkter framförs av Sveriges domareförbund: Domareförbundet vill
också framhålla all säkerhetsfrågorna - bortsett från vissa överväganden
rörande behörighelssystem - knappast alls be­rörts av domstolsverket. Inte
heller har frågorna om offentlighet och sekretess samt om integritet belysts.
Ett genomförande av domstolsver­kels förslag förutsätter enligt
domareförbundets mening att dessa problem övervägts och konstaterats vara
möjliga att bemästra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksrevisionsverket
berör också dessa frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
RRV:s mening är det angelägel alt försöksverksamheten utformas så att den
belyser de administrativa och ekonomiska konsekvensema av terminalålkomsten.
RRV vill betona viklen av alt domstolsverket under försöksverksamheten noga
bevakar de säkerhels- och sårbarhetsproblem som decentraliserad lerminalålkomst
kan leda till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
framgår av remisshandlingarna att domstolsverket också avser att -som
försöksverksamhet - låta ett par brotlmålsavdelningar genomföra uppdatering av kriminalregislret
via egna terminaler. Säkerhets- och sår-barhelsfrågorna är även i denna del av
försöksverksamheten av stor bety­delse. Decentralisering av uppdatering av
kriminalregistret frän en enhet vid rikspolisstyrelsen till på sikt samtliga
tingsrätter kan komplicera möj­ligheten all upprätthälla tillfredsställande
datakvalitet. I försöksverksam­heten bör därför ingå all utvärdera kvaliteten
på de dala som uppdateras via terminal på broltmålsavdelningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RÅ
lar upp frågan om vilka som bör få utnyttja registret. Han anför: Som
framhållits av domstolsverket är den information som finns i kri­minalregislret
av känslig natur. Rätten till lerminalålkomst måste därför enligt min mening
åtföljas av bestämmelser om vem i domstolen som skall få beställa uppgifter ur
registret. Därvid bör eftersträvas att så få tjänste­män som möjligt anförtros
uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;371&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller risken för integritetsinträng anför rikspolisstyrelsen:&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
direktåtkomst till kriminalregislret för myndigheter utanför polisvä­sendet
aktualiserar emellertid vissa frågor. Bland annat ökar risken för integritetsinträng
ju fler myndiheler som har sådan åtkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
polisväsendet finns ett omfattande system av behörighetsregler. Motsvarande
höga krav måste ställas på de myndigheter som i en framtid ges rätt till
terminalåtkomst av denna känsliga information. Rikspolissty­relsens kontroll av
behörighet bör lämpligen inskränkas till en kontroll av att rekvirerande
myndighet är behörig. Frågan om den personliga behörig­heten överförs på så
sätt till den rekvirerande myndigheten som har att närmare ange hur
behörighetsfrågorna skall lösas inom myndigheten. Riks­polisstyrelsen har
bemyndigats att inom sitt område meddela föreskrifter om bl. a. de gemensamma
informationssystemen, se förordning (1984:731) med instmktion för
rikspolisstyrelsen 10 § 5 p. En motsvarande bestäm­melse bör lämpligen införas
i domstolsverkets instmktion för domstolsvä­sendets del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen
förordar ett behörighetssystem hos domstolarna med behörighetskort jämte
personlig kod som genom beslut av domstolens chef eller chef för avdelning som
handlägger brottmål tilldelas sådan personal som har att rekvirera
kriminalregisterutdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
konstaterar samtidigt att det beträffande domstolsväsendet finns väl inarbetade
mtiner för rekvisition av utdrag. Volymen är stor och domstolarna har stor vana
vid hantering av från integriletssynpunkl käns­lig information. Det finns ingen
anledning att tro alt informationen, om den är åtkomlig via dataskärm eller
skrivare, skulle hanleras på annat sätt än som görs med den nu gällande
ordningen. Det bör snarare vara så att färre personer får möjlighet att
rekvirera utdrag enligt den föreslagna ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
för Västra Sverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
rörande sekretesskyddet bör givelvis ägnas stor uppmärksamhet i ärenden av det
här slaget. Några svårigheter att uppnå ett tillfredsställande sådant skydd
torde emellertid inte föreligga. Domare och i regel även annan domstolspersonal
är väl förtrogna med sekretessbestämmelserna och vana vid alt handskas med sekretessbdagl
material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
domstolsverket anser hovrätten att ett system för behörighets-&lt;br&gt;
kontroll bör finnas. Hovrätten förordar att i ett sådant system de befatt­&lt;br&gt;
ningshavare som skall ha Ullgång till kriminalregistret Ulldelas ett visst&lt;br&gt;
kodnummer, vilket skall utgöra &amp;quot;nyckel&amp;quot; Ull registret. Det antal
befatt­&lt;br&gt;
ningshavare som skall ha tillgång till registret bör i och för sig begränsas i&lt;br&gt;
viss utsträckning. Hur många och vilken kategori befattningshavare som&lt;br&gt;
skall ges behörighet bör med hänsyn Ull bl. a. domstolarnas olika storlek&lt;br&gt;
och organisation avgöras från fall till fall. För hovrättens vidkommande&lt;br&gt;
torde det vara lämpligt att flertalet ledamöter och fiskaler pä en avdelning&lt;br&gt;
ges behörighet. Del torde emellertid inte finnas anledning att indela behö­&lt;br&gt;
righeten i ett flertal nivåer. I förevarande sammanhang blir det endast fråga&lt;br&gt;
om att antingen ha eller alt inte ha tillgång till kriminalregistret. Något&lt;br&gt;
samband med behörigheten vad gäller domstolens egna ADB-system behö­&lt;br&gt;
ver inte föreligga.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;372&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en extra säkerhetsåtgärd bör övervägas en ordning som innebär att Prop.
1986/87: 112 vissa uppgifter registreras i samband med all frågor ställs till
kriminalregi­stret via terminal. En registrering av frägeställarens kodnummer,
aktuellt målnummer och den person i registret frågan avsett skulle ge möjlighet
att kontrollera att registret inte används för ovidkommande syften. I detta
sammanhang vill hovrätten emellertid framhålla att det inte finns anledning att
för domstolarnas del vidta säkerhetsåtgärder som går längre än för andra myndigheter;
en enhetlig sekretessording bör självfallet eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i sekretesslagen las upp av JK.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanhanget vill jag peka pä bestämmelsen i 12 kap. 2 § sekretessla­gen enligt
vilken den i 7 kap. 17 § föreskrivna sekretessen i princip inte gäller hos
domstolar i deras rättskipande eller rätlsvårdande verksamhet. Det får fömlsätlas
att tillämpningen av de bestämmelsen inte kommer all påverkas av all
domstolarna får lerminalålkomst till kriminalregislret. Frågan synes dock böra
övervägas i samband med införandet av möjlighet till sådan åtkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
fråga aktualiseras av kammarrätten i Sundsvall.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
allmänna kriminalregislret är sekretesskyddal enligt 7 kap. 17 §
sekretesslagen. Sekretessen gäller i verksamhet som avser förande av eller
uttag ur registret för uppgift som har tilförts detta. Beträffande utlämnande
av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i lagen om registret och i den
Ull lagen anslutande kungörelsen. Enligt 12 kap 2 § sekretesslagen gäller
emellertid inte del nyssnämnda sekretesskyddet hos domstol i dess
rätts-skipande eller rättsvårdande verksamhet, såvida inte domstolen har fält
uppgiften för att pröva frågan om den kan lämnas ut. Den nämnda regle­ringen
avser all skapa ett skydd för den informaUon av mycket känslig art som finns i
registret. Det är angeläget alt detta skydd upprätthålls, även om och när de
allmänna domstolarna genom terminaler får direktaccess Ull registret. Kammarräften
vill därför understyrka vad som sägs i DV:s framställning om att rätten till
terminalåtkomst bör kombineras med regler om vilken krets av anställda vid
domstolen som skall få beställa uppgifter ur registret och alt den utmstning
som kan komma Ull användning innefat­tar ett system för behörighetskontroll. En
reglering bör bl. a. kunna ske genom föreskrift all det i arbetsordning för
domstol skall finnas angivet vad som gäller i fråga om uttag ur
kriminalregistret genom terminal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
Stockholms tingsrätt behandlar sekretessproblemen:&lt;br&gt;
Hur åtkomsten till kriminalregislret tekniskt skall ske finns inte närmare&lt;br&gt;
beskrivet i framställningen En koppling torde emellertid - oavsett om den&lt;br&gt;
innefattar möjlighet att via såväl terminalbild som skrivare eller via enbart&lt;br&gt;
skrivare få tillgång Ull uppgifter - medföra all domstolen rent faktiskt har&lt;br&gt;
åtkomst till i princip hela kriminalregislret, dvs. även uppgifter om perso­&lt;br&gt;
ner som inte är tilltalade i pågående mål. Domstolen skall visserligen enligt&lt;br&gt;
3 § första stycket kriminalregisteriagen endast i vissa fall inhämta utdrag ur&lt;br&gt;
registret- Denna bestämmelse torde emellertid inte medföra annat synsätt&lt;br&gt;
på frågan om myndighetens faktiska åtkomst.  Hela registret - eller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;373&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ADB-upptagningen
- måste därför i och med uppkopplingen bli tillgänglig Prop. 1986/87: 112 för
domstolen i enlighet med tryckfrihetsförordningens bestämmelser och därmed
anses vara förvarad hos domstolen. Eftersom rikspolisstyrelsen i och med
registrering gör upptagningarna tillgängliga för domstolen i läsbar form torde
de dessutom vara att betrakta som inkomna och jdärmed all­männa handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
7 kap. 17 § sekretesslagen (1980: 100) gäller sekretess i verksam­het som avser
förande av eller uttag ur allmänt kriminalregisler för uppgift som har
tillförts registret. Sekretessen gäller således både hos den register­ansvarige
och hos den som kan göra uttag ur registret. Dennaj regel synes emellertid
omfatta endast polismyndighetemas verksamhet, exempelvis lokal polismyndighets
terminalanslutning till registret. Lämnas register­uppgifter till annan
myndighet följer sekretessen uppgiften bara i den mån denna omfattas av
bestämmelser om överföring av sekretess, som beträf­fande domstol regleras i 12
kap. 1 § sekretesslagen. Av 12 kapi 2 § samma lag följer dock att sekretessen
för uppgifter ur kriminalregistret inte över­förs till domstol när fråga är om
dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet. En terminalanslulning från en
domstol till kriminalregistret torde således med tillämpning av nuvarande
bestämmelser komma alt medföra att registret i dess helhet hos domstolen blir
att anse som ADB-upptagning som är alt betrakta som såväl allmän som offentlig
hand­ling. En ändring av sekretesslagen i angivet hänseende är därför enligt
tingsrättens mening oundgängligen erforderlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledningsvis
vill dock datainspektionen peka på det förhållandet att upp­gifterna hos
tingsrätten enligt 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförord­ningen (TF) inte
torde åtnjuta något skydd enligt sekretesslagen (1980:100). Detta innebär
enligt inspektionen uppenbara risker för otillbör­ligt intrång i registrerads
personliga integritet. Att kriminalregistemtdrag i en domstolsakt redan nu i
och för sig är tillgänglig för allmänheten ger inte anledning till annan
bedömning från dalainspekUonens sida. Inte heller att vissa begränsningar
beträffande tillgängligheten eventuellt ges i bestäm­melsen i TF 2 kap. 3 §,
andra stycket, andra meningen. Det är en väsentlig artskillnad att ha ett så
känsligt register som kriminalregisgter tillgängligt via terminal jämfört med
hur det hittills fungerat. Den &amp;quot;manuella tröskeln&amp;quot; har tveklöst varit
en bra spärr mot missbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Övrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kostnadsaspekten
tas upp av statskontoret.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
har inte redvisal några kostnader eller intäkter av sitt&lt;br&gt;
förslag. Vi har dock, från de utgångspunkter statskontoret har ätt beakta, i&lt;br&gt;
princip ingen erinran mot domstolsverkets framställning. Vi utgår därvid&lt;br&gt;
från att den ordning verket föreslagit blir väsentligt billigare än nuvarande&lt;br&gt;
ordning och från att behörighets- och säkerhetsfrågorna, såsom domstols­&lt;br&gt;
verket angett, kan lösas på ett godtagbart sätt. Vi utgår vidare från att den&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;374&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tekniska
lösning som kan komma ifråga, inte innebär att förändringar i     Prop.
1986/87: 112 Rl-systemen försvåras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen berör vissa tekniska frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från teknisk synpunkt gör styrelsen den bedömningen att
viss utökning av datamaskinutrustningen hos styrelsen måste komma till stånd. I
ett inledningsskede då endast ett litet antal domstolar skall anslutas, bedöms
denna utökning dock vara av sådan blygsam omfattning att den kan ske inom ramen
för den ordinarie utbyggnaden av datakommunikationsnätet inom polisen. Vidare
bör framhållas att dataöverföringen mellan de olika polisiära myndigheterna
inom kort kommer att ske i krypterad form. För att information dä skall vara
oläslig för den som till äventyrs pä ett obehörigt sätt kommer ät information
under utväxling måste enligt styrel­sens uppfattning motsvarande krav ställas
på trafiken mellan rikspolissty­relsens dator och domstolarnas dataterminaler.
Rikspolisstyrelsen vill här också påminna om all polisväsendets terminalpark
skall helt förnyas under sista kvartalet 1986. Terminalanslulning från andra
myndigheter bör inte ske dessförinnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;RÅ påpekar att åklagarväsendet kan slå på tur för
terminaltillgång till kriminalregislret. Han framhåller:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag i detta sammanhang upplysa om att
ett utred­ningsarbete angående tekniska hjälpmedel m. m. inom åklagarväsendet
för närvarande håller på alt avslutas. I detta arbete som sker i samarbete med
statskontoret övervägs ett ökat datorstöd. Alt inhämta registemppgifter via
terminal kan sålunda även komma att aktualiseras för åklagarväsendets del.
Detta förhållande bör enligt min mening beaktas vid bedömningarna av vilka
författningsändringar och -tillägg som erfordras i anledningav domstolsverkets
framställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Författningsregleringen tas upp av kammarrätten i
Sundsvall: Kammarrätten finner inte hinder möta mot den lagtekniska lösning som
förordas i framställningen och som innebär att det genom ett tillägg till 8 §
kriminalregisterlagen öppnas möjlighet att införa den föreslagna ordning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även rikspolisstyrelsen berör denna fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen angår frågan om författningsregleringen får
rikspolisstyrel­sen tillstyrka domstolsverkets förslag om ett tillägg till 8 § kriminalregisler­lagen.
Ett sådant tillägg - förslagsvis ett tredje stycke - bör kunna få följande
lydelse: &amp;quot;Regeringen kan förordna att en myndighet som avses i första
stycket får terminalåtkomst till kriminalregistret&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Författningsregleringen tas också upp av Stockholms
tingsrätt:&lt;br&gt;
I   domstolsverkets   framställning   konstaleras   att   polisregisterlagen&lt;br&gt;
(1965:94) &amp;quot;ändras på så sätt all regeringen bedmyndigals medge att myn­&lt;br&gt;
digheter kan få terminalåtkomst till polisregistret, av vilket kriminalregi­&lt;br&gt;
stret är en mindre del.&amp;quot; Tingsrätten får i anledning härav påpeka att som&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;375&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;polisregister anses inte det allmänna kriminalregistret.
Ett bemyndigande Prop. 1986/87: 112 för regeringen i likhet med bestämmelsen i
3 § andra stycket polisregister­lagen torde således, såsom i och för sig
föreslagits i framställningen, behöva införas i kriminalregisteriagen (1963:
197). Bestämmelsen i 10 a § polisregisterlagen avser emellertid
registeransvarig myndighet att någon motsvarande regel avseende domstols
åtkomst till kriminalregistret är således inte aktuell. Däremot erfordras i
förordningen (1973: 58) regler om vilka domstolar som äger rätt Ull
ifrågavarande terminalåtkomst. Vidare torde erfordras vissa följdändringar i
lagen och förordningen på så sätt att det framgår vilka bestämmelser som endast
riktar sig mot den regisleran-svarige, exempelvis alt begäran om utdrag ur
registret endast kan ställas Ull denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;376&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition  
...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslag ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i
rättegångsbalken   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i
lagen (1930: 173) om beräkning av lagstadgad Ud        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i
lagen (1952: 98) med särskilda bestäm­melser om tvångsmedel i vissa brottmål   ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i
lagen (1972:260) om internalionellt samarbete rörande verkställighet av brotlmälsdom  
.......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag om ändring i
lagen (1963:197) om allmänt kriminalre­gister      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 1987&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning  ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmän motivering   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkter   ......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktningsfömtsättningarna   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsmisstankens styrka och brottets
svärhet           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De särskilda häktningsgmnderna  
............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning vid lindriga brott   ..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning vid svåra brott   ....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3                                                                  Förfarandet
vid prövning av frågor om häktning m.m  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frister   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forumfrågan    ...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvararfrågan  .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kontakterna mellan parter och
domstol   .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rutinerna i samband med
gripande och anhållande   .,,.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningshäktning och
omprövningsförhandling m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hävande av beslut om häktning  
.............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frister för åtal och
huvudförhandling   ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning i högre rätt    ........................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alternativ till häktning   ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Häktning pä nya grunder - talan
mot häklningsskäl     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisatoriska frågor m.m.............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande   ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upprättade lagförslag  ....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering   ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
rättegångsbalken    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
lagen (1930: 173) om beräkning av lagstadgad tid        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål   ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om ändring i
lagen (1972:260) om internatio­nellt samarbete rörande verkställighet av broltmålsdom  
...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan   .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut   ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur lagrådets protokoll den 5 mars 1987   ........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987   .,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan av lagrådsyllrande   .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Terminalåtkomst till kriminalregislret 
.................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan   .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut   .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning
av utredningens betänkande       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens lagförslag   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning avTréinissyltrandena
över betänkandet .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremissens
lagförslag   .................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;345&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framställning från
domstolsverket om lerminalålkomst till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kriminalregislret  
..................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;362&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttrandena över domstolsver­&lt;br&gt;
kets framställning   .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;365&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1986/87: 112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nomedts Tryckeri, Stockholm 1987&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;378&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA03112</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198687__112.pdf</filnamn>
<filstorlek>18828910</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om anhållande och häktning, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/66DFEDE0-472F-4037-AB44-4B5F160198C7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>