2449795GA031101986/87110propproppropProposition 1986/87:110PropositionProposition11001987-03-12 00:00:002024-12-27 15:18:002008-06-13 08:54:33om förbud mot handel med Sydafrika och Namibiaimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GA03110/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA03110https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA03110
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1986/87:110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om förbud mot handel med Sydafrika och Namibia</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 mars 1987 för de åtgärder och
det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar Kjell-Olof Feldt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anita Gradin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen begärs riksdagens bemyndigande att
tillämpa lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om en
handelsblockad mot Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blockaden avses omfatta förbud mot införsel av varor med
sydafrikanskt eller namibiskt ursprung och förbud mot utförsel av varor till
Sydafrika och Namibia. Vidare avses blockaden omfatta vissa andra åtgärder som
kan bidra till uppkomsten av brott mot in- och utförselförbuden såsom lastning,
lossning och transport av varor liksom tillhandahållande av transportmedel och
lämnande eller förmedlande av uppdrag avseende sädana åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås också att lagen (1985:1050) om
förbud mot införsel av jordbruksvaror från Sydafrika upphävs och att dess
bestämmelser inarbetas i regeringens föreskrifter om handelsblockaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifterna avses träda i kraft den 1 juli 1987. För
att ge företagen möjlighet att avveckla sina handelsförbindelser bör förbuden,
utom såvitt avser de inarbetade bestämmelserna om jordbruksvaror, börja
tillämpas den 1 oktober 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag med bemyndigande att tillämpa lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad mot Sydafrika och Namibia</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som sägs i 1 § lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner, får
regeringen förordna att 3 och 5 §§ lagen skall tillämpas i fråga om en
handelsblockad mot Sydafrika och Namibia. Regeringen får också meddela
förordnande enligt 11 § tredje stycket lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förhållandena ändras sä att syftet med ett förordnande ej längre kvarstår,
skall regeringen sä snart det kan ske i motsvarande mån upphäva eller ändra
meddelat förordnande eller med stöd därav meddelade föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av lagen (1985:1050) om förbud mot införsel
av jordbruksvaror från Sydafrika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att lagen (1985:1050) om förbud mot införsel av jordbruksvaror från
Sydafrika skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ti Riksdagen 1986187. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Utrikesdepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: i lo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Gradin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om förbud mot handel med Sydafrika och Namibia</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har sedan lång tid vidtagit ett antal åtgärder som syftar till att bidra till
ett avskaffande av apartheidsystemet i Sydafrika. Parallellt härmed har vårt
land aktivt verkat för att FN:s säkerhetsråd skall besluta om effektiva sanktioner
mot Sydafrika, inkl. åtgärder på handelns område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansträngningarna
att få till stånd ett sådant FN-beslut om effektiva sanktioner mot Sydafrika
har ännu inte krönts med framgång. Senast i februari i år fälldes i FN:s
säkerhetsråd ett förslag om bindande sanktioner till följd av veton från två av
rådets permanenta medlemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
kvarstår möjligheterna att senare nå ett verksamt sanktionsbeslut i säkerhetsrådet.
Trots detta avser jag nu att ta upp frågan om införande av ett handelsförbud
riktat mot Sydafrika och Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer att disponera den allmänna motiveringen för mina förslag och bedömningar
på följande sätt. Under avsnitten 2.1—2.3 redogör jag för utvecklingen i
Sydafrika och södra Afrika och för internationella och svenska åtgärder mot
apartheid. Avsnittet 2.4 upptar motiven för ett svenskt handelsförbud. En
genomgång av Sveriges handel följer i avsnittet 2.5 följt av en redogörelse om
konsekvenserna i Sverige av ett handelsförbud (avsnittet 2.6). Härefter går
jag in på utformningen av förbudet (avsnittet 2.7). Slutligen redogör jag i
avsnitten 2.8 och 2.9 för vissa åtgärder för att mildra effekterna i Sverige av
ett handelsförbud och för regeringens beslut att tillkalla en parlamentarisk
utredning som skyndsamt skall se över vissa delar av den svenska
Sydafrikapolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Utvecklingen i Sydafrika och södra Afrika efter år
1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposition 1985/86:52 om förbud mot införsel av jordbruksvaror från Sydafrika,
m. m. lämnades en redogörelse för utvecklingen i Sydafrika och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i södra Afrika under år
1985. Sammanfattningsvis sades dä att det mot Prop. 1986/87:110</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bakgrund av den allt
allvarligare situationen i Sydafrika var angelägnare än</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>någonsin att öka
omvärldens stöd och bidrag till kampen mot apartheid och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att skärpa det
internationella trycket mot Sydafrika. Vidare uttalades att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>varje fördröjning av
apartheidsystemets avveckling och av införandet av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medborgeriiga rättigheter
för alla medborgare minskade möjligheterna till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en fredlig lösning och
ökade faran för en allt allvarligare konflikt med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>oerhörda lidanden för både
svarta och vita.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
det dryga år som gått sedan regeringen lade fram nyssnämnda proposition har
läget i Sydafrika och i södra Afrika förvärrats ytterligare. Det finns
ingenting i händelseutvecklingen som antyder att denna nu länkats in pä banor
som skulle kunna leda till en avveckling av apartheidsystemet. Tvärtom har
förtrycket ökat. Systemet försvaras nu med allt brutalare metoder. Destabiliseringspolitiken
gentemot grannländerna har fortsatt liksom den illegala närvaron i Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de första månaderna 1986 ställde den sydafrikanska regeringen i utsikt en rad
förändringar. Bl. a. avsåg man att återställa sydafrikanskt medborgarskap till
alla de svarta som genom hemlandspolitiken föriorat sitt tidigare
medborgarskap. Passlagarna skulle upphävas och ersättas med ett för alla
sydafrikaner gemensamt identitetsdokument. Den lagstiftning som reglerar de
svartas, de färgades och asiaternas rättigheter att bosätta sig och vistas i
städerna (s. k. influx-control) skulle ses över för att möjliggöra en
smidigare urbanisering och ökad rörlighet inom landet. Förbättringar och
utökade finansiella resurser för utbildning och bostäder ställdes i utsikt.
Samtliga befolkningsgrupper skulle — i ärenden som rör den egna gruppen - också
få rätt att på icke definierat sätt delta i regeringsarbetet. Därigenom skulle
de garanteras ett mått av politiskt medbestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av de utlovade förändringarna har genomförts och några inslag i
apartheidsystemet har därmed försvunnit. Sä har t. ex. de särskilda passlagarna
för den svarta befolkningen upphävts. Huruvida detta i praktiken kommer att
medföra ökad rörelsefrihet inom landet återstår dock att se. Återställandet av
sydafrikanskt medborgarskap till de ca 9-10 miljoner svarta som på grund av
hemlandspolitiken förlorat sitt sydafrikanska medborgarskap kommer sannolikt
inte att beröra mer än knappt 2 miljoner människor som redan bor i områden i
anslutning till städerna för vita. Resten kommer även i fortsättningen att vara
medborgare i sina respektive hemländer och utlänningar i Sydafrika. Deras
möjligheter till arbete och boende i Sydafrika kommer således inte att
förbättras. Tvångsförflyttningarna av svarta har inte upphört trots
regeringens utfästelser och påståenden om motsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
undantagstillstånd som sommaren 1985 infördes i vissa delar av Sydafrika
upphävdes i mars 1986. Samtidigt skärptes dock gällande säkerhetslagstiftning
så att militär och polis gavs samma vidsträckta befogenheter som de tidigare
haft under undantagstillståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med befarade oroligheter inför 10-årsminnet av Soweto-upp-roret den 16
juni 1976 infördes den 12 juni ånyo undantagstillstånd och denna gång över hela
landet. Undantagstillståndet gäller fortfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Militärens
och säkerhetsstyrkornas närvaro i vissa svarta bostadsområ-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
har i dag mer eller mindre permanentats. Hundratals skolor har stängts Prop.
1986/87:110 eller satts under bevakning av beväpnade säkerhetsstyrkor. Den
civila förvaltningen i de svartas bostadsområden har på många häll brutit samman.
Befolkningens angrepp mot dem som uppfattas som medlöpare till apartheidregimen
har ökat och brutaliserats. Samtidigt har grupper som samarbetat med polisen
beväpnats och angripit apartheidmotständare. Den presscensur som införts är
numera i stort sett total och har medfört att den allmänna nyhetsförmedlingen
om vad som sker i landet, framför allt i de svartas bostadsområden, i stor
utsträckning upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantagstillståndet
och de skärpta säkerhetslagarna har utnyttjats för att fängsla tusentals
apartheidmotståndare. Hårdast har fackföreningarna och den Förenade
Demokratiska Fronten (UDF) drabbats. Tillförlitliga källor uppskattar antalet
arresterade sedan undantagstillståndet infördes till över 20000, av vilka
nästan hälften utgörs av barn och ungdomar under 18 år. Tortyr och misshandel,
även av barn, förekommer i allt större omfattning. I syfte att ytterligare
försvära motständskampen har också UDF förklarats vara en s.k. "affecled
organisation", vilket bl.a. innebär förbud för organisationen att ta emot
ekonomiska bidrag frän utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
mötesförbud, presscensur och arresterande av de folkliga organisationernas
ledare har regeringen på ytan lyckats dämpa oroligheterna i vissa områden.
Moderata ledare har berövats möjligheten att bedriva motståndet i fredliga
former och i stället tvingats under jorden eller i landsflykt. Ett omfattande
nätverk av lokala organisationer såsom hyres-kommittéer, gatukommittéer och
liknande, har vuxit fram i de svartas bostadsområden över hela landet. Dessa
utgör i dag en av de viktigaste drivkrafterna i motståndet. Särskilt
framgångsrika har konsument- och hyresbojkotterna varit. De lokala kommittéerna
har i vissa områden tagit över ansvaret för kommunala angelägenheter. I syfte
att rasera de nya strukturer som byggts upp och att återställa ordningen till
det gamla utsätts dessa organisationer från myndigheternas sida för omfattande
infiltration och desinformationskampanjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med det hårdnande förtrycket inne i Sydafrika har också den aggressiva destabiliseringspolitiken
gentemot grannländerna, i synnerhet mot Mogambique, trappats upp. Militära
attacker och raider mot den sydafrikanska motståndsrörelsen African National Congress,
ANC, och påstådda ANC-mål har skett i flertalet av grannländerna. Ockupationen
av delar av Angola har fortsatt liksom stödet till de regeringsfientliga motståndsrörelserna
UNITA i Angola och MNR i Mozambique. Förutom militära åtgärder har den
sydafrikanska regimen vid upprepade tillfällen tillgripit ekonomiska
sanktionsåtgärder i syfte att demonstrera sin ekonomiska överlägsenhet och
frontstaternas beroende liksom för att tvinga dem att efterkomma Sydafrikas
krav bl. a. vad gäller utlämnande av ANC-med-lemmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
står det helt klart att den vita minoritetsregimen<br>
ännu inte är beredd att genomföra de förändringar som krävs för att<br>
avskaffa apartheidsystemet och för att skapa ett demokratiskt samhälls<br>
system med lika rättigheter för alla befolkningsgrupper. Den lagstiftning<br>
som reglerar var och i vilka områden människor har rätt att bo (Group</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Areas Act) och som utgör
en av hörnpelarna i apartheidpolitiken har man Prop. 1986/87:110 inte för
avsikt att avskaffa. Tvärtom har regimen vid upprepade tillfallen med fasthet
understrukit vikten av att även fortsättningsvis slå vakt om och bevara de
olika befolkningsgruppernas särart och levnadsstil genom ett segregerat boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemlandspolitiken
och övrig lagstiftning baserad på rastillhörighet visar tydligt regimens avsikt
att bevara och förstärka sådana samhällsstrukturer som grundas på
rastillhörighet och att så långt som möjligt slå vakt om den vita minoritetens
politiska och ekonomiska privilegier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med apartheidregimens ökande repression mot den svarta befolkningen har
sannolikt ett växande antal vita börjat inse nödvändigheten av en omfattande
samhällsförändring. Den tidigare starka uppslutningen kring regeringspartiet
har försvagats och tendenser till splittring inom den vita minoriteten har
börjat göra sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Internationella åtgärder mot Sydafrika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Sydafrika i FN m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
FN:s säkerhetsråd har inställningen till den sydafrikanska regeringens
apartheidpolitik skärpts under senare år i takt med att förtrycket ökat inom landet
och aggressions- och destabiliseringspolitiken gentemot grannstaterna
upptrappats. Säkerhetsrådet har i ett stort antal resolutioner och uttalanden
fördömt den sydafrikanska regeringens politik. Något beslut i säkerhetsrådet om
ytterligare bindande åtgärder mot Sydafrika utöver det redan år 1977 beslutade
vapenembargot har dock inte kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt steg framåt i sanktionsfrågan togs emellertid av säkerhetsrådet genom
dess båda rekommendationer i juni och juli 1985. FN:s medlemsstater uppmanades
där att vidta olika ensidiga åtgärder mot Sydafrika, i första hand upphöra med
nyinvesteringar. Genom sin inriktning pä det ekonomiska området innebar den
senare av dessa rekommendationer något av ett genombrott i säkerhetsrådets
behandling av apartheidfrågan. Ett stort antal länder har därefter genomfört
sådana ensidiga åtgärder som i ökande utsträckning berört handelsområdet.
Åtskilliga har genomfört partiella eller totala handelsförbud. Kampen mot
apartheidsystemet har således med tiden fått en allt starkare internationell
uppslutning, även bland några av Sydafrikas viktigaste handelspartners.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säkerhetsrådet
har sedermera förnyat sina fördömanden av den sydafrikanska politiken och
rekommenderade i november 1986 åtgärder för att skärpa 1977 års vapenembargo
mot Sydafrika. Ytterligare konkreta framsteg i sanktionsfrågan har emellertid
omöjliggjorts till följd av att Förenta Staterna och Storbritannien därefter
har veterat resolutionsförslag om bindande sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
svensk sida delas den besvikelse som flertalet FN-medlemmar, inte minst
frontstaterna, liksom befrielserörelserna African National Congress (ANC) och
South West Africa People's Organization (SWAPO) känner inför denna brist pä
framsteg. Sverige har pä olika sätt, bl. a. genom att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>n
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 110</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>delta i förberedelserna
för säkerhetsrådets senast avhållna möte i förra Prop. 1986/87:110 månaden,
sökt medverka till en mera positiv utveckling i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har även deltagit i den rad konferenser, möten och seminarier i FN-regi som
under förra året anordnades kring södra Afrika-problemen som ett led i
förberedelserna pä ett upptagande av dessa frågor i säkerhetsrådet. I
sammanhanget kan särskilt framhållas den världskonferens om sanktioner mot
Sydafrika, som anordnades i Paris i juni i fjol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den gångna hösten och vintern har vidare samtal förts med de ledande i berörda
frontstater och andra i sammanhanget betydelsefulla alliansfria stater samt ANC
i syfte att sondera förutsättningarna för ett initiativ i säkerhetsrådet, som
skulle leda till beslut om effektiva åtgärder mot Sydafrika. Detta har skett
bl. a. i samband med besök i regionen och Sveriges deltagande i de alliansfria
staternas toppmöte i Harare i september i fjol. Dessa samtal utvisade att
frontstaterna och ANC var inställda på att under hösten framlägga ett
resolutionsförslag i säkerhetsrådet om bindande sanktioner. De ställde sig
också allmänt positiva till att efter en vetering av ett sådant förslag stödja
ett förslag om utvidgade rekommendationer. Detta senare förslag skulle följa
linjerna i säkerhetsrådets resolution från juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Säkerhetsrådet
möttes för att diskutera frågan om sanktionsåtgärder först den 16-20 februari i
år på begäran av de afrikanska och alliansfria staterna. Den 20 februari
företogs en omröstning om ett resolutionsförslag om selektiva bindande
sanktioner, som framlagts av Zambia tillsammans med de övriga fyra alliansfria
medlemmarna av rådet. Förslaget motsvarade i stort sett de åtgärder som redan
beslutats av den amerikanska kongressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgången
av omröstningen blev att Förenta Staterna och Storbritannien inlade sina veton
och att resolutionsförslaget därigenom förkastades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
att saken diskuterades in i det sista kom något rekommendationsförslag aldrig
att framläggas efter det att förslaget om selektiva bindande sanktioner
förkastats. Kontakterna mellan berörda parter, inkl. Sverige, har dock fortsatt
i syfte att undersöka förutsättningarna för ett nytt initiativ i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns flera starka skäl till varför Sverige funnit det så angeläget att i FN
driva frågan om sanktioner mot Sydafrika. Ett sådant skäl är att det bara är
genom gemensamma åtgärder, som också omfattar Sydafrikas största
handelspartners, som man kan åstadkomma verkligt kännbara resultat. Ett annat
skäl är omsorgen om FN - att söka undvika en utveckling där
världsorganisationen inte kan agera tillräckligt kraftfullt mot ett system som
en bred majoritet av medlemsstaterna med stöd av FN-stadgan vill avskaffa. Ett
tredje skäl för denna politik är att den ligger i linje med den svenska
utrikespolitiska traditionen att vidta sanktioner först efter beslut i FN:s
säkerhetsråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Åtgärder av enskilda länder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
genombrott för sanktionsfrågan som kunde noteras under år 1985 har medfört att
ett växande antal länder och ländergrupperingar numera beslu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tat
om olika sanktionsåtgärder som i en del fall även inkluderar åtgärder pä Prop.
1986/87:110 handelsomrädet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de åtgärder som tilldragit sig störst uppmärksamhet är de som beslutats av den
amerikanska kongressen. Mot president Reagans veto beslutade kongressen med
bred majoritet om en lagstiftning som innefattar bl. a. förbud mot import frän
Sydafrika av kol, stål, järn, uran, jordbruksprodukter och textilier. Lagen
omfattar vidare förbud mot amerikanska nyinvesteringar i Sydafrika, förbud mot
export av olja och oljeprodukter liksom förbud för amerikanskt och
sydafrikanskt civilflyg att trafikera de båda länderna m. m. Lagstiftningen kan
ses som ett resultat av det allt starkare allmänna opinionstrycket i USA. Detta
har också medfört att amerikanska företag i ökande utsträckning påbörjat avveckling
eller nedskärning av sin verksamhet i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det samväldesbeslut som fattades redan under hösten 1985 utsägs en
grupp personer att genomföra en resa till södra Afrika och Sydafrika. Gruppens
seriösa och konstruktiva försök att få till stånd en dialog och förhandlingar
omintetgjordes dock av den sydafrikanska regimens bristande samarbetsvilja.
Samväldesländerna med undantag av Storbritannien beslöt därför i augusti 1986
vid ett möte i London att införa en rad ytterligare sanktionsåtgärder, bl. a.
förbud mot import av uran, kol, järn, stål och jordbruksprodukter från
Sydafrika, förbud mot nyinvesteringar och lån, etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EG-länderna
enades i september 1986 om att skärpa sanktionspolitiken mot Sydafrika och införa
dels förbud mot import av stål, järn och uran, dels förbud mot nyinvesteringar
i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skärpningar
av tidigare sanktionsbeslut har även genomförts av bl. a. Australien, Canada,
Japan, Nya Zeeland och Österrike.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt frän det gemensamma nordiska handlingsprogrammet mot Sydafrika,
utvidgat och skärpt i oktober 1985, har de övriga nordiska länderna var för sig
vidtagit ekonomiska åtgärder mot Sydafrika. Danmark införde i juni 1986
lagstiftning avseende förbud mot handel med Sydafrika. Den norska regeringen
har i december 1986 till stortinget överlämnat ett förslag till förbud mot
handel med Sydafrika och förbud mot transporter av olja och oljeprodukter till
Sydafrika. Finland har infört licensiering av all handel med Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Den svenska Sydafrikapolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
betonats vid åtskilliga tillfällen har den svenska Sydafrikapolitiken som mål
att medverka till ett avskaffande av apartheid och införande av ett demokratiskt
samhällssystem i Sydafrika. Denna politik, som kontinuerligt skärpts,
innefattar en rad olika åtgärder. Det förtjänar i sammanhanget understrykas att
Sverige genom investeringsförbudet år 1979 var ett av de första
industriländerna som vidtog ekonomiska åtgärder mot Sydafrika. Investeringsförbudet
har därefter skärpts och kompletterats med bl. a. förbud mot finansiell
leasing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
I januari 1986 trädde förbudet mot införsel av jordbruksprodukter i<br>
kraft liksom flera andra åtgärder som ingick i regeringens proposition</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86:52. Bland dem kan nämnas rätten för kommuner och
landsting att Prop. 1986/87:110 vidta bojkottåtgärder mot Sydafrika liksom en
skärpning av straffskalan i lagen (1971:176) om vissa internationella
sanktioner. I syfte att begränsa teknologiöverföring till Sydafrika infördes
vidare den 1 juli 1986 förbud mot överlåtelse och upplåtelse av patent- och
tillverkningsrättigheter till sydafrikanska och namibiska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan den 1 juli 1986 är all handel med Sydafrika licensbelagd
(SFS 1986:521). Näringslivet, som under hösten 1985 av regeringen uppmanats att
minska sin handel med Sydafrika, rekommenderades i augusti 1986 ånyo detta och
att i stället söka andra marknader och leverantörer. Rekommendationen hade
denna gång formen av ett gemensamt uttalande från samtliga politiska partier.
Tillgänglig statistik över handelsutbytet med Sydafrika visar för perioden
januari - november 1986 att importen minskat med 65% och exporten med 20%. En
utförligare redovisning för handelns utveckling ges i avsnitt 2.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom åtgärder som syftar till att begränsa det
ekonomiska och kommersiella utbytet med Sydafrika, kan också nämnas de
skärpningar i vise-ringsbestämmelserna för sydafrikanska medborgare som trädde
i kraft den 1 april 1986 (SFS 1986:131), liksom de långtgående restriktioner
som införts för att minimera kontakter och utbyte inom områdena sport, kultur
och vetenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig del av den svenska Sydafrikapolitiken utgörs av
biståndet till södra Afrika. Detta består av dels det bilaterala biståndet till
frontstaterna och stödet till den ekonomiska samarbetsorganisationen SADCC
(Southern African Development Cooperation Conference), dels det humanitära
biståndet till befrielserörelserna ANC och SWAPO och till apartheidpolitikens
offer. Den svenska insatsen är högst betydande. Av det totala bilaterala
biståndet är drygt 40% eller inemot 2 miljarder kronor avsatta för
utvecklingssamarbete och humanitära insatser i södra Afrika samt katastrofbistånd
och stöd genom enskilda organisationer m. m. I årets budgetproposition har
regeringen föreslagit en ytterligare förstärkning av insatserna i södra Afrika
till sammanlagt 2,3 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den förvärrade situationen i södra Afrika
och särskilt den allt intensivare destabiliseringspolitiken avsattes i slutet
av år 1986 660 milj. kr. för sådana insatser i södra Afrika som är ägnade att
minska effekterna av Sydafrikas militära och ekonomiska påtryckningsåtgärder.
Insatserna avsäg bistånd till transporter, kommunikationer och energiförsörjning
samt ett utökat katastrofbistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett ytterligare led i den svenska Sydafrikapolitiken
ingår det bredare samarbetet mellan de nordiska länderna och SADCC-länderna
som syftar till att vidga de ekonomiska och kulturella relationerna mellan dessa
regioner. Framför allt satsas resurserna på att få till stånd samarbete inom
områdena investeringar, teknologiöverföring, handel och kultur. För innevarande
budgetär har 20 milj. kr. avsatts för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bredare samarbetet mellan de nordiska länderna och SADCC-län<br>
derna syftar också till att minska beroendet mellan SADCC-länderna och<br>
Sydafrika. Genom att stimulera svenska företags egna investeringsinsatser<br>
i regionen, helst i samverkan med företag i regionen, uppnås detta syfte.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.4
Motiven för ett svenskt handelsförbud</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
samråd med chefen för utrikesdepartementet får jag rörande överväganden av
utrikespolitisk och folkrättslig karaktär säga följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har, bl. a. tillsammans med de övriga nordiska länderna, länge aktivt verkat
för ett beslut i säkerhetsrådet om effektiva sanktioner mot Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig princip i svensk utrikespolitik är att Sverige endast deltar i sanktioner
eller åtgärder av sanktionskaraktär som beslutats av FN:s säkerhetsråd. Denna
linje har sin grund i Sveriges starka uppslutning bakom FN-stadgan och i den
alliansfria politik, syftande till neutralitet i krig, som vi valt att föra.
Sverige har konsekvent avvisat propåer, oftast frän stormaktshäll, om medverkan
i sanktionsåtgärder som inte genomförs i FN-regi. Vår inställning härvidlag
motiveras såväl av folkrättsliga som säkerhetspolitiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vetorätten
i FN:s säkerhetsråd har visserligen visat sig utgöra en begränsande faktor när
det gäller rådets möjligheter att agera. Samtidigt får ett beslut av rådet —
när ett sådant väl fattats - den breda förankring och det stöd som krävs för
att ge besluten nödvändig internationell tyngd och säkerställa deras effektiva
genomförande. Systemet utgör också ett viktigt skydd mot att små länder dras in
i ekonomisk krigföring mellan stormakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är endast ett beslut eller en rekommendation av FN:s säkerhetsråd som kan häva
våra förpliktelser enligt det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). Artikel
</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>XXI </span><span
style='font-family:Verdana'>c) i GATT medger undantag från tillämpning av avtalet
för "förpliktelser enligt Förenta Nationernas stadga i syfte att upprätthålla
internationell fred och säkerhet". Ett av motiven för detta stadgande är
att det internationella handelssystemet skall värnas från att utnyttjas som
politiskt påtryckningsmedel, något som i det längre perspektivet skulle kunna
leda till systemets sammanbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är det klart att det föreligger folkrättsligt utrymme för den enskilda staten
att vidta den typ av begränsade åtgärder som Sverige genomfört mot Sydafrika
med böljan år 1979. Samtliga dessa åtgärder, inkl. förbuden mot nyinvesteringar
och mot import av jordbruksvaror, har således kunnat införas utan att Sverige
överträtt någon internationell bestämmelse eller påståtts göra detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärderna
ingår som ett led i en internationell isoleringspolitik mot Sydafrika. De har
vidtagits i förhoppningen att kunna inspirera andra stater till efterföljd och
därigenom bidra till trycket på FN:s säkerhetsråd att vidta ytterligare
åtgärder för att förmå den sydafrikanska regeringen att avskaffa
apartheidsystemet. De svenska initiativen har också, som framgått i det
föregående, fått efterföljd, särskilt efter är 1985. Kampen mot
apartheidsystemet har således med tiden fått en allt starkare internationell uppslutning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
överväldigande majoritet av FN:s medlemsstater, representerande<br>
alla politiska och geografiska grupperingar, står idag bakom målet att<br>
undanröja det hot mot internationell fred och säkerhet som råder i södra<br>
Afrika till följd av den av Sydafrika förda politiken. Det framgår av de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>många
resolutioner som genom årtionden antagits av FN:s generalförsam- Prop.
1986/87:110 ling, bl. a. på svenskt och nordiskt initiativ. Stöd för denna
slutsats kan även hämtas av de beslut som säkerhetsrådet fattade år 1977 om
vapenembargo med senare skärpningar samt år 1985 med rekommendationer om vissa
frivilliga åtgärder av sanktionskaraktär av medlemsländerna, bl. a. investeringsförbud
i Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
sin inriktning på det ekonomiska området innebar den närmast aktuella
resolutionen från år 1985 (nr 569) en ytterligare framflyttning av säkerhetsrådets
behandling av apartheidfrågan. Det var genom beslutets utformning samtidigt
uppenbart att rådet inte sträckte sig så långt att dess rekommendation kunde
läggas till grund för svenska åtgärder på handelsområdet riktade mot
Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
ett omfattande förberedelsearbete i vilket Sverige tog en aktiv del lyckades
man emellertid inte, som jag redovisat i föregående avsnitt, i FN:s
säkerhetsråd i februari i år följa upp dessa första steg genom ett beslut om
verksamma ekonomiska sanktionsåtgärder. Det av de alliansfria rådsmedlemmarna
framlagda resolutionsförslaget om bindande selektiva sanktioner kunde inte
antas till följd av att USA och Storbritannien utnyttjade sin vetorätt. I
sammanhanget kan nämnas att det förslag som förelades rådet avsäg åtgärder som
i stort sett redan beslutats av den amerikanska kongressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
av säkerhetsrädsbehandlingen är en källa till stark besvikelse. Särskilt måste USA:s
och Storbritanniens fortsatt negativa inställning till bindande FN-sanktioner
mot Sydafrika beklagas. De underhandsdiskussioner som ägde rum om möjligheten
att kraftigt utvidga säkerhetsrådets rekommendationer från är 1985 visade
emellertid klart, även om något resultat inte uppnåddes vid detta tillfälle,
att denna väg även fortsättningsvis kan vara framkomlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns därför all anledning för Sverige att, tillsammans med övriga nordiska
länder, fortsätta sina påtryckningar för att få till stånd ett verksamt beslut
i säkerhetsrådet om heltäckande bindande sanktioner, om selektiva sådana, eller
om en rekommendation om sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ljuset av den senaste utvecklingen i FN, och de motgångar som mött ansträngningarna
att få till stånd bindande sanktioner mot Sydafrika, måste vi emellertid väga
vår principiella linje i sanktionsfrågor mot behovet av att nu få till stånd så
breda åtgärder som möjligt riktade mot ett unikt system av förtryck som det i
Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Apartheidfrågan
befinner sig i ett så allvarligt skede att det är mycket angeläget att den
nuvarande intensiteten i de internationella ansträngningarna upprätthålls. Jag
har efter noggrann prövning kommit fram till att regeringen, i avvaktan på ett
verksamt sanktionsbeslut av FN:s säkerhetsråd, bör föreslå riksdagen förbud
mot handel med Sydafrika och Namibia trots att en sådan åtgärd skulle innebära
ett avsteg från Sveriges angivna linje i sanktionsfrågor. Jag grundar detta
steg på följande överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sydafrikanska regeringens rasåtskillnadspolitik innebär en systema<br>
tisk kränkning av de mänskliga rättigheterna. Denna politik har bedrivits<br>
under lång tid, och det finns inga tecken på att regimen är beredd att<br>
ompröva den.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Apartheidsystemet är den
axel kring vilken hela det sydafrikanska sam- Prop. 1986/87:110 hållet
roterar. Denna politik innebär att människors rättigheter baseras på hudfärg
och rastillhörighet och är unik i världen genom att den är inskriven i landets
lagar och författningar. Den är en integrerad del i regeringens och myndigheternas
dagliga maktutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brott
mot mänskliga rättigheter förekommer i flera andra länder. Men i inget annat
land är den systematiska kränkningen av en folkmajoritets grundläggande
rättigheter på detta sätt konstitutionellt förankrad som i Sydafrika. Inget
annat land har under så lång tid fördömts för sin politik av nästan alla FN:s
medlemsstater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
nu en läng tids arbete för att inom ramen för FN få till stånd allmänt omfattande
åtgärder mot Sydafrika inte lett till resultat väger dessa skäl över för att vi
själva skall ta det ytterligare steg som ett svenskt handelsförbud innebär.
Det är min övertygelse att ett sådant steg kommer att driva pä processen inom
FN. Därmed kan i ett senare skede en mer allmän och verkningsfull ekonomisk
bojkott mot Sydafrika komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
innebär visserligen ett avsteg från våra åtaganden enligt GATT. Men detta är en
engångsföreteelse som enbart avser Sydafrika och Namibia och som är motiverad
av det unika i själva apartheidsituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Just
de unika omständigheterna i detta fall gör att det inte finns anledning att
förutse någon för Sverige besvärande prejudikatsbindning i andra situationer
som kan uppkomma i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har vidare noga övervägt om ett handelsförbud mot Sydafrika kunde tänkas få
negativa verkningar för trovärdigheten i vår neutralitetspolitik. Sverige kan,
om ett förbud införs, inte misstänkas handla pä uppdrag av något maktblock
eller i någon viss stats intresse. Vi riskerar i denna fråga inte heller att
komma i motsättning till någon stormakt eller tvingas ta ställning i
stormakternas inbördes motsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
är det min åsikt att Sverige nu bör tillgripa det starka medel som ett
handelsförbud utgör i avvaktan på ett verksamt sanktionsbeslut av FN:s
säkerhetsråd och som ett led i ansträngningarna att få ett sådant till stånd.
Min förhoppning är att beslutet kommer att leda till snar efterföljd i andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Sveriges handel med Sydafrika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.1
Handelns omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
svensk utrikeshandel intar Sydafrika totalt sett en blygsam plats. Under de
senaste decennierna har det totala handelsutbytet uppgått till mindre än 1 % av
vår totala utrikeshandel och under åtminstone de senaste tio åren till mindre
än 0,5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
för Sydafrikas del är varuutbytet med Sverige relativt obetydligt. Enligt
sydafrikansk statistik för år 1985 kom Sverige på 12:e plats som leverantörsland
och på 22:a plats som exportmarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
perioden 1980-1984 ökade Sveriges handel med Sydafrika och<br>
för vissa år kraftigt. Därefter har trenden svängt och siffrorna för år 1985<br>
och perioden januari - november 1986 visar en avsevärd minskning, för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>exporten
med 38 % år 1985 resp. 20% under angiven period år 1986 och för Prop.
1986/87:110 importen med 65 % under angiven period år 1986. Utvecklingen
framgår av följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Andel i</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>milj. kr.</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Andel i</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>procent</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=136 colspan=2 valign=top style='width:102.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>av Sveriges</span></p>
</td>
<td width=150 colspan=2 valign=top style='width:112.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>av Sveriges</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Export</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Import</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Export</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Import</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>760</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>252</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1017</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>233</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,7</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1022</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>347</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1059</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>393</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1575</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>388</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>980</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>412</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1985 Jan-nov</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>918</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>389</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986jan-nov</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>729</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: SCB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska exporten till Sydafrika har till sitt innehåll sett ungefar likadan ut
under de senaste åren. Tyngdpunkten ligger på verkstadsprodukter, papper och
pappersmassa samt fordon och kontorsutrustning. De viktigaste tio varuslagen
inom dessa grupper motsvarar nästan 80% av den totala exporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska importen från Sydafrika har under senare år främst utgjorts av frukt
och grönsaker samt olika metaller och mineraler. Importen av frukt och
grönsaker har numera, sedan importförbudet infördes den 1 januari 1986,
bortfallit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.2
Handelns struktur</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
1 juli 1986 infördes licenstvång för handeln med Sydafrika (SFS 1986:521). Licensieringen
gäller såväl export som import och innebär inte några kvantitativa
begränsningar av handeln. Licens kan beviljas för enstaka specifika leveranser
eller generellt. Under år 1986 innehade ca 350 företag licens för export till
Sydafrika och drygt 30 för import från Sydafrika. 1 dagsläget uppgår
licenserna till ca 260 för export och knappt 30 för import.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tio företag som år 1985 hade den största exporten till Sydafrika är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:43.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ASEA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Secoroc</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Saab-Scania</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IBM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atlas
Copco</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemotech</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sandvik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alfa
Laval</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKF</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sundsvalls
Verkstäder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
företags sammanlagda export till Sydafrika under år 1985 uppgick</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till drygt 500 milj. kr.
och utgjorde därmed mer än hälften av den totala Prop. 1986/87:110 svenska
exporten för samma period (= 980,8 milj. kr.). Samma förhållande gäller i stort
även för första halvåret 1986. För flertalet övriga svenska företag med export
till Sydafrika är denna beloppsmässigt sett dock av ringa omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
företag med import frän Sydafrika kan särskilt nämnas Sandvik, Interchrom, Scandiamant,
Swedecrome och Avesta. Sedan importen av frukt och grönsaker upphört utgörs importen,
som redan framgått, till huvudsaklig del av ferrolegeringar, mangan,
nickelprodukter, pappersmassa och pappersavfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i sammanhanget även nämnas att Rederiaktiebolaget Transat-lantic bedriver
linjetrafik på Sydafrika. Denna har en relativt stor betydelse för företaget.
Linjefarten ger även upphov till sysselsättning i hamnarna i Göteborg och
Helsingborg. Därutöver förekommer även vissa spotfrakter med svenska båtar till
och från Sydafrika, men denna verksamhet är av ringa omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan alltså konstateras att det är ett relativt litet antal företag som står för
en stor del av våra ekonomiska förbindelser med Sydafrika. För den helt
övervägande delen av de företag som nu erhållit licens för handel med Sydafrika
är beloppen små, i de flesta fall understigande 1 milj. kr. per företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Konsekvenserna i Sverige av ett handelsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild interdepartemental arbetsgrupp tillsattes i augusti 1986 för att
kartlägga konsekvenserna för den svenska ekonomin av ett avbrytande av handelsförbindelserna
med Sydafrika. I gruppen ingick, förutom representanter för
utrikesdepartementet, även företrädare för statsrådsberedningen, finans-,
arbetsmarknads- och industridepartementen. Arbetsgruppen framlade i november
sitt betänkande (Ds UD 1986:9) Effekter i Sverige av en Sydafrikabojkott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
överväganden byggde på omfattande kontakter med fackliga organisationer,
berörda företag och särskilda experter. Som allmän slutsats fastslog gruppen
att effekterna i stor utsträckning blir beroende av om bojkotten får en allmän
omfattning eller om Sverige blir tämligen ensamt om att avbryta handeln. Om
Sydafrikas större handelspartners skulle fortsätta att handla med landet kan
delar av svensk exportindustri, förutom förlusten av marknaden i Sydafrika,
även få konkurrensnackdelar gentemot andra länders producenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
importsidan uppmärksammade arbetsgruppen järn- och stålindustrins<br>
behov av legeringsmetaller som mangan, nickel och krom. Ett allmänt<br>
avbrott i leveranserna från Sydafrika av sådana metaller skulle kunna fä<br>
omfattande effekter på världens järn- och stålindustri. Men dessa skulle då<br>
drabba alla lika och inte försämra den svenska stålindustrins relativa<br>
position. Skulle däremot Sverige vidta en isolerad importbegränsning finns<br>
risker för att den svenska stålindustrins relativa konkurrenssituation för<br>
sämras. Gruppen förutsäg dock att alternativa leverantörer och/eller nya<br>
processer kan tas fram i ett sådant läge.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningarna av sysselsättningseffekterna om hela denna export Prop.
1986/87:110 skulle falla bort använde arbetsgruppen samma beräkningsmetoder som
utnyttjats i långtidsutredningarna. Parallellt tog arbetsgruppen in uppgifter
från berörda företag om hur många personer som direkt eller indirekt är
sysselsatta med produktion för den sydafrikanska marknaden. Båda dessa metoder
visade att grovt räknat 2500 personer under år 1986 var sysselsatta med
produktion för den sydafrikanska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
delen av dessa, ca 1 200-1 300 personer, arbetade dock för företag som har så
liten försäljning till Sydafrika att ett bortfall knappast skulle få någon
mätbar effekt pä sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de övriga bedömdes en stor del kunna beredas fortsatt anställning genom
ändringar i produktionen eller försäljning till andra marknader etc. Sysselsättningseffekten
netto uppskattades av arbetsgruppen ligga inom ramen 500-800 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exakt
vilka branscher, företag och orter som skulle komma att drabbas av minskad
sysselsättning var dock inte möjligt att ange innan det var klart vilken
omfattning och utformning ett handelsförbud kommer att få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild studie, gjord av forskare vid företagsekonomiska institutionen vid
Uppsala universitet, pekade på att ett litet antal företag med tillverkning av
utrustning för gruvindustrin, sannolikt skulle komma att få en försämrad
marknadsställning. Det sydafrikanska företaget Boart skulle sannolikt kunna dra
fördel av en isolerad svensk handelsbojkott, genom att detta företag då skulle
kunna överta de svenska företagen och den svenska teknologin och sedan
konkurrera med de svenska företagen även på tredje marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
var, enligt arbetsgruppen, inte rimligt att de negativa effekterna av en
Sydafrikabojkott skulle bäras enbart av de personer, som direkt drabbades av
dessa effekter. De bör solidariskt bäras av hela samhället. De sammantagna
effekterna på sysselsättningen bedömdes dock inte bli större än att de i allt
väsentligt skulle kunna hanteras med reguljära arbetsmarknads- och
regionalpolitiska instrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kunde dock inte uteslutas att konsekvenserna av en bojkott blev relativt
omfattande för ett begränsat antal redan utsatta orter i stödområdet, t. ex. i
Bergslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
konstaterade också att möjligheterna på kort sikt var små att finna alternativa
marknader i länderna kring Sydafrika, de s.k. SADCC-staterna. På längre sikt
erbjuder regionen dock betydande intresse för svensk industri. Arbetet på att
bygga upp en kommersiell närvaro där borde därför enligt arbetsgruppen
intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2.7
Handelsförbudets utformning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.1 Lag med bemyndigande att tillämpa lagen (1971:176)
om vissa internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad mot Sydafrika
och Namibia</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Regeringen bemyndigas tillämpa 3 och 5 §§
lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad
mot Sydafrika och Namibia. Regeringen får också meddela förordnande enligt 11
§ tredje stycket i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen
(1985:1050) om förbud mot införsel av jordbruksvaror från Sydafrika upphävs när
det nya handelsförbudet träder i kraft och dess bestämmelser arbetas in i
regeringens tillämpningsföreskrifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner, som trädde i kraft den 1 juli 1971, tillkom för
att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i den mån sådana påkallas
med anledning av beslut eller rekommendationer som har meddelats av FN:s säkerhetsråd.
Lagen är en s. k. fullmaktslag, som formellt är i kraft, men som endast kan
tillämpas för att fullgöra säkerhetsrådets beslut eller rekommendationer. Det
ankommer på regeringen att förordna om de åtgärder som påkallas därav. Enligt
lagen får regeringen förordna om t. ex. förbud mot utförsel till eller införsel
från en blockerad stat (3 och 4 §§), förbud mot åtgärder som exempelvis tillverkning,
lastning, lossning och transport av olika varor, om åtgärderna är ägnade att
främja förfaranden som förbjudits med stöd av 3 eller 4 § (5 §), förbud mot
verkställande av vissa betalningar (7 §) och utövande av trafik (8 §).
Slutligen kan regeringen förordna om avvisning av utlänningar i vissa fall (15 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrifter som regeringen meddelar är straffsanktionerade
enligt 11 §. För uppsåtliga brott stadgas böter eller fängelse i högst två är
eller, om brottet är grovt, fängelse i högst fyra år. För gärningar som begås
av grov oaktsamhet är straffskalan böter eller fängelse i högst sex månader.
Ringa fall liksom anstiftan av och medhjälp till en gärning är straffria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen är till sin uppbyggnad sådan att brott mot vissa
typer av förbud kan förväntas regelmässigt äga rum utanför Sverige och
därigenom, med hänsyn till brottsbalkens allmänna bestämmelser om tillämplighet
av svensk lag, inte i full utsträckning nås av straffpåföljder. För att även
dessa brott skall kunna föranleda påföljd kan enligt 11 § tredje stycket
sanktionslagen regeringen förordna att en svensk medborgare, som utom riket
begått brott mot förbud meddelade med stöd av lagen skall dömas efter denna och
vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § brottsbalken ej är tillämplig
och utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har hittills satt lagen i tillämpning för
sanktionsåtgärder mot två länder, Rhodesia och Sydafrika. Sanktionsåtgärderna
mot Rhodesia gällde under tiden den 1 juli 1971 - den 22 december 1979. Vad
angår Sydafrika tillämpas lagen med anledning av FN:s vapenembargo från år</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1977
och med anledning av en resolution av FN:s säkerhetsråd sommaren 1985 med
rekommendation om bl. a. förbud mot försäljning av Kruger-rand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
handelsförbud som jag nu förordar har inte sin grund i ett beslut eller en
rekommendation av säkerhetsrådet. Lagen kan därför inte sättas i tillämpning
med den automatik som är förutsedd i den. Regeringen bör därför inhämta
riksdagens bemyndigande att tillämpa lagen för en handelsblockad mot Sydafrika
och Namibia i enlighet med de riktlinjer som jag kommer att redogöra för i
följande avsnitt. De bestämmelser i lagen som enligt min mening bör sättas i
tillämpning är 3 § angående in- och utförsel av varor och 5 § som upptar
bestämmelser rörande förbud mot vissa åtgärder som är ägnade att främja
förbuden om in- eller utförsel. Regeringen bör också få meddela förordnande
enligt 11 § tredje stycket. Jag vill för säkerhets skull här nämna att lagens
bestämmelser om ansvar och förverkande m.m. redan är i kraft och kommer att
gälla i förhållande till de tillämpningsföreskrifter som regeringen förutsätts
utfärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelsblockaden
bör med vissa undantag omfatta alla slags varor. För enkelhetens och
åskådlighetens skull bör därför nu gällande bestämmelser om importförbud för
jordbruksvaror arbetas samman med den nya lagstiftningen och lagen (1985:1050)
om förbud mot införsel av jordbruksvaror från Sydafrika upphävas. Jag har också
för avsikt att föreslå regeringen att bestämmelserna i förordningen (1985:793)
om förbud mot införsel av Kru-gerrand arbetas in i de nya bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1 § tredje stycket lagen om vissa internationella sanktioner skall regeringen,
om det säkerhetsrådsbeslut eller rekommendation som ligger till grund för ett
av regeringen meddelat förordnande helt eller delvis återkallas eller
förfaller, sä snart det kan ske i motsvarande mån upphäva meddelat förordnande
eller med stöd därav meddelad föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare redovisat avses det handelsförbud som jag nu förordar vara en
åtgärd i avvaktan på ett verksamt beslut i FN:s säkerhetsråd. Skulle ett sådant
komma till stånd, bör detta utgöra den fortsatta grunden för den svenska
bojkotten. Regeringen skall därför i ett sådant fall, och naturligtvis också om
förhållandena tar en vändning så att syftet med ett förordnande av annan
anledning ej längre kvarstår, i motsvarande män upphäva eller ändra ett
meddelat förordnande eller med stöd därav meddelade föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7.2
Handelsförbudets omfattning</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Handelsförbudet bör omfatta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. förbud mot införsel
till Sverige av varor med sydafrikanskt eller<br>
namibiskt ursprung,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbud mot utförsel från
Sverige till Sydafrika eller Namibia,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förbud mot åtgärder som kan
främja förbjudna åtgärder enligt punkterna 1 och 2, såsom lastning, lossning,
transport, mottagande till förvaring av varor liksom tillhandahållande av
transportmedel eller lämnande och förmedlande av uppdrag för sådana åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
bör omfatta yrkesmässig verksamhet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Begreppet varor utgörs enligt 2 § lagen om vissa Prop.
1986/87:110 internationella sanktioner av materiella ting av lös egendoms natur
inkl. elektrisk kraft. Det är således inom detta begrepp regeringen har att bestämma
varuomfattningen. Som jag berört under föregående avsnitt bör förbuden i
princip omfatta alla slag av varor inom denna ram. Vissa undantag måste dock
göras. För krigsmateriel gäller redan särskild lagstiftning som införts med
stöd av sanktionslagen i enlighet med FN:s vapenembargo år 1977 (SFS
1977:1127, ändrad senast 1985:100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör generellt undantag göras för publikationer och nyhetsmaterial eftersom det
självklart är av stor vikt att ett fortsatt informationsflöde kan fortgå från och
till Sydafrika. Undantag bör också göras för varor avsedda för humanitärt
ändamål eller medicinskt bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
bör omfatta yrkesmässig verksamhet. Härigenom un-dantas således egendom som är
avsedd endast för innehavarens personliga bruk, vilket framgår redan av 2 §
sanktionslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
införselförbudet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Införselförbudet
bör omfatta varor med sydafrikanskt eller namibiskt ursprung som förts ut från
något av dessa länder efter förbudets ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
stöd för bestämmandet av ursprung i samband med bl. a. in- och utförsel av
varor har regeringen utfärdat generella bestämmelser i förordningen (1984:59)
om varors ursprung. Förordningen till vilken utgetts förordningsmotiv
(Regeringens förordningsmotiv 1984:2) skall tillämpas i de fall regeringen
föreskriver det. Jag anser att ursprungsbestämmelserna bör tillämpas i nu
aktuellt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
varas ursprung blir således avgörande för om den får föras in till Sverige
eller inte. Det saknar betydelse om varan kommer direkt från Sydafrika eller Namibia
eller indirekt genom ett tredje land. En svensk importör som har anledning att
misstänka att varor som han har för avsikt att importera har sydafrikanskt
eller namibiskt ursprung måste således förvissa sig om att så inte är fallet
eller avstå från affären. Om den sydafrikanska eller namibiska varan däremot
har genomgått sådan bearbetning eller liknande åtgärd i ett tredje land att
den enligt nyssnämnda bestämmelser ändrat sitt ursprung föreligger inget hinder
mot införsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag nyss sagt följer också att ett införselförbud inte kommer att omfatta
varor med ursprung i andra afrikanska länder som transiterats genom Sydafrika
eller Namibia och utförts via sydafrikanska eller namibiska hamnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
utförselförbudet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utförselförbudet
bör omfatta sådana varor som är avsedda att föras in i<br>
Sydafrika eller Namibia. Förbudet bör omfatta såväl sådan utförsel som<br>
går direkt från Sverige till Sydafrika eller Namibia som utförsel som sker<br>
indirekt via ett tredje land, under förutsättning att varorna vid tiden för<br>
utförseln från Sverige var avsedda att införas i Sydafrika eller Namibia. Ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utnyttjande av
mellanhänder i andra länder för att ombesöija vidarebefor- Prop.
1986/87:110</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dran av varor till
Sydafrika eller Namibia kommer därmed att utgöra ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>brott mot förbudet. En
svensk exportör som har anledning misstänka att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en köpare har för avsikt
att vidareexportera en vara till Sydafrika eller</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Namibia måste således
förvissa sig om att så inte sker eller avstå från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>affären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
kommer att omfatta både varor med svenskt ursprung och andra varor från
Sverige. Det täcker emellertid inte t. ex. export till Sydafrika eller Namibia
av varor som har tillverkats av ett svenskt dotterföretag i ett tredje land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i avsnitt 2.9 att redogöra för regeringens beslut tidigare i dag att
tillkalla en utredning med uppgift att se över vissa delar av den svenska Sydafrikapolitiken.
Utredningen skall också särskilt studera denna typ av tredjelandsproblematik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
förbud mot lastning, lossning och transport m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare berört ger 5 § lagen om vissa internationella sanktioner möjlighet
att förbjuda ett antal åtgärder som är ägnade att främja brott mot in- och
utförselförbud. Härmed avses sädana åtgärder som verksamt bidrar till
uppkomsten av brott mot in- eller utförselförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
åtgärder kan utgöras av t. ex. tillverkning, bearbetning, installation,
reparation och underhåll av varor (5 § punkten 1), lastning, lossning, transport,
tillhandahållande av transportmedel m. m. (punkten 2), överlåtelse eller
förvärv av varor eller uppfinningar m. m. (punkterna 3 och 4) liksom uppdragslämnande
och förmedling (punkten 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
föreliggande fall bör handelsförbudet enligt min mening omfatta lastning,
lossning, transport eller mottagande till förvaring av varor liksom
tillhandahållande av transportmedel eller utrustning eller förnödenhet för transport.
Det bör också innefatta lämnande eller förmedlande av uppdrag i fråga om sådana
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärderna
knyter an till in- och utförselförbuden till och från Sverige i det att
åtgärderna verksamt måste bidra till uppkomsten av brott mot dessa förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sanktionslagen
ger i och för sig möjlighet att förordna om ytterligare åtgärder i syfte att
Sverige utan tidsutdräkt skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt FN-stadgan.
Det breda register av åtgärder som sanktionslagen upptar avses kunna täcka
såväl ett omfattande bindande beslut som en rekommendation av säkerhetsrådet. En
rekommendation kan av naturliga skäl inte förväntas ge upphov till förordnanden
om förbud i sådan omfattning som ett bindande beslut. Även om en rekommendation
oftast ger utrymme för skilda tolkningar i fråga om vilka åtgärder som ligger
inom ramen för den kan folkrättsliga hänsyn lägga hinder i vägen för breda
tolkningar. Förordnanden om sådana förbud som på ett mer eller mindre ingripande
sätt berör andra staters jurisdiktionsområde torde inte vara möjliga att
meddela med stöd av endast en rekommendation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
överväganden måste naturligtvis göras också i en situation som<br>
den föreliggande, oavsett om man avser att lägga sanktionslagens regel-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>verk som grund eller om
man väljer att göra en särskild lagstiftning. Vid Prop. 1986/87:110 dessa
överväganden har jag kommit fram till att den befattning med varor som bör
förbjudas måste knyta an till förbudet att föra in eller ut varor från Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
undantag från förbuden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
9 § lagen om vissa internationella sanktioner kan regeringen för visst fall
medge undantag från förbud som har meddelats med stöd av lagen. I propositionen
som föregick lagen (prop. 1971:77) anförde föredraganden bl. a. att dispensgivningen
är avsedd att vara restriktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan det vara lämpligt att i förordningen med tillämpningsföreskrifter
närmare ange i vilka fall undantag från förbuden kan bli aktuella. Samtidigt
vill jag dock framhålla att det självfallet alltid måste vara regeringens samlade
bedömning av en viss situation som bör ligga till grund för ett undantag i ett
enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har anfört (avsnitt 2.6) kan ett handelsförbud i vissa fall leda
till att det sydafrikanska näringslivets ställning stärks såväl inom som utanför
Sydafrika liksom negativa effekter för Sydafrikas grannländer. En sådan effekt
skulle vara till fördel för apartheidregimen i Sydafrika och därmed motverka
syftet med sanktionspolitiken. Undantag från förbuden bör därför kunna medges,
om ett upprätthållande av ett förbud skulle medföra effekter som är ägnade att
motverka syftet med ett handelsförbud. Vidare bör undantag kunna medges om det
i övrigt föreligger särskilda skäl, t. ex. en godtrossituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att föreslå regeringen att utrikesnämnden hörs i principiella frågor om
undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör ankomma pä det enskilda företaget att visa att ett avbrytande av handeln i
ett visst fall skulle leda till de konsekvenser jag nyss nämnt eller att eljest
särskilda skäl för ett undantag är för handen. Liksom när det gäller undantag
enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia bör
handläggningsgången vara den att ansökan om undantag ges in till
kommerskollegium som verkställer utredning och med eget yttrande överlämnar ärendet
till regeringens bedömande. Det ankommer på regeringen att meddela
föreskrifter om handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare sagts bör undantagsbestämmelserna tillämpas restriktivt. Jag förordar
också att tillämpningen av undantagsinstitutet utvärderas efter en tidsperiod
av två år mot bakgrund av utvecklingen i Sydafrika och då gjorda erfarenheter
av dispensgivningen och att, om skäl därtill föreligger, grunderna för
tillämpningen omprövas. Jag vill också framhålla att ett beslut eller en
rekommendation av FN:s säkerhetsråd kan innebära en annan syn pä möjligheten
för företagen att medges undantag frän förbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
ikraftträdande och övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
handel som sker i förvärvssyfte torde till övervägande del vara kon-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>traktsbunden
på ett sådant sätt att ett snabbt avbrytande av den medför</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vissa komplikationer. Det
är rimligt att företagen får en viss period på sig Prop. 1986/87:110 för
avvecklingen av sina åtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund bör lagstiftningen träda i kraft den 1 juli 1987. Företagen bör
medges en avvecklingsperiod på tre månader vilket innebär att förbuden bör
börja tillämpas den I oktober 1987. Avvecklingsperioden gäller naturligtvis
inte jordbruksvaror och guldmyntet Krugerrand som sedan drygt ett år redan
omfattas av införselförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Vissa åtgärder för att mildra effekterna i Sverige av
ett handelsförbud</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhölls av den interdepartementala arbetsgruppen i dess rapport (se avsnittet
2.6) innebär en bojkott mot Sydafrika en speciell situation i så motto att
staten genom en lagstiftning i den internationella solidaritetens namn tvingar
fram ett efterfrågebortfall för ett antal företag. Det kunde hävdas att flera
av företagen inte skulle ha fått vidkännas dessa extra problem om inte staten
vidtagit denna åtgärd. Det framhölls även bl. a. från fackligt håll till
arbetsgruppen att de uppoffringar och påfrestningar för värt eget vidkommande,
som en Sydafrikabojkott leder till, inte skulle få bäras av just de personer
som direkt drabbas av effekten av denna utan att uppoffringarna bör bäras
solidariskt av hela samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill jag framhålla att det nu
ankommer på de aktuella företagen att själva omedelbart vidta åtgärder inom
marknadsföring och produktion för att underlätta den omställning som är
påkallad. Samtidigt skulle det rimma illa med den grundläggande
solidaritetsuppfattning som ligger bakom hela den svenska Sydafrikapolitiken,
om inte samhället skulle vara berett att gä in och underlätta den omställning i
Sverige som blir följden av en handelsbojkott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen (1971:77) med förslag till lag om vissa internationella
sanktioner, m. m., vilken lag jag i detta ärende förordar att regeringen skall få
tillämpa, behandlas även frågan i vad mån ersättning bör lämnas till enskilda
som lider ekonomisk skada till följd av bojkottåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna frågan i vad mån ersättning av statsmedel bör utgå till enskilda vid
rättsliga ingrepp av olika slag frän det allmännas sida är ett omstritt problem
inom den offentliga rätten. Olika principer har kommit till användning. För
svenskt vidkommande kan sägas att den grundsatsen har tillämpats att rätt till
ersättning föreskrivits i fall när ingrepp sker i äganderätt eller
näringsfrihet och ingreppet innebär ett överförande på det allmänna av
äganderätt eller begränsad sakrätt, t. ex. vid expropriation. Däremot finns
inte något exempel på lagstadgad ersättningsrätt för enskilda för förluster på
grund av ingripanden som är jämförliga med dem som kan föranledas av FN-sanktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning härtill intogs inte i sanktionslagen några bestämmelser om rätt till
ersättning för förlust till följd av sanktionslagens tillämpning. Emellertid
underströks i denna proposition att avsaknaden av sådana regler givetvis inte
innebär något hinder mot att en enskild skadelidande vänder sig till
statsmakterna med begäran om gottgörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
togs åter upp i propositionen (1978/79:196) med förslag till lag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia och även i den Prop.
1986/87:110 senare propositionen i samma ämne (prop. 1984/85:56). Där framhölls
att de negativa effekter för företag och anställda som kan uppstå till följd av
begränsningen av näringsverksamheten i Sydafrika torde bli relativt begränsade
och kunna klaras genom normala arbetsmarknadspolitiska insatser. Föredragande
statsrådet uteslöt dock inte att särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder
kunde komma att bli motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bedömningar som arbetsgruppen stannade för pekade på att de sammantagna
effekterna pä sysselsättningen inte blir större än att de i allt väsentligt bör
kunna hanteras med reguljära arbetsmarknads- och regionalpolitiska instrument.
Storieksordningen totalt sett - även i det fall Sverige eller Norden ensamt
skulle avbryta all handel med Sydafrika - är i de flesta fall inte heller
markant överstigande vad som normalt kan ingå i en kontinuerlig eller periodisk
strukturanpassning inom de berörda företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
betonade emellertid att det inte kan uteslutas att konsekvenserna av ett
handelsförbud kan bli relativt omfattande på ett begränsat antal redan utsatta
orter i stödområdet, bl. a. i Bergslagen. Arbetsgruppen påpekade därför att
bedömningen av behoven och utformningen av insatserna frän företagens eller
samhällets sida måste anstå intill dess att klarhet har vunnits om såväl den
svenska lagstiftningen som eventuella åtgärder i vår omvärld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare framhållit ankommer det nu på de aktuella företagen att själva
omedelbart vidta åtgärder inom marknadsföring och produktion för att underlätta
den omställning som är påkallad. Den minskning som skett de senaste åren av handelsutbytet
med Sydafrika kan också tolkas som att en sådan process i praktiken redan
inletts. Det kan inte uteslutas att vissa företag och orter kan behöva
samhälleligt stöd för att klara omställningen. Ett arbete har därför inletts
inom regeringskansliet för att närmare analysera effekterna och kartlägga
behovet av samhälleliga insatser i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Skyndsam utredning om tjänstehandel m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare i bl. a. avsnittet 2.4 motiverat varför det för Sverige är en
utrikespolitisk huvudlinje att beslut om ekonomiska sanktioner skall fattas på
grundval av beslut i FN:s säkerhetsråd. Genom ett beslut i rådet om bindande
sanktioner får dessa också en bred anslutning. Ett enskilt land behöver då inte
riskera att effekten av den egna sanktionsåtgärden förtas av ageranden från
företag i länder som inte själva tillämpar sanktioner. Man behöver då ej heller
befara att det egna landets företag via sina dotterföretag i andra länder, som
inte deltar i sanktionsåtgärdema, motverkar effekterna av sanktionsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förbud mot handel med Sydafrika och Namibia som jag nu förordar innebär också
förbud för svenska företag att vidta kringgående transaktioner via tredje
land. Företagen kommer inte att kunna skicka varor till Sydafrika eller Namibia
via andra länder, och de kommer heller inte att kunna importera varor med
sydafrikanskt eller namibiskt ursprung oavsett om varorna har passerat flera
andra länder på vägen till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening ger sanktionslagen i dess nuvarande utformning inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utrymme för att utöka
handelsförbudet med förbud för svenska företag Prop. 1986/87:110 utomlands
att till Sydafrika eller Namibia leverera varor som har producerats hos dem.
Inte heller kan man genom nuvarande lagstiftning komma åt svenska dotterbolags
i utlandet köp från Sydafrika eller Namibia.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättsligt
sett är våra möjligheter begränsade att genom en svensk lagstiftning
föreskriva regler för svenskägda dotterbolag utomlands. Det är en princip som
vi även frän svenskt håll hävdar när det gäller utländska bolags verksamhet i
Sverige, nämligen att dessa endast skall vara underkastade svensk lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
desto mindre är det angeläget att skyndsamt få klarhet i vilken omfattning
möjligheter kan finnas att utsträcka handelsförbudets räckvidd till att omfatta
också svenskägda dotterbolag i andra länder. För riksdagens information vill
jag här nämna att en parlamentarisk kommitté, som regeringen tidigare i dag
tillkallat, har fått till uppgift bl. a. att se över denna
tredjelandsproblematik. I kommitténs uppgift ingår också att undersöka i
vilken utsträckning frivilliga överenskommelser med de svenska moderbolagen
skulle vara en framkomlig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
skall också kartlägga omfattningen av handeln med tjänster mellan Sverige och
Sydafrika. Vissa former av sådan handel är redan förbjudna. Detta gäller alla
sådana tjänster som innebär teknologiöverföring i form av bl. a. patent och
tillverkningsrättigheter. Om riktlinjerna för det nu föreslagna handelsförbudet
godkänns, kommer också vissa tjänster som har anknytning till varuhandel att
bli förbjudna. Kommitténs uppgift är att kartlägga ev. kvarvarande former av
tjänstehandel och utreda i vilken mån ytterligare restriktioner eller förbud
kan vara möjliga och påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sanktionslagen
från år 1971 omfattar inte tjänster som inte har samband med varuhandel.
Utredningen skall bilda sig en uppfattning om omfattningen av den
tjänstehandel som för närvarande faller utanför sanktionslagen och med denna
utgångspunkt ta fram förslag till behövlig lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare fråga som kommittén skall belysa är frågan om svenska företags
verksamhet i Sydafrika. De svenska företagen är liksom övriga utlandsägda
företag underkastade sydafrikansk lagstiftning och kan således i denna mening
sägas operera inom ramen för apartheidsystemet. Deras strävanden att inom
arbetslivet förbättra villkoren för sina anställda torde i ett större
perspektiv ha begränsade effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tvångsmässig avveckling av den svenska näringsverksamheten i Sydafrika och Namibia
medför en rad rättsliga och andra problem. Även frågan om ersättning kan bli
aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handelsförbudet
kan visserligen få som effekt att de svenska ägarna finner det förenligt med
sina egna intressen att avveckla sin verksamhet i Sydafrika. Det är ändå
angeläget att utredningen får belysa dessa frågor närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
skall arbeta skyndsamt och kommer att vara oförhindrad att lägga fram
delförslag, om den bedömer detta vara lämpligt. Den ev. lagstiftning som
kommittén kommer att lägga fram bör kunna träda i kraft senast den 1 januari
1991.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: no</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag har anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag med bemyndigande att
tillämpa lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om en
handelsblockad mot Sydafrika och Namibia,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av lagen
(1985:1050) om förbud mot införsel av jordbruksvaror från Sydafrika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
första lagförslaget innebär en tillämpning av existerande lagstiftning som är
avsedd för sanktionsåtgärder av den typ som jag nu förordar, trots att lagen i
detta fall inte kan sättas i tillämpning med den automatik som är förutsedd i
den. Det förslag som nu läggs fram överensstämmer vad gäller ändamålet med den
gällande lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra lagförslaget är okomplicerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad jag nu har anfört och lagstiftningsfrågans beskaffenhet anser
jag att lagrådets hörande över de föreslagna lagarna saknar betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. anta
inom utrikesdepartementet upprättade lagförslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. godkänna
de av mig förordade riktlinjerna för ett handelsför<br>
bud mot Sydafrika och Namibia (avsnitt 2.7.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag
har anfört om vissa åtgärder för att mildra effekterna i Sverige av ett
handelsförbud (avsnitt 2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagförslag
......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987 ....</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen i Sydafrika och södra
Afrika efter år 1985 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Internationella åtgärder mot
Sydafrika...................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sydafrika i FN m.m.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärder av enskilda länder............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den svenska Sydafrikapolitiken................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motiven för ett svenskt
handelsförbud...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges handel med Sydafrika ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handelns omfattning.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handelns struktur ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsekvenserna i Sverige av ett
handelsförbud........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handelsförbudets utformning..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag med bemyndigande att tillämpa
lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om en handelsblockad
mot Sydafrika och Namibia </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handelsförbudets omfattning............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa åtgärder för att mildra
effekterna i Sverige av ett handelsförbud </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skyndsam utredning om tjänstehandel
m. m............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag .................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan .................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut.............................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 26</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
GA03110prop_198687__110.pdf1131527pdfom förbud mot handel med Sydafrika och Namibiahttps://data.riksdagen.se/fil/56715DFC-46BA-4DD2-AEDE-D6AC11384A25