2449790GA031061986/87106propproppropProposition 1986/87:106PropositionProposition10601987-03-12 00:00:002024-12-27 15:18:002008-06-13 08:54:29om ändring i brottsbalken m.m. (s.k. kontraktsvård m.m.)importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GA03106/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA03106https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA03106
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om ändring i brottsbalken m. m. (s. k. kontraktsvård m. m.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen föreslår
riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 12 mars 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>På regeringens vägnar Kjell-Olof
Feldt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bengt
Göransson</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs fram förslag till ändringar i bl. a. brottsbalken och lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i brottsbalken syftar till att göra det möjligt att använda en form av s. k.
kontraktsvård som en ny variant av kriminalvård i frihet och som ett alternativ
till fängelsestraff. Förslaget tar sikte på fall där det kan antas att missbruk
av beroendeframkallande medel eller något annat särskilt förhållande som
påkallar vård eller behandling har bidragit till att någon har begått brott. Om
den tilltalade då förklarar sig villig att undergå lämplig behandling enligt en
för honom uppgjord plan och behandlingen kan anordnas, skall den nya
påföljdsvarianten kunna användas. Den tilltalade åläggs därvid att genomgå den
avsedda behandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontraktsvård
skall ådömas genom en kvalificerad form av föreskrift vid skyddstillsyn. Om den
planerade behandlingen i avgörande grad har bidragit till att påföljden
bestämts till skyddstillsyn, skall rätten i domslutet ange hur långt
fängelsestraff som skulle ha ådömts, om fängelse i stället hade valts som
påföljd. Den institution eller liknande som svarar för behandlingen skall i
sådana fall kunna åläggas att anmäla till åklagarmyndigheten och
skyddskonsulenten, om den dömde inte fullföljer behandlingen enligt planen.
Skyddstillsynen kan då ersättas med fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:68.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
kontraktsvård ådöms, skall domstolen kunna föreskriva att den dömde skall stå
under övervakning under längre tid än vad som normalt gäller vid skyddstillsyn.
Vidare föreslås att domstolen, när skyddstillsyn undanröjs och ersätts med
fängelse, skall kunna förordna att den dömde skall vara omhändertagen, till
dess att beslutet vinner laga kraft. Tiden för sådant omhändertagande skall
räknas som verkställighetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
föreslås ett tillägg till 34 § KvaL med syfte att vidareutveckla den verksamhet
som redan nu bedrivs med stöd av lagrummet och som innebär att intagna med
missbruksproblem under vissa förutsättningar kan få tillfälle att undergå
särskild behandling i bl. a. familje-och behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I propositionen föreslås
också att domstolen, när den dömer till villkorlig dom eller skyddstillsyn för
brott som har vållat skada, skall kunna ålägga den dömde en skyldighet att
biträda med att avhjälpa skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 15), lagrådets yttrande (s. 85) och
regeringens beslut om proposition (s. 89).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att 33
kap. 7 § skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 27 kap. 5 §, 28 kap. 1, 3, 5, 6, 8, 9 och 11
§§,33 kap. 5 §, 34 kap. 6 § samt 38 kap. 3, 6, 8 och 9 §§ skall ha följande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 kap.<br>
5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den dömde förpliktats ersätta genom brottet uppkommen
skada, skall han göra vad i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet.
Rätten äger föreskriva att han under prövotiden skall söka fullgöra skadeståndsskyldigheten
eller del därav på tid och sätt som angivas i domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skada på egendom har uppkommit genom brottet och det
bedöms vara ägnat att främja den dömdes anpassning i samhället, får rätten
föreskriva att denne på tid och sätt som anges i domen skall biträda den
skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa
skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som
lämpligt. Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes samtycke.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrift som avses i första</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrift som avses i första eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket må, efter ansökan av åkla- andra stycket får
ändras eller upp-<br>
gare eller den dömde, ändras eller hävas efter ansökan av åklagare el-<br>
upphävas, när skäl äro därtill.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ler den dömde, när det finns skäl till</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap.<br>
1 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddstillsyn får ådömas för ett brott på vilket fängelse
kan följa, om det med hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden finns
anledning anta att påföljden kan bidra till att han avhåller sig från fortsatt
brottslighet. Är mera ingripande påföljd påkallad, får skyddstillsyn dock inte ådömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är under aderton år må ej dömas till
skyddstillsyn, med mindre denna påföljd finnes lämpligare än vård inom
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det lindrigaste straff som är stadgat för brottet
fängelse i ett år eller däröver, må dömas till skyddstillsyn allenast om
särskilda skäl äro därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan det antas att missbruk av beroendeframkallande medel
eller något annat särskilt förhållande som påkallar vård eller annan behandling
i väsentlig grad har bidragit till att brottet har begåtts, skall</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1983:240.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rätten, när den bedömer frågan huruvida skyddstillsyn är
en tillräckligt ingripande påföljd, särskilt beakta om den tilltalade
förklarar sig villig att undergå lämplig behandling som enligt en för honom
uppgjord plan kan anordnas i samband med verkställigheten av en dom på
skyddstillsyn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3P</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det av hänsyn till allmän laglydnad prövas
oundgängligen erforderligt att skyddstillsyn förenas med frihetsberövande, må
jämte skyddstillsyn dömas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förhållandena påkallar det, får rätten förordna att
domen på fängelse skall gå i verkställighet utan hinder av att den inte har
vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År i fall som avses i I § fiärde stycket den planerade
behandlingen av avgörande betydelse för att skyddstillsyn bedöms vara en tillräckligt
ingripande påföljd, skall rätten i domslutet ange hur långt fängelsestraff som
skulle ha ådömts, om fängelse i stället hade valts som påföljd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddstillsyn skall vara förenad med övervakning från
dagen för domen. Rätten får dock förordna att övervakningen skall anstå till
dess domen har vunnit laga kraft mot den dömde. Om domen överklagas, kan högre
rätt förordna att vidare verkställighet inte får äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervakningen skall upphöra Övervakningen skall upphöra
utan något särskilt förordnande när utan något särskilt förordnande när ett år
av prövotiden har förflutit, ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat
följer av 7 eller 9 §. om inte annat följer av fiärde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket eller av 7 eller 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har verkställigheten avbrutits till följd av beslut av
högre rätt men döms den tilltalade därefter ändå till skyddstillsyn, skall den
tid under vilken verkställighet ej ägt rum inte räknas in i prövotiden eller
den tid som anges i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skyddstillsyn förenats med behandlingsplan som den
dömde har åtagit sig att följa, får rätten i domen förordna om längre övervakningstid
än vad som anges i andra stycket. Tiden får dock inte sättas längre än vad som
behövs för att behandlingen skall kunna slutföras och får inte överstiga prövotiden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Senaste lydelse 1983:240.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1983:240.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§''</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=128>
<tr>
<td valign=top align=left height=128 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
föreskrivs i 26 kap. 12-17 §§ skall tillämpas pä motsvarande sätt
beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Rätten skall dock i domen
förordna övervakare, om inte särskilda skäl talar mot det. Vidare får rätten
i domen meddela föreskrifter enligt 26 kap. 15 § första och andra styckena.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som föreskrivs i 26 kap. 12-17 §§ skall tillämpas på
motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Rätten
skall dock i domen förordna övervakare, om inte särskilda skäl talar mot det.
Vidare får rätten i domen meddela föreskrifter enligt 26 kap. 15 § första och
andra styckena samt 27 kap. 5 § andra stycket. Overvakningsnämnden får ändra
eller upphäva en föreskrift av sistnämnda slag när det finns skäl till det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fall
som avses i 3 § tredje stycket skall i domen alltid meddelas föreskrift om den
behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa. Därvid får även
föreskrivas att den som ansvarar för behandlingen skall göra anmälan till
skyddskonsulenten och åklagaren om den dömde allvarligt åsidosätter sina
åligganden enligt planen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En behandlingsplan som avses i andra stycket får innehålla
bestämmelser om att den dömde åtar sig skyldighet att genomgå kroppsvisi-tation
och kroppsbesiktning för kontroll av att han ej missbrukar beroendeframkallande
medel.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den
dömde allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antagas att han icke
skall låta sig rätta genom åtgärd som övervakningsnämnden äger vidtaga, skall
nämnden hos åklagare göra framställning att vid domstol föres talan om
undanröjande av skyddstillsynen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den
dömde allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att sådana
åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden hos
åklagare göra framställning om att han vid domstol för talan om att
skyddstillsynen skall undanröjas. Även utan framställning från nämnden får
sådan talan väckas, om den dömde ifall som avses i 3 § tredje stycket
allvarligt har åsidosatt sina åligganden enligt den behandlingsplan som
gäller för honom.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Senaste lydelse 1983:240. - Senaste lydelse
1979:680.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan som nu sagts skall an-hängiggöras före prövotidens
utgång.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan skall anhängiggöras före prövotidens utgång.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§o</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=143>
<tr>
<td valign=top align=left height=143 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l/nrfawrö/ej-skyddstillsynen,skall
rätten bestämma annan påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tagas
till vad den dömde undergått till följd av domen å skyddstillsyn samt till
böter eller fängelse som ådömts enligt 2 eller 3 § eller 34 kap. 6 §; och må
fängelse ådömas på kortare tid än för brottet är stadgat.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undanröjs skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan
påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tas till vad den dömde har
undergått till följd av domen på skyddstillsyn samt till böter eller fängelse
som ådömts enligt 2 eller 3 § eller 34 kap. 6 §. I fall som här avses får
fängelse ådömas på kortare tid än vad som ä.v föreskrivet för brottet. Har
uppgift som avses i 3 § tredje stycket lämnats i domen skall, om fängelse ådöms,
detta beaktas när straffets längd bestäms.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnas tillräckliga skäl ej föreligga att undanröja
skyddstillsynen, må rätten i stället besluta åtgärd som avses i 7 §. Sådan
åtgärd må ej beslutas efter prövotidens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 §
Uppkommer fråga om att undanröja skyddstillsynen eller att vidta åtgärd som
avses i 7 § eller åtgärd för att den dömde skall underkasta sig vård eller
behandling, eller har den dömde undandragit sig övervakningen, får
övervakningsnämnden eller domstol vid vilken föres talan enligt 8 §, om
omständigheterna föranleder det, förordna att den dömde skall på lämpligt sätt
omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas
så ofta anledning till det föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om det finns
synnerliga skäl, får dock genom nytt beslut förordnas att han skall kvarhållas
ytterligare högst en vecka. Efter prövotidens utgång får den omhändertagne
inte kvarhållas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än
en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får dock genom nytt beslut förordnas
att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År den dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut
att skyddstillsynen skall undanröjas, får den förordna att han skall vara omhändertagen
till dess beslutet vinner laga kraft.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter prövotidens utgång får den omhändertagne inte kvarhållas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senaste lydelse 1979:680. '' Senaste lydelse 1983:240.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 kap.<br>
5§«</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dömes någon till fängelse på viss tid eller förordnar
rätten, med tillämpning av 34 kap. 1 § 1, att sådan påföljd skall avse
ytterligare brott, och har den dömde med anledning av misstanke om brott, som
prövats genom dom i målet, under en sammanhängande tid av minst tjugofyra
timmar varit berövad friheten som anhållen, häktad, eller intagen på rättspsykiatrisk
klinik enligt 9 § lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål,
skall tiden för frihetsberövandet, till den del därunder icke samtidigt skett
verkställighet av dom i annat mål, anses som tid under vilken den ådömda
påföljden verkställts i anstalt. Domstolen skall i domen angiva det antal dagar
påföljden skall anses verkställd. Är den tid varmed ådömt fängelse överstiger frihetsberövandet
ringa, må förordnas att fängelsestraffet skall anses helt verkställt genom frihetsberövandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undanröjes villkorlig dom eller Undanröjes villkorlig dom
eller<br>
skyddstillsyn och dömes i stället till skyddstillsyn och dömes i stället till<br>
fängelse på viss tid, äger första fängelse på viss tid, äger, i den mån<br>
stycket tillämpning även i fråga om tillgodoräknande inte skett enligt<br>
frihetsberövande, som föregått den första eller tredje stycket, första<br>
villkorliga domen, domen på stycket tillämpning även i fråga om<br>
skyddstillsyn eller dom, varigenom 1. frihetsberövande som föregått<br>
förordnats att den genom sådan den villkorliga domen eller domen<br>
dom ådömda påföljden skall avse på skyddstillsyn,<br>
även ytterligare brott. Detta gäller 2. frihetsberövande som föregått<br>
dock endast i den mån frihetsberö- dom genom vilken förordnats att<br>
vandet icke tillgodoräknats enligt den villkorliga domen eller skydds-<br>
första eller tredje stycket.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillsynen
skall avse även ytterligare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:161.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brott samt 3. sådant omhändertagande som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avses 128 kap. 11 § tredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dömes någon till böter och har han med anledning av
misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, varit berövad friheten på
sätt som angives i första stycket, må förordnas att påföljden skall anses helt
eller delvis verkställd genom frihetsberövandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 kap.<br>
6§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den tidigare ådömda påföljden skyddstillsyn, får rätten
vid tillämpning av 1 § 1, om det anses påkallat för den tilltalades
tillrättaförande eller av hänsyn till allmän laglydnad, även döma till
dagsböter, högst etthundraåttio, vare sig böter har föreskrivits för brottet
eller ej. Är fängelse föreskrivet för det nya brottet och prövas frihetsberövande
oundgängligen erforderiigt av hänsyn till allmän laglydnad, får rätten i
stället för att döma till böter döma till fängelse enligt 28 kap. 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpas 1 § 1 eller 2, må rätten</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpas 1 § 1 eller 2, får rätten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta
åtgärd som avses i 28 kap.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta åtgärd som avses i 28 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 § eller föriänga
prövotiden till</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 § eller föriänga prövotiden till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>högst fem år.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högst fem år. Har den dömde åtagit</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Senaste lydelse 1986:645.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'Senaste
lydelse 1983:240.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sig alt följa en sådan behandlingsplan som avses i 28
kap. 1 § fiärde stycket, tillämpas även 28 kap. 3 § tredje stycket och 6 §
andra och tredje styckena.</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=171>
<tr>
<td valign=top align=left height=171 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dömes
med tillämpning av 1 § 3 till fängelse, skall vid straffets bestämmande
skälig hänsyn tagas till vad den dömde undergått till följd av domen å
skyddstillsyn och till vad han avtjänat av fängelse som ådömts enligt första
stycket eller 28 kap. 3 § ävensom till böter som ådömts enligt första stycket
eller 28 kap. 2 §; och må fängelse ådömas på kortare tid än för brottet är
stadgal.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Döms den tilltalade med tillämpning av 1 § 3 till
fängelse, skall när straffets längd bestäms skälig hänsyn tas till vad han har
undergått till följd av domen på skyddstillsyn och till vad han har avtjänat av
fängelse som ådömts enligt första stycket eller 28 kap. 3 § liksom till böter
som ådömts enligt första stycket eller 28 kap. 2 §. Ifall som här avses får
fängelse ådömas på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har
uppgift som avses i 28 kap. 3 § tredje stycket lämnats i domen skall, om
fängelse ådöms, detta beaktas, när straffets längd bestäms.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fängelse enligt första stycket må ej ådömas och beslut
enligt andra stycket eller beslut om undanröjande av skyddstillsyn må ej
meddelas, med mindre fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller
erhållit del av åtal före prövotidens utgång.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 §"></span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=113>
<tr>
<td valign=top align=left height=113 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga om
åtgärd enligt 27 kap. 5 § andra stycket eller 6 § upptages av den rätt som
först avgjort det mål vari meddelats villkorlig dom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan
enligt 28 kap. 8 § väcks vid tingsrätt, inom vars område den
övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om åtgärd enligt 27 kap. 5 § tredje stycket eller 6
§ upptages av den rätt som först avgjort det mål vari meddelats villkoriig dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan enligt 28 kap. 8 § väcks vid tingsrätt, inom vars
område den övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam,
eller vid den rätt som först avgjort det mål vari skyddstillsyn ådömts.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål som avses i denna paragraf må ock upptagas av domstol,
där brottmål mot den dömde är anhängigt, eller av rätten i den ort, där den
dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen
samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndemän skall deltaga vid underrätts avgörande av fråga,
som avses i 2 § eller i 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 10 § andra
stycket eller 18 §. Detsamma skall gälla i fråga om undanröjande av påföljd
enligt 34 kap. I § 3, förverkande av villkorligt medgiven frihet eller annan
åtgärd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'° Senaste lydelse 1983:240. " Senaste lydelse
1983:377.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt 34 kap. 4 § samt åtgärd enligt 34 kap. 5 § tredje
stycket eller 34 kap. 6 § andra stycket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
avgörande av fråga, som avses i 27 kap. 5 § andra stycket eller 28 kap. 11 §,
är underrätt dom-för med en lagfaren domare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
avgörande av fråga, som avses i 27 kap. 5 § tredje stycket eller 28 kap. 11 §
första och andra styckena, är underrätt domför med en lagfaren domare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål om
åtgärd enligt 2 § eller 27 kap. 5 § andra stycket eller 6 §, 28 kap. 9 § eller
34 kap. 10 § andra stycket skall underrätt lämna den dömde tillfälle att yttra
sig. Begär han att bliva muntligen hörd, skall tillfälle därtill beredas honom.
I mål om åtgärd enligt 34 kap. 18 § skall den dömde lämnas tillfälle att yttra
sig där så är möjligt. Rättens avgörande av saken sker genom beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärd
enligt 28 kap. 11 § må beslutas utan att tillfälle beredes den dömde att yttra
sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I mål om
åtgärd enligt 2 § eller 27 kap. 5 § tredje stycket eller 6 §, 28 kap. 9 § eller
34 kap. 10 § andra stycket skall underrätt lämna den dömde tillfälle att yttra
sig. Begär han att bliva muntligen hörd, skall tillfälle därtill beredas honom.
I mål om åtgärd enligt 34 kap. 18 § skall den dömde lämnas tillfälle att yttra
sig där så är möjligt. Rättens avgörande av saken sker genom beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärd
enligt 28 kap. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>första och andra styckena
får beslutas utan att tillfälle bereds den dömde att yttra sig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättens
beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § andra stycket, 28 kap. 11 § eller 34 kap.
10 § andra stycket eller 18 § länder omedelbart till efterrättelse om ej annoriunda
förordnas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34
kap. 4, 5 eller 6 § angående föreskrifter, övervakning eller prövo-tid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättens
beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § tredje stycket, 28 kap. 11 första och andra
styckena eller 34 kap. 10 § andra stycket eller 18 § länder omedelbart till
efterrättelse om ej annorlunda förordnas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27
kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 4, 5 eller 6 § angående föreskrifter,
övervakning eller prövotid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt;margin-right:277.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'-Senaste lydelse 1981:211. ' Senaste lydelse 1983:240.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan intagen genom vistelse utanför anstalt bli föremål
för särskilda åtgärder som kan antagas underlätta hans anpassning i samhället,
kan medgivande att för sådant ändamål vistas utanför anstalten lämnas honom
under lämplig tid, om särskilda skäl föreligger. För vistelsen skall ställas de
villkor som kan anses erforderliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller ej en intagen är placerad i sluten
riksanstalt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan en intagen genom vistelse utanför anstalt bli föremål
för särskilda åtgärder som kan antas underlätta hans anpassning i samhället,
kan han få medgivande att för sådant ändamål vistas utanför anstalten under
lämplig tid, om särskilda skäl föreligger. Därvid skall särskilt beaktas om den
intagne behöver vård eller annan behandling mot missbruk av beroendeframkallande
medel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
vistelsen skall ställas de villkor som kan anses erforderliga. Vistelse utom
anstalt för vård eller behandling bör inte påbörjas så tidigt att den planerade
vård- eller behandlingstiden blir kortare än den beräknade återstående verkställighetstiden.
som avses i 7 § tredje stycket och som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
56.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1982:401.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1946:804) om införande av nya</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>rättegångsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1946:804) om
införande av nya rättegångsbalken skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon genom dom, som må verkställas, ehuru den icke
äger laga kraft, dömts till straff eller annan påföljd för brott och är han
för sådan verkställighet intagen \ fångvårdsanstalt, skall han vid fullföljd
av talan i målet anses som häktad för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående
brottmål skall, om ej annat är stadgat, i tillämpliga delar gälla, då mot
någon, som blivit dömd för brott, vid domstol in-ledes förfarande, som avser
undanröjande av påföljd och ådömande av annan påföljd för brott eller ock
annan åtgärd i fråga om ådömd påföljd; är han intagen i anstalt som avses i
första stycket, skall han anses som häktad för brottet. Har offentlig
försvarare förordnats för den dömde, skall ersättning till försvararen alltid
gäldas av statsverket. Även kostnad för annan rättshjälp åt den dömde skall
gäldas av statsverket.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon genom dom, som får verkställas, trots att den
inte äger laga kraft, dömts till straff eller annan påföljd för brott och är
han för sådan verkställighet intagen i kriminalvårdsanstalt, skall han vid
fullföljd av talan i målet anses som häktad för brottet. Detsamma gäller i
fråga om den som är omhändertagen enligt 28 kap. Il § brottsbalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående
brottmål skall, om inte annat är föreskrivet, i tilllämpliga delar gälla, då
mot någon, som blivit dömd för brott, vid domstol inleds förfarande, som avser
undanröjande av påföljd och ådömande av annan påföljd för brott eller som
avser annan åtgärd i fråga om ådömd påföljd; är han intagen i anstalt som avses
i första stycket, skall han anses som häktad för brottet. Har offentlig
försvarare förordnats för den dömde, skall ersättning till försvararen alltid
betalas av staten. Även kostnad för annan rättshjälp åt den dömde skall
betalas av staten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
42.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1972:431.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av
strafftid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 5, 9 och 19 §§ lagen (1974:202)
om beräkning av strafftid m. m. skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga
om den som undergår fängelse eller på annan grund är intagen i kriminal-vårdsanslalt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga
om den som är omhändertagen enligt 28 kap. Il § tredje stycket brottsbalken
eller som undergår fängelse eller på annan grund är intagen i
kriminalvårdsanstalt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=157>
<tr>
<td valign=top align=left height=157 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den
som skall undergå fängelse häktad eller är han intagen i kriminalvårdsanstalt
för undergående av påföljd i annat mål när domen får verkställas, skall
styresmannen vid den kriminalvårdsanstalt där han är intagen eller
föreståndaren för det häkte eller chefen för den rättspsykiatriska klinik
där han förvaras omedelbart befordra domen till verkställighet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den som skall undergå fängelse häktad, omhändertagen
enligt 28 kap. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ tredje stycket
brottsbalken eller intagen i kriminalvårdsanstalt för undergående av påföljd
i annat mål när domen får verkställas, skall styresmannen vid den
kriminalvårdsanstalt där han är intagen eller föreståndaren för det häkte eller
chefen för den rättspsykiatriska klinik där han förvaras omedelbart befordra
domen till verkställighet. Förvaras den som är häktad i målet ej i
kriminalvårdsanstalt, skall han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
verkställighet förpassas till sådan anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den dömde häktad i annat mål när domen får verkställas
och förvaras</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>han ej i
kriminalvårdsanstalt, får verkställigheten påbörjas där han förva-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
verkställighet av fängelse räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller på
annan grund intagen i kriminalvårdsanstalt, från den dag då domen får
verkställas och i annat fall från den dag då den dömde enligt 10 § intages i
allmänt häkte eller kriminalvårdsanstalt eller omhändertages av polismyndighet
för förpassning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
verkställighet av fängelse räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller
omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken eller på annan
grund intagen i kriminalvårdsanstalt, från den dag då domen får verkställas och
i annat fall från den dag då den dömde enligt 10 § intages i allmänt häkte
eller kriminalvårdsanstalt eller omhändertages av polismyndighet för
förpassning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1986:653.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tid,
under vilken den dömde hållits i häkte i målet efter det att slutlig dom däri
meddelades, skall räknas som tid varunder straffet verkställts.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tid,
under vilken den dömde hållits i häkte i målet eller varit omhändertagen
enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken efter det att slutlig dom eller
beslut däri meddelades, skall räknas som tid varunder straffet verkställts.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1987.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade
och anhållna m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 17 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.
fl. skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 §1 </span><span style='font-family:Verdana'>Vad som
sägs i denna lag om häktad har motsvarande tillämpning på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. den
som har anhållits eller gripits på grund av misstanke om brott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som har intagits i häkte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2. den
som har intagits i häkte eller polisarrest för förpassning till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>eller polisarrest
för förpassning till kriminalvårdsanstah och</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>kriminalvårdsanstalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>den som har tillfälligt
placerats</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>3. den som har tillfälligt placerats i häkte med
stöd av 23 § tredje</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>i häkte med stöd av 23 § tredje stycket, 43 §
första stycket tredje</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>stycket, 43 § första stycket tredje meningen eller
50 § tredje mening-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>meningen eller 50 § tredje meningen lagen
(1974:203) om kriminal-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>en lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>vård i anstalt och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>4. den som har omhändertagits enligt 28 kap. </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>§ tredje stycket brottsbalken i avvaktan på att beslut om
undanröjande av skyddstillsyn vinner laga kraft.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag tillämpas inte på barn som gripits enligt 16 § lagen (1964:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1984:956.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm- Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnkvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om ändring i brottsbalken m. m. (s. k.
kontrakts vård m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för
justitiedepartementet i maj 1979 en kommitté för att utreda vissa frågor om kriminalvård
i frihet m. m. Kommittén antog namnet frivårdskommittén (Ju 1979:05). Vid samma
tillfälle tillkallades en annan kommitté, fängelsestraffkommittén (Ju
1979:04), med uppgift att utreda vissa frågor om bl. a. fängelse och
kriminalvård i anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Båda
kommittéerna avlämnade delbetänkanden under hösten 1981. Be-tänkandena ledde
senare till lagstiftning (prop. 1982/83:85, JuU 26, rskr 241, SFS
1983:240-248). För frivårdens del innebar den reformen bl. a. att vården inom
ramen för påföljden skyddstillsyn liksom under prövotiden efter villkorlig frigivning
intensifierades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frivårdskommittén
avlämnade i juni 1984 sitt slutbetänkande (SOU 1984:32) Nya alternativ till
frihetsstraff. (När betänkandet avlämnades ingick i kommittén som ledamöter
lagmannen Olof Börjeson, ordförande, samt riksdagsledamöterna Elving Andersson,
Lisa Mattson, Sven Munke, Hans Petersson i Röstånga, Hans Pettersson i
Helsingborg och Birthe Sörestedt.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet redovisas synpunkter på nya påföljder eller påföljdsva<br>
rianter som kan vara ägnade att i viss utsträckning ersätta fängelsestraff.<br>
Som ny sådan påföljd föreslås kontrakts vård. Påföljden skall enligt försla<br>
get tillämpas i fråga om tilltalade som är alkohol- eller narkotikamissbru<br>
kare och som utfäster sig att undergå närmare angiven vård för sitt miss<br>
bruk. Tanken är att kontraktsvård skall användas i stället för fängelse i<br>
högst två år och kopplas till en ny påföljdsform som benämns villkoriigt<br>
fängelse. Enligt förslaget skall domstolen, när den dömer till kontrakts<br>
vård, mäta ut ett fängelsestraff men medge anstånd med verkställigheten</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
detta. Om den dömde inte fullföljer vårdprogrammet, skall i princip det Prop.
1986/87:106 villkorliga fängelset gå i verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
sammanfattning av innehållet i betänkandet bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttraiiden över betänkandet avgetts av riksåklagaren (RÅ), Svea
hovrätt, Uppsala tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt,
domstolsverket, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, kriminalvårdsnämnden,
övervakningsnämnden i Umeå, brottsförebyggande rådet (BRÅ), socialstyrelsen,
statskontoret, riksrevisionsverket, dåvarande civilförsvarsstyrelsen,
postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), vägverket, sjöfartsverket,
statens naturvårdsverk, statens vattenfallsverk, justitieombudsmannen Anders Wigelius
(JO), fängelsestraffkommittén. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund,
Föreningen Sveriges Åklagare, Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen
Sveriges polischefer, Föreningen Sveriges frivårds-tjänstemän. Övervakares och
kontaktpersoners riksförbund. Svenska fångvårdssällskapet. Svenska röda korset.
Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL), Arbetarnas
nykterhetsförbund Verdandi, Svenska kyrkans diakoninämnd, Sveriges frikykoråd/De
fria kristna samfundens råd (SFR/SAMRÅD), Svenska
korporationsidrottsförbundet, Sveriges folkpensionärers riksförbund, Stockholms
kommun, Västerås kommun. Alkoholproblematikers riksorganisation (ALRO),
Riksförbundet narkotikafritt samhälle (RNS), socialberedningen (S 1980:07),
Stiftelsen Smålandsgårdar, Svenska Skyddsförbundet, Rikskommittén för familjevård
(RFF), Föreningen BRIS - Barnens Rätt I Samhället samt Samrådsgruppen för
socialtjänst och vårdpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har överlämnat yttranden från andra myndigheter eller
organisationer. Sålunda har RÅ överlämnat yttranden från överåklagaren i
Stockholms åklagardistrikt samt cheferna för dåvarande länsåklagarmyndigheterna
i Värmlands och Norrbottens län, LO överlämnat ett yttrande från
Statsanställdas Förbund, SACO/SR överlämnat yttranden från Sveriges
Psykologförbund och Sveriges Socionomers, Personal &
Förvaltningstjänstemäns Riksförbund (SSR) samt Kommunstyrelsen i Stockholms
kommun överlämnat yttranden från socialnämnden, socialförvaltningen samt
socialdistrikten 10,12 och 17 i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena har upprättats i justitiedepar-temenet och
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 1554-84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Allmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frihetstraffet
framstår av många skäl som ett av de allvarligaste ingrepp<br>
samhället kan göra i en enskild människas liv. Det torde likväl vara klart<br>
att vi inte inom överskådlig tid kan avvara sådana strafTi påföljdssystemet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den kriminologiska
forskningen har emellertid lärt oss att frihetsberö- Prop. 1986/87:106
vande straff ofta har en nedbrytande verkan på personligheten och att återfallsfrekvensen
efter fängelsestraff är hög. Tanken att sådana straff skulle kunna användas för
att återanpassa den straffade individen är således en illusion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frivårdskommitténs
nu föreliggande slutbetänkande skall ses mot den bakgrunden. Kommittén har
undersökt olika tänkbara påföljder och påföljdsvarianter som kan vara ägnade
att minska användningen av fängelse. Fritidsfängelse, med innebörd att
verkställighet av fängelse under vissa förutsättningar skulle ske på den dömdes
fritid, samt samhällstjänst och kontraktsvård hör till det som kommittén har
diskuterat mera ingående. Kommittén har för sin del ställt sig avvisande till
fritidsfängelse och samhällstjänst (en minoritet inom kommittén är skiljaktig
i sistnämnda hänseende). Detsamma gäller beträffande några andra, mera
flyktigt berörda alternativ till frihetsstraff - bl. a. konfiskation,
konfrontation, restitution och indragning av tillstånd. Däremot har kommittén
föreslagit att kontraktsvård införs som ett nytt inslag i påföljdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall senare gå in närmare på det förslaget men vill redan nu nämna att
kommitténs tanke är att man skall öppna en möjlighet att låta tilltalade som
har allvarliga missbruksproblem genomgå vård för sitt missbruk. Denna vård
skall bedrivas enligt ett program som är bestämt i förväg. Den tilltalade skall
skriftligen åta sig att genomföra vården i enlighet med detta program - därav
beteckningen kontraktsvård. Kommittén föreslår vidare att vården skall knytas till
en i det inledningsvis nämnda delbetänkandet föreslagen ny påföljd, villkorligt
fängelse. Domstolen skall, när den dömer till kontraktsvård, mäta ut ett
fängelsestraff men medge anstånd med verkställigheten av detta. Om den dömde
inte fullföljer vårdprogrammet enligt sitt åtagande, skall fängelsestraffet i
princip gå i verkställighet. Kontraktsvård skall enligt förslaget användas i
fall där påföljden annars skulle bli fängelse i högst två år. - Med hänvisning
bl. a. till att prövotiden för den föreslagna påföljden villkorligt fängelse
föreslås bli två år föreslår kommittén vidare att prövotiden för skyddstillsyn skall
minskas till samma tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
ståndpunkter och förslag har fått ett ganska blandat mottagande vid
remissbehandlingen. Bland remissinstanserna råder nästan total enighet om att
fritidsfängelse i form av veckoslutsfängelse eller nattfängelse inte bör
införas här i landet. Meningarna går mer i sär när det gäller samhällstjänst.
Flertalet av remissinstanserna ansluter sig dock till kommittémajoritetens
uppfattning att samhällstjänst inte bör införas i det svenska påföljdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att förbättra möjligheten att ge det missbrukarklientel som skall undergå
kriminalvård en ändamålsenlig vård inom frivårdens ram får även det stöd av
flertalet remissinstanser. Från åtskilliga håll framförs också den tanken att
man även inom den slutna kriminalvården bör vidga utrymmet för intagna med
missbruksproblem att få en meningsfull vård och att man i det syftet bör öka
möjligheterna att under verkställigheten vistas utanför anstalten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
är jag i huvuddragen överens med kommittén. Jag skall i det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följande gå in mer i detalj på de olika frågor som
kommittén behandlar, men jag vill redan här nämna att jag inte avser att
föreslå att fritidsfängelse eller samhällstjänst införs. Däremot kommer jag att
föreslå att det vid villkorlig dom och skyddstillsyn införs en möjlighet för
domstol att föreskriva att den dömde skall avhjälpa skador som han har vållat.
Jag kommer även att föreslå att en form av kontraktsvård införs som ett nytt
inslag i frivården och utformas som en kvalificerad föreskrift vid
skyddstillsyn. Slutligen ämnar jag föreslå vissa ändringar i 34 § lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL), som behandlar möjligheterna att
låta intagna med missbruksproblem genomgå vård utanför anstalten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fängelsestraffkommittén avlämnade i april 1986 sitt
huvudbetänkande (SOU 1986:13-15) Påföljd för brott. Det innehåller en rad
omfattande förslag om bl. a. straffskalor för olika brott och regler om
påföljdsbestämning. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats.
Ny lagstiftning på grundval av betänkandet kan knappast träda i kraft förrän
under år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen i förevarande lagstiftningsärende
har den tanken förts fram att frivårdskommitténs nu aktuella betänkande och
fängelsestraffkommitténs betänkande bör tas upp till behandling i ett sammanhang.
Jag har viss förståelse för denna synpunkt men anser inte att det dröjsmål med
ett ställningstagande till frivårdskommitténs förslag som då skulle uppstå är
tillräckligt motiverat. Enligt min mening bör den förhållandevis begränsade
reform som föranleds av frivårdskommitténs betänkande utan olägenhet kunna
genomföras innan beredningen av fängelses-traffkommitténs betänkande har avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande tar jag först i särskilda avsnitt upp de
två påföljdstyper som kommittén har ställt sig avvisande till, nämligen
fritidsfängelse och samhällstjänst. Därefter går jag in på frågan om
kontraktsvård. De övriga alternativ till frihetsstraff som kommittén har berört
och för sin del avvisat kommer jag inte att uppehålla mig vid, eftersom det på
skäl som kommittén har utvecklat synes uppenbart att de i vart fall inte inom
överskådlig tid lämpligen kan användas här i landet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Fritidsfängelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Någon ny påföljd i form av fritidsfängelse föreslås inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Inte heller kommittén föreslår att
fritidsfängelse införs som självständig påföljd. Kommittén bedömer det som mera
väsentligt att utvidga det nuvarande frigångsinstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissyttrandena:
Praktiskt taget alla remissinstanser ansluter sig till kommitténs uppfattning.
En remissinstans anser att försök bör göras med fritidsfängelse som en form av
verkställighet av fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt ställningstagande: Till de påföljder och påföljdsvarianter som kommittén
har undersökt hör fritidsfängelse i form av nattfangelse</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och veckoslutsfängelse.
Båda dessa typer av frihetsberövanden förekom- Prop. 1986/87:106 mer på
vissa håll utomlands. Nattfängelse innebär att den dömde på kvällar och nätter
är intagen i anstalt men vistas ute i samhället under dagtid.
Veckoslutsfängelse innebär att frihetsberövande bara äger rum under
veckosluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
påpekar att fritidsfängelse har flera fördelar jämfört med ordinärt fängelse.
Genom att ingreppet i den dömdes livssituation begränsas minskar de negativa effekterna
av frihetsberövandet. Jämfört med andra alternativ till frihetsstraff har
fritidsfängelse bl. a. den fördelen att den allmänpreventiva effekten av
straffet kan förväntas vara relativt hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fritidsfängelse
har emellertid enligt kommittén också betydande nackdelar. Sålunda torde det
av flera anledningar bara vara mycket korta fängelsestraff som kan ersättas av
fritidsfängelse. Det är också svårt att bland det nuvarande fängelseklientelet
finna någon kategori för vilken fritidsfängelse generellt sett skulle kunna
vara en lämplig påföljd. Behovet av en sådan påföljd förefaller därför vara
litet. Det finns också en risk för att fritidsfängelse skulle komma att
användas i stället för påföljder i frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
påpekar kommittén att nattfängelse inte skiljer sig särskilt mycket från det
nuvarande frigångsinstitutet, som innebär att anstaltsintagna under dagtid kan
få arbeta eller studera utanför anstalten. Enligt kommittén är det tveksamt om
nattfängelse och frigång skulle kunna finnas samtidigt. Och institutet frigång
bör enligt kommitténs mening bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
största nackdelarna med fritidsfängelse gäller enligt kommittén dock de
praktiska, administrativa och resursmässiga förutsättningarna för påföljden.
Fritidsfängelse skulle leda till att anstalternas kapacitet utnyttjades dåligt
och ojämnt. För verkställighet av även korta straff skulle krävas
anstaltsplatser under förhållandevis långa tider. Fritidsfängelse skulle också
vara personalkrävande, särskilt under s. k. obekväm arbetstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
slutsats är att de fördelar som står att vinna med att införa någon form av
fritidsfängelse i det svenska påföljdssystemet inte är så stora att de uppväger
nackdelarna. Kommittén bedömer det som mera väsentligt att utveckla frigångsinstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kommittén här har anfört har vunnit anslutning av praktiskt taget alla
remissinstanser. Endast Svea hovrätt redovisar en avvikande uppfattning.
Hovrätten anser att påföljdsformen kan antas ha en ganska god allmänpreventiv
effekt och att den bör kunna användas vid rattfylleri, misshandel och annan
brottslighet där korta frihetstraff tillämpas av enbart allmänpreventiva skäl.
Enligt hovrätten bör det genomföras en försöksverksamhet med fritidsfängelse,
utformat som en av domstolen beslutad form för verkställighet av
fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
ansluter jag mig i huvudsak till kommitténs uppfattning. Jag anser med andra
ord att fördelarna med fritidsfängelse inte väger upp de nackdelar som en
sådan ordning skulle föra med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad Svea hovrätt har anfört vill jag också peka på att<br>
det finns en betydande risk för att fritidsfängelse vid vissa typer av brott<br>
eller för vissa kategorier av intagna i praktiken skulle komma användas på<br>
ett sätt som står i strid mot strävandena att motverka riskerna för att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sociala orättvisor
uppkommer vid verkställigheten av frihetstraff. Jag hänvisar i sammanhanget till
rapporten (Ds Ju 1985:1) "Lyxfångar - finns dom?". Rapporten har
föranlett en översyn av bl.a. verkställighetsreglerna när det gäller frigångsinstitutet
i syfte att motverka orättvisor av detta slag. Sålunda har 11 § kungörelsen
(1974:245) med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt (KvalK) kompletterats med en föreskrift som innebär att
frigång i allmänhet bara skall medges, om den intagne behöver inskolning i
arbetslivet eller om frigång annars kan antas väsentligt underlätta hans
försörjningsmöjligheter efter frigivningen (SFS 1986:588, jfr även regeringens
förordnings-moUv 1986:6).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Samhällstjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande: Samhällstjänst bör för närvarande inte införas som
självständig påföljd. Frågan avskrivs dock inte helt utan kan tas upp till ny
prövning, om utvärderingen av de nu pågående försöken med samhällstjänst i
Danmark och Norge ger anledning till det. Jag föreslår emellertid att
domstolen, när den dömer till villkorlig dom eller skyddstillsyn, skall få
ålägga den dömde att för måls-ägandens räkning utföra visst arbete som syftar
till att avhjälpa skada som har vållats genom brottet eller som annars i
belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Kommittén ställer sig avvisande till tanken på samhällstjänst som en
del av påföljdssystemet. En minoritet inom kommittén förordar emellertid att
samhällstjänst införs på försök på några platser i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena:
Kommitténs ställningstagande i denna del har fått ett ganska blandat
mottagande. En betydande majoritet av remissinstanserna ställer sig dock med
skiftande motiveringar bakom kommittémajoritetens uppfattning. Ett inte ringa
antal instanser har emellertid intagit en motsatt ståndpunkt och förordar att
samhällstjänst införs - åtminstone på försök. Uppsala tingsrätt föreslår att
det i vart fall övervägs att ge domstolarna befogenhet att inom ramen för
skyddstillsyn ge föreskrifter om särskilda arbetsuppgifter som är direkt
relaterade till brottet, t. ex. reparationsarbeten efter vandalisering och städning
efter skadegörelse. I liknande riktning uttalar sig Sveriges domareförbund,
kriminalvårdsnämnden. Svenska kyrkans diakoninämnd, Sveriges psykologförbund
och länsåklagaren i Norrbottens län.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
ställningstagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
mig börja med att erinra om att samhällstjänst, som förekommer på många håll i
utlandet, brukar innebära att den dömde som påföljd för brott</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åläggs att på sin fritid
utföra ett visst mått av oavlönat samhällsnyttigt Prop. 1986/87:106 arbete.
Angående påföljdens utformning och tillämpning i främmande länder får jag
hänvisa till betänkandet (SOU 1984:32 s. 67-84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
ståndpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om samhällstjänst har behandlats ingående i betänkandet, där kommittén har
redovisat tänkbara för- och nackdelar med en sådan påföljdsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
fördelarna märks enligt kommittén att vissa reparativa och pedagogiska inslag
kan sägas vara innefattade i verkställigheten av en sådan påföljd och även att
denna bör kunna göras mera meningsfull för den dömde än verkställighet av andra
påföljder. Ytteriigare fördelar kan ligga i att den dömde får en fördjupad
kontakt med andra människor under verkställigheten. Kommittén påpekar också att
tanken på samhällstjänst som ett lämpligt inslag i påföljdssystemet även synes
ha fått en viss förankring i det allmänna rättsmedvetandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är emellertid enligt kommittén en rad nackdelar och komplikationer förknippade
med att införa samhällstjänst som brottspåföljd. Särskilt gäller detta om man
tänker sig samhällstjänsten som ett alternativ i första hand till frihetsstraff
Kommittén är tveksam till om samhällstjänst verkligen kan användas i de fall
påföljden för närvarande blir fängelse. Dels förutsätter samhällstjänst en
arbetsförmåga som fångelseklientelet sällan har. Dels är det tveksamt i vad mån
samhällstjänst kan anses tillgodose de allmänpreventiva krav som i allmänhet
föranleder att ett fängelsestraff döms ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett ytterligare skäl mot samhällstjänst anför kommittén svårigheterna att
finna lämpliga arbetsuppgifter. Kommittén har undersökt möjligheterna och
kommit fram till att det knappast är möjligt att i vårt land bygga upp en
samhällstjänst på offentlig eller offentligt stödd verksamhet utan stora
ekonomiska insatser. I stället torde man i så fall få basera verkställigheten
åtminstone i huvudsak på ideella och liknande organisationer. Detta kan leda till
bristande stadga och kontinuitet och individuellt mycket skiftande utformning
av verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
samhällstjänst kan enligt kommittén också anföras mera principiella invändningar.
Det är sålunda tveksamt om arbete bör användas som en straffrättslig reaktion.
Arbete uppfattas av de flesta som en förmån och utgör ett väsentligt inslag i
samhällslivet. Självklart måste det då vara ett principiellt dilemma att
använda arbete även i bestraffande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att samhällstjänst inte bör införas i påföljdssystemet<br>
med mindre än att man därigenom tror sig kunna vinna positiva effekter,<br>
som inte kan uppnås inom det nuvarande systemets ram. 1 princip finns det<br>
enligt kommittén mot denna bakgrund tre tänkbara skäl för att införa<br>
samhällstjänst. Ett är att åstadkomma en kraftigare eller åtminstone mera<br>
speciell reaktion på viss brottslighet eller för vissa brottslingar, där nuva<br>
rande strafformer inte bedöms som tillräckliga eller lämpliga. Ett annat<br>
skäl är att få till stånd en förbättrad rehabilitering av lagöverträdare med<br>
minskad återfallsfrekvens som följd. Ett tredje skäl är att erbjuda domsto-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>larna ett ytterligare
alternativ att använda i stället för fängelse för att Prop. 1986/87:106
därigenom minska antalet frihetsberövanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
ställer sig tveksam till att införa samhällstjänst på bekostnad av
bötesstraffets användningsområde. Kommittén anser att det inte heller finns
någon grund för att anta att samhällstjänst skulle leda till påtagligt förbättrad
rehabilitering. Det enda tänkbara skälet för att införa samhällstjänst skulle
enligt kommittén vara att påföljden i vissa fall skulle kunna ha fängelsestraffets
allmänpreventiva verkan och därför kunna användas i stället för sådana straff.
Svårigheterna skulle dock bli stora att bland det nuvarande fängelseklientelet
välja ut de kategorier lagöverträdare som skulle kunna vara lämpade för
samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också tagit upp vissa frågor om hur påföljden skulle kunna tänkas bli
utformad, om den införs, samt vilka förutsättningar som skulle gälla för
tillämpningen av den och hur den skulle verkställas. Jag hänvisar i dessa delar
till betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
slutsats är alltså att det är många nackdelar förenade med påföljden. I första
hand gäller det svårigheterna att få påföljden att träda i stället för
fängelsestraff Samhällstjänsten skulle vidare leda till ett osäkert urval av
lagöverträdare, eftersom det skulle vara svårt att generellt ange vilka som
borde kunna komma i fråga för påföljden. De principiella invändningar som kan
resas mot strafformen är också betydande, liksom svårigheterna att finna
lämpliga arbetsuppgifter. På grund härav anser kommittén att samhällstjänst
inte bör införas. De positiva inslag som ändå finns i samhällstjänsten bör i
stället tas till vara inom ramen för sådan fritidsverksamhet utom anstalt som
kan äga rum med stöd av 14 § KvaL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
ledamöter i kommittén har reserverat sig och förordar att försök med
samhällstjänst genomförs på några ställen i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet
i korthet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet
är i den här delen ganska splittrat. Ett trettiotal remissinstanser ansluter
sig till kommitténs uppfattning, medan ett femtontal instanser ställer sig
positiva till tanken på samhällstjänst som ett inslag i det straffrättsliga
sanktionssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som ställer sig bakom kommitténs ståndpunkt har i allmänhet
anslutit sig till dess överväganden när det gäller nackdelar och svårigheter
med den aktuella sanktionsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda
anser åtskilliga remissinstanser att samhällstjänst från allmän<br>
preventiva utgångspunkter inte i någon större utsträckning skulle kunna<br>
utgöra en ersättning för fängelsestraff. Flera remissinstanser anser det<br>
också tveksamt om det klientel som med en sådan inriktning skulle komma<br>
i fråga för samhällstjänst har den arbetsförmåga som sanktionen i och för<br>
sig kräver. I det sammanhanget erinras bl. a. om att frihetsstraff här i<br>
landet tillgrips förhållandevis sent under den s. k. brottskarriären och att<br>
det därför är ett ganska "nedgånget" klientel som befolkar
fängelserna.<br>
Kommitténs uppfattning att det av principiella skäl inger betänkligheter att<br>
använda arbete som straffrättslig påföljd delas också av åtskilliga remissin<br>
stanser.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
på att ta till vara de positiva inslag som kan finnas i samhälls- Prop.
1986/87:106 tjänsten genom att låta intagna i större utsträckning ta del i
aktiviteter utanför anstalt har dock vunnit gehör på många håll. De
remissinstanser som tar upp frågan synes i likhet med kommittén anse att detta
bör kunna ske genom att man i den praktiska tillämpningen av KvaL vidgar
ramarna för sådan vistelse utanför anstalt som avses i dess 14 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser redovisar emellertid en frän kommittén avvikande uppfattning.
Några av dem anser att man bör vänta med att ta ställning i frågan till dess
att det har skett en utvärdering av de försök med samhällstjänst som nu pågår i
Danmark och Norge och som jag strax skall återkomma till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de remissinstanser som ställer sig positiva till samhällstjänst anser att
kommittén har överdrivit de svårigheter som en sådan påföljdsform skulle föra
med sig. Man har också från många håll framhållit de positiva effekter som
samhällstjänsten kan antas innebära och som kommittén har berört. Olika
synpunkter har gjort sig gällande i frågan om samhällstjänst - i enlighet med
kommitténs tankegångar - i så fall bör förenas med villkorligt fängelse eller
om det är möjligt att inordna den under påföljden skyddstillsyn. Den senare
lösningen förordas av några remissinstanser. Från något håll påpekas att
samhällstjänst i så fall kan användas i kombination med skyddstillsyn i stället
för fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamhet
i andra nordiska länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Danmark påbörjades år 1982 ett försök med samhällstjänst som till en början var
regionalt begränsat. Sedan år 1984 omfattar verksamheten hela landet.
Föreskrift om samhällstjänst är i det danska systemet konstruerad som ett
villkor vid villkoriig dom; domstolen kan när den meddelar en villkorlig dom
föreskriva att den dömde skall fullgöra ett visst antal timmar samhällstjänst,
mellan 40 och 200. Arbetsuppgifterna - som till stor del består av städning,
uppröjning och liknande okvalificerat arbete - utförs hos såväl privata
arbetsgivare som kyrkor och ideella föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Primärt
strävar man i det danska systemet inte efter att uppnå rehabiliteringseffekter
med samhällstjänst. Sanktionen skall innebära att den dömde berövas en del av
sin fritid. Tanken är vidare att samhällstjänst bara skall användas i fall där
påföljden annars skulle bli ovillkorligt fängelse. Jag har inhämtat att denna
förutsättning i stort sett anses ha realiserats och att man inte synes ha haft
några svårigheter när det gällt att skaffa fram lämpliga arbetsuppgifter. Under
försöket har belastningen på frivårdens organ ökat i viss utsträckning. Det har
emellertid gjorts vissa beräkningar som tyder på att man samtidigt har kunnat
göra besparingar inom den slutna kriminalvården i storieksordningen 150
årsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
försök pågår för närvarande i Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällstjänst
som självständig påföljd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag i likhet med kommittén att det är uppenbart att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällstjänst
har vissa förtjänster som det kan vara svårt att ta till vara</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med andra
kriminalpolitiska medel. Jag tänker bl. a. på de fördelar som kan Prop.
1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ligga i fördjupade
kontakter med andra människor utanför den tidigare</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>umgängeskretsen.
Samhällstjänst har som kommittén konstaterat också</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>reparativa och pedagogiska
inslag genom att den dömde får på sin lott att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utan ersättning utföra ett
samhällsnyttigt arbete. I likhet med kommittén</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anser jag emellertid att
man bör avstå från att göra sig en alltför positiv bild</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av de rehabiliteringseffekter
som samhällstjänsten skulle kunna medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utländska
undersökningar på området ger inte stöd för att påföljden skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
förenad med några betydande effekter av det slaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är också att det är förenat med problem att införa samhällstjänst som
straffrättslig sanktion. Kommittén har pekat på dessa svårigheter. Själv anser
jag mig sålunda inte kunna bortse från de principiella betänkligheter som gör
sig gällande mot att använda arbete som straff. Till bilden hör samtidigt att
samhällstjänst generellt sett är en så påtagligt mycket mindre ingripande
påföljd än fängelse att jag för egen del tror att det kan vara svårt att få den
accepterad som alternativ i sådana fall där det i dag döms till fängelse.
Sannolikt skulle samhällstjänst i praktiken snarare komma att ådömas i sådana
fall då påföljden enligt nuvarande ordning normalt blir skyddstillsyn, böter
eller överlämnande till vård inom socialtjänsten. Detta behöver självfallet
inte i sig vara något avgörande argument mot tanken på att i någon form införa
samhällstjänst i systemet, men det innebär att överväganden i ämnet knappast
har samband med strävandena att finna nya alternativ till fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
stor betydelse är slutligen de svårigheter som otvivelaktigt föreligger när det
gäller att finna lämpliga arbeten för de dömda, om samhällstjänst skulle
införas som en mera allmän brottspåföljd. Detta gäller vare sig samhällstjänst
skulle införas som en särskild påföljd eller som en föreskrift i kombination
med skyddstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
slutsats blir att jag på det underlag som nu finns inte anser mig böra förorda
att samhällstjänst införs som en generellt inriktad påföljd med syfte att
ersätta fängelse. Som jag ser det är emellertid den försöksverksamhet som nu
pågår på andra håll i Norden mycket intressant. I linje med vad Nordiska
Straffrättskommittén har framhållit i sitt betänkande (NU A 1980:13) Altemativer
til frihedsstraf (s. 35) anser jag att det inte är alldeles nödvändigt att
eftersträva omedelbar nordisk enhetlighet när det gäller verksamhet av
försökskaraktär på detta område. Det ligger i sakens natur att man i viss
utsträckning måste pröva sig fram för att finna bärkraftiga nya alternativ till
frihetsstraff, och det kan då vara en fördel att vi inom Norden kan dra nytta
av varandras erfarenheter. Det finns bl. a. mot den bakgrunden inte skäl att
slutgiltigt avskriva frågan om samhällstjänst för svenskt vidkommande. Skulle
de erfarenheter som nu görs i Danmark och Norge och som fortlöpande utvärderas
motivera det, kan det finnas anledning att återkomma till frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén har framhållit finns det dessutom tveklöst många posi<br>
tiva inslag i idén om samhällstjänst som det är värdefullt att ta till vara<br>
inom ramen för redan gällande bestämmelser. Såvitt gäller fängelsedömda<br>
synes detta kunna ske i första hand med stöd av reglerna om frigång (11 §<br>
Kval; jfr SFS 1986:588 och regeringens förordningsmotiv 1986:6) och om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fritidsverksamhet
utom anstalten (14 § KvaL).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om dessa regler inte ger stöd för en verksamhet som motsvarar Prop. 1986/87:106
idén med samhällstjänst i dess mest renodlade form, synes åtskilliga av de positiva
effekterna kunna uppnås på dessa vägar. Så t. ex. bedrivs en som samhällstjänst
betecknad verksamhet vid kriminalvårdsanstalten Haparanda under medverkan av
Svenska Röda korset med stöd av reglerna om fritidsverksamhet utanför
anstalten. Verksamhet som på detta sätt innebär att de intagna engageras i samhällsnyttigt
arbete i ideella och liknande organisationers regi bör naturligtvis på allt
sätt uppmuntras och stödjas, och man har därför all anledning att se positivt
på nya initiativ i denna riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrift
att avhjälpa skador m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid i detta sammanhang ta upp en annan fråga som har berörts i den
del remissyttranden och som otvivelaktigt har ett samband med spörsmålet om
samhällstjänst. Det gäller tanken på att skapa en möjlighet för domstolen att
ålägga den tilltalade att utföra ett arbete som är direkt relaterat till
brottet och som i princip skulle syfta till att avhjälpa den skada som har
vållats genom detta. Till de remissinstanser som uttalar sig i denna riktning
hör Sveriges domareförbund, Uppsala tingsrätt och Sveriges Psykologförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
anser jag att en sådan ordning i många fall skulle ge uttryck för en riktig
princip och kunna fylla en betydelsefull funktion. Det är en självklar princip
inom rättsordningen att den som genom ett brott vållat en skada är skyldig att
i möjlig mån hålla den drabbade skadeslös. Det viktigaste medlet för detta är
bestämmelserna om skadeståndsskyldighet. I praktiken är det emellertid vanligt
att förutsättningar saknas för att den som döms skall kunna fullgöra sådan
skyldighet. Ofta blir inte heller bl. a. mot denna bakgrund skadeståndsfrågan
föremål för någon domstolsprövning. Det framstår därför enligt min mening som
naturligt att man prövar också andra vägar än skadestånd i syfte att främja att
den som begått ett brott skall göra rätt för sig. Den bakomliggande tanken
skiljer sig från den som ligger till grund för samhällstjänst som ju brukar
förutsättas gå ut på att den dömde skall utföra ett samhällsnyttigt arbete i
allmänhet utan direkt relation till själva brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
typ av brottslighet som kommer i blickpunkten för en sådan ordning<br>
som de nämnda remissinstanserna är inne på skulle väl snarast vara skade<br>
görelse och vandalism av olika slag, men också vid annan kriminalitet<br>
skulle uppenbarligen ibland ett åläggande för den dömde av aktuellt slag<br>
kunna vara en adekvat reaktion, i synnerhet när fråga är om yngre lagöver<br>
trädare. Att den som har orsakat skada genom ett brott på ett påtagligt sätt<br>
får lära känna brottets verkningar kan i sig ha positiva effekter. Dessutom<br>
är det, som jag redan har framhållit, angeläget att målsägandens intressen i<br>
all möjlig mån tas tillvara inom straffrättskipningen. Till detta kommer att<br>
en ordning av nu skisserat slag säkerligen har en betydande förankring i det<br>
allmänna rättsmedvetandet. Den ger inte heller upphov till samma princi<br>
piella och praktiska betänkligheter som samhällstjänst i den utformning<br>
som förut har diskuterats.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är dock att en sådan ordning är förenad med vissa problem som Prop. 1986/87:106
medför att den knappast kan bli något mer allmänt förekommande inslag i påföljdssystemet.
Som redan antytts gäller till en början att den skulle framstå som adekvat bara
vid en viss typ av brottslighet, i synnerhet förhållandevis lindrig
brottslighet som lett till egendomsskador. En mycket viktig begränsning ligger
också i att den självfallet inte bör vara möjlig att tillämpa annat än i sådana
fall då målsäganden samtycker till det. I många av de fall då en påföljd av
berört slag i och för sig skulle kunna vara lämplig från individualpreventiv
synpunkt kan förutsättas att ett sådant samtycke ej skulle lämnas. Den som har
blivit utsatt för brottet vill kanske över huvud taget inte ha några fortsatta
kontakter med den dömde eller föredrar att lita till skadeståndsmöjligheten,
och en sådan inställning måste naturligtvis respekteras. Det kan dock förutses
att t. ex. statliga och kommunala myndigheter som blivit utsatta för brott ofta
skulle vara beredda att medverka liksom säkerligen också åtskilliga enskilda
personer. Detsamma gäller i viss utsträckning socialt intresserade enskilda
personer, även om självfallet försiktighet i tillämpningen här är påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en begränsning av tillämpningsområdet för en ordning av detta slag har
emellertid samband med den tid som normalt hinner förflyta från det att ett
brott begås och till dess domstolen avgör målet. Vid sådan brottslighet som
enligt det förut anförda närmast kommer i åtanke -skadegörelse och andra former
av vandalism - torde det mycket ofta i praktiken förhålla sig så att skadan redan
är avhjälpt när domen i målet skall meddelas. Detta gäller även om man, vilket
enligt min mening är mycket angeläget, söker minska handläggningstiden i dessa
fall. Till detta kommer att påföljdsformen uppenbarligen är särskilt lämpad för
yngre lagöverträdare, vilka i praktiken ofta erhåller åtalsunderlåtelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
de synpunkter som har angetts sist skulle det mest effektiva sättet att
genomföra den nu diskuterade ordningen vara att ett åläggande för den dömde att
hjälpa till med att ställa till rätta på ett eller annat sätt kopplas samman
med reglerna om åtalsunderlåtelse, helst i förening med en befogenhet för
polisen att omedelbart efter gärningen eller dess upptäckt initiera arbete av
sådant slag. Som framgår av regeringens skrivelse 1986/87:21 om åtgärder mot
vålds- och egendomsbrott utreds också dessa frågor för närvarande inom
justitiedepartementet, och det är min avsikt att ett förslag i ämnet inom kort
skall kunna remitteras i form av en departementspromemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om alltså tillämpningsområdet för en ordning enligt vilken före<br>
skrifter av aktuellt slag meddelas av domstol i samband med målets avgö<br>
rande kan förutses bli begränsat, kvarstår otvivelaktigt en del fall i vilka<br>
sådana föreskrifter i domen skulle framstå som både naturliga och lämpli<br>
ga. Såväl principiella som praktiska skäl talar enligt min mening för att en<br>
möjlighet för domstolarna bör öppnas att i dessa fall meddela föreskrifter<br>
av aktuellt slag. Den lämpligaste formen för detta är som jag ser det att<br>
man ger ett stöd i lag för att sådana föreskrifter skall kunna meddelas i<br>
första hand i samband med domar på skyddstillsyn. Som jag ser det bör<br>
emellertid även villkorlig dom kunna kombineras med en sådan föreskrift;<br>
redan i dag kan ju en föreskrift om tid och sätt för fullgörande av skade-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ståndsskyldighet
meddelas i samband med villkorlig dom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse i ämnet synes lämpligen kuiina få det innehållet att, om Prop.
1986/87:106 skada har vållats genom ett brott och det med hänsyn till
omständigheterna bedöms vara ägnat att främja den dömdes anpassning i
samhället, domstolen kan föreskriva att denne på tid och sätt som anges i
domen skall biträda den skadelidande med visst arbete som syftar till att
avhjälpa skadan. Bl. a. med hänsyn till att det självfallet mycket ofta
förhåller sig så att den tilltalade saknar kompetens att utföra ett arbete som
specifikt tar sikte på att avhjälpa just de skador som har vållats genom
brottet och att dessa vid domstillfället redan kan vara avhjälpta måste
föreskriften också kunna inriktas på annat arbete för målsägandens räkning som
i belysning av brottets och skadans art framstår som lämpligt. Med hänsyn till
vad som nyss har sagts om vikten av att målsägandens synpunkter beaktas bör det
uttryckligen föreskrivas att en föreskrift får meddelas endast under förutsättning
av målsägandens samtycke. Jag återkommer i specialmotiveringen till vissa
tillämpningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill jag framhålla att den nya möjlighet att meddela föreskrifter som jag nu
har föreslagit inte för sin tillämpning bör förutsätta att påföljden annars
skulle ha bestämts till fängelse. Tillämpningsområdet skulle då bli alltför
begränsat. Den föreslagna ordningen bör i stället ses som ett medel att för
vissa speciella fall effektivisera de nuvarande formerna för kriminalvård i
frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Kontraktsvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.1
Ulleråkersförsöket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går in närmare på frågan om kontraktsvård vill jag kort beröra den
försöksverksamhet med sådan vård som genomfördes åren 1979-1982 och som brukar
benämnas Ulleråkersförsöket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
baserades på en tidsbegränsad lag (1979:661), som gav domstol möjlighet att i
mål om ansvar för brott, på vilket kunde följa fängelse, under vissa
förutsättningar förklara målet vilande, medan den tilltalade undergick
narkomanvård enligt en särskild behandlingsplan. En av förutsättningarna för vilandeförklaring
var att den tilltalade vanemässigt missbrukade narkotika. Vidare krävdes att
den tilltalade vid huvudförhandlingen erkänt gärningen eller att denna eljest
blivit övertygande bevisad. En förutsättning var också att resultatet av
vården skulle kunna antas få betydelse för påföljdsvalet. Proceduren förutsatte
samtycke från den tilltalades sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilandeförklaring
var huvudsakligen avsedd att tillämpas i sådana situa<br>
tioner då brottet, med beaktande av vad som var känt om den tilltalades<br>
tidigare vandel, normalt skulle ha lett till fängelse men starka individual<br>
preventiva skäl — såsom att han genom behandlingen lyckats frigöra sig<br>
från narkotikamissbruket - kunde förväntas leda till en annan bedömning<br>
vid målets slutliga avgörande. Om den tilltalade klarade vården och inga<br>
nytillkomna omständigheter talade i annan riktning, borde man ha anled<br>
ning räkna med att icke frihetsberövande påföljd skulle kunna ådömas när<br>
målet senare skulle tas upp efter vilandeförklaringen. Om brottet var av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådan art att det redan
från början stod klart att frihetsstraff under alla Prop. 1986/87:106 förhållanden
måste väljas av allmänpreventiva skäl - exempelvis vid särskilt allvarlig
narkotikabrottslighet - skulle alltså vilandeförklaring inte tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behandlingen
inleddes med en vistelse i slutna former på narkomanvårdskliniken vid Ulleråkers
sjukhus under sex till åtta veckor. Härvid gjordes en medicinsk hälsokontroll
av missbrukaren. Dessutom gjordes ansträngningaratt få honom med i olika
sociala sammanhang. Klinikvårds-delen ägnades emellertid framför allt åt social
planering. Det gällde anskaffande av bostad och arbete och en problemanalys,
som skulle ligga till grund för det behandlingsprogram som skulle gälla under
vårdtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
sjukhusvistelsen fördes missbrukaren över till öppen vård. Sysselsättningsfrågan
skulle då vara löst och han skulle bo i sitt hem men vara skyldig att två
gånger varje vecka infinna sig vid Ulleråkers, Danderyds eller Huddinge sjukhus
för social och psykologisk rådgivning samt kontroll av att han var drogfri.
Denna kontroll skedde genom kemiska test av urinprov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
vården tog sin början skulle den tilltalade underteckna ett s. k. vårdkontrakt.
Kontraktet hade inte någon juridisk betydelse utan fyllde främst en psykologisk
funktion. Misskötsamhet från missbrukarens sida innebar emellertid att
kontraktet ansågs "brutet". Det vilandeförklarade brottmålet skulle
då snarast åter tas upp. Ett annat skäl att åter ta upp målet kunde vara att
den tilltalade åtalades för ett nytt brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte målet hade återupptagits i förtid av något sådant skäl, skulle det tas upp
och påföljd ådömas så snart som möjligt sedan ett år hade förflutit från
beslutet om vilandeförklaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
preliminära statistiska och andra uppgifter från försöksverksamheten redovisas
i frivårdskommitténs betänkande (SOU 1984:32 s. 131-132). Under insyn av
delegationen (Ju 1979:06) för kontraktsvård pågår en sluflig utvärdering av
försöket. Avsikten är att man därvid skall ha följt upp hur det har gått för
patienterna under ett år efter kontraktstidens utgång. Vidare är avsikten att
redovisa en jämförelse med en motsvarande kontrollgrupp av fängelsedömda
missbrukare. Vissa resultat och slutsatser har emellertid redan publicerats och
jag har dessutom från försöksledningen inhämtat dess preliminära syn på
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig erfarenhet anses vara att verksamheten gav möjlighet att lokalisera ett
tidigare försummat missbruksklientel som annars inte skulle ha kommit i kontakt
med den egentliga missbrukarvården. Det gäller de missbrukare som hamnat inom
kriminalvården i stället för inom missbrukarvården. Man anser sig nämligen ha
funnit att den sistnämnda kategorien av narkotikamissbrukare får avsevärt mera
vård för sitt missbruk än den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
slutliga klientuppföljningar som gjorts tyder enligt försöksledningen<br>
också på att även många av dem som brutit kontraktet har minskat sitt<br>
missbruk. Kontraktsbrottet framstår för vissa som ett enstaka återfall.<br>
Många av dem har också hållit en fortsatt vårdkontakt med sjukhuset även<br>
efter kontraktsbrottet.<br>
Försöksledningen anser sig vidare ha stöd för att kontraktsvårdstiden</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>borde
ha varit två år i stället för ett år och att det inte var lämpligt att Prop.
1986/87:106 päföljdsvalet hölls öppet under hela kontraktstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt anser sig försöksledningen ha visat att det går att genomföra en verksamhet
av den art som avsågs med försöket, om än inte var som helst och inte heller
med vilken personal som helst. Det står enligt ledningen också klart att ett
visst urval måste ske inte bara från domstolarnas utan också från
vårdhuvudmannens sida av de tilltalade som bedöms lämpade för vårdåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.2
Allmänna synpunkter på kontraktsvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har för sin del stannat för att föreslå att kontraktsvård införs som en ny frivårdspåföljd.
Med kontraktsvård avser kommittén en straffrättslig reaktion som innebär att
en lagöverträdare frivilligt kan underkasta sig vård enligt en särskild
vårdplan i stället för att dömas till en vanlig straffrättslig påföljd. Tanken
bakom en sådan straffrättslig reaktion är att missbruk av beroendeframkallande
medel för vissa lagöverträdare utgör orsaken till kriminaliteten och är det som
i första hand behöver bearbetas. Intresset av att lagöverträdaren avhåller sig
från missbruk och därmed från återfall i brott kan då vara starkare än
intresset av att det begångna brottet leder till traditionell påföljd. Vid
kontraktsvård kan samhället alltså sägas vara berett att välja en annan
reaktion på brottet än den gängse mot det att lagöverträdaren underkastar sig
vård för detta missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anger som bakgrund till förslaget att andelen missbrukare bland de
fängelseintagna enligt vissa beräkningar uppgår till ungefär 60 % och att det
därför bör finnas goda möjligheter att minska anstaltspopula-tionens storlek
genom en alternativ påföljd som är särskilt inriktad på missbruksklientelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelen
med kontraktsvård som brottspåföljd är enligt kommittén att den är anpassad till
missbruksklientelet och dess problem. Om man kan få kontraktsvården att träda i
stället för ett fängelsestraff, står flera fördelar att vinna. I bästa fall kan
den vård som den dömde underkastar sig bli så framgångsrik att han blir fri
från sitt missbruk. Kontraktsvård är enligt kommittén, som senare kommer att
redovisas, avsedd endast för sådana missbrukare som för tillfället är
intresserade av vård för sitt missbruk. Syftet är att man skall kunna utnyttja
sådana tillfällen i en missbrukskarriär och genom kontraktsvård öppna en
möjlighet att snabbt få in missbrukaren i lämpliga behandlingsformer. Tanken är
att vård så gott som alltid är bättre för lagöverträdaren än fängelsestraff Ett
fängelsestraff antas i regel förlänga en missbrukskarriär och inverkar också på
andra sätt menligt på den dömde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kontraktsvårdens fördelar
antas alltså ligga på behandlingssidan. Frå<br>
gan vilken grund man kan ha för ett sådant antagande beror naturligtvis i<br>
någon mån på hur vården utformas. Enligt kommittén har en omfattande<br>
s. k. behandlingsforskning inte kunnat visa att någon åtgärd som vidtas<br>
mot lagöverträdare inom ramen för ett påföljdssystem ger bättre effekter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>än andra
åtgärder. Detta gäller inte bara i fråga om frekvensen återfall utan Prop.
1986/87:106 också i fråga om andra mått på rehabilitering, exempelvis att ett
missbruk upphör. Erfarenheter från USA vad gäller motsvarande påföljdsformer är
inte heller särskilt uppmuntrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om kontraktsvård skall införas, föreslår kommittén för sin
del att den skall knytas till redan existerande vårdformer som har visat sig
framgångsrika. Det kan exempelvis vara vård i s. k. hem för vård eller boende
eller familjevård. Det är enligt kommittén inte uteslutet att man genom att
knyta kontraktsvården till sådana vårdformer kan nå värdefulla resultat. Att
det blir så är dock inte säkert, eftersom dessa institutioner i dag i stor
utsträckning väljer ut sina klienter ur ett annat klientel än det som skulle
komma i fråga, om kontraktsvården görs till en brottspåföljd som skall ersätta
fängelsestraff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver den tveksamhet som gäller i fråga om tänkbara
vårdresultat påpekar kommittén att kontraktsvård även har vissa nackdelar som
straffrättslig åtgärd. Ett påföljdssystem bör vara enkelt och överskådligt.
Kontraktsvård skulle inte tillgodose detta önskemål. Genom att påföljden
skulle få en växlande utformning, beroende på lagöverträdarens vårdbehov och
tillgången på behandlingsresurser, skulle den vara svår att infoga i ett enkelt
påföljdssystem. En annan följd av detta är att det skulle uppstå svårigheter
att gradera de i straffsystemet ingående påföljdemas inbördes stränghet. Kravet
på proportionalitet mellan brott och straff tillgodoses inte heller av en
påföljd med så behandlingsinriktad utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att kontraktsvården ges en så individuell utformning
skulle också leda till att de allmänpreventiva kraven blir dåligt
tillgodosedda. Kontraktsvård bör därför enligt kommittén om möjligt kombineras
med någon annan påföljd eller lagtekniskt utformas på ett sätt som förstärker
de allmänpreventiva effekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan svårighet med kontraktsvård som kommittén pekar
på gäller de problem som är förknippade med att välja ut de missbrukare som kan
förväntas vara lämpade för den vård som står till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén finner trots dessa nackdelar att kontraktsvård,
till skillnad från de flesta andra påföljder som har diskuterats som nya
alternativ till fängelsestraff, torde ha möjligheter att träda i stället för
fängelsestraff Detta beror emellertid inte så mycket på att påföljden för
domstolarna framstår som lika ingripande som eller effektivare än ett
fängelsestraff utan snarare på att samhället i vissa fall kan ha anledning att
jämka sitt krav på reaktion på brottet för att ge plats för en som väsentligare
uppfattad behandling av missbruksproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissutfallet i korthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs ställningstagande i denna del har vunnit bifall
av en betydan<br>
de majoritet bland remissinstanserna. Från många håll framhålls särskilt<br>
att en påföljd med den inriktning som förslaget innebär torde ge möjlighe<br>
ter till betydligt bättre rehabiliteringseffekter än vad som nu är fallet med<br>
fängelsestraff. Därvid erinras om att andelen fängelseintagna med miss<br>
bruksproblem av ett eller annat slag är mycket stor och att en vårdinriktad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>påföljd
som kontraktsvården kan vara ägnad att minska användningen av Prop. 1986/87:106
fängelsestraff Bland dessa remissinstanser fiiins emellertid också några som
betonar att påföljden, för att tillgodose allmänpreventionens krav och därmed
bli ett realistiskt alternativ till fängelse, måste ges en stram och konsekvent
utformning och att detta kan komma i konflikt med de vårdintressen som gör sig
gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de remissinstanser som intar en positiv hållning till grundtankarna i
kommitténs förslag finns ett antal som samtidigt ger uttryck för en viss tveksamhet.
Flera av dem anser att den föreslagna ordningen bör bli föremål för
försöksverksamhet, innan beslut fattas om att den skall föras in som ett
alternativ i påföljdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser ställer sig emellertid avvisande till tanken på kontraktsvård
enligt de föreslagna riktlinjerna. En invändning som därvid framförs tar sikte
på att den form av tvångsvård som förslaget innebär inte har förutsättningar
att ge goda resultat, beroende på att den dömde inte är motiverad till och
frivilligt söker vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
annat håll görs gällande att förslaget leder till att förutsebarheten i
påföljdssystemet försämras och att det inflytande över påföljdsvalet, som
lagöverträdarna själva får, innebär ett osäkerhetsmoment. Vidare påpekas att
den individuellt växlande utformning som kontraktsvården är avsedd att få kan
innebära att rättvisekravet i påföljdsordningen blir åsidosatt. Den
uppfattningen framförs också att det inte är godtagbart att verkställigheten
av en brottspåföljd, sanktioner vid misskötsamhet och användning av tvångsmedel
utan närmare reglering överlämnas till enskilda institutioner och hem som inte
står under någon särskild tillsyn och kontroll från samhällets sida. Enligt
flera remissinstanser kan syftet med den föreslagna reformen tillgodoses, om
vården kommer till stånd inom ramen för verkställighet av fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brottsbalken
(BrB) anvisar olika vägar för en samordning mellan straffrättsliga avgöranden
och insatser från samhällets social- och sjukvårdande organ. Till en början kan
erinras om att den som har begått en brottslig gärning i överensstämmelse med
bestämmelserna i 31 kap. BrB under vissa förutsättningar kan överlämnas till
särskild vård i stället för att ådömas annan straffrätlslig påföljd. Detta kan
enligt 31 kap. 2 § BrB avse vård enligt lagen (1981:1243) om vård av
missbrukare i vissa fall (LVM). Den möjligheten, som förhållandevis sällan
tillgrips i praxis, har dock mindre intresse för överväganden rörande frågan om
kontraktsvård, eftersom det där är fråga om vård som äger rum oberoende av
missbrukarens eget samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
större intresse i detta sammanhang är den hjälp som alkohol- och<br>
narkotikamissbrukare kan erhålla inom ramen för påföljden skyddstillsyn.<br>
Vid behov kan denna påföljd även kombineras med särskilda föreskrifter<br>
om läkarvård, nykterhetsvård eller behandling i eller utom sjukhus eller<br>
annan dylik inrättning enligt 26 kap. 15 § och 28 kap. 6 § BrB. Den vård<br>
som då blir aktuell sker enligt den lagstiftning som gäller på de olika</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdområdena.
Åsidosätts föreskrifterna, gäller i princip att skyddstill- Prop. 1986/87:106
synen kan undanröjas och fängelse ådömas. Föreskrifter av här aktuellt slag kan
meddelas också i samband med villkorlig frigivning från fängelse. Den möjlighet
att meddela sanktionerade föreskrifter om vård och behandling som alltså finns
redan i dag kan, om man så vill, ses som en form av kontraktsvård. Den kan
naturligtvis i viss mån också betraktas som ett undantag från den princip om
frivillighet som har kommit till uttryck i socialtjänstlagen (1980:620, SoL)
och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Samtidigt står det klart att en
förutsättning för att en föreskrift om vård skall få något praktiskt innehåll i
regel är att inte bara det organ som skall ge vården utan också den som skall
ta emot den är införstådd med att vården skall komma till stånd. En
vårdföreskrift vid skyddstillsyn föregås också regelmässigt av samråd med å ena
sidan den läkare eller den institution som skall meddela den tilltänkta vården
och å andra sidan den tilltalade själv. Detta innebär dock inte att det alltid
är uteslutet att som ett led i kriminalvården meddela en föreskrift om vård, t
ex narkomanvård, åt den som inte spontant ger sitt samtycke till att medverka
till att vården kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter
av det slag som jag nu har berört används förhållandevis ofta. En undersökning
som kriminalvårdsstyrelsen gjorde för några år sedan (se SOU 1981:90 s. 79-80)
visade att av dem som undergick skyddstillsyn den 1 oktober 1980 hade drygt 17
% en föreskrift i någon form. Föreskrifter om vård och behandling dominerade.
De utgjorde ungefär tre Qärdedelar av alla föreskrifter. En motsvarande
undersökning beträffande villkorligt frigivna (se SOU 1981:92 s. Ill) visade
att andelen av de villkorligt frigivna som hade en särskild föreskrift en viss
angiven dag var ungefär lika stor som bland de skyddstillsynsdömda. Här
övervägde dock föreskrifter om sysselsättning klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen
har även fört en statistik som visar motsvarande förhållanden per den 1 oktober
åren 1981-1986. Jag vill här nämna att drygt 27% av dem som undergick
skyddstillsyn den 1 oktober 1986 (sammanlagt 8395 personer) hade någon typ av
behandlingsföreskrift. Bland de villkorligt frigivna (3463 st) var andelen med
sådana föreskrifter endast drygt två %. I sammanhanget vill jag även påpeka att
500-600 av de personer som undergick skyddstillsyn med behandlingsföreskrift
var dömda för rattfylleri som huvudbrott och att sammanlagt 576 frivårdsklien-ter
var placerade i någon form av missbruksvård (behandlingshem, familjevård eller
liknande). Av dessa var 428 dömda till skyddstillsyn och 148 villkorligt
frigivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén har påpekat har en betydande del av dem som ådöms<br>
frihetsstraff klara missbruksproblem. Redan detta förhållande gör det be<br>
fogat att överväga ytterligare insatser för att försöka komma till rätta med<br>
deras problem. Det är som jag ser det inte bara en fråga om att generellt<br>
sett försöka minska användningen av fängelsestraff. Hänsyn måste också<br>
tas till att de sociala organens möjligheter att bereda en mera verkningsfull<br>
missbrukarvård under tid då kriminalvård i anstalt pågår ibland kan vara<br>
tämligen begränsade, även om en betydelsefull utveckling sker när det<br>
gäller kontraktsvårdsliknande åtgärder under verkstäilighetstiden, huvud-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sakligen med stöd av 34 § KvaL.
En annan omständighet som bör beaktas Prop. 1986/87:106 är att olika former
av missbruk ofta utgör en brottsgenererande faktor. Om det i sådana fall är
möjligt att på ett effektivare sätt bryta en missbrukskarriär, kan också
risken för fortsatt brottslig verksamhet motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
arrangemang som svarar mot vad man brukar mena med kontraktsvärd kan som
framgått redan nu åstadkommas både inom ramen för kriminalvård i anstalt och
med stöd av de regler som ger möjlighet att förena skyddstillsyn med särskilda
föreskrifter om behandling. Jag har förståelse för att det med hänvisning till
detta kan hävdas att någon särskild lagstiftning i ämnet inte är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagstiftning kan emellertid ge stöd åt en fortsatt utveckling av möjligheterna
till missbrukarvård inom det straffrättsliga påföljdssystemets ram. I belysning
av vad jag förut har anfört måste detta ses som i hög grad eftersträvansvärt.
Dessutom bör man givetvis ta till vara alla möjligheter till ytterligare
samordning mellan de insatser som görs från samhällets sida genom å ena sidan
kriminalvården och å den andra sjukvården och socialtjänsten. Detta är i sin
tur ägnat att påskynda utvecklingsarbetet inom missbrukarvården, något som får
bedömas som mycket väsentligt (jfr prop. 1985/86:171). Jag ansluter mig därför
till kommitténs uppfattning att särskild lagstiftning i frågan bör komma till
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser för min del inget hinder mot att en lagstiftning i ämnet utformas sä att
den får permanent karaktär. Självfallet är jag emellertid medveten om att en
verksamhet av här avsett slag behöver tid för att finna sina former och att
tillämpningen under ett förhållandevis långt inledningsskede får en prägel av
försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tanken på kontraktsvård ligger att ett nytt system bör ha ett fastare och mera
pregnant innehåll än vad som enligt praxis oftast är fallet vid tillämpningen
av nuvarande vårdföreskrifter vid skyddstillsyn. Samtidigt bör det bygga på ett
frivilligt åtagande från den berörde att undergå den vård som blir aktuell. Det
förslag om kontrakts vård som kommittén har lagt fram uppfyller enligt min
mening i huvudsak de krav som bör ställas på en ny påföljdsvariant av det här
slaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittéförslaget
har en särskild inriktning på de lagöverträdare som har uttalade alkohol- eller
narkotikaproblem och som antingen har nått så långt i sin brottskarriär eller
har gjort sig skyldiga till sådan brottslighet att de enligt gängse bedömningar
skall dömas till fängelse. Jag ansluter mig till uppfattningen att påföljden huvudsakligen
bör ta sikte på dessa kategorier. Som jag ser det bör emellertid åtgärder av
här aktuellt slag någon gång kunna komma i fråga även beträffande andra
lagöverträdare som är i behov av behandling. Jag återkommer till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är alltså min avsikt att i det följande föreslå de lagändringar som<br>
behövs för att ge stöd åt en utveckling i denna riktning. Den ordning som<br>
jag avser att föreslå överensstämmer i många avseenden med kommitténs<br>
förslag. Det finns emellertid också betydande skillnader. Bl. a. vill jag<br>
nämna att jag, av skäl som jag strax skall utveckla närmare, föreslår att<br>
kontraktsvård skall införas som ett inslag i de nuvarande formerna för<br>
kriminalvård och inte som en självständig påföljd. Denna lösning kräver en<br>
annoriunda lagteknisk utformning än den som kommittén har föreslagit.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
torde emellertid också i stor utsträckning eliminera risken för att reformen
skall leda till att påföljdssystemet blir alltför komplicerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid gärna tillägga att ett system med kontraktsvård ändå ingalunda
blir helt okomplicerat. Tvärtom inrymmer konstruktionen en rad problemställningar
av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sådant problem rör frågan om effektiviteten av en behandling som visserligen
sker på grundval av ett frivilligt åtagande men som ändå ytterst kan sägas
bygga på ett moment av tvång. Ett annat är svårigheterna att under stark
tidspress, t. ex. medan någon är häktad, arbeta fram ett realistiskt vårdprogram
som kan godtas av domstolen, den tilltalade och den som skall tillhandahålla
vården. Om ett system med kontraktsvård skall kunna fungera krävs en
fortlöpande utveckling även på behandlingssidan. En sådan utveckling understöds
bl. a. av de åtgärder som sätts in inom narkomanvården som ett led i
bekämpningen av AIDS. Av särskild betydelse i sammanhanget är de insatser som
görs för att förbättra samarbetet mellan socialtjänst och kriminalvård samt de
speciella samarbetsgrupper som tillskapas vid flera häkten. Man måste dock
säkerligen både i fråga om behandlingsutvecklingen och i andra hänseenden räkna
med betydande lokala och regionala skillnader, åtminstone under ett
inledningsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härtill
kommer det mer allmänna problemet med att söka skapa garantier för att
kontraktsvård skall fungera som ett alternativ till frihetsstraff och inte
endast komma till användning i sådana fall där i dag andra mindre ingripande
påföljder tillämpas, t. ex. skyddstillsyn i vanlig form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
problem har på olika sätt också berörts under remissbehandlingen, och det
finns alla skäl att ta dem på allvar. Det torde vara klokt att över huvud taget
försöka hålla förväntningarna på kontraktsvård på en realistisk nivå och inte
räkna med alltför påtagliga resultat under ett första skede. Vad jag nu har
sagt talar också för att systemet bör göras tillräckligt flexibelt för att
tillåta att formerna för dess tillämpning kan anpassas till lokala förhållanden
och fortlöpande utvecklas i takt med att man får erfarenheter av den nya
möjlighet som erbjuds.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.3
Tillämpningsområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Kontraktsvård skall kunna användas som en ersättning för fängelsestraff
huvudsakligen i sådana fall då brottsligheten har sin grund i alkohol- eller
narkotikamissbruk. Det skall dock vara möjligt att tillämpa samma ordning när
något annat förhållande som påkallar vård eller behandling i väsentlig mån kan
antas ha bidragit till brottsligheten. En förutsättning skall vara att gärningsmannen
är beredd att undergå behandling enligt en särskild och av domstolen fastställd
behandlingsplan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Det
överensstämmer i allt väsentligt med mitt förslag. Kommittén har dock
föreslagit att tillämpningsområdet avgränsas så</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att kontraktsvård skall
kunna ersätta fängelsestraff till och med två år och Prop. 1986/87:106 bara
kunna tillämpas vid alkohol- och narkotikamissbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena:
De remissinstanser som har ställt sig bakom tanken på kontraktsvård har i de
flesta fallen godtagit den avgränsning som ligger i att påföljden skall
användas i stället för fängelse på högst två år. Röster har emellertid höjts
för att gränsen skall sättas både högre och lägre. Några remissinstanser har
föreslagit att kontraktsvård inte skall reserveras för missbruksklientelet utan
även kunna ådömas i andra fall när det finns ett vårdbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Kontraktsvård är enligt kommitténs förslag en påföljd som
skall vara avsedd uteslutande för missbrukare av alkohol eller narkotika.
Psykisk sjukdom eller andra psykiska störningar bör däremot enligt förslaget
inte kunna leda till kontrakts vård. Missbrukaren måste också vara i behov av
vård. Det innebär att det skall vara fråga om ett fortgående och vanemässigt
missbruk. Vårdbehovet kan vara socialt, medicinskt eller psykiskt. Det bör
dock inte vara av tillfällig art. Det finns enligt kommittén ingen anledning
att använda kontraktsvård för det klientel vars missbruk bedöms som lätt
övergående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
ställer också frågan om vissa typer av brott skall vara uteslutna från
kontraktsvård. Skall exempelvis typiska våldsbrottslingar kunna komma i fråga?
En annan fråga är om det måste finnas ett orsakssamband mellan missbruket och
brottet eller om exempelvis en narkotika-misbrukare skall kunna få
kontraktsvård för skattebrott eller en alkoholmissbrukare för
narkotikaförsäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
anser jag som redan angetts, i linje med kommitténs förslag, att kontraktsvård
huvudsakligen bör kunna få aktualitet när det är fråga om brott som har samband
med alkohol- eller narkotikaproblem. Både principiella och praktiska skäl
talar dock enligt min mening mot tanken att utesluta kontraktsvårdsarrangemang
för andra fall där förhållandena påkallar vård eller annan behandling. Detta
gäller särskilt mot bakgrund av att sådana arrangemang kan åstadkommas med stöd
av den redan i dag föreliggande möjligheten att förena skyddstillsyn med
föreskrifter och att någon begränsning av nu aktuellt slag inte gäller med
avseende på den påföljdskombinationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan alltså inte se något hinder mot att en utvidgad form av kontraktsvård, om
förhållandena i det enskilda fallet gör det lämpligt, tillämpas i fall av
exempelvis kleptomani eller exhibitionism och vissa former av incest; i
sistnämnda fall måste dock naturligtvis krävas att brottet är av förhållandevis
lindrig art. Detsamma gäller för vissa andra fall då brottet står i samband med
ett psykiskt insufficenstillstånd av ett eller annat slag men detta inte är så
allvarligt att sluten psykiatrisk vård kommer i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är emellertid som jag nyss angav att det i huvudsak blir lagöverträ<br>
dare med alkohol- eller narkotikaproblem som står i blickpunkten för ett<br>
system med kontraktsvård. Vid bedömningen av om kontraktsvård är en<br>
ändamålsenlig påföljd i sådana fall måste man dock ta hänsyn till miss<br>
bruksproblemens art. Att det vid exempelvis mycket avancerade former<br>
av alkoholism ibland skulle föreligga stora svårigheter att planera och<br>
genomföra kontraktsvård år sålunda troligt. Å andra sidan synes kon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>traktsvård inte heller
vara en adekvat påföljd, om det står alldeles klart att Prop. 1986/87:106 de
aktuella problemen är av tillfällig och övergående natur. 1 så fall synes i första
hand mindre ingripande åtgärder böra prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag ser det bör kontraktsvård förutsätta att det finns en koppling mellan
missbruket och den aktuella brottsligheten. Ett sådant samband torde för övrigt
nästan alltid föreligga i de fall där missbruket är av den arten att frågan om
kontraktsvård kommer upp. Åtminstone i typfallen torde det förhålla sig så att
brottsligheten har sin förklaring i eller ingår som ett led i missbruket. Även
när det gäller andra förhållanden som påkallar vård eller behandling än
missbruk bör enligt min mening förutsättas ett samband mellan vårdbehovet och
brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller brottets art har kommittén föreslagit att kontraktsvård inte skall
få ådömas i fall då brottet skulle ha förskyllt mer än två års fängelse, om
fängelse hade valts som påföljd. Åtskilliga remissinstanser har anslutit sig
till vad kommittén har anfört, men några remissinstanser anser att den
föreslagna tvåårsgränsen ger ett alltför stort utrymme för kontraktsvård. Bl.
a. Malmö tingsrätt och kriminalvårdsnämnden förordar att gränsdragningen görs
så att kontrakts vård får tillämpas, om straffet skulle ha understigit fängelse
i två år - detta bl. a. för att kontraktsvård inte formellt skall bli
tillämplig vid brott där straffminimum uppgår till fängelse i två år. RÅ
föreslår för sin del att den övre gränsen sätts vid fängelse i ett år. De som
döms till längre fängelsestraff än ett år har enligt RÅ i allmänhet gjort sig
skyldiga till så allvarlig brottslighet att allmänpre-ventionen lägger hinder i
vägen för att tillämpa kontraktsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
vill jag peka på att kontraktsvården åtminstone i vissa fall torde kunna
utformas så att den framstår som en ingripande reaktion. Jag skall senare gå in
närmare på de frågor som hänger samman med de olika typer av vård som kan bli
aktuella (avsnitt 2.4.5). Som jag då skall utveckla kommer vårdens utformning i
det enskilda fallet att bestämmas med hänsyn till vårdbehovets art och
omfattning. I vissa fall kommer det att röra sig om vård som inte är särskilt
ingripande i den dömdes övriga personliga förhållanden — exempelvis poliklinisk
alkoholvård. I andra fall kan det bli fråga om ganska långvariga vistelser på
behandlingshem eller liknande institutioner med efterföljande vård i mer öppna
former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. med hänsyn till att kontraktsvård sålunda i praktiken kan utformas på mycket
varierande sätt finner jag det svårt att acceptera tanken på en fixerad
straffvärdegräns i lagen, något som saknar motsvarighet i brottsbalkens
nuvarande systematik. Generellt sett kan jag visserligen, i linje med
kommittéförslaget, finna naturligt att kontraktsvård som regel inte tillämpas i
fall där påföljden annars skulle ha blivit fängelse i två år eller mer, men jag
vill inte utesluta att det i praktiken kan förekomma fall som motiverar
undantag från en sådan princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har berört är det min avsikt att föreslå att kontraktsvård<br>
lagtekniskt skall konstrueras som ett särskilt slags föreskrift vid påföljden<br>
skyddstillsyn. För skyddstillsyn gäller enligt 28 kap. 1 § tredje stycket BrB<br>
den regeln att påföljden inte får ådömas i fall då minimistraffet för brottet<br>
är ett år eller mer om det inte finns särskilda skäl. Någon annan avgräns<br>
ning än denna behöver enligt min mening inte göras i nu aktuellt hänseen-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36<br>
de.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det arbetsnamn som har
brukat användas för den aktuella påföljdsvarianten — kontraktsvård - bygger på
föreställningen att ett kontrakt ingås mellan lagöverträdaren på den ena sidan
och samhället företrätt av huvudmannen för den vård som är aktuell på den
andra. Lagöverträdaren förutsätts förbinda sig att undergå vård enligt en för
honom uppgjord vårdplan och samhället att tillhandahålla vården. Vid kontraktsbrott
av lagöverträdaren hotar samhället med det fängelsestraff, som han skulle ha
dömts till om han inte ingått kontraktet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Självfallet får analogin
med kontraktsförhållanden inte uppfattas bokstavligt. Någon i civilrättslig
mening bindande verkan kan naturligtvis inte tilläggas samtycket från den
tilltalades sida att undergå vården. Det skulle inte heller vara förenligt med
vanliga principer att föreskriva några automatiskt verkande konsekvenser av
ett kontraktsbrott. Vad som emellertid måste tas till vara är principen att
vården skall förutsätta den tilltalades samtycke. Denne väljer så att säga
själv bort det fängelsestraff som annars skulle ha ådömts genom att åta sig att
undergå vården. Jag återkommer i det följande till detta.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.4
Konstruktionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Kontraktsvård ådöms genom en ny typ av kvalificerad föreskrift vid
skyddstillsyn. Genom föreskriften skall den dömde åläggas att genomgå
behandling enligt en i förväg godkänd behandlingsplan. Om den planerade
behandlingen i avgörande grad har bidragit till att domstolen bestämt påföljden
till skyddstillsyn, skall i domslutet anges hur långt fängelsestraff som skulle
ha ådömts om fängelse i stället hade valts som påföljd. I dessa fall skall
domstolen också kunna föreskriva att den som svarar för behandlingen skall
underrätta åklagaren och skyddskonsulenten, om den dömde inte fullföljer
programmet enligt sitt åtagande. Tanken är att åklagaren i sådant fall skall
kunna föra talan vid domstol med yrkande om att skyddstillsynen skall
undanröjas och fängelse ådömas för brotten. Underrättelse till åklagaren skall
dock inte lämnas, om kontraktsbrottet är av ringa betydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Det
överensstämmer i huvudsak med mitt förslag såvitt avser den grundläggande
konstruktionen av påföljden. Kommittén har dock föreslagit att en ny påföljd, villkoriigt
fängelse, införs och att kontraktsvården kopplas till denna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena: Förslaget
att knyta kontraktsvården till villkorligt fängelse har vunnit allmän
anslutning vid remissbehandlingen. Även i övrigt har kommitténs förslag i denna
del i huvudsak godtagits av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I
fråga om den lagtekniska konstruktionen har kommittén föreslagit att
kontraktsvården kopplas till den redan i det inledningsvis nämnda
delbetänkandet föreslagna påföljden villkorligt fängelse</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som därvid uteslutande
skall användas för kontrakts vård. Villkorligt fäng- Prop. 1986/87:106 else
skiljer sig enligt komittéförslaget till sin konstruktion från villkorlig dom
genom att den förutsätter att en bestämd strafftid utmäts i domen. De nuvarande
påföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom skall enligt kommittéförslaget
finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att den föreslagna lösningen har en rad fördelar. En är att möjligheterna
att kontraktsvården skulle fungera som ett alternativ till enbart fängelse blir
större. Att brottsligheten förskyller fängelse skulle nämligen dä vara en
förutsättning för att påföljdsformen skulle kunna komma i fråga. En annan
fördel skulle vara att påföljdens allmänpreventiva effekter skulle stärkas till
följd av det konkreta straffhot som vilar över lagöverträdaren. Tack vare det
utmätta fängelsestraffet skulle också pro-portionaliteten mellan brottet och
straffet markeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare fördel med denna lösning ligger enligt kommittén i att det
villkorligt medgivna anståndet skulle kunna förverkas i sin helhet vid ett
kontraktsbrott. Någon avräkning av vad som har verkställts i form av undergången
kontraktsvård skulle inte behöva ske. Vidare skulle en dom på villkorligt
fängelse kunna innebära en större press på missbrukaren att genomföra vården
genom att han hela tiden vet vad han riskerar vid ett misslyckande. Slutligen
framhåller kommittén att de individuella olikheterna i verkställigheten och de
orättvisor i samband med påföljdsvalet som är oundvikliga på grund av påföljens
behandlingsinriktning skulle motverkas. Kontraktsvård i form av villkorligt
fängelse innebär nämligen att alla kontraktsvårdsklienter åtminstone har det
gemensamt att ett konkretiserat hot om fängelsestraff vilar över dem, oavsett
hur själva vården gestaltar sig idet enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också prövat om kontraktsvård skulle kunna förekomma inom ramen för
föreskrift vid dom på skyddstillsyn. Kommittén ställer sig emellertid tveksam
till en sådan lagteknisk lösning. Den väsentligaste invändningen mot ett sådant
system är enligt kommittén att det är osäkert om kontraktsvården då skulle
fungera som ett alternativ till fängelsestraff. Risk finns för att
kontraktsvården i stället skulle användas för att skärpa en skyddstillsyn som
även eljest skulle ha ådömts lagöverträdaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat skäl mot denna lösning är enligt kommittén att kontraktsvården på ett
enkelt sätt bör kunna omvandlas till ovillkorligt fängelse vid kontraktsbrott.
Vid skyddstillsyn är det en förhållandevis omständlig process att undanröja
påföljden enbart på grund av villkorsbrott och utan ny kriminalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett tredje skäl mot att utforma kontraktsvård som en föreskrift vid skyddstillsyn
framhåller kommittén att domstolen, när den skall mäta ut ett nytt straff efter
att skyddstillsynen har undanröjts, skall ta skälig hänsyn till vad den dömde
har undergått till följd av domen på skyddstillsyn (28 kap. 9 § BrB). Om man
önskar att ett kontraktsbrott skall leda till att hela det alternativa straffet
skall avtjänas, är denna utformning därför inte lämplig. Tanken med
kontraktsvård i kommitténs utformning är nämligen att den dömde inte till
någon del skall räknas till godo vårdtiden, om den inte fullföljs helt och
hållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att knyta kontraktsvården till villkorligt fängelse har godtagits</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av de remissinstanser som
berör frågan. I flera remissyttranden förordas Prop. 1986/87:106 också att villkoriigt
fängelse skall införas som självständig påföljd utan koppling till
kontraktsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
vill jag erinra om att villkorlig dom med samma principiella konstruktion -
villkorligt anstånd med verkställighet av fängelsestraff— fanns i det svenska
påföljdssystemet innan brottsbalken infördes, dä skyddstillsyn och villkorlig
dom i nuvarande utformning trädde i dess ställe. Frågan om att återinföra en
likartad ordning i form av villkoriigt fängelse aktualiserades redan i samband
med behandlingen av kommitténs tidigare delbetänkande .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det lagstiftningsärende som föranleddes av delbetänkandet diskuterade min
företrädare de för- och nackdelar som kunde vara förenade med att införa
villkorligt fängelse som ett nytt inslag i frivårdssystemet (prop. 1982/83:85 s.
57-62). Därvid anförde han bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viss risk finns otvivelaktigt att ett frivärdssystem med den </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utformningen
kan bli svårt att hantera i den praktiska tillämpningen och att<br>
en ojämn och varierande praxis när det gäller påföljdsval skulle uppstå.<br>
Problem skulle också kunna uppkomma på verkställighetsstadiet, där man<br>
skulle få skilda kategorier av övervakningsklientel. En vid remissbehand<br>
lingen föreslagen utväg är att påföljden skyddstillsyn avskaffas och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ersätts
med villkorligt fängelse med övervakning i den av kommittén föreslagna
utformningen. En del instanser menar på motsvarande sätt att den nuvarande
villkorliga domen skulle kunna ersättas av villkorligt fängelse utan
övervakning. Bortsett från de argument som kommittén — åberopar mot denna
lösning kan man emellertid ställa frågan om fördelama med en sådan ordning
skulle vara så påtagliga i förhållande till nuvarande system att de ingripande
ändringar i regleringen som skulle behövas är tillräckligt motiverade. En
varken av kommittén eller vid remissbehandlingen diskuterad lösning för att ta
tillvara de eventuella pedagogiska effekterna av ett uttalat straffhot i en frivårdspåföljd
skulle kunna vara att i stället för att införa villkorligt fängelse ge
domstolen möjlighet att vid ådömandet av villkorlig dom eller skyddstillsyn
lämna uppgift i domen om hur långt fängelsestraff som i det särskilda fallet
skulle ha ådömts, om fängelse hade valts i stället. För denna och en del andra
tänkbara lösningar saknas emellertid tillräckligt underlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ställningstagande i frågan sköts upp i avvaktan på att frivårds- och fängelsestraffkommittéerna
skulle slutföra sitt arbete, vilket alltså nu i allt väsenUigt har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med beaktande av de sakliga fördelar som det skulle innebära att<br>
knyta kontraktsvård till ett villkorligt fängelsestraff, har jag svårt att
bortse<br>
från de synpunkter som min företrädare redovisade i fråga om olägenhe<br>
terna med att införa villkorligt fängelse som en självständig frivårdspåföljd.<br>
För mig är det av avgörande betydelse att man, om villkorligt fängelse<br>
skulle återinföras utan att villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas, up<br>
penbarligen riskerar att få ett frivärdssystem som blir svårhanterligt. Ris<br>
ken för en en ojämn och varierande praxis inom ramen för ett frivärdssys<br>
tem med dessa olika påföljdsvarianter är uppenbar. Dessa olägenheter<br>
skulle visserligen bortfalla om de nuvarande påföljderna villkorlig dom och<br>
skyddstillsyn avskaffades, men tanken på en sådan lösning kan uppenbarli-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gen
inte vidareutvecklas i detta ärende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser också att det kan starkt sättas i fråga om en reform av nu Prop.
1986/87:106 aktuellt slag motiverar ett så pass kraftigt ingrepp i
påföljdssystemet och så omfattande lagstiftning som kommitténs förslag innebär.
Särskilt som man torde kunna utgå från att kontraktsvård, åtminstone till en
början, kommer att användas för ett begränsat antal lagöverträdare bör man
enligt min mening i stället försöka foga in denna åtgärd i det päföljdssystem som
redan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också erinra om att det förslag som lagts fram av fängelsestraffkommittén
angående införande av generella bestämmelser om straffmätning och päföljdsval
knappast låter sig förena med villkorligt fängelse som en särskild ny påföljd.
Däremot synes det förslaget utan större problem kunna anpassas till att det
inom ramen för det nuvarande påföljdssystemet sker förändringar i syfte att
tillgodose sådana önskemål som anförts som grund för förslaget om att införa
villkorligt fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är alltså inte beredd att i nuvarande läge föreslå att villkorligt fängelse
införs som en självständig påföljd i brottsbalkens påföljdssystem vare sig med
eller utan kombination med kontraktsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan tanke som förtjänar att något övervägas när det gäller att finna en
lagteknisk konstruktion för kontraktsvärd skulle vara att bygga vidare på den
ordning som tillämpades vid Ulleråkersförsöket (se avsnitt 2.4.1). Denna
ordning innebar att domstolen genom särskild lagstiftning fick stöd för att
förklara brottmålet vilande medan den tilltalade undergick behandlingen. En
ordning av detta slag synes dock vara mindre lämplig som permanent system,
eftersom den strider mot principen att brottmål skall avgöras så snabbt som
möjligt. Till detta kommer att man med ett sådant system inte på ett naturligt
sätt kan koppla in kriminalvårdens frivårdsor-ganisation, vilket enligt min
mening är en avgörande nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
till hands skulle därför ligga att kontraktsvård utformas inom ramen för en
föreskrift vid dom på skyddstillsyn. De skäl som kommittén anför mot denna
ordning är enligt min mening inte av den arten att de bör hindra en sådan
lösning. Vad till en början gäller invändningen att det är tveksamt om
kontraktsvården inom ramen för en sådan ordning kommer att tillämpas som en
ersättning för fängelsestraff, bygger denna uppenbarligen på tanken att den i
praktiken skulle aktualiseras under samma fömt-sättningar som de föreskrifter
som nu kan förekomma i samband med domar på skyddstillsyn. En sådan utveckling
bör emellertid kunna motverkas genom en särskild föreskrift i lagstiftningen.
Att det ibland ändå kan bli så att kontraktsvård i denna form ådöms den som
inte heller enligt gällande ordning skulle ha fått fängelse kan man
naturligtvis inte bortse ifrån, men det skulle i så fall säkeriigen ha blivit
förhållandet även med den konstruktion som kommittén har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet
har emellertid gett vid handen att kommitténs tanke på att<br>
låta ett konkretiserat straffhot komma till uttryck redan i den dom varige<br>
nom kontraktsvård ådöms har vunnit en mycket stark allmän förankring.<br>
När min företrädare i det nyss redovisade uttalandet diskuterade frågan<br>
om villkorligt fängelse från mera generella utgångspunkter, pekade han på<br>
en möjlighet att åstadkomma en sådan ordning utan att ändra principerna<br>
för nuvarande frivärdssystem. Jag syftar pä uppslaget att ge domstolarna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>möjlighet att vid ådömande
av kriminalvård i frihet lämna uppgift i domen Prop. 1986/87:106 om hur
långt fängelsestraff som i det särskilda fallet skulle ha ådömts, om fängelse
hade valts i stället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är att det inte nu finns underlag för att överväga en generell ordning av
angivet slag. 1 belysning av kommitténs förslag om villkorligt fängelse vid
kontraktsvård och remissutfallet i den delen anser jag det emellertid uppenbart
att en sådan lösning skulle erbjuda stora fördelar för de situationer då
kontraktsvärd aktualiseras och det står klart att fängelse bör ådömas, om inte
denna möjlighet kan utnyttjas. En möjlighet för domstolarna att i en skyddstillsynsdom
ange även det fängelsestraff som i annat fall skulle ha ådömts kommer då att
avse vissa speciella fall och konsekvenserna av en sådan ordning blir därmed
förhållandevis lätta att överblicka. Samtidigt ger ett system av det här slaget
utrymme för att ta till vara de psykologiska och pedagogiska effekter som
ligger i att man kan låta ett konkretiserat straffhot vila över den som döms till
kontraktsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
överväganden har alltså lett mig till den uppfattningen att kontraktsvård bör
inordnas i påföljdssystemet i form av en kvalificerad föreskrift vid
skyddstillsyn. Med sikte på fall av det slag som jag nyss berörde - när
möjligheten att utnyttja kontraktsvård i avgörande grad bidrar till att domstolen
avstår frän att döma till fängelse - bör domstolen fä möjlighet att i domen på
skyddstillsyn ange det fängelsestraff som skulle ha ådömts om påföljden hade
bestämts till fängelse. Tanken är dels att den dömde därmed på ett påtagligt
sätt skall bli medveten om det latenta straffhot som vilar över honom, dels att
denna straffbestämning skall kunna tjäna till ledning, om det i ett senare
skede blir aktuellt att undanröja skyddstillsynen därför att den dömde inte
fullföljer behandlingen i enlighet med sitt åtagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är medveten att det från vissa synpunkter kan finnas olägenheter även med ett
sådant system. Bl. a. gäller att det kan vara svårt att bilda sig en säker uppfattning
om hur straffmätningen i praktiken kommer att ske när det gäller att bestämma
längden av det tänkta fängelsestraffet. Domstolarna är i överensstämmelse med
uttalanden i senare års lagstiftningsärenden varsamma med bruket av
frihetsstraff. Detta gäller inte bara vid valet av påföljd utan också vid
själva straffmätningen i de fall då fängelse ådöms. Men det är tänkbart att
samma återhållsamhet inte skulle göra sig gällande när längden på ett
fängelsestraff av det här slaget skall bestämmas. Det rör sig ju då om ett
fingerat straff som enligt både domstolens och den dömdes förhoppning aldrig
skall behöva tjäna som underlag för en senare verkställighet. Det kan i
praktiken ligga nära till hands att straffet sätts något högre än som normalt
skulle ha skett i denna situation för att öka pressen på den dömde att sköta
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan ordning synes emellertid vara oacceptabel både av rättviseskäl<br>
och från kriminalpolitiska utgångspunkter. I de fall där den dömde misslyc<br>
kas och det latenta straffet skall verkställas, skulle den uppenbarligen<br>
kunna leda till att han får ett längre straff än om han hade dömts till<br>
fängelse redan i den första domen. Jag är därför angelägen att redan här<br>
understryka vikten av att domstolarna har sin uppmärksamhet riktad på<br>
det angivna problemet och strävar efter att åstadkomma en adekvat straff-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mätning även i dessa fall.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat viktigt spörsmål är vad som skall gälla i fråga om själva proceduren för
de fall då fråga uppkommer om att undanröja skyddstillsyn med kontraktsvård. I
den delen har kommittén - som ett skäl för att införa villkorligt fängelse —
framhållit intresset av att kontraktsvården på ett enkelt sätt bör kunna
omvandlas till fängelse, om den dömde inte fullföljer vårdprogrammet. En
ordning med villkorligt fängelse skulle, enligt kommitténs mening, medge ett
enklare förfarande, beroende på att det vid skyddstillsyn är en mera omständlig
process att undanröja påföljden på grund av enbart villkorsbrott. När frågan om
undanröjande kommer upp skall denna sålunda enligt nuvarande system i tur och
ordning prövas av huvudmannen för vården, skyddskonsulenten,
övervakningsnämnden, åklagaren och domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning att kontraktsvården snabbt bör kunna bytas ut mot
en annan påföljd, om den dömde inte fullföljer behandlingen enligt sitt
åtagande. Ett sådant snabbt ingripande bör med den av mig föreslagna konstmktionen
säkerställas genom särskilda regler om rapportering av kontraktsbrott i dessa
fall. Domstolen bör sålunda, när den dömer till skyddstillsyn med
kontraktsvård, få möjlighet att ålägga den som skall svara för vården att
direkt till åklagaren - och skyddskonsulenten - rapportera eventuella
kontraktsbrott. Åklagaren får sedan avgöra om kontraktsbrottet är så allvarligt
att talan bör väckas vid domstolen om att påföljden skall undanröjas och
fängelse ådömas i dess ställe. Självfallet kan förutses att åklagaren ibland
finner anledning att höra skyddskonsulenten eller övervakningsnämnden före
sitt ställningstagande, men detta bör med hänsyn till intresset av snabbhet i
proceduren inte vara obligatoriskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga att denna särskilda rapporteringsordning bara bör få tillämpas i
fall då domstolen i enlighet med det tidigare anförda i domen har angett det
fängelsestraff som skulle ha ådömts om påföljden hade blivit fängelse, dvs. när
möjligheten att tillämpa kontraktsvård i avgörande mån bidragit till att
påföljden blivit skyddstillsyn i stället för fängelse. 1 andra fall bör
allmänna regler om förfarandet vid undanröjande av skyddstillsyn tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sedan gäller frågan om den dömde vid undanröjande av skyddstillsynen skall få
tillgodoräkna sig den del av kontraktsvården som han har undergått, ser jag för
min del snarast fördelar med att allmänna regler får gälla. Det innebär att
sådant tillgodoräknande i allmänhet skall ske. Detta ter sig också rimligt från
vanliga straffrättsliga utgångspunkter. Vetskapen om att kontraktsbrott omedelbart
rapporteras och att påföljden snabbt kan undanröjas torde utöva tillräcklig
press på den dömde att fullfölja vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
domstolen angett hur långt fängelsestraff som skulle ha ådömts om<br>
påföljden skulle ha blivit fängelse, bör naturiigtvis det straffet tas som<br>
utgångspunkt för den händelse det blir aktuellt att undanröja skyddstill<br>
synen. Detta straff bör dock inte rimligen få fastställas automatiskt, och<br>
inte heller bör någon automatik gälla vid avräkning för den behandlingstid<br>
som den dömde undergått. I båda fallen måste en prövning ske av de<br>
föreliggande omständigheterna.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag föreslår att
kontraktsvård inordnas i påföljdssystemet enligt de riktlinjer som jag nu har angett.
Det innebär att kontraktsvård skall kunna förekomma inom ramen för en
föreskrift i samband med en dom på skyddstillsyn. Denna lösning kan på det
sätt jag här har angett utformas så att den till sina praktiska och sakliga
konsekvenser blir likartad kommitténs förslag, men den låter sig lättare
inpassas i det nuvarande frivårdssystemet. Jag skall i ett senare avsnitt och i
specialmotiveringen närmare utveckla min syn bl. a. på vilka överträdelser som
bör föranleda ingripanden mot den dömde och på skyddskonsulentens tillsyn över
den som undergår skyddstillsyn med kontrakts vård.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.5
Behandlingen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Alla
former av missbrukarvård och annan behandling skall kunna förekomma inom ramen
för kontraktsvård - alltifrån öppen poliklinisk behandling till vård i slutna
former. I det särskilda fallet skall den behandlingsform väljas som svarar mot
den misstänktes vårdbehov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Det överensstämmer med mitt förslag. Som tidigare redovisats tar
kommittéförslaget dock endast sikte på missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet instanser ställer sig bakom kommittén på den här punkten. Från flera
häll betonas särskilt vårdaspekten och vikten av att systemet ges tillräcklig
flexibilitet för att medge en ändamålsenlig vård. Några remissinstanser anser
att vården åtminstone i inledningsskedet bör vara institutionsbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Man kan rent principiellt tänka sig två modeller för den vård som skall kunna
förekomma inom ramen för kontraktsvärden. Den ena är att anknyta till
befintliga vårdformer. Den andra är att bygga upp en särskild organisation för
den vård som här blir aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill därför först kort
beröra de olika former av missbrukarvård som nu förekommer. Förutom sjukhusvård
av missbrukare, som i allmänhet närmast innebär avgiftning, äger vård i
frivilliga former rum i bl. a. hem för vård eller boende samt i s. k.
familjevård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öppen
vård förekommer bl. a. vid alkoholpolikliniker, sjukhus, läkarmottagningar och
narkomanvårdsbaser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För vården av ungdomar
under 20 år med missbruksproblem finns två typer av institutioner. Den första
kategorin tar emot ungdomar som är omhändertagna enligt 12 § lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Sammanlagt finns 580 platser
vid sådana hem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den andra kategorin är
behandlingshem eller kollektiv för unga. Totalt finns 1 600 platser av denna
typ. Ungefär 25 % av dessa drivs antingen i privat regi eller av stiftelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Institufionsvärden av
vuxna missbmkare var tidigare uppdelad pä behandling av antingen alkohol-
eller narkotikamissbrukare. Även om det fortfarande finns en sådan uppdelning
är tendensen att allt fler behandling-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>shem
tar emot biandmissbrukare. För vården av missbrukare som omhän- Prop.
1986/87:106 dertagits enligt 18 § lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i
vissa fall (LVM) finns 200 platser. För den som omhändertagits enligt 11 §
samma lag finns 1 260 platser. För den frivilliga värden av missbrukare finns sammanlagt
I 950 platser. Av dessa drivs 43 % av stiftelser och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
vårdtider som innehåll i vården skiljer sig mellan olika institutioner och
behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdtiderna
kan variera mellan tre månader och två år, men på de flesta hemmen är vårdtiden
sex - tolv månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingshemmen måste missbrukarna inledningsvis anpassa sig till en rad
restriktioner, men vården går sedan mot allt större frihet och eget
ansvarstagande. Ulslussningen i samhället sker successivt. Veckan kan innehålla
ca 40 timmars schemalagda aktiviteter. Dessa består till största delen av
arbete eller studier, men även gruppaktiviteter med terapeutiskt syfte, social
och fysisk träning samt studiecirklar i t. ex musik och konsthantverk är
vanliga. Det är också vanligt att arbetet består av skötsel och underhåll av
hemmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ett stort antal inackorderingshem för alkoholmissbrukare och enskilda
vårdhem för missbrukare. Totalt rör det sig om ca 130 hem med cirka 1400
platser. Här är variationerna mycket stora. Vid vissa förekommer
behandlingsinslag, medan andra närmast är att se som en form av skyddat boende
för missbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om förekommande vårdtider redovisar kommittén uppgifter från en
enkät som gjordes sommaren 1979, alltså före socialtjänstereformen, och som
tillställdes 95 vårdinstitutioner. Bland dessa ingick samtliga värdanstalter
för alkoholmissbrukare och samtliga motivationshem och behandlingshem för
narkotikamissbrukare samt ett större antal psykiatriska kliniker. Svaren visade
bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
de allmänna värdanstalterna förband sig de flesta frivilligt intagna patienterna
att stanna sex månader på anstalten. Vid inskrivning på de enskilda anstalterna
bestämdes den planerade vårdtiden i allmänhet till mellan två och fyra månader.
Tider upp till nio månader förekom dock. Behandlingshemmen hade en planerad
behandlingstid av i genomsnitt sex till tolv månader. På de psykiatriska
kliniker som bedriver akutvård varierade den planerade vårdtiden från några
dagar till några veckor. Tiden på kliniker med längre tids värd rörde sig om en
eller annan månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
faktiska vårdtiden blev dock på många institutioner kortare än den<br>
avtalade eller planerade. Den genomsnittliga faktiska vårdtiden på institu<br>
tionerna visade sig vara två till tre månader för vårdanstalterna och oftast<br>
något kortare än planerat på de psykiatriska klinikerna. På behandlings<br>
hemmen blev tiden däremot i flertalet fall som planerat. Avbrott i värden<br>
förekom sällan vid de allmänna vårdanstalterna. Vid de enskilda vårdan<br>
stalterna var antalet avbrott mycket växlande mellan anstalterna. Behand-<br>
hngshemmen och de psykiatriska klinikerna beräknade i genomsnitt av<br>
brotten till mindre än hälften av fallen. Det kan tilläggas att det under<br>
senare år har skett en metodutveckling på behandlingshemmen för narkoti<br>
kamissbrukare. Man har i dag längre vårdtider och färre avbrott i behand-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44<br>
lingen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till vårdtiden skall sedan
läggas den tid som kan vara planerad för en Prop. 1986/87:106 successiv utslussning
i samhället. Eftervården är ofta indelad i olika faser som kännetecknas av
successivt allt större frihet och ansvarstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjevård
för alkoholmissbrukare har förekommit i många år. Numera förekommer det framför
allt i Stockholms och Göteborgs kommuner, men totalt svarar familjevården för
en mycket liten andel av den totala nykterhetsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjevård
för narkotikamissbrukare förekommer inom ramen för ett antal mindre enheter,
som arbetar speciellt med familjevård för vuxna missbrukare. Sådana enheter
förekommer i tre former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
form innebär att familjemedlemmarna arbetar mer eller mindre yrkesmässigt utan
att vara anställda av någon myndighet eller institution. Hemmen tar ofta emot
tre- fem placeringar samtidigt. De flesta tar enbart emot barn och ungdomar,
men några tar också emot vuxna. Antalet sådana hem kan beräknas till högst 100
i hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra formen utgörs av s. k. kontrakterade familjehem. Den innebär att en
kommun eller ett landsting kontrakterar ett familjehem och garanterar en viss minimiinkomst,
oavsett om det har någon klient eller ej. 1 gengäld är hemmet tvunget att ta
emot de missbrukare som kommunen vill placera där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tredje formen innebär att ett antal hem slår sig samman i ett samarbetsprojekt
och anställer personer som sköter administration, placeringar, stöd till
familjer och klienter samt myndighetskontakter. Det första projektet av detta
slag var Smålandsgårdar, som numera drivs av en stiftelse, där
kriminalvårdsstyrelsen och landstinget i Kronobergslän är huvudmän. I styrelsen
för stiftelsen ingår också representanter för vårdfamiljerna, Växjö kommun,
kommunförbundets länsavdelning samt RFHL. Smålandsgårdar arbetar huvudsakligen
med klienter som är intagna på kriminalvårdsanstalt och som placeras i
familjevård med stöd av 34 § KvaL. Smålandsgårdar består av ett 20-tal hem i
Växjötrakten, de flesta lantbruk. Erfarenheterna är positiva. Vårdtiden är
normalt ett år. De krav som ställs på klienterna innebär bl. a. förbud mot att
under viss tid ensam lämna familjen, förbud mot användning av droger, krav att
delta i familjens normala sysslor och krav att ta itu med den sociala
situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
något annorlunda uppläggning har Föreningen Skånegårdar. Den består av ett
behandlingshem och ett dussintal familjehem, samtliga jordbruk. Föreningen
samarbetar med kriminalvården och många kommuner. Vårdtider på ett till ett och
ett halvt år eftersträvas och även här präglas verksamheten av klart
definierade regler för behandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Familjevård
av samma typ som vid Smålandsgårdar och Skånegårdar finns på flera håll i
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Stockholmsområdet finns två projekt på familjevårdsomrädet. Socialförvaltningen
i Stockholm driver en familjevårdsenhet, i vilken kriminalvården medverkar.
Dessutom arbetar frivårdens behandlingscentral och skyddsvärnet i Stockholm med
familjevårdsplaceringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
dessa tre former prövas familjevård också i anslutning till olika<br>
narkomanvårdsenheter i bl. a. Södertälje och Göteborg. Det finns också en<br>
del försöksprojekt av mindre omfattning med sådan inriktning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har för sin del funnit det naturligt och angeläget att alla de Prop.
1986/87:106 olika former av missbrukarvård som nu finns eller sedermera kommer
fram och som domstolarna kan godta som en ersättning för fängelsestraff utnyttjas
för den nya påföljden. Det betyder att det i och för sig inte bör finnas några
hinder mot kontraktsvård i form av öppen poliklinisk vård, vård på olika hem
för vård eller boende eller familjevård. Härigenom åstadkommer man en valfrihet
mellan olika vårdformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanserna har anslutit sig till kommitténs uppfattning på den
här punkten. Från flera håll understryks sålunda vikten av att systemet inte
bör regleras alltför hårt utan att det görs tillräckligt flexibelt för att
medge den typ av vård som är mest ändamålsenlig i varje särskilt fall. I den
delen framhålls också att kontraktsvården inte får leda till att
behandlingsinstitutioner som bygger på frivillighetens grund blir mera fängelselika.
Några remissinstanser menar dock att vården åtminstone i inledningsskedet bör
vara institutionsbunden och tiden för vistelsen på institutionen stå i
proportion till brottslighetens svårhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppfattningen
att värden bör inledas i slutna former på en institution -med
sjukvårdsmyndigheterna som ansvariga organ - kommer till uttryck också i den
preliminära utvärdering av Ulleråkersförsöket som jag tidigare har redogjort
för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ställer mig för egen del mycket tveksam till att detaljreglera den vård som kan
bli aktuell genom kontraktsvård. En sådan ordning — med exempelvis krav .på en
viss tids sluten institutionsvård - skulle uppenbarligen medföra stora
svårigheter för de ansvariga huvudmännen när det gäller att åstadkomma en
integration av den här aktuella vården med den reguljära. För min del anser jag
att det från både principiell och praktisk synpunkt skulle vara mindre
följdriktigt som allmän princip att inrätta särskilda vårdinstitutioner för den
vård som skall etableras inom kontraktsvårdens ram. Samtidigt vill jag dock
erinra om det utvecklingsarbete som nu pågår för att få fram fler
behandlingshem som är inriktade på vård av missbrukare från kriminalvården (se
bl. a. prop. 1985/86:171 s. 15).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
mig ter det sig alltså naturligt att utnyttja de olika slag av missbrukarvård
som nu finns. Där finns en samlad kunskap som det enligt min mening skulle vara
fel att inte ta till vara. Genom det skiftande utbud av vårdformer som då
kommer att stå till förfogande ges också goda möjligheter att i det särskilda
fallet anpassa vården efter det aktuella vårdbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
detaljreglering av formerna för vården skulle uppenbarligen kunna leda till att
påföljdsvarianten inte kan användas i alla de fall där den annars kan vara
befogad. Jag vill i sammanhanget också erinra om att samma metodik naturligtvis
inte kan tillämpas vid behandlingen av alkoholproblematiker som när det gäller
narkotikamissbrukare. I de låt vara sannolikt rätt sällsynta fall då
kontraktsvård tillämpas i fråga om lagöverträdare vilkas problem inte består i missbmk
av beroendeframkallande medel gäller i än högre grad att metodiken måste anpassas
till förhållandena i det särskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs uppfattning menar jag<br>
sålunda att det i princip bör vara å ena sidan missbrukets art och omfatt<br>
ning samt behovet av vård och, ä den andra, de tillgängliga institutionernas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inriktning och tillgången
på vårdplatser som blir avgörande för valet av Prop. 1986/87:106 vårdform.
Självfallet måste också en förutsättning vara att lagöverträdaren är motiverad
för den behandling som i praktiken kan bli aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
vårdbehovet i princip skall styra valet av värdfoi-m innebär dock inte att
brottets art och svärhet är utan betydelse. Som jag tidigare har framhållit är
det domstolen som i sista hand skall avgöra, om kontraktsvården i det enskilda
fallet skall kunna träda i stället för fängelsestraff. Vid denna prövning måste
domstolen naturligtvis beakta hur den tilltänkta kontraktsvården är utformad i
fråga om vårdtid, regler och behandlingsinnehåll. Det är då naturligt att en
kontraktsvård bestående av exempelvis några månaders poliklinisk behandling
under boende i eget hem endast kan förekomma vid förhållandevis lindrig
kriminalitet medan den andra ytterligheten, en längre tids institutionsvård med
efterföljande öppen vård, kan förekomma även i samband med tämligen grov
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
betyder dock inte att vissa former av kontraktsvård bör väljas enbart av
allmänpreventiva skäl. Valet av vårdform skall göras uteslutande med
utgångspunkt från vårdbehovet och visar sig i något fall den tänkta vårdformen
alltför kortvarig eller öppen för att kunna accepteras av domstolen med hänsyn
till brottets beskaffenhet, får man avstå från kontraktsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
torde inte kunna komma ifrån att möjligheten att använda kontraktsvård också
kommer att styras av tillgången på behandlingsplatser och i vissa fall av den
tilltalades bostadsort. Det är även av dessa skäl angeläget att så mänga
vårdformer och sä många vårdinstitutioner som möjligt kan utnyttjas för
kontraktsvärd. Vidare får man hålla i minnet att det måste vara
vårdhuvudmannens sak att bestämma om man i ett givet fall vill tillämpa
systemet eller hellre engagera sig för den dömde i andra former. Några
möjligheter för domstolarna att framtvinga ett kontraktsvårdsarrangemang bör
inte lämpligen tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
exempel på kontraktsvård som kommittén har lämnat ger enligt min mening en klar
uppfattning om hur systemet torde kunna fungera i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
form av behandling skall kunna bestå av institutionsvård vid ett
behandlingshem. Vårdprogrammet torde här få anpassas efter de behandlingsformer
som praktiseras vid institutionen. Vårdtiden kommer då i enlighet med nuvarande
praxis att i regel vara minst sex månader och vården kommer oftast att bl. a.
kännetecknas av bestämda krav på drogfrihet och skötsamhet även i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
bör dock iaktta restriktivitet när det gäller kontraktsvård vid sådana
institutioner som enbart erbjuder ett skyddat boende. I den mån kontraktsvård
vid en institution av denna typ kommer till stånd bör boendet kombineras med
en skyldighet att hålla regelbunden vårdkontakt med någon annan vårdinrättning,
exempelvis en alkohol- eller narkotikamottagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan form av kontraktsvård skall kunna bestå av familjevård. Den dömde
placeras då i ett enskilt hem med skyldighet att stanna där under viss tid. En
vårdtid på minst tolv månader bör då framstå som normal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tredje form kan bestå av öppen poliklinisk behandling. Sådan vård</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kan
exempelvis innebära en skyldighet för den dömde att var eller varan- Prop.
1986/87:106 nan dag infinna sig vid en alkohol- eller narkotikamottagning för
kontroll av drogfriheten och den sociala situationen, medicinering samt
psykoterapeutisk behandling. Under tiden kan han bo i sitt eget hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som nu redovisats är bara exempel på yttre ramar för
vården. Att binda kontraktsvården till vissa former framstår i enlighet med vad
jag redan har angett som mindre lämpligt. Fördelen med att avstå frän ett formbundet
system är också att det finns utrymme för nya behandlingsformer att utvecklas
inom ramen för kontraktsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en speciell punkt torde dock förutsättningarna vid
kontraktsvård skilja sig från dem som föreligger vid missbmkarvård i allmänhet.
Vid i synnerhet alkoholproblem består erfarenhetsmässigt en mycket viktig del
av arbetet i att skapa en insikt hos missbrukaren om problemens omfattning,
något som i sin tur är ägnat att ligga till grund för en motivation från hans
sida att försöka bli kvitt problemen. Vid kontraktsvård måste däremot
förutsättas att missbrukaren, eventuellt med hjälp av insatser under det
förberedande arbetet, har uppnått missbmksinsikt och motivation när det
egentliga behandlingsarbetet tar sin början. Detta kan säkeriigen ofta skapa
problem och utgör i viss mån en begränsande faktor när det gäller urvalet av de
klienter som kan komma i fråga för kontraktsvård. Den grundläggande idén bygger
emellertid på tanken att det hotande fängelsestraffet i sig skall verka i motivationshöjande
riktning, något som säkerligen i åtskilliga fall är realistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående närmast uppehållit mig vid
kontraktsvård för missbmkare. I de fall vårdbehovet har annan karaktär kommer
de yttre ramarna för vården sannolikt i allmänhet att ha liknande utformning
medan naturligtvis innehållet i själva vården blir ett annat. De fall som det
här gäller kan förutsättas vara mera speciella till sin natur och vårdplanen
blir därmed i hög grad anpassad till det individuella fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom kontraktsvärden enligt mitt förslag inrättas som
ett inslag i skyddstillsyn, kommer den dömde att samtidigt stå under
övervakning av kriminalvårdens frivårdsorganisation. Ansvaret för själva
behandlingen måste dock ligga hos den institution som har träffat vårdavtalet
med den dömde eller som annars svarar för behandlingsplanens fullföljande.
Under tid då den dömde vistas på institution kommer naturligtvis generellt sett
kriminalvårdens tillsyn över den dömde inte att vara särskilt krävande, lät
vara att detta, som jag strax skall återkomma till, i någon mån är beroende av
hur vården är ordnad. När behandlingen i ett senare skede ändras och övergår i
mera öppna former, bör emellertid frivårdsorganisationen på ett mera aktivt
sätt utöva sin tillsyn över den dömde. Jag förutsätter att man på ett praktiskt
sätt kan få till stånd ett fungerande samarbete mellan frivården och de
behandlingsansvariga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill nämna att den av mig förordade principlösningen
inte ställer<br>
några krav på en särskild prövotid för kontrakts vård. I den delen kommer<br>
att gälla den prövotid som gäller vid skyddstillsyn, nämligen tre år. Där<br>
emot bör den som döms till skyddstillsyn med kontraktsvård i vissa fall stå<br>
under övervakning under längre tid än vad som normalt gäller vid skydds<br>
tillsyn. Domstolen bör i sådant fall redan i domen kunna förordna att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övervakningen
skall upphöra vid en senare tidpunkt än efter den tid av ett Prop. 1986/87:106 är
som anges i 28 kap. 5 § BrB. Jag skall återkomma till detta i specialmotiveringen.
Här vill jag bara nämna att denna möjlighet bara bör användas när den dömde
skall genomgå någon form av institutionsbehandling och kan antas behöva stöd av
kriminalvårdens frivårdsorganisation under kortare eller längre tid när han
lämnar institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vilken utsträckning man vill använda sig av formliga vårdkontrakt bör enligt
min mening bero på vederbörande huvudmäns bedömning. Detta anses ofta ha en
fördel från pedagogisk synpunkt, men frågan är omdiskuterad och skrivna
"kontrakt" bör inte vara obligatoriska. Det väsentliga från
rättsväsendets synpunkt är att den dömde samtycker till att undergå behandling
enligt en på förhand uppgjord plan som tydligt anger de villkor han skall
iaktta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
värde är naturligtvis om de institutioner som önskar bedriva kontraktsvård av
lagöverträdare i samarbete med kriminalvårdens frivård tar fram typplaner för
sådan vård. Med institution åsyftas då även alkohol-och narkotikamottagningar.
Här som i övrigt gäller att frågan om en sådan behandlingsplan kan accepteras
som en ersättning för fängelsestraff i det enskilda fallet får avgöras av
domstolen med hänsyn till brottets art och gärningsmannens personliga
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det fallet att en dom pä kontraktsvärd följs av ett beslut om inskrivning vid
en institution, åtar sig denna det omedelbara ansvaret för vårdens genomförande.
Vem som beslutar för institutionens räkning bestäms av dess egen organisation.
I vissa fall fattas därför beslutet av socialnämnden eller av en
institutionsstyrelse och i andra fall av en föreståndare. I fråga om sjukhus
ankommer beslutet normalt på den ansvarige läkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller familjevård är läget delvis annorlunda. Vissa mindre familjevårdsenheter
arbetar under ledning av en gemensam styrelse, exempelvis Stiftelsen
Smålandsgårdar och Föreningen Skånegårdar. För sådan familjevård finns det
eller går det att tillskapa en ansvarig ledning för vården som kan fatta de
erforderliga besluten. För annan familjevård finns det däremot inte någon
motsvarighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sådana fall får kriminalvårdens frivårdsorganisation ett större ansvar än när
fråga är om exempelvis inskrivning vid en institution. Över huvud taget gäller
att frivårdens tillsynsansvar blir störst i de fall då vården bedrivs i enkla
former utan särskild ledning, såsom exempelvis vid vård i ett enskilt hem som
inte tillhör någon särskild organisation eller öppen poliklinisk vård. I sådana
fall är det också nödvändigt att frivården tar på sig det huvudsakliga ansvaret
för att ett vårdavtal tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag tidigare har
berört är det också min avsikt att den som har<br>
behandlingsansvaret skall kunna åläggas att rapportera till åklagaren, om<br>
den dömde bryter mot de regler som gäller för behandlingen och som han<br>
har åtagit sig att följa. 1 nästa avsnitt skall jag gå in på frågan om vilka<br>
åtgärder som bör vidtas vid kontraktsbrott från den dömdes sida. Här vill<br>
jag bara påpeka att man i princip måste se allvarligt på alla kontraktsbrott<br>
som inte är av bagatellartad karaktär och att det är viktigt att rapportering<br>
sker. I annat fall riskerar man att kontraktsvården inte får den skärpa som<br>
det är meningen att påföljdsvarianten skall ha. Rapporteringsskyldigheten,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som lämpligen synes kunna
skrivas in i vårdkontraktet när sådant används, Prop. 1986/87:106 utgör ett
påtryckningsmedel mot den dömde och ett väsentligt inslag i kontrakts vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också tagit upp frågan hur man bör förfara, om behandlingsplanen behöver
ändras under löpande vårdtid. Utgångpunkten är här att kontraktsvärden skall
pågå under den tid som har angetts i planen. Det kan emellertid under vårdtiden
visa sig att vården hellre bör fortsätta i andra former eller att andra
väsentliga ändringar behöver göras i det fastställda vårdavtalet. En sådan
ändring innebär att fömtsättningama för domstolens påföljdsbestämning ändras
och bör därför inte få göras utan vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén borde i ett sådant läge påföljdsvalet helst på nytt underställas
domstolens prövning. Kommittén anser emellertid att detta skulle vara en
onödigt komplicerad lösning som dessutom skulle kunna medföra olämplig tidsutdräkt.
I stället föreslår kommittén att frågan om ändring av vårdavtalet skall
underställas övervakningsnämnden som kan pröva frågan på likartat sätt som
domstolen. Nämnden skall pröva frågan efter samma gmnder som dem som
tillämpades vid det urspmngliga valet av påföljd. Om nämnden skulle finna att
det nya vårdavtalet inte kan accepteras och det ursprungliga avtalet inte
längre kan följas, återstår för nämnden inget annat än att låta kontraktsvården
upphöra. Med den av kommittén föreslagna konstmktionen skulle i så fall
övervakningsnämnden besluta att det villkorliga fängelsestraffet skall gå i
verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att frågor om ändringar i vårdavtalet skall prövas av övervakningsnämnden har
inte rönt någon särskild uppmärksamhet vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
vill jag först erinra om att kommitténs ställningstagande skall ses mot
bakgrund av att den föreslagit att kontraktsvården skall förenas med villkorligt
fängelse och att det enligt förslaget generellt skulle ankomma på övervakningsnämnden
att pröva frågor om undanröjande av anstånd med verkställighet av
fängelsestraff. Med den utformning av kontraktsvården som jag föreslår ligger
det naturligtvis ännu närmare till hands att överlämna åt övervakningsnämnd
att pröva frågor om ändringar av villkoren för en ådömd kontraktsvård.
Övervakningsnämnderna har ju att i andra fall ta ställning till frågor om bl.
a. upphävande eller ändringar av föreskrifter vid skyddstillsyn eller
villkorlig frigivning (26 kap. 16 § andra stycket och 28 kap. 6 § BrB). Jag är
mot den bakgmnden beredd att så till vida godta den ordning som kommittén här
har föreslagit att övervakningsnämnden bör ha befogenhet att besluta även om
ändring av villkoren för en ådömd kontrakts vård. Några nya regler om detta
behöver inte införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2.4.6
Den dömdes skyldigheter m. m.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ett gmndvillkor vid kontraktsvård av missbmkare bör som regel vara att
den dömde håller sig drogfri. Också de övriga villkor som skall gälla, t. ex.
för kontroll av drogfriheten, skall vara tydligt angivna i den av domstolen
fastställda planen. Den som svarar för vården skall själv kunna ingripa vid mindre
allvarliga förseelser frän den dömdes sida, exempelvis genom varning eller
restriktivare regler. Även sådana frågor bör regleras i planen. I den mån
rätten har föreskrivit det skall kontraktsbrott dock rapporteras till
skyddskonsulenten och direkt till åklagaren som har att överväga om talan skall
väckas vid domstolen om att skyddstillsynen med kontraktsvård skall undanröjas.
Undanröjs påföljden, skall den dömde tillgodoräknas vad han har undergått till
följd av den tidigare domen. Den dömde kan vara omhändertagen under målets handläggning.
Undanröjs påföljden, skall domstolen kunna förordna att han skall vara
omhändertagen till dess att beslutet vinner laga kraft. Tiden för sådant
omhändertagande skall räknas som verkställighetstid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Vid kontraktsbrott skall det enligt
förslaget ankomma på övervakningsnämnden att besluta om förverkande av det
villkorligt medgivna anståndet med fängelsestraffet, vilket då i princip
oavkortat skall gå i verkställighet. Beslutet skall verkställas omedelbart. I
övrigt överensstämmer kommitténs förslag i sak huvudsakligen med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser ansluter sig
till kommitténs förslag i den här delen. Från några håll påpekas att det kan
uppstå konflikter mellan å ena sidan det regelsystem som gäller för
kriminalvården och, ä den andra sidan, de behandlingsideologier som präglar de
berörda vårdinstitutionernas verksamhet. Vissa instanser framhåller att det bör
klargöras i vilka situationer som det villkorligt medgivna anståndet skall
förverkas. Enligt några remissinstanser bör sådana beslut fattas av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skälen för
mitt förslag: Kontraktsvård tar som jag förut har framhållit huvudsakligen
sikte på behandling av lagöverträdare med missbruksproblem. När det gäller
narkotikamissbruk bör av naturliga skäl ett krav på drogfrihet vara en
grundläggande förutsättning för behandlingen. En utfästelse om drogfrihet
synes i dessa fall också normalt böra skrivas in i vårdkontraktet när sådant
förekommer. Konsekvensen av detta blir att återfall i missbruk skall bedömas
som kontraktsbrott, vilket i sin tur betyder att man måste överväga om åtgärder
skall vidtas för att ersätta värden med fängelse. Ofta synes samma ordning böra
gälla när det är alkoholproblem som ligger till grund för behovet av
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan mot bakgmnd av det anförda ofta finnas ett behov
av att drogfriheten kan kontrolleras och eventuella återfall styrkas pä ett
tillförlitligt sätt. De kontrollmetoder som ligger närmast till hands är
urinprov för narkotikamissbrukare och blodprov eller utandningsprov för
alkoholmissbrukare. Sådana kontrollmetoder torde vid behov kunna användas i
vart fall i fråga om missbrukare som har kontakt med sjukhus.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén har framhållit är det emellertid sällsynt att behandlings- Prop.
1986/87:106 hem använder sig av sådana medel för att kontrollera drogfrihet.
Det är också tveksamt hur många av hemmen som skulle kunna tänka sig att begagna
sådana metoder i samband med verkställighet av kontrakts vård. Från hemmens
sida brukar det hävdas att man genom den ständiga kontakten med klienten har
möjlighet att upptäcka drogmissbmk utan sädana kontrollmetoder. Inom
familjevård förekommer kontroller av detta slag inte alls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har ingen anledning att betvivla att man inom många vårdformer kan klara
kontrollen av drogfrihet utan särskilda kontrollmetoder. En god kännedom om och
nära kontakt med klienten kan ofta vara tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning att något krav på provtagning för att kontrollera
eventuell drogfrihet inte kan ställas vid alla former av kontraktsvård. Vilka
regler som skall gälla i det avseendet får bestämmas från fall till fall i
samband med att planen upprättas. Därvid kommer naturligtvis arbetsmetoderna
vid den tilltänkta vårdinstitutionen e. d. att få betydelse. Men genom att
villkoren skall anges i planen som i sin tur skall fastställas av domstolen får
också denna ett inflytande. Konstruktionen innebär också att den dömde skall
förklara sig införstådd med vilken kontroll som i förekommande fall skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kriminalvärdens
behov av narkotikaanalyser av urinprov tillgodoses av statens rättskemiska
laboratorium. Där bör även i fortsättningen analyser kunna ske, i den män det
inte finns tillgång till andra analysresurser. Jag tänker då närmast på de fall
där de dömda har kontakt med alkohol- eller narkomanvårdskliniker och där
behövliga analyser bör kunna utföras på sjukhusen. I vart fall torde behovet av
kontrollanalyser av det slag som jag nu har berört bli ganska begränsat,
eftersom antalet kontraktsvårdsklienter, åtminstone till en början, inte kan
antas bli särskilt stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är vidare att den dömde även på andra sätt än genom återfall i missbmk kan göra
sig skyldig till kontraktsbrott genom att inte fullfölja vården i enlighet med
kontraktet. Han kan t. ex. undandra sig drogfrihets-kontroll eller andra
aktiviteter som ingår som ett led i den överenskomna behandlingen. Jag erinrar
därför om att en av tankarna bakom kontraktsvården är att ett kontraktsbrott i
princip skall leda till att det fängelsestraff som har ersatts med
kontraktsvärd skall dömas ut och gå i verkställighet. För att detta skall
säkerställas behövs också en särskild ordning som medger att skyddstillsynen
med kontraktsvård snabbt kan undanröjas i händelse av kontraktsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har anfört anser jag att den institution eller motsvarande<br>
som svarar för värden skall kunna åläggas en skyldighet att omedelbart<br>
rapportera till åklagaren när den dömde gör sig skyldig till kontraktsbrott.<br>
Naturligtvis måste det dock finnas ett utrymme för vårdinstitutionerna att<br>
reagera på mindre allvarlig misskötsamhet och ordningsförseelser utan att<br>
något formellt sanktionssystem behöver tillgripas. I vart fall behandlings<br>
hemmen torde, som kommittén har framhållit, i regel ha en klar praxis i<br>
fråga om de åtgärder som skall vidtas i sådana situationer. Det kan t. ex.<br>
röra sig om samtal, tillämpning av restriktiva regler för vistelsen och<br>
intagning i mera slutna former. Åtgärder av det slaget bör anses omfattade</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av institutionsledningens
befogenhet och bör regleras i vårdplanen så långt Prop. 1986/87:106 detta
är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huruvida
en överträdelse skall anses utgöra ett allvarligt kontraktsbrott eller en
mindre allvarlig förseelse får avgöras med utgångspunkt från den aktuella
vårdplanen och omständigheterna vid överträdelsen. Vid narkotikamissbruk synes
emellertid ett åsidosättande av kravet på drogfrihet i princip alltid böra
rapporteras. Detsamma bör gälla om den dömde utan giltigt skäl underiåter att
underkasta sig drogfrihetskontroll eller om han undandrar sig andra aktiviteter
som enligt kontraktet ingår som ett led i behandlingen. I vart fall gäller
detta om överträdelsen är upprepad eller annars framstår som så allvariig att
den dömde inte kan sägas följa behandlingsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
rapport skickas till åklagaren om att den som är dömd till kontraktsvård inte
fullföljer vården enligt gällande plan, skall samtidigt skyddskonsulenten
underrättas. Omständigheterna kan vara sådana att skyddskonsulenten hos
övervakningsnämnden omgående bör aktualisera frågan om att omhänderta den dömde
enligt 28 kap. 11 § BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åklagarens
uppgift när han får en rapport av angivet slag blir att ta ställning till om
kontraktsbrottet är sådant att han bör väcka talan vid domstolen om att
påföljden skall undanröjas och fängelse i stället ådömas. Frågan bör avgöras
skyndsamt. Självfallet kan det ibland också krävas ytterligare samråd med den
som svarar för vården liksom även med skyddskonsulenten eller
övervakningsnämnden. Såvitt möjligt bör även den dömde beredas tillfälle att
yttra sig innan beslut i frågan fattas. Pre-sumtionen bör vara att en sådan talan
skall väckas. Å andra sidan torde omständigheterna i de enskilda fallen vara
alltför skiftande för att någon automatik lämpligen skall kunna gälla i fråga
om vare sig åklagarens eller domstolens avgörande. Kan kontraktsbrottet i det
särskilda fallet sägas vara av ringa betydelse eller finns det gmndad anledning
anta att det inte kommer att upprepas, måste man ha möjlighet att ge den dömde
ytterligare en chans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga att åklagaren bör kunna väcka en talan av nu angivet slag även om
han på annat sätt än genom en rapport från den vårdansvarige får kännedom om
att den dömde allvarligt åsidosätter sina åligganden enligt vårdplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nyss skisserade ordningen med anmälningsskyldighet för den som<br>
svarar för behandlingen avviker från vad som normalt gäller vid skyddstill<br>
syn. Då skall frågan först tas upp hos skyddskonsulenten för bedömning av<br>
om den skall föras vidare till övervakningsnämnden. Det är därefter nämn<br>
den som beslutar om att göra framställning hos åklagare om att denne skall<br>
väcka talan vid domstol om att påföljden skall undanröjas. Den ordningen<br>
skulle emellertid, som jag har konstaterat i det föregående, ibland bli<br>
onödigt omständlig i de fall som här avses. Det är också enligt min mening<br>
ytterst väsentligt att man snabbt och effektivt kan ingripa vid eventuella<br>
kontraktsbrott och att den dömde är medveten om att sädana möjligheter<br>
finns. Jag är emellertid angelägen om att understryka att den fömtsatta nya<br>
ordningen inte befriar vare sig skyddskonsulenten eller övervaknings<br>
nämnden från det ansvar som följer av gällande lagstiftning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går över till frågan om kontraktsvård som ett led i verkstäl- Prop.
1986/87:106 lighet av fängelsestraff, vill jag återkomma till möjligheten att
omhänderta den som är dömd till skyddstillsyn och som allvarligt missköter sig.
Ett beslut om sådant omhändertagande får meddelas av övervakningsnämnd eller av
domstol bl. a. om fråga uppkommer om att undanröja skyddstillsynen. Den
omhändertagne får inte kvarhållas längre än en vecka. Om det föreligger synneriiga
skäl, får dock genom ett nytt beslut förordnas att han skall kvarhållas
ytterligare högst en vecka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om omhändertagande kommer att vara tillämpliga när fråga uppkommer om att
undanröja skyddstillsyn med kontraktsvård. Åklagaren och skyddskonsulenten bör
därför vid behov samråda om behovet av ett omhändertagande, när de får rapport
och underrättelse från vårdinstitutionen om att den dömde har gjort sig skyldig
till kontraktsbrott. Skäl för ett omedelbart omhändertagande torde ofta
föreligga, i vart fall när det finns risk för återfall i allvarligt missbruk.
Skyddskonsulenten bör då ta upp frågan med övervakningsnämnden, som i
inledningsskedet torde ligga närmast till hands att avgöra detta. Har åklagaren
redan väckt talan om att skyddstillsynen skall undanröjas, torde det dock vara
lämpligt att han vänder sig till domstolen med ett yrkande om att den dömde
skall omhändertas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har omhändertagits får som jag tidigare nämnde inte hållas kvar längre än
en vecka. Tiden kan dock förlängas med ytterligare högst en vecka. Har talan om
undanröjande av skyddstillsynen väckts, ser jag det för min del som ganska
naturligt att frågan om en förlängning prövas av domstolen även om det första
beslutet fattats av övervakningsnämnden. Klart är emellertid att den utredning
som åklagaren behöver för att ta ställning till om talan om undanröjande skall
väckas inte kommer att vara särskilt omfattande och tidskrävande. Åklagarens
och domstolens handläggning bör präglas av sådan skyndsamhet att domstolens
prövning av undanröjandefrågan kan komma till stånd inom den tid som omhändertagandet
kan bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att säkerställa en snabb och effektiv verkställighet av det fängelsestraff som
ådöms när skyddstillsynen undanröjs, bör emellertid införas en möjlighet för
domstolen att förordna att den dömde skall vara omhändertagen till dess att
avgörandet vinner laga kraft. Denna möjlighet bör inte begränsas till kontraktsvårdsfallen
utan ges generell räckvidd. På sä sätt tillgodoses det önskemål om effektivare
verkställighetsregler i situationer av det här slaget som har framförts i olika
sammanhang, bl. a. i en skrivelse från övervakningsnämnden i Uppsala som är redovisad
i remissammanställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill påpeka att det enligt nuvarande ordning inte ske någon avräkning<br>
av tiden för omhändertagande, om någon som är dömd till skyddstillsyn<br>
har varit omhändertagen innan påföljden undanröjs och ersätts med fängel<br>
se. Det hänger .samman med att omhändertagande för närvarande inte<br>
används som ett straffprocessuellt tvångsmedel utan snarast ingår som ett<br>
led i verkställigheten av skyddstillsynsdomen. Någon generell ändring i<br>
detta avseende är inte motiverad med anledning av de förslag som jag<br>
tidigare har berört.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
bör avräkning ske för sådant omhändertagande som äger mm under tiden från
beslutet om undanröjande av skyddstillsynen och fram till dess att fängelsestraffet
börjar verkställas. 1 dessa fall tjänar frihetsberövandet i allt väsentligt
syftet att säkerställa en snabb och effektiv verkställighet av beslutet att
ersätta skyddstillsynen med fängelse. Jag föreslär därför att bestämmelserna om
avräkning av häktningstid i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid
kompletteras med en föreskrift om att tid, varunder den dömde har varit
omhändertagen i målet efter det att slutligt beslut meddelades, skall räknas
som tid varunder straffet verkställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lämpligen
bör i samma lag även en möjlighet öppnas för den dömde av avge nöjdförklaring
avseende det ålagda fängelsestraffet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om omhändertagande kan komma upp till prövning också i överrätt. Sålunda kan
själva beslutet om omhändertagande överklagas hos hovrätt vare sig beslutet har
fattats av övervakningsnämnd eller av tingsrätt. Har åklagaren fått bifall till
sin talan i tingsrätten, kan den dömde överklaga beslutet till hovrätten och
yrka att ett ev. omhändertagandebeslut skall upphävas. Detta följer redan av
nu gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
vid undanröjande av skyddstillsyn förordnats att den dömde skall vara
omhändertagen till dess att avgörandet vinner laga kraft, bör vid fullföljd av
talan mot beslutet, i konsekvens med vad jag nyss anförde, högre rätt förordna
om avräkning av den tid som den dömde sålunda har varit omhändertagen under fömtsättning
givetvis att talan bifalls såvitt avser undanröjande av skyddstillsynen. I ett
fullföljt mål av detta slag bör den dömde betraktas som häktad. För nu angivna
ändamål bör ändringar göras även i reglerna om avräkning av häktningstid i 33
kap. BrB och i 19 § lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
tingsrätt lämnat åklagarens talan om undanröjande av skyddstillsyn utan bifall
och i förekommande fall förordnat att den dömde inte längre skall vara
omhändertagen, kan åklagaren fullfölja talan mot beslutet och i hovrätten yrka
att den dömde omedelbart skall omhändertas på nytt. Förordnar hovrätten om
sådant omhändertagande, får den dömde enligt vad jag nyss påpekade inte vara
omhändertagen längre tid än två veckor. Målet bör därför avgöras inom den tiden
och någon avräkning blir inte aktuell i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. kompletteras
med en föreskrift om att den även gäller för personer som är omhändertagna i
avvaktan på att beslut om undanröjande av skyddstillsyn skall vinna laga kraft.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.7
Utvidgad tillämpning av 34 § KvaL</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Jag
föreslår en utvidgad tillämpning av 34 § KvaL samt en föriängning av tiden för
vistelse utanför anstalt enligt samma lagrum.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Kommittén har diskuterat möjligheten att generellt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>införa
kontraktsvård som en form av verkställighet av fängelsestraff men Prop.
1986/87:106 avvisat en sådan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser har intagit
den principiella hållningen att kontraktsvård, om en sådan ordning införs, bör
utformas som en del av verkställighet av fängelsestraff Andra har dock godtagit
kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Om den som är intagen i
kriminalvårdsanstalt genom vistelse utanför anstalten kan bli föremål för
särskilda åtgärder som kan antas underlätta hans anpassning i samhället, kan
enligt 34 § KvaL medgivande att för sådant ändamål vistas utanför anstalten ges
under lämplig tid, om särskilda skäl föreligger. För sådan vistelse skall vidare
ställas de villkor som kan anses erforderliga. Hittills har omkring 90 % av
dessa vistelser avsett narkotika- och alkoholmissbmkare. I praktiken är den
vård och behandling som sker i form av sådana vistelser jämförbar med
kontraktsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har för sin del diskuterat lämpligheten av att
införa kontraktsvård enbart som en form för verkställighet av fängelsestraff, gmndad
på denna paragraf (s. k. 34 §-placering). Enligt kommittén skulle emellertid en
sådan ordning vara förenad med många nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sålunda fordras enligt bestämmelsen i dess nuvarande
utformning att det finns särskilda skäl för beslut om en 34 §-placering. Enligt
kommittén torde det dä inte vara tillräckligt att den tilltalade är
drogmissbrukare och beredd att underkasta sig vård, varför en utvidgning av 34 §-institutet
skulle krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan nackdel med den angivna principlösningen är
enligt kommittén att kontraktsvården bör påbörjas omedelbart efter det att
domen meddelats medan 34 §-placering är avsedd att förekomma som en avslutning
på straffverkställighet i anstalt. Om kontraktsvård generellt utformas som en
form av 34 §-placering, skulle den dömde utan domstolens kontroll möjligen
redan från verkställighetens första dag kunna placeras utom anstalten. Kommittén
pekar vidare bl. a. på att kontraktsvård i form av sluten sjukvård, vård på
behandlingshem eller familjevård är väl förenlig med tankarna bakom 34 §-institutet,
medan det förhåller sig annorlunda med kontraktsvård i form av öppen vård.
Under sådan vård skulle den dömde vistas i sitt hem. Detta stämmer enligt
kommittén mindre väl med att 34 §-placering skall vara någoriunda jämförbar med
anstaltsvistelse. Verkställighetsorganen kan därför inte beräknas vara beredda
att mera regelmässigt medge 34 §-placering i eget hem utan att en väsentlig
utvidgning först görs av 34 §-institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de största problemen med att utforma kontraktsvård
som en<br>
34 §-placering är emellertid enligt kommittén att en sådan lösning inte är<br>
förenlig med tanken bakom kontraktsvården att den dömde vid kontrakts<br>
brott skall avtjäna hela det straff som påföljden satts i stället för. En<br>
34 §-placering räknas som en del av strafftiden. Vid tidpunkten för ett<br>
kontraktsbrott kan en stor del av strafftiden ha gått. Tidpunkten för vill<br>
korlig frigivning kan ha inträtt. Tanken med kontrakts vården kan enligt<br>
kommittén då inte realiseras.<br>
Åtskilliga remissinstanser har som jag tidigare varit inne på intagit den</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>principiella
ståndpunkten att kontraktsvård inte bör införas som en fri- Prop.
1986/87:106 värdspåföljd. Flera av dessa instanser menar att kontrakts vård, om
en sådan ordning införs, i stället bör kunna ingå som ett led i
verkställigheten av ett fängelsestraff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
vill jag till en början nämna att under år 1984 i genomsnitt 90 intagna var
placerade utom anstalt enligt 34 § KvaL. Under år 1985 var antalet 99. 1 år
beräknas antalet öka till omkring 130.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 34 § KvaL används redan nu i de flesta fall för att låta intagna med
missbruksproblem undergå särskild behandling för missbruket i behandlingshem
eller familjehem. Genom att särskilda villkor ställs upp för en sådan vistelse
synes denna form av verkställighet tillgodose de intressen som ligger till
grund för tankarna på kontraktsvärd. Åsidosätts de uppställda villkoren,
föranleder det nämligen regelmässigt att den dömde på nytt tas in i anstalten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verksamhet som sålunda har kunnat bedrivas med stöd av 34 § KvaL har visat sig
mycket värdefull och bör självfallet fortsätta. Jag har också i olika
sammanhang, bl. a. i prop. 1984/85:19 om en samordnad och intensifierad
narkotikapolitik, förespråkat att 34 §-institutet får ökad användning och att
sådana vistelser påbörjas tidigare än vad som sker i dag. Med anledning av
AIDS- problemet har jag i förra årets budgetproposition poängterat att
kriminalvårdens personal i ökad utsträckning bör försöka arbeta fram lämpliga
34 §- placeringar. Jag vill här också erinra om att chefen för
socialdepartementet prop. 1985/86:171 om särskilda medel för bekämpningen av
AIDS har uttalat att en satsning bör göras för att öka antalet 34 §-placeringar
på behandlingshem och i familjevård. En av kriminalvårdsstyrelsen avgiven
rapport (1985:1) om tillämpning och utfall av sådana vistelser visar att
erfarenheterna av 34 §-verksamheten är mycket goda och att den utgör ett
utomordentligt värdefullt instmment vid verkställandet av fängelsestraff Bl.
a. i belysning av att kontraktsvård nu föreslås bli införd som en särskilt
kvalificerad form av kriminalvård i frihet för personer som annars skulle dömas
till fängelse och till de positiva erfarenheterna av 34 §-verksamheten ser jag
det för min del som naturligt att verksamheten vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
naturliga skäl kommer vistelser utanför anstalt enligt 34 § KvaL i regel inte
att kunna inledas i direkt anslutning till domen. Man kan dock tänka sig fall
då den dömde varit häktad under en tid som svarar mot en så stor del av det
straff som dömts ut att en 34 §-placéring kan bli aktuell i nära anslutning till
straffverkställighetens början. Det kan också förekomma fall då det av
praktiska skäl inte varit möjligt att under en häktningstid planera lämplig
kontraktsvård i form av skyddstillsyn. Visar det sig i ett sådant fall kort tid
efter en fängelsedom att adekvat behandling kan ske i form av 34 §-placering
bör också en sådan komma till stånd, om övriga fömtsättningar är uppfyllda.
Däremot bör det naturiigtvis i princip inte komma i fråga att ett av domstolen
förkastat kontraktsvårdsförslag i form av skyddstillsyn används för 34 §-placering
i nära anslutning till en fängelsedom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att ge stöd åt den
redan pågående utvecklingen av den verksamhet<br>
som bedrivs med stöd av 34 § KvaL förordar jag att lagrummet komplet-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>teras.
Lämpligen kan en sådan markering ske genom en föreskrift av innebörd att det
vid övervägande av frågan om § 34-placering kan tillgripas särskilt skall
beaktas om den intagne behöver vård eller behandling mot missbruk av beroendeframkallande
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som tidigare nämnts bör
enligt min mening 34 §- placeringarna påbörjas tidigare än vad som ofta sker i
dag. Det är dock viktigt att dessa vistelser utanför anstalt inte påbörjas sä
tidigt att vården eller behandlingen hinner avslutas före verkställighetstidens
utgång. I sädana fall måste den intagne fullfölja strafftiden på anstalt,
vilket i de flesta fall måste te sig mycket negativt för honom och kanske i
vissa fall kan spoliera den rehabilitering som skett under 34 §- vistelsen. Lagmmmet
bör därför också kompletteras med en föreskrift som motverkar så tidiga
placeringar att detta problem uppstår.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.8
Särskilt om kontraktsvård vid rattfylleri</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:133.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Inga
särregler föreslås om kontraktsvård som påföljd för rattfylleri. Är
förutsättningarna i övrigt uppfyllda, bör dock skyddstillsyn i förening med
kontraktsvård kunna komma i fråga som påföljd även för rattfylleri.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Det överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena:
Vid remissbehandlingen har kommitténs uttalanden lämnats i stort sett utan
erinran. Några remissinstanser anser att kontraktsvård kan vara ett lämpligt
alternativ till fängelse som påföljd för rattfylleri i vissa fall, medan ett
par remissinstanser ställer sig tveksamma till en sådan ordning med hänvisning
till allmänpreventionens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Kommittén har särskilt behandlat frågan i vad mån kontrakts vård skall kunna
förekomma som påföljd vid rattfylleri. Det finns enligt kommittén mycket som
talar för att de former av kontrakts vård som kommittén föreslår för
missbrukande lagöverträdare i allmänhet även skulle vara lämpliga för
rattfyllerister. Någon särbehandling av dessa anser kommittén inte vara
nödvändig. Sålunda finns det enligt kommitténs mening flera skäl mot att
utveckla någon speciell kontraktsvård för rattfyllerister i form av t. ex.
enbart trafikundervisnfng. Ett är att det, både enligt utländska erfarenheter och
med tanke på den insikt i trafiksäkerhetsfrågor som allmänt finns i vårt land,
är tveksamt om några rehabiliteringseffekter står att vinna den vägen. Ett
annat är att det är det mest brotts- och missbruksbelastade klientelet som
skulle kunna komma i fråga för kontraktsvärd, om påföljden skulle fungera som
en ersättning för fängelsestraff Ett ytterligare skäl är att det, med hänsyn
till de osäkra rehabiliteringseffekterna, måste anses alltför resurskrävande
att bygga upp en särskild undervisningsorganisation fördetta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har kommitténs uttalanden lämnats i stort sett utan erinran.
Svea hovrätt, TCO och Sveriges domareförbund har uttryckligen sagt sig anse
att kontraktsvård kan vara ett lämpligt alternativ till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fängelse
som påföljd för rattfylleri i vissa fall. Ett par remissinstanser - Prop.
1986/87:106 länsåklagaren i Norrbottens län och de båda polischefsföreningarna
- har emellertid gett uttryck för tveksamhet i frågan under hänvisning till
vikten av att allmänpreventionen upprätthålls på området. Föreningen Sveriges frivårdstjänstemän
har pekat på att frivården behöver resursförstärkningar, om kontraktsvård mera
frekvent skall tillämpas vid brott av aktuellt slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag som jag har redovisat i det föregående innebär dels att kontraktsvård
skall kunna förekomma inom ramen för påföljden skyddstillsyn, dels att en
utvidgad tillämpning av de s. k. 34 §-placeringarna skall komma till stånd. Det
är uppenbart att den senare behandlingsformen saknar intresse när det gäller
rattfylleri, eftersom det här rör sig om helt kortvariga fängelsestraff. När
det däremot gäller sådan kontraktsvård som kan förenas med skyddstillsyn anser
jag i linje med vad kommittén har anfört att sådan kontraktsvård skall kunna
förekomma också vid rattfylleri och att någon särbehandling av rattfyllerister
inte är motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
måste i detta sammanhang beaktas att nuvarande ordning på området har visat sig
leda till en ganska ojämn rättstillämpning, något som jag utförligt har
utvecklat i den sedermera återkallade prop. 1984/85:21 (se bl. a. s. 14 ff).
Det är naturligtvis av grundläggande betydelse att en utökad möjlighet att
kombinera en straffrättslig påföljd med vård- och behandlingsarrangemang inte
genomförs på ett sådant sätt att den riskerar att öka splittringen i praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
typfall där kontraktsvärdande inslag i en skyddstillsynspåföljd kan bli
aktuella enligt de allmänna principer som jag fömt har redovisat sammanfaller
emellertid till mycket stor del med dem där kriminalvård i frihet anses kunna
förekomma redan enligt nuvarande praxis i rattfyllerimål, sådan som den har
utvecklats av högsta domstolen. Enligt denna praxis har man i fråga om
alkoholproblematiker ansett sig kunna gå ifrån normalpåföljden fängelse i
sådana fall då det föreligger ett klart vårdbehov och den tilltalade påbörjat
försök med rehabiliterande åtgärder samtidigt som det står klart att denna
process försvåras, om den dömde berövas friheten. Att det är själva
rattfylleribrottet och upptäckten av detta som utgjort incitamentet till
rehabiliteringsförsöken har inte i sig ansetts vara något hinder mot att frångå
huvudprincipen om fängelse som påföljd (jfr t. ex. NJA 1980 s. 74, 1982 s. 190
och 1983 s. 491).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här skjuta in att RÅ i en skrivelse den 26 juni 1985 till samtliga åklagarmyndigheter
har erinrat om behovet av att eventuella missbruksproblem uppmärksammas redan
på förundersökningsstadiet för att man pä så sätt skall kunna förbättra
domstolarnas underiag för prövning av behovet av personutredning i
rattfyllerimål. Inom justitiedepartementet pågår vidare arbete på en
departementspromemoria som bl. a. är avsedd att innehålla förslag om att
personutredning i ökad omfattning skall införskaffas i denna typ av mål.
Syftet är att en större enhetlighet skall uppnås när det gäller tillämpningen
av de riktlinjer för påföljdsvalet som högsta domstolen har slagit fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
principer för kontraktsvårdande inslag i påföljden skyddstillsyn som<br>
jag förut har förordat innebär inte några stora skillnader i förhållande till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dagens
praxis såvitt gäller rattfylleriklientelet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är sålunda till en början att ett användande i rattfyllerimål av Prop.
1986/87:106 skyddstillsyn med föreskrift om en behandlingsplan måste förutsätta
att ett behov av behandling föreligger. Att avgöra om denna fömtsättning är uppfylld
torde i dessa mål endast sällan erbjuda några svårigheter, om den tilltalade själv
förklarar sig villig att genomgå en behandling som kan erbjudas honom genom
sjukvärdens eller socialtjänstens försorg. Som regel har man nämligen i dessa
fall inte anledning att befara simulationsför-sök e. d. Det förtjänar här att
erinras om att redan den omständigheten att en person har kunnat framföra
motorfordon med den höga alkoholkoncentration som enligt promilleregeln krävs
för rattfylleriansvar anses utgöra en mycket stark indiktion på allvarliga
alkoholproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
situationen kan tänkas föreligga att den tilltalade vid tiden för rättegången
inte har påbörjat några rehabiliteringsförsök men förklarar sig ämna göra det
enligt ett för honom uppgjort program så snart domstolen har dömt i målet,
under fömtsättning att han inte döms till fängelse. Ett utrymme för att
tillämpa skyddstillsyn bör föreligga även i sådana fall, om den tilltalades
föresats bedöms som allvarligt menad. Detta torde kunna ske även enligt
nuvarande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått förut torde emellertid nuvarande ordning vidare innebära att domstolen
skall göra ett slags hypotetisk prövning av om ett fängelsestraff kan befaras
lägga hinder i vägen för en tillämnad eller påbörjad rehabilitering. En
prövning av detta slag måste enligt min mening göras också i fortsättningen,
även om det här är fråga om vanskliga bedömningar som inte kan pressas alltför
hårt. Den praktiska situationen torde dock inte sällan vara att den pågående lagföringen
och önskemålet om att slippa ett fängelsestraff utgör själva incitamentet för
den tilltalade att vilja underkasta sig ett behandlingsprogram. Ådöms
fängelse, bortfaller motivationen till denna del. Så till vida kan det då
finnas anledning befara att ett fängelsestraff kan få negativa effekter i
behandlingshänseende. Domstolen måste inte desto mindre alltid söka bilda sig
en uppfattning av om förklaringen från den tilltalades sida att han ämnar
undergå behandling verkligen är allvarligt menad och om det program som har
gjorts upp för honom är realistiskt och kan leda till positivt resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller själva vården och innehållet i kontraktet bör samma riktlinjer gälla som
för kontraktsvård i övriga fall. Antabusbehandling i öppen vård med stöd och
kontroller kan här som eljest ibland tänkas komma till användning. Men också
institutionsvård kan bli aktuell. Liksom i andra fall är det viktigt att
villkoren för vården anges tydligt i den behandlingsplan som den dömde
förklarar sig införstådd med och som domstolen fastställer. Också reaktionerna
på kontraktsbrott skall givetvis i princip vara desamma som jag tidigare har
beskrivit. Uppfyller den dömde inte villkoren, skall alltså regelmässigt
skyddstillsynen undanröjas och ett fängelsestraff dömas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om i enlighet med det anförda de ändringar som jag här förordat<br>
kan väntas i någon utsträckning öka utrymmet för att tillämpa kriminalvård<br>
i frihet som påföljd vid rattfylleri, kommer detta dock knappast att ge några<br>
märkbara spår i statistiken. Fängelse kommer fortfarande att bli påföljden i<br>
det helt övervägande antalet fall.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De synpunkter som jag här
har utvecklat har föregåtts av överläggningar med företrädare för
riksdagspartierna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang sluthgen erinra om att regeringen nyligen har beslutat om tilläggsdirektiv
till utredningen (K 1986:01) om översyn av vissa körkortsfrågor. Enligt
tilläggsdirektiven skall den särskilda utredaren undersöka i vad män nuvarande spärrtidssystem
vid körkortsåterkallelser bör vid trafiknykterhetsbrott kompletteras med en
särskild lämplighetsprövning. Denna skall innebära att rätten att få tillbaka
körkortet görs beroende av om föraren kan visa att han numera uppfyller
körkortslagstiftningens krav pä ett nyktert levnadssätt, t. ex. genom att
förete intyg om genomgången vård eller behandling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.9
Förfarandet före kontraktsvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Frågan om kontraktsvärd bör aktualiseras under personutredningen i målet.
Initiativet kan komma från den misstänkte själv, personutredaren,
skyddskonsulenten eller åklagaren eller frän organ inom socialtjänsten eller
sjukvärden som den tilltalade tidigare haft kontakt med. Även domstolen bör
kunna ta initiativ till att förutsättningarna för kontrakts vård utreds.
Utredningen bör ske enligt samma principer som den efter vilka päföljdsvalet
förbereds i dag. Skyddskonsulenten bör således ha ett övergripande ansvar för
förberedelsearbetet, som går ut på att etablera kontakt mellan den tilltänkta
vårdinrättningen och den misstänkte och att vid behov biträda när
behandlingsplanen utformas. Den gjorda utredningen, behandlingsplanen jämte i
förekommande fall det undertecknade kontraktet skall ges in till domstolen för
att ligga till gmnd för dess bedömning av påföljdsfrägan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Det överensstämmer i allt väsentligt med mitt förslag såvitt avser
kontraktsvård som kriminalvård i frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Dessa har i allt väsentligt godtagit kommitténs förslag. Från flera håll har
emellertid påpekats att särskilda svårigheter kan uppkomma när det gäller att
ordna en godtagbar kontraktsvård på den korta tid som står till förfogande,
särskilt om den misstänkte är häktad i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Kommittén har för sin del enbart uppehållit sig vid frågan om vilka åtgärder
som skall vidtas, innan domstolen kan besluta om sådan kontraktsvård som äger
rum som ett inslag i kriminalvård i frihet. Frågan om kontraktsvård bör då
aktualiseras redan på personutredningsstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
brottsligheten sådan att den enligt vad som kan förutses kan komma att leda till
fängelsestraff och är övriga kriterier för kontraktsvård uppfyllda, bör därför
enligt kommittén på personutredningsstadiet undersökas om någon lämplig
behandlingsform finns. Kommittén pekar också på att domstolen i samband med att
den beslutar om personundersökning eller</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inhämtar yttrande från
skyddskonsulenten kan anmoda denne att särskilt Prop. 1986/87:106 utreda fömtsättningama
för kontrakts vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
erinrar också om att frågan om kontraktsvård ibland kan aktualiseras först vid
huvudförhandlingen, som då kan skjutas upp och fortsättas eller tas om så snart
fömtsättningama för kontraktsvård har kunnat utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall det vidare vara frivårdens uppgift att förbereda kontraktsvården.
I förberedelsearbetet ingår att etablera kontakt mellan missbmkaren och den
tilltänkta vårdinrättningen, att utarbeta det vårdkontrakt som skall ligga till
grund för vården och att utverka ett godkännande av den planerade
kontraktsvården av huvudmannen, dvs. ofta den misstänktes hem- eller
vistelsekommun. Förberedelsearbetet skall enligt kommittén vara avslutat, när
domstolen företar målet till slutlig handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
kommittén har anfört i den här delen har inte mötts av någon erinran vid
remissbehandlingen. De påpekanden som har gjorts har i allt väsentligt avsett
de svårigheter som kan uppstå när det gäller att förbereda kontraktsvård för
den som är häktad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i likhet med remissinstanserna i allt väsentligt ansluta mig till vad
kommittén har anfört i den här delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör då först slås fast att det skall ankomma på frivårdens organ att på vanligt
sätt svara för den utredning och det förberedelsearbete som blir erforderligt.
Detta följer av lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sannolikt
kommer frågor om mer ingripande kontraktsvärd tämligen sällan att aktualiseras
när det gäller förstagängsbrottslingar. Det troliga är därför att skyddskonsulenten
redan tidigare har kännedom om den misstänkte och dennes missbrukshistoria,
när frågan om kontraktsvård kommer upp. Detta kan naturligtvis underlätta föreredelsearbetet.
När det är fråga om mindre ingripande vård, exempelvis öppen poliklinisk behandling,
torde det förberedande arbetet ofta vara mindre tidskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
aktuella utredningen skall innefatta en redogörelse för den misstänktes
personliga förhållanden av samma slag som lämnas i personundersökningar och
yttranden från skyddskonsulent. Missbmkets art och omfattning skall i
förekommande fall redovisas samt en bedömning göras av den misstänktes
motivation att genomgå vård för att komma bort frän missbmket. Den sistnämnda
frågan kan naturligtvis vara svårbedömd. 1 den delen bör emellertid viss hjälp
kunna erhållas från den tilltänkta vårdgivaren, som får förutsättas ha
erfarenhet av sådana bedömningar. Vårdgivaren bör bl. a. av detta skäl komma in
i bilden så tidigt som möjligt för att underlätta arbetet med att ta fram den
vårdplan som avses ligga till grund för domstolens avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall där kontraktsvård kan bli aktuell måste socialtjänsten kopplas in<br>
i vårdplaneringen. Det är av stor vikt att kontraktsvårdsplaneringen blir<br>
noggrann och bygger på de samlade kunskaper som finns inom socialtjänst<br>
och kriminalvård så att klienten har rimlig möjlighet att klara behandling<br>
en. De speciella narkomanvårdsresurser som nu byggs upp på många<br>
häkten och de resurser som satsas på samverkan mellan socialtjänst och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kriminalvård kommer att få
stor betydelse för motivations- och planerings- Prop. 1986/87:106 arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningen
för att kontraktsvärd skall kunna ådömas är emellertid att domstolen anser att
det fängelsestraff som normalt borde ha följt på brottet kan ersättas av att
den tilltalade undergår vård enligt den uppgjorda planen. Jag avser att i
specialmotiveringen gä in närmare pä hur några huvudtyper av behandlingsplaner
kan vara utformade. Här vill jag bara nämna att behandlingsplan rörande sådan
vård som innefattar vistelse pä sjukhus, behandlingshem och liknande
institutioner normalt synes böra innehålla föreskrifter om den minsta tid som
den misstänkte åtar sig att vistas på institutionen i fråga och en beskrivning
av de regler som skall gälla för denna vistelse. Därvid är det i förekommande
fall viktigt att ange också hur drogfriheten skall kontrolleras. I planen bör
det vidare såvitt möjligt finnas föreskrifter om den fortsatta behandling i mer
öppna former som blir aktuell efter vistelsen pä behandlingshemmet.
Behandlingsplaner rörande öppenvård bör innehålla en beskrivning av den polikliniska
och terapeutiska behandling som den misstänkte skall genomgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
misstänktes godkännande av behandlingsplanen med där intagna föreskrifter skall
vidare vara en fömtsättning för att skyddstillsyn med kontraktsvård skall kunna
ådömas. Självfallet är det lämpligt om detta godkännande dokumenteras
skriftligt före huvudförhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning att det många gånger bör vara möjligt att
ombesörja och färdigställa en utredning rörande kontraktsvård även i de fall då
den tilltalade är häktad i målet. Klart är emellertid att det ofta kan vara
svårt att hinna med detta pä den tid som står till förfogande fram till dess att
huvudförhandlingen normalt skall äga rum. Vid behov kan naturligtvis dä
huvudförhandlingen uppskjutas, en fråga som jag återkommer till i
specialmotiveringen. I andra fall kan en påbörjad utredning bilda underlag för
överväganden angående en 34 §-placering efter straffverkställighetens början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill lägga till att det tidigare anförda i allt väsentligt har tagit sikte pä förberedelser
för sådan kontraktsvård som ådöms i förening med skyddstillsyn. Motsvarande
förfaringssätt torde dock kunna tillämpas i fråga om vistelse utanför anstalt
med stöd av 34 § KvaL. I det fallet kommer dock ansvaret att åvila
anstaltspersonalen samt övervakningsnämnden eller kriminalvårdsnämnden i
stället för frivårdens personal och domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Genomförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om kontraktsvårdsföreskrifter i kombination med skyddstillsyn<br>
innebär inte några nya åligganden för sjukvårdens och socialtjänstens<br>
huvudmän utan endast att ett delvis nytt instrument ställs till deras och till<br>
kriminalvårdens förfogande. Det är min avsikt att ta upp frågan om kost<br>
nadsansvaret för kontraktsvården, när jag anmäler frågan om proposition<br>
till riksdagen. Klart är emellertid att det, med hänsyn till bl. a. den vari<br>
erande tillgången till vårdplatser och till att missbrukarvården på skilda<br>
håll kan ha delvis varierande inriktning, kan förutses att kontraktsvärd i<br>
praktiken inte kommer att kunna erbjudas inom alla kommuner och lands-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tingsomräden under ett
första skede. Det torde i väsentlig mån bli beroen- Prop. 1986/87:106 de av
de praktiska erfarenheterna på de platser där man redan inledningsvis lämnar
utrymme åt kontrakts vård, om påföljdsvarianten omsider kommer att kunna
tillämpas över hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
riksdagen godtar föreliggande förslag, utgår jag från att man från kriminalvårdsverkets
sida både på central och på regional nivå tar upp överläggningar med
huvudmännen för att informera om den delvis nya möjlighet som kommer att
erbjudas och närmare klarlägga vilka fömtsättningar som pä olika håll finns
att medverka i utvecklingen av det nya institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förberedelser
av det slaget torde inte behöva bli alltför tidskrävande. Jag anser att den nya
lagstiftningen bör kunna träda i kraft den 1 juli 1987. Den bör, när den
genomförs, kunna gälla även i fråga om brott som har begåtts före
ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt, 3. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av
nya rättegångsbalken, 4. lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av
strafftid, 5. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och
anhållna m. fl. Förslagen bör fogas som bilaga 2 till protokollet i detta
ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27
kap. 5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den dömde förpliktats ersätta genom brottet uppkommen skada, skall han göra vad
i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet. Rätten äger föreskriva att
han under prövotiden skall söka fullgöra skadeståndsskyldigheten eller del
därav på tid och sätt som angivas i domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Om skada på egendom eller annan skada har uppkommit genom brottet och
det bedöms vara ägnat att främja den dömdes anpassning i samhället, får rätten
föreskriva att denne på tid och sätt som anges i domen skall biträda den
skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa
skadan eller som annars i belysning av brottets och skadans art framstår som
lämpligt. Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes samtycke.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrift
som avses i första eller andra stycket får, efter ansökan av<br>
åklagare eller den dömde, ändras eller upphävas, när det finns särskilda<br>
skäl.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra stycket</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya andra stycket innebär att domstolen i samband med villkorlig dom kan
meddela en föreskrift om skyldighet för den dömde att biträda målsäganden med
arbete sorh syftar till att avhjälpa skador som vållats genom brottet eller
annars framstår som lämpligt i belysning av brottets och skadornas art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att en föreskrift skall få meddelas är att skada har uppkommit
genom brottet. Till skillnad från vad som gäller enligt första stycket krävs
däremot inte att den tilltalade i domen har ålagts betalningsskyldighet.
Föreskrift av här aktuellt slag kan alltså meddelas även i exempelvis det
fallet att målsäganden med hänsyn till den tilltalades förhållanden anser det
meningslöst att föra talan om skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
naturliga skäl tar stycket i första hand sikte på fall då egendom har förstörts
eller skadats till följd av brottet. Uteslutet är emellertid inte att tillämpa
det vid annan skada, exempelvis pä grund av stöld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare förutsättning är att en föreskrift av aktuellt slag bedöms vara
ägnad att främja den dömdes anpassning i samhället. Därvid bör i främsta rummet
beaktas intresset av att han får på ett påtagligt sätt lära känna verkningarna
av sitt brott, något som kan antas ha positiva effekter från
individualpreventiv synpunkt. Även i övrigt torde en föreskrift många gånger
vara förenad med fördelar från pedagogisk synpunkt, särskilt när det gäller
yngre lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en meningsfull föreskrift skall kunna meddelas torde som regel förutsättas
att det, när domstolen skall behandla målet, finns ett underlag i form av t.
ex. en plan som kan ha uppgjorts under personutredningen i samråd med målsäganden.
Ofta torde denne i här aktuella fall vara ett allmänt organ, exempelvis en
kommun, en skola eller huvudmannen för ett allmänt kommunikationsmedel. Men en
föreskrift kan meddelas även när målsäganden är en enskild person eller
organisation; när fråga är om enskilda personer torde dock viss försiktighet
vara påkallad med hänsyn till den risk som kan föreligga för att den brottslige
utsätts för repressalier. Något hinder möter naturligtvis inte mot att domstolen
själv tar initiativet till att få fram det underlag som behövs för att en
föreskrift skall kunna meddelas, exempelvis genom att ta upp en diskussion i
frågan med målsäganden, den tilltalade och åklagaren under förhandlingen i
målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
i första stycket förutsätts att domstolen i domen anger tid och sätt för
skyldighetens fullgörande. Tiden behöver inte nödvändigtvis anges med exakthet,
utan det kan vara till fyllest att det t. ex. anges att arbets-skyldigheten
skall fullgöras "under de vardagskvällar i maj och juni 1988 som målsäganden
i samråd med den dömde bestämmer".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller arbetets art är avsikten i första hand att det skall ta sikte<br>
på att avhjälpa de skador som har vållats genom brottet. Jag har dock<br>
ansett att den nya möjligheten att meddela föreskrifter skulle få ett alltför<br>
snävt tillämpningsområde om detta skulle vara en nödvändig förutsättning.<br>
Skadorna är ju i mänga fall redan avhjälpta vid domstillfället. Men exem<br>
pelvis när det gäller skador på allmän egendom kan liknande skador ha<br>
vållats senare, och föreskriften bör då kunna ta sikte på att dessa skall<br>
avhjälpas. I fall då reparationsåtgärder o.d. kräver särskild kompetens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1986787. 1 saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller målsäganden
annars inte vill anförtro dem åt den brottslige kan i Prop. 1986/87:106
synnerhet när målsäganden är ett offentligt organ tänkas att annat lämpligt
arbete kan anordnas, och en föreskrift bör kunna meddelas även i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Normalt torde i här avsedda fall målsäganden inte föra
talan om skadestånd på grund av brottet. Om sådan talan förs, bör naturligtvis
beaktas vid prövningen av frågan om eventuell arbetsskyldighet. Åläggs fullt
skadestånd, bör någon arbetsskyldighet inte åläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsägandens samtycke har gjorts till en uttrycklig
förutsättning för att en föreskrift skall få meddelas. När föreskrift meddelas
i samband med villkorlig dom blir det i första hand denne själv som får vaka
över att skyldigheten fullgörs och målsäganden har givetvis möjlighet att i
annat fall vända sig till åklagaren. Att ansöka om ändring eller upphävande av
en föreskrift ankommer också på åklagaren, men även den dömde kan ansöka om
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägrar den dömde att fullgöra sina skyldigheter enligt föreskriften,
kan enligt den generella föreskriften i 27 kap. 6 § BrB varning meddelas, föreskriften
ändras eller - i sista hand - den villkoriiga domen undanröjas och annan
påföljd bestämmas för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet bör i regel en föreskrift om arbetsskyldighet
meddelas endast under fömtsättning att även den dömde är införstådd med detta.
Någon uttrycklig regel om detta har dock ej meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stycket har endast gjorts en redaktionell ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap. 1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddstillsyn får ådömas för ett brott på vilket fängelse
kan följa, om det med hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden finns
anledning anta att påföljden kan bidra till att han avhäller sig från fortsatt
brottslighet. Är mera ingripande påföljd påkallad, får skyddstillsyn dock inte ådömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är under aderton år må ej dömas till
skyddstillsyn, med mindre denna påföljd finnes lämpligare än vård inom
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det lindrigaste straff som är stadgat för brottet
fängelse i ett år eller däröver, må dömas till skyddstillsyn allenast om
särskilda skäl äro därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan det antas att missbruk av beroendeframkallande medel
eller något annat särskilt förhållande som påkallar vård eller annan behandling
i väsentlig grad har bidragit till alt brottet har begåtts, skall rätten, när
den bedömer frågan huruvida skyddstillsyn är en tillräckligt ingripande påföljd,
särskilt beakta om den tilltalade förklarar sig villig att undergå lämplig
behandling som enligt en för honom uppgjord plan kan anordnas i samband med
verkställigheten av en dom på skyddstillsyn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som anförts i den allmänna motiveringen kan det diskuteras
om man<br>
över huvud taget behöver genomföra några ändringar i 28 kap. för att<br>
möjligheten att döma till kontraktsvård skall komma till uttryck. De regler i<br>
6 § som gör det möjligt att meddela föreskrifter om läkarvård, nykterhets-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vård eller annan värd
eller behandling i eller utom sjukhus eller annan Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sådan inrättning (jfr 26
kap. 15 §) erbjuder nämligen redan nu tillräckligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagstöd för att en dom på
skyddstillsyn skall kunna förenas med föreskrift</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om en behandlingsplan, låt
vara att reglerna inte bmkar tillämpas så i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mycket väsentlig utgångspunkt som jag har angett i den allmänna motiveringen är
emellertid att kontraktsvårdsarrangemang skall kunna förekomma i fall där
påföljden för närvarande bestäms till fängelse. För att ge underlag för en i
enlighet härmed ändrad praxis föreslår jag en komplettering genom ett nytt Qärde
stycke i förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styckets
avfattning avses ge uttryck åt tanken att domstolen, även om det eljest skulle
ha varit motiverat, kan underlåta att döma till en mera ingripande påföljd än
skyddstillsyn - dvs. i praktiken fängelse - under följande förutsättningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det kan antas att missbmk av
alkohol eller narkotika eller eljest något särskilt förhållande som påkallar
värd eller annan behandling i väsentlig mån har bidragit till att den
tilltalade har begått brottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den tilltalade samtycker till
att undergå behandling enligt en särskild behandlingsplan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den avsedda behandlingen
framstår som lämplig och kan anordnas för honom i samband med att en dom på
skyddstillsyn verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av 6 § är avsikten att en föreskrift som innefattar behandlingsplan
alltid skall meddelas i domen i fall då den planerade behandlingen är avgörande
för domstolens ställningstagande att låta påföljden stanna vid skyddstillsyn. I
dessa fall skall också i domen anges längden av det fängelsestraff som annars
skulle ha ådömts (3 § andra stycket). Dessutom skall en särskild föreskrift om
rapportskyldighet meddelas. Jag återkommer till dessa frågor vid 3 och 6 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall som här avses gäller liksom i övrigt att särskilda skäl fordras för att
skyddstillsyn skall få ådömas, om minimistraffet för brottet är fängelse i ett
år eller mer. Någon annan övre gräns för de fall som nu är aktuella har inte
föreslagits, men som jag har anfört i den allmänna motiveringen torde man kunna
räkna med att skyddstillsyn med föreskrift om behandlingsplan normalt inte ådöms,
om det fängelsestraff som den tilltalade har förskyllt uppgår till två år eller
mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att skyddstillsyn med föreskrift om behandlingsplan skall komma i fråga i fall
av alkohol- eller narkotikaproblem bör det krävas att problemen är påtagliga
och har utvecklats till någon form av beroende. En så pass ingripande åtgärd
som kontraktsvård bör nämligen inte användas, om det står alldeles klart att
problemen är övergående och missbmkaren kan antas kunna komma till rätta med
sin situation med hjälp av mindre ingripande åtgärder. Å andra sidan är det
givet att det vid vissa mycket avancerade former av missbruk ibland kan vara
svårt att genomföra en behandling i de former som avses här. En noggrann
bedömning av lämpligheten i det särskilda fallet måste alltså ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den föreslagna lagtexten framgår vidare att det fömtsätts föreligga en<br>
koppling mellan missbruket och den aktuella brottsligheten, så att missbm<br>
ket i väsentlig män har bidragit till att den tilltalade har begått brottet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
koppling kan naturligtvis bestå i att den tilltalade var alkohol- eller Prop.
1986/87:106 narkotikapäverkad, när brottet begicks. Även i de fall då brottet
kan förklaras av att den tilltalade behövde skaffa pengar för inköp av berusningsmedel
torde kravet på samband mellan missbmket och brottet vara uppfyllt. Ett krav på
samband av aktuellt slag förutsätts också när det är fråga om vårdbehov för annat
än missbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag har anfört i den allmänna motiveringen delar jag i princip frivårdskommitténs
uppfattning att det inte finns behov av några särskilda regler som utesluter
tillämpning av kontraktsvårdsarrangemang vid vissa typer av brott. Av vad jag fömt
har anfört framgår dock att det inte bör röra sig om alltför grov brottslighet.
Men den omständigheten att enligt vedertaget betraktelsesätt allmänpreventiva
skäl med betydande styrka talar för en frihetsberövande påföljd - exempelvis
vid vålds- och trafiknykterhetsbrott - avses inte i och för sig hindra att den fangelsepå-följd
som normalt skulle ha följt på brottet ersätts av skyddstillsyn i förening med
föreskrift om en behandlingsplan. Fömtsättningen är dock att den uppgjorda
planen kan godtas av domstolen som en ersättning för det fängelsestraff som
annars skulle ha ådömts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
arbetsnamn för den aktuella påföljdskombinationen har kommittén använt termen
kontrakts vård, och samma term har även jag använt i den allmänna motiveringen.
Jag har emellertid inte ansett att den ifrågavarande termen lämpligen bör bmkas
i lagtexten, bl. a. med hänsyn till att det knappast synes kunna komma i fråga
att i detta sammanhang ställa krav på regelrätta "kontrakt". Någon
skarp gräns mellan sådana föreskrifter som avses bli meddelade med stöd av de
nya reglerna och sådana som kan meddelas redan med stöd av gällande
bestämmelser torde inte heller vara möjlig att dra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
är emellertid så utformat att den bärande tanken med kontraktsvård tas till
vara. Denna går ut på att fängelse under angivna förutsättningar skall kunna
ersättas med behandling som är särskilt avpassad efter den tilltalades behov.
Tanken bygger alltså på att den tilltalade själv vill ha hjälp och vård för att
komma bort från sitt missbmk, varvid hotet om fängelsestraff fömtsätts bidra
till motivationen. Denna vilja skall komma till uttryck på det sättet att han
åtar sig att genomgå behandling enligt en för honom utformad plan. I denna plan
skall även anges de villkor som skall gälla för vården, och den tilltalade
skall underkasta sig de föreskrifter som är intagna där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nya bestämmelsen har inte lämnats någon föreskrift om vem som skall
upprätta behandlingsplanen och svara för själva behandlingen. Det har emellertid
fömtsätts att det som regel skall vara organ inom socialtjänsten eller den
allmänna sjukvården. Andra vårdgivare har emellertid inte uteslutits. Beroende
på omständigheterna kan alltså även en enskild vårdgivare, såsom exempelvis en
praktiserande alkoholläkare eller ett enskilt behandlingshem, godtas. I den mån
man från kriminalvårdens sida kan åstadkomma en behandling av här aktuellt slag
inom ramen för egna resurser bör självfallet även detta vara godtagbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag berörde i den allmänna motiveringen torde frågan om kontrakts<br>
vård kunna komma upp på flera olika sätt. Skyddskonsulenten bör ha det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övergripande
ansvaret för den utredning som Iplir aktuell. Initiativet kan Prop. 1986/87:106
emellertid komma från den tilltalade själv eller hans försvarare i samband med
personutredningen i målet. Är han tidigare känd hos frivårdens organ, bör
initiativet naturligtvis också kunna tas av skyddskonsulenlen. På motsvarande
sätt gäller att initiativet ofta kan tänkas komma från organ inom socialtjänsten
eller sjukvården, om den tilltalade redan är föremål för uppmärksamhet av dessa
organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall kan frågan aktualiseras av personundersökaren som i så fall bör
samråda med skyddskonsulenten. Det skall i nu angivna situationer ankomma på
skyddskonsulenten att bedöma om fömtsättningama för kontraktsvård är uppfyllda
med avseende på såväl missbruksproblemens art och omfattning som på
brottslighetens svårhetsgrad. Även åklagaren kan aktualisera frågan om
kontraktsvård. Klart är också att domstolen, om den finner att frågan om
kontrakts vård bör utredas, kan anmoda skyddskonsulenten att undersöka
förutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
hur frågan om kontraktsvård aktualiseras, är det uppenbart att det blir
skyddskonsulenten som på rättsväsendets sida bör ha det övergripande ansvaret
för den utredning som skall göras. I den utredningen bör till en början lämnas
en redovisning av den misstänktes missbmkshistoria och problemens art och
omfattning. Visavi den som skall ansvara för den behandling som ifrågasätts
kommer skyddskonsulenten i detta liksom i andra sammanhang att i första hand ha
en förmedlande roll. Det ankommer på den vårdansvarige att bedöma om behandling
bör ges i de former som här är aktuella, vilket innebär att den vårdansvarige
normalt bör kopplas in pä ett tidigt stadium, bl. a. för att bedöma den
misstänktes vårdbehov och om hans vårdmotivation är av den arten att
skyddstillsyn med föreskrift om en behandlingsplan kan te sig meningsfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har berörts har inte föreskrivits att behandlingsplanen skall manifesteras
i ett "kontrakt". Att så sker anses från många håll ha ett betydande
pedagogiskt värde, men det bör ankomma på den vårdansvarige att bedöma denna
fråga. Vad som från rättsväsendets sida kan fordras i sammanhanget är att en
någorlunda preciserad behandlingsplan upprättas och att den tilltalade
samtycker till att undergå planen. Detta samtycke kan lämnas i skriftlig form,
men det kan naturligtvis också lämnas på annat sätt, t. ex. muntligen inför
rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer också på den vårdansvarige att avgöra enskildheterna i<br>
behandlingsplanen. I det följande lämnas några exempel på sådana punkter<br>
som beroende pä omständigheterna synes kunna tas in i denna.<br>
« Som har angetts i den allmänna motiveringen synes i vart fall när det<br>
gäller narkotikamissbmkare en utfästelse av den misstänkte att hålla<br>
sig drogfri under värdtiden böra ingå i bilden. I den mån särskilda<br>
kontroller - exempelvis genom urin- eller blodprov - är avsedda bör<br>
även detta anges.<br>
# Den beräknade behandlingstiden, som i förekommande fall bör delas<br>
upp i beräknad tid på vårdinstitution och beräknad tid för mera öppen<br>
vård, bör naturligtvis som regel anges. Tiderna behöver inte anges<br>
exakt utan ett visst spelrum bör kunna ges sä att hänsyn kan tas till hur<br>
vården utfaller i praktiken. I planen kan exempelvis anges 4-6 måna-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ders
institutionsvård och 8-12 månaders vård i öppna former. Även i Prop. 1986/87:106
det fallet att kontraktsvården i dess helhet skall bedrivas i form av öppen
vård, exempelvis i form av poliklinisk alkoholvård, bör i kontraktet anges
under hur lång tid behandlingen skall pågå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
I planen bör anges huvudpunkterna i den behandling som skall äga rum. Det kan
röra sig om psykoterapeutisk behandling, social träning, bostads- och arbetsanskaffning
på hemorten etc. Rör det sig om öppen poliklinisk behandling, bör i kontraktet
anges hur ofta den misstänkte skall besöka polikliniken och den behandling som
där skall äga mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>%
I den mån särskilda ordningsregler skall gälla under behandlingstiden bör också
dessa anges. Det kan röra sig om förbud mot innehav av vissa föremål såsom injektionsspmtor,
kanyler samt vapen och andra tillhyggen och en befogenhet för vårdinrättningen
att omhänderta sådana föremål. Ingår institutionsvistelse i planen, synes som
regel de föreskrifter som skall gälla för "permissioner" o. d. böra
anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>«
Om man från huvudmannens sida avser att tillämpa särskilda sanktioner inom
ramen för vården, t. ex. indragning eller senareläggning av permissioner, om
den misstänkte inte har iakttagit ordningsföreskrifterna i anslutning till en
tidigare permission, kan det vara lämpligt att ta in en erinran om detta i
behandlingsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>«
Ibland kan det vara en fördel med ett uttryckligt åtagande från den misstänktes
sida att omedelbart inställa sig vid det behandlingshem som det är i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behandlingsplanen
skall ges in till domstolen och ingå i det underlag som ligger till gmnd för
avgörandet av påföljdsfrågan. Av tidsskäl är det naturligtvis angeläget att en
utredning om eventuell kontraktsvärd inleds på ett så tidigt stadium som
möjligt och att den bedrivs med viss skyndsamhet. Är den misstänkte häktad i
målet, kan dock detta sannolikt sällan hinnas med redan under den vecka från
åtalet inom vilken enligt 45 kap. 14 § rättegångsbalken huvudförhandling
normalt skall hållas. Det angivna lagmmmet ger emellertid domstolen möjlighet
att uppskjuta huvudförhandlingen när detta är nödvändigt. I angelägna fall
synes denna möjlighet böra tas tillvara, varvid naturligtvis den tilltalade bör
höras i saken. Man får dock räkna med att det oftast blir i fall då den
tilltalade är pä fri fot som den nya påföljdsvarianten aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något hinder mot
att tillämpa skyddstillsyn med föreskrift om behandlingsplan i fall då den
misstänkte förnekat gärningen eller bestritt ansvar på annan grund har inte
föreskrivits, men det är givet att det i dessa fall föreligger särskilda svårigheter
att utreda frågan. Samtycker den tilltalade till det, bör dock en utredning
kunna göras även i sådana fall. Både i dessa och andra situationer finns
möjlighet för domstolen att efter en första huvudförhandling skjuta upp
avgörandet och företa målet till fortsatt eller ny huvudförhandling för slutlig
prövning men denna utväg synes böra tillgripas endast i undantagsfall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>28 kap. 3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det av hänsyn till allmän laglydnad prövas oundgängligen erforderligt att
skyddstillsyn förenas med frihetsberövande, må jämte skyddstillsyn dömas till
fängelse i lägst Qorton dagar och högst tre månader.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förhållandena påkallar det, får rätten förordna aU domen på fängelse Prop.
1986/87:106 skall gä i verkställighet utan hinder av att den inte har vunnit
laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är ifall som avses i 1 § fiärde stycket den planerade
behandlingen av avgörande betydelse för att skyddstillsyn bedöms vara en
tillräckligt ingripande påföljd, skall rätten i domslutet ange hur långt
fängelsestraff som skulle ha ådömts, om fängelse i stället hade valts som
påföljd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har utvecklat i den allmänna motiveringen är det
meningen att domstolen - när skyddstillsyn med föreskrift om kontraktsvård ådöms
i stället för fängelse - i domen skall kunna ange längden av det fängelsestraff
som skulle ha ådömts, om fängelse hade valts i stället. En bestämmelse om
detta bör lämpligen placeras i förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningen är alltså att den planerade behandlingen
är av avgörande betydelse för att skyddstillsyn bedöms vara en tillräckligt
ingripande påföljd. I praktiken fömtsätts alltså situationen vara den att
påföljden i annat fall skulle ha blivit fängelse. Regeln har gjorts obligatorisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplysningen om det alternativa fängelsestraffet tjänar i
första hand två syften. Det skall vara vägledande för domstolen, om det i ett
senare skede blir aktuellt att undanröja skyddstillsynen därför att den dömde
inte fullföljer behandlingen i enlighet med sitt åtagande. Dessutom skall den
dömde härigenom på ett påtagligt sätt få veta vad han riskerar i händelse av misskötsamhet.
Förordnandet kan exempelvis formuleras sä att brottsligheten skulle ha
förskyllt sex månaders fängelse om fängelse hade valts som påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i den allmänna motiveringen påpekat att
domstolarna bör vara observanta på att det kan vara lätt att ta till i
överkant, när längden av detta fängelsestraff skall bestämmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnandet avses kunna bli föremål för överklagande. Om
den dömde - eller åklagaren - godtar domen i övrigt men är missnöjd med det
utmätta fängelsestraffet, skall alltså den frågan kunna föras upp till högre
instans. Förbudet mot reformatio in pejus medför att högre rätt i ett sådant
fall på talan av den dömde inte får bestämma ett strängare straff än vad
underrätten har gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap. 5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddstillsyn skall vara förenad med övervakning från
dagen för domen. Rätten får dock förordna att övervakningen skall anstå till
dess domen har vunnit laga kraft mot den dömde. Om domen överklagas, kan högre
rätt förordna att vidare verkställighet inte får äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervakningen skall upphöra utan något särskilt
förordnande när ett år av prövotiden har förflutit, om inte annat följer av fiärde
stycket eller av 7 eller 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har verkställigheten avbmtits till följd av beslut av
högre rätt men döms den tilltalade därefter ändå till skyddstillsyn, skall den
tid under vilken verkställigheten ej ägt rum inte räknas in i prövotiden eller
den tid som anges i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ådöms
skyddstillsyn med stöd av I § fiärde stycket får rätten i domen<br>
förordna om längre övervakningstid än vad som anges i andra stycket.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tiden
får dock inte sättas längre än vad som behövs för att behandlingen Prop.
1986/87:106 skall kunna slutföras och får inte överstiga prövotiden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervakningstiden i anledning av en dom på skyddstillsyn
uppgår normalt till ett år. Den tiden kan framstå som alltför kort i vissa
situationer när skyddstillsyn ådöms i förening med kontrakts vård. Av det
skälet har i förevarande paragraf gjorts ett tillägg av innebörd att domstolen
i här avsedda fall skall kunna förordna om längre övervakningslid, om detta
behövs för att den planerade behandlingen skall kunna slutföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att föreskriva en längre övervakningstid är
avsedd att komma till användning i fall då den dömde som ett led i
kontraktsvården skall vara intagen för behandling i en värdinstitution av något
slag. Som jag tidigare har framhållit kan tiden för denna typ av behandling bli
ganska lång. Under själva institutionsvistelsen kommer den dömde inte att ha
något påtagligt behov av en särskild övervakare vid sidan av den som har
ansvaret för behandlingen. Övervakare skall emellertid ändå utses. Under denna
tid bör lämpligen en tjänsteman inom frivårdsorganisationen förordnas som
övervakare. Uppgiften blir då inte sä mycket att bistå den dömde som att ha
insyn i behandlingen och att vid behov biträda den behandlingsansvarige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När institutionsvistelsen upphör och behandlingen övergår
i öppna former, kan man räkna med att den dömde kommer att vara i behov av stöd
och hjälp av en övervakare. Det är i dessa situationer som den föreslagna
möjligheten till förlängd övervakningstid får praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur lång övervakningstid som bör bestämmas i det enskilda
fallet torde i första hand få bestämmas med utgångspunkt från den planerade
institutionsvistelsens längd. Generellt sett bör man enligt min mening kunna
ha som riktmärke att övervakningen skall pågå under sex månader efter det att
institutionsbehandlingen har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill till slut påpeka att någon föriängning av
övervakningstiden inte bör ske, när kontraktsvården i sin helhet skall bedrivas
i öppna former -exempelvis poliklinisk behandling - eller om
institutionsvistelsen är avsedd att bli kortvarig. 1 sådana fall bör den
övervakningstid på ett år som nu gäller vara fullt tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som föreskrivs i 26 kap. 12-17 §§ skall tillämpas på
motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Rätten skall
dock i domen förordna övervakare, om inte särskilda skäl talar mot det. Vidare
får rätten i domen meddela föreskrifter enligt 26 kap. 15 § första och andra
styckena samt 27 kap. 5 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i 3 § tredje stycket skall i domen alltid
meddelas föreskrift om den behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att
följa. Därvid får även föreskrivas att den som ansvarar för behandlingen skall göra
anmälan till skyddskonsulenten och åklagaren, om den dömde allvarligt
åsidosätter sina åligganden enligt planen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringen innebär att domstolen får möjlighet att även i
samband med en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dom på skyddstillsyn meddela föreskrift av det slag som
avses i förslaget</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till ändring av 27 kap. 5 §.
I själva verket torde'det främst vara vid domar Prop. 1986/87:106 på
skyddstillsyn som sådana föreskrifter får aktualitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
innebörden av en sådan föreskrift får jag hänvisa till vad jag har anfört vid
27 kap. 5 §. En betydelsefull skillnad när föreskrift av aktuellt slag meddelas
vid skyddstillsyn blir emellertid att skyddskonsulenten och
övervakningsnämnden på vanligt sätt har ansvar för övervakningen av att den dömde
fullgör sin skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de föreskrifter som kan meddelas vid skyddstillsyn kan även meddelas i
samband med villkorlig frigivning. På samma sätt som gäller i fråga om de
föreskrifter som avses i andra stycket av förevarande paragraf har jag
emellertid ansett anledning saknas att öppna möjlighet för att låta
föreskrifter av nu aktuellt slag meddelas i samband med villkorlig frigivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fall då skyddstillsyn aktualiseras är redan enligt gällande ordning situationen
den att den tilltalade förklarar sig beredd att undergå viss vård eller annan
behandling enligt ett mer eller mindre detaljerat program som har uppgjorts för
honom. För närvarande meddelas i dessa fall, om skyddstillsyn ådöms, ofta en
särskild föreskrift om behandling, men detta torde inte alltid ske, om
domstolen på goda grunder finner sig kunna utgå från att den tilltalade ändå
kommer att undergå den aktuella behandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya andra stycket tar emellertid inte sikte på sådana fall i allmänhet utan på
den specifika situation som föreligger när domstolen enligt 3 § tredje stycket
i domen skall ange det fängelsestraff som skulle ha ådömts, om den inte hade
stannat för skyddstillsyn med kontraktsvård. Det rör sig alltså om fall där den
planerade behandlingen är av avgörande betydelse för att skyddstillsyn bedöms
vara en tillräckligt ingripande påföljd. I praktiken är det alltså fråga om
fall där påföljden annars skulle ha bestämts till fängelse. För dessa fall
gäller som en obligatorisk regel att domstolen i domen skall meddela föreskrift
om den behandlingsplan som den tilltalade har åtagit sig att följa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniskt
sett kan detta ske genom att själva planen - eller i förekommande fall
värdkontraktet - fogas som bilaga till domen. I själva domslutet kan då föreskrift
meddelas om att den tilltalade i enlighet med eget åtagande skall genomgå
behandling enligt en vid domen fogad plan (eller ett kontrakt). En annan utväg
kan vara att planen identifieras i domen genom angivande av datum, den som
ansvarar för behandlingen etc. Planen synes då inte nödvändigtvis behöva fogas
som bilaga till domen, utan det kan vara tillfyllest att den finns i akten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
stycket kan ytterligare en föreskrift meddelas i de fall som här<br>
avses. Den föreskriften går ut på att den myndighet eller det organ som<br>
svarar för behandlingen skall vara skyldig att anmäla till skyddskonsulen<br>
ten och åklagaren om den dömde allvarligt åsidosätter sina skyldigheter<br>
enligt planen. Bestämmelsen syftar dels till att bryta den sekretess som<br>
eljest kan gälla (jfr 14 kap. 1 § sekretesslagen, 1980:100), dels till att<br>
åstadkomma en snabbare procedur än som är möjlig enligt eljest gällande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ordning,
när det gäller att ingripa vid misskötsamhet från den dömdes sida. Prop.
1986/87:106 Enligt det nuvarande systemet skall uppgift om eventuell misskötsamhet
inhämtas av skyddskonsulenten och av denne anmälas för övervakningsnämnden
samt därvid i första hand ligga till grund för en prövning av om andra åtgärder
som nämnden får vidta bör tillgripas, innan nämnden bedömer om en
framställning bör göras till åklagarmyndigheten om att denna skall väcka talan
om undanröjande av skyddstillsynen. För de speciella fall som det här gäller -
dvs. sådana då fängelse skulle ha ådömts om ej den aktuella behandlingen kunnat
komma till stånd - kan nämligen denna procedur synas alltför långdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock inte obligatoriskt för domstolen att meddela en föreskrift av nu
aktuellt slag i de här avsedda fallen. Exempelvis bör ju en sådan föreskrift
inte meddelas med mindre än att det organ eller den person som skall ansvara
för behandlingen är införstådd med uppgiftsskyldigheten. Meddelas inte någon
föreskrift om sådan uppgiftsskyldighet, åligger det pä vanligt sätt i första hand
skyddskonsulenten att följa utfallet av behandlingen. Frän denna skyldighet
befrias fö. inte konsulenten även om en uppgiftsskyldighet föreskrivs för den
som svarar för behandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har berört i den allmänna motiveringen avses en uppgiftsskyldighet av här
aktuellt slag inte innefatta någon plikt att lämna underrättelse om varje
överträdelse av en behandlingsplan eller det vårdkontrakt som är i fråga.
Underrättelse bör kunna underiåtas vid mera bagatellartade förhållanden. Vid
allvarligare eller upprepade överträdelser måste emellertid uppgift lämnas. Om
den behandlingsansvarige för sin del anser att behandlingen ändå bör fortgå,
bör naturligtvis detta anges när uppgiften lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill tillägga att åklagaren när underrättelse lämnas inte sällan kan ha anledning
att med skyddskonsulenten eller övervakningsnämnden ta upp frågan om att
omhänderta den dömde. Till detta återkommer jag vid 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
kap.8 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Har
den dömde allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att sådana
åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden hos
åklagare göra framställning om att han vid domstol/ör talan om att skyddslillsynen
skall undanröjas. Sådan talan får också väckas, om den dömde i fall som avses i
3 § tredje stycket allvarligt har åsidosatt sina åligganden enligt den
behandlingsplan som gäller för honom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
som avses i första stycket skall anhängiggöras före prövotidens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första styckets första mening har gjorts en del redaktionella ändringar. Någon
ändring i sak är ej avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stycket
har kompletterats med en ny andra mening. I denna ges en<br>
bestämmelse som innebär att åklagaren, om han från den behandlingsan<br>
svarige med stöd av 6 § andra stycket andra meningen har fått en rapport<br>
om att den dömde åsidosätter sina åligganden enligt behandlingsplanen,<br>
har möjlighet att väcka talan om skyddstillsynens undanröjande. I sådana<br>
fall bör det anses föreligga presumtion för att talan skall väckas. Endast i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>undantagsfall - exempelvis om "kontraktsbrottet"
enligt åklagarens be- Prop. 1986/87:106 dömning inte är av allvarlig art och
den dömde har återupptagit behandlingen — bör åklagaren avstå från att väcka
sådan talan som här avses. Självfallet är här den behandlingsansvariges
synpunkter pä frågan av stor betydelse. Åklagaren kan också vid behov inhämta
yttrande från skyddskonsulenten eller övervakningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan kan väckas även om åklagaren på annat sätt än genom
rapport från den vårdansvarige får kännedom om att den dömde har allvarligt
åsidosatt sina åligganden enligt behandlingsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den allmänna motiveringen har erinrats om att åklagarens
- och för övrigt också domstolens - prövning av frågan om undanröjande av
skyddstillsynen bör ske med stor skyndsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap. 9 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undanröjs skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan
påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tas till vad den dömde har
undergått till följd av domen på skyddstillsyn samt till böter eller fängelse
som ådömts enligt 2 eller 3 § eller 34 kap. 6 §. Ifall som här avses får
fängelse ådömas på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har
uppgift som avses i 3 § tredje stycket lämnats i domen skall, om fängelse ådöms,
detta beaktas när straffets längd bestäms.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnas tillräckliga skäl ej föreligga att undanröja
skyddstillsynen, må rätten i stället besluta åtgärd som avses i 7 §. Sådan
åtgärd må ej beslutas efter prövotidens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen ger i sin nuvarande lydelse uttryck för
principen att domstolen - när skyddstillsyn undanröjs på grund av misskötsamhet
och annan påföljd bestäms för brottet - skall ta skälig hänsyn till vad den
dömde har undergått till följd av skyddstillsynsdomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att dessa bestämmelser kompletteras med en
regel om att domstolen i situationer av det här slaget även skall beakta det
alternativa fängelsestraff som enligt vad jag tidigare har anfört i vissa fall
skall anges när domstolen dömer till skyddstillsyn med kontrakts vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet är att den straffmätning som har redovisats i det
tidigare målet i<br>
stor utsträckning skall vara normgivande som utgångspunkt för det fängel<br>
sestraff som bestäms i det nya målet. Det alternativa straffet tjänar ju bl. a.<br>
syftet att den dömde skall veta vad han konkret riskerar i händelse av<br>
misskötsamhet. Meningen är emellertid inte att detta utan vidare skall tas<br>
som utgångspunkt utan en bedömning av omständigheterna i det särskilda<br>
fallet måste alltid göras. Vidare gäller att domstolen på sedvanligt sätt skall<br>
ta hänsyn Ull vad den dömde har undergått till följd av "kontraktsvårdsdo-<br>
men". Det blir med andra ord inte fråga om en direkt avräkning av<br>
behandlingstiden mot det alternativa fängelsestraffet. Hänsyn måste också<br>
tas till hur ingripande den behandling har varit som den dömde har under<br>
kastat sig. I sakens natur ligger givetvis också att ju mera av behandlingen<br>
som har klarats av, desto större avräkning skall ske. Rör det sig om ett<br>
snabbt och grovt återfall i missbmk bör dock som jag ser det ingen eller<br>
endast en obetydlig avräkning göras. Det ligger dock i sakens natur att</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>domstolen
inte bör döma ut ett längre straff än det som har satts ut i den Prop.
1986/87:106 förra domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några ytterligare regler torde inte behövas för domstolens
prövning med anledning av en talan av nu berört slag. Erfarenheten visar att de
praktiska fallen kan förutsättas bli så skiftande att utrymme här som eljest
måste lämnas för en bedömning av de omständigheter som föreligger i det särskilda
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tillägg av det slag som jag här föreslår bör göras
även i 34 kap. 6 § tredje stycket som behandlar det fallet att skyddstillsyn
undanröjs på grund av ny eller nyupptäckt brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap. 11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppkommer fråga om att undanröja skyddstillsynen eller att
vidta åtgärd som avses i 7 § eller åtgärd för att den dömde skall underkasta
sig vård eller behandling, eller har den dömde undandragit sig övervakningen,
får övervakningsnämnden eller domstol vid vilken föres talan enligt 8 §, om
omständigheterna föranleder det, förordna att den dömde skall på lämpligt sätt
omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut skall omprövas
så ofta anledning till det föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än
en vecka. Om det finns synneriiga skäl, får dock genom nytt beslut förordnas
att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År den dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut
att skyddstillsynen skall undanröjas, får den förordna att han skall vara
omhändertagen till dess beslutet vinner laga kraft.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter prövotidens utgång får den omhändertagne inte kvarhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i den allmänna motiveringen påpekat att det ofta
kan finnas skäl att omhänderta den dömde, när fråga uppkommer om att på grund
av misskötsamhet undanröja en skyddstillsyn som är förenad med kontrakts-värd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Initiativet till omhändertagandet kan tas av åklagaren
genom en kontakt med skyddskonsulenten när en anmälan som avses i 28 kap. 6 §
andra stycket andra meningen har kommit honom till hända. Men skyddskonsulenten
- som enligt förslaget också blir underrättad när anmälan görs till åklagaren -
kan naturligtvis själv ta initiativ till att frågan om omhändertagande
aktualiseras hos övervakningsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om omhändertagande kan alltså fattas av
övervakningsnämnden eller, i brådskande fall, av dess ordförande. Är frågan om
omhändertagande aktuell, när åklagaren väcker talan enligt 8 §, eller blir
frågan aktuell, när sådan talan väckts, kan även domstolen besluta om
omhändertagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har omhändertagits får inte kvarhållas längre tid
än en vecka,<br>
men om det finns synnerliga skäl får tiden förlängas med ytterligare högst<br>
en vecka. Om den dömde har återfallit i missbmk eller om det alternativa<br>
fängelsestraff som har angivits i skyddstillsynsdomen avser en betydande<br>
tid, torde det i allmänhet föreligga sådana synneriiga skäl som avses i<br>
paragrafen.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom det här inte blir fråga om några mer omfattande
utredningar, Prop. 1986/87:106 bör domstolens prövning av åklagarens talan
kunna ske under den tid som den dömde sålunda är omhändertagen. För att
säkerställa en effektiv verkställighet av domstolens beslut att undanröja
skyddstillsynen och bestämma påföljden till fängelse föreslås att domstolen
skall fä en möjlighet att förordna att den dömde skall vara omhändertagen även
under tiden till dess att beslutet vinner laga kraft. Denna möjlighet avses
inte bli begränsad till kontraktsvårdsfallen utan bör kunna användas även i
andra fall, när domstol undanröjer skyddstillsyn med tillämpning av 28 kap. 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnanden av nu berört slag bör inte meddelas
rutinmässigt utan bara när det finns skäl för det, exempelvis om det finns risk
för att den dömde återfaller i allvarligt missbruk eller om det finns skäl att
anta att han kommer att undandra sig verkställigheten av det beslutade
fängelsestraffet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omhändertagande behöver inte tillgripas, om den dömde har
begått nya brott efter det att kontraktsvärden påbörjades och det föreligger
häktningsskäl. I sådana fall bör i stället de straffprocessuella tvångsmedlen
anhållande och häktning användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 kap. 5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dömes någon till fängelse på viss tid eller förordnar
rätten, med tillämpning av 34 kap. 1 § 1, att sådan påföljd skall avse
ytterligare brott, och har den dömde med anledning av misstanke om brott, som
prövats genom dom i målet, under en sammanhängande tid av minst tjugofyra
timmar varit berövad friheten som anhållen, häktad eller intagen på rättspsykiatrisk
klinik enligt 9 § lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål,
skall tiden för frihetsberövandet, till den del dämnder icke samtidigt skett
verkställighet av dom i annat mål, anses som tid under vilken den ådömda
påföljden verkställts i anstalt. Domstolen skall i domen angiva det antal dagar
påföljden skall anses verkställd. Är den tid varmed ådömt fängelse överstiger frihetsberövandet
ringa, må förordnas att fängelsestraffet skall anses helt verkställt genom frihetsberövandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undanröjes villkorlig dom eller skyddstillsyn och dömes i
stället till fängelse på viss tid, äger, i den mån tillgodoräknande inte skett
enligt första eller tredje stycket, första stycket tillämpning även i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/. frihetsberövande som föregått den villkorliga domen
eller domen på skyddstillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. frihetsberövande som föregått dom genom vilken
förordnats att den<br>
villkorliga domen eller skyddstillsynen skall avse även ytterligare brott<br>
samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. sådant omhändertagande som avses i 28 kap. 11 § tredje
stycket.<br>
Dömes någon till böter och har han med anledning av misstanke om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brott, som prövats genom dom i målet, varit berövad
friheten på sätt som angives i första stycket, må förordnas att påföljden skall
anses helt eller delvis verkställd genom frihetsberövandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafen föreslås ett tillägg som innebär att reglerna
i 33 kap. BrB om<br>
tillgodoräknande av tid för frihetsberövande blir tillämpliga även på sådant<br>
omhändertagande som har förekommit efter det att beslut har meddelats<br>
om att skyddstillsyn skall undanröjas och ersättas med fängelse. Bestäm-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>melsen tar alltså sikte på
fall där domstolen använt sig av möjligheten att Prop. 1986/87:106 förordna
att den dömde skall vara omhändertagen till dess att undanröjandebeslutet
vinner laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådan
avräkning som här avses kan bli aktuell i två situationer, vilka båda
förutsätter att undanröjandebeslutet överklagas. Det ena fallet uppkommer, när
underrätt förordnat att den dömde skall vara omhändertagen till dess att
undanröjandebeslutet vinner laga kraft och överrätt fastställer det sistnämnda
beslutet. Överrätten skall i en sådan situation förordna om avräkning av den
tid som den dömde har varit omhändertagen i enlighet med underrättens
förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra fallet då avräkning enligt förevarande bestämmelser kan bli aktuell är då
skyddstillsynen undanröjs i ett senare förfarande. Har underrätt beslutat att
undanröja skyddstillsyn och förordnat att den dömde skall vara omhändertagen
till dess beslutet vinner laga kraft och ändrar överrätt undanröjandebeslutet,
skall tiden för omhändertagandet i princip avräknas. Detta kan dock bara ske,
om skyddstillsynen undanröjs i ett nytt förfarande. I en sådan situation
åligger det alltså även underrätt att förordna om avräkning av tiden för
omhändertagande i det förra målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
erinrar om att tid för omhändertagande som har föregått undanröjandebeslutet
inte skall avräknas. Jag hänvisar i den delen till vad jag har anfört i den
allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
föreslås samtidigt få en annan redaktionell utformning som syftar till att göra
den mer överskådlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33
kap. 7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
någon börjat undergå fängelse och dömes han i högre rätt i stället till annan i
5 § första eller tredje stycket angiven påföljd, äger vad där är föreskrivet om
tillgodoräknande av tid för frihetsberövande motsvarande tillämpning i fråga om
tid under vilken verkställighet sålunda skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undanröjes
villkorlig dom eller skyddstillsyn och dömes i stället till fängelse på viss
tid, äger första stycket motsvarande tillämpning i fråga om tid varunder
verkställighet skett på gmnd av dom i det mål vari den villkorliga domen eller
domen på skyddstillsyn slutligen meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
föreslås bli upphävd. Den infördes urspmngligen främst med sikte på vissa
situationer i samband med ungdomsfängelse och internering. Sedan dessa
påföljder numera avskaffats, har paragrafen föriorat det mesta av sin praktiska
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket gäller det fallet att någon har börjat undergå fängelse och därefter av
högre rätt döms till böter som - efter disciplinstraffets avskaffande - är den
enda påföljd som anges i 5 § tredje stycket. Bestämmelsen innehåller dämtöver
en hänvisning till 5 § första stycket vilken dock numera saknar betydelse
eftersom fängelse är den enda påföljd som anges där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
någon som har påbörjat verkställigheten av ett fängelsestraff senare i<br>
högre rätt döms till böter för samma brottslighet torde vara mycket säll<br>
synt. Det kan dock förekomma om domen avser fängelse enligt 28 kap. 3 §<br>
BrB eller om den dömde har avgett nöjdförklaring men domen ändå kom<br>
mer upp för prövning i högre rätt. Förevarande bestämmelse innebär att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>domstolen
i ett fall av detta slag får förordna ätt ett utdömt bötesstraff skall Prop.
1986/87:106 anses helt eller delvis verkställt genom den verkställighet som har
ägt mm. Samma situation är emellertid också reglerad i 2 § lagen (1974:515) om ersättning
vid frihetsinskränkning. Enligt vad som anges där har den som har undergått
fängelse rätt till ersättning av staten för frihetsinskränkningen, om efter
fullföljd av talan fängelsestraffet undanröjs och en mindre ingripande påföljd ådöms.
Den sistnämnda möjligheten torde vara fullt tillräcklig i de mycket sällsynta
fall som här avses och bestämmelsen i första stycket kan sålunda avvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket tar i första hand sikte på det fallet att någon påbörjat verkställighet
av ett fängelsestraff och därefter i stället döms, inte till böter, utan till
villkorlig dom eller skyddstillsyn. På motsvarande sätt som enligt 5 § andra
stycket skall verkställigheten då tillgodoräknas först om den villkorliga domen
eller skyddstillsynen undanröjes och det i stället döms till fängelse på viss
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bestämmelsen kan två invändningar riktas. För det första innebär
bestämmelsen enligt sin ordalydelse att all verkställighet av fängelsestraff
som skett på grund av domen i det mål vari den villkorliga domen eller
skyddstillsynen slutligen meddelades skall avräknas. Det får då till följd att
tillgodoräknande formellt skall ske, om domstolen i det förra målet med stöd av
I kap. 6 § andra stycket BrB vid sidan av den villkorliga domen eller
skyddstillsynen har dömt särskilt till fängelse för exempelvis rattfylleri. En
sådan tillämpning har inte varit avsedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra står bestämmelsen i viss motsättning till reglerna i 34 kap. 6 §
tredje stycket BrB (jämför även 28 kap. 9 §). Sålunda innebär bestämmelsen bl.
a. att verkställigheten av ett fängelsestraff som ådöms enligt 28 kap. 3 § BrB
skall tillgodoräknas, om skyddstillsynen undanröjs och det i stället döms till
fängelse. Enligt 34 kap. 6 § tredje stycket BrB är domstolen i en sådan
situation ålagd att vid straffets bestämmande ta skälig hänsyn till bl. a. vad
den dömde har avtjänat av fängelse som ådöms enligt 28 kap. 3 § BrB. Om ett
fullständigt tillgodoräknande skall ske enligt förevarande bestämmelse, finns
det uppenbarligen inget utrymme för att ta ytterligare hänsyn till fängelsestraffet.
Även den här bestämmelsen kan sålunda undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34
kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den tidigare ådömda påföljden skyddstillsyn, får rätten vid tillämpning av 1 §
I, om det anses påkallat för den tilltalades tillrättaförande eller av hänsyn
till allmän laglydnad, även döma till dagsböter, högst etthundraåttio, vare
sig böter har föreskrivits för brottet eller ej. Är fängelse föreskrivet för
det nya brottet och prövas frihetsberövande oundgängligen erforderiigt av
hänsyn till allmän laglydnad, får rätten i stället för att döma till böter döma
till fängelse enligt 28 kap. 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpas
1 § I eller 2, må rätten besluta åtgärd som avses i 28 kap. 9 § eller förlänga prövotiden
till högst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Döms
den tilltalade med tillämpning av I § 3 till fängelse, skall när<br>
straffets längd bestäms skälig hänsyn tas till vad han har undergått till<br>
följd av domen på skyddstillsyn och till vad han har avtjänat av fängelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som ådömts
enligt första stycket eller 28 kap. 3 § liksom till böter som Prop.
1986/87:106 ådömts enligt första stycket eller 28 kap. 2 §. I fall som här
avses får fängelse ådömas på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet.
Har uppgift som avses i 28 kap. 3 § tredje stycket lämnats i domen skall, om
fängelse ådöms, detta beaktas när straffels längd bestäms.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fängelse enligt första stycket må ej ådömas och beslut
enligt andra stycket eller beslut om undanröjande av skyddstillsyn må ej
meddelas, med mindre fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller
erhållit del av åtal före prövotidens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom en del redaktionella justeringar föreslås det
tillägg som framgår av sista meningen i tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna bestämmelsen har sin motsvarighet i
förslaget till ändring av 28 kap. 9 § och jag hänvisar till vad jag har anfört
i anslutning till den bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap.3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om åtgärd enligt 27 kap. 5 § tredje stycket eller 6
§ upptages av den rätt som först avgjort det mål vari meddelats villkorlig dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan enligt 28 kap. 8 § väcks vid tingsrätt, inom vars
område den övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam,
eller vid den rätt som först avgjort det mål vari skyddstillsyn ådömts.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål som avses i denna paragraf må ock upptagas av domstol,
där brottmål mot den dömde är anhängigt, eller av rätten i den ort, där den
dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen
samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämndemän skall deltaga vid underrätts avgörande av fråga,
som avses i 2 § eller i 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 10 § andra
stycket eller 18 §. Detsamma skall gälla i fråga om undanröjande av påföljd
enligt 34 kap. 1 § 3, förverkande av villkorligt medgiven frihet eller annan
åtgärd enligt 34 kap. 4 § samt åtgärd enligt 34 kap. 5 § tredje stycket eller
34 kap. 6 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid avgörande av fråga, som avses i 27 kap. 5 § tredje
stycket eller 28 kap. 11 § första och andra stycket, är underrätt domför med en
lagfaren domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap. 8 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om åtgärd enligt 2 § eller 27 kap. 5 § tredje
stycket eller 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 10 § andra stycket skall underrätt
lämna den dömde tillfälle att yttra sig. Begär han att bliva muntligen hörd,
skall tillfälle därtill beredas honom. I mål om åtgärd enligt 34 kap. 18 §
skall den dömde lämnas tillfälle att yttra sig där så är möjligt. Rättens
avgörande av saken sker genom beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd enligt 28 kap. 11 första och andra stycket får
beslutas utan att<br>
tillfälle bereds den dömde att yttra sig.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap. 9 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättens beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § tredje
stycket, 28 kap. 11 § första och andra stycket eller 34 kap. 10 § andra stycket
eller 18 § länder omedelbart till efterrättelse om ej annorlunda förordnas.
Detsamma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 4, 5
eller 6 § angående föreskrifter, övervakning eller prövotid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringarna i 38 kap. BrB är enbart av redaktionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård
i anstalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan en intagen genom vistelse utanför anstalt bli föremål
för särskilda åtgärder som kan antas underlätta hans anpassning i samhället,
kan han medges att för sådant ändamål vistas utanför anstalten under lämplig
tid, om särskilda skäl föreligger. Därvid skall särskilt beaktas om den intagne
behöver vård eller annan behandling mot missbruk av beroendeframkallande
medel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vistelse utom anstalt för vård eller behandling bör inte
påbörjas så tidigt att den planerade vård- eller behandlingstiden blir kortare
än den beräknade återstående verkställighetstiden. För vistelsen skall ställas
de villkor som kan anses erforderliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller ej en intagen som avses i 7 § tredje
stycket och som är placerad i sluten riksanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kompletteringen av paragrafen är som nämnts tidigare
avsedd att ge stöd åt den pågående utveckling av det s. k. 34 §-institutet som
innebär att detta institut fortlöpande kommer till ökad användning samt att
vistelserna utanför anstalt påbörjas tidigare än vad som sker i dag. Enligt
statistik från kriminalvårdsstyrelsen bedömdes 61 % av de intagna i anstalt den
1 april 1986 som alkohol- och/eller narkotikamissbrukare. Med hänsyn till att
det alltså här rör sig om ett stort antal intagna, drygt 2 000 personer, finns
det enligt min mening ett betydande utrymme för en ökning av antalet 34 §-pla-ceringar.
Den nya föreskriften om att den intagnes behov av vård eller behandling mot
missbruk av beroendeframkallande medel skall särskilt beaktas då medgivande
enligt 34 § KvaL övervägs, bör få till följd att kriminalvårdens personal
intensifierar sina strävanden att förbereda 34 §-placeringar. Jag vill dock
betona att det är av stor vikt att den intagnes behov noga utreds och
dokumenteras, så att de beslutande organen kan fatta så väl underbyggda beslut
som möjligt. Över huvud taget är det av största vikt att 34 §- placeringarna
förbereds väl. Härigenom ökar också förutsättningarna för att den intagne
fullföljer den planerade vistelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det sedan gäller föreskriften om den tidigaste
tidpunkten för påbör<br>
jande av 34 §-vistelse för vård eller behandling gäller den närmast vad jag<br>
vill beteckna som normalfallen. Detta innebär att det finns ett visst utrym<br>
me för avvikelse från bestämmelsen. Så t. ex, bör även i fortsättningen<br>
34 §-vistelse i vissa fall kunna medges intagen som under anstaltstiden<br>
genomgår någon form av missbrukarvård och som ett led i denna har</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behov av vistelse utanför
anstalt för deltagande i t. ex. utbildningsverk- Prop. 1986/87:106 samhet
eller liknande med anknytning till drogfrågor. Något uttryckligt krav på
samtycke till vård och behandling har inte skrivits in i paragrafen. Ett sådant
krav får generellt anses gälla för vård- och behandlingsåtgärder under
verkställighet av fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1948:804) om införande
av nya rättegångsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Har
någon genom dom, som får verkställas, trots att den inte äger laga kraft, dömts
till straff eller annan påföljd för brott och är han för sådan verkställighet
intagen i kriminalvårdsanstalt, skall han vid fullföljd av talan i målet anses
som häktad för brottet. Detsamma gäller ifråga om den som är omhändertagen
enligt 28 kap. </span></i><i><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>§ brottsbalken. Vad i nya rättegångsbalken är
föreskrivet angående brottmål skall, om inte annat är föreskrivet, i
tillämpliga delar gälla, då mot någon, som blivit dömd för brott, vid domstol
inleds förfarande, som avser undanröjande av påföljd och ådömande av annan
påföljd för brott eller som avser annan åtgärd i fråga om ådömd påföljd; är han
intagen i anstalt som avses i första stycket, skall han anses som häktad för
brottet. Har offentlig försvarare förordnats för den dömde, skall ersättning
till försvararen alltid betalas av staten. Även kostnad för annan rättshjälp åt
den dömde skall betalas av staten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslagna tillägget i första stycket innebär att även den som är omhändertagen
enligt 28 kap. 11 § brottsbalken vid fullföljd av talan mot beslutet att
ersätta skyddstillsynen med fängelse skall anses som häktad för det brott som
avses i beslutet. Ändringen syftar till att säkerställa en snabb handläggning
av dessa mål i överrätt. - Samtidigt föreslås en del redaktionella justeringar
i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:202) om beräkning
av strafftid m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga om den som är omhändertagen enligt
28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken eller som undergår fängelse eller på
annan gmnd är intagen i kriminalvårdsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
syftar till att göra reglerna om nöjdförklaring tillämpliga även i de fall då
den dömde enligt domstolens förordnande är omhändertagen efter det att beslut
om undanröjande av skyddstillsyn har meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
erinrar om att jag i det föregående har föreslagit en bestämmelse om<br>
att den som är omhändertagen på angivet sätt skall behandlas som om han<br>
vore häktad och att det redan enligt nuvarande lydelse av 1 § kungörelsen<br>
(1964:635) ang, underrättelse om dom i vissa brottmål m.m. följer att<br>
domstolen skall sända beslutet eller bevis om utgången i målet till förestån<br>
daren för häktet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>9§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den som skall undergå fängelse häktad, omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje
stycket brottsbalken eller intagen i kriminalvårdsanstalt för undergående av
påföljd i annat mål när domen får verkställas, skall styresmannen vid den
kriminalvårdsanstalt där han är intagen eller föreståndaren för det häkte eller
chefen för den rättspsykiatriska klinik där han förvaras omedelbart befordra
domen till verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaras
den som är häktad i målet ej i kriminalvårdsanstalt, skall han för
verkställighet förpassas till sådan anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den dömde häktad i annat mål när domen får verkställas och förvaras han ej i kriminalvårdsanstah,
får verkställigheten påbörjas där han förvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
verkställighet av fängelse räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller
omhändertagen enligt 28 kap. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-family:Verdana'>§ tredje stycket brottsbalken eller på
annan gmnd intagen i kriminalvårdsanstalt, från den dag då domen får verkställas
och i annat fall från den dag då den dömde enligt 10 § intages i allmänt häkte
eller kriminalvårdsanstah eller omhändertages av poHsmyn-dighet för
förpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tid,
under vilken den dömde hållits i häkte i målet eller varit omhändertagen
enligt 28 kap. II § tredje stycket brottsbalken efter det att slutlig dom eller
beslut däri meddelades, skall räknas som tid vamnder straffet verkställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna tilläggen till 9 och 19 §§ innebär att den som är omhändertagen
efter det att beslut om undanröjande av skyddstillsyn har meddelats i fråga om
avräkning av tid för frihetsberövande skall jämställas med den som är häktad.
Av skäl som jag har berört i den allmänna motiveringen skall avräkning ske
enbart av omhändertagandetid som löper efter det att beslutet om undanröjande
av skyddstillsynen meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen
av häktade och anhållna m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i denna lag om häktad har motsvarande tillämpning på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. den
som har anhållits eller gripits på gmnd av misstanke om brott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. den
som har intagits i häkte eller polisarrest för förpassning till<br>
kriminalvårdsanstalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>den som har tillfälligt
placerats i häkte med stöd av 23 § tredje stycket, 43 § första stycket tredje
meningen eller 50 § tredje meningen lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>den som har
omhändertagits enligt 28 kap. </span></i><i><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>§ tredje stycket
brottsbalken i avvaktan på att beslut om undanröjande av skyddstillsyn vinner laga
kraft.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag tillämpas inte på barn som gripits enligt 16 § lagen (1964:167) med
särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här föreslagna ändringen innebär att den, som enligt domstols Prop. 1986/87:106
förordnande skall vara omhändertagen i avvaktan på att beslut om undanröjande
av skyddstillsyn vinner laga kraft, skall behandlas som om han vore häktad i
målet. Det innebär bl. a. att han skall förvaras i allmänt häkte och får till
följd att föreståndaren för häktet blir behörig att ta emot nöjdförklaring
avseende det fängelsestraff som har ersatt den tidigare skyddstillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
gäller enbart i fråga om omhändertaganden som äger mm efter det att beslut om
undanröjande av skyddstillsyn har meddelats. När det gäller omhändertaganden
som sker dessförinnan föreslås ingen ändring, vilket innebär att den
omhändertagne vanligtvis kommer att förvaras i polisarrest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1946:804) om införande av nya rättegångsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:202) om beräkning av strafftid m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1987-02-11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
justitierådet Knutsson, f d. justitierädet Sterzel, regeringsrådet Tottie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 1987 har regeringen på
hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:202) om beräkning av strafftid m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Ulf Berg. Förslagen föranleder följande
yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>27
kap. 5 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
har anfört övertygande skäl för sin slutsats, att samhällstjänst inte bör
införas nu som en generellt inriktad påföljd men att det kan bli anledning att
ta upp saken på nytt, om de erfarenheter som görs i Danmark och Norge skulle
motivera det. Med frågan om samhällstjänst sammanhänger, såsom särskilt
framhålls i remissen, förslaget om att ge domstol befogenhet att i samband med
skyddstillsyn eller villkorlig dom ålägga den dömde att utföra ett arbete som
är direkt relaterat till brottet och som i princip syftar till att avhjälpa den
skada som har vållats genom detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har förståelse för de synpunkter som anförs för att öppna en sådan möjlighet. Den
skulle få sin främsta betydelse i fråga om unga lagöverträdare som gör sig
skyldiga till skadegörelse och liknande. Normalt blir emellertid i sådana fall
påföljden inte skyddstillsyn eller villkorlig dom utan böter. Det framhålls
också i remissen att det mest effektiva sättet att genomföra den diskuterade
ordningen skulle vara att koppla samman ett åläggande för den dömde med
reglerna om åtalsunderlåtelse. Frågan om en sådan ordning utreds för
närvarande; ett förslag avses inom kort bli remitterat i form av en
departementspromemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det hade enligt lagrådets
mening varit en bestämd fördel, om ämnet<br>
hade tagits upp i sin helhet i ett sammanhang. De bestämmelser som nu<br>
föreslås kan fömtses få en ganska ringa betydelse i praktiken. Deras<br>
avfattning kan emellertid ge intrycket att de syftar längre än som i själva<br>
verket avses. De kommer enligt sin ordalydelse att bli tillämpliga på varje<br>
brott som medfört skada på egendom eller "annan skada". Det sägs i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>remissen, att ett arbetsåläggande
av förevarande slag uppenbarligen ibland Prop. 1986/87:106 kan vara en
adekvat åtgärd även vid annan kriminalitet än skadegörelse etc. Lagrådet har
emellertid svårt att se att det kan röra sig om mera än enstaka fall. Närmast
torde det, såsom anförs i specialmotiveringen, kunna bli fråga om vissa
stöldbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvekan
inställer sig också inför bestämningen av det arbete som skall kunna åläggas
den dömde. För att få in även andra brott än skadegörelse och liknande saml
fall, där skadan redan hunnit repareras, har remissen använt en så allmän
formulering som att arbetet "annars i belysning av brottets och skadans
art framstår som lämpligt". Avfattningen leder tanken närmare
samhällstjänst i vanlig mening än som är avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
begränsning ligger i att arbetet alltid skall avse att biträda den skadelidande
och att dennes samtycke skall erfordras. Emellertid måste man, som
departementschefen framhåller, iaktta stor försiktighet dä det gäller enskilda
målsägande med tanke på risken för repressalier gentemot den dömde. Huvudfallet
torde bli att arbetsskyldighet föreskrivs gentemot statliga och kommunala
organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
invändningar leder närmast till bedömningen, att det hade varit bättre med en
specialreglering som mera direkt och konkret tagit sikte på de fall som
faktiskt åsyftas, om nu inte saken anses kunna anstå tills ett fullständigt
förslag kan läggas fram. Lagrådet har emellertid stannat för att inte motsätta
sig att någonting görs redan nu på grundval av remissens förslag, närmast på
försök. Lagtexten bör emellertid stramas upp. Det är framför allt mot avfattningen
av det inledande rekvisitet och den avslutande bestämningen av arbetets art i
första meningen som invändningar kan riktas. En bättre lösning synes vara att
låta båda utgå och i stället tala om att avhjälpa eller begränsa skada
"som har uppkommit genom hans brott eller annan, liknande
brottslighet". En saklig skillnad skulle följa av denna avfattning
såtillvida, att arbetsåläggande skulle knytas närmare till brott som innefattar
skadegörelse. Enligt lagrådets mening är detta en fördel med hänsyn till
förslagets syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
tredje stycket anmärker lagråder att den föreslagna ändringen avses vara
redaktionell och inte saklig. Detta kommer till bättre uttryck om det utsägs
att föreskrift får ändras eller upphävas "när det finns skäl till
det". I praktiken får domstolarna naturligtvis beakta, att sådana
ändringar inte rubbar påföljdsbestämningen som sådan. Vad som avses är närmast
jämkningar av praktisk art, jämförbara med dem som kan ifrågakomma beträffande
ersättningsskyldighetens fullgörande enligt första stycket. Några nya betungande
föreskrifter skall inte kunna ifrågakomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de av lagrådet föreslagna ändringarna skulle paragrafens andra och tredje
stycken få följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
det bedöms vara ägnat att främja den dömdes anpassning i samhället, får rätten
föreskriva att denne på tid och sätt som anges i domen skall biträda den
skadelidande med visst arbete, som syftar till att avhjälpa eller begränsa
skada på egendom osm har uppkommit genom hans brott eller annan, liknande
brottslighet. Sådan föreskrift får meddelas endast med den skadelidandes
samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrift
som avses i första eller andra stycket får ändras eller upphä-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vas
efter ansökan av åklagare eller den dömde, när det finns skäl till det."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>28 kap. 3 §</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motiveringen anges två syften såsom de viktigaste bakom förslaget att rätten i
domslutet skall ange hur långt fängelsestraff som skulle ha ådömts, om fängelse
i stället hade valts som påföljd. Dels skall upplysningen vara vägledande för
domstolen, om det senare blir aktuellt att undanröja skyddstillsynen. Dels
skall den dömde få veta vad han riskerar i händelse av misskötsamhet. Vad
rätten uttalat kommer enligt förslaget att kunna överklagas till högre instans
utan att talan samtidigt behöver föras mot domen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
alternativa fängelsestraffet kommer emellertid normalt aldrig att dömas ut för
brottsligheten i fråga. Domstolen är nämligen inte bunden därav vid ett
undanröjande och den dömde kan följaktligen inte med säkerhet veta vad han
riskerar om han inte sköter sig. Tvärtom sägs i det föreslagna tillägget till 9
§ blott att straffet skall "beaktas" när vid ett undanröjande
fängelse skall ådömas. Av motiven framgår att det alternativa fängelsestraffet
kan tänkas bli utdömt utan avräkning bara vid ett snabbt och grovt återfall i missbmk.
Givetvis kommer straffmätningen då att kunna överklagas i vanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
vill inte motsätta sig en föreskrift om att upplysning skall lämnas om det
fängelsestraff som domstolen anser att brottsligheten i och för sig förskyller.
Det största värdet härav torde ligga i den psykologiska betydelse som
upplysningen kan få för den dömde. Däremot finns det knappast anledning att
detta för framtiden enbart vägledande uttalande skall kunna bli föremål för
särskilt överklagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
enkelt sätt att bibehålla föreskriften utan att ge den sken av att betyda mer
än vad som i realiteten är fallet är att låta upplysningen om det alternativa
fängelsestraffet lämnas i domskälen och inte i domslutet. Då följer automatiskt
att uttalandet som sådant inte är överklagbart. Om talan fullföljs mot domen på
skyddstillsyn kan självfallet högre rätt göra en ny bedömning också av frågan
om det alternativa fängelsestraffets längd. Genom särskilda föreskrifter om de
underrättelser som skall utgå, när en dom på skyddstillsyn med frivilligt
antagen behandlingsplan har meddelats, kan man tillse att upplysning om det
alternativa fängelsestraffet alltid kommer att lämnas den dömde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda föreslår lagrådet att ordet "domslutet" i det
nya tredje stycket byts ut mot "domskälen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28
kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
hänvisningen till 26 kap. 16 § följer att övervakningsnämnd kan ändra<br>
eller upphäva meddelade föreskrifter och även meddela nya föreskrifter.<br>
Denna befogenhet torde avse sädana föreskrifter som anges i 26 kap, 15 §,<br>
Nämnden bör emellertid också ha möjlighet att ändra eller upphäva en<br>
föreskrift enligt 27 kap. 5 § andra stycket (jfr sista stycket i paragrafen).<br>
Däremot bör den inte kunna meddela någon ny sådan föreskrift. Lagrådet<br>
föreslår att till första stycket av förevarande paragraf fogas en mening av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>följande lydelse:
"Övervakningsnämnden får ändra eller upphäva en före- Prop.
1986/87:106 skrift av sistnämnda slag när det finns skäl till det."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>34
kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den som har dömts till skyddstillsyn fålls till ansvar för ytterligare brott
kan domstolen enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 förordna att skyddstillsynen
skall avse även det eller de nya brotten. Domstolen kan också enligt samma lagmm,
punkt 2 låta skyddstillsynen bestå och döma särskilt till påföljd för den nya
brottsligheten. Väljs något av dessa alternativ har domstolen enligt 6 § andra
stycket möjlighet att samtidigt meddela nya föreskrifter, exempelvis om att den
dömde skall följa en upprättad behandlingsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en föreskrift av detta slag meddelas synes det, under de fömtsättningar som
anges i det föreslagna nya tredje stycket i 28 kap. 3 §, böra åligga domstolen
att i domen lämna en sådan uppgift om fängelsestraff som föreskrivs där.
Straffet bör avse hela den brottslighet som omfattas av skyddstillsynsdomen
eller med andra ord det straff som skulle ha dömts ut, om domstolen i stället
hade valt att undanröja skyddstillsynen och döma till fängelse för den
sammanlagda brottsligheten. Vidare bör domstolen kunna föreskriva om
rapporteringsskyldighet enligt 28 kap. 6 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
regeln i 34 kap. 1 § första stycket 1 tillämpas i anslutning till en skyddstillsynsdom,
där uppgift om fängelsestraff har lämnats enligt 28 kap, 3 § tredje stycket,
bör det vara möjligt för domstolen att ändra denna uppgift med hänsyn till den
nya brottslighten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning till det anförda föreslår lagrådet att till 34 kap. 6 § andra
stycket fogas en andra mening av följande lydelse: "Har den dömde åtagit
sig att följa en sådan behandlingsplan som avses i 28 kap. 1 § fjärde stycket,
tillämpas även 28 kap. 3 § tredje stycket och 6 § andra stycket."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
lämnas utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Feldt, ordförande, statsråden Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström,
Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Göransson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändring i brottsbalken m. m. (s. k.
kontraktsvård m. m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om ändring i broUsbalken m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
27 kap. 5 § brottsbalken föreslås enligt remissen bestämmelser som innebär att
domstolen, när den dömer till villkorlig dom, skall kunna meddela en föreskrift
om att den dömde skall biträda målsäganden med arbete, som syftar till att
avhjälpa eller begränsa den skada som har vållats genom brottet eller som
annars i belysning av brottets eller skadans art framstår som lämpligt. Enligt
det föreslagna tillägget till 28 kap. 6 § första stycket avses en sådan
föreskrift kunna meddelas även vid dom på skyddstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har förordat bl. a. att bestämmelsen utformas så att en föreskrift av detta
slag skall få åläggas enbart för att avhjälpa skada på egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med de aktuella föreskrifterna är - som framhölls i remissprotokollet - i
första hand av pedagogisk art. Klart är också att dessa i första hand är
avpassade för fall dä egendom har förstörts eller skadats till följd av brottet
och det framstår som lämpligt att gärningsmannen åläggs att ställa till rätta
efter sig. Möjligheten att tillämpa den även vid andra skador än rena
egendomsskador uteslöts emellertid inte. Tanken var dock naturligtvis inte att
t. ex. en tjuv skulle kunna åläggas att hos målsäganden arbeta in värdet av vad
som stulits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 5 februari 1987.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan hålla med lagrådet om att den i remissprotokollet föreslagna Prop.
1986/87:106 lydelsen efter orden kan leda för långt. Jag vill därför så till
vida ansluta mig till lagrådets förslag att jag föreslär att orden "eller
annan skada" i bestämmelsens första mening får utgå. Därmed kommer den
bara att kunna tillämpas vid brottslighet som innefattar någon form av
skadegörelse eller åverkan. Något krav på att domen avser just dessa brott bör
däremot inte ställas upp. Även den som döms för exempelvis stöld eller hemfridsbrott
bör kunna åläggas att ställa till rätta efter sig om han åstadkommit skada vid
brottets begående, i de fall detta framstår som lämpligt från de olika
synpunkter som här skall beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissprotokollet har vidare påpekats att det infe sällan kan inträffa att skadan
redan är avhjälpt, när domstolen dömer i målet. Med sikte på sådana fall har
föreslagits att gärningsmannen i stället för att avhjälpa skadan skall kunna
åläggas att utföra ett annat arbete som i belysning av brottets och skadans art
framstår som lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
anser att den sistnämnda formuleringen är för obestämd och att den leder tanken
närmare samhällstjänst än vad som är avsett. Från lagrådets sida förordas att
föreskriften enbart bör avse avhjälpande av den skada som uppkommit genom brottet
eller annan, liknande brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan så till vida dela lagrådets uppfattning att jag anser att huvudregeln bör
vara att föreskriften skall ta sikte på att avhjälpa skador som har uppkommit
genom brottet eller annan liknande brottslighet. Däremot anser jag att
tillämpningsområdet blir alltför begränsat, om bestämmelsen ges en så
restriktiv utformning. Tänkbart är ju att något nytt liknande brott inte har
begåtts mot målsäganden eller att gärningsmannen saknar kvalifikationer att
avhjälpa skadan efter just det brott som han har begått, medan däremot andra
lämpliga arbetsuppgifter står till buds. Som påpekades i lagrådsremissen torde
den aktuella föreskriften få sin huvudsakliga betydelse vid brott mot
offentliga institutioner — t. ex, skolor och allmänna kommunikationsmedel - och
tillämpningen bli beroende av ett initiativ från huvudmannens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
denna punkt liksom i övrigt synes man sakna anledning räkna med annat än att de
nya föreskrifterna kommer att tillämpas på ett förnuftigt och omdömesgillt sätt
av domstolarna. Jag är mot den angivna bakgmnden inte beredd att gå lagrådet till
mötes på den här punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till lagrådets förslag till ändring i paragrafens tredje stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det remitterade förslaget (28 kap. 3 § brottsbalken) är det meningen att
domstolen, när skyddstillsyn med kontraktsvård ådöms, i domslutet skall ange
hur långt fängelsestraff som skulle ha ådömts, om fängelse i stället hade valts
som påföljd. En sådan uppgift skall emellertid lämnas bara, när den planerade
behandlingen är av avgörande betydelse för att skyddstillsyn bedöms vara en
tillräckligt ingripande påföljd, dvs. när påföljden annars skulle bli
fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har förordat att uppgift om det alternativa fängelsestraffet skall lämnas i
domskälen och inte i domslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
remissprotokollet har betonats att upplysningen om det alternativa<br>
fängelsestraffet tjänar bl. a, tvä syften. Dels får den dömde därigenom veta</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vad han riskerar, om han
inte genomför våfdéii i enlighet med sitt åta- Prop. 1986/87:106 gande.
Dels skall upplysningen tjäna som vägledning, om det i ett senare skede blir
aktuellt att undanröja skyddstillsynen med kontraktsvård och bestämma påföljden
för brotten till fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
motivering till sitt förslag har lagrådet hänvisat till att uppgiften om det
alternativa fängelsestraffet inte anses vara bindande för domstolen om det i
ett senare skede blir aktuellt att undanröja skyddstillsynen och att
möjligheten att överklaga enbart uppgiften om det alternativa straffet kan skapa
onödiga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om jag kan ha viss förståelse för dessa synpunkter anser jag ändå övervägande
skäl tala för den lösning som valts i remissen. Upplysningen om det alternativa
fängelsestraffet är till sin natur inte ett domskäl. Både för den dömde och för
domstolen i ett eventuellt senare mål om undanröjande av skyddstillsynen måste
det vidare vara en fördel, om det av själva domslutet tydligt framgår hur
allvarlig den aktuella brottsligheten har ansetts vara. Det förhållandet att
uppgiften inte är bindande för framtiden utgör enligt min mening inte något
avgörande argument mot att den skall tas in i domslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
det anförda skall fogas att uppgiften om det alternativa fängelsestraffet
avses få betydelse när det gäller att i ett konkret fall fördela kostnaderna
för kontraktsvården mellan kriminalvärden och den berörda kommunen. Till den
frågan skall jag strax återkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
uppgiften om det alternativa straffet tas in i domslutet, är det enligt min
mening också mest naturligt att den kan bli föremål för överklagande liksom att
uppgiften kan ändras av högre rätt, om domen överklagas i ansvars- eller
påföljdsdelen. Som jag ser det finns det heller knappast någon risk för att i
fall av det slag som här avses enbart det alternativa straffet kommer att
överklagas i någon större utsträckning. Samtidigt får man naturligtvis följa
utvecklingen. Visar det sig i framtiden att det förekommer okynnesöverklaganden
på den här punkten, får man överväga åtgärder för att komma till rätta med
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till vad lagrådet har anfört i anslutning till 28 kap. 6 § och 34
kap. 6 § brottsbalken och föreslår att bestämmelserna utformas på det sätt som
lagrådet har föreslagit med den justering som föranleds av att jag föreslår att
det remitterade förslaget skall kompletteras på ytterligare en punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrådsremissens allmänna motivering har sålunda förutsatts att det inom ramen
för de olika behandlingsplaner för missbrukare som kan bli aktuella skall kunna
förekomma att den glömde åtar sig att lämna blod- eller urinprov eller utandningsprov
till kontroll av att han håller sig drogfri. Med hänsyn till bestämmelserna om
skydd mot bl. a. påtvingat kroppsligt ingrepp i 2 kap. 6 § regeringsformen kan
det göras gällande att en ordning som innebär att den dömde under här
ifrågavarande förhållanden åtar sig skyldighet att underkasta sig kontroller av
angivet slag kräver uttryckligt lagstöd (jfr till det anförda JO 1984/85 s.
227).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att det inte skall råda någon tvekan på den här punkten föreslår jag<br>
att en bestämmelse införs om att behandlingsplanen — vid dom på skydds<br>
tillsyn med kontraktsvård - får innehålla föreskrifter om att den dömde</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åtar sig skyldighet att
genomgå kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den bestämmelsen bör
lämpligen placeras i ett tredje stycke till 28 kap. 6 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det remitterade förslaget kompletteras 34 § med en ny mening där det föreskrivs
att det vid prövning av s. k. 34 §-placeringar särskilt skall beaktas om den
intagne behöver vård eller annan behandling mot missbruk av beroendeframkallande
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad som uttalats i lagrådsremissen är avsikten att ge stöd åt den
pågående utvecklingen när det gäller 34 §-placering av missbrukare. Något
uttalande beträffande placeringar för annat ändamål gjordes däremot inte. I
samband med att lagmmmet nu föreslås ändrat vill jag emellertid här ta upp
ytterligare en tillämpningsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har fömtsätts (prop. 1974:20 s. 96) att 34 §-placering kan förekomma bl. a. för
värnpliktstjänstgöring. Detta förekommer också i praktiken, låt vara i
förhållandevis blygsam utsträckning. Jag anser det angeläget att i detta
sammanhang understryka vikten av att en likformig praxis iakttas när det gäller
placeringar för detta ändamål. 1 sakens natur ligger också att en viss restriktivitet
bör iakttas med sådana placeringar, detta inte minst med hänsyn till intresset
av att det straffrättsliga sanktionssystemet behåller sin förankring hos
allmänheten. Klart är dock att placering för värnpliktstjänstgöring med stöd
av 34 § KvaL kan vara motiverad bl. a. i fall dä den utgör en oundgänglig fömtsättning
för att någon skall få fullgöra militär grundutbildning i omedelbar anslutning
till anstaltsvistelsen och helt kort strafftid återstår före frigi vningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övrigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad jag nu har anfört bör några redaktionella ändringas göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Kostnadsansvaret för kontraktsvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill jag här ta upp frågan om fördelningen av kostnaderna för kontraktsvård.
Jag föreslår i den delen att samma principer som gäller i fråga om
kostnadsansvaret för sådan vård som anordnas med stöd av 34 § KvaL i allt
väsentligt skall tillämpas. Har domstolen i domen angivit det fängelsestraff
som skulle ådömts, om fängelse i stället hade valts som påföljd, skall
kriminalvården svara för vårdkostnaderna fram till den tänkta tiden för
villkorlig frigivning, beräknad med utgångspunkt från det alternativa
fängelsestraff som anges i domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag i den här delen överensstämmer i allt väsentligt med vad jag föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i allmänhet godtagit kommitténs förslag. Från<br>
flera håll har emellertid framhållits att ett förtydligande kan behövas när<br>
det gäller frågan om det är den dömdes hemkommun, vistelsekommun</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eller den kommun som
senast haft kontakt med honom som skall svara för Prop. 1986/87:106 vårdkostnaderna,
när dessa inte skall bäras av kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller skälen för mitt ställningstagande vill jag först erinra om vad som
för närvarande gäller i fråga om kostnadsansvaret för de olika slag av vård som
kan aktualiseras i anledning av kontrakts vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudman
för vad som kallas hem för vård eller boende är oftast en primärkommun eller en
landstingskommun (eller ett kommunalförbund). Huvudmannen kan också vara en
ideell organisation eller en stiftelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att alla statliga vårdinstitutioner den 1 januari 1983 överfördes
till kommunerna träffades en överenskommelse om att staten skall ge ut bidrag
för driften av hem för vård eller boende (prop. 1980/81:196). Statsbidragets
storlek bestämdes med utgångspunkt i statens tidigare kostnader för
verksamheten. Från och med år 1986 har ett nytt statsbidragssystem för missbrukarvård
m.m. införts (prop. 1985/86:151). Av statsbidraget som år 1986 uppgår till 810
milj, kr., utbetalas huvuddelen, 610 milj, kr, direkt till kommunerna. Dessa
har härigenom fått en större frihet i valet av värdformer. Det totala
statsbidraget beräknas utifrån det tidigare statsbidragssystemet, vilket bl. a.
innebär att kommunsektorn som helhet får statsbidrag för högst 75 % av styrkta
nettokostnader för inackorderingshem och behandlingshem. För att underlätta
förändringar av insitutionsvärden går en del av statsbidraget, för år 1986 30
milj. kr,, till s, k, omstruktureringsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudmännen
för de tidigare statliga ungdomsvårdsskolorna och nyk-terhetsvårdsanstalterna
erhåller vidare s. k. platsbidrag. Dessa statsbidrag ersatte de tidigare
bidragen till hem för vård eller boende samt alkoholpoliklinikerna och
värdcentralerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller kriminalvärdsklienter som placeras på en sådan institution gäller
dock i viss mån särskilda regler. För dem som är inskrivna i kriminalvårdsanstalt
men placerade på institutionen med stöd av 34 § KvaL anses kriminalvården, dvs.
staten, ha kostnadsansvaret. Från dagen för villkorlig frigivning - eller, vid
sä korta straff att villkorlig frigivning ej blir aktuell, dagen för frigivning
- är det vistelsekommunen som har detta ansvar. För frivårdsklienter bär
vistelsekommunen hela kostnadsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
organiserade familjevården för vuxna narkotikamissbrukare drivs främst av
kommuner med stöd av föreningar och stiftelser. Bland de organisationer som
står bakom denna verksamhet märks RLF, RFHL, m.fl. 1 dessa fall finansieras
verksamheten genom vårdavgifter som tas ut per klient och vårddag och som
betalas av resp. kommun. Ersättningen till de anslutna familjerna i
familjevårdsenheterna följer i stort Svenska Kommunförbundets
rekommendationer. Den organiserade familjevården finns också i ett par
kommuners regi. Kostnaderna för familjevård är lägre än kostnaderna för
placering av missbrukare på behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den allmänna sjukvården ansvarar landstingen samt de kommuner som inte ingår i
landstingskommun. Sjukvården finansieras främst skattevägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öppna
mottagningar för alkoholmisbrukare, s. k. alkoholpolikliniker,<br>
drivs av primärkommuner ofta med ekonomiskt stöd av landsting. Det<br>
finns också speciella resurser för medicinsk behandling av alkoholmissbm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>käre. Resurserna är dock
spridda på många olika huvudmän. Bl. a. driver Prop. 1986/87:106 många
religiösa och andra frivilliga organisationer sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Narkotikamissbrukare
behandlas i öppen vård främst via s. k. narko-manvärdsbaser och specialiserade missbmksgmpper
inom socialtjänsten. Denna verksamhet är under stark utveckling främst på gmnd
av den ökade satsningen på narkomanvård utifrån AIDS-epidemin. Verksamheten
finansieras med kommunala medel och genom statligt projektstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudansvaret
för insatser inom missbmkarvården åvilar alltså kommuner och landsting.
Statsbidrag utgår som nämnts till huvudmännen som bidrag till missbrukarvården.
Riksdagen har efter förslag från regeringen (prop. 1985/86:171) anslagit
särskilda medel för bekämpningen av AIDS. För budgetåret 1986/87 har anvisats
75 milj. kronor. I dessa medel ingår stöd för insatser inom narkomanvärden på
en rad områden, bl. a. åtgärder för att stimulera utbyggnaden av
behandlingshem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
påpekar att frågan om vem som skall stå för vårdkostnaderna för
kontraktsvården kan lösas på två sätt. Antingen kan de allmänna principer för
kostnadsansvaret och vårdansvaret som gäller enligt socialtjänsten följas,
vårdkostnaden skulle då ytterst bäras av hemkommunen. Den andra lösningen är
att fördela vårdkostnaderna på samma sätt som skulle ha skett, om ett ovillkoriigt
fängelsestraff i stället hade ådömts och vården ägt mm med stöd av 34 § Kval.
Kriminalvården skulle då ha kostnadsansvaret fram till en tänkt tidpunkt för frigivning
från anstalt, varefter hemkommunen skulle ta över detta ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén talar de starkaste skälen för att kostnadsansvaret för
kontraktsvården fördelas på samma sätt som gäller för vård med stöd av 34 § KvaL
under verkställighet av fängelsestraff. Det innebär att kostnadsansvaret för
kontraktsvård på vanligt sätt primärt skall åvila vårdinstitutionens huvudman,
men att kriminalvården skall betala vårdavgiften för de platser som tas i
anspråk fram till en tänkt tidpunkt för villkorlig frigivning och att
hemkommunen därefter skall svara för avgiften, i de fall den inte själv är
huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i likhet med remissinstanserna ansluta mig till kommitténs förslag i den
här delen såvitt gäller de kostnadsfördelningsfrågor som uppkommer mellan
staten samt primär- och landstingskommuner. Förslaget - som alltså utgår från
tanken att kontraktsvården skall kombineras med villkorligt fängelse - kan utan
svårighet förenas med den av mig föreslagna konstmktionen för fall då
möjligheten att tillgripa kontraktsvård har varit avgörande för domstolens val
av påföljd. Konstruktionen innebär som förut har angetts att domstolen i
domslutet skall ange det fängelsestraff som skulle ha ådömts, om i stället
fängelse hade valts som påföljd. Det rör sig här i praktiken om fall där
påföljden skulle ha blivit fängelse, om möjligheten att döma till skyddstillsyn
med kontraktsvård inte hade utnyttjats. Inte minst mot den bakgrunden ter det
sig naturligt att kriminalvården i dessa fall övertar kostnadsansvaret för
kontraktsvården fram till dagen då villkorlig frigivning eller, vid korta
straff, frigivning skulle ha ägt mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidpunkten
för den tänkta villkoriiga frigivningen bör beräknas enligt<br>
gällande huvudregel, dvs. för närvarande efter halva strafftiden. Frågan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om hur ansvaret för tiden
därefter i förekommande fall skall fördelas Prop. 1986/87:106 mellan hem-
och vistelsekommun synes inte kunna lösas genom straffrättslig lagstiftning
utan måste bedömas utifrån principerna i socialtjänstlagstiftningen (jfr
socialberedningens betänkande, SOU 1986:19, Aktuella socialtjänstfrågor).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lösning som jag sålunda förordar innebär att kostnadsfördelningen kommer att
följa samma principer som dem som gäller i fråga om sådan vård som etableras
som ett inslag i verkställighet av fängelsestraff med stöd av 34 § KvaL. Jag
utgår från att man vid överläggningar om statsbidraget till missbrukarvård
beaktar konsekvenserna av detta förslag. Skulle som ett resultat av framtida
överenskommelser principerna ändras när det gäller 34 §-placeringarna, bör
givetvis motsvarande ändringar aktualiseras när det gäller kontrakt svärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört medför att kostnadsansvaret för kontraktsvården i stor
utsträckning kommer att åvila kriminalvården. Som jag ser det bör detta i sin
mån vara ägnat att bidra till stimuleringen av en fortsatt utbyggnad av
vårdresurserna. Några egentliga kostnadsökningar kommer det dock inte att bli
fråga om, eftersom det i dessa fall rör sig om personer som annars skulle ha
dömts till fängelse. Både för kriminalvården och från samhällsekonomisk
synpunkt uppstår i stället en nettobesparing. Självfallet måste effekterna
från beläggningssynpunkt av den nya ordningen studeras noga vid planeringen
inom kriminalvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fall dä domstolen meddelar föreskrift om värd och behandling i samband med en
dom på skyddstillsyn utan att ange någon strafftid i domen är någon ändring i
nuvarande principer inte påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I Prop. 1986/87: 106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
arbete utgör ett led i det kriminalpolitiska utvecklingsarbete som går ut på
att minska användningen av frihetsberövande påföljder. För kommitténs del har
uppgiften varit att finna effektiva alternativ till frihetsstraff. Kommittén
har därvid haft att arbeta efter två huvudlinjer. För det första har det gällt
att undersöka möjligheterna till en uppstramning av kriminalvården i frihet
inom ramen för det nuvarande påföljdssystemet. Den andra uppgiften har varit
att pröva förutsättningarna för att med detta system införliva en eller ett par
brottspåföljder som kan utgöra nya alternativ till frihetsstraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
inledde sitt arbete med att överväga frågan om förändringar inom det nuvarande
påföljdssystemets ram. Resultatet redovisades i delbetänkandet (SOU 1981:90) Frivårdspåföljder.
I detta slutbetänkande behandlas nu den återstående frågan om nya alternativ
till frihetsstraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är fyra olika nya alternativa påföljder som särskilt behandlas. De två första
kallas nattfängelse och veckoslutsfängelse. Som namnen antyder innebär de att
en fängelsevistelse begränsas till endast vissa delar av dygnet eller veckan.
Som en gemensam benämning på dessa påföljder används i betänkandet begreppet
fritidsfängelse. Den tredje påföljden är samhällstjänst. Den innebär att den
dömde på sin fritid under ett visst antal timmar utför oavlönat, samhällsnyttigt
arbete. Den fjärde påföljden kallas kontraktsvård. Den innebär att
drogmissbrukare erbjuds att frivilligt underkasta sig vård för sitt missbmk
enligt ett särskilt behandlingsprogram i stället för att undergå vanlig
straffrättslig påföljd. Utöver dessa strafformer har kommittén även sett på
ytterligare några påföljder som finns i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
behandlar kommittén emellertid vissa principfrågor. Bl. a. uttalar kommittén
att det knappast är möjligt att finna nya påföljder som är särskih
individualpreventivt verksamma. Det är svårt att finna påföljder som kan
förväntas i nämnvärd utsträckning påverka lagöverträdare till att inte
återfalla i brott. Detta kan därför inte vara det enda eller ens det huvudsakliga
skälet för att utöka påföljdssystemet. I stället måste det väsentligaste motivet
för detta, som också framgår av kommitténs direktiv, vara att man därigenom
vill försöka begränsa användningen av frihetsstraff. Endast sådana påföljder
bör därför införas som uteslutande eller i vart fall i mycket hög utsträckning
kan komma att ersätta sådana straff. Kommittén ser däremot inga principiella
hinder mot att även påföljder införs, vars verkställighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>domineras
av behandlingsinslag, om de bara uppfyller detta krav.</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87: 106</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har alltså övervägt ett antal påföljder som
finns i andra länder och har därigenom haft anledning att göra internationella
jämförelser. Kommittén vill därför framhålla, att det finns en läng rad
omständigheter som försvårar och förringar värdet av sådana jämförelser. Gmndläggande
skillnader mellan länderna, bl. a. i fråga om straffsystemens utformning,
graden av kriminalisering, tillämpningen av bestämmelserna och de statistiska
rapporteringssystemen, gör att man måste vara mycket försiktig med att dra några
säkra slutsatser av erfarenheter som har vunnits i andra länder. Det är därför
aldrig lämpligt att utan vidare importera påföljder från andra länder. Kommittén
övergår härefter till att se närmare på påföljderna fritidsfängelse,
samhällstjänst och kontraktsvård.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fritidsfängelse</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera länders straffsystem innehåller nattfängelse eller
veckoslutsfängelse eller båda dessa påföljder. Det förekommer också att
fritidsfängelse kombineras med någon form av samhällstjänst så att den dömde
under den tid han är intagen i anstalt får utföra någon form av samhällsnyttigt
arbete. Erfarenheterna av påföljderna kan sägas vara blandade. I några länder
ökar användningen och i andra minskar den. Där den minskar beror det antingen
på ekonomiska faktorer eller på att påföljden bedöms som olämplig på gmnd av att
verkställigheten blir långt utdragen i tiden.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att fritidsfängelse har flera fördelar jämfört med
ordinärt fängelse är uppenbart. Genom att ingreppet i den dömdes Uvssituation
begränsas, minskar de negativa effekterna av frihetsberövandet. Jämfört med
andra alternativ till frihetsstraff har fritidsfängelse bl. a. den fördelen
att den allmänpreventiva effekten av straffet kan förväntas vara relativt hög.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fritidsfängelse har emellertid också nackdelar. Det är av
flera anledningar endast mycket korta fängelsestraff som kan ersättas av
fritidsfängelse. Det är också svårt att bland det nuvarande fängelseklientelet
finna någon kategori för vilken fritidsfängelse skulle kunna vara en lämplig
påföljd. Behovet av en sådan påföljd synes därför vara litet. Det finns då
också en risk för att påföljden skulle komma att användas i stället för
påföljder i frihet. Fritidsfängelse utgör inte heller något egentligt alternativ
fill frihetsstraff, utan bara ett mer begränsat frihetsberövande.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nattfängelse skiljer sig inte heller särskilt mycket från
det nuvarande frigångsinstitutet, som innebär att anstaltsintagna under dagtid
kan få arbeta eller studera utanför anstalten. Det är tveksamt om nattfängelse
och fiigång skulle kunna finnas samtidigt och frigången bör enligt kommitténs mening
bestå.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De största nackdelarna med fritidsfängelse gäller ändå de
praktiska, administrativa och resursmässiga fömtsättningama för påföljden.
Fritidsfängelse skulle leda till ett dåligt och ojämnt utnyttjande av
anstalternas kapacitet. För verkställighet av även korta straff skulle krävas
tillgång på anstaltsplatser under förhållandevis länga tider. Fritidsfängelse
skulle också vara personalkrävande, särskilt under s. k. obekväm arbetstid.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan att ta någon direkt ställning i enskilda frågor har kommittén
övervägt hur fritidsfängelse skulle kunna utformas, om det infördes. Det gäller
bl. a.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>97</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>påföljdens
lagtekniska utformning, frågan om domstolen eller ett verkställig- Prop.
1986/87: 106 hetsorgan skulle besluta om användningen, vilket omräkningstal som
skulle gälla om fängelsestraff skulle verkställas i form av fritidsfängelse och
vilka villkor som skulle gälla för dom på fritidsfängelse.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs slutsats är att de fördelar som står att vinna
med att införa någon form av fritidsfängelse i det svenska påföljds- eller
straffverkställighetssystemet inte är så stora att de uppväger nackdelarna.
Främst avser kommittén därvid de resursmässiga påfrestningar som
fritidsfängelse skulle innebära. Kommittén ifrågasätter också om det finns
behov av en sådan strafform. Någon sådan påföljd eller verkställighetsform
föreslås därför inte. I stället bedömer kommittén det som väsentligare att
utveckla frigångsinstitutet än att införa fritidsfängelse som ett nytt inslag
i det svenska straffsystemet.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällstjänst</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällstjänst finns redan som brottspåföljd i många
länder. England var ett av de första länderna som införde påföljden och den
engelska formen av samhällstjänst har också tjänat som förebild i många andra
länder, när påföljden har införts. Nyligen har försöksverksamheter med
samhällstjänst inletts i Danmark och Norge.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man anser sig i dessa länder i regel ha goda erfarenheter
av samhällstjänst. Andelen fullföljda domar på samhällstjänst är i allmänhet
stor och verkställigheten har i regel inte heller lett till några praktiska
svårigheter. Det har exempelvis sällan varit svårt att ordna arbetstillfällen
åt de dömda.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har däremot såvitt kommittén har kunnat finna knappast
förekommit några utvärderingar av samhällstjänstens effekter. Vad som skulle
vara av särskilt intresse att få veta är, om samhällstjänsten har kommit att
ersätta frihetsstraff eller om den har valts i stället för andra icke frihetsberövande
påföljder och om återfallsfrekvensen bland de dömda påverkats i någon nämnvärd
utsträckning. De undersökningar som ändå gjorts på dessa områden tyder på att
högst hälften - troligen färre - av alla domar pä samhällstjänst har trätt i
stället för fängelsestraff och att det inte går att visa att återfallsfrekvensen
skulle förbättras av att samhällstjänst väljs i stället för någon annan
påföljd.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledningsvis tar kommittén i sina överväganden upp
samhällstjänstens fördelar och nackdelar jämfört med andra påföljder. Bland
fördelarna märks de reparativa och pedagogiska inslag som kan sägas innefattas
i verkställigheten och även att denna bör kunna göras mer meningsfull för den
dömde än verkställighet av andra påföljder. Ytterligare fördelar kan ligga i en
fördjupad kontakt mellan den dömde och andra människor under verkställigheten.
Tanken på samhällstjänst som ett lämpligt inslag i påföljdssystemet synes också
redan ha en viss förankring i det allmänna rättsmedvetandet.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt finns det emellertid en rad nackdelar och
komplikationer förknippade med att införa samhällstjänst. Särskilt gäller
detta om man, såsom kommittén har att göra, tänker sig samhällstjänsten som ett
alternativ i första hand till frihetsstraff. Kommittén är nämligen tveksam till
om samhällstjänst verkligen kan användas i de fall påföljden f. n. blir
fängelse. Dels kräver fullgörandet av samhällstjänst en arbetsförmåga som vårt
fängelseklientel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sällan har.
Dels är det tveksamt i vad mån samhällstjänst kan anses tillgodose Prop.
1986/87: 106 de allmänpreventiva krav som i allmänhet föranlett utdömandet av
fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ytterligare skäl mot samhällstjänst är svårigheterna
att finna lämpliga arbetsuppgifter. Kommittén har undersökt möjligheterna till
detta och därvid funnit att det knappast är möjligt att i vårt land bygga upp
en samhällstjänst på offentlig eller offentligt stöttad verksamhet utan stora
ekonomiska insatser. I stället torde man få basera verkställigheten åtminstone
i huvudsak på ideella och liknande organisationer. Detta kan leda till
bristande stadga och kontinuitet och individuellt mycket skiftande utformning
av verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot samhällstjänst kan också anföras mer principiella
invändningar. Det är tveksamt om arbete bör användas som en straffrättslig
reaktion. Arbete uppfattas av de flesta som en förmån och utgör ett väsentligt
inslag i samhällslivet. Självklart måste det då vara ett principiellt dilemma
att använda arbete även i bestraffande syfte. I det sammanhanget kan också
noteras att det stadgas förbud mot tvångsarbete i den europeiska konventionen
om skydd för mänskliga rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällstjänst bör inte införas i påföljdssystemet utan
att man därigenom tror sig kunna uppnå positiva effekter, som inte kan uppnås
inom det nuvarande systemets ram. I princip kan man då tänka sig tre olika
skäl för att införa samhällstjänst. Ett är att åstadkomma en kraftigare eller
åtminstone speciell reaktion på viss brottslighet eller för vissa brottslingar,
där straffet nu inte bedöms som tillräckligt eller lämpligt. Ett annat skäl är
att därigenom få till stånd en förbättrad rehabilitering av lagöverträdare med
minskad återfallsfrekvens som följd. Ett tredje skäl är att erbjuda
domstolarna ett ytterligare alternativ att använda i stället för fängelse för
att därigenom minska antalet frihetsberövanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén ställer sig tveksam till att införa
samhällstjänst på bekostnad av bötesstraffets användningsområde. Kommittén tror
inte heller att det finns någon grund för att förvänta sig att samhällstjänst
skulle leda till påtagligt förbättrad rehabilitering. Det enda tänkbara skälet
för att införa samhällstjänst i det svenska påföljdssystemet är i stället att
samhällstjänst i vissa fall skulle kunna motsvara fängelsestraffets
allmänpreventiva verkan och därför kunna användas i stället för sådana straff.
Svårigheterna skulle dock bli stora att bland det nuvarande fängelseklientelet
välja ut de kategorier lagöverträdare som skulle kunna vara lämpade för
samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att kunna ta ställning till frågan om samhällstjänst
bör införas i det svenska påföljdssystemet har kommittén funnit det nödvändigt
att först behandla vissa frågor rörande hur påföljden skulle kunna tänkas bli
utformad, vilka förutsättningar som skulle gälla för tillämpningen av den och
vilka regler som skulle gälla för verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening är tre olika utformningar av
samhällstjänsten närmast tänkbara. För det första skulle påföljden kunna
utformas som en helt självständig påföljd i straffsystemet, för det andra
skulle den kunna göras till en form för verkställighet av fängelsestraff och
för det tredje skulle den kunna utformas som ett komplement till någon annan
form av kriminalvård i frihet. Enligt kommitténs mening vore det bäst att knyta
samhällstjänsten till den påföljd som kommittén föreslog i sitt tidigare
delbetänkande under</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>namnet
villkorligt fängelse och som innebär att rätten dömer ut ett fängelse- Prop.
1986/87: 106 straff men samtidigt medger anstånd med straffets verkställighet.
Framför allt skulle en sådan utformning medverka till att samhällstjänsten i
hög utsträckning skulle komma att användas i stället för fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika fömtsättningar borde gälla för dom på
samhällstjänst. Genom att kräva den tilltalades samtycke skulle det finnas
större chanser att endast sädana som var motiverade för arbetet skulle komma i
fråga. Även domstolen borde emellertid pröva, om den tilltalade kunde
förväntas uppfylla samhällstjänstens krav. Det kunde vidare vara rimligt att
samhällstjänsten endast användes vid brott som leder till fängelse i högst ett
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dom på samhällstjänst skulle innebära att lagöverträdaren
ålades att inom viss av rätten fastställd tid utföra minst 40 och högst 200
timmars oavlönat, samhällsnyttigt arbete. Nar arbetet hade slutförts, borde
påföljden anses i sin helhet verkställd. Någon särskild prövotid borde alltså
inte löpa och den dömde borde inte stå under någon särskild övervakning. Vad
gäller arbetets art anser kommittén, som tidigare nämnts, att samhällstjänsten
i första hand borde baseras på mer sysselsättningsbetonade uppgifter hos
ideella och liknande organisationer som redan tidigare bygger sin verksamhet på
oavlönade, ideella insatser. Vid misskötsamhet eller återfall i brott under
verkställighetstiden borde ytterst det villkorligt medgivna anståndet kunna
förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den slutsats som kommittén drar av dessa överväganden är
att det är många nackdelar förenade med påföljden. I första hand gäller det
svårigheterna att få påföljden att träda i stället för fängelsestraff.
Samhällstjänsten skulle också leda till ett osäkert urval av lagöverträdare,
eftersom det skulle vara svårt att generellt ange vilka som borde kunna komma i
fråga för påföljden. De principiella invändningar som kan resas mot strafformen
är också betydande, liksom även svårigheterna att finna lämpliga arbetsuppgifter.
På grund härav anser kommittén att samhällstjänst inte bör införas i det
svenska pålöljdssystemet. De positiva inslag som ändå finns i samhällstjänsten
bör i stället tas till vara inom ramen för sådan fritidsverksamhet som kan äga
rum med stöd av 14 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL). Denna
bestämmelse ger möjlighet att låta fängelsedömda på fritid utom anstalten delta
i föreningsverksamhet eller annan liknande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontraktsvård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den form av kontraktsvård som kommittén haft att utreda
har som förebild en verksamhet som förekommer eller har förekommit i vissa
delstater i USA under benämningen civil commitment. I huvudsak innebär den att narkotikamissbmkare,
som har övertygats om brott, i vissa fall kan erbjudas vård för sitt missbmk
enligt ett särskilt behandlingsprogram i stället för att undergå vanlig
straffrättslig påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De amerikanska civil commitment-programmen har under
senare år minskat i omfattning eller helt lagts ned. Skälen till detta är att
de är mycket resurskrävande samtidigt som behandlingsresultaten har bedömts som
dåliga. Det finns emellertid i USA också andra program som kan betecknas som
kontraktsvård i den meningen att de ger lagöverträdare möjlighet att byta ut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en vanlig
straffrättslig påföljd mot behandling. Sädana program finns inte Prop.
1986/87: 106 bara för alkohol- och narkotikamissbrukare utan också exempelvis
för trafik-nykterhetsbrottslingar och familjemisshandlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala drevs under åren
1979-1983 en försöksverksamhet med kontraktsvärd av narkotikamissbrukare med
civil commitment-programmen som förebild. Försöket är ännu inte slutligt
utvärderat men man kan ändå konstatera att man inledningsvis brottades med
stora svårigheter att över huvud taget genomföra verksamheten och att det var
först sedan man infört ett system för urval av de missbrukare som skulle ingå i
försöket som man fick resultat som man bedömde som goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet drogmissbmkare bland dem som är intagna i svenska
fängelser är stort. Det är ungefär lika många som missbrukar narkotika som
alkohol och ungefär hälften av missbrukarna kan betecknas som biandmissbrukare.
Andelen missbmkare kan uppskattas till ca 60%. Det bör finns goda möjligheter
att minska anstaltspopulationens storlek genom en alternativ påföljd, som är särskilt
inriktad på missbmksklienteiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken bakom kontraktsvård som en brottspåföljd är att
intresset av att en lagöverträdare avhåller sig från missbmk och därigenom inte
återfaller i brott kan vara starkare än intresset av att det begångna brottet
leder till en traditionell påföljd. Samhället kan alltså sägas vara berett att
i viss mån avstå från en gängse reaktion på brottet mot att lagöverträdaren
underkastar sig värd för sitt missbmk. Tack vare detta bör kontraktsvård ha
bättre möjligheter än de flesta andra s. k. alternativ till frihetsstraff att
bli en ersättning uteslutande till frihetsstraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns emellertid nackdelar och tveksamheter även med
detta alternativ. För det första är det långt ifrån säkert att man skulle
uppnå några förbättrade rehabiliteringseffekter av kontraktsvård. De
amerikanska erfarenheterna är inte uppmuntrande och även Ulleråkersförsöket
drabbades av svårigheter, åtminstone inledningsvis. En annan nackdel är att
påföljden på grund av sin behandlingsinriktning skulle få en individuellt
växlande utformning, vilket skulle göra det svårare att tillgodose
rättvisekrav. Det kan också riktas principiella invändningar mot påföljden vad
gäller det inflytande över påföljdsvalet som lagöverträdarens valfrihet mellan
fängelse och vård innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främst med hänsyn till att kontraktsvården bedöms ha
större möjligheter än de andra behandlade påföljderna att träda i stället för
fängelsestraff anser kommittén ändå att det är den påföljden som i första hand
bör komma i fråga för att införas i det svenska påföljdssystemet. Kommittén
bedömer också att det finns möjligheter att på olika sätt motverka de negativa
effekter som är förknippade med kontraktsvården. Kommittén föreslår därför, att
kon-traktsvård införs som en straffrättsUg reaktion i det svenska påföljdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontraktsvård skall användas i stället för fängelsestraff
på högst två år. Påföljden skall användas för missbmkare av alkohol eller
narkotika som är i behov av vård för sitt missbmk och villiga att undergå sådan
vård enligt en särskild vårdplan. Missbmkaren skall också kunna bedömas som
lämpad för vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontraktsvård kan utformas som en självständig påföljd i
straffsystemet. Den kan också knytas till en frivårdspåföljd. En ytterligare
lösning är att göra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
ull en form för verkställighet av fängelsestraff. Sluthgen kan man också Prop.
1986/87: 106 genom en processuell regel bereda utrymme för kontraktsvård, innan
påföljdsvalet slutligt träffas. Det finns fördelar och nackdelar med alla
dessa lösningar. Kommittén har ändå stannat för att kontraktsvården bör knytas till
den av kommittén tidigare föreslagna påföljden villkorligt fängelse. Det villkorliga
fängelset bör vara förenat med en prövotid av två år och i likhet med vad som
gäller vid skyddstillsyn bör den dömde stå under övervakning under det första prövotidsåret.
För att inte prövotiden skall bli längre vid skyddstillsyn än vid villkorligt
fängelse föreslår kommittén också, att skyddstillsynens prövotid. som f. n. är
tre år, förkortas till tvä år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Initiativet
till kontraktsvård bör i regel komma från frivårdens personal eller
personundersökaren i samband med personutredningen. Härvid måste ett förslag till
vårdavtal tas fram och presenteras för den tilltalades godkännande. Det bör
också i samband med personutredningen etableras kontakt mellan missbrukaren och
den tilltänkta vårdinrättningen. En dom på villkorligt fängelse bör i likhet
med en dom på skyddstillsyn i regel gå i omedelbar verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
kontraktsvårdens fördelar i viss utsträckning antas ligga på behandlingssidan,
är det väsentligt vilket innehåll vården ges. För kommitténs del har emellertid
de straffrättsliga frågorna stått i förgrunden och kommittén har inte haft
möjligheter att dra upp annat än allmänna riktlinjer för vården. Två alternativ
har närmast stått till buds för denna. Det ena är att bygga upp en ny vårdform
enligt amerikansk förebild av den typ som förekom i försöksverksamheten vid Ulleråkers
sjukhus. Kommittén menar emellertid att det i vart fall f. n. inte finns skäl
att bygga upp en vårdorganisation av denna art. I stället förordar kommittén
att kontraktsvården knyts till redan existerande former av missbmksvård.
Härigenom åstadkoms bl. a. en större valfrihet inom ramen för påföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Valet
av vårdform skall göras med utgångspunkt från missbrukarens behov av vård. För
den skull är emellertid inte brottets art och svårhet utan betydelse i
sammanhanget. Det är nämligen domstolen som avgör om kontraktsvården skall
kunna ersätta det fängelsestraff som annars skulle ha verkställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
exempel på vårdformer som kan förekomma kan nämnas öppen poliklinisk
behandling, vård i s. k. hem för vård eller boende, såsom vårdanstalter för
alkoholmissbrukare och behandlingshem för narkotikamissbrukare, samt
familjevård. Ett krav på drogfrihet bör gälla inom alla vårdformer. Om det,
sedan vården har inletts, av någon anledning finns skäl att byta vårdform eller
göra annan väsentlig ändring i vårdavtalet, måste enligt förslaget denna
ändring godkännas av en övervakningsnämnd. Om nämnden inte kan godta ändringen
och vården inte kan fortsätta i tidigare former, måste den upphöra och det
utdömda fängelsestraffet i stället gå i verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kontraktsvård för trafiknykterhetsbrott har krävt särskilda överväganden. En
sådan kontraktsvård skulle nämligen kunna ges en speciell inriktning som
särskilt tar sikte på att brottet har samband med trafik. Förebilder till
sådana former av kontraktsvård finns i USA. Kommittén har emellertid stannat
för att det inte bör utvecklas någon speciell form av kontraktsvård för denna
kategori. I stället bör de vanliga formerna av kontraktsvård vara lämpliga
även för trafiknykterhetsbrottslingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i kontraktsvårdens idé att ett brott mot det avtal som ligger till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grund för
vården skall leda till att vården avbryts och fängelsestraffet går i Prop.
1986/87: 106 verkställighet. Härvid skall den dömde inte tillgodoräknas någon
del av redan avverkad vårdtid. Detta bör därför vara huvudregeln. Formellt
skall det gå till så att det villkorligt medgivna anståndet med
verkställigheten av fängelsestraffet förklaras förverkat. Några undantag måste
dock finnas. Dels måste det finnas mindre ingripande sätt för
vårdinrättningarna att ingripa mot ordningsförseelser, dels måste viss
avräkning för genomgången vård kunna göras i undantagsfall. Vid andra former av
misskötsamhet under vårdtiden eller den fortsatta övervakningstiden skall ett
särskilt sanktionssystem, liknande det som finns vid skyddstillsyn, finnas.
Ytterst skall även i sådana fall det villkorligt medgivna anståndet kunna
förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att vårdkostnaden fördelas på samma
sätt som vid motsvarande vård av fängelsedömda utom anstalt med stöd av 34 § KvaL.
Det innebär att kostnadsansvaret primärt skall åvila vårdinrättningens huvudman
, men att kriminalvården skall betala vårdavgift för de platser som tas i
anspråk fram till en tänkt tidpunkt för villkorlig frigivning, varefter hemkommunen
skall stå för avgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra alternativ till frihetsstraff</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sitt studium av andra länders straffsystem har
kommittén stött på ett stort antal påföljder, som i vart fall bör nämnas även i
detta sammanhang. Rera av dem framstår dock som främmande för oss och behandlas
huvudsakligen för fullständighetens skull. Andra är närbesläktade med institut
som redan finns i den svenska lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De påföljder som kommittén har behandlat i detta
sammanhang är konfiskation, konfrontation, restitution, indragning av
tillstånd, social kritik, närvaroplikt och uppskjuten dom. Mer intressanta än
de övriga alternativen har kommittén funnit konfiskation och närvaroplikt vara.
Beträffande konfiskation har kommittén särskilt utrett behovet av utvidgade
möjligheter att på straffrättsliga grunder förverka egendom, som har använts i
brottsligt sammanhang, och beträffande påföljden närvaroplikt har kommittén konstaterat
att det redan förekommer många inslag av sådan art inom svensk kriminalvård.
Kommittén har därför stannat för att ingen av de här behandlade påföljderna
bör införas i det svenska påföljdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att beräkna de ekonomiska effekterna av förslagen har
visat sig svårt. Rättsutvecklingen påverkas nämligen av alltför många faktorer
som inte kan förutses. Det går inte att med säkerhet förutse hur många
lagöverträdare som kommer att ådömas kontraktsvård eller vilken påföljd dessa
skulle ha ådömts, om kontraktsvården inte hade funnits. Det går inte heller att
säga vilka vårdformer som kommer att användas mest inom ramen för kontraktsvård,
och kostnaderna varierar avsevärt mellan olika vårdformer. Man vet inte heller
i vilken utsträckning dessa missbrukare skulle ha underkastats sådan vård, även
om kontraktsvård inte hade funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man som grund för beräkningarna utgår från den kostnad
per dygn som gäller för verkställighet av fängelsestraff och utgår från att de
flesta av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:372.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dem som ädöm$ kontraktsvård annars skulle ha hamnat i
fängelse, torde man Prop. 1986/87: 106 ändå kunna räkna med att kontraktsvården
totalt sett inte kommer att leda till ökade kostnader för samhället. Tvärtom
måste man åtminstone på sikt kunna räkna med minskade kostnader, särskilt om
man beaktar de samhällsekonomiska vinster som följer av att missbmkare blir
fria från sitt missbmk. Vad gäller effekterna på anstaltssidan måste man i vart
fall kunna räkna med att kunna begränsa den utbyggnad av det svenska
fängelsebeståndet som annars påkallas av att allt fler fängelsedomar döms ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 33 kap. 7 § skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 27 kap. 5 §, 28 kap. 1, 3, 5, 6, 8, 9 och 11 §§,
33 kap. 5 §, 34 kap. 6 § samt 38 kap. 3, 6, 8 och 9 §§ skall ha följande
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 kap.<br>
5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den dömde förpliktats ersätta genom brottet uppkommen
skada, skall han göra vad i hans förmåga står att fullgöra denna skyldighet.
Rätten äger föreskriva att han under prövotiden skall söka fullgöra skadeståndsskyldigheten
eller del därav på tid och sätt som angivas i domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skada på egendom eller an<br>
nan skada har uppkommit genom<br>
brottet och det bedöms vara ägnat<br>
att främja den dömdes anpassning i<br>
samhället, får rätten föreskriva att<br>
denne på tid och sätt som anges i<br>
domen skall biträda den skadeli<br>
dande med visst arbete, som syftar<br>
till att avhjälpa eller begränsa ska<br>
dan eller som annars i belysning av<br>
brottets och skadans art framstår<br>
som lämpligt. Sådan föreskrift får<br>
meddelas endast med den skadeli<br>
dandes samtycke.<br>
Föreskrift som avses i första Föreskrift som avses i första
eller<br>
stycket må, efter ansökan av åkla- andra stycket/år, efter ansökan av<br>
gare eller den dömde, ändras eller åklagare eller den dömde, ändras<br>
upphävas, när skäl äro därtill.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller upphävas, när det finns sär-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skilda skäl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 kap.<br>
1 §■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddstillsyn får ådömas för ett brott på vilket fängelse
kan följa, om det med hänsyn till den tilltalades personliga förhållanden finns
anledning anta att påföljden kan bidra till att han avhåller sig från fortsatt
brottslighet. Är mera ingripande påföljd påkallad, får skyddstillsyn dock inte ådömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som är under aderton år må ej dömas till
skyddstillsyn, med mindre denna påföljd finnes lämpligare än vård inom
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är det lindrigaste straff som är stadgat för brottet
fängelse i ett år eller däröver, må dömas till skyddstillsyn allenast om
särskilda skäl äro därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1983:240.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 106</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan det antas alt missbruk av beroendeframkallande medel
eller något annat särskilt förhållande som påkallar vård eller annan behandling
i väsentlig grad har bidragit till att brottet har begåtts, skall rätten, när
den bedömer frågan huruvida skyddstillsyn är en tillräckligt ingripande
påföljd, särskilt beakta om den tilltalade förklarar sig villig att undergå
lämplig behandling som enligt en för honom uppgjord plan kan anordnas i
samband med verkställigheten av en dom på skyddstillsyn.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§=</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det av hänsyn till allmän laglydnad prövas
oundgängligen erforderligt att skyddstillsyn förenas med frihetsberövande, må
jämte skyddstillsyn dömas till fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förhållandena påkallar det, får rätten förordna att
domen på fängelse skall gå i verkställighet utan hinder av att den inte har
vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är i fall som avses i 1 § fiärde stycket den planerade
behandlingen av avgörande betydelse för att skyddstillsyn bedöms vara en tillräckligt
ingripande påföljd, skall rätten i domslutet ange hur långt fängelsestraff som
skulle ha ådömts, om fängelse i stället hade valls som påföljd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 §3 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skyddstillsyn
skall vara förenad med övervakning från dagen för domen. Rätten får dock
förordna att övervakningen skall anstå till dess domen har vunnit laga kraft
mot den dömde. Om domen överklagas, kan högre rätt förordna att vidare
verkställighet inte får äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervakningen skall upphöra Övervakningen skall upphöra
utan något särskilt förordnande när utan något särskilt förordnande när ett år
av prövotiden har förflutit, ett är av prövouden har förflutit, om inte annat
följer av 7 eller 9 §. om inte annat följer av fiärde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket eller av 7 eller 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har verkställigheten avbmtits till följd av beslut av
högre rätt men döms den tilltalade därefter ändå till skyddstillsyn, skall den
tid under vilken verkställighet ej ägt rum inte räknas in i prövotiden eller
den tid som anges i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Senaste lydelse 1983:240.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1983:240.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Adöms skyddstillsyn med stöd av 1 § fiärde stycket får
rätten i do-menförordna om längre övervakningstid än vad som anges i andra
stycket. Tiden får dock inte sättas längre än vad som behövs för att
behandlingen skall kunna slutföras och får inte överstiga prövotiden.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:139.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>''</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som
föreskrivs i 26 kap. 12-17 §§ skall tillämpas på motsvarande sätt beträffande
den som har dömts till skyddstillsyn. Rätten skall dock i domen förordna övervakare,
om inte särskilda skäl talar mot det. Vidare får rätten i domen meddela
föreskrifter enligt 26 kap. 15 § första och andra styckena.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som föreskrivs i 26 kap. 12-17 §§ skall tillämpas på
motsvarande sätt beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Rätten
skall dock i domen förordna övervakare, om inte särskilda skäl talar mot det.
Vidare får rätten i domen meddela föreskrifter enligt 26 kap. 15 § första och
andra styckena samt 27 kap. 5 § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fall
som avses i 3 § tredje stycket skall i domen alltid meddelas föreskrift om den
behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa. Därvid får även
föreskrivas att den som ansvarar för behandlingen skall göra anmälan till
skyddskonsulenten och åklagaren om den dömde allvarligt åsidosätter sina
åligganden erdigt planen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den dömde allvarligt åsidosatt sina åligganden och
kan det antagas att han icke skall låta sig rätta genom åtgärd som
övervakningsnämnden äger vidtaga, skall nämnden hos åklagare göra
framställning att vid domstol föres talan om undanröjande av skyddstillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan som nu sagts skall anhängiggöras före prövotidens
utgång.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har den
dömde allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att sådana
åtgärder som övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden hos
åklagare göra framställning om att han vid domstol för talan om all
skyddstillsynen skall undanröjas. Sådan talan får också väckas, om den dömde i
fall som avses i 3 § tredje stycket allvarligt har åsidosatt sina åligganden
enligt den behandlingsplan som gäller för honom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan som avses i första stycket skall anhängiggöras före prövotidens
utgång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"
Senaste lydelse 1983:240. ' Senaste lydelse 1979:680.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§*</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=142>
<tr>
<td valign=top align=left height=142 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undanröjes
skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan påföljd för brottet. Därvid
skall skälig hänsyn tagas till vad den dömde undergått till följd av domen å
skyddstillsyn samt till böter eller fängelse som ådömts enligt 2 eller 3 §
eller 34 kap. 6 §; och må fängelse ådömas på kortare tid än för brottet är
stadgat.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undanröjs skyddstillsynen, skall rätten bestämma annan
påföljd för brottet. Därvid skall skälig hänsyn tas till vad den dömde har
undergått till följd av domen pä skyddstillsyn samt till böter eller fängelse
som ådömts enligt 2 eller 3 § eller 34 kap. 6 §. I fall som här avses får
fängelse ådömas på kortare tid än vad som är föreskrivet för brottet. Har
uppgift som avses i 3 § tredje stycket lämnats i domen skall, om fängelse ådöms,
detta beaktas när straffets längd bestäms.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnas tillräckliga skäl ej föreligga att undanröja
skyddstillsynen, må rätten i stället besluta åtgärd som avses i 7 §. Sådan
åtgärd må ej beslutas efter prövotidens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §' Uppkommer fråga om att undanröja skyddstillsynen
eller att vidta åtgärd som avses i 7 § eller åtgärd för att den dömde skall
underkasta sig vård eller behandling, eller har den dömde undandragit sig
övervakningen, får övervakningsnämnden eller domstol vid vilken föres talan
enligt 8 §, om omständigheterna föranleder det, förordna att den dömde skall på
lämpligt sätt omhändertas i avvaktan på vidare förordnande. Ett sådant beslut
skall omprövas så ofta anledning till det föreligger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som sålunda
omhändertas får inte kvarhållas längre än en vecka. Om det finns synnerliga
skäl, får dock genom nytt beslut förordnas att han skall kvarhållas ytteriigare
högst en vecka. Efter prövotidens utgång får den omhändertagne inte kvarhållas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som sålunda omhändertas får inte kvarhållas längre än
en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får dock genom nytt beslut förordnas
att han skall kvarhållas ytterligare högst en vecka, prövotidens utgång får
den omhändertagne inte kvarhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År den
dömde omhändertagen när domstolen meddelar beslut att skyddstillsynen skall
undanröjas, får den förordna att han skall vara omhändertagen till dess
beslutet vinner laga kraft.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter prövotidens utgång får den omhändertagne inte kvarhållas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>* Senaste
lydelse 1979:680. ■' Senaste lydelse 1983:240.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 kap.<br>
5 §»</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dömes någon till fängelse på viss tid eller förordnar
rätten, med tillämpning av 34 kap. I § 1, att sådan påföljd skall avse
ytterligare brott, och har den dömde med anledning av misstanke om brott, som
prövats genom dom i målet, under en sammanhängande tid av minst tjugofyra
timmar varit berövad friheten som anhållen, häktad, eller intagen på rättspsykiatrisk
klinik enligt 9 § lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål,
skall tiden för frihetsberövandet, till den del därunder icke samtidigt skett
verkställighet av dom i annat mål, anses som tid under vilken den ådömda
påföljden verkställts i anstalt. Domstolen skall i domen angiva det antal dagar
påföljden skall anses verkställd. Är den tid varmed ådömt fängelse överstiger frihetsberövandet
ringa, må förordnas att fängelsestraffet skall anses helt verkställt genom frihetsberövandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undanröjes villkorlig dom eller Undanröjes villkoriig dom
eller<br>
skyddstillsyn och dömes i stället till skyddstillsyn och dömes i stället till<br>
fängelse på viss tid, äger första fängelse på viss tid, äger, i den mån<br>
stycket tillämpning även i fråga om tillgodoräknande inte skett enligt<br>
frihetsberövande, som föregått den första eller tredje stycket, första<br>
villkoriiga domen, domen på stycket tillämpning även i fråga om<br>
skyddstillsyn eller dom, varigenom I. frihetsberövande som föregått<br>
förordnats att den genom sådan den villkorliga domen eller domen<br>
dom ådömda påföljden skall avse på skyddstillsyn,<br>
även ytterligare brott. Detta gäller 2. frihetsberövande somföregått<br>
dock endast i den mån frihetsberö- dom genom vilken förordnats att<br>
vandet icke tillgodoräknats enligt den villkorliga domen eller skydds-<br>
första eller tredje stycket.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillsynen
skall avse även ytterligare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:163.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brott samt<br>
3. sådant</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omhändertagande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som avses i 28 kap. </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ tredje</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dömes någon till böter och har han med anledning av
misstanke om brott, som prövats genom dom i målet, varit berövad friheten på
sätt som angives i första stycket, må förordnas att påföljden skall anses helt
eller delvis verkställd genom frihetsberövandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 kap<br>
6§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den tidigare ådömda påföljden skyddstillsyn, får rätten
vid fillämp-ning av 1 § 1, om det anses påkallat för den tilltalades
tillrättaförande eller av hänsyn till allmän laglydnad, även döma till
dagsböter, höjgst etthundraåttio, vare sig böter har föreskrivits för brottet
eller ej. Är fängelse föreskrivet för det nya brottet och prövas frihetsberövande
oundgängligen erforderligt av hänsyn till allmän laglydnad, får rätten i stället
för att döma till böter döma till fängelse enligt 28 kap. 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpas 1 § 1 eller 2, må rätten besluta åtgärd som
avses i 28 kap. 9 § eller förlänga prövofiden till högst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dömes med tillämpning av 1 § 3 Döms den tilltalade med tillämp-fill
fängelse, skall vid straffets be- ning av 1 § 3 till fängelse, skall när</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>» Senaste lydelse 1986:645.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1983:240.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=162>
<tr>
<td valign=top align=left height=162 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stämmande skälig hänsyn tagas till vad den dömde
undergått till följd av domen å skyddstillsyn och till vad han avtjänat av
fängelse som ådömts enligt första stycket eller 28 kap. 3 § ävensom till
böter som ådömts enligt första stycket eller 28 kap. 2 §; och må fängelse ådömas
på kortare tid än för brottet är stadgat.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>straffets längd bestäms skälig hänsyn tas till vad han
har undergått till följd av domen på skyddstillsyn och till vad han har
avtjänat av fängelse som ådömts enligt första stycket eller 28 kap. 3 § liksom
till böter som ådömts enligt första stycket eller 28 kap. 2 §. Ifall som här
avses får fängelse ådömas på kortare tid än vad som är föreskrivet för
brottet. Har uppgift som avses i 28 kap. 3 § tredje stycket lämnats i domen
skall, om fängelse ådöms, detta beaktas, när straffets längd bestäms.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fängelse enligt första stycket må ej ådömas och beslut
enligt andra stycket eller beslut om undanröjande av skyddstillsyn må ej
meddelas, med mindre fråga därom uppkommer i mål vari den dömde häktats eller
erhållit del av åtal före prövotidens utgång.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38 kap. 3§"«</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=114>
<tr>
<td valign=top align=left height=114 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga om
åtgärd enligt 27 kap. 5 § andra stycket eller 6 § upptages av den rätt som
först avgjort det mål vari meddelats villkorlig dom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan
enligt 28 kap. 8 § väcks vid tingsrätt, inom vars område den
övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om åtgärd enligt 27 kap. 5 § tredje stycket eller 6
§ upptages av den rätt som först avgjort det mål vari meddelats villkorlig dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan enligt 28 kap. 8 § väcks vid tingsrätt, inom vars
område den övervakningsnämnd som har gjort framställning i ärendet är verksam,
eller vid den rätt som först avgjort det mål vari skyddstillsyn ådömts.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål som avses i denna paragraf må ock upptagas av domstol,
där brottmål mot den dömde är anhängigt, eller av rätten i den ort, där den
dömde mera varaktigt uppehåller sig, om rätten med hänsyn till utredningen
samt kostnader och andra omständigheter finner det lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§"
Nämndemän skall deltaga vid underrätts avgörande av fråga, som avses i 2 §
eller i 27 kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 10 § andra stycket eller 18 §.
Detsamma skall gälla i fråga om undanröjande av påföljd enligt 34 kap. I § 3,
förverkande av villkoriigt medgiven frihet eller annan åtgärd enligt 34 kap. 4
§ samt åtgärd enligt 34 kap. 5 § tredje stycket eller 34 kap. 6 § andra
stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
avgörande av fråga, som avses i 27 kap., 5 § andra stycket eller 28 kap. 11 §,
är underrätt domför med en lagfaren domare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
avgörande av fråga, som avses i 27 kap. 5 § tredje stycket eller 28 kap. 11 §
första och andra styckena är underrätt domför med en lagfaren domare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'"
Senaste lydelse 1983:240. " Senaste lydelse 1983:377.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 §1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om åtgärd enligt 2 § eller 27 kap. 5 § andra stycket
eller 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 10 § andra stycket skall underrätt lämna
den dömde tillfälle att yttra sig. Begär han att bliva muntligen hörd, skall
tillfälle därtill beredas honom. I mål om åtgärd enligt 34 kap. 18 § skall den
dömde lämnas tillfälle att yttra sig där så är möjligt. Rättens avgörande av
saken sker genom beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd enligt 28 kap. 11 § må beslutas utan att tillfälle
beredes den dömde att yttra sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mål om åtgärd enligt 2 § eller 27 kap. 5 § tredje
stycket eller 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 10 § andra stycket skall underrätt
lämna den dömde tillfälle att yttra sig. Begär han att bliva muntligen hörd,
skall tillfälle därtill beredas honom. 1 mål om åtgärd enligt 34 kap. 18 §
skall den dömde lämnas tillfälle att yttra sig där så är möjligt. Rättens avgörande
av saken sker genom beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärd
enligt 28 kap. 11 § första och andra styckena får beslutas utan att tillfälle
bereds den dömde att yttra sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättens
beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § andra stycket, 28 kap. 11 § eller 34 kap.
10 § andra stycket eller 18 § länder omedelbart till efterrättelse om ej
annorlunda förordnas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27 kap. 6 §, 28 kap. 9
§ eller 34 kap. 4, 5 eller 6 § angående föreskrifter, övervakning eller prövotid.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättens
beslut om åtgärd enligt 27 kap. 5 § tredje stycket 28 kap. 11 första och andra
styckena eller 34 kap. 10 § andra stycket eller 18 § länder omedelbart till
efterrättelse om ej annorlunda förordnas. Detsamma gäller avgöranden enligt 27
kap. 6 §, 28 kap. 9 § eller 34 kap. 4, 5 eller 6 § angående föreskrifter,
övervakning eller prövotid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
57.0pt;margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste lydelse
1981:211. " Senaste lydelse 1983:240.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i
anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt skall ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>34 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=142>
<tr>
<td valign=top align=left height=142 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
intagen genom vistelse utanför anstalt bli föremål för särskilda åtgärder
som kan antagas underlätta hans anpassning i samhället, kan medgivande att
för sådant ändamål vistas utanför anstalten lämnas honom under lämplig tid,
om särskilda skäl föreligger. För vistelsen skall ställas de villkor som kan
anses erforderliga.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan en intagen genom vistelse utanför anstalt bli föremål
för särskilda åtgärder som kan antas underlätta hans anpassning i samhället,
kan han medges att för sådant ändamål vistas utanför anstalten under lämplig
tid, om särskilda skäl föreligger. Därvid skall särskilt beaktas om den
intagne behöver vård eller annan behandling mot missbruk av beroendeframkallande
medel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visti;lse utom anstalt för vård eller behandling bör inte
påbörjas så tidigt att den planerade vård- eller behandlingstiden blir kortare
än den beräknade återstående verkställighetstiden. För vistelsen skall ställas
de villkor som kan anses erforderliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket gäller ej en intagen som avses i 7 § tredje
stycket och som är placerad i sluten riksanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
55.0pt;margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senaste
lydelse 1982:401.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1946:804) skall ha
följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=25 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19 §'</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon genom dom, som må verkställas, ehuru den icke
äger laga kraft, dömts till straff eller annan påföljd för brott och är han
för sådan verkställighet intagen i fångvårdsanstalt, skall han vid fullföljd
av talan i målet anses som häktad för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående
brottmål skall, om ej annat är stadgat, i tillämpliga delar gälla, då mot
någon, som blivit dömd för brott, vid domstol in-ledes förfarande, som avser
undanröjande av påföljd och ådömande av annan påföljd för brott eller ock
annan åtgärd i fråga om ådömd påföljd; är han intagen i anstalt som avses i
första stycket, skall han anses som häktad för brottet. Har offentlig
försvarare förordnats för den dömde, skall ersättning till försvararen alltid
gäldas av statsverket. Även kostnad för annan rättshjälp ät den dömde skall
gäldas av statsverket.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har någon genom dom, som/or verkställas, trots att den
inte äger laga kraft, dömts till straff eller annan påföljd för brott och är
han för sådan verkställighet intagen i kriminalvårdsanstah, skall han vid
fullföljd av talan i målet anses som häktad för brottet. Detsamma gäller i
fråga om den som är omhändertagen enligt 28 kap. Il § brottsbalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i nya rättegångsbalken är föreskrivet angående
brottmål skall, om inte annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla, då mot
någon, som blivit dömd för brott, vid domstol inleds förfarande, som avser
undanröjande av påföljd och ådömande av annan påföljd för brott eller som avser
annan åtgärd i fråga om ådömd påföljd; är han intagen i anstalt som avses i
första stycket, skall han anses som häktad för brottet. Har offentlig
försvarare förordnats för den dömde, skall ersättning till försvararen alltid
betalas av staten. Även kostnad för annan rättshjälp åt den dömde skall
betalas av staten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
44.0pt;margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1972:431.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>4 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:202) om beräkning av
strafftid m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 5, 9 och 19 §§ lagen (1974:202)
om beräkning av strafftid skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga
om den som undergår fängelse eller pä annan grund är intagen i kriminal-vårdsanstalt.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4 § äger motsvarande tillämpning i fråga
om den som är omhändertagen enligt 28 kap. Il § tredje stycket brottsbalken
eller som undergår fängelse eller på annan gmnd är intagen i kriminalvårdsanstah.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=157>
<tr>
<td valign=top align=left height=157 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den
som skall undergå fängelse häktad eller är han intagen i kriminalvårdsanstalt
för undergående av påföljd i annat mål när domen får verkställas, skall
styresmannen vid den kriminalvårdsanstah där han är intagen eller
föreståndaren för det häkte eller chsfen för den rättspsykiatriska klinik
där han förvaras omedelbart befordra domen till verkställighet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den som skall undergå fängelse häktad, omhändertagen
enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken eller är han intagen i kriminalvårdsanstalt
för undergående av påföljd i annat mål när domen får verkställas, skall
styresmannen vid den kriminalvårdsanstalt där han är intagen eller
föreståndaren för det häkte eller chefen för den rättspsykiatriska klinik där
han förvaras omedelbart befordra domen till verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaras den som är häktad i målet ej i
kriminalvårdsanstalt, skall han för verkställighet förpassas till sådan
anstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är den
dömde häktad i annat mål när domen får verkställas och förvaras han ej i kriminalvårdsanstah,
får verkställigheten påbörjas där han förvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
verkställighet av fängelse räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller på
annan grund intagen i kriminalvårdsanstalt, från den dag då domen får
verkställas och i annat fall från den dag då den dömde enligt 10 § intages i
allmänt häkte eller kriminalvårdsanstalt eller omhändertages av polismyndighet
för förpassning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
verkställighet av fängelse räknas strafftiden, när den dömde är häktad eller
omhändertagen enligt 28 kap. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
tredje stycket brottsbalken eller pä annan gmnd intagen i kriminalvårdsanstalt,
från den dag då domen får verkställas och i annat fall från den dag då den dömde
enligt 10 § intages i allmänt häkte eller kriminalvårdsanstalt eller omhändertages
av polismyndighet för förpassning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1986:653.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tid, under vilken den dömde hållits i häkte i målet efter
det att slutlig dom däri meddelades, skall räknas som tid varunder straffet
verkställts.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tid, under vilken den dömde hållits i häkte i målet eller
varit omhändertagen enligt 28 kap. 11 § tredje stycket brottsbalken efter det
att slutlig dom eller beslut däri meddelades, skall räknas som tid varunder
straffet verkställts.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:87.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade
och anhållna m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1976:371) om
behandlingen av häktade och anhållna m.fl. skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sägs i denna lag om häktad har motsvarande
tillämpning på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. den som har anhållits eller gripits på gmnd av
misstanke om brott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som har
intagits i häkte</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. den som har intagits i häkte
eller polisarrest för förpassning till</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>eller polisarrest för förpassning till kriminalvårdsanstalt och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kriminalvårdsanstalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som
har tillfälligt place-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
den som har tillfälligt placerats råts i häkte med stöd av 23 § tredje</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i häkte med stöd av 23 § tredje
stycket, 43 § första stycket tredje</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>stycket, 43 § första stycket tredje meningen eller 50 § tredje mening-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meningen eller 50 § tredje meningen
lagen (1974:203) om kriminal-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en lagen (1974:203) om kriminal-värd i anstalt.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värd i anstalt och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. den som har omhändertagits enligt 28 kap. </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ tredje stycket brottsbalken i
avvaktan på att beslut om undanröjande av skyddstillsyn vinner laga kraft.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag tillämpas inte på barn som gripits enligt 16 §
lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1984:956.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1986/87:106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition ..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. lag om
ändring i brottsbalken .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1974: 203) om kriminalvård i anstalt </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1946: 804) om införande av nya rättegångsbalken </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. .</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1976: 371) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5
februari 1987 .</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ...................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
motivering ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fritidsfängelse ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällstjänst ...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontraktsvärd ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulleråkersförsöket .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter pä
kontraktsvård .......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konstruktionen ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beha"n4lingen ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den dömdes skyldigheter m. m......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvidgad tillämpning av 34 § KvaL .................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilt om kontraktsvård vid
rattfylleri ........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förfarandet före kontraktsvård ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Genomförande ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering
......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
brottsbalken ............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1974: 203) om kriminalvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i anstalt .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till ändring i lagen
(1946:804) om införande av nya rättegångsbalken </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1974: 202) om beräkning av strafftid m. m </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i
lagen (1976: 371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl............................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut .......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur lagrådets protokoll 1987-02-11 .................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars
1987 ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmälan av
lagrådsyttrande m. m............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnadsansvaret
för kontraktsvärd ........................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I Sammanfattning av betänkandet ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Lagrädsremissens lagförslag ........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tr/ckeri, Stockholm 1987 117</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
GA03106prop_198687__106.pdf5400671pdfom ändring i brottsbalken m.m. (s.k. kontraktsvård m.m.)https://data.riksdagen.se/fil/BC3FADF7-A595-48C2-B9A5-FC688D799C2D