<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3077519</hangar_id>
 <dok_id>GA02u113</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>u113</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:u113 Bengt Westerberg m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>uu</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>113</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 19:47:02</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förbud mot handel med Sydafrika och Namibia  (prop. 1986/87:110)</titel>
 <subtitel>Bengt Westerberg m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02u113/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02u113</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02u113</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :U113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Bengt Westerberg m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förbud mot handel med Sydafrika och Namibia&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:110)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sydafrika - ett särfall&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tyvärr finns få tecken på att rasdiskrimineringen i Sydafrika är på väg att&lt;br /&gt; 
avskaffas. Den pågående valkampanjen präglas främst av nationalistpartiets&lt;br /&gt; 
beslutsamhet att stå fast vid ett system med vit överhöghet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Så länge Sydafrikas befolkningsmajoritet på grund av sin ras förmenas&lt;br /&gt; 
medborgerliga fri- och rättigheter och så länge apartheidsystemet med dess&lt;br /&gt; 
dagliga förnedring av svarta sydafrikaner består är den sydafrikanska regimen&lt;br /&gt;
ett hot mot freden. Den sydafrikanska s. k. destabiliseringspolitiken&lt;br /&gt; 
gentemot grannländerna har skapat oro i hela södra Afrika och bl. a. bidragit&lt;br /&gt;
till svälten i flera av Sydafrikas grannländer. Det internationella fördömande&lt;br /&gt;
som möter Sydafrika är väl motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sydafrika är tyvärr inget särfall i vad gäller brott mot mänskliga fri- och&lt;br /&gt; 
rättigheter. Endast en minoritet av jordens befolkning lever i stater med fria&lt;br /&gt; 
val och fri opinionsbildning. Sydafrika är dock unikt genom att ha satt rasdiskrimineringen&lt;br /&gt;
i system och gjort den till en av statsskickets grundvalar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mål och metod&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Målet för den svenska Sydafrikapolitiken är att bidra till apartheids avskaffande&lt;br /&gt;
och stödja de krafter inom och utanför Sydafrika som verkar för ett&lt;br /&gt; 
framtida demokratiskt Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Metoderna för att nå detta är flera. Viktigast är Sveriges agerande i FN&lt;br /&gt; 
och andra internationella sammanhang samt stödet till de s. k. frontstaterna&lt;br /&gt; 
och till motståndsrörelsen ANC.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sanktionspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige har länge arbetat för internationella sanktioner mot Sydafrika. Detta&lt;br /&gt; 
har skett i samklang med de krav som förts fram av ANC. Att sanktioner&lt;br /&gt; 
valts som en form för att påverka just Sydafrika beror bl. a. på landets stora&lt;br /&gt; 
utlandsberoende och på de nära förbindelserna mellan den vita minoriteten&lt;br /&gt; 
och de västliga demokratierna, vilket ökar de vitas sårbarhet för isoleringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När det mångåriga arbetet att förmå FN:s säkerhetsråd att fatta beslut om&lt;br /&gt; 
bindande sanktioner nu på nytt misslyckats är det enligt folkpartiets mening&lt;br /&gt; 
riktigt att Sverige går vidare med bilaterala sanktioner. Som tidigare angivits&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;har sanktionerna till syfte att bidra till ett framtida fredligt och demokratiskt Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Sydafrika. När en positiv utveckling sker bör sanktionerna hävas. U113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En isolerad svensk bojkott har marginell ekonomisk betydelse. Det gäller&lt;br /&gt; 
såväl de sanktioner som nu föreslås som de åtgärder Sverige tidigare vidtagit,&lt;br /&gt; 
såsom investeringsförbudet och förbudet mot import av frukt och jordbruksprodukter.&lt;br /&gt;
Sveriges ekonomiska betydelse för Sydafrika är liten i jämförelse&lt;br /&gt; 
med t. ex. USA:s, Storbritanniens, Västtysklands eller arabstaternas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att Sverige sedan 1969 slagit in på en linje med isolerade sanktioner&lt;br /&gt;
är av främst tre slag:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o Allt ekonomiskt utbyte mellan länder är till ömsesidigt stöd och ömsesidig&lt;br /&gt; 
nytta. 1982 års Sydafrikakommitté ställde sig bakom uppfattningen att&lt;br /&gt; 
svenska företag kan sägas medverka i rasdiskrimineringen i Sydafrika. Att&lt;br /&gt; 
avbryta de ekonomiska förbindelserna är en av formerna för en moralisk&lt;br /&gt; 
och politisk protest.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o Sveriges politik kan få opinionsbildande betydelse. I de diskussioner om&lt;br /&gt; 
sanktioner som förts inom olika västliga parlament har den svenska lagen&lt;br /&gt; 
spelat en viss roll. Efter den svenska lagen om investeringsförbud har liknande&lt;br /&gt;
lagar antagits i bl. a. Förenta staterna och i flera av länderna inom&lt;br /&gt; 
Norden, EG och samväldet. Den amerikanska kongressens beslut om&lt;br /&gt; 
vissa sanktioner mot Sydafrika föregicks bl. a. av grundliga studier av de&lt;br /&gt; 
beslutade svenska sanktionerna. Också Sveriges agerande i internationella&lt;br /&gt;
organisationer kan få större tyngd genom att vi själva går före.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o De erfarenheter Sverige vinner genom en konsekvent sanktionspolitik&lt;br /&gt; 
kan vara till nytta för andra länder som beslutar att slå in på samma kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är bakgrunden till att folkpartiet med stor konsekvens förespråkat införande&lt;br /&gt;
av sanktioner mot Sydafrika. Den utredning som 1977 tillsattes för&lt;br /&gt; 
att förbereda sanktionslagstiftningen tillkom på folkpartistiskt initiativ, och&lt;br /&gt; 
1979 års lagstiftning om förbud mot nyinvesteringar i Sydafrika lades fram&lt;br /&gt; 
av folkpartiregeringen. I juni 1986 beslöt folkpartiets styrelse att förorda en&lt;br /&gt; 
svensk handelsbojkott mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet välkomnar att regeringen nu föreslår att en handelsbojkott införs&lt;br /&gt;
mot Sydafrika och Namibia. Propositionen bör bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk utrikespolitik och sanktionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska hållningen mot Sydafrika har successivt skärpts. En rad åtgärder&lt;br /&gt;
som berör de ekonomiska relationerna mellan länderna har genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga steg i denna politik är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbudet mot företagsinvesteringar i Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbudet mot finansiell leasing&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förbudet mot införsel av jordbruksprodukter från Sydafrika och Namibia&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- förbudet mot överlåtelse och upplåtelse av patent- och tillverkningsrättigheter&lt;br /&gt;
till sydafrikanska företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går enligt folkpartiets mening inte att hävda att Sverige vid något enskilt&lt;br /&gt; 
tillfälle passerar en linje där sanktionsåtgärden bryter mot traditionell&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;svensk utrikespolitik eller mot våra internationella avtal. Tvärtom har rege- Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
ring och riksdag vid samtliga dessa tillfällen ansett besluten väl förenliga med U113&lt;br /&gt; 
svenska utrikespolitiska intressen. Folkpartiet instämmer i vad som sägs i&lt;br /&gt; 
propositionen, ”att det är klart att det föreligger folkrättsligt utrymme för&lt;br /&gt; 
den enskilda staten att vidta den typ av begränsande åtgärder som Sverige&lt;br /&gt; 
genomför mot Sydafrika med början år 1979”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är mot denna bakgrund olyckligt att regeringen i propositionen uttalar&lt;br /&gt;
att beslut om sanktioner på handelns område innebär ”ett avsteg från&lt;br /&gt; 
våra åtaganden enligt GATT”. Ett sådant avsteg skulle motiveras av beslutets&lt;br /&gt;
karaktär av ”engångsföreteelse”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige har i själva verket vid flera tillfällen - och utan beslut av FN:s säkerhetsråd&lt;br /&gt;
- vidtagit olika slags sanktionsåtgärder mot olika länder, låt vara&lt;br /&gt; 
långt mindre långtgående än de mot Sydafrika. Avsikten med de hänvisningar&lt;br /&gt;
till bindande beslut eller rekommendationer av säkerhetsrådet som&lt;br /&gt; 
ofta gjorts av svenska regeringar är att Sverige inte av stormakter skall&lt;br /&gt; 
tvingas till sanktioner som strider mot våra nationella intressen. Detta utesluter&lt;br /&gt;
självfallet inte att Sverige inom ramen för vår suveränitet kan vidta&lt;br /&gt; 
utrikespolitiska åtgärder i form av bilaterala sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det kan i detta sammanhang vara väsentligt att studera den rättsliga grunden&lt;br /&gt;
för Danmarks beslut att fr. o. m. den 15 december förra året införa förbud&lt;br /&gt;
mot handel med Sydafrika. Danmark hävdar att beslutet om handelssanktioner&lt;br /&gt;
inte bryter mot GATT-avtalet och hänvisar till avtalets artikel&lt;br /&gt; 
XXI b iii och c där det stadgas:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;”Ingen bestämmelse i detta avtal skall tolkas som innebärande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;- hinder för avtalsslutande part att vidta åtgärder som den anser nödvändiga&lt;br /&gt; 
för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen, där sådana åtgärder vidtages&lt;br /&gt;
i krigstid eller vid andra kritiska lägen i de internationella förbindelserna;&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:14px;"&gt;- hinder för part att vidta åtgärder i överensstämmelse med dess förpliktelser&lt;br /&gt;
enligt Förenta Nationernas stadga i syfte att upprätthålla internationell&lt;br /&gt; 
fred och säkerhet.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vid flera tillfällen har denna artikel åberopats som stöd för bilaterala sanktioner&lt;br /&gt;
från olika länder och i olika sammanhang. Artikelns räckvidd är omstridd.&lt;br /&gt;
Dock stöds den danska tolkningen i det juridiska huvudverket om&lt;br /&gt; 
GATT, ”World Trade and the Law of GATT”, där John H Jackson inte&lt;br /&gt; 
utesluter att ett beslut av FN:s generalförsamling är tillräcklig grund för åtgärder&lt;br /&gt;
enligt artikel XXI.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Beträffande Sydafrika har säkerhetsrådet vid upprepade tillfällen uttalat&lt;br /&gt; 
stark kritik och rekommenderat åtgärder, t. ex. i en resolution från 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det bör i sammanhanget också noteras att den svenska jordbruksbojkotten&lt;br /&gt;
beslutades 1985 med hänvisning till en artikel i GATT-stadgan (art. XX)&lt;br /&gt; 
och utan uttryckligt stöd i något FN-beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det bör också påpekas att en majoritet av GATT:s medlemmar nu vidtagit&lt;br /&gt;
olika typer av sanktioner mot Sydafrika. Sydafrikas rasåtskillnadspolitik&lt;br /&gt; 
och upprepade brott mot folkrätten har ansetts motivera att landet inte skall&lt;br /&gt; 
få del av fördelarna med ett fritt, internationellt handelsutbyte.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Mot denna bakgrund vore det olyckligt om Sverige väljer att betrakta den Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptrappning av sanktionerna mot Sydafrika som nu föreslås som ett princi- U113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;piellt avsteg från den tidigare förda politiken. Det finns heller ingen anledning&lt;br /&gt;
för Sverige att göra en annan tolkning än den Danmark gjort av GATTstadgan.&lt;br /&gt;
Vi konstaterar att svenska handelssanktioner mot Sydafrika väl låter&lt;br /&gt;
sig förenas såväl med traditionell svensk utrikespolitik som med GATTstadgan.&lt;br /&gt;
Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viserings bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med rekommendationer från FN:s säkerhetsråd har Sverige infört&lt;br /&gt; 
särskilda viseringsbestämmelser i syfte att minska personutbytet med Sydafrika.&lt;br /&gt;
Det finns anledning att se över tillämpningen. Viseringsbestämmelserna&lt;br /&gt;
skall stoppa idrottsutbyte - i linje med den internationella sportbojkotten&lt;br /&gt;
- och förhindra att representanter för apartheidregimen kommer till Sverige.&lt;br /&gt;
Invandrarverket har valt att tillämpa viseringsbestämmelserna mycket&lt;br /&gt; 
restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelse får enligt vår mening inte tolkas så att varje kulturellt och&lt;br /&gt; 
vetenskapligt utbyte förhindras. Sydafrika kommer efter apartheids avskaffande&lt;br /&gt;
att ha behov av människor inom t. ex. universitet och utbildningsanstalter&lt;br /&gt;
med kontakter och utblickar. Besök av sådana personer bör därför&lt;br /&gt; 
inte förhindras, vilket riksdagen bör ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska företagen i Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ända sedan 1966 har statsmakterna i olika former givit till känna sin uppfattning&lt;br /&gt;
att de svenska företagen inte har någon framtid i Sydafrika så länge&lt;br /&gt; 
apartheid består. Sedan 1979 har denna uppfattning också tagit sig uttryck i&lt;br /&gt; 
ett successivt skärpt investeringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer i att flera rättsliga och praktiska frågor återstår att lösa innan&lt;br /&gt;
frågan om förbud för svenskägda företag att verka i Sydafrika kan bli&lt;br /&gt; 
föremål för avgörande. Vidare måste frågan om huruvida handelsförbudet&lt;br /&gt; 
också kan utsträckas till svenska dotterbolag i andra länder utredas. Riksdagens&lt;br /&gt;
intentioner torde dock inte kunna missförstås av någon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi noterar med tillfredsställelse regeringens deklaration i propositionen&lt;br /&gt; 
om att de möjligheter till dispens som skall finnas skall tillämpas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill slutligen starkt understryka att regeringen bör ha beredskap att&lt;br /&gt; 
återkomma till riksdagen med förslag om ytterligare bistånd till frontstaterna&lt;br /&gt; 
i anslutning till internationella bojkottåtgärder mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs om den aktuella lagens förenlighet med GATTstadgan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs angående tillämpningen av viseringsbestämmelserna&lt;br /&gt; 
för sydafrikanska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
U113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Bengt Westerberg (fp)&lt;br /&gt; 
Ingemar Eliasson (fp)&lt;br /&gt; 
Karin A hr land (fp)&lt;br /&gt; 
Anne Wibble (fp)&lt;br /&gt; 
Hadar Cars (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Kerstin Ekman (fp)&lt;br /&gt; 
Birgit Friggebo (fp)&lt;br /&gt; 
Jan-Erik Wikström (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;gotab Stockholm 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Westerberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingemar Eliasson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin A hr land</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anne Wibble</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Hadar Cars</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Ekman</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgit Friggebo</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jan-Erik Wikström</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02u113</dok_id>
<subtitel>Bengt Westerberg m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_u_113.pdf</filnamn>
<filstorlek>161748</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förbud mot handel med Sydafrika och Namibia  (prop. 1986/87:110)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1AFCF633-1E8A-4DF4-9415-DDA344910315</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>