<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3077518</hangar_id>
 <dok_id>GA02u112</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>u112</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:u112 Carl Bildt m. fl. (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>uu</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>112</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 19:47:01</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förbud mot handel med Sydafrika och Namibia  (prop. 1986/87:110)</titel>
 <subtitel>Carl Bildt m. fl. (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02u112/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02u112</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02u112</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:U112&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Carl Bildt m. fl. (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förbud mot handel med Sydafrika och Namibia&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:110)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sydafrika är ett hårt och brutalt samhälle. Den vita minoritetens apartheidpolitik&lt;br /&gt;
strider mot grundläggande mänskliga värden. Den är omoralisk och&lt;br /&gt; 
oförenlig med vår syn på den enskilda människans rättigheter och skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Genom apartheidpolitiken bryter Sydafrika mot FN-stadgans föreskrift&lt;br /&gt; 
om likabehandling av människor, oavsett ras och etniskt ursprung.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige har, liksom varje annan FN-medlem, rätt och plikt att reagera mot&lt;br /&gt; 
förhållandena i Sydafrika och söka bidra till att det omänskliga och på sikt&lt;br /&gt; 
ohållbara apartheidsystemet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;2 En effektiv Sydafrikapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Målet för den svenska Sydafrikapolitiken är att Sydafrika på fredlig väg avskaffar&lt;br /&gt;
apartheidsystemet, att demokrati införs samt att de mänskliga och&lt;br /&gt; 
demokratiska fri- och rättigheterna respekteras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är angeläget att Sverige för en aktiv Sydafrikapolitik. Vi måste starkt&lt;br /&gt; 
markera vårt avståndstagande till apartheid. Vår inställning skall klart&lt;br /&gt; 
komma till uttryck såväl inom som utom Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige kan göra viktiga insatser inom ramen för Förenta nationerna. Vårt&lt;br /&gt; 
arbete skall inriktas på fortsatt arbete för att förmå säkerhetsrådet att fatta&lt;br /&gt; 
bindande beslut om gemensamma påtryckningar mot Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige bör även i andra fora agera för internationell opinionsbildning i&lt;br /&gt; 
Sydafrikafrågan. Det är angeläget att Sverige för sin del i skilda sammanhang&lt;br /&gt;
aktualiserar den sydafrikanska regeringens brott mot den internationella&lt;br /&gt;
folkrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige skall stödja en demokratisk samhällsutveckling i Sydafrika. Vi&lt;br /&gt; 
skall dessutom ge ett utökat humanitärt stöd till de svarta, deras organisationer&lt;br /&gt;
och deras arbete för att med fredliga medel avskaffa apartheid och demokratisera&lt;br /&gt;
Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige bör lägga större vikt vid att goda kontakter skapas med de grupper&lt;br /&gt; 
och enskilda i Sydafrika som arbetar för en demokratisk utveckling av landet.&lt;br /&gt;
Hinder för sådana strävanden, t. ex. de svenska visumbestämmelserna,&lt;br /&gt; 
bör därför ses över i syfte att underlätta sådana kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige bör stödja de s. k. frontstaterna i deras kamp för ekonomisk och&lt;br /&gt; 
politisk självständighet gentemot bl. a. Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;2.1 Beslut av FN:s säkerhetsråd Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:339px;"&gt;U112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bärande element i den svenska politiken för apartheids avskaffande har&lt;br /&gt; 
varit att genom beslut i FN:s säkerhetsråd lägga grunden för en internationell&lt;br /&gt;
handelsbojkott mot Sydafrika. Regeringen har genom diplomatiskt&lt;br /&gt; 
arbete försökt få till stånd ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige intensifierade sommaren 1986 sina ansträngningar för att FN:s säkerhetsråd&lt;br /&gt;
skulle besluta om sanktioner mot Sydafrika på handelns område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flera tillfällen under hösten framhöll företrädare för regeringen att den&lt;br /&gt; 
svenska linjen hade ett starkt stöd i Förenta nationerna och dess säkerhetsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige verkade i FN för ett tvåstegsförfarande. Ett eventuellt veto mot&lt;br /&gt; 
ett förslag om bindande sanktioner skulle efterföljas av ett förslag om rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förslaget om bindande sanktioner vid säkerhetsrådets behandling av&lt;br /&gt; 
frågan den 20 februari ej bifölls kom inte som någon överraskning. Samtidigt&lt;br /&gt; 
var ingen av säkerhetsrådets medlemmar vid detta tillfälle villig att lägga&lt;br /&gt; 
fram ett förslag om rekommenderade sanktioner. Den svenske utrikesministern&lt;br /&gt;
har dock vid flera tillfällen förklarat att ett sådant förslag har goda förutsättningar&lt;br /&gt;
att antas. Den svenska regeringen anser fortfarande att så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det förvånande och beklagligt att regeringen inte&lt;br /&gt; 
avvaktar detta beslut utan nu i stället föreslår en ensidig svensk handelsbojkott.&lt;br /&gt;
Därmed frångår man en sedan länge etablerad viktig svensk utrikespolitisk&lt;br /&gt;
linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör regeringen målmedvetet fortsätta att arbeta på&lt;br /&gt; 
att få FN:s säkerhetsråd att fatta bindande beslut om åtgärder mot Sydafrika&lt;br /&gt; 
på handelns område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett beslut i FN:s säkerhetsråd kan mobilisera den internationella&lt;br /&gt; 
solidaritet som behövs för att ge den effekt på Sydafrika vi eftersträvar. Den&lt;br /&gt; 
isolerade bojkottens främsta resultat riskerar att bli att svenska företag blir&lt;br /&gt; 
sydafrikanska samt att arbetstillfällen försvinner här hemma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Neutralitetspolitikens krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges säkerhetspolitiska lösning bygger på att vi har alliansfrihet i fred,&lt;br /&gt; 
syftande till neutralitet i krig. Vi kräver genom vår utrikespolitik och vår försvarspolitik&lt;br /&gt;
respekt för vårt oberoende och vår territoriella integritet, enligt&lt;br /&gt; 
folkrättens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en liten, alliansfri nation, belägen mellan de två supermaktsblocken,&lt;br /&gt; 
är det av central betydelse att vi med kraft kan värna om vår säkerhetspolitiska&lt;br /&gt;
lösning. Det bör härvid beaktas att stormakterna regelmässigt strävar&lt;br /&gt; 
efter att påverka utvecklingen i en rad länder, bl. a. genom att vidta olika&lt;br /&gt; 
former av handelssanktioner. För att sådana påtryckningar skall bli effektiva&lt;br /&gt; 
krävs att de omfattas av så många länder som möjligt. Mot denna bakgrund&lt;br /&gt; 
ställs regelmässigt olika krav från skilda håll om svensk medverkan i olika&lt;br /&gt; 
former av sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1984 års försvarskommitté har i sin säkerhetspolitiska rapport bl. a. kon- Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
staterat: U112&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det finns anledning att starkare än tidigare uppmärksamma de hot och påtryckningar&lt;br /&gt;
som Sverige kan utsättas för under spända fredsförhållanden.&lt;br /&gt; 
Diplomatiska, militära och handelspolitiska åtgärder för att ge eftertryck åt&lt;br /&gt; 
vår beslutsamhet att motstå sådana hot och påtryckningar och orubbligt fullfölja&lt;br /&gt;
neutralitetspolitiken bidrar till att minska främmande makts benägenhet&lt;br /&gt;
att utsätta oss för hot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utifrån dessa neutralitetspolitiska utgångspunkter har det rått bred enighet&lt;br /&gt; 
mellan de fyra demokratiska partierna om att avvisa svenskt deltagande i&lt;br /&gt; 
sanktioner mot andra nationer om sådana inte varit beslutade i FN:s säkerhetsråd.&lt;br /&gt;
Grunderna för detta synsätt fastlades bl. a. av dåvarande utrikesministern&lt;br /&gt;
Östen Undén.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vänsterpartiet kommunisterna har vid flera tillfällen yrkat att Sverige&lt;br /&gt; 
skulle överge denna ståndpunkt och i stället genomföra sanktioner mot olika&lt;br /&gt; 
länder. Dessa förslag har regelmässigt avvisats. Utrikesutskottet framhöll&lt;br /&gt; 
våren 1986 apropå sådana krav:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utskottet har förståelse för att kraven på en handelsbojkott växer sig starkare&lt;br /&gt;
och välkomnar att allt fler stater beslutat om eller överväger olika åtgärder.&lt;br /&gt;
Det är emellertid fortfarande utskottets åsikt att ekonomiska sanktioner&lt;br /&gt; 
mot Sydafrika bör vara förenliga med våra åtaganden i GATT och att det&lt;br /&gt; 
endast är FN:s säkerhetsråd som kan häva GATT:s regler. Sverige bör fortsatt&lt;br /&gt;
verka för att säkerhetsrådet fattar de erforderliga besluten i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Statsminister Ingvar Carlsson har också betonat vikten av att Sverige inte&lt;br /&gt; 
vidtar åtgärder på detta område som kan skada trovärdigheten till eller reducera&lt;br /&gt;
möjligheterna att bedriva vår traditionella utrikes- och säkerhetspolitik.&lt;br /&gt; 
Det framgår bl. a. av följande uttalanden:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sverige håller fast vid att inte införa handelsbojkott mot Sydafrika. Apartheidsystemet&lt;br /&gt;
kommer att bryta samman ändå. Det är så brutalt att det gräver&lt;br /&gt; 
sin egen grav. Och jag tror att ett FN-beslut om bojkott inte är långt borta.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vår linje är att försöka få till stånd ett FN-beslut om bojkott, där Förenta&lt;br /&gt; 
staterna, Storbritannien och Västtyskland kommer med. Det är den bojkott&lt;br /&gt; 
som skulle kunna tvinga den vita regimen på knä och få bort apartheidsystemet&lt;br /&gt;
(TT 860723).&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Till skillnad från Norge och Danmark är Sverige neutralt och kan inte&lt;br /&gt; 
bryta mot internationell rätt och det internationella handelsavtalet GATT&lt;br /&gt; 
(SvD 860813).&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Som tidigare framhållits har Sverige sedan lång tid tillbaka verkat för att&lt;br /&gt; 
FN:s säkehetsråd skall besluta om handelssanktioner gentemot Sydafrika.&lt;br /&gt; 
Den stora vikt som Sverige lägger vid beslut av FN:s säkerhetsråd understryks&lt;br /&gt;
också i regeringens proposition: ”det ligger i linje med den svenska&lt;br /&gt; 
utrikespolitiska traditionen att vidta sanktioner först efter beslut i FN:s säkerhetsråd”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vid säkerhetsrådets omröstning den 20 februari i år förkastades emellertid&lt;br /&gt; 
ett sådant förslag genom veton från flera av rådets medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen har kommit fram till att den likväl bör föreslå riksdagen ett&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;förbud mot handel med Sydafrika och Namibia, trots att den är medveten Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
om att en sådan åtgärd skulle innebära ett avsteg från Sveriges angivna linje U112&lt;br /&gt; 
i sanktionsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet kan inte dela regeringens bedömning i denna&lt;br /&gt; 
fråga. Åtgärden är, som regeringen framhåller i propositionen, ett allvarligt&lt;br /&gt; 
avsteg från vår traditionella utrikespolitiska linje. Detta avsteg kan komma&lt;br /&gt; 
att åberopas mot Sverige av andra nationer som ett prejudikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Sverige i framtiden tvingas ta ställning till propåer från skilda stormakter&lt;br /&gt;
att delta i olika former av sanktioner mot andra länder kommer våra&lt;br /&gt; 
principiella motiv för att ställa oss avvisande till sådana dess värre att ha reducerad&lt;br /&gt;
bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Brott mot GATT:s stadga och den internationella folkrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har som en liten, alliansfri nation ett alldeles särskilt intresse av att&lt;br /&gt; 
det internationella regelsystemet fungerar i enlighet med folkrätten och FNstadgan.&lt;br /&gt;
Detta har också sedan en lång tid tillbaka varit en framträdande&lt;br /&gt; 
linje i svensk utrikespolitik. Därigenom har Sverige bidragit till att de&lt;br /&gt; 
mindre staternas ställning i världen successivt kunnat förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika typer av handelssanktioner är reglerade i ett flertal internationella&lt;br /&gt; 
avtal. Enligt GATT-avtalet är politiskt motiverade sanktioner inte tillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa står i strid med såväl andan som bokstaven i avtalet. För att bryta detta&lt;br /&gt; 
förbud krävs ett beslut av FN:s säkerhetsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anges också öppet att en handelsboj kott strider mot&lt;br /&gt; 
GATT-avtalet. I propositionen sägs bl. a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet innebär visserligen ett avsteg från våra åtaganden enligt GATT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men detta är en engångsföreteelse som enbart avser Sydafrika och Namibia&lt;br /&gt; 
och som är motiverad av det unika i själva apartheidssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sverige har det alltid varit en självklarhet att slå vakt om GATT. I värnet&lt;br /&gt; 
av frihandeln och dess folkrättsliga stöd i GATT ligger ett skydd för främst&lt;br /&gt; 
de små nationerna i en värld som alltför mycket domineras av de starkas&lt;br /&gt; 
makt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges möjligheter att i framtiden åberopa GATT-avtalet som skydd för&lt;br /&gt; 
frihandeln och Sveriges intressen minskar nu avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen hävdas emelllertid: ”Just de unika omständigheterna i&lt;br /&gt; 
detta fall gör att det inte finns anledning att förutse någon för Sverige besvärande&lt;br /&gt;
prejudikatbindning i andra situationer som kan uppkomma i framtiden”.&lt;br /&gt;
Denna slutsats vilar på den osäkra bedömningen att ingen annan nation&lt;br /&gt;
gentemot Sverige kommer att hävda att unika omständigheter motiverar&lt;br /&gt;
svenskt deltagande i andra sanktionsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handelsbojkott mot Sydafrika innebär således ett klart brott mot&lt;br /&gt; 
GATT-stadgan. Hur mycket vi än understryker att apartheid är ett unikt&lt;br /&gt; 
fall, har vi nu ändå själva sagt att vi anser oss ha rätten att frångå internationella&lt;br /&gt;
förpliktelser. Därigenom kommer detta avsteg att innebära en försvagning&lt;br /&gt;
av det stöd som folkrätten kan ge svensk utrikes- och säkehetspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tillämpa en utrikespolitik när den inte utsätts för påfrestningar är enkelt.&lt;br /&gt;
Det är när påfrestningar och målkonflikter uppkommer som styrkan i 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;linjen prövas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;3 Propositionens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringens proposition 1986/87:110 Om förbud mot handel med Sydafrika&lt;br /&gt; 
och Namibia består av två delvis skilda komponenter. Regeringen begär för&lt;br /&gt; 
det första riksdagens bemyndigande att få tillämpa lagen (1971:176) om vissa&lt;br /&gt; 
internationella sanktioner - grundade på beslut av FN:s säkerhetsråd - så&lt;br /&gt; 
att den även skall gälla en ensidig svensk handelsbojkott gentemot Sydafrika&lt;br /&gt; 
och Namibia.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För det andra aviserar regeringen att den fr. o. m. den 1 juli 1987, med&lt;br /&gt; 
stöd av beslut av riksdagen, kommer att införa en ensidig svensk handelsbojkott&lt;br /&gt;
gentemot Sydafrika och Namibia. Denna blockad avses enligt propositionen&lt;br /&gt;
omfatta förbud mot in- och utförsel av varor till Sydafrika och Namibia.&lt;br /&gt;
Vidare avses blockaden omfatta vissa andra åtgärder som kan bidra till&lt;br /&gt; 
uppkomsten av brott mot in- och utförselförbuden, såsom lastning, lossning&lt;br /&gt; 
och transport av varor, liksom tillhandahållande av transportmedel och lämnande&lt;br /&gt;
eller förmedlande av uppdrag avseende sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;4 Lagrådsgranskning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner, som trädde i kraft den&lt;br /&gt; 
1 juli 1971, tillkom för att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder&lt;br /&gt; 
i den mån sådana påkallas med anledning av beslut eller rekommendationer&lt;br /&gt; 
som har meddelats av FN:s säkerhetsråd. Lagen är en s. k. fullmaktslag, som&lt;br /&gt; 
formellt är i kraft, men som endast kan tillämpas för att fullgöra säkerhetsrådets&lt;br /&gt;
beslut eller rekommendationer. Det ankommer på regeringen att förordna&lt;br /&gt;
om de åtgärder som påkallas därav.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Föreskrifter som regeringen meddelar är straffsanktionerade enligt 11 §.&lt;br /&gt; 
Någon särskild straffskala för grova brott finns emellertid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lag 1971:176 bygger på förutsättningen att beslut om sanktioner fattas av&lt;br /&gt; 
FN:s säkerhetsråd. Härigenom skapas folkrättsliga möjligheter att ej följa&lt;br /&gt; 
internationella avtal som t. ex. GATT:s stadga. Samtidigt bygger lagen på&lt;br /&gt; 
att beslut fattade av FN:s säkerhetsråd följs av dess medlemsländer, dvs.&lt;br /&gt; 
att sanktionen blir global.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen begär nu att få använda lagen i en helt annan situation. Denna&lt;br /&gt; 
karaktäriseras bl. a. av att FN:s säkerhetsråd förkastat ett förslag om bindande&lt;br /&gt;
globala sanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Då förutsättningarna för tillämpning av lag 1971:176 ej är uppfyllda och&lt;br /&gt; 
då vissa delar av denna lag ändå föreslås få tillämpas är det svårt att bedöma&lt;br /&gt; 
konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen. Propositionen är dessutom&lt;br /&gt; 
i vissa avseenden oklar och mångtydig. Mot bakgrund av detta bör propositionen&lt;br /&gt;
bli föremål för lagrådsgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;5 Brister i lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringens förslag innefattar, som nämnts, en rätt att tillämpa internationella&lt;br /&gt;
sanktioner även för det fall Förenta nationernas säkerhetsråd ej fattat&lt;br /&gt; 
eller rekommenderat internationell sanktion. Avsikten är att regeringen&lt;br /&gt; 
skall få meddela förbud att från riket utföra vara avsedd att införas i Sydafrika&lt;br /&gt;
och Namibia samt förbud att till Sverige införa vad som kommer från&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
U112&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;dessa stater. Regeringen begär vidare rätt att förordna förbud mot åtgärder Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
som kan främja de förut angivna förbjudna åtgärderna. U112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen begär vidare rätt att förordna om tillämplighet av 11 § 3:e&lt;br /&gt; 
stycket i Rhodesialagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § 3:e stycket fick sin lydelse 1972 i anslutning till en ändring av brottsbalken&lt;br /&gt;
som gällde brott som begåtts utom riket av svensk medborgare eller&lt;br /&gt; 
av utlänning som haft hemvist i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpligheten på sätt som föreslås av lag 1971:176 11 § 3:e stycket är&lt;br /&gt; 
en mycket omfattande utvidgning av svensk bestraffningsrätt. Den har flera&lt;br /&gt; 
inbyggda komplicerade och svårbedömbara rättsliga konsekvenser. Den förenas&lt;br /&gt;
inte heller med de undantag från sådan dubbel straffbarhet som anges&lt;br /&gt; 
i 1972 års lydelse av brottsbalkens 2 kap., 2 §, 2:a och 3:e styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär bl. a. att en person i sin tjänst i annat land&lt;br /&gt; 
kan komma att begå överträdelse av den nu föreslagna lagen och därför&lt;br /&gt; 
ådraga sig risken av svensk bestraffning och detta utan att de undantag som&lt;br /&gt; 
förut nämnts är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver begäran om bemyndigande att förordna om tillämplighet av 3 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §§i Rhodesialagen begär regeringen jämväl generell rätt att såväl upphäva&lt;br /&gt; 
som ändra meddelade förordnanden och eventuellt meddelade föreskrifter&lt;br /&gt; 
rörande förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta andra stycke av den föreslagna lagen innehåller lagtext som är&lt;br /&gt; 
utomordentligt svår att tolka. I det föreslagna stycket används uttryck som&lt;br /&gt; 
”syftet” utan att detta förklaras, begreppet ”så snart det kan ske” utan att&lt;br /&gt; 
kriterierna för tidsbestämningen anges, begreppet ”i motsvarande mån”&lt;br /&gt; 
utan att referensramen för detta uttryck anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning innehåller den föreslagna lagen såväl uppenbara&lt;br /&gt; 
otydligheter såvitt gäller lagtexten som långtgående juridiska ingrepp i&lt;br /&gt; 
straffrättsligt hänseende. Det är därför angeläget att lagförslaget underkastas&lt;br /&gt;
granskning av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ersättningsfrågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppenbarligen kommer svenskt näringsliv att lida intrång och skada till följd&lt;br /&gt; 
av ett beslut om införande av handelsförbud med Sydafrika och Namibia.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett sådant förbud är en generell politisk åtgärd som gäller nationen&lt;br /&gt;
Sveriges ståndpunktstagande i en utrikespolitisk fråga. Det är inte&lt;br /&gt; 
rimligt att vissa svenska företag och dess personal skall betala samtliga kostnader&lt;br /&gt;
för ett sådant förbud, medan andra inte påverkas av ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle de föreslagna förbuden komma att genomföras, måste lagen samtidigt&lt;br /&gt;
klart ange en skyldighet för staten att svara för de förluster och kostnader&lt;br /&gt;
som svenska företag och arbetstagargrupper förorsakas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandling av lag 1971:176 framhöll de borgerliga partierna&lt;br /&gt;
bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har ansett att FN-lagen bör innehålla en uttrycklig bestämmelse&lt;br /&gt;
om skälig ersättning av statsmedel till enskilda som lider ekonomisk&lt;br /&gt;
skada till följd av förbud enligt lagen. Utrikesutskottet anser att rätt till&lt;br /&gt; 
ersättning för oförutsebar skada, till vilken den skadelidande på intet sätt&lt;br /&gt; 
kan anses vållande, bör inskrivas i lagen. 10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är inte tillräckligt att, som nu sker - och som statsrådet med hänvisning Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
till Rhodesialagen uttalar - avsaknaden av ersättningsregler inte hindrar en- U112&lt;br /&gt; 
skilt skadelidande att vända sig till statsmakterna med begäran om gottgörelse.&lt;br /&gt;
Ett beslut om införande av handelsförbud måste förenas med ett entydigt&lt;br /&gt;
beslut om statens ansvar för därav uppkommande skada.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;7 De svenskägda dotterföretagens i Sydafrika fortsatta existens&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Handeln mellan Sverige och Sydafrika är av ringa omfattning. Den omfattar&lt;br /&gt; 
knappa 0,5 % av vårt lands totala export. Handeln mellan länderna har under&lt;br /&gt;
det senaste året minskat kraftigt. En handelsbojkott gentemot Sydafrika&lt;br /&gt; 
kommer därför att ha mycket små återverkningar på den sydafrikanska ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En ensidig svensk bojkott kommer att ställa frågan om de svenska dotterföretagens&lt;br /&gt;
existens i Sydafrika på sin spets. En handelsbojkott innebär att&lt;br /&gt; 
handeln avbryts. Därmed omöjliggörs internleveranser mellan moder- och&lt;br /&gt; 
dotterföretag. Regeringen pekar i propositionen på möjligheter att i dessa&lt;br /&gt; 
fall ge företagen dispenser. Samtidigt har det framkommit uppgifter om sydafrikanska&lt;br /&gt;
motåtgärder innebärande förbud för de svenskägda dotterbolagen&lt;br /&gt;
att importera materiel.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För företag som t. ex. Sandvik, Atlas Copco, SKF m. fl. kommer de föreslagna&lt;br /&gt;
åtgärderna samt troliga sydafrikanska motåtgärder att innebära att&lt;br /&gt; 
verksamheten nära nog omöjliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En ensidig svensk handelsbojkott kommer härigenom att framtvinga en&lt;br /&gt; 
snabb försäljning av företagen. De enda tänkbara köparna är sydafrikanska&lt;br /&gt; 
intressen. Härigenom kommer det sydafrikanska näringslivets motståndskraft&lt;br /&gt;
att stärkas och förhållandena för de anställda att försämras. Konsekvensen&lt;br /&gt;
av denna handlingslinje blir också att arbetstillfällen på utsatta orter&lt;br /&gt; 
i Sverige försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sammantaget kommer detta med stor sannolikhet att bromsa förutsättningarna&lt;br /&gt;
för en fredlig omvandling av det sydafrikanska samhället och ett&lt;br /&gt; 
avskaffande av apartheidsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;8 Åtgärder inom Sydafrika&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En mycket stor andel av det svenska biståndet, 43 %, går i dag till länder i&lt;br /&gt; 
södra Afrika. Bakom denna fördelning av biståndet ligger en medveten strävan&lt;br /&gt;
från svensk sida att bidra till ett avskaffande av apartheidsystemet i Sydafrika&lt;br /&gt;
samt, en fredlig och demokratisk utveckling i regionen. Mot denna&lt;br /&gt; 
bakgrund har vi till det s. k. SADCC-samarbetet yrkat på ett ytterligare anslag&lt;br /&gt;
på 155 milj. kr. för det kommande budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;8.1 Demokratisk utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I den moderata motionen 1986/87:U229 framhålls bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Apartheidsystemet i Sydafrika är dömt att avskaffas. Det är angeläget att&lt;br /&gt; 
detta kan ske på fredlig väg och att det framtida Sydafrika präglas av demokratins&lt;br /&gt;
ideal, pluralism och respekt för mänskliga fri- och rättigheter. 11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Till årets riksmöte föreslår vi ett särskilt anslag, Stöd till en demokratisk Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling, som skall kunna användas i alla Sveriges samarbetsländer, även U112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i södra Afrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel ur detta anslag skall t. ex. ges medborgarrättsorganisationer, kooperativa&lt;br /&gt;
och fackliga organisationer liksom t. ex. kyrkors verksamhet. Stöd&lt;br /&gt; 
bör också ges till politiska fångar, t. ex. i form av rättshjälp. Andra former&lt;br /&gt; 
av bistånd är stöd till en allsidig, från statsmakterna fristående, nyhetsförmedling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bidra till politisk pluralism bör bidrag ges till flera politiska organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det stöd som utgår till grupper, organisationer och enskilda vilka i&lt;br /&gt; 
Sydafrika är verksamma för en fredlig omdaning av det sydafrikanska samhället&lt;br /&gt;
bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stödja en demokratisk utveckling i den tredje världen föreslog vi att&lt;br /&gt; 
75 milj. kr. avsätts till den nya anslagsposten Stöd till en demokratisk utveckling.&lt;br /&gt;
Riksdagens utrikesutskott har dock avslagit förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Humanitärt stöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska humanitära biståndet till södra Afrika skall bl. a. utgöra ett stöd&lt;br /&gt; 
till offer för och motståndare till apartheidsystemet och medverka till etablerandet&lt;br /&gt;
av ett icke rasistiskt Sydafrika präglat av nationell försoning. Biståndet&lt;br /&gt;
innefattar en rad olika insatser, bl. a. stöd till uppbyggnad av fackföreningar&lt;br /&gt;
och kyrkor, rättshjälp och försörjningsbidrag till fängslade apartheidmotståndare&lt;br /&gt;
och deras familjer, flyktinghjälp, stipendier, utbildningsinsatser&lt;br /&gt;
samt information och forskning. Stödet lämnas dels som direkta bidrag&lt;br /&gt;
till de bägge befrielserörelserna SWAPO:s och ANC:s humanitära&lt;br /&gt; 
verksamhet, dels till svenska och internationella organisationer som t. ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;International Defence and Aid Fund (IDÅF) och United Nations Trust&lt;br /&gt; 
Fund (UNTF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den moderata biståndsmotionen har framhållits att den humanitära hjälpen&lt;br /&gt;
till nödlidande människor inne i Sydafrika bör öka. Där föreslås därför&lt;br /&gt; 
ett ökat anslag till Humanitärt bistånd till södra Afrika, med 45 milj. kr. utöver&lt;br /&gt;
regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening angeläget att stödet till en demokratisk utveckling&lt;br /&gt;
samt humanitärt bistånd ges enligt de riktlinjer som här angivits. Detta&lt;br /&gt; 
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Kontakter för påverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sydafrikanska regimen demonstrerar dagligen hur diktatur skiljer sig&lt;br /&gt; 
från demokrati, hur våld och rasförtryck skiljer sig från medmänsklighet och&lt;br /&gt; 
mänsklig etik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydafrika kan aldrig omvandlas till en fri och öppen demokrati på apartheidregimens&lt;br /&gt;
villkor. De som i dag bär upp det sydafrikanska samhällssystemet&lt;br /&gt;
måste fås att inse hur överlägsna frihetens idéer är varje annat samhällssystem.&lt;br /&gt;
De måste fås att inse att vägen till fred och civilisation går över respekten&lt;br /&gt;
för medmänniskan, oavsett hudfärg.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det senaste decenniet har vi i Europa bevittnat hur diktaturer fallit när Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
icke minst den unga generationen konfronteras med frihetens och demokra- U112&lt;br /&gt; 
tins idéer.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Arbetet för en fredlig omvandling av det sydafrikanska samhället i riktning&lt;br /&gt;
mot de västerländska frihetsideal vi företräder kan aldrig främjas av en&lt;br /&gt; 
total isolering av Sydafrika. I ett längre perspektiv är det utvidgade snarare&lt;br /&gt; 
än inskränkta kontakter mellan Sydafrika och de västeuropeiska och nordamerikanska&lt;br /&gt;
demokratierna som skapar de bästa förutsättningarna för en&lt;br /&gt; 
demokratisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kontakterna gentemot omvärlden är självfallet också av stor betydelse för&lt;br /&gt; 
de olika organisationer och individer som, ofta under svåra förhållanden,&lt;br /&gt; 
verkar för ett avskaffande av apartheid. Stödet från omvärlden i olika former,&lt;br /&gt;
icke minst moraliskt, är för dem av avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En viktig del av kontakterna mellan Sydafrika och omvärlden är det fria&lt;br /&gt; 
informationsflödet. Det är utomordentligt angeläget att massmedia kan&lt;br /&gt; 
verka i Sydafrika och rapportera om händelseutvecklingen. De av den sydafrikanska&lt;br /&gt;
regimen genomdriva inskränkningarna i utländska massmedias arbetsmöjligheter&lt;br /&gt;
är därför ytterligare ett steg i fel riktning. Begränsningen av&lt;br /&gt; 
informations- och nyhetsförmedling gynnar de styrande och missgynnar dem&lt;br /&gt; 
som bekämpar apartheidsystemet och bör aktivt motarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De svenska visumreglerna har under 1980-talet gradvis skärpts. Moderata&lt;br /&gt; 
samlingspartiet har stött sådana skärpningar i vad avser personer som på ett&lt;br /&gt; 
eller annat sätt kan anses företräda den sydafrikanska regimen. Däremot har&lt;br /&gt; 
vi intagit en skeptisk attityd till regler som hindrar inresa av övriga sydafrikanska&lt;br /&gt;
medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En konsekvens av de mycket stränga svenska viseringsreglerna är de motåtgärder&lt;br /&gt;
som den sydafrikanska regimen vidtagit mot svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett resultat av dessa är att delegationer från bl. a. den svenska kyrkan och&lt;br /&gt; 
LO, vilkas syfte har varit att medverka till att avskaffa apartheid, vägrats&lt;br /&gt; 
inresa i Sydafrika. På samma sätt har representanter för svensk press, radio&lt;br /&gt; 
och TV nekats inresetillstånd. Härigenom har de svenska åtgärderna delvis&lt;br /&gt; 
haft motsatt effekt mot vad som avsågs vid dess genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mer liberala regler på detta område skulle med kraft visa sydafrikanska&lt;br /&gt; 
medborgare som besöker vårt land vårt starka avståndstagande till apartheid.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En översyn av de svenska visumreglerna, i syfte att öka motståndet mot&lt;br /&gt; 
apartheid, bör därför göras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen&lt;br /&gt;
till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;8.4 Ny etisk kod&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Svenska dotterföretags närvaro i Sydafrika har affärsmässiga motiv. I dag&lt;br /&gt; 
sysselsätter de svenska företagen drygt 3 000 sydafrikaner. Totalt kan ca&lt;br /&gt; 
20 000 sydafrikaner därmed sägas vara helt beroende för sitt uppehälle av de&lt;br /&gt; 
svenskägda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I Sverige beräknas ca 1 000 personer ha arbete till följd av internleveranser&lt;br /&gt;
mellan moderföretag i Sverige och dotterföretag i Sydafrika. Den övriga&lt;br /&gt; 
exporten till Sydafrika beräknas ge 2 000-3 000 arbetstillfällen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Den svenska närvaron i Sydafrika kan bidra till att skapa förutsättningar Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en social och politisk omvandling av det sydafrikanska samhället. U112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta syfte är det angeläget att det svenska näringslivet, tillsammans med&lt;br /&gt; 
de fackliga organisationerna, utformar en ny etisk kod för de svenska företagens&lt;br /&gt;
verksamhet i Sydafrika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny etisk kod skall utgå från likställighet oavsett ras och bör bl. a. ta&lt;br /&gt; 
sikte på att de svenska företagen skall stödja de svartas utbildning, respektera&lt;br /&gt;
deras fackliga organisationer och förbättra deras anställningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut&lt;br /&gt; 
om svensk handelsbojkott skall föregås av beslut om sanktioner i FN:s&lt;br /&gt; 
säkerhetsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige&lt;br /&gt;
bör fortsätta sina ansträngningar för att få till stånd beslut om effektiva&lt;br /&gt;
sanktioner gentemot Sydafrika i FN:s säkerhetsråd,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Sverige&lt;br /&gt;
bör öka sitt stöd till och sina kontakter med de demokratiska krafter&lt;br /&gt;
som arbetar för ett avskaffande av apartheid i Sydafrika, i enlighet&lt;br /&gt; 
med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de svenska visum&lt;br /&gt;
bestämmelserna beträffande Sydafrika i enlighet med vad i motionen&lt;br /&gt;
anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;5. att riksdagen avslår de i proposition 1986/87:110 upprättade lagförslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;6. att riksdagen avslår de i proposition 1986/87:110 förordade riktlinjerna&lt;br /&gt;
för ett handelsförbud mot Sydafrika och Namibia (2.7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 27 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt (m) Ingegerd Troedsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Tobisson (m) Ingrid Sundberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Björck (m) Rolf Clarkson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils Carlshamre (m) Ann-Cathrine Haglund (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rolf Dahlberg (m) Sonja Rembo (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren (m) Per-Olof Strindberg (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Andersson (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl Bildt</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingegerd Troedsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Tobisson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Sundberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Anders Björck</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Clarkson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Nils Carlshamre</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ann-Cathrine Haglund</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rolf Dahlberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sonja Rembo</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bo Lundgren</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Per-Olof Strindberg</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Arne Andersson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02u112</dok_id>
<subtitel>Carl Bildt m. fl. (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_u_112.pdf</filnamn>
<filstorlek>239534</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förbud mot handel med Sydafrika och Namibia  (prop. 1986/87:110)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/350AF0D0-BD4C-4F42-B05D-F33AD1FF2EC8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>