3077150 GA02sk139 1986/87 sk139 mot mot Motion 1986/87:sk139 Lars Werner m. fl. (vpk) Motion Motion sku 139 0 1986-11-21 00:00:00 2014-10-13 19:42:59 2014-10-13 00:00:00 En tillfällig förmögenhetskatt för livförsäkringsbolag, m. m. (prop. 1986/87:61) Lars Werner m. fl. (vpk) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk139/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk139 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02sk139 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:Skl39</p> <p>Lars Werner m. fl. (vpk)</p> <p>En tillfällig förmögenhetskatt för<br /> livförsäkringsbolag, m. m. (prop. 1986/87:61)</p> <p>Sammanfattning</p> <p>I motionen bemöter vänsterpartiet kommunisterna kritiken mot en engångsskatt<br /> och realränteskatt. Vi har gjort en grundlig genomgång och gör<br /> den bedömningen att skatten inte kommer att menligt inverka på de kollektiva<br /> pensionerna varför vi stödjer det framlagda förslaget.</p> <p>Vi föreslår att den föreslagna engångsskatten även skall omfatta pensionsavsättningar<br /> som gjorts inom företag genom s. k. kontoavsättning.</p> <p>Vi motsätter oss också att den s k placeringsplikten upphävs och vill att<br /> riksdagen skall göra ett uttalande för ett bibehållande.</p> <p>1 motionen läggs också fram förslag om införande av en realränteskatt<br /> med ett i förhållande till utredningsförslaget breddat skatteunderlag. En<br /> sådan skatt skulle innebära en nödvändig likviditetsindragning för fördelningspolitiska<br /> åtgärder.</p> <p>Bakgrund</p> <p>Hösten 1984 ingick regeringen och vpk:s riksdagsgrupp en uppgörelse vari<br /> bl. a. ingick att låta utreda ”en beskattning av finansinstitutens ränteinkomster<br /> till den del som överstiger en viss del av realräntenivån.”</p> <p>Förslaget kom från vpk mot bakgrund av en hög realränta och stora<br /> realvinster. Avsikten var att efter dansk förebild införa en beskattning av<br /> dessa orimligt stora realräntevinster och medverka till en rättvisare fördelningspolitik.</p> <p>Senare utfärdade regeringen direktiv och tillsatte en sådan överenskommen<br /> utredning. Vpk deltog inte vare sig i utarbetandet av direktiv, i tillsättandet<br /> av eller i utredningens arbete. Vpk har förordat att förslaget skulle<br /> läggas som grund för införande av en realränteskatt. Regeringen valde dock<br /> att dra tillbaka förslaget och tanken om en sådan skatt, vilket vi beklagar.</p> <p>Det har i debatten påståtts att engångsskatten skulle äventyra värdesäkringen<br /> på de kollektiva pensionerna. Tilläggspensionernas storlek och<br /> eventuella värdebeständighet fastställs genom årliga beslut och avhängigt<br /> försäkringskapitalets avkastning. För 1986 och 1987 gör dock t ex SPP bedömningen<br /> att värdesäkringen kan bibehållas.</p> <p>1980 ändrade den borgerliga regeringen beräkningsgrunderna för basbeloppet<br /> inom den allmänna försäkringen. Basbeloppet skulle i fortsättningen<br /> inte justeras upp på grund av höjda energipriser. Detta innebar att värdesäkringen<br /> av kollektiva pensioner upphörde. Förslaget sändes vare sig till<br /> lagrådet eller ut på remiss.</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Vpk:s utgångspunkt är att de kollektiva pensionsförsäkringarna skall<br /> vara värdesäkrade och vi gör den bedömningen att engångsskatten inte<br /> äventyrar tilläggspensionernas värdebeständighet. Ett reellt hot mot detta<br /> är dock t ex ändrade börskonjunkturer.</p> <p style="margin-left:3px;">Vpk:s syn på pensionssystemet</p> <p style="margin-left:3px;">ATP, ITP och STP är olika former av tjänstepension grundad på inkomst av<br /> förvärvsarbete. Dessas uppbyggnad ger som följd att den som haft låg inkomst<br /> under sitt yrkesverksamma liv också får låg pension att leva på.<br /> Samhällets klasskillnader, som de uttrycks i inkomster, kvarstår därmed<br /> livet ut. Mot den bakgrunden reser vpk kraven om en förändring av ATPsystemet<br /> till förmån för lågavlönade. Det är främst kvinnorna som missgynnas<br /> av de gällande reglerna.</p> <p style="margin-left:3px;">Den ekonomiska situationen för pensionärer med låg eller ingen ATP,<br /> och hit hör en stor grupp förtidspensionärer, är akut. Därför är omedelbara<br /> förbättringar nödvändiga. Höjning av kommunala bostadstillägg och pensionstillskott<br /> såsom förbättringar i den årliga uppräkningen är förslag till<br /> åtgärder från vpk. Den s. k. värdesäkringen av de allmänna pensionerna är<br /> bristfällig. De med de högsta pensionerna erhåller också den största priskompensationen.<br /> Vi förordar ett fördelningspolitiskt rättvisare system för<br /> värdesäkring och en plan som tillförsäkrar pensionärerna standardhöjning.<br /> Ett sammantaget pensionssystem som garanterar alla en god standard på<br /> ålderns höst eller vid förtidspension.</p> <p style="margin-left:3px;">Engångsskatten</p> <p style="margin-left:3px;">I debatten om engångsskatten och realränteskatten har mäktiga intressen<br /> engagerat sig. Främst har dessa riktat kritik mot att beskatta försäkringskapitalet.<br /> Detta har dock sin grund i att dessa intressen representerar en filosofi<br /> att kapital — av vilket slag det än må vara — utgör en egendom som inte<br /> samhället på något sätt skall blanda sig i. Att detta på något sätt tillkommit<br /> utanför samhällets engagemang.</p> <p style="margin-left:3px;">Vissa borgerliga politiker har t. o. m. börjat tala om ett förstärkt egendomsskydd.<br /> De motsätter sig varje form av beskattning eller annan åtgärd<br /> som inkräktar på dessa ”egendomar”. Att dessa, på ett eller annat sätt,<br /> uppkommit genom insatser av lönearbetare som inte till fullo betalts för sin<br /> egentliga insats, förnekas av dessa kapitalets tillskyndare.</p> <p style="margin-left:3px;">Frågan om den föreslagna engångsskatten eller andra liknande förslag<br /> måste ses ur detta perspektiv. Här kan förvisso hävdas att i detta fall är det<br /> ”pensionsspararnas” pengar. Detta förhindrar dock inte att de stora kapitalintressena<br /> motsätter sig ingrepp. Orsaken står att finna i att de dels vill<br /> minska samhällets skatteinkomster och härigenom också minimera den offentliga<br /> sektorn, dels att det är just de privata kapitalintressena som nyttjar<br /> pensionsmedlen i spekulativa placeringar på börsen och i företag.</p> <p style="margin-left:3px;">Vänsterpartiet kommunisterna har vid skilda tillfällen föreslagit engångsskatter<br /> på stora förmögenheter. Detta för att minska de stora skillnader<br /> i förmögenhet och makt som dessa representerar. Men inte bara kommunisterna<br /> har tidigare förordat denna typ av skatteindragning. Under</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Sk 139</p> </div> <div class="block ml_53"><p>5</p> </div> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>andra världskriget beslutade en enig riksdag om en s. k. värnskatt som innebar<br /> skatteindragningar utöver det normala att användas till försvaret. Vid<br /> samma tillfälle diskuterades även en engångsskatt på förmögenheter som<br /> dock inte kom att genomföras. Orsaken var att man sköt på frågan, och efter<br /> kriget fanns inte samma aktualitet. Men väl att märka, inget parti var emot<br /> att en sådan skatt skulle kunna införas. Ändamålet var ett annat den gången,<br /> men skatten som sådan skulle ha liknande effekter som den nu föreslagna.</p> <p>Kapitalförsäkringarna</p> <p>1 propositionen föreslås dels att för förmögenhet som är hänförlig till kapitalförsäkringar<br /> skall 5 § uttas i tillfällig skatt, dels att värdet av kapitalförsäkringar<br /> skall beskattas vid den årliga förmögenhetstaxeringen. Vidare höjs<br /> skattesatsen från 40 % till 50 % för livförsäkringsbolag och understödsföreningar.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna ställer sig positiv till dessa förslag. Att<br /> värdet av en kapitalförsäkring inte hittills har ansetts utgöra beskattningsbar<br /> förmögenhet har vi vid skilda tillfällen kritiserat. Vi har även lagt förslag<br /> om åtgärder i denna riktning.</p> <p>Under 1980-talet har kapitalförsäkringarna ökat kraftigt. Orsakerna till<br /> detta är flera. Inte minst har de skattemässiga fördelarna bidragit till detta.<br /> Tillväxten inom kapitalförsäkringen tillsammans med de skattemässiga<br /> fördelarna har gett stora fördelar för dem som valt att ”spara” på detta sätt.<br /> De med stora förmögenheter har funnit att en del av förmögenheten och<br /> förmögenhetstillväxten har gått att ”gömma” i kapitalförsäkringar. Dessa<br /> har ingått som en ingrediens i ett större skatteplaneringssammanhang.</p> <p>Värdesäkringen av pensionerna</p> <p>1 debatten om engångsskatten har kritiken riktats hårdast mot att de kollektiva<br /> pensionsförsäkringarna skall inräknas. Här har inte minst SPP visat<br /> aktivitet. Det har ifrågasatts om värdesäkringen i ITP-systemet kan hållas<br /> och att skatten riskerar att minska pensionsutfallet.</p> <p>Engångsskatten är en utväxt från förslaget till realränteskatt. I utredningen<br /> om en realränteskatt medverkade en representant från SPP, direktören<br /> Nils-Axel Frisk. Denne har anslutit sig i allt väsentligt till de beräkningar<br /> och underlag som kommittén lagt fram. Därför kan det finnas skäl att utgå<br /> från dessa i värderingen om vad som sannolikt kommer att hända om skatten<br /> genomförs.</p> <p>Det har hävdats att SPP måste ha en real avkastning om minst 3,5 % för<br /> att klara värdesäkringen enligt konsumentprisindex (KPI). Detta är möjligt,<br /> men även under år då den reala avkastningen varit lägre, t. o. m. negativ,<br /> har värdesäkringen klarats. Under åren 1965 till 1985 har avkastningen<br /> inom hela sektorn för försäkringssparandet, där SPP ingår, växlat. Fram till<br /> 1970 har det varit en positiv real återbäringsränta. Under hela 1970-talet var<br /> denna negativ bortsett från ett enda år. Under 1980-talet har den åter varit<br /> positiv. Under hela denna tid har värdesäkringen kunnat hållas. Endast<br /> under åren 1977, 1978 och 1981 har det behövts tillskott från parterna. Till</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Sk 139</p> </div> <div class="block ml_52"><p>6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>skottet uppgick sammanlagt till ca 600 milj. kr. Alltså även under hela 1970talet<br /> har, trots negativ real återbäringsränta, värdesäkringen kunnat hållas.<br /> Den årliga realavkastningen på det långsiktiga försäkringssparandet har<br /> inte vid något tillfälle under 1970-talet uppgått till det som SPP hävdar<br /> måste finnas för att kunna ge värdesäkring. Grundpensionen är som bekant<br /> garanterad i avtalet. Men även värdesäkringen tycks vara — mer eller<br /> mindre — garanterad inom ramen för premien, annars hade den inte varit<br /> så pass hög att det räckt till under dessa år.</p> <p>Till detta finns det anledning att erinra om att ända sedan 1975 har s. k.<br /> ränterabatt utgått till arbetsgivarna, dvs. att premien, har rabatterats med<br /> 20 % sedan dess; alltså även under de tre år då parterna (arbetsmarknadens<br /> parter) sköt till medel.</p> <p>Under 1980-talet har försäkringsbolagens realavkastning legat på en hög<br /> nivå. Under 1985 och 1986 har denna varit extremt hög, för 1986 beräknas<br /> uppemot 20 %. Denna utveckling ser inte ut att väsentligt försämras under<br /> de närmaste åren.</p> <p>Uppgången i avkastningen är givetvis även ett resultat av att lönerna<br /> hållits tillbaka, allt motiverat med en förenklad inflationsteori och med att<br /> vi måste ”stärka den internationella konkurrenskraften”. Detta har utnyttjats<br /> av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar för att släppa<br /> loss kapital i företagen och återhållsamhet i lönerörelserna. Resultatet har<br /> blivit en aldrig tidigare skådad ökning av värdet och omsättningen på<br /> Stockholmsbörsen.</p> <p>Det är framför allt denna marknad som tas som intäkt för värdesäkringen<br /> av de kollektiva pensionerna såväl som de individuella. När det gäller de<br /> sistnämnda har sannolikt de som tecknar sådana detta med i beräkningen,<br /> men när det avser de kollektiva måste kritik riktas. Det är oacceptabelt att<br /> en så stor del av ”värdesäkringen” bygger på en förväntad förmögenhetsutveckling<br /> och avkastning av börsen. Det nu föreslagna slopandet av placerirtgsplikten<br /> kommer, om den genomförs, att öka inslaget av sådana placeringar.<br /> Det är mot den bakgrunden intressant att se hur de aggressiva argument<br /> angående värdesäkririgen av pensionerna som framförts mot förslagen<br /> om realränteskatt och engångsskatt till stor del är försvar av en placeringsverksamhet<br /> som ingen kan garantera utfallet av på längre sikt.</p> <p>Vår bedömning av den kapitalistiska ekonomins funktionssätt och möjligheter<br /> att leva i ett stadium av ständig expansions- och förmögenhetstillväxt<br /> ger till resultat att egentligen är pensionernas framtida värde utsatta för<br /> ett ständigt hot.</p> <p>Detta ändrar inte på något sätt vår uppfattning om att det är riktigt att vid<br /> en förmögenhetstillväxt av det helt unika slag som nu skett dra in en del av<br /> detta till samhället för att underlätta reformarbetet på pensionsområdet<br /> som har en enda garanti; dvs. att de inte kommer att få del av någon som<br /> helst förmögenhetstillväxt.</p> <p>En förmögenhetstillväxt, real avkastning, som överskrider behovet av<br /> värdesäkring även på lång sikt kommer inte heller ITP-pensionerna tillgodo.<br /> Detta kommer endast att ge arbetsgivarna större premierabatter, dvs.<br /> lägre premier än vad som egentligen avtalats.</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Sk 139</p> </div> <div class="block ml_52"><p>7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Placeringsplikten</p> <p>I samband med att regeringen lade förslaget om engångsskatt annonserade<br /> den också att den s. k. placeringsplikten skulle upphävas den 1 december i<br /> år. Placeringsplikten innebär att försäkringsbolagen ”tvingas” placera mycket<br /> stora belopp i statsobligationer till en ränta som ligger under marknadsräntan.<br /> När nu denna placeringsplikt släpps kan de efter eget gottfinnande<br /> placera hela kapitalet på börsen med för närvarande väsentligen högre<br /> ränta (avkastning). Detta kommer att medföra att det som ”går förlorat”<br /> genom engångsskatten kommer tillbaka i mångfald genom placeringsfriheten.<br /> För SPP:s del skulle detta enligt årsredovisningen innebära 500 milj. kr.<br /> enbart för 1985. Det sannolika är, vilket kommer till uttryck i olika ekonomers<br /> beräkningar, att det skulle blivit avsevärt mer.</p> <p>Dessa påståenden kan illustreras med vad som skrevs i ”Veckans affärer”<br /> den 23 oktober. Där stod bl. a. ”vi befinner oss mitt i en revolution och<br /> färdriktningen är helt klar, säger Björn Hall, finanschef på Skandia. Med<br /> revolution menar Hall slopandet av placeringsplikten ...”. ”Vi skall fördubbla<br /> andelen aktier av våra tillgångar, säger Per Welin, finanschef för<br /> Trygg-Hansa”. ”Också SPP:s finanschef Krister Herzén — från nästa sommar<br /> ny VD — väntas öka SPP:s aktieinnehav.” Orsaken till denna yra står<br /> att finna lite längre ned i artikeln. ”Aktier utövar tydligen en stark dragningskraft<br /> på försäkringsbolagens finanschefer. Det beror på att aktier i högre<br /> utsträckning än obligationer väntas ge försäkringsboalgen uthållig real avkastning<br /> ...”.</p> <p>Två dagar efter valet 1985 uttalade sig SPP:s VD Karl-Axel Linderoth i<br /> ”Dagens Industri” med anledning av att det geom valutgången kunde bli<br /> aktuellt med en realränteskatt. Han sa då att en realräntebeskattning är att<br /> föredra framför placeringsplikten. Ändå skulle en realränteskatt i längden<br /> ”dränera” SPP på mer kapital än den nu föreslagna engångsskatten. Därför<br /> är han inte konsekvent när han nu så hårt bekämpar engångsskatten samtidigt<br /> som placeringsplikten upphävs.</p> <p>För LO-kollektivets tilläggspension STP innebär skatten ingen förändring<br /> av pensionsnivåerna oavsett eventuella ”störningar”. Konstruktionen<br /> är en helt annan än SPP:s ITP-pensioner.</p> <p>Det är svårt att tro på alla domedagsprofetior från engångsskattens belackare<br /> med alla dessa uppgifter i bakgrunden. Det är efter en genomgående<br /> granskning av olika förutsättningar, uttalanden och faktiska uppgifter<br /> som vänsterpartiet kommunisterna ger sin anslutning till den föreslagna<br /> engångsskatten. Vi anser dock att den behöver vidgas till att även gälla s. k.<br /> kontoavsättningar för pensioner i vissa företag.</p> <p>Kontoavsättningar</p> <p>Det finns, utöver de redan nämnda pensionssätten, ytterligare två alternativ<br /> som nyttjas. Det ena är att företag fonderar pensionsmedel för sina anställda<br /> i särskilda stiftelser, exempel KF, eller att de tar upp pensionsåtagandena<br /> som en skuld i företaget.</p> <p>I det första fallet innebär den föreslagna engångsskatten att stiftelserna<br /> får betala skatten medan däremot inte de som gjort kontoavsättningar i<br /> företagen. Detta anser vi vara en klar brist och orättvisa.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Sk 139</p> </div> <div class="block ml_54"><p>8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Vi föreslår därför att även dessa kontoavsättningar skall falla inom ramen<br /> för engångsskatten på samma grund som de innefattas i realränteskatteutredningens<br /> förslag. Vi förutsätter att utskottet utformar erforderlig lagtext.</p> <p>Inför en realränteskatt</p> <p>Trots att regeringen nu backat inför den massiva och i långa stycken mycket<br /> aggressiva och osakliga propagandan mot realränteskatteförslaget och i<br /> stället föreslår en engångskatt för försäkringsbolagen så framstår en realränteskatt<br /> som både rimlig och nödvändig.</p> <p>Från vpk :s sida anser vi därför att ett förslag om realränteskatt bör läggas<br /> fram under 1987. En sådan kan efter viss kompletterande utredning baseras<br /> på ett i förhållande till den framlagda utredningen breddat skatteunderlag.<br /> Den bör också innehålla en lägsta nivå där beskattning kan ske, så att ett<br /> långsiktigt sparande kan ske utifrån fast reglerade förhållanden.</p> <p>Från regeringens sida har hävdats att man inte vill lägga fram ett förslag<br /> om realränteskatt därför att inkomsterna blir osäkra i samma mån som<br /> skatteunderlaget/realräntenivån varierar. Vi menar att även om inkomsterna<br /> varierar så kan genom dessa inkomster statens upplåningsbehov minskas<br /> undan för undan och de räntevinster som då erhålls kan användas för<br /> att Finansiera viktiga reformer. Så skulle t. ex. undan för undan matpriserna<br /> kunna sänkas genom att momssatsen på livsmedel sänktes i samma mån<br /> som uteblivna ränteutgifter ger finansiellt utrymme. Som nu är fallet kan<br /> man bara vara säker på en enda sak; så länge realränteskatten inte införs<br /> blir det inga sådana inkomster alls. Detta är helt otillfredsställande mot<br /> bakgrund av de hårda budgetmanglingar som alla samhällsområden utsätts<br /> för.</p> <p>En realränteskatt är fördelningspolitiskt starkt motiverad, och regeringen<br /> bör lägga förslag om införande av sådan skatt. Det är meningslöst att<br /> försöka tillfredsställa kapitalstarka intressenter och de borgerliga partierna<br /> genom att backa från berättigade förslag. Flögerkrafterna kommer aldrig<br /> att låta sig nöjas, så länge fördelningspolitiska förslag berör deras förmögenheter.<br /> En rättvis fördelningspolitik går aldrig att genomföra i samråd<br /> med starka kapitalintressen. En realränteskatt skulle innebära en nödvändig<br /> likviditetsindragning för fördelningspolitiska åtgärder. En permanentning<br /> skulle medverka till nödvändiga åtgärder mot den finansiella sektorns<br /> improduktiva guldålder.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med det anförda föreslås</p> <p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen beslutar att om sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs om införande av en realränteskatt för<br /> likviditetsindragningar,</p> <p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen beslutar om en engångsskatt som även innefattar<br /> kontoavsättningar för pensioner i företagen, i enlighet med vad som<br /> anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen uttalar att placeringsplikten för livsförsäkringsbolagen<br /> icke upphävs.</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Sk 139</p> </div> <div class="block ml_52"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 21 november 1986<br /> Lars Werner (vpk)</p> <p>Bertil Måbrink (vpk)</p> <p>Jörn Svensson (vpk)</p> <p>Tommy Franzén (vpk)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:170px;">Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:170px;">Sk 139</p> <p>Nils Berndtson (vpk)</p> <p>Inga Lantz (vpk)</p> <p>Hans Petersson (vpk)<br /> i Hallstahammar</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Svenskt Tryck Stockholm 1986</p> </div> </div> </div> 0 Lars Werner vpk 1 undertecknare 0 Bertil Måbrink vpk 2 undertecknare 0 Jörn Svensson vpk 3 undertecknare 0 Tommy Franzén vpk 4 undertecknare 0 Nils Berndtson vpk 5 undertecknare 0 Inga Lantz vpk 6 undertecknare 0 Hans Petersson vpk 7 undertecknare GA02sk139 Lars Werner m. fl. (vpk) mot_198687_sk_139.pdf 216103 pdf En tillfällig förmögenhetskatt för livförsäkringsbolag, m. m. (prop. 1986/87:61) https://data.riksdagen.se/fil/440F7675-7A62-42C3-BD56-86C78C1649F3