3077147GA02sk1361986/87sk136motmotMotion 1986/87:sk136 Carl Bildt m. fl. (m, fp, c)MotionMotionsku13601986-11-19 00:00:002014-10-13 19:42:572014-10-13 00:00:00En tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, m. m. (prop. 1986/87:61)Carl Bildt m. fl. (m, fp, c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk136/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk136https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02sk136
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87: Skl36</p>
<p>Carl Bildt m. fl. (m, fp, c)</p>
<p>En tillfällig förmögenhetsskatt för<br />
livförsäkringsbolag, m. m. (prop. 1986/87:61)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1. Motionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>Livförsäkringsbolagen och de övriga institutioner som berörs av förslaget<br />
förvaltar inga andra tillgångar än pensionsspararnas innestående medel.<br />
Därför är engångsskatten en pensionsskatt.</p>
<p>Regeringens beredning av pensionsskatten har skett på ett sätt som borde<br />
vara främmande för den politiska maktutövningen i vårt land.</p>
<p>Förslaget har inte utretts och inte heller remissbehandlats i vederbörlig<br />
ordning. Den enda instans som fått yttra sig är lagrådet. Lagrådet avstyrkte<br />
förslaget. Men det har regeringen inte tagit någon hänsyn till. Förslaget om<br />
pensionsskatt läggs trots detta fram i en proposition till riksdagen.</p>
<p>Bilden av maktfullkomlighet blir allt tydligare. Den socialdemokratiska<br />
regeringen lyssnar inte och tar ingen hänsyn, vilket är särskilt allvarligt,<br />
eftersom pensionsskatten reser viktiga konstitutionella frågor. Bl. a. på den<br />
grunden har den avstyrkts av lagrådet.</p>
<p>Regeringen avvisade lagrådets allvarliga kritik. Därmed anser sig regeringen<br />
kunna kringgå de konstitutionella aspekter som ett införande av<br />
pensionsskatten skulle aktualisera. Regeringen vilseleder därför riksdagens<br />
ledamöter inför frågans avgörande, genom att hänvisa till den s. k. Koreaskatten,<br />
vilket är anmärkningsvärt. Koreaskatten var en skatt på inkomster<br />
och inte en förmögenhetsskatt som det nu gäller.</p>
<p>Regeringen har fel när den påstår att pensionssparandet skulle vara särskilt<br />
gynnat. Därmed faller också det första motivet för att denna skatt skall<br />
införas. Även det andra motivet måste avfärdas, eftersom den minskade<br />
räntebörda för staten som blir följden av pensionsskatten inte kan användas<br />
för att både ”sanera” statens finanser och ”oavkortat” finansiera åtgärder till<br />
förmån för de sämst ställda pensionärerna.</p>
<p>Pensionsskatten kommer att få effekter på sparandet i Sverige genom att<br />
den skapar en ökad osäkerhet och därigenom direkt motverkar långsiktigt<br />
bundet sparande i en situation när sparandet totalt sett skulle behöva öka.</p>
<p>Pensionsskatten har också andra allvarliga effekter. Den kommer att<br />
påverka både de individuella och de avtalsreglerade pensionerna. Skatten<br />
slår hårdare mot den som haft dålig avkastning än mot den som haft god<br />
avkastning. Den slår hårdare mot den som sparat länge än mot den som<br />
sparat kortare tid. Pensionsskatten drabbar bara privatanställdas avtalspensioner<br />
och inte alls de offentliganställdas. Den drabbar vara de avtalspensioner<br />
som förvaltas av en försäkringsinstitution och inte de pensioner som<br />
förvaltas av det egna företaget.</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Genom pensionsskattens konstruktion ges försäkringsbolagen en helt ny<br />
uppgift, nämligen att fungera som skattefogdar utan några som helst<br />
anvisningar om hur skatten skall fördelas.</p>
<p>Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern avvisar bestämt att en<br />
pensionsskatt införs.</p>
<p>2. Avgörande brister i förslagets beredning</p>
<p>Utan utredning, utan sedvanligt remissförfarande, mot lagrådets avstyrkande<br />
och mot en samlad borgerlig oppositions uppfattning tycks socialdemokraterna<br />
till varje pris vilja driva igenom förslaget om pensionsskatt.</p>
<p>När den socialdemokratiska regeringen hösten 1984 föreslog att en<br />
fastighetsskatt skulle införas ställde vänsterpartiet kommunisterna ultimatum<br />
för att biträda förslaget. Villkoret var att regeringen skulle tillsätta en<br />
utredning om s.k. realränteskatt.</p>
<p>En utredning - den s. k. realränteskattkommittén - tillsattes den 6 juni</p>
<p>1985.</p>
<p>Strax före semesterperioden 1986 - den 17 juni - presenterades utredningens<br />
förslag. Därefter sändes det ut på remiss. Remissinstanserna tvingades<br />
inkomma med sina yttranden redan den 8 september 1986. Med hänsyn till<br />
frågans kontroversiella natur får remisstiden betecknas som mycket kort.<br />
Remissinstanserna var i huvudsak kritiska till förslaget. TCO var en mycket<br />
betydelsefull remissinstans, eftersom organisationen representerar ungefär 1<br />
miljon av de tjänstmän vars avtalspensioner direkt berördes av förslaget. Det<br />
finns anledning att här citera vad TCO anförde:</p>
<p>TCO avstyrker förslaget om realränteskatt. Huvudskälet för TCO:s avstyrkande<br />
är att en realränteskatt i första hand kommer att innebära en<br />
beskattning av kollektivt sparande till pensioner som avtalats fram mellan<br />
arbetsmarknadens parter. Ett kollektivt sparande som statsmakten i många<br />
sammanhang uppmuntrat och som byggts upp på ett löneutrymme som<br />
löntagarna avstått ifrån. En realräntebeskattning medför att man på sikt<br />
endera begränsar löneutrymmet eller att pensionsförmånerna reduceras.<br />
Båda alternativen framstår för TCO som lika oacceptabla.</p>
<p>I stället för att skrinlägga tankarna på en realräntebeskattning presenterade<br />
regeringen ett hastigt improviserat och helt nytt förslag - en engångsskatt på<br />
pensionssparande! - endast fyra dagar efter det att remisstiden för realränteskattekommitténs<br />
förslag gått ut, dvs. den 12 september 1986. Förslaget<br />
presenterades i form av ett pressmeddelande, vars enda räkneexempel på hur<br />
skatten skulle slå dessutom visade sig vara felaktigt. Det visar tydligt hur illa<br />
förberett förslaget var. Det nya förslaget sändes inte på remiss på sedvanligt<br />
sätt. Endast lagrådet bereddes den 15 oktober 1986 tillfälle att yttra sig.</p>
<p>Lagrådets yttrande blev offentligt den 31 oktober 1986 kl. 11.30. Det var<br />
ett historiskt yttrande. Rådets slutsats löd på föjande sätt:</p>
<p>Mot bakgrunden av dessa överväganden finner sig lagrådet böra avstyrka att<br />
det remitterade lagförslaget nu genomförs, (s. 16).</p>
<p>Ett enigt lagråd drog således slutsatsen att förslaget om pensionsskatt inte<br />
borde genomföras. Lagrådets kritik var synnerligen allvarlig. Vi återkommer<br />
nedan till vad lagrådet i övrigt anförde.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Samma dag - den 31 oktober - lät den socialdemokratiska regeringen<br />
meddela att den inte tog någon hänsyn till vad lagrådet sagt. Pensionsskatten<br />
skulle ändå genomföras. Den 6 november presenterades propositionen.</p>
<p>Vi vill i detta sammanhang uttrycka vår djupa oro över den frånvaro av<br />
sedvanlig beredning som präglat förslaget om pensionsskatt och det sätt på<br />
vilket socialdemokraterna utnyttjar den politiska makten. Bilden av politisk<br />
maktfullkomlighet tonar fram allt klarare. Den visar ett regeringsparti som<br />
inte lyssnar och inte tar hänsyn. Detta är särskilt allvarligt, eftersom förslaget<br />
om pensionsskatten reser allvarliga frågor av konstitutionellt slag och om<br />
styrande politikers rätt att lägga beslag på enskilda människors besparingar<br />
och egendom. Denna grundläggande kritik mot regeringens förfaringssätt<br />
bör enligt vår uppfattning riksdagen ge regeringen till känna.</p>
<p>Vi anser i likhet med lagrådet det befogat att rikta allvarlig kritik mot<br />
regeringen med anledning av det sätt på vilket förslaget har beretts och<br />
presenterats. Förslaget om engångsskatt framstår närmast som en ”improvisation”,<br />
för att åter anknyta till lagrådets formuleringar. Därför bör det<br />
även av detta skäl inte antas av riksdagen.</p>
<p>3. Oklara konsekvenser för den enskilda äganderätten</p>
<p>Förslaget till pensionsskatt innebär - om det antas - ett genombrott för en ny<br />
syn på enskilt ägande.</p>
<p>Om riksdagen antar förslaget skulle det enligt vad lagrådet anför skapas<br />
”ett olyckligt prejudikat på ett känsligt område, där grundlagsregleringen är<br />
ofullständig och oklar och praxisbildningen därför får en särskild betydelse”.</p>
<p>Lagrådet anför vidare att beslutet skulle ”kunna ge grund för olika<br />
engångsskatter på egendom som tas ut av snävt begränsade kretsar skattskyldiga<br />
och med högre skattesatser än den nu aktuella”.</p>
<p>Pensionsskatten är en helt ny förmögenhetsskatt av engångsnatur, vilket<br />
aktualiserar vissa särskilda konstitutionella frågor, som inte tidigare ställts på<br />
sin spets, hävdar lagrådet</p>
<p>Genom att förslaget om pensionsskatt aktualiserar konstitutionella frågor<br />
ställer sig lagrådet kritiskt till det sätt på vilket förslaget har beretts och<br />
presenterats samt att de vidare konstitutionella aspekterna inte har beaktats.</p>
<p>Regeringen avvisar lagrådets kritik i propositionen och hänvisar till den<br />
s. k. Koreaskatten. Därmed anser sig regeringen kunna kringgå de konstitutionella<br />
aspekter som ett införande av pensionsskatten aktualiserar. Koreaskatten<br />
är visserligen ett exempel på en engångsskatt men var en skatt på<br />
inkomster. Regeringens hänvisning till Koreaskatten saknar därför betydelse.<br />
Det är anmärkningsvärt att regeringen på detta vis vilseleder riksdagens<br />
ledamöter inför frågans avgörande.</p>
<p>Lagrådets uppfattning är att en skatt på förmögenheter är av mer känslig<br />
natur än en engångsskatt på inkomster. Vi ansluter oss till denna uppfattning.</p>
<p>Därtill kan fogas att regeringen på flera ställen i propositionen påpekar att<br />
pensionsskatten är en engångsskatt och därför inte kommer att upprepas.<br />
Regeringens uttalande i denna fråga saknar betydelse, eftersom det är<br />
riksdagen som fattar det prejudicerande beslutet. Samtidigt kan vi inte undgå<br />
att notera vad regeringen anför på s. 143 i propositionen:</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p> att det, sorn fallet var år 1952 och som fallet också är i dag, kan</p>
<p>uppkomma situationer då ingripanden på skatteområdet av engångsnatur<br />
kan framstå som nödvändiga och försvarbara.</p>
<p>Med denna mening säger regeringen rakt ut att pensionsskatten mycket väl<br />
kan komma att följas av andra skatter av liknande natur.</p>
<p>Statsministern motiverade också pensionsskatten i ett anförande på<br />
LO-kongressen genom att hävda att den står på medborgarrättens grund.<br />
Den som däremot kritiserar skatten står på äganderättens grund, hävdade<br />
Ingvar Carlsson. Carlsson ställer ”medborgarrätt” mot ”äganderätt”. Men<br />
medborgarrätten och den allmänna rösträttens införande har varken i<br />
Sverige eller i andra demokratiska länder inneburit att den privata äganderätten<br />
försvunnit. Därför är det också oroande när Ingvar Carlsson i sitt<br />
LO-anförande gör uttalanden av innebörden att om majoriteten så önskar<br />
kan den när som helst lägga beslag på enskildas egendom och att den som i en<br />
sådan situation opponerar sig och försvarar äganderätten i själva verket<br />
skulle vara motståndare till demokratin.</p>
<p>Att kommunisterna länge hävdat att det är rätt att beslagta enskild<br />
egendom är väl känt. Men att socialdemokraterna för fram denna kommunistiska<br />
ståndpunkt som sin är någonting helt nytt och mycket allvarligt.</p>
<p>Vi anser förvisso inte att pensionssparandet och avkastningen på detta<br />
sparande skall stå utanför de politiska organens räckvidd. Det är faktiskt de<br />
demokratiskt valda organen, regering och riksdag, som fastställt de spelregler<br />
som hittills gäller och som bl. a. innebär att försäkringstagarna får betala<br />
inkomstskatt på pensionen när den faller ut. Vad regeringen föreslår är att<br />
dessa spelregler nu skall ändras i efterhand.</p>
<p>Regeringens avsaknad av respekt för lagrådets bedömning av pensionsskatten<br />
inger också betänkligheter och oro inför socialdemokraternas<br />
framtida utövande av den politiska makten. Statsministern har i ett uttalande<br />
avfärdat lagrådets ställningstagande med att rådet gjorde en politisk<br />
bedömning. Lagrådets uppgifter finns klart definierade i regeringsformen.<br />
Till dessa hör att bedöma ”hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och<br />
rättsordningen i övrigt” samt ”hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens<br />
krav”. Detta är just vad lagrådet har gjort.</p>
<p>4. Anförda ”motiv” för pensionsskatten</p>
<p>4.1. Hög förmögenhetstillväxt</p>
<p>Förmögenhetstillväxten inom livförsäkringssektorn är för närvarande på en<br />
sådan nivå att de förmånliga skatteregler som gäller ger ett från fördelningspolitiska<br />
utgångspunkter orimligt resultat.</p>
<p style="text-align:right;">(prop. 1986/87:61, s. 34)</p>
<p>Det är riktigt att försäkringssparandet givit en hög avkastning under 1985 och</p>
<p>1986. Men försäkringssparandet är långsiktigt och två enstaka år kan inte ses<br />
isolerat. Dessa två goda år har föregåtts av en lång period med låg<br />
avkastning. Ett av skälen till den dåliga avkastningen har varit att försäkringstagarna<br />
burit en del av bördan för att förbättra situationen i svensk<br />
ekonomi. De negativa realräntorna under flera år under 1970-talet var</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>ogynnsamma för allt sparande. Till det kom att försäkringsbolagen tvingades<br />
placera en stor del av försäkringssparandet i lågförräntande stats- och<br />
bostadsobligationer.</p>
<p>Av statistik som presenterades i realränteskattekommitténs betänkande<br />
(Ds Fi 1986:18) framgår att den som satsade 100 kr. i en pensionsförsäkring<br />
(engångspremie) 1970 fram till 1986 har tjänat 11 kr. räknat i samma<br />
penningvärde. Detta motsvarar en årlig real avkastning på 0,6 %, vilket får<br />
anses vara synnerligen blygsamt. Av statistik från samma källa framgår att<br />
den som sparat ett årligt lika stort nominellt belopp i pensionsförsäkring<br />
sedan 1970 fram till i dag har haft årlig real avkastning på 2,1 %. Inte heller<br />
om avkastningen beräknas på detta sätt framstår försäkringssparandet som<br />
så särskilt gynnat sett i ett längre perspektiv.</p>
<p>Eftersom pensionssparandet ofta är bundet i flera decennier finns anledning<br />
att studera avkastningen ännu längre tillbaka i tiden än vad som görs i<br />
realränteskattekommitténs betänkande. Sådan statistik presenteras i ett<br />
remissyttrande från Svenska Försäkringsbolags Riksförbund. En försäkringstagare<br />
som t. ex. började 1957 att spara ett årligt lika stort belopp har<br />
fram till i dag förlorat 0,2 % årligen räknat i samma penningvärde.</p>
<p>Även i ett kortare perspektiv förefaller pensionssparandet inte vara<br />
särskilt gynnat jämfört med andra sparformer.</p>
<p>Under 1985 och 1986 var den s.k. återbäringsräntan (nominellt) för<br />
pensionssparandet totalt ungefär 30 %.</p>
<p>Men bara sedan våren 1986 och fram till i dag, dvs. på mindre än ett år, har<br />
värdet på den s. k. storpremien, som riksgäldskontoret emitterade, ökat med<br />
mer än 30 %. Samma värdeutveckling har de övriga premieobligationer visat<br />
som riksgäldskontoret också emitterade i våras.</p>
<p>Den genomsnittliga kursnivån på Stockholms fondbörs har bara i år ökat<br />
med 60 %. Därför kan också den som sparat i allemansfondssparandet eller<br />
direkt i börsaktier ha erhållit en bättre utveckling enbart under 1986 än den<br />
som sparat i en pensionsförsäkring under både 1985 och 1986.</p>
<p>Det är således fel att påstå att pensionssparandet skulle vara särskilt<br />
gynnat.</p>
<p>4.2. Sanera statsfinanserna och förbättra för de sämst ställda pensionärerna</p>
<p>Genom en tillfällig förmögenhetsskatt undviks sådana effekter samtidigt som<br />
den sektor som gynnas särskilt starkt av den framgångsrika inflationsbekämpningen<br />
får bidra till en sanering av statsfinanserna.</p>
<p style="text-align:right;">(prop. 1986/87:61, s. 34)</p>
<p> skatten kommer att skapa utrymme för förbättringar för de sämst</p>
<p>ställda pensionärerna.</p>
<p style="text-align:right;">(prop. 1986/87:61, s. 34)</p>
<p>Intäkterna från pensionsskatten skall användas för att betala av på statsskulden.<br />
Den minskade räntebörda för staten som blir följden härav skall enligt<br />
uttalanden från finansministern oavkortat användas för att finansiera åtgärder<br />
till förmån för de sämst ställda pensionärerna. Detta belopp har av<br />
finansministern uppskattats till 1 500 milj. kr.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Ännu har dock inga sådana åtgärder till förmån för de sämst ställda<br />
pensionärerna presenterats.</p>
<p style="margin-left:3px;">Om hela beloppet, 1 500 milj. kr., används för nya offentliga utgifter sker<br />
ingen ”sanering” av statsfinanserna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Pensionsskatten kan således inte både motiveras av ett behov av att<br />
”sanera” statsfinanserna och samtidigt ”oavkortat” användas för att finansiera<br />
åtgärder för de sämst ställda pensionärerna. Antingen gäller det ena<br />
eller det andra, men båda motiven kan inte gälla samtidigt.</p>
<p style="margin-left:3px;">5. Pensionsskattens effekter</p>
<p style="margin-left:3px;">5.1. Effekter på sparandet</p>
<p style="margin-left:3px;">Sparandet i Sverige har fallit trendmässigt under ca 25 år. Som framgår av<br />
tabell 1 var vårt totala sparande tidigare högre än genomsnittet för<br />
OECD-länderna. Det hade fram till 1984 fallit med nästan 10 procentenheter<br />
till en nivå som ligger strax ovanför kapitalförslitningen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Tabell 1</p>
<p style="margin-left:3px;">Det totala bruttosparandet i skilda länder 1965-1984 i procent av BNP</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1965</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1970</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1975</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1980</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">1984</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Sverige</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">26,3</p>
</td>
<td><p>24,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">23,8</p>
</td>
<td><p>17,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">17,9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västtyskland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">27,2</p>
</td>
<td><p>28,1</p>
</td>
<td><p>20,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">21,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">21,9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Frankrike</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">25,7</p>
</td>
<td><p>26,2</p>
</td>
<td><p>23,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">22,2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">18,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Storbritannien</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">20,1</p>
</td>
<td><p>22,0</p>
</td>
<td><p>15,5</p>
</td>
<td><p>18,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">19,3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Nederländerna</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">26,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">26,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">23,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">20,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">23,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Belgien</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">23,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">27,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">21,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">17,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">15,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Danmark</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">24,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">21,8</p>
</td>
<td><p>19,4</p>
</td>
<td><p>14,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">15,3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Norge</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">28,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">28,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">26,7</p>
</td>
<td><p>29,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">30,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Finland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">23,7</p>
</td>
<td><p>28,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">26,5</p>
</td>
<td><p>26,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">24,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hela OECD</p>
</td>
<td><p style="margin-left:29px;">23,1</p>
</td>
<td><p>23,4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">21,2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">21,7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">20,4</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Källa: OECD Economic Outlook, maj 1986</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Av tabellen framgår att även andra industriländer haft en viss sparandenedgång<br />
men inte alls av samma omfattning som Sverige. För hela OECD har det<br />
totala sparandet endast fallit med ett par procentenheter av BNP. Den<br />
kraftiga sparandeminskningen i länder som Sverige, Belgien och Danmark<br />
belyser sambandet mellan en låg sparkvot och ekonomiska problem. Att en<br />
krisdrabbad ekonomi kan hålla uppe sitt sparande visar emellertid exemplet<br />
Nederländerna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det svenska sparandets fördelning på sektorer under 1980-talet framgår av<br />
tabell 2. Under senare hälften av 1970-talet skedde en kraftig omsvängning,<br />
som främst tog sig uttryck i att den offentliga sektorns underskott växte<br />
samtidigt som företagssparandet ökade. Ökningen av den offentliga sparandebristen<br />
hänförde sig helt till det stora underskottet i statens budget.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Tabell 2 FINANSIELLT SPARANDE</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Finansiellt sparande<br />
Miljarder kronor</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1982</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">1983</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1984</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1985</p>
</td>
<td><p>1986</p>
</td>
<td><p>1987</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Offentlig sektor</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-40</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 35</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 19</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">-32</p>
</td>
<td><p>- 8</p>
</td>
<td><p>- 1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bostäder</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 10</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 11</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">- 13</p>
</td>
<td><p>- 11</p>
</td>
<td><p>- 13</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hushåll</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">- 1</p>
</td>
<td><p>2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">- 2</p>
</td>
<td><p>- 2</p>
</td>
<td><p>- 1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Finansiella företag</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">26</p>
</td>
<td><p>28</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">30</p>
</td>
<td><p>32</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">39</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">42</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Icke-finansiella företag</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1</p>
</td>
<td><p>8</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2</p>
</td>
<td><p>5</p>
</td>
<td><p>- 8</p>
</td>
<td><p>-22</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bytesbalans</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-23</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">- 7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">- 10</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">10</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Källa: Konjunkturinstitutet, oktober</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">1986</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p />
</td>
<td><p />
</td>
</tr><tr><td><p>Underskottet i den</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">offentliga</p>
</td>
<td><p>sektorn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:3px;">uppvägdes inte</p>
</td>
<td><p>av det</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">ökande</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">sparandet inom den enskilda sektorn. Resultatet blev upprepade underskott<br />
i bytesbalansen. Förbättringen av bytesbalansen under 1986 är emellertid till<br />
största delen ett resultat av fallande oljepriser. Redan 1987 minskar<br />
överskottet igen, enligt konjunkturinstitutetes höstprognos. Sparandeproblemen<br />
består således alltjämt i Sverige.</p>
<p style="margin-left:3px;">Hushållssparandets kraftiga minskning i Sverige under senare år inger oro.<br />
Under senare delen av 1970-talet uppgick hushållssparande! i procent av<br />
disponibel inkomst, den s. k. sparkvoten, till ca 4 %, vilket internationellt<br />
sett var en mycket låg siffra. Ändå har hushållssparande! under 1980-talet<br />
fallit ytterligare. Sparkvoten är nu negativ. Det innebär att hushållen låner<br />
och tar av sina sparmedel för att hålla uppe konsumtionen, vilket tidigare<br />
aldrig hänt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den av regeringen föreslagna pensionsskatten innebär att mellan 15-20<br />
miljarder kronor av enskilt sparande överförs till den offentliga sektorn och<br />
där används för att amortera statsskulden. Någon direkt effekt uppstår med<br />
anledning därav inte på det totala sparandet. Men genom att avkastningen på<br />
sparmedlen kommer att användas för nya offentliga utgifter och inte som<br />
hittills gottskrivas spararnas pensionskonton försämras det totala sparandet<br />
med i storleksordningen 1,5 miljarder. Den konsumtionsmöjlighet som<br />
morgondagens pensionärer skulle ha erhållit tas nu ut i förskott.</p>
<p style="margin-left:3px;">Pensionsskattens form av en engångsskatt på tillgångarna hos livförsäkringsbolagen<br />
den 31 december 1986 kan riskera att få en avhållande effekt på<br />
inbetalningen av premier den närmaste tiden. Spararna vet ju att 7 resp. 5 %<br />
så gott som omedelbart skall betalas in i skatt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Pensionsskatten skapar osäkerhet för framtiden. Eftersom pensionssparande<br />
är långsiktigt kan det säga vara särskilt samhällsnyttigt. Men det är<br />
också bundet, och ett långsiktigt bundet sparande förutsätter stabila regler.<br />
Den som sparar till sin pension måste kunna lita på att han får behålla<br />
sparkapitalet - annars faller hela grunden för sparandet. Om pensionsskatten<br />
införs, löper de som binder sig för ett långsiktigt sparande en risk att även i<br />
framtiden utsättas för denna typ av skatt. Pensionsskatten leder till att<br />
människor i större utsträckning kommer att gardera sig mot statsmakternas<br />
agerande, vilket innebär att de kan komma att övergå till mer kortsiktigt<br />
sparande eller rent av till ökad konsumtion. Mot bakgrund av vad som ovan<br />
sagts beträffande det totala sparandet skulle en sådan utveckling vara</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>olycklig. I en situation där sparande borde premieras föreslår regeringen att<br />
sparandet i stället skall bestraffas.</p>
<p>Genomförs förslaget, leder det sannolikt till en svagare utveckling av det<br />
långsiktigt bundna och samhällsnyttiga sparande som pensionssparandet<br />
utgör, främst genom den osäkerhet som skapas. Detta innebär risk för<br />
stigande räntor och lägre investeringar och därmed också risk för lägre<br />
tillväxt.</p>
<p>5.2. Effekter på de individuella pensionerna</p>
<p>I propositionen finns ingen analys över hur skatten drabbar de ungefär en<br />
miljon individuella pensionsspararna, vilket är en påtaglig brist. En sådan<br />
analys skulle ha visat om de individuella pensionsspararna också har andra<br />
typer av pensioner som t. ex. ATP eller ej.</p>
<p>Småföretagare är i stor utsträckning hänvisade till privata pensionssystem.<br />
Många av dem kan inte ta ut marknadsmässiga löner från sina företag.<br />
Därmed går de också miste om ATP-grundande poäng.</p>
<p>Kvinnor har också ofta låg ATP-poäng och har därför ofta valt att<br />
komplettera sitt pensionsskydd med en individuell pensionsförsäkring. De<br />
drabbas därför hårt av skatten.</p>
<p>Det finns heller inte utrett eller belyst hur skatten ekonomiskt påverkar<br />
pensionerna.</p>
<p>Finansministern har emellertid vid två tillfällen genom exempel visat hur<br />
pensionsskatten slår.</p>
<p>I ett pressmeddelande (12/9) visas att den som satsade 100 kr. den 1 januari<br />
1982 har fått 33 % real avkastning fram till den sista december 1986.1 detta<br />
exempel blir effekten av förslaget att 9 kr. går bort i skatt. Skatten blir således<br />
28 % av den reala avkastningen.</p>
<p>I riksdagens remissdebatt (7/11) framhöll finansministern att en person<br />
som sparat en lika stor nominell premie varje år sedan 1970 har haft en real<br />
avkastning på 2,1 % per år fram till i dag. Efter pensionsskatten blir<br />
avkastningen i stället 1,3 %. Skatten blir 40 % på den reala avkastningen.</p>
<p>Slutsatsen av de av finansministern själv framförda exemplen är att<br />
pensionsskatten blir högre för den som sparat längre tid och haft en dålig<br />
avkastning än för den som sparat kortare tid och haft en god avkastning.<br />
Detta understryker problemet för försäkringsbolagen att ta ut skatten av sina<br />
försäkringstagare på ett sätt som rimmar med skälighetsprincipen.</p>
<p>Om en person lever 15 år efter pensioneringen innebär pensionsskatten på<br />
7 % att personen förlorar ett belopp motsvarande minst ett års extra pension.</p>
<p>Sveriges Försäkringsbolags Riksförbund har låtit göra några räkneexempel<br />
avseende försäkringar tecknade den 1 januari år 1957, 1962, 1967 och<br />
1972. Försäkringarna har antagits tecknade i Skandia, Trygg-Hansa och<br />
Valand, och för varje exempel har beräknats genomsnittet för de tre bolagen<br />
av försäkringens tekniska värde per den 1 januari 1987. Det avtalade<br />
pensionsbeloppet har i samtliga fall antagits vara 1 000 kr. per månad. Som<br />
framgår av tabell 3 gör de olika personerna betydande förluster genom<br />
pensionsskatten eftersom de tvingas erlägga 7 % av sparat belopp. Även<br />
dessa exempel visar att den som sparat längst förlorar det största beloppet.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Tabell 3</p>
<p style="margin-left:3px;">EFFEKTER AV PENSIONSSKATTEN</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Började spara<br />
år</p>
</td>
<td><p style="margin-left:16px;">Årspremie</p>
<p style="margin-left:16px;">kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:23px;">Värde 87-01-01<br />
kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">Förlorar (7 % av<br />
värdet) kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1957</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">5 860</p>
</td>
<td><p style="margin-left:23px;">609 100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">-42 600</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1962</p>
</td>
<td><p style="margin-left:20px;">7 140</p>
</td>
<td><p style="margin-left:23px;">547 100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">- 38 300</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1967</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9 065</p>
</td>
<td><p style="margin-left:23px;">460 400</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">-32 200</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1972</p>
</td>
<td><p style="margin-left:16px;">12 793</p>
</td>
<td><p style="margin-left:23px;">412 800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">-28 900</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Källa: Svenska Försäkringsbolags Riksförbund</p>
<p style="margin-left:3px;">Huruvida pensionssparare är personer som har höga eller låga inkomster<br />
finns heller inte redovisat i propositionen. Av riksrevisionsverkets taxeringsstatistiska<br />
undersökningar för inkomståret 1984 framgår emellertid att 30 %<br />
av dem som gjorde avdrag för avgifter för pensionsförsäkringar hade mindre<br />
än 100 000 kr. i bruttoinkomst. Drygt 60 % tjänade mindre än 150 000 kr.<br />
och nästan 80 % tjänade mindre än 200 000 kr. Slutsatsen är således att de<br />
privata pensionsspararna i huvudsak är människor i vanliga inkomstlägen.</p>
<p style="margin-left:3px;">5.3. Effekter på de avtalsbestämda pensionerna</p>
<p style="margin-left:3px;">Det avtalsbestämda pensionssparandet berör ungefär 3 miljoner försäkringstagare<br />
- vanliga arbetare och tjänstemän.</p>
<p style="margin-left:3px;">SPP är den institution som förvaltar och ansvarar för avtalspensioner för<br />
ungefär 1 miljon privatanställda tjänstemän genom det s. k. ITP-systemet.<br />
ITP-systemet kräver minst 3,5 procents realavkastning per år för att värdesäkringen<br />
av de utbetalda tilläggspensionerna skall kunna säkras. Om SPP<br />
endast lyckas nå t. ex. 2,5 procents realavkastning i det långa loppet kan inte<br />
full värdesäkring ges. Under en tioårsperiod skulle en sådan lägre avkastning<br />
innebära att pensionerna skulle komma att minska med 10-20 %. Om<br />
pensionsskatten innebär att SPP inte kan erhålla en real avkastning om minst<br />
3,5 % innebär detta således att pensionsåtagandena inte skulle kunna<br />
värdesäkras fullt ut. Detta gäller under förutsättning att arbetsgivarna inte<br />
frivilligt betalar in mer pengar till SPP. Sådana frivilliga medgivanden från<br />
arbetsgivarna skulle i motsvarande mån minska löneutrymmet. Uttalanden<br />
från såväl SAF som TCO visar att de motsätter sig att pensionsskatten räknas<br />
av från löneutrymmet. Därmed kommer avtalspensionerna också att beröras<br />
av pensionsskatten.</p>
<p style="margin-left:3px;">Preliminära beräkningar från SPP antyder att man därifrån kommer att få<br />
betala ungefär hälften av vad pensionsskatten totalt sett förväntas inbringa<br />
till statskassan. Det rör sig således om betydande summor.</p>
<p style="margin-left:3px;">SPP har sedan 1962 kunnat värdesäkra utbetalade pensioner, ibland till<br />
följd av att särskilda inbetalningar gjorts som i motsvarande mån minskat<br />
löneutrymmet. Beslut om värdesäkring fattas av SPP:s styrelse. Olika<br />
uttalanden från företrädare för SPP visar att det finns risk för att värdesäkringen<br />
inte kan bibehållas fullt ut i fortsättningen. Det är självfallet så att<br />
staten inte kan dra in 6-8 milj. kr. från SPP utan att detta får någon effekt på<br />
de utbetalda pensionerna eller på löneutrymmet. Någonstans måste pengarna<br />
tas.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>När det gäller avtalspensionerna slår pensionsskatten mycket orättvist.<br />
Genom att företag kan förvalta pensionsmedlen på skilda sätt drabbas<br />
sparbeloppen olika av pensionsskatten. De företag som själva förvaltar<br />
pensionsmedlen drabbas inte alls medan de företag som anförtrott denna<br />
uppgift åt t. ex. SPP eller annan institution drabbas fullt ut.</p>
<p>5.4. Sammanfattning av effekter</p>
<p style="margin-left:13px;">• Pensionsskatten motverkar sparandet trots att sparandet skulle behöva<br />
öka.</p>
<p style="margin-left:13px;">• Pensionsskatten påverkar både de individuella och de avtalsbestämda<br />
pensionerna.</p>
<p style="margin-left:13px;">• Pensionsskatten slår hårdare mot den som haft dålig avkastning och sparat<br />
länge än mot den som haft god avkastning på sitt pensionssparande och<br />
sparat kort tid.</p>
<p style="margin-left:13px;">• Pensionsskatten drabbar de avtalsbestämda pensionerna enbart för privatanställda<br />
men inte för de offentliganställda.</p>
<p style="margin-left:13px;">• Pensionsskatten drabbar vara de försäkringstagare som anförtrott åt SPP<br />
eller annan försäkringsinstitution att förvalta deras pensionsmedel och<br />
inte de pensionstagare vars pensionsmedel förvaltas av det egna företaget.</p>
<p>6. Pensionsskattens konstruktion</p>
<p>Försäkringsbolagen åläggs enligt regeringens förslag att sköta skatteuppbörden<br />
för det kapital de förvaltar för sina försäkringstagares räkning. Försäkringsbolagen<br />
får därigenom en helt ny uppgift, nämligen att fungera som<br />
skattefogdar, utan några som helst regler eller anvisningar om hur skatten<br />
skall fördelas.</p>
<p>Finansministern har sagt att det kan anses vara rimligt att den reala<br />
avkastningen på pensionssparandet är 2-3 %. Den som sparat länge och<br />
endast nått t. ex. 2,1 % i real avkastning borde då enligt finansministerns<br />
synsätt inte drabbas av skatten. Trots detta överlämnar finansministern till<br />
försäkringsbolagen att helt godtyckligt avgöra hur pensionsskatten skall tas<br />
ut. Det finns anledning att här återigen hänvisa till den negativa avkastning<br />
som den pensionssparare har fått på sitt sparkapital som påbörjade sitt<br />
sparande på 1950-talet. Om pensionsskatten procentuellt skall drabba alla<br />
lika innebär detta som ovan visats att den som sparat längst också får betala<br />
mest.</p>
<p>Försäkringsinspektionen, som är den myndighet som skall övervaka att<br />
pensionsskatten skall tas ut på rätt sätt av försäkringstagarna, anförde i sitt<br />
remissvar om förslaget till realränteskatt att det inte skulle gå att fördela<br />
skattebördan på de enskilda pensionsspararna för att nå det angivna syftet,<br />
nämligen att kapa höga realräntor som uppträtt under senare år. Denna<br />
invändning från försäkringsinspektionen är lika relevant för den nu föreslagna<br />
pensionsskatten.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br />
Sk 136</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>7. Övriga förslag</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Skl36</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Regeringen föreslår också att den s. k. ränteskatten på avkastningen från<br />
kapitalförsäkringar (k-försäkringar) skall höjas från 40 till 50 % och att nya<br />
k-försäkringar i fortsättningen skall förmögenhetsbeskattas hos ägaren.</p>
<p>Regeringen föreslår som sagt dessutom att nya k-försäkringar skall<br />
förmögenhetsbeskattas hos ägaren. Denna fråga behandlades i utredningssammanhang<br />
senast i livförsäkringskommitténs betänkande (Ds B 1977:4).<br />
Vid remissbehandlingen av betänkandet framfördes invändningar med<br />
utgångspunkt i de tekniska svårigheter som ett genomförande av förslaget<br />
skulle medföra. Förslaget föranledde därför inte någon lagstiftning.</p>
<p>Vi finner ingen anledning att frångå den ståndpunkt som den dåvarande<br />
borgerliga regeringen intog att kapitalförsäkringar inte bör vara föremål för<br />
förmögenhetsbeskattning. Vi avvisar således regeringens förslag även i<br />
denna del.</p>
<p>Det kan emellertid inte uteslutas att k-försäkringarnas konstruktion och<br />
skattemässiga ställning kan behöva övervägas i andra avseenden.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförs hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:61,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om beredningen av förslag till riksdagen vilka har stor<br />
principiell betydelse.</p>
<p>Stockholm den 19 november 1986</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Carl Bildt (m)</p>
<p>Bengt Westerberg (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Karin Söder (c)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
0Carl Bildtm1undertecknare0Bengt Westerbergfp2undertecknare0Karin Söderc3undertecknareGA02sk136Carl Bildt m. fl. (m, fp, c)mot_198687_sk_136.pdf374996pdfEn tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, m. m. (prop. 1986/87:61)https://data.riksdagen.se/fil/358FC4BC-D1D6-42DE-97CD-76EB0AF8A4A2