3077141 GA02sk130 1986/87 sk130 mot mot Motion 1986/87:sk130 Knut Wachtmeister m. fl. (m) Motion Motion sku 130 0 1986-11-20 00:00:00 2014-10-13 19:42:52 2014-10-13 00:00:00 Värderingen av aktier vid kapitalbeskattningen, m. m. (prop. 1986/87:54) Knut Wachtmeister m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk130/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk130 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02sk130 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Motion till riksdagen 1986/87 :Skl30 Knut Wachtmeister m. fl. (m) Värderingen av aktier vid kapitalbeskattningen, m. m. (prop. 1986/87:54) </div> <div class="block ml_4">I proposition 1986/87:54 föreslår regeringen vissa förändringar i värderingen av aktier när det gäller arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen. Dessutom föreslås vissa förändringar i arvs- och gåvoskatteskalan. Moderata samlingspartiet har länge föreslagit lättnader när det gäller beskattningen av det enskilda aktieägandet. Våra förslag har framförts senast i partimotion 1985/86:Sk279 ”Frihet och välfärd genom sänkta skatter” av Ulf Adelsohn m. fl. och i kommittémotion 1985/86:Fi701 av Lars Tobisson m. fl. angående hushållssparande och ägandespridning. Den del av det samlade börsvärdet som ägs av enskilda hushåll har under en längre tid minskat. 1 början av 1950-talet ägde privatpersoner ca 70 % av börsaktierna. 1970 hade andelen sjunkit till 55—60%. Enligt senaste uppgifter äger hushållen i dag inte mera än ca 20 % av börsvärdet genom direktägande. Därtill kommer ca 5 % ägande via aktiefonder. Under de senaste decennierna har i stället det institutionella ägandet ökat. Försäkringsbolag, investmentbolag, andra börsföretag, fjärde AP-fonden, löntagarfonderna och stiftelser m. m. svarar i dag för två tredjedelar av börsägandet. Minskningen av det privata aktieägandet under senare år har ägt rum samtidigt som antalet hushåll som äger aktier ökat. Tillkomsten av nya små aktieägare har dock inte kunnat uppväga utförsäljningen av aktier från större enskilda aktieägare. Moderata samlingspartiet har i olika motioner under de senaste åren uttryckt oro inför att hushållen ersätts av institutioner som aktieägare. I en marknadsekonomi är det särskilt angeläget att aktieägandet är väl spritt bland de enskilda medborgarna. Utvecklingen mot ett alltmer institutionaliserat ägande av näringslivet försvagar marknadsekonomin. När det personliga intresset för aktier försvinner riskerar aktiemarknadens funktionssätt att försämras. Den mest väsentliga orsaken till institutionaliseringen av aktieägandet är privatpersoners ogynnsamma skattesituation i förhållande till institutioners. Alla institutioner har lindrigare beskattning än privatpersoner. Vi välkomnar mot bakgrund härav att regeringen går moderata samlingspartiet till mötes och föreslår förändringar i värderingen av börsaktier vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen som till viss del lindrar hushållens aktiebeskattning. Vi noterar också att regeringen går oss till mötes genom att föreslå lindringar i arvs- och gåvoskatteskalan. Regeringens förslag är emellertid inte tillräckligt långtgående och i vissa fall såsom när det t. ex. gäller värderingen av OTC-aktier föreslås t. o. m. en försämring gentemot nu gällande regler. </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Värdering av börsregistrerade aktier Regeringens förslag att aktier som är inregistrerade på börsen skall tas upp till 75 % av det noterade värdet vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen är inte tillräckligt långtgående enligt vår uppfattning. För t. ex. fastigheter gäller att taxeringsvärdet utgör ca 75 % av marknadsvärdet. För fastigheter har frågan om den latenta skatteskulden och prisfallsrisken varit det skäl som anförts för att taxeringsvärdet satts lägre än marknadsvärdet. Med hänsyn till den latenta skatteskulden och till att kursfallsrisken är betydande på aktiemarknden bör enligt vår uppfattning 65 % av börsnoterade aktiers marknadsvärde tas upp vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattning. Värdering av OTC-aktier Regeringen föreslår att aktier som noteras på OTC-listan, den s. k. väntelistan eller är föremål för annan regelbunden notering skall tas upp till 30 % av det noterade värdet vid arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen. Enligt nuvarande regler gäller att 30% av substansvärdet skall tas upp till förmögenhetsbeskattning. Regeringens förslag leder med dagens aktiekurser till en kraftig skärpning av förmögenhetsskatten. Detta förhållande erkänner regeringen i propositionen men anser ändå att beskattningen bör skärpas. När det gäller arvs- och gåvobeskattningen är rättsläget för dagen inte klarlagt, men förslaget skulle sannolikt innebära lättnader. OTC-bolagen ägs i huvudsak av en familj eller av en person som också fungerar som företagsledare. Dessa företag introducerades på marknaden i syfte att underlätta riskkapitalanskaffningen för fortsatt expansion och under vetskapen att förmögenhetsbeskattningen inte skulle förändras påtagligt. Därför finnér vi det otillständigt att såsom regeringen gör föreslå en i stort sett fördubblad förmögenhetsbeskattning för OTC-bolagens ägare. Vi föreslår i stället att nu gällande regler för förmögenhetsbeskattningen inte förändras. Samtidigt finner vi det motiverat att rättsläget när det gäller arvsoch gåvobeskattningen regleras så att samma regler gäller vid förmögenhetsbeskattningen och vid arvs- och gåvobeskattningen. Därför förordar vi att 30 %o av substansvärdet även skall tas upp vid arvs- och gåvobeskattningen när det gäller OTC-noterade bolag. Värdering av icke inregistrerade börsaktier Regeringen föreslår att en gemensam värderingsnorm skall gälla för alla aktieslag i ett bolag där ett eller flera aktieslag är börsnoterade eller föremål för annan regelbunden notering. Rent principiellt delar vi regeringens uppfattning i denna fråga. Men följden av den föreslagna skärpningen skulle bli en kraftig höjning av skatteuttaget, vilket därmed skulle motverka en önskvärd ökning av det enskilda aktieägandet. Av detta skäl anser vi att icke inregistrerade aktier i börsbolag bör värderas på samma sätt som de av oss föreslagna värderingsreglerna för OTC-aktierna. </div> <div class="block ml_43">Mot. 1986/87 Skl30 </div> <div class="block ml_53">7 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Arvs- och gåvoskatteskalorna 1 de flesta andra jämförbara länder är arvsbeskattningen klart lägre än i vårt land. Så är exempelvis den högsta skattesatsen för make och barn i Danmark 32 %, i Norge 25 % och i Finland 14 % (i Norge tas skatt inte alls ut om det rör sig om make). Den internationellt sett höga arvs- och gåvobeskattningen i vårt land är orimlig. Vi anser därför att den svenska arvsskatten bör anpassas till den genomsnittliga nivå som gäller i de övriga nordiska länderna. Arvsskattereglerna är troligen en mycket viktig orsak till de privata hushållens utträngning från aktiemarknaden. En viktig skillnad mellan hushåll och institutioner är att institutioners aktieinnehav är helt befriade från den typ av skatt som arvsskatten innebär. Regeringen föreslår vissa förändringar i arvs- och gåvoskatteskalorna som bl. a. innebär att det skattefria grundavdraget vid arvsbeskattningen för efterlevande make och annan mottagare i klass I höjs från nuvarande 50 000 till 100 000 kr. Dessutom föreslås att antalet skikt i skatteskalorna reduceras och att det högsta skatteuttaget sänks i klass I från 70 till 60 % och i klass II från 75 till 65 %. När det gäller det skattefria bottenbeloppet vid arvsbeskattningen anser vi, för vår del, att det bör ökas i två steg (1 jan. 1987, 1 jan. 1988) så att den avlidnes efterlevande make kan erhålla 10 basbelopp skattefritt, barn eller nära anhörig fem basbelopp och annan två basbelopp. Vid gåvobeskattningen bör det skattefria beloppet justeras fr. o. m. den 1 januari 1987 så att gåva på upp till ett halvt basbelopp kan ges av en person tillen annan utan att beskattning inträder. Detta bör gälla oavsett om beloppet är personligt lösöre eller andra tillgångar. Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen bör enligt vår uppfattning få följande utseende: Klass I (kronor) Skattepliktig lott Inom skiktet - 100 000 5% 100 000- 200 000 10% 200 000- 300 000 20% 300 000- 500 000 30% 500 000- 1 000 000 40% 1 000 000 - 10 000 000 50 % 10 000 000 - 60% Klass II (kronor) Skattepliktig lott Inom skiktet - 25 000 10% 25 000 - 50 000 20% 50 000- 100 000 30% 100 000- 200 000 40% 200 000- 1 000 000 50% 1000 000- 2 000 000 55% 2 000 000- 65% Då aktier (eller motsvarande tillgångar) ingår i ett dödsbo bör de vid arvsbeskattningen få tas upp till det värde som gällde vid första tillfället då avyttring var faktiskt möjlig. </div> <div class="block ml_43">Mot. 1986/87 Sk 130 </div> <div class="block ml_52">8 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">För gåvor som inte utgår i noterade aktier, alltså övriga familjeföretagsaktier, leder regeringens förslag till högre skatt för gåvor upp till 200 000 kr., vilket försvårar generationsskiften i företag. En sådan försämring kan enligt vår uppfattning inte accepteras. Vårt förslag om höjning av det skattefria beloppet vid gåva och de ovan redovisade skatteskalorna leder till förbättringar även i ovan nämnda fall. Ikraftträdande Regeringen föreslår att de nya reglerna skall gälla från den 1 januari 1987. Finansministern uttalade i våras att de lättnader i förmögenhetsbeskattningen när det gäller börsnoterade aktier som nu föreslås skulle träda i kraft redan under innevarande år. Regeringen har av hittills okänd anledning dröjt med sitt ställningstagande trots att en proposition var aviserad till våren 1986. För vår del ser vi ingen anledning till att skjuta upp ikraftträdandet. Vi anser därför att reglerna i vad gäller förmögenhetsbeskattningen för börsnoterade aktier borde träda i kraft redan vid taxeringen 1987. Det torde ankomma på vederbörande utskott att utarbeta erforderlig författningstext. </div> <div class="block ml_3">Hemställan Mot bakgrund av det anförda hemställs 1. att riksdagen beslutar anta de i motionen angivna skalorna för arvs- och gåvobeskattning, 2. att riksdagen beslutar att börsnoterade aktier vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen skall tas upp till 65 % av sitt marknadsvärde, 3. att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag att OTCaktier skall tas upp till 30 % av marknadsvärdet vid förmögenhetsbeskattningen, 4. att riksdagen beslutar att OTC-aktier vid arvs- och gåvobeskattningen skall tas upp till 30 % av substansvärdet, 5. att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag om ändrade regler vid värdering av icke inregistrerade börsaktier, 6. att riksdagen beslutar att reglerna om förmögenhetsskatt för börsnoterade aktier skall träda i kraft vid taxeringen 1987. Stockholm den 20 november 1986 Knut Wachtmeister (m) Bo Lundgren (m) Karl Björzén (m) Ingegerd Troedsson (m) Margit Gennser (m) Ewy Möller (m) Karl-Gösta Svenson (m) Hugo Hege land (m) </div> <div class="block ml_43">Mot. 1986/87 Skl30 </div> <div class="block ml_53">9 </div> </div> </div> 0 Knut Wachtmeister m 1 undertecknare 0 Bo Lundgren m 2 undertecknare 0 Karl Björzén m 3 undertecknare 0 Ingegerd Troedsson m 4 undertecknare 0 Margit Gennser m 5 undertecknare 0 Ewy Möller m 6 undertecknare 0 Karl-Gösta Svenson m 7 undertecknare 0 Hugo Hege land m 8 undertecknare GA02sk130 Knut Wachtmeister m. fl. (m) mot_198687_sk_130.pdf 169511 pdf Värderingen av aktier vid kapitalbeskattningen, m. m. (prop. 1986/87:54) https://data.riksdagen.se/fil/1B708CFA-15DF-4B25-989F-27EC33DD5807