3077135GA02sk1241986/87sk124motmotMotion 1986/87:sk124 Carl Bildt m. fl. (m)MotionMotionsku12401986-11-19 00:00:002014-10-13 19:42:482014-10-13 00:00:00Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48)Carl Bildt m. fl. (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk124/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk124https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02sk124
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87 :Skl24</p>
<p>Carl Bildt m. fl. (m)<br />
Bostadspolitiken (prop. 1986/87:48)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I proposition 1986/87:48 föreslår regeringen att skattesatsen för fastighetsskatt<br />
höjs från 2 till 2,5 % av taxeringsvärdet i fråga om konventionellt<br />
beskattade hyreshusenheter, inkl. lokaler som betecknas som hyrehusenhet,<br />
samt hyreshus på lantbruksenhet fr. o. m. år 1987. För de s. k. allmännyttiga<br />
fastigheterna föreslås ingen förändring från nuvarande 1,4 %.</p>
<p>En ny principvidrig skatt</p>
<p>Det aktuella förslaget är ytterligare ett exempel på den principlöshet och det<br />
godtycke som präglar den socialdemokratiska maktutövningen. Skattehöjningen<br />
avser endast privata fastighetsägare och träffar oberoende av<br />
skattekraften hos de drabbade. Men det är inte bara fastighetsägarna som<br />
berörs. Hyresgäster i privatägda fastigheter får bära skattens konsekvenseri<br />
form av sämre underhåll eller höjda hyror.</p>
<p>Liksom fallet är med pensionsskatten har inte heller förslaget till ändrad<br />
fastighetsskatt föregåtts av sedvanlig utredning och remissbehandling. Inte<br />
ens lagrådet har hörts, trots att det nu föreslås en ny uppläggning av<br />
fastighetsbeskattningen, vilken präglas av total principlöshet. Moderata<br />
samlingspartiet invänder bestämt mot det sätt på vilket förslaget beretts.</p>
<p>Den närmast totala avsaknad av underlag som präglar detta och andra av<br />
regeringen framlagda förslag inger oro och betänkligheter för det sätt på<br />
vilket socialdemokraterna utövar den politiska makten. Vi kommer i berört<br />
utskott att kräva att propositionen granskas av lagrådet innan den blir<br />
föremål för utskottets sakbehandling.</p>
<p>Fastighetsskatten</p>
<p>Genom riksdagsbeslut i december 1984 ersattes hyreshusavgiften, som redan<br />
den stred mot principerna om rättvisa och likformighet i beskattningen,<br />
fr. o. m. den 1 januari 1985 med en statlig fastighetsskatt. Den nya skatten<br />
kom att innebära en avsevärd utvidgning av skattskyldigheten jämfört med<br />
hyreshusavgiften.</p>
<p>Beredningen av ärendet om fastighetsskatt skedde på ett synnerligen<br />
otillfredsställande sätt. Ärendet föregicks inte av ordentlig utredning och<br />
remissbehandling. Därtill rönte förslaget hård kritik av lagrådet. Detta<br />
anförde bl. a. följande.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Skatteförslaget har inte föregåtts av någon sedvanlig utredning och inte<br />
heller varit föremål för annat sådant remissförfarande som avses i 7:e kap 2 §<br />
regeringsformen än att från några myndigheter inhämta yttranden angående<br />
innehållet i en departementspromemoria rörande den lagtekniska konstruktionen<br />
av skatten och om beskattningsförfarandet; vissa enskilda organisationer<br />
har därjämte på eget initiativ inkommit med yttranden över nämnda<br />
promemoria. Lagrådets möjligheter att bedöma det remitterade förslaget är<br />
därför begränsade, särskilt i de hänseenden som avses i 8:e kap 18 § 3:e<br />
stycket 3—5 regeringsformen.</p>
<p>Lagrådet kritiserade förslaget till fastighetsskatt för att vara krångligt och<br />
oöverskådligt. Förslaget ansågs också vara på gränsen till vad som från<br />
rättssäkerhetssynpunkt kunde accepteras. Därtill anförde lagrådet att det<br />
inte var utrett hur skatten förhöll sig till principen om skatt efter bärkraft.</p>
<p>I regeringens proposition 1984/85:18 om en ny statlig fastighetsskatt togs<br />
viss hänsyn endast till lagrådets kritik i vad gällde det remitterade förslagets<br />
krånglighet.</p>
<p>Det var främst de som redan hade de högsta boendekostnaderna som kom<br />
att drabbas hårdast av fastighetsskatten. Det gäller särskilt småhusägare som<br />
hade finansierat sina hus utan statliga lån och sådana som under senare år<br />
hade förvärvat en äldre villa. Fastighetsskatten kom därför att drabba t. ex.<br />
flerbarnsfamiljer som redan hade en svår ekonomisk situation.</p>
<p>Även i fråga om flerbostadshus kom nettoeffekten av fastighetsskatten och<br />
den skattekompensation som utgick till statsbelånade fastigheter att missgynna<br />
ägare till fastigheter som inte var statligt belånade. Därtill kom de olika<br />
skattesatserna (en högre för konventionellt beskattade fastigheter och en<br />
lägre för schablonbeskattade fastigheter, vilka ofta tillhör allmännyttan). Till<br />
följd av bruksvärdessystemet kunde de privata fastighetsägarna inte ta ut<br />
tillräcklig hyra för att erhålla kostnadstäckning för skatten.</p>
<p>Moderata samlingspartiet anförde i en partimotion att förslaget till<br />
fastighetsskatt kunde anses vara ytterligare ett led i det socialdemokratiska<br />
gynnandet av de s. k. allmännyttiga företagen på de privatas bekostnad. 1945<br />
hade var tionde lägenhet offenlig hyresvärd. Nu har drygt hälften det.<br />
Moderata samlingspartiet avvisade förslaget om en ny fastighetsskatt. Vi<br />
föreslog senast i januari 1986 att fastighetsskatten skulle avskaffas.</p>
<p>Skärpt fastighetsskatt</p>
<p>Socialdemokraternas motiv för höjda skatter på bostäder har varierat. Ibland<br />
har det talats om omfördelning inom bostadssektorn. Andra gånger har det<br />
hävdats att samhällets totala stöd till denna sektor har för stor omfattning.<br />
Någon gång har den samhällsekonomiska situationen fått förklara den nya<br />
pålagan. Den nu aktuella skattehöjningen motiveras med att flertalet privata<br />
ägare av hyreshus skulle ha kunnat tillgodogöra sig hyreshöjningar utan att<br />
deras kostnader har ökat.</p>
<p>Inget av dessa argument - inte heller det nu framförda - kan godtas för att<br />
införa vad som i realiteten är en ny skatt. Nuvarande låga tillväxttakt i den<br />
svenska ekonomin förbättras inte genom att nya skatter införs eller gamla<br />
höjs. Dagens svaga ekonomiska tillväxt är till stor del ett resultat av för höga</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Sk 124</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>offentliga utgifter och beror inte på för få och för låga skatter.</p>
<p>Fastighetsskatten missgynnar redan med hittills gällande regler privatägda<br />
hyresfastigheter i förhållande till allmännyttiga. Det nu föreliggande förslaget<br />
strider än mer mot principen om likformighet i beskattningen och innebär<br />
en klar diskriminering av privat fastighetsägande. Detta måste ses som ett led<br />
i en medveten socialistisk politik som syftar till att motverka enskilt ägande<br />
av fastigheter.</p>
<p>Förslaget innebär inte bara att fastighetsskatten höjs för konventionellt<br />
beskattade fastigheter, dvs. privatägda fastigheter, utan även att man frångår<br />
hittills gällande regel att fastigheter med statliga lån inte skall belastas netto.<br />
Ägare till fastigheter med statliga lån får för närvarande ett särskilt<br />
statsbidrag för att betala den statliga fastighetsskatten. Någon sådan<br />
kompensation föreslås emellertid inte utgå för den nu föreslagna höjningen.</p>
<p>Regeringen motiverar förslaget med att ”flertalet” privata ägare av<br />
hyreshus skulle ha kunnat tillgodogöra sig hyreshöjningar utan att dessa<br />
motsvaras av ökade kostnader. Bakgrunden sägs vara att den extra<br />
upptrappning av de garanterade räntorna som genomförts under 1986 lett till<br />
ökade kapitalutgifter ”i första hand” för de allmännyttiga bostadsföretagen,<br />
medan de hyreshöjningar som blivit följden därav även kommit de privata<br />
hyresvärdarna till del. Någon statistik för att belysa dessa påstådda effekter<br />
redovisas emellertid inte.</p>
<p>Regeringen bortser helt från det faktum att även privatägda hus med<br />
statliga lån fått samma höjning av kapitalutgifterna som allmännyttan. Enligt<br />
diagram 1 skulle ca 250 000 privatägda lägenheter, nästan hälften av<br />
beståndet, ha statliga lån. Ägare av dessa fastigheter drabbas nu dubbelt:<br />
dels genom den höjning av de garanterade räntorna som skett under 1986,<br />
dels genom den skärpta fastighetsskatten. Därigenom uppstår ytterligare en<br />
snedvridning av konkurrensen till nackdel för de privatägda fastigheterna.</p>
<p>Den privata fastighetsägaren med endast en fastighet som byggde om<br />
denna med statliga lån, t. ex. i slutet av 1970-talet driver troligen fortfarande<br />
sin fastighet med underskott. Han drabbas nu av ytterligare höjda kostnader,<br />
i all synnerhet som det inte är möjligt för honom att utnyttja rätten till<br />
avdrag: för fastighetsskatten. Den fastighetsägare som valt att inte bygga om<br />
eller som eftersatt fastighetens underhåll drabbas lindrigare. Allmännyttan<br />
drabbas inte alls.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Sk 124</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Diagram 1</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p style="margin-left:10px;">Lägenheter enligt FoB 85<br />
(Tusental)</p>
<p style="margin-left:49px;">Allmännyttan</p>
</div>
<div class="block ml_13"><p>(byggda</p>
<p>efter</p>
<p>1960)</p>
</div>
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_20"><p>Ränte</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>Privata</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>625</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>-250</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>(byggda<br />
efter<br />
1960 +<br />
omb)</p>
</div>
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_35"><p>Ränte</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Regeringen bortser dessutom från att det i det äldre bestånd som inte ingår<br />
i subventionssystemet och som ägs av såväl privata ägare som allmännyttan<br />
uppstår samma nackdel för de privata hyresvärdarna, eftersom skattehöjningen<br />
drabbar endast dem och inte allmännyttan.</p>
<p>Den snedvridning av konkurrensen som redan finns och som ytterligare<br />
förstärks med det nu framlagda förslaget är särskilt anmärkningsvärd,<br />
eftersom bostadsministern vid olika tillfällen påstått sig vilja verka för<br />
rättvisa och konkurrensneutralitet.</p>
<p>I propositionen uttalar bostadsministern: ”Det är både bostadspolitiskt<br />
och samhällsekonomiskt av största vikt att bostäderna underhålls och<br />
förbättras.” Förslaget om skärpt fastighetsskatt strider direkt mot detta<br />
syfte. Konsekvenserna av den skärpta skatten blir höjda hyror för hyresgästerna,<br />
i den mån bruksvärdessystemet ger utrymme för detta, eller försämringar<br />
för hyresgästerna i form av minskat underhåll av fastigheterna.<br />
Ingetdera kan gärna vara eftersträvansvärt.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87<br />
Skl24</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_41" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Förslaget om höjd fastighetsskatt drabbar även affärs- och kontorslokaler Mot. 1986/87<br />
som inte är föremål för hyresreglering och verkar därigenom pris- och Skl24<br />
kostnadshöjande.</p>
<p>Den nu föreslagna förändringen av fastighetsskattens utformning är<br />
särskilt olycklig med hänsyn till den förestående omtaxeringen av hyresfastigheter<br />
1988. Redan konstruktionen med en procentsats av taxeringsvärdet<br />
medför - i den mån upptaxering sker - en kostnadshöjning som måste verka<br />
hyresuppdrivande. Då kommer också orättvisorna mellan privatägda och<br />
allmännyttans fastigheter att förstärkas.</p>
<p>Moderata samlingspartiet, som hänvisar till sitt tidigare i år framlagda<br />
förslag om avskaffande av hela fastighetsskatten, avvisar den nu föreslagna<br />
höjningen.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052)<br />
om statlig fastighetsskatt.</p>
<p>Stockholm den 19 november 1986</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Carl Bildt (m)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Lars Tobisson (m)<br />
Anders Björck (m)<br />
Nils Carlshamre (m)<br />
Rolf Dahlberg (m)<br />
Bo Lundgren (m)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Arne Andersson (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>Ingegerd Troedsson (m)<br />
Ingrid Sundberg (m)</p>
<p>Rolf Clarkson (m)<br />
Ann-Cathrine Haglund (m)<br />
Sonja Rembo (m)</p>
<p>Per-Olof Strindberg</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>gotab Slockholm 1986 11813</p>
</div>
</div>
</div>
0Carl Bildtm1undertecknare0Lars Tobissonm2undertecknare0Anders Björckm3undertecknare0Nils Carlshamrem4undertecknare0Rolf Dahlbergm5undertecknare0Bo Lundgrenm6undertecknare0Arne Anderssonm7undertecknare0Ingegerd Troedssonm8undertecknare0Ingrid Sundbergm9undertecknare0Rolf Clarksonm10undertecknare0Ann-Cathrine Haglundm11undertecknare0Sonja Rembom12undertecknareGA02sk124Carl Bildt m. fl. (m) mot_198687_sk_124.pdf142814pdfBostadspolitiken (prop. 1986/87:48)https://data.riksdagen.se/fil/5D9A1A57-44D3-43A5-91E3-0C1B1A89F817