3077120GA02sk1091986/87sk109motmotMotion 1986/87:sk109 Stig Josefson m. fl. (c)MotionMotionsku10901986-11-18 00:00:002014-10-13 19:42:382014-10-13 00:00:00Ändringar i vinstdelningsskatten, m. m. (prop. 1986/87:42)Stig Josefson m. fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk109/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk109https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02sk109
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87: Skl09</p>
<p>Stig Josefson m. fl. (c)</p>
<p>Ändringar i vinstdelningsskatten, m. m.<br />
(prop. 1986/87:42)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vinstdelningsskatten och löntagarfonderna</p>
<p>Proposition 1986/87:42 behandlar tekniska förändringar i den s. k. vinstdelningsskatten<br />
m. m. Centern har starkt motsatt sig införandet av denna skatt,<br />
framför allt på grund av dess koppling till löntagarfondssystemet. Vi är<br />
fortfarande starka motståndare till skatten som sådan och vill att den snarast<br />
avskaffas.</p>
<p>Motiven för löntagarfonderna och därmed vinstdelningsskatten har varit<br />
många:</p>
<p>Fonderna skulle försörja näringslivet med riskvilligt kapital. Denna<br />
uppgift har den svenska börsen mer än väl uppfyllt genom de stimulanser som<br />
de icke-socialistiska regeringarna införde. Löntagarfonderna har framför allt<br />
dränerat företagen på vinstmedel som kunnat användas till investeringar och<br />
framtidssatsningar.</p>
<p>Ett annat av motiven för fonderna var att de skulle vara ett stöd för den<br />
solidariska lönepolitiken samt dämpa lönekostnadsutvecklingen. De senaste<br />
lönerörelserna visar dock att arbetstagarna på intet sätt varit beredda att<br />
sänka sina löneanspråk för att fackföreningarna och politikerna skulle få<br />
disponera fondmedel för aktieköp.</p>
<p>Fonderna skulle vidare enligt de ursprungliga tankarna överföra makten<br />
över produktionsmedlen till arbetstagarna. Bristen på vilja att demokratisera<br />
valen till fonderna och den negativa inställningen till löntagarnas vinstandelar<br />
visar att man bara är intresserad av att ge fackföreningarna och deras<br />
ombudsmän mer makt.</p>
<p>Centern anser att löntagarfonderna snarast bör avvecklas. Ett viktigt steg i<br />
denna riktning är ett avskaffande av vinstdelningsskatten.</p>
<p>Allmänt om vinstdelningsskattens konstruktion</p>
<p>Vi konstaterade redan vid införandet att regeringen valt en ytterst komplicerad<br />
modell för beräkning av vinstdelningsskatten. Detta har medfört en<br />
orimlig arbetsbörda för såväl företag som taxeringsmyndigheter. Skatten<br />
strider mot regeringens egna uttalanden om nödvändigheten av att bestämmelser<br />
och administrativa rutiner bl. a. på skatteområdet inte utvecklas i en<br />
från kontrollsynpunkt komplicerad riktning.</p>
<p>Vinstdelningsskatten är vidare inte konkurrensneutral, och denna brist på<br />
neutralitet gäller såväl mellan företag som drivs i olika företagsformer som</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>mellan olika företag inom en och samma företagsform. Den har också olika<br />
effekter beroende på vilka slag av tillgångar som dominerar i ett företag.<br />
Företag med stort inslag av byggnader och markanläggningar har särskilt i<br />
samband med investeringar drabbats hårt jämfört med företag med stora<br />
inventarietillgångar. Ett belopp motsvarande inflationen på nominella<br />
skulder kommer nämligen att betraktas som intäkt samtidigt som avskrivningen<br />
på byggnadsinvesteringarna blir obetydliga.</p>
<p>Andra påtagliga brister är att vinstdelningssystemet inte medger att<br />
företagen utjämnar förluster mellan olika år.</p>
<p>En svaghet som centerpartiet kritiserade hårt vid införandet var att<br />
vinstdelningssystemet var en slarvig, ogenomtänkt produkt. Detta visas inte<br />
minst av de omfattande förslag till förändringar som nu läggs fram samt att<br />
ytterligare utredningar pågår. Vinstdelningsskatten är på det hela taget en<br />
dåligt utformad skatt. Vi vill trots dessa principiella ståndpunkter kommentera<br />
de föreslagna förändringarna.</p>
<p>Fribeloppet</p>
<p>Regeringen föreslår en höjning av fribeloppet till 1 milj. kr. Det innebär att<br />
några småföretag slipper undan att betala vinstdelningsskatt. Då vi ej av<br />
lagtekniska skäl kan yrka på ett avdrag på hela vinstdelningsskatten föreslår<br />
vi en höjning av fribeloppet till en nivå där samtliga företag undantas från<br />
skatten. Vi föreslår att beloppet höjs till 10 miljarder kronor.</p>
<p>Intressegemenskap</p>
<p>Endast ett fribelopp kan i dag utnyttjas av företag som ingår i samma koncern<br />
eller av företag mellan vilka det råder intressegemenskap. Regeringen<br />
föreslår i sin proposition ett förtydligande av betydelsen av innebörden i<br />
termen intressegemenskap. Man anger att intressegemenskap föreligger då<br />
två företag i huvudsak står under gemensam ledning. Däremot föreslår man<br />
att offentligt ägda företag skulle undantas i så måtto att stats- eller<br />
kommunägda företag som ej är verksamma inom samma eller likartad<br />
verksamhet inte anses ha intressegemenskap.</p>
<p>Denna förmånliga behandling utifrån ägar- och intressegemenskap innebär<br />
en positiv särbehandling av de offentliga företagen. Två företag som ägs<br />
av en kommun behandlas på ett annat sätt än samma företag ägda av en privat<br />
ägare. Såväl stat, kommuner som privata ägare driver verksamhet inom<br />
skilda områden. Privata ägare får dock inte enligt förslaget tillgodogöra sig<br />
mer än ett fribelopp. De offentliga ägarna kan få tillgodogöra sig fler. Detta<br />
är i konkurrenshänseende ej normalt.</p>
<p>Vi anser att konkurrensen mellan företag, oavsett ägarstruktur, skall ske<br />
på lika villkor. Då vi ej kan yrka avslag på hela förslaget yrkar vi på att kraven<br />
på intressegemenskap för privata ägare också villkoras till att gälla företag<br />
inom i huvudsak samma verksamhetsområde.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br />
Sk 109</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Resultatutjämning inom koncerner</p>
<p>Den föreslagna principen att företag vid vinstdelningsbeskattningen helt<br />
eller delvis skall få bortse från koncernbidrag är bra. Förslaget innebär dock<br />
att förbudet mot s. k. etappvisa koncernbidrag återinförs, dvs. det mottagande<br />
bolaget får inte för samma beskattningsår erhålla avdrag för utgivet<br />
koncernbidrag. Den för företaget enklare metoden att ”poola” koncernbidragen<br />
i moderbolaget för att sedan återfördela till dotterbolagen försvåras.<br />
Skälet till detta är enligt utredarna att koncernbidraget skulle kunna ge<br />
ökade möjligheter till resultatutjämning.</p>
<p>Koncernbidragens uppgift är att utjämna resultaten mellan olika delar i en<br />
koncern. Det kan därför ifrågasättas varför någon gräns för koncernbidragen<br />
skall sättas. Den princip som bör råda för företagsbeskattning är att det skall<br />
finnas mellan olika organisationsformer. Beskattningen bör ske lika för<br />
företag antingen de bedrivs i koncern, åtskilda bolag eller i ett enda bolag.<br />
Skatteuttaget bör regleras genom skattesatsen, ej genom krångliga bestämmelser<br />
för resultatutjämning. Då vi ej tilläts yrka avslag på hela propositionen<br />
yrkar vi att koncernbidragen skall få avräknas vid beräkning av<br />
vinstdelningsskatteunderlaget oavsett i fall man fått göra avdrag för något<br />
utgivet bidrag.</p>
<p>Pågående arbeten</p>
<p>Redovisning av pågående arbeten kan i balansräkningen ske på två olika sätt.<br />
Vid beräkningen av anskaffandet av pågående arbeten kan företaget välja att<br />
inkludera indirekta kostnader och avsätta dessa till en obeskattad reserv eller<br />
att ej inkludera dessa kostnader. Förra förfaringssättet ger en bättre<br />
information om det verkliga värdet av företagets verkliga resultat och värdet<br />
av tillgångarna.</p>
<p>Bestämmelser om återläggning av dolda reserver vid beräkning av<br />
vinstdelningsskatteunderlaget medför dock att vinstdelningsskatten blir<br />
större ifall de indirekta kostnaderna inkluderas än om de ej inkluderas.<br />
Företaget väljer på grund av dessa regler en från principiell synpunkt sämre<br />
redovisningsmetod. Vi anser att det är olyckligt att inte de möjligheter till<br />
justering av detta missförhållande som utredningsgruppen anvisar har lett till<br />
förslag i propositionen.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Vi hemställer därför</p>
<p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om vinstdelningsskatten m.m.,</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br />
Skl09</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p>2. att fribeloppet höjs från 500 000 kr. till 10 000 000 000 kr. (10 Mot. 1986/87<br />
miljarder kronor). Sk 109</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 18 november 1986</p>
<p>Stig Josefson (c)</p>
<p>Stina Eliasson (c)</p>
<p>Marianne Andersson (c)</p>
<p>Gunnar Björk (c)<br />
i Gävle</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Olof Johansson (c)</p>
<p>Rolf Kenneryd (c)</p>
<p>Anna Wohlin-Andersson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_43" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_15" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>gotab Stockholm 1986 11812</p>
</div>
</div>
</div>
0Stig Josefsonc1undertecknare0Stina Eliassonc2undertecknare0Marianne Anderssonc3undertecknare0Gunnar Björkc4undertecknare0Olof Johanssonc5undertecknare0Rolf Kennerydc6undertecknare0Anna Wohlin-Anderssonc7undertecknareGA02sk109Stig Josefson m. fl. (c)mot_198687_sk_109.pdf120576pdfÄndringar i vinstdelningsskatten, m. m. (prop. 1986/87:42)https://data.riksdagen.se/fil/E633002A-58D5-4A5B-AC4C-D3A2DEE43DF9