3077119 GA02sk108 1986/87 sk108 mot mot Motion 1986/87:sk108 Knut Wachtmeister m. fl. (m) Motion Motion sku 108 0 1986-11-18 00:00:00 2014-10-13 19:42:37 2014-10-13 00:00:00 Ändringar i vinstdelningsskatten, m. m. (prop. 1986/87:42) Knut Wachtmeister m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk108/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02sk108 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02sk108 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:Skl08</p> <p>Knut Wachtmeister m. fl. (m)</p> <p>Ändringar i vinstdelningsskatten, m. m.<br /> (prop. 1986/87:42)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Moderata samlingspartiet har sedan de första förslagen om införandet av<br /> löntagarfonder lades fram varit motståndare till detta för svensk ekonomi<br /> destruktiva förslag, som också innebär att en stegvis socialisering inletts. När<br /> propositionen om löntagarfonder behandlades i riksdagen 1983 underströk<br /> moderata samlingspartiet faran med den bristfälliga beredningen av lagförslaget<br /> om löntagarfonder m. m.</p> <p>I motion 1983/84:204 pekade moderata samlingspartiet bl. a. på löntagarfondspropositionens<br /> ”svepande och uppenbart missvisande” hänvisningar<br /> till remissinstanserna. I motionen hänvisades också till lagrådets granskning.<br /> Bl. a. anfördes:</p> <p>Lagrådet beklagar i sitt utlåtande att myndigheter och sammanslutningar inte<br /> varit i tillfälle att yttra sig över ett förutsättningslöst utarbetat och samlat<br /> förslag till löntagardfonder. Därför instämmer lagrådet i kritiken mot att en<br /> fråga av så stor principiell betydelse och med så kontroversiella inslag beretts<br /> på det sätt som skett. Lagrådet säger att dess granskning skall avse bl. a. om<br /> förslagen är så utformade att lagarna kan anses tillgodose angivna syften. Det<br /> sätt på vilket utredningsarbetet och remissbehandlingen har skett gör det<br /> svårt att fullgöra dessa granskningsuppgifter.</p> <p>Moderata samlingspartiet konstaterar att regeringens förslag om kollektiva<br /> löntagarfonder inte beretts på godtagbart sätt. Bristerna i handläggningen<br /> är desto mer anmärkningsvärda som den åsyftade förändringen är av</p> <p>djupgående karaktär. Utformningen av förslaget har inte penetrerats i</p> <p>detalj och dess följder har inte tillräckligt analyserats. Uppsplittringen på tre<br /> departementspromemorior och den korta remisstiden har inte gett berörda<br /> instanser de möjligheter som man kan kräva för att bedöma den föreslagna<br /> förändringens innebörd.</p> <p>Nu föreligger facit på effekterna av en slarvigt hopkommen lagstiftning utan<br /> den omsorgsfulla beredning som tidigare utgjort en omistlig tradition inom<br /> svensk lagstiftning. Regeringen måste för att nu rätta till de värsta oformligheterna<br /> göra betydande ändringar i vinstdelningslagen m. m. Som ett mått på<br /> bristerna i lagstiftningen om vinstdelningsskatt kan konstateras att textmassan<br /> i vinstdelningslagen ökat med ca 40 %.</p> <p>Vinstdelningsskatten strider mot grundläggande<br /> skatteprinciper</p> <p>Vinstdelningsskatten har utgjort ett nytt inslag i svensk företagsbeskattning.<br /> Skatten är specialdestinerad. Den utgår på ett inflationsjusterat underlag.</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Reserveringsmöjligheterna är starkt begränsade vid beräkning av underlaget<br /> till vinstdelningsskatt. Till detta kommer att skatten har progressiva inslag till<br /> skillnad från övrig bolagsskatt samtidigt som progressiviteten slår på ett sätt<br /> som inte kan uppfattas som välavvägt och rättvist.</p> <p>Alla de nu nämnda nyheterna infördes - som redan påpekats - utan<br /> ordentlig genomlysning av effekterna på skattesystemet och effekterna på<br /> skilda typer av företag samt på företagsamheten i stort. I proposition<br /> 1986/87:42 anförs dock förfarande att det finns skäl att beskatta företag både<br /> med bolagsskatt och med vinstdelningsskatt. Vi delar inte denna uppfattning.</p> <p>Föredraganden konstaterar dock att vinstdelningsskatten ger upphov till<br /> ett antal betydande nackdelar, främst beroende på att de två skatterna tas ut<br /> på skilda skattebaser.</p> <p>Mindre företag och serviceföretag drabbas hårdast</p> <p>Ytterligare en betydande nackdel - som föredragande dock inte uttryckligen<br /> berör - är vinstdelningsskattens tendens att hårdare beskatta små företag,<br /> företag inom servicenäringarna samt företag med betydande fastighetsinnehav.</p> <p>Införandet av vinstdelningsskatt byggde på att denna skatt samt bolagsskatten<br /> skulle vara inbördes avdragsgilla. Denna konstruktion har gett<br /> upphov till betydande skillnader i uttaget av vinstdelningsskatt för olika typer<br /> av företag och för företag i skilda situationer.</p> <p>Familjeföretagens skatteberedning som bevakar skattefrågor för SHIOFamiljeföretagen,<br /> Sveriges Köpmannaförbund, Svensk industriförening och<br /> Svenska arbetsgivareföreningen har i en studie om vinstdelningsskatten<br /> funnit att skatten slår mycket ojämnt samt att den utgör en hårdare<br /> belastning för mindre familjeföretag än för större. Vinstdelande familjeföretag<br /> med 5-19 anställda betalade således genomsnittligen 8 % i vinstdelningsskatt,<br /> medan motsvarande siffror för företag med 20-49 anställda var<br /> 3,8 %. Familjeföretag med mer än 200 anställda betalade 2,9 % av resultatet<br /> i vinstdelningsskatt enligt nämnda utredning.</p> <p>Slutsatsen av detta är att vinstdelningsskatten ger en rad skeva effekter<br /> som speciellt missgynnar de mindre företagen, eftersom dessa regelmässigt<br /> har sämre soliditet. Vinstdelningsskatten har dessutom ett svagt samband<br /> med räntabiliteten. Dåligt konsoliderade företag, exempelvis snabbt växande,<br /> relativt nystartade företag med hög skuldsättning drabbas t. ex. mycket<br /> hårt av skatten. Vinstdelningsskatten missgynnar dessutom serviceföretag. I<br /> genomsnitt betalade enligt nu nämnda undersökning familjeföretagen inom<br /> detaljhandeln med fler än 20 anställda 7,8 % av resultatet i vinstdelningsskatt,<br /> medan företag inom industrin betalade 3,6 %.</p> <p>När vinstdelningsskatten infördes varnades för de negativa effekter som<br /> förslaget skulle få på företag med fastighetsförvaltande uppgifter eller med<br /> stort behov av att utnyttja fastigheter i rörelsen. Inom hotell- och restaurangbranschen<br /> ingår fastigheter som en ren produktionsfaktor i rörelsen. Detta<br /> innebär att företag som äger och lånefinansierar fast egendom beskattas<br /> hårdare än företag som hyr motsvarande egendom. Detta utgör ett klart brott</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Skl08</p> </div> <div class="block ml_52"><p>7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>mot en elementär regel i all företagsbeskattning, nämligen att denna skall<br /> vara kostnadsneutral.</p> <p>Inom fastighetssektorn har kanske vinstdelningsskatten fått störst återverkningar.<br /> I den promemoria, Ds Fi 1986:19, som legat som underlag för<br /> den nu aktuella propositionen har inte den centrala frågan om vinstdelningsskattens<br /> effekter på fastighetssektorn behandlats, trots att denna översyn<br /> förutskickades i förarbetena till vinstdelningslagen (1983:1086).</p> <p>Ny skattemodell</p> <p>Genom vinstdelningsskatten komplicerades skattesystemet ytterligare. Skatten<br /> bygger på en helt ny modell i svensk skatterätt, en real beskattning med<br /> begränsade reserveringsmöjligheter, medan bolagsskatten bygger på beskattning<br /> av nominell vinst vid vars framräkning företagen har rätt till<br /> betydande resultatregleringar av skilda slag.</p> <p>Företagen beskattas således på grundval av två olika skattebaser samtidigt<br /> som bolags- och vinstdelningsskatten är inbördes avdragsgilla. Att detta i<br /> praktiken leder till icke önskvärda tröskeleffekter och en rad andra<br /> komplikationer påpekades redan vid införandet av skatten. Från teknisk<br /> synpunkt är en sammanslagning eller en frikoppling av de båda skatterna<br /> önskvärda, påpekar också föredraganden. En sådan grundläggande ändring<br /> har dock inte övervägts av finansdepartementet. Hade så skett, skulle den<br /> rationella lösningen inneburit ett avskaffande av vinstdelningsskatten. I<br /> stället har man i propositionen valt att lägga fram ändringsförslag, som skall<br /> ta bort de värsta oformligheterna. Detta innebär att propositionen innhåller<br /> förslag om ändringar i vad gäller koncernbidrag. Enligt förslaget skall<br /> moderföretaget i ett koncernbolag kunna vidta resultatutjämnande åtgärder<br /> utan att skattebelastningen i dess helhet blir större än om företaget bedrivs i<br /> ett enda företag. Så har dess värre inte alltid varit fallet. Vinstdelningsskattens<br /> och den vanliga bolagsskattens olika konstruktioner med skilda<br /> skattebaser har inte alltid gjort det möjligt att genom koncernbidrag utjämna<br /> vinster och förluster i de båda systemen samtidigt. Det är i och för sig positivt<br /> att regeringen föreslår åtgärder för att rätta till detta systemfel. Det är dock<br /> förvånande att ikraftträdandet av denna förändring först skall gälla fr. o. m.<br /> 1988 års taxering.</p> <p>Ändringar i vad gäller kommissionärsföretag, omstruktureringar, fusion<br /> och uppskrivning av anläggningstillgångar har samma bakgrund. De två<br /> principiellt olika skattesystemen fungerar inte väl tillsammans, varför<br /> lagstiftaren tvingas till en mångfald ändringar i gällande lagar om statlig<br /> inkomstskatt, lag om vinstdelningsskatt, i aktiebolagslagen, i lag om<br /> förlustavdrag, lag om allmän investeringsfond, lag om insättning på tillfälligt<br /> vinstkonto, lag om särskilt investeringskonto, lag om inbetalningar på<br /> förnyelsekonto, lag om eldsvådefonder m. m.</p> <p>För att något mildra effekterna av en felaktig lagstiftning föreslår<br /> regeringen att det tidigare fribeloppet på 500 000 kr. höjs till 1 milj. kr.</p> <p>Vinstdelningsskatten utgör, som framgått av redovisningen ovan, ett<br /> främmande inslag i vår skattelagstiftning. Därför bör vinstdelningsskatten<br /> avskaffas. Eftersom en sådan begäran inte anses vara möjlig att formellt</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Skl08</p> </div> <div class="block ml_53"><p>8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>framställa i anslutning till proposition 1986/87:42 återstår vägen att höja<br /> fribeloppet enligt 2 § i lagen om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,<br /> så att i praktiken ingen vinstdelningsskatt kommer att tas ut. Vi<br /> föreslår därför att fribeloppet sätts till 100 miljarder kronor.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen beslutar om ändring av fribeloppet i 2 § lag om ändring<br /> i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt till 100 000 000 000 kr.</p> <p>Stockholm den 18 november 1986</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Knut Wachtmeister (m)<br /> Bo Lundgren (m)<br /> Karl Björzén (m)<br /> Ingegerd Troedsson (m)<br /> Hugo Hegeland (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>Margit Gennser (m)<br /> Ewy Möller (m)<br /> Karl-Gösta Svensson (m)</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Skl08</p> </div> </div> </div> 0 Knut Wachtmeister m 1 undertecknare 0 Bo Lundgren m 2 undertecknare 0 Karl Björzén m 3 undertecknare 0 Ingegerd Troedsson m 4 undertecknare 0 Hugo Hegeland m 5 undertecknare 0 Margit Gennser m 6 undertecknare 0 Ewy Möller m 7 undertecknare 0 Karl-Gösta Svensson m 8 undertecknare GA02sk108 Knut Wachtmeister m. fl. (m) mot_198687_sk_108.pdf 128526 pdf Ändringar i vinstdelningsskatten, m. m. (prop. 1986/87:42) https://data.riksdagen.se/fil/30467599-5259-455D-A14E-D4F011ED604F