<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076906</hangar_id>
 <dok_id>GA02sf106</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>sf106</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:sf106 Margareta Andrén m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>sfu</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>106</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-01-27 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 19:40:08</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och  vid tillfällig vård av barn (prop. 1986/87:69)</titel>
 <subtitel>Margareta Andrén m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02sf106/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02sf106</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02sf106</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :Sf 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Andrén m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och&lt;br /&gt; 
vid tillfällig vård av barn (prop. 1986/87:69)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;En betydande orättvisa i sjukförsäkringen är den låga kompensationen vid&lt;br /&gt; 
korta sjukdomsfall för deltidsarbetande med koncentrerad arbetstid. Enligt&lt;br /&gt; 
nuvarande regler fastställs dagpenningen genom att den sjukpenninggrundande&lt;br /&gt;
inkomsten (SGI) delas med 365. Därmed missgynnas de försäkrade&lt;br /&gt; 
som t. ex. arbetar heldag under några dagar i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från folkpartiets sida har vi länge hävdat att denna grupp måste få en&lt;br /&gt; 
bättre sjukpenning. Denna uppfattning har också framförts av en enhällig&lt;br /&gt; 
riksdag. Under fjolårets riksmöte kunde vi acceptera att våra yrkanden i&lt;br /&gt; 
detta ämne jämte andra likartade yrkanden avslogs med hänvisning till att&lt;br /&gt; 
arbete med en reform pågick i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför med stor besvikelse som vi nu nödgas konstatera, att detta&lt;br /&gt; 
arbete inte har lett fram till någon acceptabel lösning. Det förslag som&lt;br /&gt; 
regeringen framlägger i propositionen bygger i sina huvuddrag på en&lt;br /&gt; 
promemoria som utarbetats inom departementet. Denna promemoria har&lt;br /&gt; 
remissbehandlats. Den kritik som därvid framfördes mot arbetsgruppens&lt;br /&gt; 
modell var så tungt vägande att det borde ha varit uppenbart för regeringen&lt;br /&gt; 
att förslaget inte kunde läggas till grund för lagstiftning utan en omfattande&lt;br /&gt; 
bearbetning. Att proposition nu ändå förelagts riksdagen är olyckligt och&lt;br /&gt; 
förhalar en rimlig lösning av problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken går för det första ut på att den föreslagna modellen inte passar den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn. Härom är arbetsgivarverket, Kommunförbundet och&lt;br /&gt; 
Landstingsförbundet eniga. De båda senare är kritiska mot att de inte fått&lt;br /&gt; 
framföra synpunkter under arbetet med förslaget. Samma påpekande görs av&lt;br /&gt; 
TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lång rad remissinstanser finner vidare det olyckligt att arbetsgruppen&lt;br /&gt; 
valt att föreslå införande av timsjukpenning för alla försäkrade i stället för att&lt;br /&gt; 
söka en mer begränsad lösning som tar sikte på de speciella problemen för&lt;br /&gt; 
gruppen deltidsarbetande. Genom ett införande av timsjukpenning blir ett&lt;br /&gt; 
redan komplicerat system än mer komplicerat och oöverskådligt. En ytterst&lt;br /&gt; 
tung kritik mot förslaget riktas av försäkringsöverdomstolen och samtliga tre&lt;br /&gt; 
försäkringsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätten för Södra Sverige förutser ”betydande tillämpningsproblem,&lt;br /&gt;
behov av avsevärda administrativa insatser samt stora försäkringskostnader”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätten för Mellansverige anser att den föreslagna ordningen&lt;br /&gt; 
inte bör genomföras utan ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätten för Norra Sverige anser att systemet i och för sig går att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;tillämpa, men tillägger: ”Det förefaller emellertid i vissa delar så komplicerat Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;och svåröverskådligt - inte bara för de tillämpande myndigheterna utan Sfl06&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;framför allt för de försäkrade - att försäkringsrätten hyser betänkligheter&lt;br /&gt; 
mot genomförandet.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Försäkringsöverdomstolen beskriver den promemoria som utarbetats som&lt;br /&gt; 
en intressant och principiellt hållen skiss, men anmäler betänkligheter mot&lt;br /&gt; 
att lägga enbart promemorian till grund för en lagstiftning. Domstolen sätter&lt;br /&gt; 
för sin del ett frågetecken för den generella lösning som presenterats av&lt;br /&gt; 
arbetsgruppen och anser att man hellre borde söka en särlösning för den&lt;br /&gt; 
speciellt berörda gruppen av deltidsarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;För enskilda försäkrade liksom för privata och offentliga arbetsgivare&lt;br /&gt; 
innebär förslaget ökat krångel och en tyngre uppgiftslämnarbörda. De&lt;br /&gt; 
försäkrade skall fortlöpande hålla försäkringskassan underrättad om sin&lt;br /&gt; 
årliga timarbetstid. Flera remissinstanser visar hur ytterst svårt det är att&lt;br /&gt; 
förutse denna timarbetstid med tanke på de olikartade villkor som råder på&lt;br /&gt; 
skilda delar av arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;De ökade administrationskostnaderna blir betydande. Statskontoret beräknar&lt;br /&gt;
på basis av uppgifter från RRV att det under det första året kan&lt;br /&gt; 
behövas 900 årsarbetare till en kostnad av 150 milj. kr. Under följande år&lt;br /&gt; 
krävs 100 milj. kr. för att administrera de nya inslagen i sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Inte minst komplicerat är det enligt verket att hantera ersättningen fr. o. m.&lt;br /&gt; 
insjuknandedagen. RRV uppskattar de ökade administrationskostnaderna&lt;br /&gt; 
till 150—200 milj. kr. per år. Regeringen stannar i propositionen för att&lt;br /&gt; 
merkostnaden för försäkringskassorna kommer att bli 117 milj. kr. Det bör&lt;br /&gt; 
tillfogas, att en betydande belastning uppstår också för försäkringsdomstolarna&lt;br /&gt;
och för staten som arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Avsikten med det föreslagna systemet är att kompensationen skall bli&lt;br /&gt; 
90 % av arbetsinkomsten. En rad remissinstanser påtalar emellertid att detta&lt;br /&gt; 
mål inte kommer att nås. I stället uppstår lätt såväl överkompensation som&lt;br /&gt; 
underkompensation. Belägg härför ges i remissvar från flera försäkringskassor.&lt;br /&gt;
Kommunalarbetareförbundet visar att utfallet för medlemmar med olika&lt;br /&gt; 
turlistevillkor kan komma att variera mellan 62 och 97 %.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;I en skrivelse till socialdepartementet (1986-11-27) har Lärarnas riksförbund&lt;br /&gt;
framfört att det nya timsystemet kan innebära betydande försämringar&lt;br /&gt; 
för landets lärare. Detta sammanhänger bl. a. med att lärarna saknar&lt;br /&gt; 
reglerad arbetstid och att de speciella villkor som gäller för sjukersättning vid&lt;br /&gt; 
långvarig sjukdom under ferietid rubbas av den timbaserade beräkningsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket ger å andra sidan flera exempel på hur det föreslagna&lt;br /&gt; 
systemet i kombination med gällande kollektivavtal på det statliga området i&lt;br /&gt; 
stället kan leda till överkompensation. Genom att begära undantag från&lt;br /&gt; 
arbetsgivarinträde kan anställda med koncentrerad deltid nå kompensationsnivåer&lt;br /&gt;
på upp till 150 % av normal arbetslön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV påtalar att semesterlön är SGI-grundande, vilket kan leda till att&lt;br /&gt; 
anställda får en sjukersättning som överstiger inkomsten. Den totala&lt;br /&gt; 
kostnaden för sådan överkompensation har av RRV uppskattats till över 500&lt;br /&gt; 
milj. kr. Problemet skulle enligt RRV kunna lösas genom att semesterlönen&lt;br /&gt; 
inte tillåts ingå i basen för beräkning av SGI. I propositionen har regeringen&lt;br /&gt; 
emellertid inte följt detta uppslag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ett stort antal remissinstanser påtalar problem som behöver utredas Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare innan arbetsgruppens förslag kan läggas till grund för lagstiftning. Sfl06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några sådana frågor har beaktats av regeringen, men flertalet är olösta. Det&lt;br /&gt; 
gäller bl. a. riksskatteverkets påpekande att förslagets skatterättsliga och&lt;br /&gt; 
löneexekutiva konsekvenser behöver undersökas innan det kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår sammanfattande bedömning är att regeringens förslag är så krångligt&lt;br /&gt; 
och tekniskt bristfälligt att det inte kan läggas till grund för ett beslut av&lt;br /&gt; 
riksdagen. En fortsatt beredning är nödvändig där modeller som är enklare&lt;br /&gt; 
och mer begränsade till den orättvist behandlade gruppen bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På basis av det material som nu föreligger tvivlar vi starkt på att problemet&lt;br /&gt; 
kan lösas med hjälp av en övergång till en generellt tillämpad timsjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra lösningar bör därför prövas. Alternativ saknas inte. En möjlighet&lt;br /&gt; 
som flera remissinstanser rekommenderar vore att ersätta det faktiska&lt;br /&gt; 
inkomstbortfallet. Härom skriver försäkringsrätten för Norra Sverige: ”Det&lt;br /&gt; 
enklaste är att, med frigörelse från nu gällande ersättningsregler, lägga den&lt;br /&gt; 
faktiska inkomstförlusten till grund för ersättningen. Den försäkrade lämnar&lt;br /&gt; 
i samband med sjukdomsfallet en uppgift om inkomstbortfallet. Alternativt&lt;br /&gt; 
kan uppgiften avse det antal timmar som han på grund av sjukdom eller vård&lt;br /&gt; 
av barn avhållit sig från och den timlön han uppbär. Om det erfordas kan&lt;br /&gt; 
arbetsgivaren lämna uppgifterna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet är att dela den sjukpenninggrundande årsinkomsten&lt;br /&gt; 
med en längre divisor än 365 för att därmed kunna basera dagsjukpenningen&lt;br /&gt; 
på det faktiska antalet arbetsdagar. Denna metod förordades i en reservation&lt;br /&gt; 
till sjukpenningkommitténs betänkande av de socialdemokratiska ledamöterna&lt;br /&gt;
samt de ledamöter som företrädde LO, SACO/SR och TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje möjlighet är att, som försäkringsöverdomstolen föreslår, införa&lt;br /&gt; 
en möjlighet till timsjukpenning för den grupp som nu är missgynnad utan att&lt;br /&gt; 
rubba regelsystemet för övriga försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fjärde möjlighet är övergång till sjuklön. Vill man snabbt komma till&lt;br /&gt; 
rätta med problemet torde det dock framför allt vara de tre förstnämnda&lt;br /&gt; 
lösningarna som bör prövas. Vi förordar att riksdagen hos regeringen begär&lt;br /&gt; 
fortsatt utredning för att undersöka vilkendera av dessa metoder som ger&lt;br /&gt; 
mest tillfredsställande resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta arbetet är det också angeläget att finna vägar för en&lt;br /&gt; 
förbättring av den tillfälliga föräldrapenningen. Vi ställer oss däremot&lt;br /&gt; 
avvisande till förslaget om införande av sjukersättning redan under insjuknandedagen.&lt;br /&gt;
En sådan ersättning bör inte finnas i den allmänna försäkringen.&lt;br /&gt;
Om arbetsmarknadens parter vill träffa överenskommelse om att införa&lt;br /&gt; 
en sådan kompensation avtalsvägen står detta självfallet dem fritt, men det&lt;br /&gt; 
sker då inom ramen för en helhetsavvägning där visst löneutrymme avsätts&lt;br /&gt; 
för detta ändamål. Så har också skett på stora delar av arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsförslaget om införande av sjukpenning redan under insjuknandedagen&lt;br /&gt;
torde, ehuru det inte framgår av propositionen, ha föregåtts av&lt;br /&gt; 
överläggningar mellan LO och SAF. I finansplanen framhåller regeringen att&lt;br /&gt; 
den höjning av arbetsgivaravgifterna som är nödvändig för att finansiera nu&lt;br /&gt; 
föreslagna reformer bl. a. på sjukförsäkringsområdet inskränker löneutrymmet&lt;br /&gt;
”i motsvarande mån”. Vi uppfattar detta ställningstagande så att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;avgiftshöjningen i helhet enligt regeringens mening bör räknas av från Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
löneökningsutrymmet i nästkommande avtalsrörelse. Sfl06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare erfarenheter av arbetsgivaravgiftshöjningar förknippade med&lt;br /&gt; 
likartade uttalanden ger emellertid utrymme för tvivel på om detta antagande&lt;br /&gt;
är realistiskt. Av remissvaren från de offentliga arbetsgivarna framgår&lt;br /&gt; 
också att man inte hyser alltför starka förhoppningar om en fullständig&lt;br /&gt; 
avräkning. ”Formen för finansieringen av reformen med en generell höjning&lt;br /&gt; 
av sjukförsäkringsavgiften leder till oacceptabla höjningar av personalkostnader&lt;br /&gt;
på landstingssidan”, heter det således i Landstingsförbundets remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen stipulerade förutsättningen stöter också på motstånd&lt;br /&gt; 
bland de grupper av löntagare som genom att ge avkall på eget löneutrymme&lt;br /&gt; 
redan tidigare har förhandlat sig till en sjukersättning redan från insjuknandedagen.&lt;br /&gt;
I en kommentar till finansplanens uttalande om avräkning från&lt;br /&gt; 
löneutrymmet skriver t. ex. TCO-tidningen (1987/1): ”Detta är en fråga som&lt;br /&gt; 
helt klart hör hemma i avtalsrörelsen där parterna i fria förhandlingar får&lt;br /&gt; 
göra upp om saken. I finansplanen konstateras att den här inskränkningen av&lt;br /&gt; 
löneutrymme kan komma att försvåra förutsättningarna för lönerörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är nog att betrakta som ett s. k. understatement från finansministerns&lt;br /&gt; 
sida.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns det skäl att befara, att den tågordning som&lt;br /&gt; 
regeringen har valt kan bli inflationsdrivande. Även detta argument talar&lt;br /&gt; 
mot det förslag som regeringen nu har framlagt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt folkpartiets bedömning bör en förbättring av sjukersättningen och&lt;br /&gt; 
den tillfälliga föräldrapenningen för försäkrade med koncentrerad deltid i&lt;br /&gt; 
huvudsak kunna genomföras genom omprioriteringar inom sjukförsäkringen.&lt;br /&gt;
I vår motion om sjukförsäkringen m. m. framför vi åter ett förslag om&lt;br /&gt; 
sänkning av kompensationsnivån för de 30 första dagarna från 90 till 80 % av&lt;br /&gt; 
inkomsten. De resurser som härigenom frigörs bör utnyttjas för att förbättra&lt;br /&gt; 
villkoren för försäkrade med koncentrerad deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av regeringen föreslagna förändringarna i sjukförsäkringen är avsedda&lt;br /&gt; 
att träda i kraft den 1 december 1987. Vi delar regeringens uppfattning att&lt;br /&gt; 
problemet för de försäkrade med koncentrerad deltid kräver en skyndsam&lt;br /&gt; 
lösning och reserverar därför i vårt budgetalternativ för 1987/88 en resursram&lt;br /&gt; 
av samma storleksordning som regeringens för en reform av sjukpenningen&lt;br /&gt; 
och den tillfälliga föräldrapenningen. Däremot avsätter vi inte medel för ett&lt;br /&gt; 
införande av sjukersättning redan från första insjuknandedagen. Vissa frågor&lt;br /&gt; 
kring insjuknandedagen behandlas ytterligare i vår sjukförsäkringsmotion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;1. att riksdagen avslår propositionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen anhåller om ett nytt och bättre&lt;br /&gt; 
förslag till lösning av problemet med den orättvisa kompensationen&lt;br /&gt; 
för försäkrade som arbetar s. k. koncentrerad deltid, i enlighet med de&lt;br /&gt; 
riktlinjer som anges i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 27 januari 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Andrén (fp)&lt;br /&gt; 
Kenth Skårvik (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Daniel Tarschys (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="margin-left:169px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Sfl06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barbro Sandberg (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margareta Andrén</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kenth Skårvik</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Daniel Tarschys</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Ronne-Björkqvist</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Barbro Sandberg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02sf106</dok_id>
<subtitel>Margareta Andrén m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_sf_106.pdf</filnamn>
<filstorlek>176232</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och  vid tillfällig vård av barn (prop. 1986/87:69)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D0A86F20-4F19-4FD0-9328-B9C5B1A70A3D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>