3076805GA02l1281986/87l128motmotMotion 1986/87:l128 Martin Olsson m. fl. (c)MotionMotionlu12801987-03-18 00:00:002014-10-13 19:39:022014-10-13 00:00:00Riktade emissioner m. m. (prop. 1986/87:76)Martin Olsson m. fl. (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02l128/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02l128https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02l128
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_3"><p>1986/87:L128</p>
<p>Martin Olsson m. fl. (c)</p>
<p>Riktade emissioner m. m. (prop. 1986/87:76)</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">1986/87</p>
<p style="margin-left:6px;">L128-132</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>En väl fungerande aktiemarknad är en viktig förutsättning för att näringslivet<br />
i vårt land skall kunna skaffa tillräckligt med riskvilligt kapital. Utan detta<br />
förhindras en önskvärd utveckling av näringslivet. Därför är den vitalisering<br />
av aktiemarknaden som har skett under senare år, med bl. a. ökad handel på<br />
börsen och betydligt fler nyemissioner än tidigare samt tillkomsten av<br />
OTC-marknaden, att hälsa med tillfredsställelse.</p>
<p>Samtidigt är det uppenbart att aktiehandeln fått inslag som med rätta kan<br />
ifrågasättas. Många av de s. k. klippen har kritiserats av både ekonomiska<br />
och etiska skäl. Kritiker har funnits i näringslivet, i kretsarna kring börsen, i<br />
löntagarorganisationerna, i massmedia, bland de mindre aktieägarna och hos<br />
en ganska bred allmänhet. Allmänhetens sparande i aktier spelar en viktig<br />
roll för att företagen skall få tillgång till riskvilligt kapital för sin utveckling.</p>
<p>Det är därför av mycket stor betydelse att allmänheten har förtroende för<br />
aktiemarknaden.</p>
<p>Den s. k. klippekonomin kan hänföras till bl. a. höga realräntor, skattereglernas<br />
utformning och behovet av omstruktureringar inom näringslivet. Men<br />
också näringslivslagstiftningen och spelreglerna på aktiemarknaden påverkar<br />
förutsättningarna för de snabba "klippen”. Det främsta exemplet på<br />
detta är möjligheterna till riktade nyemissioner, dvs. att företräde ges till<br />
vissa att förvärva nya aktier. Särskilt uppmärksammades detta i samband<br />
med att läkemedelsföretaget Leo gav företagsledare, inom Volvogruppen,<br />
som hade ett avgörande bestämmande i Leo, möjlighet att teckna aktier i Leo<br />
på betydligt gynnsammare villkor än vad allmänheten därefter gavs tillfälle<br />
till. Leoaffären fick sådan uppmärksamhet att den ledde till tillsättandet av<br />
en särskild regeringskommission, som i somras lämnade en rapport med<br />
förslag till vissa förändringar av reglerna för nyemission och informationsskyldighet<br />
i samband med nyemissioner.</p>
<p>Regeringens nu framlagda förslag bygger på Leo-kommissionens rapport<br />
och följer i huvudsak förslagen i rapporten och innehåller ett förslag om en<br />
särskild lag om riktade emissioner att gälla börsbolag och OTC-bolag.</p>
<p>Vi vill erinra om att det var på förslag av den dåvarande socialdemokratiska<br />
regeringen som riksdagen 1973 beslöt att ändra aktiebolagslagen så att det<br />
blev möjligt med riktade nyemissioner. Bland de lagändringar som då<br />
genomfördes var rätten också för bolagsstämma att med enkel majoritet<br />
besluta om att lämna fullmakt för styrelsen att besluta om nyemission och<br />
avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt.</p>
<p style="margin-left:11px;">I centerpartiets partimotion 1973 yrkades avslag på förslaget om möjlighet 1</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1986/87.3 sami. Nr Ll28-132</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>till sådant bemyndigande för bolagsstyrelsen och möjligheten till avvikelse Mot. 1986/87</p>
<p>från aktieägarnas företräde. Nu när lagstiftningen gällt under mer än 13 år L128</p>
<p>kan vi se att förhållandena i flera avseenden utvecklats på ett mindre<br />
tillfredsställande sätt.</p>
<p>Det finns därför anledning att se varför centerpartiet 1973 motsatte sig<br />
förslagen till nämnda lagändringar. Vi vill därför citera något ur centerns<br />
reservation nr 1 till lagutskottets betänkande 1973:19.</p>
<p>Jämfört med nuvarande förhållanden kommer förslaget att medföra att<br />
avsevärt ökade maktbefogenheter ställs till bolagsstyrelsens och den dominerande<br />
aktieägargruppens förfogande. Utskottet delar motionärernas uppfattning<br />
att detta ger anledning till principiella betänkligheter. Utskottet<br />
erinrar om att tendenserna till maktkoncentration inom näringslivet redan nu<br />
är mycket starka. Om förslaget genomförs kommer detta att påskynda<br />
utvecklingen mot en allt större centralisering av beslutsfunktionerna inom<br />
företagen. Utskottet finner det i detta sammanhang angeläget att framhålla<br />
att de mindre aktieägarna redan under nuvarande förhållanden ofta har svårt<br />
att kunna tillvarata sina intressen gentemot de styrande inom bolagen. Ett<br />
genomförande av förslaget kommer att ytterligare försvaga deras redan nu<br />
begränsade möjligheter att ta del i bolagets angelägenheter.</p>
<p>Utvecklingen efter 1973 har i allt väsentligt tagit den vändning som centerns<br />
representanter i lagutskottet då varnade för. Bolagsstyrelserna har t. o. m. i<br />
större utsträckning än någon räknade med 1973 utnyttjat möjligheterna att<br />
genomföra riktade nyemissioner. Fler och fler situationer har uppstått där<br />
mindre aktieägare har ansett att de lidit ekonomisk skada. 1973 års<br />
lagändringar har möjliggjort ökad maktkoncentration, både i form av<br />
växande ”fondsocialism” och i form av omfattande korsvist ägande i<br />
näringslivet.</p>
<p>Att de anmärkningsvärda förhållandena inom aktiehandeln under senare<br />
år måste mötas med åtgärder visar de olika krav som framförts från flera håll.</p>
<p>Vi vill här erinra om att centerpartiet i partimotionen 1985/86:442 i fjol<br />
yrkade på att förslag skulle framläggas om att beslut om riktade emissioner<br />
skall fattas av bolagsstämman och inte av bolagsstyrelser. Under allmänna<br />
motionstiden i fjol väckte dessutom flera enskilda centerpartister motioner<br />
(motionerna 1985/86:L268, L269 och L270) med krav på samma lagändring<br />
och även andra åtgärder i syfte att sanera förhållandena och stärka de mindre<br />
aktieägarnas ställning.</p>
<p>Den fråga alla nu måste ställa sig är om förslagen i förevarande proposition<br />
är tillräckliga för att skapa acceptabla förhållanden på aktiemarknaden.</p>
<p>Lagstiftningen måste enligt vår mening bl. a. garantera öppenhet och skydd<br />
för de mindre aktieägarnas ställning och inflytande samt förutsättningar att<br />
motverka fortsatt maktkoncentration.</p>
<p>Hur beslut fattas om riktade emissioner är av mycket stor betydelse för<br />
aktieägarnas inflytande. I både Leo-kommissionens rapport och i propositionen<br />
föreslås att för att aktieägarnas inflytande och rätt till information skall<br />
säkerställas skall beslut om riktade emissioner fattas eller godkännas av en<br />
majoritet med nio tiondelar vid bolagsstämman.</p>
<p>Vi anser att det är av stor betydelse att bolagsstämman fattar sådana beslut<br />
endast med en mycket kvalificerad majoritet. Däremot kan ifrågasättas det</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>lämpliga och motiverade i att - som kommissionen och regeringen föreslår - Mot. 1986/87</p>
<p>även tillåta alternativet att bolagsstämman i efterhand godkänner ett av L128</p>
<p>bolagsstyrelsen fattat beslut om riktad emission. Under remissbehandlingen</p>
<p>motsatte sig Sveriges aktiesparares riksförbund att sådana beslut i efterhand</p>
<p>skall kunna godkännas av bolagsstämman och förordade därför ”att frågan</p>
<p>om riktade nyemissioner till anställda i allmänhet, ledande befattningshavare</p>
<p>eller styrelseledamöter alltid först skall behandlas av bolagsstämman”.</p>
<p>Att låta bolagsstämman i efterhand godkänna ett emissionsbeslut kan,<br />
enligt vår mening, leda till risk för situationer där bolagsstämmans handlingsfrihet<br />
i praktiken är mycket begränsad vid beslutstillfället.</p>
<p>I likhet med kraven i de nämnda centermotionerna vid föregående<br />
riksmöte och synpunkterna från Sveriges aktiesparares riksförbund anser vi<br />
att alternativet att beslut om riktade emissioner skall kunna godkännas i<br />
efterhand av bolagsstämman bör avvisas av riksdagen i syfte att säkra ett<br />
reellt inflytande även för mindre aktieägare.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen med ändring av förslaget i proposition 1986/87:76<br />
beslutar att beslut om riktade emissioner endast får fattas av bolagsstämman.</p>
<p>Stockholm den 18 mars 1987</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Martin Olsson (c)<br />
Bertil Fiskesjö (c)<br />
Kersti Johansson (c)<br />
Gunilla André (c)<br />
Marianne Karlsson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Britta Hammarbacken (c)<br />
Bengt Kindbom (c)<br />
Elving Andersson (c)</p>
<p>Karl Boo (c)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
</div>
</div>
0Martin Olssonc1undertecknare0Bertil Fiskesjöc2undertecknare0Kersti Johanssonc3undertecknare0Gunilla Andréc4undertecknare0Marianne Karlssonc5undertecknare0Britta Hammarbackenc6undertecknare0Bengt Kindbomc7undertecknare0Elving Anderssonc8undertecknare0Karl Booc9undertecknareGA02l128Martin Olsson m. fl. (c)mot_198687_l_128.pdf154004pdfRiktade emissioner m. m. (prop. 1986/87:76)https://data.riksdagen.se/fil/81B249E1-403C-4CB7-BC46-8F62F270EF7D