<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076800</hangar_id>
 <dok_id>GA02l123</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>l123</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:l123 Martin Olsson m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>lu</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>123</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-11-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 19:38:58</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Exekutionsväsendets organisation m. m. (prop.</titel>
 <subtitel>Martin Olsson m. fl. (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02l123/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02l123</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02l123</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1986/87:L123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Olsson m. fl. (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionsväsendets organisation m. m. (prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986/87:52)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I proposition 1986/87:52 föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna&lt;br /&gt; 
principiella riktlinjer dels för bildande av en länskronofogdemyndighet i&lt;br /&gt; 
varje län, dels för att riksskatteverket skall få till uppgift att leda verksamheten&lt;br /&gt;
inom exekutionsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening anmärkningsvärt att riksdagen föreslås ta ställning&lt;br /&gt;
till ett principförslag utan att det samtidigt är möjligt att överblicka&lt;br /&gt; 
dessa konsekvenser ur olika synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera olika utredningar har gjorts gällande kronofogdeorganisationen.&lt;br /&gt; 
Gemensamt för dem alla har varit att de skulle ha lett till en minskning av&lt;br /&gt; 
antalet orter där kronofogdeverksamhet skulle ha bedrivits. Centerpartiet&lt;br /&gt; 
har därför avvisat de olika utredningsförslagen. Anledningen till att centerpartiet&lt;br /&gt;
motsatt sig de föreslagna lösningarna, är denna verksamhets stora&lt;br /&gt; 
betydelse ur bl. a. rättssäkerhetssynpunkt och för service till medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om inrättande av en kronofogdemyndighet i varje&lt;br /&gt; 
län i stället för de nuvarande totalt 81 myndigheterna motiveras i propositionen&lt;br /&gt;
med behovet av att kunna utnyttja exekutionsväsendets resurser mer&lt;br /&gt; 
rationellt än som för närvarande är möjligt genom uppdelning på flera&lt;br /&gt; 
myndigheter i de flesta län. Förutom vid den centrala myndigheten i varje&lt;br /&gt; 
län skall verksamheten kunna bedrivas vid s. k. kronokontor, som flertalet&lt;br /&gt; 
av de nuvarande kronofogdemyndigheterna kommer att omvandlas till om&lt;br /&gt; 
förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är en förutsättning för godtagande av förslagen i&lt;br /&gt; 
propositionen att riksdagen samtidigt gör uttalanden om inriktningen av&lt;br /&gt; 
reformen och att garantier ges för fortsatt decentraliserad exekutiv verksamhet&lt;br /&gt;
med kvalificerad personal på de föreslagna kronokontoren. När ett&lt;br /&gt; 
fullständigt organisationsförslag föreligger bör riksdagen dessutom enligt&lt;br /&gt; 
vår mening få tillfälle att ta ställning till detta, eftersom riksdagen inte bör&lt;br /&gt; 
avstå från rätten att besluta om hur en så viktig statlig verksamhet som&lt;br /&gt; 
exekutionsväsendet skall vara organiserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länskronofogdemyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för ett genomförande av förslaget om inrättande av en&lt;br /&gt; 
myndighet i varje län är enligt vår mening att det även fortsättningsvis blir&lt;br /&gt; 
verksamhet vid kronokontoren så att den service kronofogdemyndigheten&lt;br /&gt; 
skall ge kan erhållas av alla medborgare på rimligt avstånd. Närheten är för&lt;br /&gt; 
medborgarna en viktig både service- och rättssäkerhetsfråga. Även för&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;myndigheten är det viktigt att ha relativ närhet till människorna och där- Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;igenom bättre kunna känna till såväl borgenärers som gäldenärers situa- L123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som centerns ledamöter i skatteutskottet framhöll i sitt särskilda yttrande&lt;br /&gt; 
när bl. a. indelningen i kronofogdedistrikt behandlades av riksdagen hösten&lt;br /&gt;
1984 (SKU 1984/85:3) kan indragningar ”medföra ett sämre serviceutbud&lt;br /&gt;
till allmänheten, ett försämrat indrivningsresultat och sämre utnyttjande&lt;br /&gt;
av befintliga resurser”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns som nämnts 81 kronofogdemyndigheter och dessutom&lt;br /&gt;
bedrivs verksamhet vid cirka 80 stationeringsorter utanför myndighetens&lt;br /&gt;
centralort. Enligt propositionen (s. 40) är ”Avsikten inte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt; — dra in den exekutiva verksamhet som idag bedrivs på olika orter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landet”. Lokaliseringen får dock enligt propositionen inte låsas till vissa&lt;br /&gt; 
orter på samma sätt som i nuvarande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om ”avsikten” nu uppges vara att behålla en decentraliserad verksamhet&lt;br /&gt;
befarar vi — mot bakgrund av utvecklingen mot centralisering inom&lt;br /&gt; 
olika delar av den statliga verksamheten — att reformen efter hand kommer&lt;br /&gt; 
att leda till en centralisering i resp. län till nackdel främst för servicen i de&lt;br /&gt; 
glesare befolkade delarna av länen. Med hänsyn härtill och till vikten av att&lt;br /&gt; 
statlig verksamhet är så decentraliserad som möjligt och eftersom särskilda&lt;br /&gt; 
skäl talar för att den exekutiva verksamheten bedrivs nära människorna bör&lt;br /&gt; 
fastslås att några minskningar av antalet orter med exekutiv verksamhet&lt;br /&gt; 
inte få ske. Ett riksdagsuttalande härom bör därför enligt vår mening göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För alla som har eller behöver ta kontakt med exekutionsväsendet är det&lt;br /&gt; 
inte bara viktigt att ha viss närhet till verksamheten utan också att det vid de&lt;br /&gt; 
föreslagna kronokontoren finns kvalificerad personal som besökande kan&lt;br /&gt; 
få träffa samt att den person de träffar även har rätt att fatta beslut. Inom&lt;br /&gt; 
ramen för rationellt utnyttjande av personalresurserna inom ett län bör det&lt;br /&gt; 
därför även efter ett genomförande av reformen finnas juridiskt och ekonomiskt&lt;br /&gt;
skolad personal vid flertalet av kontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga verksamheten har numera i vissa fall svårt att behålla&lt;br /&gt; 
kvalificerad personal. För såväl berörd personal som för exekutionsverksamhetens&lt;br /&gt;
bästa är det därför viktigt att vid ett genomförande av de föreslagna&lt;br /&gt;
organisationsförändringarna så långt möjligt ge dem som så önskar&lt;br /&gt; 
möjlighet till fortsatt tjänstgöring på den ort där de nu tjänstgör. Med hänsyn&lt;br /&gt;
till de anställdas trygghet och vikten av att den offentliga verksamheten&lt;br /&gt; 
behåller kvalificerad personal skulle lämpligen den i propositionen aviserade&lt;br /&gt;
kommittén få i uppdrag att ge befattningshavare i distrikt utanför residensstad&lt;br /&gt;
dels rätt att få fortsatt tjänst på den gamla stationeringsorten, dels&lt;br /&gt; 
rätt att genom intresseanmälan erhålla tjänst utanför det egna länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller lokalisering av de föreslagna länskronofogdemyndigheterna&lt;br /&gt; 
anges i propositionen (s. 40) att ”det ter sig naturligt att kronofogdemyndighetens&lt;br /&gt;
ledning och administration lokaliseras till samma ort som övriga&lt;br /&gt; 
länsorgan”. Motivet för denna lokalisering anges bl. a. vara behovet av&lt;br /&gt; 
samverkan med länsskattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening måste även andra synpunkter läggas på dessa lokaliseringsfrågor.&lt;br /&gt;
Det är frågor som behovet av statlig verksamhet i olika delar av 13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ett län och lämpligheten av att länskronofogdemyndigheten förläggs till en Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ort där en stor del av verksamheten kommer att bedrivas. En låsning till L123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokalisering just till residensstäderna bör därför inte göras, vilket riksdagen&lt;br /&gt; 
enligt vår mening bör uttala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal samhällsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från centerhåll framfördes under årets allmänna motionstid (M 1985/86&lt;br /&gt; 
Bo:304av Stig Josefson m. fl.) förslag om inrättande av lokal samhällsmyndighet.&lt;br /&gt;
Motiveringarna i motionen var bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är från många utgångspunkter angeläget att samhällets administration&lt;br /&gt; 
utformas så att nära och obyråkratiska kontakter kan upprätthållas mellan&lt;br /&gt; 
myndigheter och medborgare. Detta gäller i särskilt hög grad för näringslivet&lt;br /&gt;
och då främst för de små och medelstora företagen. Ett sätt att uppnå&lt;br /&gt; 
detta är genom decentralisering. Med en decentraliserad administration&lt;br /&gt; 
kan närhet skapas mellan företagarna och de myndighetsutövande.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;En bättre utbyggnad av den statliga administrationen på företagsområdet&lt;br /&gt; 
vore enligt vår uppfattning inrättandet av en ”lokal samhällsmyndighet”.&lt;br /&gt; 
Denna borde bestå av den nuvarande lokala skattemyndigheten, mervärdeskatte-&lt;br /&gt;
och handelsregisterenheterna inom länsstyrelserna, bolagsbyrån&lt;br /&gt; 
inom patent- och registreringsverket samt punktskattesektionerna inom&lt;br /&gt; 
riksskatteverket m. fl. lämpliga myndigheter och myndighetsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ”lokala samhällsmyndigheten” bör inrättas i varje kommun eller&lt;br /&gt; 
fögderi. Det bör även eftersträvas att företagaren skall kunna lösa alla på&lt;br /&gt; 
området uppkomna problem genom att ha kontakt med en enda tjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En decentraliserad myndighetsstruktur är inte till fördel enbart för näringslivet.&lt;br /&gt;
Den underlättar självfallet också myndighetskontakterna för enskilda&lt;br /&gt;
individer som har komplicerade ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande (BoU 1985/86:19)anförde bostadsutskottet i anledningav&lt;br /&gt; 
motionen att en rapport om statliga servicekontor upprättats av statskontoret&lt;br /&gt;
och att inom regeringskansliet skulle komma att övervägas ”möjligheterna&lt;br /&gt;
att vid statliga servicekontor samordna handläggningen av frågor som&lt;br /&gt; 
handhas av av olika myndigheter”. Någon åtgärd från riksdagen i anledning&lt;br /&gt;
av motionen ansågs därför inte vara erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det viktigt att även vid överväganden om ändringar&lt;br /&gt; 
av exekutionsväsendets organisation pröva i vilken utsträckning denna&lt;br /&gt; 
verksamhet kan samordnas med annan statlig verksamhet i servicekontor&lt;br /&gt; 
eller lokal samhällsmyndighet. I vart fall bör det vara möjligt och lämpligt&lt;br /&gt; 
att genom samlokalisering och visst samarbete öka förutsättningarna att&lt;br /&gt; 
bedriva statlig verksamhet, bl. a. den exekutiva, även på mindre orter och&lt;br /&gt; 
därigenom decentralisera verksamheten så, att människors servicebehov&lt;br /&gt; 
bättre tillgodoses. Vid en omorganisation av den exekutiva verksamheten&lt;br /&gt; 
bör dessa samarbetsmöjligheter beaktas, vilket riksdagen enligt vår mening&lt;br /&gt; 
bör göra ett uttalande om.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lekmannastyrelser&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I propositionen förordas inrättande av en lekmannastyrelse för varje länskronofogdemyndighet.&lt;br /&gt;
Vi anser att lekmannastyrelser även på detta område&lt;br /&gt;
kan komma att fylla viktiga uppgifter. Lekmännen bör kunna tillföra&lt;br /&gt; 
verksamheten viktiga erfarenheter och ge värdefull belysning av frågan om&lt;br /&gt; 
fördelning av resurser inom länet samt även bidra till synpunkter på vad vi&lt;br /&gt; 
skulle kunna benämna indrivningsetik. Lekmannamedverkan bör också&lt;br /&gt; 
kunna ha betydelse för allmänhetens tilltro till verksamheten och vara ett&lt;br /&gt; 
led i strävan efter att förstärka rättstryggheten. Som framhålls i propositionen&lt;br /&gt;
bör lekmannastyrelsen däremot inte avgöra hur enskilda frågor skall&lt;br /&gt; 
handläggas. Liksom hittills måste det ankomma på de ansvariga tjänstemännen&lt;br /&gt;
att besluta om de enskilda ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hur många ledamöter som skall ingå i de föreslagna styrelserna framgår&lt;br /&gt; 
ej av propositionen. För att styrelserna skall kunna fullgöra sina uppgifter&lt;br /&gt; 
är det enligt vår mening viktigt att de får så många ledamöter att olika delar&lt;br /&gt; 
av länet blir representerade liksom olika meningsriktningar och olika erfarenheter.&lt;br /&gt;
Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad gäller frågan om hur ledamöterna skall utses anges i propositionen&lt;br /&gt; 
(s. 43) att departementschefen anser ”det vara lämpligt att ledamöterna i&lt;br /&gt; 
kronofogdemyndigheternas styrelser utses av regeringen”. Vi delar inte&lt;br /&gt; 
denna uppfattning. Enligt centerpartiet är det viktigt att landsting eller&lt;br /&gt; 
kommunfullmäktige utser ledamöter i nämnder och styrelser som arbetar&lt;br /&gt; 
på läns- resp. kommunnivå och att det skall finnas rätt till proportionellt&lt;br /&gt; 
val. Våra krav härvidlag har successivt kommit att tillgodoses åtminstone&lt;br /&gt; 
delvis. Rätten till proportionellt val har vidgats och exempelvis länsstyrelsernas&lt;br /&gt;
styrelse utses numera — med undantag av ordföranden — av landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi anser att det är viktigt att de föreslagna styrelserna för länskronofogdemyndigheterna&lt;br /&gt;
ges den länsförankring som de får om de utses av länets&lt;br /&gt; 
folkvalda organ, landstinget. Riksdagen bör därför enligt vår mening genom&lt;br /&gt;
ett uttalande fastslå att de föreslagna styrelserna bör utses av landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Decentralisering av exekutionsväsendets ADB-system&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Såväl i proposition 1984/85:200 som 225 om datapolitik talades i allmänna&lt;br /&gt; 
ordalag om vilka möjligheter datatekniken ger till decentralisering av arbetsuppgifter,&lt;br /&gt;
information och medbestämmande. Några konkreta förslag&lt;br /&gt; 
framfördes emellertid inte i de båda nämnda propositionerna och framförs&lt;br /&gt; 
inte heller i den nu aktuella propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt centerpartiets uppfattning kan flera av de stora statliga centrala&lt;br /&gt; 
datasystemen decentraliseras till respektive regionala myndigheter. Detta&lt;br /&gt; 
framhölls exempelvis hösten 1985 av centerpartiets ledamöter i finansutskottet&lt;br /&gt;
i reservation nr 23, som fogades till betänkandet FiU 1985/86:5. I&lt;br /&gt; 
samband med överväganden om omorganisation av exekutionsväsendet&lt;br /&gt; 
bör enligt vår mening även strukturförändringar inom exekutionsväsendets&lt;br /&gt; 
datasystem nu utredas i syfte att decentralisera dessa till regional nivå. Detta&lt;br /&gt;
bör riksdagen ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
L123&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Riksskatteverkets ledningsfunktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket föreslås i propositionen få i uppgift att leda verksamheten&lt;br /&gt; 
inom exekutionsväsendet. Enligt vår mening finns det därför anledning att&lt;br /&gt; 
påpeka att kronofogdemyndigheterna har flera olika uppgifter och att alla&lt;br /&gt; 
dessa inte naturligen hör till riksskatteverkets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som är väsentlig är att riksskatteverkets avd. E, under vilken&lt;br /&gt; 
kronofogdemyndigheten redan i viss utsträckning sorterar, får tillräckliga&lt;br /&gt; 
resurser för att svara mot de olika uppgifter exekutionsväsendet har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är att riksskatteverket ej bör få detaljreglera kronofogdemyndigheternas&lt;br /&gt;
verksamhet utan närmast svara exempelvis för angivande&lt;br /&gt; 
av ramar för verksamheten, för utbildningsfrågor och för vissa riktlinjer för&lt;br /&gt; 
arbetet inom ramen för de olika lagar som kronofogdemyndigheterna har&lt;br /&gt; 
att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett spörsmål som ofta diskuterats är eventuell prioritering av olika ärenden&lt;br /&gt;
bl. a. gällande allmänna mål och enskilda mål. Någon rätt att prioritera&lt;br /&gt; 
allmänna mål framför de enskilda finns exempelvis inte. För att enskilda&lt;br /&gt; 
personer skall få sin rätt är det för dem synnerligen viktigt att kronofogdemyndigheterna&lt;br /&gt;
har resurser även för de enskilda målen. Riksskatteverkets&lt;br /&gt; 
ledningsfunktion får därför inte leda till att de allmänna målen prioriteras&lt;br /&gt; 
på bekostnad av de enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagutskottet i mars i år senast behandlade frågan om eventuell prioritering&lt;br /&gt;
framhöll utskottet i sitt betänkande (LU 1985/86:23) bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet erinrar om att frågor om prioritering inom exekutionsväsendet&lt;br /&gt; 
prövades ingående i samband med UB:s tillkomst. I sitt av riksdagen godkända&lt;br /&gt;
betänkande (LU 1980/81:23 s. 24—25) framhöll utskottet att kronofogdemyndigheternas&lt;br /&gt;
kännedom om omständigheterna i de enskilda fallen&lt;br /&gt; 
måste få bli utslagsgivande för i vilken ordning mål skall handläggas. Det&lt;br /&gt; 
fick därför inte komma i fråga att riksdagen eller annan myndighet genom&lt;br /&gt; 
uttalanden som skulle framstå som bindande för kronofogdemyndigheterna&lt;br /&gt;
låser fast dessa vid en viss prioriteringsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett uttalande bör riksdagen enligt vår mening fastslå de av oss här&lt;br /&gt; 
ovan och av lagutskottet angivna riktlinjerna för central ledning av kronofogdemyndigheterna&lt;br /&gt;
och dessas självständiga ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts om att riksdagen skall ta ställning till&lt;br /&gt; 
slutgiltigt organisationsförslag gällande exekutionsväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts om fortsatt decentralisering av exekutionsväsendets&lt;br /&gt;
verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts om kvalificerad personal vid de föreslagna&lt;br /&gt;
kronokontoren,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts om lokalisering av länskronofogdemyndigheterna,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:37px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till kän- Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;na vad som i motionen anförts om vikten av att överväga samordning L123&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;eller samarbete mellan kronokontor och annan statlig verksamhet i&lt;br /&gt; 
form av servicekontor eller ”lokal samhällsmyndighet”,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts om antalet ledamöter i de föreslagna&lt;br /&gt; 
lekmannastyrelserna för länskronofogdemyndigheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts om att landstingen bör utse ledamöterna&lt;br /&gt;
i de föreslagna lekmannastyrelserna för länskronofogdemyndigheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts om utredning gällande decentralisering&lt;br /&gt;
av exekutionsväsendets ADB-system,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:27px;"&gt;9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad som i motionen anförts om riksskatteverkets ledningsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 november 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kersti Johansson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Kindbom (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingbritt Irhammar (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl-Anders Petersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Bertil Fiskesjö (c)&lt;br /&gt; 
Marianne Karlsson (c)&lt;br /&gt; 
Britta Hammarbacken (c)&lt;br /&gt; 
Stig Josefson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Martin Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kersti Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Kindbom</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingbritt Irhammar</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl-Anders Petersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Fiskesjö</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Marianne Karlsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Britta Hammarbacken</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Stig Josefson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02l123</dok_id>
<subtitel>Martin Olsson m. fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_l_123.pdf</filnamn>
<filstorlek>205236</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Exekutionsväsendets organisation m. m. (prop.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3AFA7BB4-467B-4B3D-AA63-987B2D37CFDE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>