3076785 GA02l108 1986/87 l108 mot mot Motion 1986/87:l108 Ulla Orring m. fl. (fp) Motion Motion lu 108 0 1986-11-10 00:00:00 2014-10-13 19:38:48 2014-10-13 00:00:00 Äktenskapsbalk m. m. (prop. 1986/87:1) Ulla Orring m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02l108/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02l108 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02l108 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:L108</p> <p>Ulla Orring m. fl. (fp)<br /> Äktenskapsbalk m. m. (prop. 1986/87:1)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Propositionen om ny äktenskapsbalk innehåller tre huvudavsnitt: ny äktenskapsbalk,<br /> förändringar i ärvdabalken och en ny sambolag.</p> <p>Folkpartiet är efter vissa principiella anmärkningar berett att acceptera<br /> förslaget till ny äktenskapsbalk. Vi accepterar vidare de föreslagna ändringarna<br /> i ärvdabalken men yrkar att förslaget till sambolag avslås. 1 stället för<br /> sambolag yrkar vi att de svagaste i ett samboförhållande, barnen, skall ges<br /> större möjligheter än i dag att bo kvar i det gemensamma hemmet. Vi framför<br /> också uppfattningen att regeringen bör överväga hur man som alternativ<br /> till sambolagen skall kunna bistå sambor som önskar ingå frivilliga avtal<br /> för att reglera bl.a. samboendets upplösning.</p> <p>Av propositionen framgår att regeringen kommer att återkomma till riksdagen<br /> med förslag till ett antal följdlagar, bl.a. ändringar av arvsskattereglerna.<br /> Det är olyckligt att riksdagen inte har beretts tillfälle att ta del av hela<br /> lagkomplexet samtidigt. Vi förutsätter att övriga lagförslag kommer att bli<br /> tillgängliga under utskottsbehandlingen av den nu föreliggande propositionen.<br /> Om det därvid skulle visa sig att förslagen till följdändringar leder till<br /> konsekvenser som inte kunde förutses av den nu föreliggande propositionen<br /> kan detta leda till att vi tvingas ompröva våra ställningstaganden till<br /> förslagen vad gäller ny äktenskapsbalk och förslagen till förändringar i<br /> ärvdabalken.</p> <p>Förslaget till äktenskapsbalk</p> <p>En av nyheterna i den nya äktenskapsbalken är att möjligheterna till jämkning<br /> vid bodelning föreslås väsentligt vidgade. Jämkning skall kunna ske<br /> såväl vid bodelning som vid tillämpningen av äktenskapsförord.</p> <p>Från principiella utgångspunkter kan det riktas invändningar mot att<br /> genom vidgade jämkningsmöjligheter åsidosätta de hittillsvarande principerna<br /> om hälftendelning av makarnas egendom. Till skillnad från i dag då<br /> makarna med stor säkerhet kan förutse hur deras egendom vid en eventuell<br /> bodelning skulle komma att fördelas blir konsekvensen av de vidgade<br /> jämkningsmöjligheterna att klarhet om fördelningen uppnås först efter genomförd<br /> delning. Ännu större tveksamheter kan hysas inför förslaget att<br /> också kunna jämka äktenskapsförord. Detta medföra» makarna inte med<br /> säkerhet kommer att kunna planera sin förmögenhetsförvaltning.</p> <p>Vidgade jämkningsmöjligheter innebär att man öppnar för mer skönsmässiga<br /> bedömningar av hur makarnas egendom skall fördelas. Vi motsätter<br /> oss inte regeringsförslaget som innebär att dessa möjligheter blir större i</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>framtiden men anser det angeläget att man noga följer rättsutvecklingen Mot. 1986/87</p> <p>framöver för att snabbt kunna ingripa om negativa konsekvenser skulle L108</p> <p>uppstå.</p> <p>Ett ytterligare skäl till att det kan komma att visa sig nödvändigt att<br /> ompröva delar av det nu aktuella lagförslaget är att detta kommer att bli<br /> utomordentligt svårt att tillämpa för gemene man. Tvärtemot vad föredragande<br /> statsråd anser är det nämligen vår uppfattning att de nya reglerna i<br /> äktenskapsbalken och ärvdabalken kommer att kräva mer juridisk sakkunskap<br /> och erfarenhet än vad nu gällande lagstiftning har gjort.</p> <p>Förslaget till sambolag</p> <p>Syftet med sambolagen är att reglera hur sambors gemensamma bostad och<br /> bohag skall fördelas mellan dem när samboförhållandet upphör. Vid ett<br /> samboförhållandes upplösning skall de bägge samborna ha en giftorättsliknande<br /> rätt till delning av den gemensamma bostaden och bohaget under<br /> förutsättning att egendomen har anskaffats för gemensamt begagnande.</p> <p>Folkpartiet är inte berett att tillstyrka lagen i den utformning som den har<br /> fått i propositionen. Vi har två huvudinvändningar.</p> <p>För det första berövar man människor möjligheten att sammanleva under<br /> oreglerade förhållanden och för det andra kommer det ofta att vara<br /> förenat med stora svårigheter att avgöra under vilka omständigheter lagen<br /> är tillämplig.</p> <p>Frihet att välja samlevnadsform</p> <p>Genom sambolagen bygger man upp ett regelsystem som parallellt med<br /> äktenskapsbalkens bestämmelser men i mindre omfattning än denna reglerar<br /> mans och kvinnas samlevnadsformer. Friheten för man och kvinna att<br /> välja att sammanleva utan rättslig reglering kommer därmed att upphöra.</p> <p>Som lagrådet konstaterar i sitt yttrande kommer ”efter genomförandet av<br /> den föreslagna sambolagen den fria samlevnadsform som kontrahenterna<br /> nu kan välja inte längre att stå öppen: sambolagen fångar automatiskt in<br /> alla fallen när en ogift man och en ogift kvinna bor tillsammans under<br /> äktenskapsliknande förhållanden”. Visserligen kan enligt lagförslaget bodelningsreglerna<br /> avtalas bort men även sådana avtal kan under vissa omständigheter<br /> jämkas. Justitierådet Wahlgren konstaterar i sitt särskilda yttrande<br /> i lagrådet att ”möjligheten att ställa sig helt utanför den föreslagna<br /> sambolagen synes erbjuden endast den som redan är gift eller som väljer att<br /> gifta sig formellt på annat håll”.</p> <p>Den främsta anledningen att man och kvinna väljer att leva i ett samboförhållande<br /> är enligt vår uppfattning att de vill undgå äktenskapets rättsverkningar.<br /> Samboförhållandena kan vara livslånga eller, vilket är vanligast,<br /> föregå ett äktenskap. Det torde enligt vår uppfattning vara sällsynt att<br /> en man och en kvinna som i dag väljer att leva i ett samboförhållande, för<br /> kortare eller längre tid, gör detta omedvetna om att de därmed lever i ett<br /> från rättslig utgångspunkt oreglerat förhållande. För några decennier sedan<br /> var situationen annorlunda. Samboförhållandena var sällsynta och när de<br /> förekom var anledningen ofta att en man av sociala eller ekonomiska skäl</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>inte kunde eller ville gifta sig med den kvinna med vilken han sammanlev- Mot. 1986/87</p> <p>de. Om ett sådant samboförhållande bröts hamnade ofta kvinnan i en myc- L108</p> <p>ket utsatt situation. Om man ser sambolagen som en lag som syftar till att</p> <p>skydda den svaga kontrahenten i ett samboförhållande hade det från denna</p> <p>aspekt varit mer motiverat att införa lagen långt tidigare.</p> <p>I propositionen anförs att en utgångspunkt för varför samboförhållanden<br /> skall regleras i enlighet med lagförslaget är att de nu har blivit så många.</p> <p>Vi har svårt att acceptera denna motivering. Det faktum att antalet samboförhållanden<br /> har ökat så kraftigt under en lång följd av år, utan att de har<br /> varit reglerade, är tvärtom ett tecken på att allt fler människor önskat välja<br /> denna samlevnadsform i stället för äktenskap eller som en prövotid inför<br /> äktenskap. Det ökande antalet samboförhållanden vittnar därför om att<br /> denna oreglerade samlevnadsform behövs.</p> <p>Det finns anledning att påminna om att de som kan anses verkligt svaga i<br /> ett samboförhållande, eventuella barn, redan i dag har ett visst skydd vad<br /> gäller möjlighet att bo kvar i sitt hem även om deras föräldrars samboförhållande<br /> bryts. Som framgår av våra förslag i det följande vill vi dessutom<br /> förstärka detta skydd. Det finns vidare anledning att framhålla att det råder<br /> full avtalsfrihet mellan parterna i ett samboförhållande. För den händelse<br /> att man vill reglera de inbördes ekonomiska förhållandena under samlevnaden<br /> eller vid en eventuell separation kan så ske i form av ett avtal. Vi<br /> återkommer till detta.</p> <p>Tekniska brister i lagförslaget</p> <p>Förutsättningarna för sambolagens giltighet, att ogift kvinna och ogift man<br /> bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden, riskerar att i<br /> praktiken leda till en rad besvärliga prövningssituationer. Till skillnad från<br /> äktenskapet där det är parternas viljeförklaring att ingå äktenskap som<br /> avgör om de rättsverkningar som är knutna till detta skall inträda, är sambolagens<br /> tillämplighet beroende av att en rad objektiva omständigheter<br /> föreligger.</p> <p>Enligt förslaget till sambolag räcker det inte med att två personer bor<br /> ihop. Dessutom måste de bo tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden.<br /> Därför krävs att de har ett gemensamt hem och då i form av permanent<br /> bostad och inte fritidshus. I detta hem måste de ”sammanleva i en inte<br /> alltför kortvarig förbindelse”. Häri skall ”normalt ingå sexuellt samliv, gemensamt<br /> hushåll och bostad samt gemensam ekonomi eller i vart fall ett<br /> ekonomiskt samarbete”. För att bedöma detta förhållande kan vissa yttre<br /> faktorer bli av intresse, exempelvis gemensamma barn, kyrkobokföringsadress,<br /> självdeklaration, hyresavtal, bidragsansökningar, försäkringskasseanmälan,<br /> testamente och bankkonton. Svaret på frågan om det föreligger<br /> ett samboförhållande i lagens mening blir beroende av en helhetsbedömning<br /> av samboendets ”fasthet och varaktighet”. Bevisbördan torde i princip<br /> åvila den som påstår att samboende föreligger. Inte förrän denna prövning<br /> är gjord i efterhand kan kontrahenterna med säkerhet veta om deras förhållande<br /> var ett samboförhållande i lagens mening.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Det föreslagna regelsystemets brister gör sambolagen oklar och skapar en M ot. 1986/87</p> <p>pressande osäkerhet för många sambor eller blivande sambor. Man kan L108</p> <p>svårligen med säkerhet veta om den egna samlevnaden skall eller inte skall<br /> betraktas som äktenskapsliknande i sambolagens mening. Därmed följer<br /> att man heller inte vet om lagens skydd inträtt eller inte inträtt eller visserligen<br /> inträtt men sedan upphört. 1 de fall där sådant skydd verkligen föreligger<br /> tror säkert många sambor att sambolagen ger ett rättsligt skydd som<br /> motsvarar äktenskap. 1 verkligheten är situationen en helt annan. Visserligen<br /> liknar bodelningsreglerna, basbeloppsgarantin och rådighetsinskränkningarna<br /> vad som gäller i äktenskap men skyddet är mycket mer begränsat i<br /> samboförhållandena. Härtill kommer att stor ovisshet för samborna måste<br /> gälla vilken egendom i hemmet som lagen omfattar och därav följer också<br /> en stor osäkerhet om det ekonomiska skyddets omfattning i samboskapet.</p> <p>Om tvist uppkommer i fråga om ett samboförhållande föreligger (eller<br /> har förelegat) eller inte enligt lagens mening leder detta till stora svårigheter<br /> för den part, som hävdar att ett sådant samboende föreligger, att bevisa att<br /> så är fallet. Ännu svårare blir det att bevisa att detta förhållande förelåg vid<br /> viss tidpunkt — alltså startat men ej slutat. En sådan utredning riskerar att<br /> hota den personliga integriteten bl.a. på en sådan känslig punkt som det<br /> sexuella samlivet som ju angivits som ett synnerligen viktigt moment för<br /> bedömningen om äktenskapsliknande förhållande förelegat.</p> <p>Det alldeles övervägande antalet män och kvinnor som vill leva samman<br /> gör det så småningom inom ramen för ett äktenskap. Genom äktenskapet<br /> får de ett färdigt ”paket” av rättsverkningar. Detta ”paket” är, som vi utvecklat<br /> ovan, överlägset den reglering som förslaget till sambolagen erbjuder.</p> <p>Förstärkt skydd vid gemensamma barn</p> <p>I två hänseenden vill vi ha tvingande regler vid upplösningen av samboförhållanden<br /> när det finns gemensamma barn.</p> <p>1973 års lag om ogifta samboendes gemensamma bostad möjliggör för<br /> den av samborna som har störst behov att överta hyres- eller bostadsrätt<br /> också om sådan rätt innehas av den andre. Däremot utesluter lagen möjlighet<br /> att överta bostad som utgörs av fastighet som den andre innehar med<br /> äganderätt.</p> <p>Vi anser att grundtankarna i 1973 års lag skall vara kvar men vi vill<br /> förändra förutsättningarna för såväl lagens tillämpning som dess användningsområde.</p> <p>Förutsättningen för att en sambo skall ha rätt att överta sambornas gemensamma<br /> bostad skall enligt vår uppfattning vara att det har förelegat ett<br /> faktiskt samboende och att samborna har gemensamma barn. Övertaganderätten<br /> bör inte som i dag vara inskränkt till hyres- och bostadsrätt utan<br /> också omfatta bostadsfastighet och bohag. Genom vårt förslag ges möjlighet<br /> för barnen att bo kvar i sitt hem också efter det att föräldrarna har<br /> separerat.</p> <p>I propositionen föreslås en regel som innebär att efterlevande sambo<br /> skall ha rätt att som sin andel vid fördelningen av sambornas bostad och<br /> bohag få egendom till ett värde av två basbelopp. Vi tillstyrker förslaget i<br /> denna del men anser att även efterlevandeskyddet bör vara avhängigt av att<br /> samborna har gemensamma barn. I andra fall får samborna på gängse</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>testamentsvis stärka efterlevandeskyddet. Reglerna om efterlevandeskydd Mot. 1986/87</p> <p>vid gemensamma barn bör kunna införas i 1973 års lag. L108</p> <p>Frivilliga samboavtal</p> <p>Sorn vi ovan har framhållit finns det redan i dag en möjlighet för sambor att<br /> genom avtal reglera sina inbördes ekonomiska förhållanden och tillvägagångssättet<br /> vid en eventuell separation. Det är okänt i vilken utsträckning<br /> denna möjlighet utnyttjas men det finns anledning att förmoda att det i<br /> flertalet samboförhållanden inte finns något avtal. Utan tvekan kan det då i<br /> vissa situationer uppstå problem när samborna inte har avtalat om hur t.ex.<br /> en delning av deras gemensamma hem skall ske. I sådana situationer måste i<br /> stället en prövning ske av hur egendomen skall fördelas, något som inte<br /> sällan riskerar att missgynna den av samborna som under samlevnaden har<br /> stått för de dagliga utgifterna och därför inte kan hävda äganderätt till<br /> kapitalvaror eller andra hushållsinvesteringar.</p> <p>Det kan mot den bakgrunden finnas motiv att från det allmännas sida<br /> bistå sambor som önskar ingå avtal med varandra. Detta kan ske på skilda<br /> sätt. En möjlighet kan vara att myndigheterna hjälper samborna genom att<br /> tillhandahålla standardavtal som vid rättslig prövning kan godkännas vid<br /> eventuella tvister. Det bör vidare ankomma på myndigheterna att biträda<br /> och att informera om samboendets rättsliga konsekvenser.</p> <p>Det faktum att riksdagen bör avslå förslaget om en sambolag bör därför<br /> inte leda till att man konstaterar att ”samborna får klara sig bäst de kan”.</p> <p>Genom information om de rättsliga konsekvenserna av samboförhållanden<br /> och genom att biträda när man önskar ingå avtal kan samhället medverka<br /> till att bägge samborna kan tillvarata sina ekonomiska intressen i händelse<br /> av en separation. Det bör ankomma på regeringen att närmare pröva denna<br /> fråga och återkomma till riksdagen med förslag till konkreta åtgärder utifrån<br /> vad vi här har anfört.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med anledning av det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att avslå propositionen i den del som utgör<br /> förslag till lag om sambors gemensamma hem,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad vi i motionen anfört angående ett förstärkt skydd för sambor<br /> med gemensamma barn i enlighet med vad vi i motionen anfört,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad vi i motionen anfört angående förslag till förbättring av samboendes<br /> möjligheter att ingå frivilliga avtal om deras gemensamma<br /> hem.</p> <p>Stockholm den 10 november 1986</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Ulla Orring (fp)</p> <p>Kjell-Arne Welin (fp)<br /> Barbro Sandberg (fp)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">Bengt Harding Olson (fp)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>16</p> </div> </div> </div> 0 Ulla Orring fp 1 undertecknare 0 Kjell-Arne Welin fp 2 undertecknare 0 Barbro Sandberg fp 3 undertecknare 0 Bengt Harding Olson fp 4 undertecknare GA02l108 Ulla Orring m. fl. (fp) mot_198687_l_108.pdf 205565 pdf Äktenskapsbalk m. m. (prop. 1986/87:1) https://data.riksdagen.se/fil/6C239A0F-401A-4376-B74D-DB4506C0089B