<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076780</hangar_id>
 <dok_id>GA02l103</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>l103</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:l103 Alf Svensson (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>lu</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>103</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-11-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 19:38:45</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Äktenskapsbalk m. m. (prop. 1986/87:1)</titel>
 <subtitel>Alf Svensson (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02l103/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02l103</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02l103</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:L103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson (c)&lt;br /&gt; 
Äktenskapsbalk m. m. (prop. 1986/87:1)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Kds syn på äktenskapet och familjen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjen är inte bara en rent juridisk, social och ekonomisk kärna i samhällsbyggandet&lt;br /&gt;
utan är och bör vara en kärlekens och solidaritetens gemenskap.&lt;br /&gt;
Denna gemenskap lämpar sig på ett enastående sätt för att lära ut och&lt;br /&gt; 
överföra kulturella, etiska, sociala, andliga och religiösa värden, vilka är&lt;br /&gt; 
väsentliga för de egna familjemedlemmarnas och samhällets utveckling och&lt;br /&gt; 
välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kristdemokratiskt synsätt skall samhället, i synnerhet staten, skydda&lt;br /&gt;
familjen genom ekonomiska, sociala och juridiska åtgärder i syfte att&lt;br /&gt; 
befästa familjens enhet och stadga, så att den kan fylla sin unika funktion.&lt;br /&gt; 
Stabila och fungerande familjeenheter är en nödvändig förutsättning för ett&lt;br /&gt; 
gott samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den målsättningen är det viktigt att lagstiftningen får en utformning&lt;br /&gt; 
sådan att den innebär ett stöd för stabila familjerelationer. Här spelar lagstiftningen&lt;br /&gt;
kring äktenskapet en grundläggande roll. Det livsvariga äktenskapet&lt;br /&gt;
bör prioriteras som samlevnadsform. Därmed markeras en medveten&lt;br /&gt;
viljeinriktning från samhällets sida vilket garanterar rättssäkerheten&lt;br /&gt; 
och jämställdheten makar emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orimlig neutralitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska utvecklingen på samlevnadsområdet har i långa stycken skapats&lt;br /&gt;
av bristen på infrastrukturellt stöd från samhällets sida för stabila familjerelationer.&lt;br /&gt;
Under 1960-talet och 1970-talet utvecklades kraftfulla kampanjer&lt;br /&gt;
mot familjen—äktenskapet som samhällelig institution. Hos lagstiftaren&lt;br /&gt;
anammades då den s. k. neutralitetsideologin på samlevnadsområdet.&lt;br /&gt; 
T. ex. kunde man i propositionen om ändringar i giftermålsbalken&lt;br /&gt; 
(1973:32) läsa följande åsikt hos föredraganden: ”Tanken är att samboende&lt;br /&gt; 
män och kvinnor som lever under samma sociala och ekonomiska förhållanden&lt;br /&gt;
skall behandlas lika oberoende av om de har ingått äktenskap eller&lt;br /&gt; 
inte.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna neutralitet återfanns även i familjelagssakkunnigas betänkande&lt;br /&gt; 
(SOU 1981:85) där man t. o. m. gick ännu längre i sitt synsätt och hävdade:&lt;br /&gt; 
”Det finns inte heller något skäl, varför samboende mellan ogifta inte skulle&lt;br /&gt; 
kunna betraktas som en fullt respektabel samlevnadsform, som fyller en&lt;br /&gt; 
egen uppgift.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna inriktning har skapat en rad problem. Och den fullföljs genom&lt;br /&gt; 
proposition 1986/87:1 i förslagen om utvidgad lagstiftning om äktenskapsliknande&lt;br /&gt;
samboende.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1986/87&lt;br /&gt; 
L103 — 109&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I Riksdagen 1986/87. 3 sam!. Nr L103-109&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;1 dagens lagstiftning betraktas äktenskapet som ett uppsägbart avtal vil- Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket som helst. De ideologiska och normerande motiven för familjestabilite- L103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten är i praktiken utmönstrade från lagstiftningen. Detta har inneburit en&lt;br /&gt; 
"profaniserad” syn på äktenskapet så att det t. o. m. har lett till att vissa i&lt;br /&gt; 
föraktfulla ordalag talat om äktenskapet som en ”hopplöst föråldrad” institution.&lt;br /&gt;
Denna attityd som dels drivits i vissa medier, dels också har etablerats&lt;br /&gt;
genom lagstiftarens inkonsekvens, har medfört att många har valt ett&lt;br /&gt; 
samboende utan äktenskap; inte för att man alltid insett de juridiska konsekvenserna&lt;br /&gt;
utan därför att den "allmänna opinionen” sanktionerat ett sådant&lt;br /&gt;
samboende som den respektabla samlevnadsformen. På så sätt kan&lt;br /&gt; 
man konstatera att den attityd som lagstiftaren uppvisar gentemot äktenskapet—familjen&lt;br /&gt;
blivit normerande för många unga människor. Men detta&lt;br /&gt; 
har, enligt vårt synsätt, varit en olycklig normbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningens normerande effekt har bl. a. förnekats av familjelagssakkunniga.&lt;br /&gt;
Men den existerar alltså. Dessutom har den s. k. neutralitetsideologin&lt;br /&gt;
i synen på samlevnad skapat rättsosäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som logiskt ohållbart att samhället — staten — ställer upp&lt;br /&gt; 
en rad regler för samlevnaden — äktenskapet —, vilka är motiverade av&lt;br /&gt; 
allmänna skäl, och sedan hävdar att det är likgiltigt och ointressant om de&lt;br /&gt; 
enskilda väljer att ingå ett sådant avtal utifrån de allmänna skälen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dagens Sverige finns det tre rättskategorier för samlevande människor;&lt;br /&gt; 
gifta par, ogifta par med barn och ogifta par utan barn. Detta leder till en&lt;br /&gt; 
rättssystematiskt dålig lagstiftning med sociala, ekonomiska och juridiska&lt;br /&gt; 
komplikationer. Systemet blir svåröverskådligt för de enskilda människorna.&lt;br /&gt;
Dessutom ökar problemen med den rättsliga tillämpningen genom ett&lt;br /&gt; 
sådant system. Den i propositionen föreslagna lagen om sambors gemensamma&lt;br /&gt;
hem samt införande av vissa ”sambo”-regler i ärvdabalken förstärker&lt;br /&gt;
denna splittrande tendens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare — och det saknar inte principiell betydelse — innebär en utökning&lt;br /&gt;
av tvingande regler för samboende ett slags kollektivanslutning av&lt;br /&gt; 
sådana samboende till ett ”andra klassens äktenskap”. Men den grundläggande&lt;br /&gt;
västerländska synen på äktenskapet som juridisk institution är att det&lt;br /&gt; 
skall vara frivilligt ingått och inte påtvingat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur ideologisk, normerande, juridisk och praktisk synvinkel är ett enda&lt;br /&gt; 
regelsystem för samlevnaden mellan man och kvinna att föredra. Den sakliga&lt;br /&gt;
regleringen blir enhetlig. Systemet blir lättillämpat. Och framför allt blir&lt;br /&gt; 
det lättare för de enskilda paren att bedöma sin sociala, ekonomiska och&lt;br /&gt; 
juridiska situation. Äktenskapet bör alltså vara den normala rättsfiguren&lt;br /&gt; 
för fall av långvarig, frivillig samlevnad. För rättsliga konflikter vid fri&lt;br /&gt; 
samlevnad kan de allmänna rättsprinciperna tillämpas. Någon särskild lagstiftning&lt;br /&gt;
för samboende behövs inte. De som rättsligt vill reglera sin samlevnad&lt;br /&gt;
harju möjlighet att välja det regelsystem — äktenskapet —, som samhället&lt;br /&gt;
tillhandahåller, eller kan de välja att sluta frivilliga juridiska avtal av&lt;br /&gt; 
annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till äktenskapsbalk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mångå praktiska frågor innebär förslaget klara förbättringar. Det vore&lt;br /&gt; 
dock önskvärt att balken förstärkte den stora betydelse familjebildningen&lt;br /&gt; 
har för ett fungerande samhälle. Att en viss högtidlighet i synen på äkten&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;skåpet inte saknar effekt är klart. Genom den tidigare använda lysningen Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gavs det offentlighet åt prövningen av äktenskapshinder. Det förstärkte L103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allvaret i beslutet men gav också en högtidlig inramning. 3 kap. 1 § bör&lt;br /&gt; 
därför innehålla ett krav på offentliggörande av hindersprövningen, t. ex.&lt;br /&gt; 
genom lysning eller annonsering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjestabiliteten har ett stort värde. Undersökningar har visat att själva&lt;br /&gt; 
förekomsten av äktenskap i sig — av olika skäl — tycks leda till högre&lt;br /&gt; 
familjestabilitet än vid s. k. fri samlevnad. Det finns därför anledning att&lt;br /&gt; 
ytterligare undanröja risken för oöverlagda beslut om äktenskapsskillnad&lt;br /&gt; 
och samtidigt ge den svagare parten en ökad trygghet i vissheten om att&lt;br /&gt; 
lagen innehåller en viss spärr mot förhastade handlingssätt. Därför bör en&lt;br /&gt; 
generell betänketid införas. Gällande lagstiftning föreskriver enbart betänketid&lt;br /&gt;
i vissa begränsade fall. 5 kap. 1 § om äktenskapsskillnad bör därför&lt;br /&gt; 
lyda så här:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är makar ense om att äktenskapet skall upplösas, har de rätt till äktenskapsskillnad.&lt;br /&gt;
Denna skall föregås av betänketid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga delen av paragrafen stryks. 1 konsekvens härmed stryks ordet ”endast”&lt;br /&gt;
i 2 § samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ändring i ärvdabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förstärkta skyddet för efterlevande make är en viktig ingrediens i förslaget.&lt;br /&gt;
Men i konsekvens med resonemanget ovan om att lagstiftning om&lt;br /&gt; 
äktenskapsliknande samboende ej bör förekomma föreslås att samtliga föreslagna&lt;br /&gt;
paragrafer i ärvdabalken om sambor stryks (3 kap. 7 §, 11 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. I §, 20 kap. 2— 10 §§ samt 23 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om sambors gemensamma hem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det inledande resonemanget om behovet av en enda rättsfigur för&lt;br /&gt; 
samlevnad mellan man och kvinna föreslås att lagen inte antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att offentliggörande skall ske av hindersprövning&lt;br /&gt;
i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att generell betänketid införs vid begäran&lt;br /&gt; 
om äktenskapsskillnad i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att i övrigt anta förslaget till äktenskapsbalk,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att i propositionen föreslagna ändringar&lt;br /&gt; 
av ärvdabalken avseende sambor avslås i enlighet med vad som anförs&lt;br /&gt;
i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om sambors&lt;br /&gt; 
gemensamma hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 november 1986&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alf Svensson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I * Riksdagen 1986/87. 3 sami Nr L103—109&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Svensson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02l103</dok_id>
<subtitel>Alf Svensson (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_l_103.pdf</filnamn>
<filstorlek>140767</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Äktenskapsbalk m. m. (prop. 1986/87:1)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8F7952C0-A932-4C94-8C97-3C3563457BE4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>