<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076625</hangar_id>
 <dok_id>GA02ju127</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>ju127</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:ju127 Göran Ericsson (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>juu</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>127</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-04-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 19:33:18</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Anhållande och häktning, m. m.  (prop. 1986/87:112)</titel>
 <subtitel>Göran Ericsson (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02ju127/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02ju127</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02ju127</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Jul27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Göran Ericsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anhållande och häktning, m. m.&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:112)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Jul27-130&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De personella tvångsmedlen var i äldre rätt dels få, dels knutna till målsägaren.&lt;br /&gt;
Denne ägde att gripa någon som på bar gärning eller flyende fot&lt;br /&gt; 
angrep honom, hans familj eller egendom. Denna rätt grundades uteslutande&lt;br /&gt;
på ”hämndrätten”, som tillföll målsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa enskilda frihetsberövanden gick så småningom till omhändertaganden&lt;br /&gt;
av myndighet. Så småningom utvecklades de personella tvångsmedlen&lt;br /&gt;
till att inte enbart gälla gripandet på bar gärning, flyende fot eller s. k.&lt;br /&gt; 
”färsk” gärning. Häktningsinstitutet kom att bli en central del i brottsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsinstitutet anhållande tillkom tämligen sent och som en följd av att&lt;br /&gt; 
det ansågs nödvändigt att den misstänkte kunde tas i förvar i avvaktan på&lt;br /&gt; 
ytterligare utredning i häktningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länge fanns det ej någon skillnad mellan polismannens rätt och enskildas&lt;br /&gt;
rätt att gripa misstänkt person. När institutet gripande tillkom,&lt;br /&gt; 
blev det ett självständigt straffprocessuellt tvångsmedel under förundersökning&lt;br /&gt;
i brottmål. Gripandet är i dagens rätt att anse såsom ett provisoriskt&lt;br /&gt;
frihetsberövande i avvaktan på beslut i anhållandefrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande kvarstår dock bestämmelsen från äldre rätt att envar äger&lt;br /&gt; 
rätt att gripa misstänkt på bar gärning och flyende fot. Denna bestämmelse&lt;br /&gt;
torde tillhöra de äldsta i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Utvecklingen av de personella tvångsmedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tillgängliga statistiken finns en iögonfallande differens mellan dels antalet&lt;br /&gt;
dömda, dels antalet häktade därav och inte minst antalet anhållna i&lt;br /&gt; 
förhållande till dem som redan häktats och dömts för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna övertydliga differens har varit utgångspunkten för den debatt som&lt;br /&gt; 
förts i frågan om de personella tvångsmedlen. Det förhållandet att en stor&lt;br /&gt; 
andel misstänkta befunnit sig i förvar hela anhållningstiden, varefter de frisläppts,&lt;br /&gt;
har medverkat till att frågan blivit alltmer diskuterad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakta men säkert har kraven på en domstolsprövning av frihetsberövanden&lt;br /&gt;
tilltagit. Sett i ett internationellt perspektiv, där det anglosaxiska systemet&lt;br /&gt;
med undersökningsdomare tillämpas, har det svenska systemet med&lt;br /&gt; 
relativt långtgående tjänstemannabeslut tett sig utmanande. 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Jul27-130&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Förtroendet för tjänstemannens ”oväld” är starkt i Sverige, men rättssäkerhetsbegreppet&lt;br /&gt;
fogat till en alltmer noggrann journalistisk bevakning&lt;br /&gt; 
av rättssystemet har lett till att det nu finns mycket starka skäl som talar&lt;br /&gt; 
för ett tidigt domstolsinträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anhållande - häktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag innebär en icke oväsentligt förändrad arbetssituation&lt;br /&gt;
inom rättsväsendet. Frågan är vilka rättsvinster som erhålls genom&lt;br /&gt; 
det nu lagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anhållande skall alltså även efter förslagets genomförande ske om skäl&lt;br /&gt; 
för häktning föreligger. Om inte fulla häktningsskäl föreligger, må anhållande&lt;br /&gt;
ske om den misstänkte skäligen kan misstänkas för brott och det&lt;br /&gt; 
är av synnerlig vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för anhållande och häktning behålls i stort sett intakta. Den stora&lt;br /&gt;
volym anhållna som avspeglas i statistiken utgör s. k. utredningsanhållanden,&lt;br /&gt;
där främst frågan om den misstänktes identitet och frågan om&lt;br /&gt; 
huruvida häktningsskäl föreligger utreds. Enligt det nu föreliggande förslaget&lt;br /&gt;
innebär detta i praktiken att volymen anhållna överförs under rubriken&lt;br /&gt;
häktade. Förslaget får därigenom endast en statistisk/kosmetisk effekt&lt;br /&gt; 
och knappast någon annan viktig rättsverkan för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om propositionens förslag med utomordentligt&lt;br /&gt; 
långtgående organisatoriska effekter och stora kostnader för det allmänna&lt;br /&gt; 
kan motiveras mot bakgrund av den rättseffekt förslaget i den här delen&lt;br /&gt; 
får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfristen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall häktningsframställan göras samma dag som anhållningsbeslutet&lt;br /&gt;
fattas eller senast dagen därpå. Endast om synnerliga&lt;br /&gt; 
skäl föreligger får framställningen anstå till tredje dagen. Vid prövningen&lt;br /&gt; 
av tidsfristerna skall lördagar, söndagar och helgdagar likställas med vanliga&lt;br /&gt;
arbetsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag i denna del föranleder omfattande organisatoriska&lt;br /&gt; 
förändringar såväl för polis och åklagare som för advokater och domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att beräkna den totala kostnadseffekten för det allmänna,&lt;br /&gt; 
men det torde röra sig om betydande belopp. De i budgetpropositionen anvisade&lt;br /&gt;
resursökningarna för SKL, lokala polismyndigheterna, åklagarväsendet&lt;br /&gt;
och domstolarna är inte tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar statsrådets uppfattning att en stor utredningsbörda måste förläggas&lt;br /&gt;
under icke kontorstid. Här kommer det att i de större tätorterna bli&lt;br /&gt; 
fråga om betydande kostnader för täckande av ersättning för tjänst under&lt;br /&gt; 
jourtid. Det kan knappast stå i överensstämmelse med arbetsrätten att utöka&lt;br /&gt;
arbetstiden för vissa utredare inom polisväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jul27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Den organisatoriska lösningen främst i storstäderna, där belastningen&lt;br /&gt; 
är som störst, måste bli någon form av skiftarbete för viss utredningspersonal.&lt;br /&gt;
Denna personal utgörs av kvalificerade kriminalinspektörer och&lt;br /&gt; 
inte av polisassistenter, vilket statsrådet tycks tro i budgetpropositionen.&lt;br /&gt; 
Den lokala polisorganisationen måste kompenseras fullt ut för de personalkostnader&lt;br /&gt;
som är de verkliga effekterna av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oroande är att regeringen genom den hittills förda politiken minskat antalet&lt;br /&gt;
polismän ute i polisdistrikten samtidigt som man nu i denna proposition&lt;br /&gt;
ålägger polisen en väsentligt ökad arbetsbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda kompensation regeringen tycks vara beredd att åstadkomma&lt;br /&gt; 
är att myndigheten ges ökade befogenheter att ta ut övertid. Denna politik&lt;br /&gt; 
är från alla synpunkter felaktig. Svenska Polisförbundet har i många år stridit&lt;br /&gt;
för uppfattningen att verksamhet inte får planeras utifrån ett förväntat&lt;br /&gt; 
övertidsuttag utan att verksamheten, i den mån den ökar, skall svara mot ett&lt;br /&gt; 
ökat antal för ändamålet lämpliga polistjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av fackorganisationen drivna linjen är den korrekta, och den marginella&lt;br /&gt;
kvot av övertidsuttag som står till förfogande inom ramen för gällande&lt;br /&gt; 
arbetstidslagstiftning torde knappast klara den ökade arbetsbelastningen.&lt;br /&gt; 
Den av regeringen förda politiken vad avser neddragningen av polisaspiranter&lt;br /&gt;
till polishögskolan skall nu räddas genom att kriminalpolismän skall&lt;br /&gt; 
tvingas arbeta övertid. Denna politik står i strid med rådande uppfattning&lt;br /&gt; 
även inom arbetarrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de polisdistrikt som har kriminaljour kommer denna verksamhet att få&lt;br /&gt; 
en delvis ny och tung utredningsuppgift. Kriminalpolismännen vid dessa&lt;br /&gt; 
enheter utför i dag rader av arbetsuppgifter av rent administrativ karaktär.&lt;br /&gt; 
Den nya organisationen kommer att kräva en administrativ förstärkning&lt;br /&gt; 
inom kriminaljourerna. Det är förvånande att statsrådet i budgetpropositionen&lt;br /&gt;
inte förutsett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan sägas att de resursförstärkningar som anvisas i budgetpropositionen&lt;br /&gt;
är dels för små, dels utslängda på myndigheterna utan noggrannare&lt;br /&gt;
analys av resursbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Domstolarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurstilldelningen till domstolarna är inte tillräcklig. För exempelvis&lt;br /&gt; 
Stockholms och Göteborgs tingsrätter är arbetsbelastningen redan nu så&lt;br /&gt; 
stor att balanserna i dessa tingsrätter sedan länge passerat den acceptabla&lt;br /&gt; 
gränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag innebär rimligen att en domför domare finns tillgänglig&lt;br /&gt;
inte enbart på jourtid utan i de stora tingsrätterna är gripbar även&lt;br /&gt; 
under dagtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att häktningsförhandling skall kunna hållas i anslutning&lt;br /&gt;
till den plats där den misstänkte förvaras, normalt i polishuset. I&lt;br /&gt; 
de stora städerna Stockholm och Göteborg, där samlokalisering av tingshus&lt;br /&gt;
och polishus ej förekommer, kommer denna nyordning att innebära att&lt;br /&gt; 
en domare finns stationerad i polishuset eller i anslutning till häktet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jul27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Detta innebär att ett antal nya tjänster som rådman bör inrättas för att&lt;br /&gt; 
inte ytterligare försämra det redan bekymmersamma balansläget i tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarmyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På åklagarmyndigheterna är det exempelvis i Stockholm så att två åklagare&lt;br /&gt; 
utgör en jourgrupp. Tjänstgöringen är så fördelad att man tjänstgör vartannat&lt;br /&gt;
dygn jämte sin ordinarie tjänst. Under exempelvis helger måste&lt;br /&gt; 
åklagaren finnas tillgänglig för ställningstagande till olika former av personella&lt;br /&gt;
tvångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att om häktningsförhandlingar skall pågå även under helger,&lt;br /&gt;
behövs jourgruppen förstärkas ytterligare så att en åklagare alltid finns&lt;br /&gt; 
gripbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häktningsframställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att skriftlig häktningsframställan skall ersättas&lt;br /&gt; 
med en ordning som tillåter en muntlig häktningsframställan. Vidare&lt;br /&gt; 
krävs endast att gärningen samt grunden för anhållningsbeslutet redovisas&lt;br /&gt; 
samt var och när frihetsberövandet gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte anses överensstämma med en modern rättsuppfattning att&lt;br /&gt; 
misstänkta personer skall kunna bli häktade utan att också bevisningen&lt;br /&gt; 
mot den misstänkte redovisas. Skäl för häktning föreligger enbart om någon&lt;br /&gt;
är på sannolika skäl misstänkt för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte desto mindre måste kravet på materiell substans i häktningsframställning&lt;br /&gt;
framstå såsom nödvändigt, om den tilltalade och hans försvarare&lt;br /&gt; 
avser att besvära sig i högre rätt över häktningsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på en skriftlig häktningsframställning innehållande gärningsbeskrivningen,&lt;br /&gt;
bevisningen och vidtagna personella tvångsåtgärder är enligt&lt;br /&gt; 
min mening oeftergivligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningshäktning och omprövningsförhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet utredningshäkte är ett nytt och för den enskilde allvarligt inslag.&lt;br /&gt; 
I den hittills gällande ordningen kan personer anhållas av utredningsskäl.&lt;br /&gt; 
Anhållningstid i nu gällande ordning är maximalt fem dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för anhållande är i dag om någon kan häktas eller om det är av&lt;br /&gt; 
synnerlig vikt att han i avbidan på ytterligare utredning tas i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget om utredningshäkte skall häktning kunna ske redan när&lt;br /&gt; 
skälig misstanke föreligger. Detta förslag medverkar till att misstänkta&lt;br /&gt; 
personer på en betydligt lägre grad av misstanke kan häktas och därmed&lt;br /&gt; 
utsättas för en betydligt allvarligare form av frihetsberövande på svagare&lt;br /&gt; 
grunder än vad som gäller för häktning i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av institutet utredningshäktning, dvs. häktning på ”svagare&lt;br /&gt; 
grund”, kommer att medföra en snabbt stigande frekvens av just detta&lt;br /&gt; 
häktningsinstitut, eftersom det här krävs en lägre form av bevisning. Det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jul27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;förefaller därför orimligt att utredningshäktning skall kunna pågå under&lt;br /&gt; 
samma tid som den vanliga häktningen. När en svagare bevisning än&lt;br /&gt; 
”sannolika skäl” företes, måste också detta avspeglas i häktningstidens&lt;br /&gt; 
längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är orimligt att avkorta anhållningsinstitutets tidslängd och i samma&lt;br /&gt; 
proposition införa ett häktningsinstitut med likartade beviskrav som anhållningsinstitutet&lt;br /&gt;
men med en avsevärt längre frihetsberövandetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det rimligt att tiden för utredningshäktning inte&lt;br /&gt; 
blir längre än vad tiden för institutet anhållande är för dagen. Därmed&lt;br /&gt; 
skulle utredningshäktning endast kunna bestå under maximalt fem dygn&lt;br /&gt; 
och i övrigt under samma regler som gäller för häktning i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen föreslår således en mycket förkortad anhållningstid medförande&lt;br /&gt;
synnerligen begränsad möjlighet för polismyndigheten att ta fram det&lt;br /&gt; 
underlag som krävs för att en häktningsförhandling skall kunna äga rum&lt;br /&gt; 
med ett så fullständigt underlag som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den starkt förkortade anhållningstiden ställer därför höga krav på polisens&lt;br /&gt;
utredningskapacitet även under icke kontorstid och under helgdagar.&lt;br /&gt; 
Samma förhållande gäller för åklagarväsendet och domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen har regeringen i anledning av reformen anvisat ett&lt;br /&gt; 
resurstillskott till polis, åklagare och domstolar utan närmare analys. Resurstilldelningen&lt;br /&gt;
är objektivt helt otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uttalar i proposition 1986/87:112 som sin mening att polismyndigheten&lt;br /&gt;
för att täcka kommande resursbehov skall utnyttja övertidsuttaget&lt;br /&gt;
inom de ramar som uppställs i arbetstidslagstiftningen. Häri kan inläsas&lt;br /&gt;
att beordrad övertid kommer att bli vanligt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en sådan politik kommer sannolikt flykten från polisyrket att öka,&lt;br /&gt; 
och med den neddragning av intagningen till polishögskolan som ägt rum&lt;br /&gt; 
sedan 1982 ökar risken för brist på kvalificerad utredningspersonal, vilket i&lt;br /&gt; 
sin tur utgör ett rättssäkerhetsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna ordningen med en ”förenklad” form av häktningsframställan,&lt;br /&gt;
som enligt propositionen kan godtas utan att bevisningen för&lt;br /&gt; 
”synnerliga skäl” föreligger, är ägnad att väcka stark oro. Muntliga&lt;br /&gt; 
häktningsframställningar på bristfälligt material undergräver domstolens&lt;br /&gt; 
möjligheter och försvarets förmåga att fatta för den enskilde riktiga beslut&lt;br /&gt; 
och föra den enskildes talan på ett korrekt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristfälligt underlag vid häktningsförhandlingen ökar påtagligt risken&lt;br /&gt; 
för många kanske ej behövliga besvär till högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej fullständiga utredningsresultat vid häktning leder också till en starkt&lt;br /&gt; 
ökad frekvens av och behov av omhäktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om utredningshäkte är till synes en nödlösning påkallad av&lt;br /&gt; 
alltför korta anhållningstider. Förslaget om utredningshäkte innehåller ett&lt;br /&gt; 
förslag om att hålla människor inspärrade under betydligt längre tider än&lt;br /&gt; 
den gamla anhållningsregeln och detta på en väsentligt lägre grad av misstanke&lt;br /&gt;
än vad som är kravet vid häktningsframställning i ”normalfallet”.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jul27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Det är avslutningsvis viktigt att Sverige anpassar sitt rättssystem på processrättens&lt;br /&gt;
område till de regler som gäller för länderna inom det europeiska&lt;br /&gt;
samarbetets ram. Men det får anses såsom betänkligt att regeringen föreslår&lt;br /&gt;
förändringar där finansieringen är långtifrån tillräcklig och där&lt;br /&gt; 
rättsväsendets möjligheter att kvalitativt klara reformen får anses såsom ej&lt;br /&gt; 
dokumenterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ännu mer betänkligt att det i denna proposition lämnas förslag&lt;br /&gt; 
om möjligheten till häktning på lägre grad av misstanke än vad som normalt&lt;br /&gt;
krävs. Detta förhållande kastar en dunkel skugga över förslaget och&lt;br /&gt; 
över Sverige såsom en modern rättsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om utökat personalbehov till följd av de i propositionen&lt;br /&gt;
framlagda förslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till finansiering&lt;br /&gt; 
av de i propositionen föreslagna åtgärderna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen med avslag på propositionens förslag om muntlig&lt;br /&gt; 
häktningsframställning beslutar att åklagaren senast vid häktningsförhandlingen&lt;br /&gt;
skall inge skriftlig häktningsframställning samt de&lt;br /&gt; 
protokoll eller anteckningar över vad som dittills förekommit under&lt;br /&gt; 
förundersökningen om detta har betydelse för prövningen av häktningsfrågan,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen med avslag på propositionens förslag om tidsfrist&lt;br /&gt; 
för omprövning av häktningsfrågan beslutar att vid s. k. utredningshäktning&lt;br /&gt;
skall omprövning av häktningsfrågan ske inom fem dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 april 1987&lt;br /&gt; 
Göran Ericsson (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_45"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jul27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Göran Ericsson</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text> </text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:42:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:42:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:42:09</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02ju127</dok_id>
<subtitel>Göran Ericsson (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_ju_127.pdf</filnamn>
<filstorlek>190101</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Anhållande och häktning, m. m.  (prop. 1986/87:112)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/83FB8F88-943B-44BD-8766-C4A4831891DF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>