3076624GA02ju1261986/87ju126motmotMotion 1986/87:ju126 Per-Olof Strindberg m. fl. (m)MotionMotionjuu12601987-04-07 00:00:002014-10-13 19:33:172014-10-13 00:00:00Ändring i polislagen (1984:387)Per-Olof Strindberg m. fl. (m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02ju126/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02ju126https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02ju126
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87: Jul26</p>
<p>Per-Olof Strindberg m. fl. (m)<br />
Ändring i polislagen (1984:387)<br />
(prop. 1986/87:115)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>I propositionen föreslås att polisen skall få vidgad rätt att kroppsvisitera<br />
personer för att söka efter vapen och andra farliga föremål och att en polisman<br />
skall erhålla ökad befogenhet att själv besluta om husrannsakan.</p>
<p>Det kan ifrågasättas om förslagen i propositionen överensstämmer med<br />
regeringsformens bestämmelser om enskildas fri- och rättigheter. Om propositionen<br />
antas är det uppenbart att oskyldiga människor kommer att drabbas<br />
av långtgående ingrepp i sin integritet. Syftet med propositionens förslag är<br />
att effektivisera brottsbekämpningen. Vi menar dock att effektiviteten inte<br />
får drivas så långt att hänsynen till den enskildes grundlagsfästa skydd mot<br />
påtvingade kroppsliga ingrepp och husrannsakan trädes förnär. Propositionen<br />
kan inte godtas utan att ändringar först har skett i föreslagen lagtext som<br />
ökar de enskildas rättssäkerhet. Vi kommer nedan att närmare utveckla<br />
denna ståndpunkt.</p>
<p>Kroppsvisitation</p>
<p>Enligt propositionen får polismän ökade befogenheter att kroppsvisitera<br />
personer samt söka igenom väskor och annat liknande handbagage för att<br />
söka efter vapen eller andra farliga föremål som är avsedda att användas vid<br />
brott mot liv eller hälsa, om omständigheterna är sådana att föremålet kan<br />
förklaras förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken.</p>
<p>Vi menar att föreslagen lagtext är alltför lösligt formulerad och motiven<br />
alltför allmänt utformade. Den föreslagna lagen ger en oacceptabel makt åt<br />
en enskild polisman i frågor som har ansetts så viktiga att de särskilt regleras i<br />
regeringsformen. Departementschefen anför att lagändringen kommer ge<br />
utrymme för ”rutinmässiga visitationer” och skapa laga stöd för att ”i allmänt<br />
förebyggande syfte kroppsvisitera personer för att söka efter knivar m. m.”.<br />
Enligt propositionen skall de utvidgade möjligheterna till kroppsvisitation<br />
kunna nyttjas då det typiskt sett framstår som troligt att tillhyggen skall<br />
komma till användning vid våldsbrott. Endast två exempel på sådana situationer<br />
lämnas i motiven. Det ena avser ”vissa slags offentliga evenemang, där<br />
erfarenhetsmässigt risken för våld är överhängande”. Enligt departementschefen<br />
bör polisen vid sådana tillfällen ha befogenhet att ”mera rutinmässigt<br />
kontrollera huruvida de som uppehåller sig på platsen eller besöker evenemanget<br />
bär på sig eller i handbagage medför föremål som kan användas för att<br />
skada andra”.</p>
<p>En sådan allmän beskrivning av förutsättningarna för allvarliga ingrepp i</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>människors integritet kan inte accepteras. Såsom motiven är utformade blir<br />
det fritt fram för enskilda polismän att vid de mest skiftande offentliga<br />
arrangemang genomföra massvisiteringar av besökarna. Lag och motiv lämnar<br />
utrymme för sådana visiteringar vid såväl små, lokala danstillställningar<br />
eller fotbollsmatcher som stora idrottsevenemang eller konserter. Ingenting<br />
hindrar att en ung polisman på sitt första uppdrag kan fatta beslut om att<br />
genomföra sådana visitationer. Det är värt att framhålla att den visitation som<br />
blir aktuell sker med laga stöd och under tvång, till skillnad från den typ av<br />
visitation för eftersökande av exempelvis spritflaskor som besökare vid<br />
idrottsarrangemang frivilligt kan underkasta sig.</p>
<p>Vi vill i detta sammanhang erinra om de rön som den kriminologiska<br />
forskningen gjort beträffande våldsbenägna personer. Der är klarlagt att en<br />
stor del av gärningsmän som gjort sig skyldiga till våldsbrott är tidigare<br />
kriminellt belastade. T. ex. utspelas nästan två tredjedelar av de polisanmälda<br />
våldsbrotten i centrala Stockholm mellan en person som hade en<br />
tidigare kriminell belastning och en person som saknade en sådan belastning.<br />
Endast en mindre del av våldsbrotten i centrala Stockholm (15%) skedde<br />
mellan två personer som båda saknade tidigare kriminell belastning. (Siffrorna<br />
avser år 1982.) På motsvarande sätt har utretts att det inte är ”vanliga<br />
killar” som är inblandade i läktarvåld. De flesta som grips för sådant våld är<br />
tidigare dömda och mer än varannan har fällts för våldsbrott. Ju allvarligare<br />
ett läktarbråk är, desto fler brottsbelastade personer finns det bland de<br />
inblandade. Det är därför uppenbart att propositionens förslag om tillåtande<br />
av massvisiteringar kommer att drabba ett stort flertal oskyldiga för att<br />
möjligen resultera i beslagtagande av vapen från det fåtal våldsbenägna<br />
personer som besöker arrangemanget. Vi menar att det inte är en rimlig<br />
ordning att på detta sätt inskränka den stora laglydiga majoritetens integritet<br />
för att komma åt de brottsbenägna. Behovet av sådana insatser skulle självfallet<br />
minska om polisens resurser och påföljdssystemet anpassades till de<br />
verkliga förhållandena. Med fler poliser och strängare straff för vanebrottslingar<br />
skulle naturligtvis färre brott begås och därmed minska behovet av<br />
sådana åtgärder som propositonen nu förespråkar.</p>
<p>Frågan om polisens möjlighet att företa kroppsvisitation utan samband<br />
med brottsutredning har tidigare varit föremål för överväganden. I flera<br />
propositioner har departementschefen då uttalat att sådan reglering från<br />
principiell synpunkt skulle te sig rätt ingripande och att risken för ett brott i<br />
sådana fall måste på något sätt vara särskilt kvalificerad. Denna linje överges<br />
nu i föreliggande proposition. Ett flertal remissinstanser har riktat stark kritik<br />
mot förslaget om utvidgad rätt till visitation.</p>
<p>Socialstyrelsen konstaterar att det är fråga om ur integritetssynpunkt känsliga<br />
åtgärder som skall genomföras tvångsvis. Styrelsen föreslår att lagtexten<br />
kompletteras med angivande av att kroppsvisitation får ske om det kan antas<br />
att någon viss enskild person, eller någon eller några personer i en grupp för<br />
med sig föremål av nu aktuellt slag.</p>
<p>Sveriges domareförbund anser att förutsättningarna för ingripande bör<br />
preciseras mer.</p>
<p>Föreningen Sveriges Statsåklagare konstaterar att regleringen ”ger vida</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jul26</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p style="margin-left:6px;">7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>befogenheter till ingrepp i medborgarnas normalt skyddade integritet”.</p>
<p>Göta hovrätt erinrar om att hänsyn inte i tillräcklig grad tas till den<br />
enskildes grundlagsfästa skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Hovrätten<br />
föreslår att den utvidgade rätten för polisman att företa kroppsvisitation<br />
i stället som huvudregel bör beslutas av polismyndighet. Endast undantagsvis<br />
- när fara är i dröjsmål - skall beslut om ingripande få tas av enskild<br />
polisman. Härigenom kan visitation bli aktuell endast då ”allvarlig risk för<br />
brott mot liv eller hälsa föreligger”, vilket begränsar risken för att oskyldiga<br />
skall visiteras.</p>
<p>Vi ansluter oss till remissinstansernas kritik av förslaget. Det finns starka<br />
skäl att förstärka de enskildas rättssäkerhet i förhållande till lagförslaget.<br />
Därför bör lagstiftning ske på det sätt Göta hovrätt anvisat, dvs. lagtexten bör<br />
inarbetas i nuvarande 22 § polislagen och innefatta att kroppsvisitation endast<br />
får ske då allvarlig risk för brott föreligger och att beslut som huvudregel<br />
skall fattas av polismyndighet.</p>
<p>Husrannsakan</p>
<p>Enligt propositionen föreslås polisman få rätt att besluta om husrannsakan<br />
enligt polislagen om åtgärden syftar till att söka efter den som är efterlyst för<br />
att omhändertas. Departementschefen åberopar att nuvarande beslutsordning,<br />
som innebär beslut av polismyndighet om inte fara är i dröjsmål, har<br />
orsakat olägenheter i det praktiska polisarbetet. Vidare åberopas att genom<br />
en ändring i polislagen skulle större överensstämmelse uppnås med aktuella<br />
regler i rättegångsbalken.</p>
<p>Vi motsätter oss propositionens förslag också i denna del. I många avseenden<br />
är de skäl vi angivit såvitt gäller kroppsvisitation bärkraftiga även i detta<br />
avseende. Här kan dock särskilt framhållas att enligt regeringsformen 2 kap.<br />
6 § är varje medborgare skyddad mot bl. a. husrannsakan. Vi menar - liksom<br />
hovrätten för Nedre Norrland - att undantag från detta grundlagsenliga<br />
skydd inte bör göras utan mycket starka skäl. Vi finner det vidare uppseendeväckande<br />
att departementschefen i motiven till lagändringen motiverar förslaget<br />
med att polisens arbete kan bedrivas ”effektivt och utan onödigt<br />
krångel”. Ett sådant uttalande visar ringa insikt i syftet bakom grundlagsregleringen<br />
och medborgarens intresse av rättssäkerhet.</p>
<p>Såväl hovrätten för Nedre Norrland som JO ställer sig frågande till påståendena<br />
om de praktiska olägenheter som påstås existera i nuläget och finner<br />
inte skäl till föreslagen ändring. JO fastslår att husrannsakan principiellt sett<br />
är en i hög grad integritetskränkande åtgärd som i princip bör få företas endast<br />
efter beslut av rättsligt väl utbildade befattningshavare. Det torde enligt JO:s<br />
mening sällan föreligga några praktiska svårigheter att få kontakt med en<br />
behörig beslutsfattare.</p>
<p>Mot bakgrund av det anförda anser vi att riksdagen skall avslå propositionen<br />
även i denna del. Det finns dock anledning att överväga en ändring av<br />
rättegångsbalkens regler såvitt gäller husrannsakan. Det är angeläget att de<br />
bestämmelser som ges i polislagen och rättegångsbalken överensstämmer.<br />
Polislagens bestämmelser är av avsevärt senare datum än rättegångsbalkens</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jul26</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>och torde, såsom JO framhåller, avspegla den nutida synen på hur avvägningen<br />
mellan rättssäkerhets- och effektivitetssynpunkter bör ske. Det finns<br />
därför skäl att ändra rättegångsbalken 28 kap. 5 § så att den i sak kommer att<br />
överensstämma med nuvarande lydelse av 20 § polislagen.</p>
<p style="margin-left:10px;">Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig lagtext.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag om kroppsvisitation,<br />
beslutar att förutsättningarna för kroppsvisitation skall regleras<br />
i 22 § polislagen i enlighet med vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag om husrannsakan,<br />
beslutar att ändra 28 kap. 5 § rättegångsbalken så att lagrummet<br />
överensstämmer med innehållet i 20 § polislagen såvitt avser<br />
förutsättningarna för husrannsakan.</p>
<p>Stockholm den 7 april 1987</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Per-Olof Strindberg (m)<br />
Nic Grönvall (m)</p>
<p>Ewy Möller (m)</p>
<p>Håkan Stjernlöf (m)<br />
Hugo Hege land (m)<br />
Margareta Gard (m)<br />
Mona Saint Cyr (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>Björn Kårlöf (m)<br />
Sven Munke (m)<br />
Arne Svensson (m)<br />
Göran Ericsson (m)<br />
Jerry Martinger (m)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p>
<p>Jul26</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_5"><p> </p>
</div>
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0Per-Olof Strindbergm1undertecknare0Nic Grönvallm2undertecknare0Ewy Möllerm3undertecknare0Håkan Stjernlöfm4undertecknare0Hugo Hege landm5undertecknare0Margareta Gardm6undertecknare0Mona Saint Cyrm7undertecknare0Björn Kårlöfm8undertecknare0Sven Munkem9undertecknare0Arne Svenssonm10undertecknare0Göran Ericssonm11undertecknare0Jerry Martingerm12undertecknareGA02ju126Per-Olof Strindberg m. fl. (m) mot_198687_ju_126.pdf157561pdfÄndring i polislagen (1984:387)https://data.riksdagen.se/fil/54557BA1-4025-4344-AAB7-DABE72A2D75B