<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3076614</hangar_id>
 <dok_id>GA02ju116</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>ju116</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:ju116 Karin Israelsson m. fl. (c, m, fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>juu</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>116</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-04-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 19:33:10</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i brottsbalken m. m. (s. k. kontraktsvård  m. m.) (prop. 1986/87:106)</titel>
 <subtitel>Karin Israelsson m. fl. (c, m, fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02ju116/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02ju116</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02ju116</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :Jull6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;&amp;amp;&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Karin Israelsson m. fl. (c, m, fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i brottsbalken m. m. (s. k. kontraktsvård&lt;br /&gt; 
m. m.) (prop. 1986/87:106)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Det skall inte bestridas att syftet med förslaget om kontraktsvård får anses&lt;br /&gt; 
gott. Det är inte bara fråga om att spara anstaltsplatser och därmed kostnader&lt;br /&gt;
för kriminalvården utan också att pröva ett system med den humana&lt;br /&gt; 
grundtanken att i vissa fall nå förbättrad samhällsanpassning genom vård i&lt;br /&gt; 
stället för straffverkställighet. I och för sig görs försöket även på områden,&lt;br /&gt; 
där det måste anses vara mycket vanskligt att nå resultat, nämligen området&lt;br /&gt; 
för rehabilitering av brottslingar med allvarliga alkohol- och narkotikaproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundtanken är att vid lagföringen det för gärningsmannen aktualiserade&lt;br /&gt;
fängelsehotet skall utnyttjas för att förmå brottslingen att acceptera och&lt;br /&gt; 
avtala om en för varje särskilt fall upprättad vård- och behandlingsplan.&lt;br /&gt; 
Denna skall som ett kontrakt fastställas av domstolen och utgöra en förutsättning&lt;br /&gt;
för villkorlig dom i målet. Bryter den dömde allvarligt den avtalade&lt;br /&gt; 
behandlingen har han att räkna med att den villkorliga domen hävs. Det är&lt;br /&gt; 
ju självklart att, i den mån en sådan vård och behandling fullföljs och tillika&lt;br /&gt; 
ger ett positivt resultat, detta är bättre både för den brottsliges framtid och&lt;br /&gt; 
samhället. Uppenbarligen kräver upprättandet av godtagbar behandlingsplan&lt;br /&gt;
en hel del arbete av skyddskonsulenten och annan frivårdspersonal&lt;br /&gt; 
m. fl. Kontakter skall tas med vårdinstitutioner och uppgörelser träffas.&lt;br /&gt; 
Ingående och mycket svåra avvägningar från åklagarens och domstolens&lt;br /&gt; 
sida krävs för bedömning av planen och rimligheten i att lita på alkoholistens/narkomanens&lt;br /&gt;
åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen framgår inte att man har några uppmuntrande erfarenheter&lt;br /&gt;
från liknande rehabiliteringsförsök. Det kanske är värt att notera att&lt;br /&gt; 
man inte noterar några siffror om resultat från de enstaka domsagor i landet,&lt;br /&gt;
där man i strid mot rättspraxis dömt till frivård i mer än hälften av&lt;br /&gt; 
fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger nära till hands att ställa sig skeptisk till justitieministerns stort&lt;br /&gt; 
upplagda förslag. Det kan karaktäriseras som ett rätt omfattande idealistiskt&lt;br /&gt;
socialt experiment inom ramen för domstolsväsendet med högst begränsade&lt;br /&gt;
utsikter till framgång med i vissa avseenden betydande risker för&lt;br /&gt; 
samhället. De individuella rättvisehänsynen må därvid väga mindre, men&lt;br /&gt; 
för en domare må det kännas påfrestande att normalt vid rattfylleri döma&lt;br /&gt; 
eljest skötsamt folk till fängelse men att nödgas ägna stort intresse åt att&lt;br /&gt; 
utforma villkorliga domar för alkoholproblematiker med ringa rehabiliteringschanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sina riktlinjer för kontraktsvården, som är synpunktsrika men föga fast&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1986/87&lt;br /&gt; 
Jul 16— 122&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Jul 16—122&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;normerande, betonar justitieministern med emfas att sådan verksamhet&lt;br /&gt; 
jämväl skall ifrågakomma vid brott, där straffbuden enligt allmänt vedertaget&lt;br /&gt;
betraktelsesätt talar för frihetsberövande åtgärder. Han nämner därvid&lt;br /&gt; 
som exempel misshandelsbrott och rattfylleri. Givetvis ankommer det på&lt;br /&gt; 
domstolarna att i dylika fall särskilt väga in vad ett misslyckande med den&lt;br /&gt; 
villkorliga domen för en ökänd slagskämpe kan betyda för hans vederdeloman&lt;br /&gt;
eller vad misslyckandet för en alkoholist, som är hustruplågare, betyder&lt;br /&gt;
för de närstående, resp. vad en frivårdad rattfyllerist kan påverka andra&lt;br /&gt; 
trafikanters liv och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kontraktsvården med villkorliga domar speciellt för rattfylleridömda&lt;br /&gt;
kan förslagets genomförande ifrågasättas med hänsyn till dess&lt;br /&gt; 
omfattning och betydelse från vårdsynpunkt. Man kan naturligtvis säga sig&lt;br /&gt; 
att bland de ca 5 000 rattfylleridömda skulle finnas ett rikt fält för sådan&lt;br /&gt; 
verksamhet. Det stora flertalet av dessa har emellertid dömts till månadskorta&lt;br /&gt;
straff, och de kan därför svårligen förväntas intresserade av att binda&lt;br /&gt; 
upp sig för vård och behandling under mycket längre tider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De korta och föga ingående behandlingsplanerna kan under sådana förhållanden&lt;br /&gt;
väntas få begränsad vårdeffekt eller leda till ett missbruk av&lt;br /&gt; 
kontraktsvården, som undergräver den för den allmänna laglydnaden viktiga&lt;br /&gt;
principen om återhållsamhet med villkorlig dom på rattfylleriområdet.&lt;br /&gt; 
Rattfyllerister, som känner fängelsehotet starkt besvärande, satsar självfallet&lt;br /&gt;
gärna på att slippa skammen genom att gå in för kontraktsvård, som inte&lt;br /&gt; 
är så ingående och besvärande. Kanske kan den få åtnjutas hos läkarbekanta.&lt;br /&gt;
Utöver det kontrakterade löftet om abstinens under månaden skulle&lt;br /&gt; 
måhända då inte utkrävas de eljest för alkoholmottagningar rekommenderade&lt;br /&gt;
besöken varje eller varannan dag för kontroll, medicinering eller psykoterapi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller alltså att se upp med att kontraktsvården inte urholkar den&lt;br /&gt; 
generalpreventiva principen vid rattfylleriets bekämpande, en princip som&lt;br /&gt; 
riksdagen flerfaldiga gånger bestämt ställt sig bakom och som varit och&lt;br /&gt; 
fortfarande är ryggraden i den internationellt sett framgångsrika svenska&lt;br /&gt; 
trafiknykterhetslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riktlinjerna för kontraktsvården till ledning för domstolar, frivårdsmyndigheter&lt;br /&gt;
och åklagare m. fl. har justitieministern framlagt en hel del&lt;br /&gt; 
synpunkter gällande särskilt rattfylleriområdet och de avgränsningar, som&lt;br /&gt; 
skulle gälla för verksamheten. Det är av vikt att närmare diskutera några&lt;br /&gt; 
punkter därvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieministern tar sin utgångspunkt i den praxis, som numera utvecklats&lt;br /&gt;
av HD vid tolkning av trafikbrottslagens rattfylleristadgande och riksdagens&lt;br /&gt;
deklarationer om återhållsamhet med villkorliga domar på detta&lt;br /&gt; 
område och förklarar att hans synpunkter till mycket stor del sammanfaller&lt;br /&gt; 
med denna praxis och han sammanfattar den på följande sätt (s. 59): För&lt;br /&gt; 
alkoholproblematiker har man ansett sig kunna frångå normalpåföljden&lt;br /&gt; 
fängelse, då det föreligger 1) klart vårdbehov och 2) den tilltalade påbörjat&lt;br /&gt; 
försök med rehabiliterande åtgärder och 3) denna rehabilitering skulle försvåras,&lt;br /&gt;
om den dömde berövades friheten. Att rattfylleribrottet och dess&lt;br /&gt; 
upptäckande väckt intresse för rehabiliteringen har inte i sig ansetts vara&lt;br /&gt; 
något hinder mot att frångå fängelsepåföljden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jul 16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kravet på 1) klart vårdbehov har i riktlinjerna angetts innefatta ”allvarliga&lt;br /&gt;
alkoholproblem med uttalat vårdbehov och motivationsihsikt”. I specialmotiveringen&lt;br /&gt;
talas om påtagliga alkoholproblem, som utvecklats till&lt;br /&gt; 
någon form av beroende, vilket får anses vara ett rimligt förtydligande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om klart vårdbehov sägs sällan erbjuda några svårigheter, när&lt;br /&gt; 
den tilltalade själv förklarar sig villig genomgå behandling genom sjukvårdens&lt;br /&gt;
eller socialvårdens försorg, eftersom man i dessa fall inte har anledning&lt;br /&gt;
befara simulationsförsök e. d. Härtill fogas dock den märkliga reflexionen&lt;br /&gt;
(s. 60) att ”redan den omständigheten att en person kunnat framföra&lt;br /&gt; 
motorfordon med den höga alkoholkoncentration, som enligt promilleregeln&lt;br /&gt;
krävs för rattfylleriansvar, anses utgöra en mycket stark indikation på&lt;br /&gt; 
allvarliga alkoholproblem”. — Taget efter orden skulle väl detta betyda att&lt;br /&gt; 
praktiskt taget alla rattfyllerifall kunde vara kvalificerade för kontraktsvård,&lt;br /&gt;
vilket ju aldrig har varit meningen! Med sådana uttalanden riskerar&lt;br /&gt; 
man att domstolsprocessen i rattfyllerimålen översvämmas av förslag om&lt;br /&gt; 
kontraktsvård. Det kan lätt bli en advokaternas kapplöpning om att beskriva&lt;br /&gt;
klientens alla tänkbara alkoholproblem men ändå goda vilja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av de under 2) och 3) angivna förutsättningarna för villkorlig&lt;br /&gt; 
dom enligt HD:s praxis, nämligen att en påbörjad rehabilitering skulle&lt;br /&gt; 
hindras, om frivård ej medges, får i riktlinjerna en mera uppmjukad utläggning&lt;br /&gt;
(s. 60). Justitieministern finner att en sådan hypotetisk prövning också&lt;br /&gt; 
i fortsättningen måste göras, men det är här fråga om vanskliga bedömningar,&lt;br /&gt;
som inte kan pressas alltför hårt. ”Den praktiska situationen torde dock&lt;br /&gt; 
inte sällan vara att den pågående lagföringen och önskemålet att slippa&lt;br /&gt; 
fängelsestraff utgör själva incitamentet för den tilltalade att vilja underkasta&lt;br /&gt;
sig ett behandlingsprogram. Ådöms fängelse, bortfaller motivationen till&lt;br /&gt; 
denna del. Såtillvida kan det finnas anledning befara att ett fängelsestraff&lt;br /&gt; 
kan få negativa effekter i behandlingshänseende.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är onekligen en viss glidning från HD. Härtill läggs dock det viktiga&lt;br /&gt; 
påpekandet att domstolen inte desto mindre alltid måste söka bilda sig en&lt;br /&gt; 
uppfattning av om förklaringen från den tilltalades sida att han ämnar&lt;br /&gt; 
undergå behandling och om det för honom uppgjorda programmet är realistiskt&lt;br /&gt;
och kan leda till positivt resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieministern hyser för sin del inte några farhågor för generalpreventionens&lt;br /&gt;
undergrävande genom kontraktsvårdens införande vid rattfylleri&lt;br /&gt; 
utan avger följande lugnandeförsäkran om reformens verkningar : Även om&lt;br /&gt; 
förslaget kan väntas ”i någon utsträckning” öka utrymmet för att tillämpa&lt;br /&gt; 
kriminalvård i frihet, heter det, kommer detta dock ”knappast att ge några&lt;br /&gt; 
märkbara spår i statistiken". Fängelse kommer fortfarande att bli påföljden&lt;br /&gt; 
i det helt övervägande antalet fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna försäkran riktas till alla dem, som räknar med den allmänpreventiva&lt;br /&gt;
effekten av promillestraffet såsom grundvalen för trafiknykterhetens&lt;br /&gt; 
upprätthållande i vårt land. Förgäves söker man i propositionen några fasta&lt;br /&gt; 
hållpunkter för justitieministerns bedömning av förslagets starkt begränsade&lt;br /&gt;
verkningar. Sedan man följt divergerande uttalanden i riktlinjerna och&lt;br /&gt; 
sett den tillämpade tolkningen i HD:s praxis, är det nog svårt att känna sig&lt;br /&gt; 
lugnad av justitieministern. Det förefaller knappast troligt, att de ivriga&lt;br /&gt; 
rekommendationerna till domstolar, åklagare och frivårdsorgan tillsam&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jul 16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Jul 16—122&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;mans med alkoholisternas naturliga benägenhet att den vägen satsa på kontraktsvård&lt;br /&gt;
inte skulle sätta ”märkbara spår i statistiken”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den inställningen bidrar inte minst den uppenbara brist på respekt&lt;br /&gt; 
för generalpreventionens betydelse, som uppenbarades i proposition 1984/&lt;br /&gt; 
85:21. Som bekant återkallades denna inför de otvetydiga tecknen på att&lt;br /&gt; 
riksdagsmajoriteten alltfort bestämt ställde sig bakom generalpreventionens&lt;br /&gt;
krav på detta område. Intressant är att det genom olika opinionsmätningar&lt;br /&gt;
då också konstaterades att även folkmajoriteten intog samma ståndpunkt,&lt;br /&gt;
vilket kan vara av betydelse även vid denna frågas avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att det av propositionen att döma vill synas, som om de&lt;br /&gt; 
praktiska möjligheterna att på vårdområdet realisera vård- och behandlingsplaner&lt;br /&gt;
i den omfattning, som må krävas för rattfylleriets del, inte är&lt;br /&gt; 
tillräckligt belysta. Det är anmärkningsvärt att det system för vårdinstitutioner,&lt;br /&gt;
som redovisas i propositionen, hänför sig till tiden före socialtjänstereformen.&lt;br /&gt;
I huvudsak belyses här alltså läget före upphävandet av nykterhetsvårdslagen&lt;br /&gt;
och avskaffandet av de kommunala nykterhetsnämnderna samt&lt;br /&gt; 
avvecklingen i samband därmed av de stora statliga alkoholistanstalterna&lt;br /&gt; 
m. fl. vårdinstitutioner. Dagens läge på vårdinstitutionsområdet präglasju&lt;br /&gt; 
för övrigt av en flerstädes våldsam brist på vårdplatser med utrymme för&lt;br /&gt; 
liknande vård, och ännu mer pressande kan situationen bli genom de krav&lt;br /&gt; 
som kampen mot AIDS ställer. I vart fall kan det inte vara rimligt att riksdagen&lt;br /&gt;
beslutar om den vittsyftande kontraktsvården inom rattfylleriområdet,&lt;br /&gt; 
innan genom överläggningar med representanter för huvudmännen, främst&lt;br /&gt; 
landstingen och kommunerna, klarlagts i vad mån resurser finns tillgängliga&lt;br /&gt;
eller eventuellt genom statens ansvar utbyggnad av vårdinstitutioner&lt;br /&gt; 
må erfordras. Det synes oss inte uteslutet att tillgången till dylika statliga&lt;br /&gt; 
institutioner framdeles kan öppna möjlighet till en med straffverkställigheten&lt;br /&gt;
hopkopplad effektivare vård av rattfyllerister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anse oss därför i nuvarande läge böra avstyrka förslaget om införande&lt;br /&gt; 
av kontraktsvård inom rattfylleriområdet och hemställer att riksdagen, därest&lt;br /&gt;
kontraktsvårdsförslaget i övrigt godtas, beslutar att verksamheten med&lt;br /&gt; 
kontraktsvård tills vidare icke skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;att riksdagen beslutar att från kontraktsvård undanta rattfyllerister&lt;br /&gt;
därest riksdagen beslutar införa den i proposition 1986/87:106&lt;br /&gt; 
föreslagna verksamheten med kontraktsvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 3 april 1987&lt;br /&gt; 
Karin Israelsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Eriksson (fp) Göte Jonsson fm)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Martin Olsson (c) Elver Jonsson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Karlsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jul 16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karin Israelsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl Erik Eriksson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Martin Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Elver Jonsson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Marianne Karlsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02ju116</dok_id>
<subtitel>Karin Israelsson m. fl. (c, m, fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_ju_116.pdf</filnamn>
<filstorlek>208104</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i brottsbalken m. m. (s. k. kontraktsvård  m. m.) (prop. 1986/87:106)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0A23BC41-46B6-4727-8FE3-15DDED49BBD6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>