<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105777</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub93</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub93</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub93 Arne Gadd m. fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>93</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-04-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:24:55</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Fortsatt decentralisering inom högskolan  (prop. 1986/87:127)</titel>
 <subtitel>Arne Gadd m. fl. (s)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub93/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub93</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub93</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Ub93&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Arne Gadd m. fl. (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt decentralisering inom högskolan&lt;br /&gt; 
(prop. 1986/87:127)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet 1975 om högskolans reformering syftade till djupgående&lt;br /&gt; 
förändringar av det eftergymnasiala utbildningssystemet. Högskolans verksamhet&lt;br /&gt;
integrerades med viktiga mål för samhällets uppgifter i stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förverkliga detta syfte reformerades verksamheten i flera grundläggande&lt;br /&gt;
avseenden, främst då beträffande målangivelser, studieorganisation,&lt;br /&gt;
behörighetsregler, lokalisering och dimensionering samt institutionell&lt;br /&gt;
organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till att U 68-utredningen exempelvis valde att ge allmänföreträdarna&lt;br /&gt;
majoritet i styrelserna för högskoleenheterna uttrycktes pregnant&lt;br /&gt; 
av föredragande statsrådet i proposition 1975:9 (s. 405):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Debatten kring formerna för den högre utbildningens planering och ledning&lt;br /&gt; 
erbjuder intressanta exempel på tolkningar av demokratibegreppets innebörd.&lt;br /&gt;
För mig är det angeläget att slå fast att den högre utbildningen liksom&lt;br /&gt;
andra grenar av den offentliga verksamheten skall tjäna alla medborgare.&lt;br /&gt;
Den måste därför stå under inseende och inflytande av de valda,&lt;br /&gt; 
politiskt ansvariga samhällsorganen. Den högre utbildningen kan aldrig få&lt;br /&gt; 
vara en angelägenhet uteslutande eller ens i första hand för dem som är&lt;br /&gt; 
verksamma i den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolans mål och de nödvändiga administrativa och organisatoriska åtgärder&lt;br /&gt;
som följer av dessa, grunder för behörighetsregler som tar hänsyn&lt;br /&gt; 
till kraven på en breddad social rekrytering, enheternas och undervisningens&lt;br /&gt;
inriktning och lokalisering är politiska frågeställningar, vars lösning&lt;br /&gt;
regering och riksdag ansvarar för i enlighet med vedertagna demokratiska&lt;br /&gt;
principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På så gott som samtliga dessa punkter möttes de socialdemokratiska förslagen&lt;br /&gt;
redan 1975 av en våldsam opposition såväl från traditionellt konservativa&lt;br /&gt;
universitetsföreträdare som från grupperingar inom den yttersta&lt;br /&gt; 
vänstern, den gången med utgångspunkter i de tankar och de lärosatser&lt;br /&gt; 
som låg bakom studentoroligheterna 1968.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma ur det dödläge som hela frågan om högskolans roll i samhället&lt;br /&gt;
hamnat i träffade socialdemokraterna och centerpartisterna i U 68beredningen&lt;br /&gt;
en kompromiss. Kompromissen innebar att verksamhetens företrädare&lt;br /&gt;
fick en kraftig majoritet i enheternas styrelser. Representanterna&lt;br /&gt; 
för allmänintresset fick i dessa enhetsstyrelser närmast en observatörsfunktion&lt;br /&gt;
genom sin minoritetsposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mer långsiktiga utbildningsplaneringen som statsmakterna ville få&lt;br /&gt; 
till stånd, och som kunde decentraliseras, förlädes till sex regionstyrelser&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;med allmänrepresentanterna i majoritet. Dessa regionstyrelser fick dis- Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;ponera det s. k. LIE- anslaget, dvs. anslaget till lokala och individuella lin- Ub93&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;jer och enstaka kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;LIE-anslaget blev regionstyrelsernas medel att styra verksamheten inom&lt;br /&gt; 
högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi hävdar att konstruktionen med enhetsstyrelserna, regionstyrelserna&lt;br /&gt; 
och LIE-anslaget fungerat väl och efter hand haft allt större framgång när&lt;br /&gt; 
det gällt att påverka utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De erfarenheter vi har från regionstyrelsers och enhetsstyrelsers arbete&lt;br /&gt; 
ger inga skäl till att avskaffa regionstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I den mån en administrativ effektivisering anses behövlig inom högskolesektorn&lt;br /&gt;
skulle väsentligen större vinster uppnås om intresset direkt&lt;br /&gt; 
riktades mot universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och mot administrationen&lt;br /&gt;
vid våra stora universitet. Redan i titeln på proposition&lt;br /&gt; 
1986/87:127 anger regeringen sin ambition att fortsätta decentralisera besluten&lt;br /&gt;
i högskolan. Detta skall ske genom att regionstyrelserna avskaffas,&lt;br /&gt; 
genom att de olika enheterna får styrelser med en majoritet av allmänföreträdare&lt;br /&gt;
och genom att LIE-anslagen ges direkt till enheterna i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringens strävan att decentralisera besluten inom högskolan anser vi att&lt;br /&gt; 
riksdagen bör ge sitt fulla stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Propositionen har inte föregåtts av något egentligt utredningsarbete. Den&lt;br /&gt; 
kan därför heller inte stödja sina förslag och sina resonemang på argument&lt;br /&gt; 
som öppet dokumenteras utifrån reaktioner som kommit fram under en traditionell&lt;br /&gt;
remissomgång. Detta är att beklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förslaget i propositionen rör faktiskt enbart organisatoriska frågor och&lt;br /&gt; 
frågeställningar. I propositionen berörs inte alls utbildningens och forskningens&lt;br /&gt;
mål och inte heller dess roll i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi gör därmed den tolkningen av regeringens proposition 1986/87:127 att&lt;br /&gt; 
syftet inte är att ändra den högre utbildningens målsättningar såsom de&lt;br /&gt; 
uttrycks i gällande lagar och författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enhetsstyrelserna föreslås efter det att regionstyrelserna avskaffas den 30&lt;br /&gt; 
juni 1988 bestå av elva ledamöter. Fem av dessa skall hämtas bland dem&lt;br /&gt; 
som är verksamma inom enheten i fråga, sex skall utses för att företräda&lt;br /&gt; 
allmänintresset. I och för sig är en förändring av enhetsstyrelsernas sammansättning&lt;br /&gt;
nödvändig om regionstyrelserna avskaffas. I ett sådant läge&lt;br /&gt; 
kommer styrelserna att på ett helt annat sätt än för närvarande överta&lt;br /&gt; 
högskolans ansvar i frågor som är av politisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi citerar än en gång proposition 1975:9: ”Den högre utbildningen kan&lt;br /&gt; 
aldrig få vara en angelägenhet uteslutande eller ens i första hand för dem&lt;br /&gt; 
som är verksamma i den.”&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Som rekryteringen till högre studier alltid varit, och tyvärr tycks fortsätta&lt;br /&gt;
vara, kommer flertalet enhetsstyrelser i fortsättningen genom verksamhetsföreträdarna&lt;br /&gt;
att domineras av traditionellt konservativa politiska&lt;br /&gt; 
synsätt i frågor som jämställdhet, arbetsrätt, högskoleutbildningen som&lt;br /&gt; 
stöd för en aktiv regionalpolitik och en framtidsinriktad näringspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta har vi till fullo lärt oss under vår verksamhet i några universitets&lt;br /&gt; 
styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Oavsett vilka åsiktsuppsättningar som dominerar inom en verksamhet Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det för oss stötande att någon utifrån sin yrkesposition skulle ges rätt att Ub93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fatta politiska beslut utan att ha kompetensen att fatta sådana beslut. Den&lt;br /&gt; 
kompetensen ges i en demokrati av medborgarna i allmänna val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hävdar att de uppgifter som regeringen vill lägga på enhetsstyrelserna&lt;br /&gt;
efter det att regionstyrelsema avskaffats tvingar enhetsstyrelserna i fortsättningen&lt;br /&gt;
att göra rent politiska bedömningar och att ta eller att avstå från&lt;br /&gt; 
att ta initiativ av politisk natur. Som exempel vill vi nämna tillskapandet av&lt;br /&gt; 
Bergslagens tekniska högskola som styrelsen för Uppsala högskoleregion&lt;br /&gt; 
svarat för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgående från det som vi framhållit anser vi att om regionstyrelsema avskaffas&lt;br /&gt;
och dess uppgifter läggs vid enhetsstyrelserna bör regeringen utse&lt;br /&gt; 
samtliga ledamöter i dessa nya enhetsstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skulle inte hindra regeringen ifrån att utse personer verksamma vid&lt;br /&gt; 
enheten som ledamöter av styrelsen om regeringen anser det lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt skulle sådana val komma att bli mycket vanliga såväl vad beträffar&lt;br /&gt;
forskare som lärare, studerande och teknisk-administrativ personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma princip bör gälla styrelsens ordförande. I de fall exempelvis rektor&lt;br /&gt;
vid enheten anses lämplig som styrelsens ordförande skall självfallet&lt;br /&gt; 
rektor kunna utses till styrelsens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelse sammansatt enligt vårt förslag har sitt mandat från regeringen.&lt;br /&gt;
Allmänna val till riksdagen avgör då ytterst enhetsstyrelsernas sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan styrelse tillsatt av regeringen vore kompetent att fatta politiska&lt;br /&gt; 
beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nog så viktig som styrelsens sammansättning är styrelsens befogenheter.&lt;br /&gt;
Vi anser att de befogenheter som i dag åvilar regionstyrelse och enhetsstyrelse&lt;br /&gt;
vad beträffar forskning, utveckling, utbildning och tjänstetillsättningar&lt;br /&gt;
skall - om regionstyrelsema avskaffas - överföras till de nya enhetsstyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de nya enhetsstyrelserna inte ges dessa befogenheter frångås, som vi&lt;br /&gt; 
vill uppfatta förslaget, det viktigaste syftet med regeringens proposition,&lt;br /&gt; 
nämligen att decentralisera beslutsfattandet inom högskolesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett sådant fall måste alla viktigare beslut, även i de fall då besluten enbart&lt;br /&gt;
är av regionalt intresse, fattas antingen inom UHÄ eller i utbildningsdepartementet.&lt;br /&gt;
Det vore inte en decentralisering av besluten utan en centralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid tillbaka används våra universitet och högskolor för olika&lt;br /&gt; 
slag av uppdragsverksamhet initierad såväl av offentliga myndigheter som&lt;br /&gt; 
av enskilda eller företag inom och utom landet. Det kan gälla olika aktiviteter&lt;br /&gt;
inom högskolan alltifrån enklare konsultuppdrag över uppdragsutbildning&lt;br /&gt;
ända till ren grundforskning. Denna verksamhet är om den ges rätta&lt;br /&gt; 
proportioner önskvärd och bör fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett antal år sedan uppmärksammades vissa oacceptabla företeelser&lt;br /&gt; 
vid vissa av våra universitet. Det vi tänker på är dels den forskningsverksamhet&lt;br /&gt;
som ägde rum i samarbete med främmande makt, en verksam&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;het som var helt oförenlig med svensk neutralitetspolitik, dels ett antal fall Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där några universitetsinstitutioner utfört laboratorieprov för olika lands- Ub93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tings räkning till priser som låg högt över de kostnader provtagningen hade&lt;br /&gt; 
rätt att få täckta och i en omfattning som tidsmässigt var oförenlig med övriga&lt;br /&gt;
uppgifter som åvilar en forskande och undervisande högskoleinstitution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa fall illustrerar hur viktigt det är att statsmakterna har tillgång till&lt;br /&gt; 
en fulltäckande redovisning av alla resurser som står till vårt högskolesystems&lt;br /&gt;
förfogande. Hade en sådan redovisning förelegat vid de ovan nämnda&lt;br /&gt; 
fallen skulle den otillbörliga verksamheten kunnat upptäckas också av högskolans&lt;br /&gt;
egna, långt innan förhållandena offentliggjordes och vållade en så&lt;br /&gt; 
pinsam uppmärksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att statsmakterna bör ha full insyn i högskolans samlade resurser,&lt;br /&gt;
alltså anslag direkt till högskoleenheterna, statliga medel som ställs till&lt;br /&gt; 
förfogande via andra statliga anslag, medel från all slags uppdragsverksamhet&lt;br /&gt;
och dispositionsrätten till fonder och donationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciellt för att göra rätta avvägningar mellan de olika enheterna måste&lt;br /&gt; 
riksdagen äga kännedom om alla resurser som står till högskoleenheternas&lt;br /&gt; 
förfogande. Det är värt att notera att regeringen arbetar på en modernisering&lt;br /&gt;
av den ekonomiska redovisningen för högskolesektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån arbetet med detta leder till - vilket är det sannolika - att regeringen&lt;br /&gt;
anser ytterligare organisatoriska åtgärder vara påkallade bör sådana&lt;br /&gt; 
förslag kunna föreläggas riksdagen inom kort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vi närmast tänker på är dels möjligheterna att garantera en rationell&lt;br /&gt;
medelsfördelning mellan högskoleenheterna under hänsynstagande till&lt;br /&gt; 
att enheterna har mycket olika förutsättningar att förfoga över andra resurser&lt;br /&gt;
än dem som tilldelas över statsbudgeten, dels att genomströmningen vid&lt;br /&gt; 
olika utbildningar och vid olika högskoleenheter kan variera så starkt att&lt;br /&gt; 
speciella insatser måste göras för att undvika icke önskade sociala effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet förutsätts utarbeta erforderlig lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;1. att riksdagen beslutar ge de nya enhetsstyrelserna de uppgifter,&lt;br /&gt; 
resurser och befogenheter som för närvarande sammantaget åvilar&lt;br /&gt; 
regionstyrelserna och de befintliga enhetsstyrelserna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att de nya enhetsstyrelserna bör bestå av&lt;br /&gt; 
elva ledamöter som samtliga utses av regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;i motionen anförts om att regeringen på lämpligt sätt vid sina an- Ub93&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;slagsframställningar fortsättningsvis dels ger riksdagen en redovisning&lt;br /&gt;
av samtliga medel som står till högskoleenheternas förfogande,&lt;br /&gt; 
dels för riksdagen redovisar effektiviteten i högskolesystemets undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 april 1987&lt;br /&gt; 
Arne Gadd (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Andersson (s) Gustaf Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Pettersson (s) Ingemar Konradsson (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Hestvik (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Arne Gadd</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Andersson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gustaf Persson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lennart Pettersson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingemar Konradsson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Inger Hestvik</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text> </text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:42:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:42:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:42:39</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub93</dok_id>
<subtitel>Arne Gadd m. fl. (s)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_93.pdf</filnamn>
<filstorlek>141793</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Fortsatt decentralisering inom högskolan  (prop. 1986/87:127)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C36DC7E0-54EC-4C92-A476-3CE9D0FAFB1C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>