<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105744</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub81</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub81</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub81 Pär Granstedt m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>81</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:24:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Pär Granstedt m. fl. (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub81/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub81</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub81</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Ub81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pär Granstedt m. fl. (c)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I en partimotion från centerpartiet presenteras centerns principiella syn på&lt;br /&gt; 
forskningsfrågor under nästkommande treårsperiod med anledning av regeringens&lt;br /&gt;
forskningsproposition. I den här motionen tar vi upp ett antal&lt;br /&gt; 
enskilda frågor som aktualiseras av denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa professurer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av högskolereformens mål var att all grundläggande högskoleutbildning&lt;br /&gt;
skulle vara forskningsanknuten. Det är angeläget, som också påpekas i&lt;br /&gt; 
propositionen, att resurser för forskningsanknytning ges till utbildningar&lt;br /&gt; 
som saknar sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Dramatiska institutet bedrivs en utbildning av flera yrkeskategorier&lt;br /&gt; 
för film, TV och teater. Utöver den grundläggande utbildningen bedriver&lt;br /&gt; 
institutet fort- och vidareutbildning, utlokaliserad till olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet planerar fr. o. m. den 1 juli 1988 en påbyggnadsutbildning för&lt;br /&gt; 
regissörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett forskningsprojekt planeras också om jämförelse mellan scenteater&lt;br /&gt; 
och TV-drama, lokaliserat till Norrbottensteatern och SVT-Luleå. Mot den&lt;br /&gt; 
bakgrunden är det angeläget att en professur i reg/inrättas fr. o. m. den 1 juli&lt;br /&gt; 
1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaktslåendet om folkrätten är en grundläggande fråga inom Sveriges&lt;br /&gt; 
utrikespolitik. Arbetet på att vidareutveckla kompetensen på folkrättsområdet&lt;br /&gt;
är därför betydelsefullt. Inrättandet av en ny professur ifolkrätt skulle&lt;br /&gt; 
kunna vara ett verksamt sätt att stimulera denna utveckling. Regeringen bör&lt;br /&gt; 
därför ge UHÄ i uppdrag att utreda förutsättningarna för och behovet av en&lt;br /&gt; 
ny professur i folkrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid upprepade tillfällen slagit fast vikten av att minska&lt;br /&gt; 
användningen av plågsamma djurförsök. En viktig förutsättning för att&lt;br /&gt; 
djurförsöken skall kunna avvecklas är utvecklingen av alternativa testmetoder.&lt;br /&gt;
Därför är det betydelsefullt att på olika sätt stimulera forskningen kring&lt;br /&gt; 
sådana alternativa metoder. I en annan centermotion föreslås att djurförsöksnämnden&lt;br /&gt;
får ökade resurser för att stödja sådan forskning. Därutöver&lt;br /&gt; 
bör en professur inrättas i celltoxikologi med inriktning på utveckling av&lt;br /&gt; 
metoder som är alternativ till djurförsök. Målet bör vara att en sådan professur&lt;br /&gt;
skall kunna inrättas fr. o. m. budgetåret 1988/89. Riksdagen bör därför&lt;br /&gt;
hemställa att regeringen återkommer med ett förslag om detta.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Temaorienterad forskning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi ser det sorn mycket värdefullt att tema Barn nu kommer att inrättas vid&lt;br /&gt; 
Linköpings universitet. Den tvärvetenskapliga barnforskning som på det&lt;br /&gt; 
sättet möjliggörs kommer förhoppningsvis att leda till viktiga kunskapstillskott.&lt;br /&gt;
Tyvärr har dock inte förslaget om inrättandet av detta nya tema åtföljts&lt;br /&gt;
av erforderliga resurstillskott. De resursförstärkningar som föreslås&lt;br /&gt; 
till Linköpings universitet kommer i huvudsak att åtgå för att klara ökade&lt;br /&gt; 
kostnader i den redan befintliga verksamheten. Under uppbyggnadsåret&lt;br /&gt; 
1987— 1988 kan det vara möjligt att klara verksamheten inom det nya temat&lt;br /&gt; 
inom befintliga resurser. Därefter, i samband med inrättandet av de två nya&lt;br /&gt; 
professurerna den 1 juli 1988, krävs en resursförstärkning på ytterligare I&lt;br /&gt; 
milj. kr. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Handikappforskning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Handikappforskningen är ett viktigt område där mycket återstår att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utveckling av metoder både på det tekniska och det sociala området som&lt;br /&gt; 
underlättar för handikappade att föra ett normalt liv är av allra största&lt;br /&gt; 
betydelse ur såväl mänsklig synvinkel som ur samhällsekonomisk. Regeringen&lt;br /&gt;
föreslår att forskningsrådsnämnden skall få sammanlagt 5 milj. kr.&lt;br /&gt; 
att fördela till handikappforskning. Hälften av detta belopp förväntas komma&lt;br /&gt;
från olika sektorsorgan såsom humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br /&gt; 
forskningsrådet, medicinska forskningsrådet, delegationen för social forskning,&lt;br /&gt;
styrelsen för teknisk utveckling, statens råd för byggnadsforskning&lt;br /&gt; 
och transportforskningsberedningen. Vi anser det vara en principiellt tvivelaktig&lt;br /&gt;
ordning att sektorsorgan åläggs att lämna forskningsanslag till ett&lt;br /&gt; 
statligt anslagsbeviljande organ som forskningsrådsnämnden. De berörda&lt;br /&gt; 
sektorsorganen bör, i avvaktan på en mera genomgripande reform av det&lt;br /&gt; 
statliga systemet för forskningsfinansiering, ha ett oförändrat ansvar att&lt;br /&gt; 
stödja handikappforskning inom sina resp. sektorer. Forskningsrådsnämndens&lt;br /&gt;
anslag för handikappforskning bör komma direkt från statsbudgeten.&lt;br /&gt; 
Forskningsrådsnämndens anslag bör därför räknas upp med 2,5 milj. kr. i&lt;br /&gt; 
förhållande till regeringens förslag till 51 699 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Idrottshögskola&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den omorganisation som innebar att utbildningsdelen vid gymnastik- och&lt;br /&gt; 
idrottshögskolan i Stockholm fördes till lärarhögskolan i Stockholm medan&lt;br /&gt; 
forskningsresurserna fördes till Karolinska institutet, har visat sig mindre&lt;br /&gt; 
lycklig för forskning och utbildning på idrottsområdet. Forskningen på&lt;br /&gt; 
idrottsområdet har reducerats kraftigt på grund av att forskningsresurserna&lt;br /&gt; 
har använts för andra ändamål. Utbildningen har koncentrerats till skolidrottens&lt;br /&gt;
problem. Det forsknings- och utbildningsbehov som mer anknyter&lt;br /&gt;
till elitidrottens och idrottsrörelsens verksamhet har hamnat helt utanför.&lt;br /&gt;
Tiden är nu mogen för att ta upp frågan om en ny idrottshögskola i&lt;br /&gt; 
Sverige. Idrottsrörelsen har också i ett uttalande vid 1986 års riksidrottsmöte&lt;br /&gt;
givit uttryck för samma behov då det beslöts att uppdra åt riksidrottsstyrelsen&lt;br /&gt;
att på lämpligt sätt aktualisera frågan om inrättande av en idrottshög- 13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ub81&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;skola. Regeringen bör uppdra åt UHÄ att utreda denna fråga. Utredningen Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör också överväga lokaliseringsfrågan. En naturlig lokaliseringsort kan Ub81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara högskolan i Falun/Borlänge. Detta bör riksdagen som sin mening ge&lt;br /&gt; 
regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalhistoriskt institut i Härnösand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstinget i Västernorrland, Härnösands kommun, högskolan i Sundsvall/Härnösand&lt;br /&gt;
och länsstyrelsen i Västernorrlands län har i en skrivelse&lt;br /&gt; 
till regeringen föreslagit att ett lokalhistoriskt institut inrättas i Härnösand&lt;br /&gt; 
efter förebild från våra nordiska grannländer. Genom utbildning och metodinriktad&lt;br /&gt;
forskning kan ett sådant institut höja kvalitetsnivån på den&lt;br /&gt; 
breda amatörforskningen och göra dess produkter till viktiga arbetsredskap&lt;br /&gt; 
för flera ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap. Förslagsställaren&lt;br /&gt; 
har i sin skrivelse till regeringen pekat på flera lokaliseringsfördelar för&lt;br /&gt; 
Härnösand. Den statliga finansieringsandelen uppskattas till ca 300 000 kr.&lt;br /&gt; 
per år främst för att täcka kostnaderna för en vetenskapligt inriktad föreståndartjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhetsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den satsning som görs på jämställdhetsforskning i propositionen måste&lt;br /&gt; 
välkomnas. Dock vore det angeläget med ytterligare insatser för att främja&lt;br /&gt; 
forskningen kring de faktorer som missgynnar kvinnan i arbetslivet och&lt;br /&gt; 
begränsar hennes karriärmöjligheter. Det finns därför anledning att överväga&lt;br /&gt;
frågan om en arbetsvetenskaplig professur med inriktning på arbetsvärdering&lt;br /&gt;
och attityder på arbetsmarknaden som påverkar främst kvinnornas&lt;br /&gt;
karriärmöjligheter. I forskningsuppgiften skulle också kunna ingå frågor&lt;br /&gt;
som gäller attityder m. m. som påverkar invandrares möjligheter på&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden. En sådan professur skulle kunna finansieras med medel&lt;br /&gt; 
ur arbetsmiljöfonden. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår en betydande satsning på informationsteknologisk&lt;br /&gt; 
forskning. Detta är värdefullt med hänsyn till den betydelse informationsteknologin&lt;br /&gt;
har och kommer att få för hela samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem är dock den ojämna regionala fördelningen av den informationsteknologiska&lt;br /&gt;
forskningen. I propositionen påpekas att 95 % av forskningsresurserna&lt;br /&gt;
finns i de södra delarna av landet. Regeringens förslag&lt;br /&gt; 
kommer dock inte att på något mer påtagligt sätt ändra på denna ojämnhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92 % av anslagen föreslås gå till myndigheter i de södra delarna av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den informationsteknologiska satsningen kan förväntas få en avsevärd&lt;br /&gt; 
betydelse för näringslivsutvecklingen. Det gör det särskilt angeläget att inte&lt;br /&gt; 
Norrland missgynnas. Vi föreslår därför att anslaget till universitetet i&lt;br /&gt; 
Umeå och tekniska högskolan i Luleå för budgetåret 1988/89 räknas upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med 1 milj. kr. vardera i förhållande till regeringens förslag. 14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vissa organisatoriska frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern tar i propositionen upp problemet med de sekretesskrav&lt;br /&gt;
som kan vara förenade med uppdragsforskning. Särskilt allvarligt är&lt;br /&gt; 
detta problem om sekretessen gäller delar av examensarbeten. Statsrådet&lt;br /&gt; 
nöjer sig dock med att kraftigt understryka att högskoleenheterna inte bör&lt;br /&gt; 
engagera sig i sådana uppdrag som innebär sekretessbeläggning av&lt;br /&gt; 
exemensarbeten av skilda slag. Enligt vår uppfattning bör det vara självklart&lt;br /&gt;
att examensarbeten i sin helhet skall vara offentliga. En regel bör&lt;br /&gt; 
därför införas i högskoleförordningen med innebörden att endast offentliga,&lt;br /&gt;
vetenskapliga arbeten får beaktas vid examensprövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som det påpekas i propositionen är det internationella utbytet av största&lt;br /&gt; 
vikt för den vetenskapliga utvecklingen. Därför måste det vara angeläget att&lt;br /&gt; 
bl. a. uppmuntra utländska doktorander att forska i Sverige. För närvarande&lt;br /&gt;
är det dock omöjligt för utländska forskarstuderande att få en doktorandtjänst&lt;br /&gt;
eftersom detta kräver arbetstillstånd. Det är viktigt att detta hinder&lt;br /&gt;
undanröjs. Detta bör ske antingen genom att kravet på arbetstillstånd&lt;br /&gt; 
för upprätthållande av doktorandtjänst undanröjs eller att arbetstillstånd&lt;br /&gt; 
mer regelmässigt ges för utländska forskare och studerande som får doktorandtjänster&lt;br /&gt;
i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datorsystemen utvecklas mycket snabbt inom högskolevärlden. Detta är&lt;br /&gt; 
naturligt och viktigt. Samtidigt är det viktigt att de informationssystem som&lt;br /&gt; 
byggs upp inom våra högskolor är utformade så att de kan kommunicera&lt;br /&gt; 
med varandra. För närvarande sker det ingen tillräcklig samordning vid&lt;br /&gt; 
upphandling och uppbyggande av datoriserade informationssystem vid&lt;br /&gt; 
våra olika högskolor. Detta är naturligtvis olyckligt. Regeringen bör uppdra&lt;br /&gt;
åt UHÄ att aktivt verka för en bättre samordning av högskolornas&lt;br /&gt; 
datoriserade informationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av vad som i motionen anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om tidigareläggning av professur vid Dramatiska&lt;br /&gt; 
institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om en ny professur i folkrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om behovet av en professur i toxikologi med inriktning&lt;br /&gt;
på testmetoder som ett alternativ till djurförsök,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om ökade anslag till Tema barn vid Linköpings&lt;br /&gt; 
universitet fr. o. m. budgetåret 1988/89,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;5. att riksdagen utöver regeringens förslag anslår 2,5 milj. kr. till&lt;br /&gt; 
handikappforskning och räknar upp anslaget D29 Forskningsrådsnämnden&lt;br /&gt;
till 51 699 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om en idrottshögskola och om dess lokalisering&lt;br /&gt; 
till Falun/Borlänge, 15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ub81&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;7. att riksdagen till lokalhistoriskt institut i Härnösand anvisar&lt;br /&gt; 
300 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförts om en arbetsvetenskaplig professur med inriktning&lt;br /&gt;
på arbetsvärdering och attityder av betydelse för framför allt&lt;br /&gt; 
kvinnors ställning på arbetsmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;9. att riksdagen hos regeringen begär en ändring i högskoleförordningen&lt;br /&gt;
med innebörd att endast offentliga, vetenskapliga arbeten&lt;br /&gt; 
får beaktas för akademiska examina,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs om ökade resurser för informationsteknologisk&lt;br /&gt; 
forskning i norra regionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för en bättre samordning&lt;br /&gt;
av utbyggnaden av datoriserade informationssystem i högskolorna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
i motionen anförs rörande utländska doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Pär Granstedt (c)&lt;br /&gt; 
Marianne Andersson (c)&lt;br /&gt; 
Karl Boo (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kerstin Göthberg (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;Larz Johansson (c)&lt;br /&gt; 
Jan Hyttring (c)&lt;br /&gt; 
Stina Gustavsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ub81&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Svenskt Tryck Stockholm 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Pär Granstedt</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Marianne Andersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Karl Boo</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Göthberg</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Larz Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Jan Hyttring</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Stina Gustavsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub81</dok_id>
<subtitel>Pär Granstedt m. fl. (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_81.pdf</filnamn>
<filstorlek>234455</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/383075C0-24B9-4ED3-B738-81E8A363DE8F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>