3105730GA02Ub771986/87Ub77motmotMotion 1986/87:Ub77 Karin Israelsson m. fl. (c)MotionMotionUbU7701987-03-11 00:00:002014-11-04 13:24:162014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1986/87:80)Karin Israelsson m. fl. (c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub77/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub77https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub77
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87:Ub77</p>
<p>Karin Israelsson m. fl. (c)<br />
Forskning (prop. 1986/87:80)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Regeringen gav i juni 1985 forskningsrådsnämnden (FRN) i uppdrag att<br />
inkomma med förslag till samordning av forskning inom handikappområdet,<br />
detta som underlag till 1987 års forskningspolitiska proposition (1986/<br />
87:80). Forskningsrådsnämnden lät en särskild utredningsgrupp utarbeta<br />
förslag, vilket under hösten överlämnades till regeringen, En utvecklad<br />
handikappforskning (rapport 86:6 — Forskningsnämnden).</p>
<p>I den forskningspolitiska propositionen 1986/87:80 tillhör handikappforskningen<br />
ej de prioriterade områdena. Det rimmar inte med de problem<br />
och den eftersatthet svensk handikappforskning i dag har och som belyses i<br />
En utvecklad handikappforskning. Regeringen tar fasta på utredningsgruppens<br />
förslag om att forskningsrådsnämnden skall få ett samordningsansvar<br />
för forskningen men ger inte de ekonomiska resurser eller andra<br />
markeringar som är nödvändiga. För den kommande treårsperioden föreslår<br />
regeringen ett nytillskott av forskningsmedel på handikappområdet<br />
motsvarande bara en sjättedel av vad FRN föreslagit.</p>
<p>Utredningsgruppen, som var helt enig, tog upp fem problem med svensk<br />
handikappforskning i dag. Det största problemet var den låga volymen<br />
forskningsresurser. Gruppen skiljer på handikappforskning och "annan<br />
handikapprelevant forskning”. Sistnämnda syftar på att handikappades<br />
problem och möjligheter skall innefattas i ordinarie forskning inom olika<br />
samhällsorgan. Därtill behövs specifik handikappforskning som belyser<br />
faktorer och händelser som gör att en funktionsnedsättning blir till ett handikapp,<br />
hur funktionsnedsättningar kan förbättras eller kompenseras genom<br />
t. ex. handikappanpassning eller liknande samt hur samhällets resurser<br />
och åtgärder inom handikappområdet utnyttjas på effektivast möjliga<br />
sätt.</p>
<p>I utredningsrapporten konstateras att samhällets ansvar och uppgifter<br />
inom handikappområdet ökat betydligt under 1970- och 1980-talen, och<br />
senaste budgetåret 1985/86 satsade enbart staten 20 miljarder på åtgärder<br />
för handikappade. Effekter av den nya socialtjänstlagen, nya hälso- och<br />
sjukvårdslagen och den från i somras gällande omsorgslagen kommer ytterligare<br />
att påverka situationen för människor med handikapp och samhällets<br />
insatser.</p>
<p>Varje år förtidspensioneras dessutom ca 50 000 personer, och vi har nu<br />
drygt 320 000 förtidspensionärer. Mot denna bakgrund måste det ses som<br />
klart otillfredsställande att statens satsning på handikappforskning 1985/<br />
86 uppgick till sammanlagt endast 9,4 milj. kr. I jämförelse med FoUresurser<br />
som satsas på andra samhällsområden är detta ett mycket begrän</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>sat stöd. Gruppens kartläggning visade också att på vissa väsentliga pro- Mot. 1986/87</p>
<p>blemområden saknas fortfarande forskning trots att problemen ständigt Ub77</p>
<p>ökar i omfattning, som delar av arbetsmarknadsfrågorna, samhällsekonomiska<br />
konsekvenser av olika åtgärder, konsekvenser vid förtidspensionering<br />
för såväl individer som samhälle, hjälpmedel för utvecklingsstörda,<br />
stödformer för flerhandikappade, möjligheter till psykologisk kompensation<br />
av funktionsbortfall, samt inte minst tvärinsatser som exempelvis de<br />
kombinerade effekterna av boende, kommunikationer och arbete.</p>
<p>För att möjliggöra en sådan här satsning bör riksdagen sätta ett långsiktigt<br />
ekonomiskt mål för handikappforskningen så att den, som ett första<br />
steg, efter en treårsperiod disponerar 25 milj. kr., räknat efter nuvarande<br />
penningvärde. Regeringen föreslår emellertid bara ett nytillskott av 2,5<br />
milj. kr., dvs. en sjättedel av de 15 miljoner gruppen föreslagit. Dessutom<br />
förordar regeringen att de nuvarande ca 12 sektorsorganen med ansvar för<br />
FoU inom handikappområdet kan anslå lika mycket, dvs. 2,5 milj. kr. tillsammans.</p>
<p>Hur denna omfördelning praktiskt skall gå tillväga framgår emellertid ej<br />
av propositionen. Forskningsrådsnämnden torde själv ha svårt att kunna<br />
infordra dessa medel från tolv olika sektorsorgan. Hur mycket skall krävas<br />
från resp. organ? Vad händer om ett organ ej vill skjuta till medel?</p>
<p>Den ringa medelstilldelningen för direkt handikappforskning var bara<br />
ett av dagens problem som utredningsgruppen tagit upp. Ett annat gäller<br />
kvalitetsproblemen som beror på att man nästan helt saknar fasta forskartjänster<br />
och klara karriärvägar utanför högskolan för forskarutbildade<br />
inom handikappområdet. Ett tredje gäller forskningens bristande kontakt<br />
med användarna och ett fjärde gäller behovet av en ökad internationell<br />
samverkan. För att komma till rätta med dessa problem krävs bl. a. att<br />
samordningsorganet får en mera markerad ställning än vad regeringen föreslagit<br />
och ökade resurser. Således föreslog utredningsgruppen att en särskild<br />
styr- och samordningsgrupp för handikappforskning borde inrättas<br />
inom forskningsrådsnämnden. Styr- och samordningsgruppen bör få en<br />
sammansättning med representanter för riksdagen, landstings- och kommunförbunden<br />
och handikapprörelsen samt forskare och några personer<br />
med kompetens och erfarenhet från arbetsmarknadsfrågor, boende och<br />
samhällsplanering.</p>
<p>Genom att regeringen inte markerar en särskild styr- och samordningsgrupp<br />
under forskningsrådsnämnden och framför allt genom det begränsade<br />
medelstillskottet kan forskningsrådsnämnden knappast under den närmaste<br />
treårsperioden komma till rätta med de problem utredningsgruppen<br />
skisserat med brist på fasta forskartjänster, uppbyggnad av bättre fältkontakter<br />
och internationell samverkan. Sistnämnda båda problem skulle styroch<br />
samordningsgruppen med det särskilda kansliet försöka möta. Med 2,5<br />
milj. kr. i nytillskott skulle nästan 40 % åtgå till kanslikostnader, vilket varken<br />
är möjligt eller lämpligt. Ett kansli om fyra personer för samordning av<br />
svensk handikappforskning måste ses som mycket måttfullt jämfört med de<br />
stora personalresurser forskningsråden i övrigt har för att stimulera och<br />
utveckla annan svensk forskning (ofta 40—60 befattningar per råd).</p>
<p>Utredningsgruppen tror att det föreslagna samordningsorganet tillsammans<br />
med resursförstärkningen skulle kunna leda till en påtaglig förbätt</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ring på sikt av de problem svensk handikappforskning i dag brottas med. Mot. 1986/87</p>
<p>Utredningsgruppen föreslog emellertid att det efter en 5-årsperiod skulle Ub77</p>
<p>ske en utvärdering av om önskvärda effekter hade nåtts. Detta tas ej upp av<br />
regeringen. Syftet var att här skulle klargöras om handikappforskningen<br />
ökat i tänkt omfattning och om klara prioriteringar med utgångspunkt,<br />
t. ex. i handikappades behov, uttalade önskemål från statsmakterna etc.<br />
slagit igenom. Har kvaliteten i forskningen ökat, har karriärmöjligheterna<br />
förbättrats, kontakterna med användarsidan förbättrats m. m. Visar utvärderingen<br />
att så ej har skett, får andra organisatoriska lösningar — kanske<br />
med ett sektorsorgan — övervägas.</p>
<p>Sammanfattningsvis är det bra att regeringen lägger fram förslag om ett<br />
samordningsorgan för handikappforskningen. Men förslaget får begränsad<br />
betydelse i och med att regeringen ej tar upp övriga problem svensk handikappforskning<br />
brottas med, såsom framkommit i den särskilda utredningsgruppens<br />
förslag. Det mest beklagliga är att handikappforskningen ej prioriteras<br />
i den forskningspolitiska propositionen med det ytterst blygsamma<br />
resurstillskottet 2,5 milj. kr. utöver dagens 9,4 milj. kr. Det betyder att för<br />
det samhällsområde, där enbart staten förra budgetåret satsade 20 miljarder<br />
kronor i olika former av åtgärder, är man beredd att satsa endast 12 milj. kr.<br />
årligen i forskningsinsatser. Detta trots att det är ett område där man vet<br />
mycket mindre än i många andra områden om effekter av olika åtgärder. Vi<br />
vet behovet, men inte hur det skall ske med en bättre samordning mellan de<br />
tre huvudmännen (landsting-kommuner-stat) och socialförsäkringen. Vi<br />
vet också de växande problemen med att vi årligen får ett nytillskott av ca<br />
50 000 förtidspensionärer samt att av riksdagen beslutad ny lagstiftning<br />
ställer nya förväntningar exempelvis inom området Omsorgen för psykiskt<br />
utvecklingsstörda.</p>
<p>Tiden är mer mogen för en politisk markering med innebörden att det<br />
behövs en förstärkt svensk handikappforskning.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts beträffande prioritering av och inriktning för handikappforskning.</p>
<p>Stockholm den 11 mars 1987<br />
Karin Israelsson (c)</p>
<p>Rune Backlund (c) Rosa Östh (c)</p>
<p>Stina Gustavsson (c) Kersti Johansson (c)</p>
<p>Gunhild Bolander (c) Elis Andersson (c)</p>
<p>Ulla Tillander (c)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
</div>
</div>
0Karin Israelssonc1undertecknare0Rune Backlundc2undertecknare0Rosa Östhc3undertecknare0Stina Gustavssonc4undertecknare0Kersti Johanssonc5undertecknare0Gunhild Bolanderc6undertecknare0Elis Anderssonc7undertecknare0Ulla Tillanderc8undertecknareGA02Ub77Karin Israelsson m. fl. (c) mot_198687_ub_77.pdf141003pdfForskning (prop. 1986/87:80)https://data.riksdagen.se/fil/D1BEBDE6-7CFB-45C3-8BDB-C967DABFCB50