<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105728</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub75</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub75</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub75 Alf Wennerfors (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>75</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:24:22</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Alf Wennerfors (m)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub75/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub75</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub75</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Ub75&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Alf Wennerfors (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;, . Mot.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Ub75 -81&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Forskningspropositionen inleds med ett resonemang kring huvudfrågorna&lt;br /&gt; 
för forskningen och den svenska forskningen i ett internationellt perspektiv.&lt;br /&gt;
I denna inledning framförs många intressanta aspekter och synpunkter.&lt;br /&gt; 
Men det är uppseendeväckande och överraskande att intet nämns om utvecklingen&lt;br /&gt;
i Japan och övriga ostasiatiska länder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De östasiatiska ländernas ekonomiska frammarsch har varit markant&lt;br /&gt; 
under senare decennier. Den snabba ekonomiska tillväxten i Japan under&lt;br /&gt; 
många år har lett till att landet nu svarar för en tiondel både av världshandeln&lt;br /&gt;
och världens samlade BNP. Få ifrågasätter i dag Kinas ekonomiska&lt;br /&gt; 
potential. Ett land som Sydkorea har under ett antal år uppvisat ekonomiska&lt;br /&gt;
tillväxtsiffror som ställt nästan alla andra länder i skuggan, t. o. m. Japan.&lt;br /&gt;
ASEAN-länderna framstår nu som mycket dynamiska ekonomier.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Företag från de östasiatiska länderna utgör numera svåra konkurrenter&lt;br /&gt; 
till svenska företag, både på den svenska marknaden och på tredjelandsmarknader.&lt;br /&gt;
Samtidigt utgör dessa länder allt viktigare marknader för&lt;br /&gt; 
svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De tekniska och industriella framsteg som görs i dessa länder är iögonenfallande.&lt;br /&gt;
Särskilt Japan har vuxit till en förstarangsnation vad gäller vetenskap&lt;br /&gt;
och teknik. Detta har uppnåtts genom att landet länge och systematiskt&lt;br /&gt; 
satsat på utveckling av ny teknik, utveckling av redan känd teknik och&lt;br /&gt; 
integration av redan känd teknik till nya marknader och användningsområden.&lt;br /&gt;
Japan leder nu utvecklingen inom en rad industriella framtidsbranscher&lt;br /&gt;
och tekniskt-vetenskapliga områden av strategisk betydelse för den&lt;br /&gt; 
industriella och ekonomiska utvecklingen framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är ett allmänt accepterat faktum, att Japan nått sina exempellösa&lt;br /&gt; 
industriella framgångar bl a genom import av teknik. Landet har svarat för&lt;br /&gt; 
världshistoriens hittills mest omfattande import av teknologi. När nu Japan&lt;br /&gt; 
ligger i forskningsfronten inom en rad discipliner och områden har dock de&lt;br /&gt; 
japanska möjligheterna att basera sin industri på importerad teknologi begränsats.&lt;br /&gt;
Japan får alltmer utveckla ny teknik och nytt kunnande på egen&lt;br /&gt; 
hand och har i detta syfte gjort en kraftfull satsning på forskning och utveckling.&lt;br /&gt;
Japans FoU-resurser överträffas för närvarande i storlek endast&lt;br /&gt; 
av USA:s och Sovjetunionens.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Genom att Japan ligger i täten vad gäller teknisk, vetenskaplig och industriell&lt;br /&gt;
utveckling blir tillgång på japansk teknologi ofta nödvändig för&lt;br /&gt; 
många utländska företag om dessa skall kunna bibehålla konkurrenskraften.&lt;br /&gt;
Detta gäller även svenska företag.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1986/87. J sami. Nr Ub75-81&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har i rapporter redovisat jämfö- Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande studier som gjorts rörande den vetenskapliga produktionen i en del Ub75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länder, mätt som bl a antalet patent och antalet artiklar i vetenskaplig fackpress.&lt;br /&gt;
Det mest slående resultatet av dessa studier är att Japan genomgående&lt;br /&gt; 
svarar för en starkt ökande andel av antalet patent och antalet vetenskapliga&lt;br /&gt;
artiklar. För vissa områden som t. ex. genteknik, laserteknik, fiberoptik,&lt;br /&gt; 
robotteknik samt mönsterigenkänning och bildbehandling är de japanska&lt;br /&gt; 
framstegen dramatiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många branscher och områden, där Japan nu är ledande, är sådana som&lt;br /&gt; 
spelar eller kommer att spela en central roll för svensk industri. Det är&lt;br /&gt; 
därför uppenbart att den japanska tekniska och industriella frammarschen&lt;br /&gt; 
inte kan komma att undgå att påverka svensk industri och därmed även&lt;br /&gt; 
sysselsättningen i Sverige. Östasiatiska företag, som nu är svåra konkurrenter&lt;br /&gt;
till svenska företag, kan komma att bli övermäktiga, och svenska företag,&lt;br /&gt;
som nu lyckas förhållandevis bra, kan snabbt komma att trängas ut från&lt;br /&gt; 
marknader av dynamiska östasiatiska företag. Detta får verkningar på sysselsättningen&lt;br /&gt;
inom svensk industri.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;De östasiatiska länderna utgör stora och snabbt växande marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta har t. ex. i Japan endast drygt 100 svenska företag etablerat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ringa antalet etableringar beror sannolikt bl. a. på bristande insikt om&lt;br /&gt; 
marknadsmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska bevakningen av länderna i Östasien är ej särdeles omfattande,&lt;br /&gt;
och inom våra universitet och högskolor ägnas länderna ett begränsat&lt;br /&gt; 
intresse. T. o. m. inom discipliner där Japan borde vara ett centralt studieobjekt,&lt;br /&gt;
som t. ex. nationalekonomi och statskunskap, studeras landet knappast&lt;br /&gt;
alls. Under senare år har dock en del intressanta ansatser gjorts för att&lt;br /&gt; 
förbättra möjligheterna att bedriva sådana studier. Vid Stockholms universitet&lt;br /&gt;
har ett Center för Stillahavsasien-studier samt en särskild Östasienlinje&lt;br /&gt; 
inrättats. Vid Linköpings universitet finns en 10-poängskurs med inriktning&lt;br /&gt; 
på Östasien för ingenjörer. Tekniska högskolan i Stockholm ger då och då&lt;br /&gt; 
speciella Japan-kurser och har i samarbete med universitetet anordnat kurser&lt;br /&gt;
i japanska för ingenjörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har en del studerande vid de tekniska högskolorna bereus&lt;br /&gt;
möjlighet att utföra sina examensarbeten i Japan. För KTH:s del rör&lt;br /&gt; 
det sig om 5 - 7 studerande årligen. I några fall arbetar doktorander från&lt;br /&gt; 
KTH på sin doktorsexamen i Japan.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Allmänt sett gäller att det akademiska utbytet är relativt begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de insatser som tillkommit under senare år för att förbättra möjligheterna&lt;br /&gt;
att följa utvecklingen i Östasien, måste läget anses vara otillfredsställande&lt;br /&gt;
mot bakgrund av den snabba tekniska, vetenskapliga och industriella&lt;br /&gt;
utvecklingen i Japan och övriga länder i Östasien med deras effekter&lt;br /&gt; 
på svensk industri och sysselsättning. Många potentiella möjligheter att nå&lt;br /&gt; 
nya marknader i Östasien försitts också på grund av bristande kunskap om&lt;br /&gt; 
regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett omedelbart och starkt behov av att förbättra möjligheterna&lt;br /&gt; 
att följa den industriella och teknisk-vetenskapliga utvecklingen i Östasien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De insatser som nu görs är alltför begränsade. Företag och myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige har små möjligheter att skaffa sig en övergripande och heltäckan- 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de bild av skeendet i Östasien.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Det föreligger således ett nationellt intresse av att man från svensk sida på Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett bättre sätt än nu kan följa vad som händer i Japan och övriga Östasien. Ub75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade statliga insatser är nödvändiga. Resurser måste avdelas för att bygga&lt;br /&gt; 
upp den inhemska kompetensen vad gäller den allmänna men även industriella,&lt;br /&gt;
handelsmässiga och teknisk-vetenskapliga utvecklingen. De ökade&lt;br /&gt; 
satsningarna bör inriktas så att de tillgodoser forskningen men även statliga&lt;br /&gt; 
myndigheters, näringslivets och organisationernas behov av kunskap och&lt;br /&gt; 
information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom forskningspropositionen inte innehåller något av vad som nu&lt;br /&gt; 
redogjorts för måste en särskild utredning göras så att olika handlingsalternativ&lt;br /&gt;
klarläggs. Det är av vitalt intresse för såväl den svenska forskningsutvecklingen&lt;br /&gt;
som för näringslivets konkurrenskraft på den internationell&lt;br /&gt; 
marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan&lt;br /&gt; 
om forskningsinsatser beträffande de ostasiatiska ländernas ekonomiska&lt;br /&gt;
och tekniska utveckling skall utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;br /&gt; 
Alf Wennerfors (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Alf Wennerfors</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub75</dok_id>
<subtitel>Alf Wennerfors (m)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_75.pdf</filnamn>
<filstorlek>147459</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CBDAC101-72E0-4F5B-8B47-B98465FC3C28</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>