3105717 GA02Ub680 1986/87 Ub680 mot mot Motion 1986/87:Ub680 Gunilla André och Bengt Kindbom (c) Motion Motion UbU 680 0 1987-01-26 00:00:00 2015-02-16 16:35:32 2014-11-04 00:00:00 Utbildningsinsatser i Skaraborgs län Gunilla André och Bengt Kindbom (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub680/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub680 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub680 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87 :Ub680</p> <p>Gunilla André och Bengt Kindbom (c)<br /> Utbildningsinsatser i Skaraborgs län</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Övergripande för samhällsarbetet skall vara jämlikhet och den ekologiska<br /> grundsynen. Detta skapar förutsättningar för god livsmiljö. De mål som<br /> centerpartiet vill förverkliga skall utgå från de enskilda människornas<br /> grundläggande behov och det nödvändiga samspelet mellan människa och<br /> miljö. Kravet på trygghet för alla och ansvaret för kommande generationer<br /> skall bestämma inriktningen på det politiska handlandet.</p> <p>Det är i det decentraliserade samhället som sociala välfärdsmål och kraven<br /> på resurshushållning och god livsmiljö bäst tillgodoses.</p> <p>Skaraborg är ett decentraliserat län. Denna struktur är en styrka för länet<br /> och en tillgång för länsborna. Det är därför naturligt att länets fortsatta<br /> utveckling präglas av att utnyttja dessa fördelar.</p> <p>I denna motion vill vi ange vissa krav för utveckling av service, arbete och<br /> boende i Skaraborgs län.</p> <p>Hälso- och sjukvård</p> <p>Den decentraliserade sjukvårdsorganisationen i länet, ”Skaraborgsmodellen”,<br /> kännetecknas av att den kommunbaserade primärvården utgör basen<br /> för hälso- och sjukvården i länet. I denna ingår den lokala beslutsfunktionen<br /> primärvårdsnämnderna som en mycket väsentlig del.</p> <p>Behovet av vardagssjukvård skall tillgodoses inom primärvården. Ett<br /> annat centralt område där ansvaret ligger hos primärvården är den förebyggande<br /> hälsovården.</p> <p>De frågor som för närvarande diskuteras i den allmänna debatten i landet<br /> gäller dels att minska av de köer som finns till vissa operationer dels<br /> långtidssjukvårdens framtid.</p> <p>En utgångspunkt för att tillgodose det förstnämnda är att det finns läkare. I<br /> landstingen utanför storstadsområdena är detta ett bekymmer och situationen<br /> lär knappast bli bättre av att läkarutbildningen minskat. Läkarutbildningen<br /> bör ökas för att inte försämra tillgången på läkare i län som<br /> Skaraborg. Av samma anledning och för att aktivt kunna utveckla rehabiliteringsarbete<br /> bör också fler sjukgymnaster utbildas.</p> <p>I Skaraborgsmodellen är eget rum i långvården redan ett faktum i all<br /> nybyggnation sedan några år och i planeringen när det gäller omändringen av<br /> äldre sjukhem. Störst andel enkelrum av antalet platser inom långvården<br /> finns inom Skaraborgs läns landstings äldrevård.</p> <p>Likaså är det en självklarhet med de små sjukhemmen i kommunerna</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>vilket står i kontrast mot den centrala planeringsfilosofi som fanns till långt in<br /> på 1970-talet.</p> <p>Utbyggd hemsjukvård är också en gammal målsättning i Skaraborg.<br /> Genom den nära kontakt som finns mellan kommun och landsting i<br /> primärvårdskommunerna skapas förutsättningar för ett rätt omhändertagande<br /> där patienten inte skall behöva lida för eller känna av de administrativa<br /> gränserna.</p> <p>Inom ramen för den sociala forskningen föreslår vi att Skaraborgsmodellen<br /> utvärderas så att de resultat som uppnåtts kan utnyttjas i den fortsatta<br /> utbyggnaden av primärvården i landet.</p> <p>Utbildning</p> <p>En av de absolut viktigaste regionalpolitiska insatserna i Skaraborgs län var<br /> tillkomsten av högskolan i Skövde. Det förhållandet att utbildningen finns att<br /> tillgå inom länet innebär att fler ungdomar kan stanna i sin hembygd och att<br /> den totala utbildningsnivån höjs. Tillgänglig statistik visar klart att de orter<br /> som har saknat högre utbildning också har den lägsta andelen yrkesverksamma<br /> med högre utbildning.</p> <p>År 1983 fick högskolan i Skövde ”egen” utbildning på ekonomlinjens s. k.<br /> basblock, dvs. de första 80 poängen av totalt 140. Från budgetåret 1987/88 är<br /> planeringsramen 60 platser. De studerande är därefter hänvisade till<br /> fördjupningsblocket inom ekonomiutbildningen vid universitet i Göteborg.<br /> Det förhållandet att fördjupningsdelen för närvarande inte finns vid högskolan<br /> i Skövde medför emellertid att länets näringsliv har svårigheter att<br /> rekrytera de civilekonomer som erfordras.</p> <p>En etablering av fördjupningsdelen av ekonomlinjen vid högskolan i<br /> Skövde skulle medföra att:</p> <p style="margin-left:11px;">- företag och motsvarande i länet skulle få lättare att rekrytera civilekonomer,</p> <p>- den resurs som kompetenta lärare utgör kan utvidgas.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör fördjupningsdelen och därmed ekonomlinjen i<br /> sin helhet förläggas till högskolan i Skövde från och med budgetåret 1988/89.<br /> Planeringsramen bör vara 30 platser.</p> <p>Som vi återkommer till under rubriken jordbruk utgör livsmedelsindustri<br /> en av de väsentligaste näringsgrenarna i länet. Målsättningen måste vara att<br /> utveckla livsmedelsindustrin ytterligare och att utnyttja biotekniken. En<br /> avgörande faktor för en sådan expansion är att det finns möjlighet till bl. a.<br /> högskoleutbildning inom länet. Inom länet finns samstämmiga uttalanden<br /> om behovet av denna utbildning. Mot bakgrund av vad som anförts anser vi<br /> att en livsmedelsindustrilinje inrättas vid högskolan i Skövde - alternativt en<br /> lokal linje med inriktning mot livsmedelsindustrin.</p> <p>Det är viktigt att resurser ställs till förfogande så att forskning kan bedrivas<br /> också vid de små högskolorna. Denna forskning skall ske i samverkan med<br /> universitetsfakulteterna.</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub680</p> </div> <div class="block ml_51"><p>22</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Kultur</p> <p>Kulturell identitet och aktivitet är en viktig del för ett läns och en regions<br /> utveckling. Inom landstinget i Skaraborgs län pågår i samarbete med länets<br /> kommuner ett aktivt arbete just för att utveckla detta. Bl. a. pågår för<br /> tillfället arbete med att forma en organisation för att fullföja den musikpolitiska<br /> reform som riksdagen beslutat om. Detta sker genom ett samarbete<br /> inom Västsverige, Musik i Väst.</p> <p>Inom teaterområdet har landstinget medverkat till en försöksverksamhet<br /> där bl. a. samarbete skett med yrkesverksamma fria teatergrupper, främst<br /> teatergruppen Mercurius.</p> <p>Utredningsförslag föreligger nu om att starta en fast länsteaterverksamhet.<br /> Enligt vår uppfattning är det angeläget att staten på olika sätt stimulerar det<br /> kulturella utvecklingsarbetet i landets olika delar. Den hittills bedrivna<br /> verksamheten i Skaraborgs län har till övervägande delen skett genom<br /> landstingets och kommunernas insatser. De statliga insatserna för kulturverksamheten<br /> i Skaraborgs län måste därför förstärkas.</p> <p>Turism</p> <p>Turismen och därmed övernattningar och annat serviceutnyttjande har ökat<br /> dramatiskt i och med etableringen av Skara Sommarland. Genom ett enskilt<br /> initiativ har länet på detta sätt fått ett stort antal besökare och placerats på<br /> Sommarsveriges karta.</p> <p>Ett annat initiativ som nu håller på att förberedas är laxprojektet i Vänern.<br /> Vänern har en unik laxkvalitet i Gullspångslaxen men även övriga lax- och<br /> öringbestånd finns det chans att utveckla för turismen. För att rädda dessa<br /> unika tillgångar krävs redan nu insatser från länsstyrelsens sida. Eftersom<br /> Skaraborgs län saknar regionalpolitiska medel i den omfattning sorn<br /> erfordras bör särskilda medel nu anslås för att garantera inledningen av<br /> laxprojektet. Medel har äskats i motion av Jan Hyttring (c) m. fl. Riksdagen<br /> bör ge regeringen till känna att laxprojektet bör genomföras och med statlig<br /> garanti inledningsvis och att regionalpolitiska medel anslås även för de<br /> anläggningar som skall uppföras i Gullspång.</p> <p>Ekonomi och skatter</p> <p>För Skaraborgs län är den kommunala skatteutjämningen det enda statliga<br /> stödet av någon betydelse som erhålls. Vi protesterar därför kraftigt mot<br /> regeringens förslag att urholka detta stöd. Enligt vår uppfattning måste en<br /> förändring av skatteutjämningen genomföras på ett sådant sätt att rättvisa<br /> mellan kommuner och delar av landet uppnås.</p> <p>Sammantaget har Skaraborgs län en skattekraft på 89 % av medelskattekraften<br /> i riket. Skall kommuner och landsting kompensera sig för det bortfall<br /> som regeringen nu föreslår måste utdebiteringen höjas med i genomsnitt 69<br /> öre respektive 58 öre per skattekrona eller totalt 1,27 kr. per skattekrona.<br /> Utslaget på enskilda kommuner blir effekten än mer orättvis eftersom de<br /> kommuner som redan i dag har en hög utdebitering måste vidta kraftiga<br /> höjningar.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub680</p> </div> <div class="block ml_54"><p>23</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Alternativet är att minska servicen. Skatteutjämning är ju inget som går till<br /> kommuner eller landsting utan det kommer varje Skaraborgare till del som är<br /> beroende av sjukvård, social omsorg, utbildning etc.</p> <p>Vi yrkar därför avslag på regeringens förslag till förändring av grunderna<br /> för den kommunala skatteutjämningen.</p> <p>Regional utveckling</p> <p>Befolkningsutvecklingen i Skaraborgs län har under hela efterkrigsperioden<br /> varit i stort sett positiv. Under 1960-talet utgjordes folkökningen av<br /> födelseöverskott medan flyttningsöverskott svarade för huvuddelen av<br /> ökningen under 1970-talet. Under de senaste åren uppvisar enstaka år<br /> minskande befolkningstal. Orsaken är ökad utflyttning varvid särskilt kan<br /> påtalas det förhållandet att ungdomar tvingas flyttat till i huvudsak storstadsområdena.<br /> I gruppen 16-24 år rör det sig om ett flyttningsunderskott på 426<br /> personer 1985. Inget tyder på att situationen förbättrats under 1986.</p> <p>Till Skaraborgs län har inte förlagts några av de utlokaliseringar av central<br /> statlig verksamhet som besutades på 1970-talet. Lokalisering till länet bör ske<br /> vid tillkommande lokaliseringar eller vid inrättande av nya statliga funktioner.<br /> På den privata sidan finns ett fåtal huvudkontorsfunktioner till följd av<br /> koncentrationen inom näringslivet.</p> <p>Den positiva trenden har brutits på 1980-talet. Om detta skall bli<br /> bestående beror på om det kommer att bedrivas en regionalpolitik som är<br /> värd namnet och att ett län som Skaraborg som inte ingår i de regionalpolitiska<br /> stödområdena ges en chans att utvecklas på lika villkor.</p> <p>Ett antal prognoser har under åren ställts upp för länet befolkningstal och<br /> den inomregionala fördelningen. Från centerns sida har utgångspunkten i<br /> samtliga länsplaneringsomgångar varit att länets alla delar och kommuner<br /> skall ha möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Utvecklingen i<br /> resp. kommuner har, med några undantag som vi återkommer till, varit<br /> positiv. Inomregional balans har kunnat upprätthållas. Strukturen inom<br /> länets näringsliv med en stark och dominerande småföretagsandel har<br /> bidragit till detta.</p> <p>Vår målsättning för länet är att de insatser som vi här föreslår och de<br /> åtgärder som vidtas inom länet skall leda till en positiv utveckling i alla<br /> kommuner och sammantaget bidra till att skapa resurser för ett slagkraftigt<br /> alternativ.</p> <p>Sysselsättning</p> <p>Kvinnor och ungdomar är de som drabbas när det gäller möjligheten att få<br /> arbete. Situationen för ungdom är i huvudsak densamma som för riket i<br /> övrigt. Stora insatser behövs bland ungdomarna i åldern 20-24 år.</p> <p>När det gäller kvinnornas arbetsmarknad är den, av tradition i ett av<br /> tillverkningsindustri dominerat län, svag. Länsstyrelsen har fullgjort regeringens<br /> uppdrag att redovisa ett program för att stärka kvinnors ställning på<br /> arbetsmarknaden. I programmet redovisas en rad konkreta åtgärder för att<br /> få kvinnor etablerade inom yrken som har varit och är mansdominerade.</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub680</p> </div> <div class="block ml_51"><p>24</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Verkligheten visar tyvärr också på en annan utveckling som är oroande,<br /> nämligen att kvinnor som utbildats för och arbetat inom mansdominerade<br /> yrken senare övergått till exempelvis vårdyrken.</p> <p>Detta visar att åtgärder för att stärka kvinnornas arbetsmarknad inte får<br /> stanna vid program utan insatserna måste också utvärderas. Orsakerna till att<br /> kvinnorna lämnar de otraditionella yrkena måste kartläggas. Regeringen bör<br /> ge länsstyrelsen i uppdrag att utvärdera de insatser som gjorts för att få fler<br /> kvinnor i mansdominerade yrken.</p> <p>Näringspolitik</p> <p>Enligt de senast redovisade folk- och bostadsräkningarna är offentlig<br /> förvaltning, tillverkningsindustri, jordbruk och varuhandel de fyra största<br /> näringsgrenarna i länet.</p> <p>Som tidigare angetts dominerar små och medelstora företag i länet. Detta<br /> har varit en styrka under de ekonomiskt svåra åren. Småföretagen har varit<br /> flexibla och kunnat anpassa sin produktion. Självfallet är det inte riskfritt i<br /> framtiden med denna företagsstruktur. Vår uppfattning är dock att småföretagens<br /> inneboende styrka måste stödjas på olika sätt. Teknikutvecklingscentrum<br /> i Skövde, Mariestad och Lidköping, utbildningsinsatser inom gymnasieskola<br /> och högskola, slopad förmögenhetsbeskattning på arbetande kapital,<br /> avskaffande av löntagarfonderna som för bort kapital från länet, väl<br /> utvecklade kommunikationer inte minst på telesidan för den ökade datatrafiken<br /> är några av de punkter som vi redovisar för att förbättra småföretagens<br /> möjligheter. Att insatser av det nämnda slaget krävs för utvecklingen i<br /> Skaraborgs län bör ges regeringen till känna.</p> <p>I några av länets kommuner har befolkningsutvecklingen under 15årsperioden<br /> 1970-1985 varit negativ. Genomsnittlig årsvis förändring i<br /> promille för Gullspång, Töreboda och Karlsborg var 1970-1980 -1,3 och för<br /> 1980-1985 —5,0. Landsting och länsstyrelse har genom åren i planeringssammanhang<br /> ständigt påpekat dessa kommuners utsatta läge och uttalat sig för<br /> behovet av stöd till etableringar i olika former.</p> <p>Kommunerna, landstingets utvecklingsavdelning, Utvecklingsfonden och<br /> länsstyrelsen har för de tre norra kommunerna offensivt och brett under 1986<br /> presenterat möjligheterna när det gäller att etablera företag i resp. kommun.<br /> Ett antal initiativ har vi redovisat i centermotioner under allmänna motionstiden<br /> 1986, exempelvis mineralprospektering inom Karlsborgs kommun<br /> (1985/86:N286), alternativ produktion och lokal förädling inom lantbruket<br /> (1985/86:Jo202) där även hushållningssällskapet i länet ingår som intressent<br /> utöver de tidigare nämnda, Gullspångs kommuns möjligheter att ta emot<br /> tung industri i Otterbäcken (1986/87:A411) m.fl. initiativ.</p> <p>Varje insats för att få företag etablerade i dessa kommuner försvåras av att<br /> i kommuner med motsvarande läge i länen norr om Skaraborg har företagen<br /> möjlighet att erhålla lokaliseringsstöd.</p> <p>För att norra delen av Skaraborgs län skall ges en chans att konkurrera på<br /> lika villkor föreslår vi att lokaliseringsstöd skall utgå vid nyetablering eller<br /> utvidgning av företag inom Gullspångs, Töreboda och Karlsborgs kommuner.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub680</p> </div> <div class="block ml_53"><p>25</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Jordbruk</p> <p style="margin-left:3px;">Den regionala betydelsen av jordbruket och förädlingsindustrin har redovisats<br /> i undersökningarna Jordbruket ger mat och jobb. Var tredje skaraborgare<br /> är direkt eller indirekt beroende av jord- och skogsbruket. Om den<br /> offentliga förvaltningen räknas bort blir varannan skaraborgare beroende av<br /> jord- och skogsbruket. Detta belyser de aktuella näringarnas stora betydelse<br /> för regionalpolitiken i Skaraborgs län.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt vår uppfattning måste alla möjligheter att behålla och vidareutveckla<br /> sysselsättningen inom jordbruket och dess förädlingsindustri tas till vara.<br /> Alternativ till den produktion som i dag sker på länets åkerarealer måste<br /> snarast prövas så att åkerarealen kan bibehållas till gagn för både sysselsättningen<br /> och det öppna landskapet.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen bör ges till känna vad som här anförts om jordbrukets roll i<br /> regionalpolitiken.</p> <p style="margin-left:3px;">Energi</p> <p style="margin-left:3px;">I länsrapport 1986 anger länsstyrelsen att den i sitt arbete med energifrågorna<br /> betraktat de inhemska energikällorna som en betydelsefull näringslivsfrämjande<br /> faktor. Från centerpartiets sida vill vi vidga energifrågornas betydelse<br /> ytterligare. Energihushållning och en energiförsörjning baserad på inhemska<br /> förnybara energikällor är grunden för en energipolitik som kan ersätta olja,<br /> kol och kärnkraft.</p> <p style="margin-left:3px;">Inom länet finns betydande tillgångar av bränsleflis, torv och halm som kan<br /> utnyttjas i fastbränsleanläggningar. För att detta skall ske i en tid då<br /> oljepriserna tillfälligt varit låga erfordras att klara uttalande görs om<br /> inriktningen av den framtida energipolitiken.</p> <p style="margin-left:3px;">Sådana uttalanden behövs även för att energisparandet skall kunna nå en<br /> hög nivå, vilket ger effekter för företag i vårt län, exempelvis Rockwool.</p> <p style="margin-left:3px;">Frågan om en utbyggd anläggning för produktion av etanol m.m. i<br /> Lidköping har vi behandlat i en särskild motion.</p> <p style="margin-left:3px;">Ett annat intressant alternativ inom energiområdet är naturgasen. Ett<br /> svenskt gasnät håller nu på att byggas. Skåne och Västkusten håller på att<br /> knytas till detta gasnät. Mot bakgrund av det nordiska samarbete som är<br /> möjligt på detta område menar vi att utredningsarbetet måste gå vidare. Från<br /> Göteborg bör studeras utbyggnaden av norr ut mot Mellansverige. Det<br /> naturliga är då en dragning genom bl. a. Skaraborgs län och därvid bör länets<br /> behov beaktas i ett tidigt skede. Detta krav framfördes även föregående<br /> riksmöte i motion (1985/86:N439) och följdes upp av centerpartiet i<br /> reservation.</p> <p style="margin-left:3px;">Riksdagen bör uppdra åt regeringen att utföra förstudier för naturgasnätets<br /> vidare sträckning från Göteborg mot Mellansverige.</p> <p style="margin-left:3px;">Kommunikationer</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub680</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Skaraborgs län är genom sina många orter och sitt spridda näringsliv<br /> beroende av goda kommunikationer såväl inom som utom länet. På vägsidan</p> </div> <div class="block ml_52"><p>26</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>har under senare tid ett antal förslag presenterats som innebär att vägbyggnadsanslagen<br /> skulle koncentreras till ett fåtal storskaliga vägprojekt av typ<br /> motorvägstriangeln eller vägverkets stam vägnät. I centerpartiets trafikpolitiska<br /> motion avvisas dessa storskaliga satsningar och vi kräver en jämnare<br /> fördelning av anslagen mellan riks- och länsvägnätet. I kommunikationsministerns<br /> uttalanden med anledning av vägverkets anslagsframställning sägs<br /> att planeringen skall ske decentraliserat och att behoven i hela landet måste<br /> beaktas. Det finns i kommunikationsministerns uttalande inget ställningstagande<br /> till de planeringsmodeller som vägverket nu arbetar med och som<br /> inriktats på ett fåtal storskaliga vägprojekt. För länets del skulle detta kunna<br /> innebära att satsningar på E3 skjuts långt fram i tiden.</p> <p>Riksdagen bör ge regeringen till känna att E3:ans roll i det svenska<br /> riksvägnätet måste bevaras för kommunikationerna till och från länet men<br /> också för Västsveriges och Mellansveriges kommunikationsbehov i övrigt.<br /> Nödvändiga investeringsbehov får inte skjutas på framtiden.</p> <p>De kollektiva persontransporterna till och från Skaraborgs län är i hög<br /> grad beroende av järnvägen. För länets del måste varje tanke på förändrad<br /> sträckning av västra stambanan avvisas. Med introduktion av snabbtåg på<br /> västra stambanan beräknas drygt en halv miljon personbilsresenärer per år<br /> övergå till tågresande. Detta är mycket betydelsefullt, inte minst ur<br /> miljösynpunkt. För att detta skall bli ett bra alternativ i Skaraborgs län krävs<br /> att tågstopp görs i Töreboda, Skövde och Falköping. Vidare finns förutsättningar<br /> att förbättra anslutningstrafiken på banorna Falköping-Nässjö,<br /> Herrljunga-Uddevalla och på Kinnekullebanan. Ett intressant alternativ<br /> med regionala snabbtåg som seriöst bör prövas har presenterats av en<br /> arbetsgrupp SJ-anställda i Nässjö. Sådana lösningar bör också prövas när det<br /> gäller lokaltrafik på stambanan genom länet och för en återupptagen trafik<br /> på Karlsborgsbanan. Mot bakgrund av vad som anförts bör regeringen vid de<br /> fortsatta övervägandena med anledning av 1985 års järnvägspolitiska beslut<br /> och SJ:s redovisningar i samband med denna uppföljning utgå från det klara<br /> ställningstagandet att västra stambanan bibehålls i nuvarande sträckning och<br /> att trafiken utvecklas på anslutningsbanorna.</p> <p>Barnomsorg</p> <p>Länets struktur när det gäller boende, arbete och service kräver att<br /> barnomsorgen kan ordnas på ett flexibelt sätt och utifrån föräldrarnas och<br /> barnens behov. Reglerna för statsbidrag till barnomsorgen förhindrar att de<br /> lösningar kan väljas som bäst passar i kommunen eller del därav. Den<br /> situationen kan uppstå att kommunen, på grund av snåriga statsbidragsregler,<br /> inte kan ge alla barnomsorg i den mån kommunen inte vill täcka<br /> kostnaderna ur egen kassa - ett system som inte är rättvist kommunerna<br /> emellan. Lantbruket som är en dominerande näringsgren i länet har vissa<br /> tider behov av barntillsyn som också måste tillgodoses inte minst därför att<br /> modern lantbruksdrift innehåller många olycksrisker.</p> <p>I länet har projekt bedrivits för att tillgodose olika barnomsorgsbehov,<br /> exempelvis i Tidaholms kommun för att finna nya lösningar där daghemeller<br /> familjedaghemsverksamhet ej är möjlig. Skövde kommun försök med</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub680</p> </div> <div class="block ml_53"><p>27</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">”skördedagis” för barn från lantbrukarfamiljer.</p> <p>Enligt vår uppfattning bör reglerna för statsbidrag till barnomsorgen<br /> ändras så att alternativa omsorgsformer av bl. a. det slag som vi beskrivit<br /> ovan blir statsbidragsberättigade.</p> <p>Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p style="margin-left:11px;">Miljö</p> <p>I budgetpropositionen upptas nära 4 milj. kr. för att slutföra utredningsarbetet<br /> om återställande av området vid Ranstadsverket.</p> <p>Vi har i motioner sedan 1981 tagit upp olika frågor som har med kravet på<br /> återställning att göra. Även nu ser vi det som angeläget att riksdagen uttalar<br /> målsättningar för det fortsatta utredningsarbetet. Följande utgångspunkter<br /> bör ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet och kommande förslag<br /> till åtgärder:</p> <p style="margin-left:11px;">- staten skall ansvara för återställning av och framtida driftsansvar för<br /> områden som innehåller miljöstörande lakrest</p> <p style="margin-left:11px;">- dagbrottsområdet återställs</p> <p style="margin-left:11px;">- skog och jordbruksmark som ej är belastad av tidigare industriverksamhet<br /> bör säljas till enskilda brukare</p> <p style="margin-left:11px;">- byggnader som inte kan nyttjas för annan industriell verksamhet saneras<br /> bort.</p> <p>Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.</p> <p style="margin-left:11px;">Hemställan</p> <p style="margin-left:11px;">Med stöd av vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen sagts om ökad läkar- och sjukgymnastutbildning,</p> <p style="margin-left:28px;">[att riksdagen begär att regeringen startar ett socialt forskningsprojekt<br /> för utvärdering av Skaraborgsmodellen,1]</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om inrättande av ekonomlinjens s. k. fördjupningsblock<br /> vid högskolan i Skövde med 30 platser budgetåret 1988/89,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om inrättandet av en livsmedelsindustrilinje (60<br /> poäng) med 30 platser vid högskolan i Skövde budgetåret 1987/88<br /> alternativt att anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka<br /> kurser tillförs medel för inrättandet av en lokal linje om 80 poäng med<br /> inriktning mot livsmedelsindustrin,</p> <p style="margin-left:28px;">[att riksdagen avslår regeringens förslag till förändringar av den<br /> kommunala skatteutjämningen,2]</p> <p style="margin-left:28px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om regionala utvecklingstendenser i Skaraborgs<br /> län,3]</p> <p style="margin-left:28px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att<br /> lokaliseringsstöd skall utgå vid nyetablering eller utbyggnad av företag<br /> i kommunerna Gullspång, Töreboda och Karlsborg samt att riksdagen</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub680</p> </div> <div class="block ml_52"><p>28</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:28px;">som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts om<br /> regionalpolitiska insatser i dessa kommuner,3]</p> <p style="margin-left:28px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om jordbrukets regionalpolitiska betydelse i Skaraborgs<br /> län,4]</p> <p style="margin-left:28px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om E3, länsvägar och västra stambanan,5]</p> <p style="margin-left:28px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om statsbidragsregler till barnomsorgen,1]</p> <p style="margin-left:28px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om riktlinjer för återställning vid Ranstadsverket,6]<br /> [att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen i övrigt anförts om åtgärder för att främja arbete, service<br /> och boende i Skaraborgs län.3].</p> <p>Stockholm den 26 januari 1987</p> <p>Gunilla André (c) Bengt Kindbom (c)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>'1986/87 :So634.<br /> 21986/87:Fi314.<br /> 31986/87 :A460.<br /> 41986/87 :Jo251.<br /> 51986/87:T220.<br /> 61986/87:N400.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub680</p> </div> <div class="block ml_53"><p>29</p> </div> </div> </div> 0 Gunilla André c 2 undertecknare 0 Bengt Kindbom c 3 undertecknare GA02Ub680 Gunilla André och Bengt Kindbom (c) mot_198687_ub_680.pdf 217314 pdf Utbildningsinsatser i Skaraborgs län https://data.riksdagen.se/fil/6BFA3C46-6A46-439D-8F58-10F6BCA28048