<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105716</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub68</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub68</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub68 Marianne Andersson och Gunilla André (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>68</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:24:06</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Marianne Andersson och Gunilla André (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub68/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub68</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub68</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :Ub68&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Marianne Andersson och Gunilla André (c)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kvinnoforskning har viktigt teoretiskt nytänkande att tillföra de flesta discipliner.&lt;br /&gt;
Att ställa den enkla frågan ”Vern är människan?” och ta hänsyn till&lt;br /&gt; 
vilket kön man tillskriver människan man studerar kan ge nya svar på&lt;br /&gt; 
gamla frågor inom historia, språkforskning, ekonomi, psykologi, antropologi&lt;br /&gt;
m. fl. discipliner. Männens värld ser fortfarande annorlunda ut än&lt;br /&gt; 
kvinnornas. Män prioriterar, agerar annorlunda. Detta måste göras medvetet&lt;br /&gt;
för den som forskar och forskningen måste ta hänsyn till detta. Om&lt;br /&gt; 
kvinnors arbetslivsmönster t. ex. integreras i beskrivningen av Sveriges ekonomiska&lt;br /&gt;
liv måste den nu gällande beskrivningen ändras. Därigenom får vi&lt;br /&gt; 
mer kunskap och en riktigare bild av världen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förutsättningen för fler kvinnor i forskning och vetenskap är att områden&lt;br /&gt;
av relevans för kvinnors liv och av intresse för kvinnor får utrymme i&lt;br /&gt; 
den forskning som bedrivs vid institutionerna. Om detta inte sker måste det&lt;br /&gt; 
finnas någon annan miljö, som kan kompensera för denna brist. En miljö&lt;br /&gt; 
som ger stöd till personer och ger möjlighet till vetenskapligt utbyte kring&lt;br /&gt; 
speciella forskningsfrågor. Det är helt nödvändigt att stärka de enheter som&lt;br /&gt; 
nu Finns för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Där finns kompetens&lt;br /&gt; 
och ambition att ta på sig den här viktiga rollen, men man arbetar nu under&lt;br /&gt; 
pressade ekonomiska förhållanden. Där bedrivs både forskning och undervisning&lt;br /&gt;
och dessutom ett omfattande arbete med forskningsinformation&lt;br /&gt; 
och kontakter mellan forskare och mellan forskare och samhälle. Att i det&lt;br /&gt; 
läget föreslå 500 000 kr. att fördelas mellan sju enheter och Kvinnovetenskaplig&lt;br /&gt;
tidskrift kan knappast uppfattas som en allvarligt menad förstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är glädjande att utbildningsministern är positiv till utökat internationellt&lt;br /&gt;
samarbete när det gäller kvinnoforskning. Emellertid kan den föreslagna&lt;br /&gt;
formen för detta samarbete ifrågasättas i dagsläget. Med tanke på att&lt;br /&gt; 
den inhemska forskningen har svårt att hävda sig, inte för att den är mindre&lt;br /&gt; 
bra utan av andra skäl, är en gästprofessur för 600 000 kr/år inte det som är&lt;br /&gt; 
mest angeläget. Gästprofessorer inbjuds redan nu med hjälp av Svenska&lt;br /&gt; 
institutet och andra liknande organ. De är ett viktigt tillskott till den skara&lt;br /&gt; 
inhemska kvinnoforskare som vi har. Alltför många svenska kvinnoforskare&lt;br /&gt;
hankar sig i dag fram på egna anslag, utan att veta år från år om de har en&lt;br /&gt; 
anställning och utan möjlighet att komma in på tjänster på sina egna institutioner.&lt;br /&gt;
Ofta är det för att deras forskning inte anses vara inom det centrala&lt;br /&gt; 
området sett utifrån den dominerande mansgruppens perspektiv. Kvinnoforskning&lt;br /&gt;
marginaliseras ofta på ämnesinstitutionerna och måste därför få&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I * Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ub 67- 74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;egna miljöer att utvecklas i. Det är långt ifrån så att institutionerna i allmän- Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het betraktar tjänster och forskare som ägnar sig åt kvinnoforskning som ett Ub68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;välkommet tillskott till befintliga resurser. För att ge kvinnoforskningen en&lt;br /&gt; 
möjlighet att överleva och utvecklas i en positiv miljö måste Forum/Centrum&lt;br /&gt;
för kvinnliga forskare och kvinnoforskning få en adekvat medelstilldelning.&lt;br /&gt;
Det är värt att understryka ännu en gång att dessa miljöer synliggör&lt;br /&gt; 
kvinnoforskningen och kan kompensera enskilda forskare för den brist på&lt;br /&gt; 
intresse som de upplever på sina heminstitutioner. Vi föreslår därför att&lt;br /&gt; 
ytterligare 500 000 kr. anslås till Forum/Centrum för kvinnliga forskare&lt;br /&gt; 
och kvinnoforskning samt att de 600 000 som gäller en utländsk kvinnlig&lt;br /&gt; 
gästprofessor också förs över till detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare markera viljan att fastare etablera kvinno- och jämställdhetsforskning&lt;br /&gt;
och stärka de kvinnliga forskarnas ställning bör studier&lt;br /&gt; 
göras av intresset för kvinno- och jämställdhetsforskning vid universitet&lt;br /&gt; 
och högskolor. Det gäller dels vilka möjligheter institutionerna har att tillgodose&lt;br /&gt;
krav på handledning, dels den undervisning som behandlar kvinnoperspektiv&lt;br /&gt;
och vilken effekt Lärartjänstreformen (LÄTU) har haft på&lt;br /&gt; 
kvinnliga högskolelektorers möjlighet till forskning. Forskningsmeriterna&lt;br /&gt; 
är ju det som i huvudsak ligger till grund för professurtjänster. 1 jämställda&lt;br /&gt; 
Sverige är ju fortfarande endast ca 5 % av professorerna av kvinnligt kön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar visar att kvinnor och män ser på moralfrågor på olika&lt;br /&gt; 
sätt. Båda har moraliska värderingar som bygger på att inte skada andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men män ser på moral ur rättighetssynpunkt, kvinnor däremot ur ansvarssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står helt klart att om båda dessa teman ges utrymme, så har en större&lt;br /&gt; 
bild av verkligheten kommit med. Vi får veta mer om människors sätt att&lt;br /&gt; 
tänka om problem och detta kan ge vägledning för ett visst handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De forskare som inte ser att kvinnogruppen i gemen systematiskt hamnar&lt;br /&gt; 
på andra plats är helt enkelt omedvetna om djupet och omfånget i den&lt;br /&gt; 
nedvärdering av kvinnor som egentligen bara har en plats i världen, dvs.&lt;br /&gt; 
hemmet; att mannen är den överlägsne i alla sammanhang, den som vet&lt;br /&gt; 
bäst, den som måste ta ansvaret och fatta besluten. Om kvinnor avviker från&lt;br /&gt; 
den manliga normen betraktas de också som ”avvikare” och kan alltid&lt;br /&gt; 
avfärdas med hänvisning till sina brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvinnor alltid karakteriseras som sämre på de områden som räknas&lt;br /&gt; 
"på riktigt” är det inte att förvåna sig över att även s. k. objektiva forskningsmetoder&lt;br /&gt;
visar att kvinnor i regel inte kan mäta sig med män. Att tänka&lt;br /&gt; 
tanken att forskarsamhället omfattar en grundläggande felsyn är så svindlande&lt;br /&gt;
att få törs snudda vid den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån vad som sagts ovan anser vi att det är oerhört viktigt att kvinnors&lt;br /&gt; 
synpunkter och erfarenheter kommer till uttryck i den procedur genom&lt;br /&gt; 
vilken vetenskapliga tjänster tillsätts. Därför måste det alltid i tjänsteförslagsnämnder&lt;br /&gt;
och andra organ finnas kvinnlig representation. En föreskrift&lt;br /&gt; 
om detta bör tas in i högskoleförordningen. Andelen kvinnor i forskningsrådsnämnder&lt;br /&gt;
och forskningsråd bör ökas. Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Hemställan Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställer vi Ub68&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen beslutar att anvisa ett i förhållande till propositionen&lt;br /&gt; 
med 1 100 000 förhöjt belopp till Forum/Centrum för kvinnoforskning&lt;br /&gt;
och kvinnliga forskare varav 600 000 tas från den föreslagna&lt;br /&gt; 
kvinnliga gästprofessuren&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om kvinnlig representation i tjänsteförslagsnämnder,&lt;br /&gt;
forskningsrådsnämnder, forskningsråd och andra organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Marianne Andersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Gunilla André (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Marianne Andersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunilla André</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub68</dok_id>
<subtitel>Marianne Andersson och Gunilla André (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_68.pdf</filnamn>
<filstorlek>174886</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7E2D8E79-FCCA-4C96-AFF2-BCF309EFBE37</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>