3105705GA02Ub671986/87Ub67motmotMotion 1986/87:Ub67 Margareta Winberg och Nils-Olof Gustafsson (s)MotionMotionUbU6701987-03-11 00:00:002014-11-04 13:23:582014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1986/87:80)Margareta Winberg och Nils-Olof Gustafsson (s) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub67/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub67https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub67
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87:Ub67</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3"><p>Margareta Winberg och Nils-Olof Gustafsson (s)<br />
Forskning (prop. 1986/87:80)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.<br />
1986/87<br />
Ub67 —74</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I debatten om koncentration av sysselsättning och befolkning har utbildning<br />
och forskning fått en alltmer framträdande plats.</p>
<p>Tidigare har kapital, råvaror och traditionella investeringar lokaliserat<br />
arbeten och människor i ett land. Nu visar erfarenheter både från andra<br />
länder och Sverige att investering i kunskap och forskning blivit nya incitamenter<br />
för utveckling.</p>
<p>Denna nya tendens har ett direkt samband med framväxten av det förfinade<br />
industrisamhället, det högteknologiska, där traditionella marknadsekonomiska<br />
principer ändrar karaktär. 1 detta samhälle är inte förhållandet<br />
mellan investering och avkastning, mellan kvalificerad arbetsledning och<br />
mindre kvalificerade arbetstagare lika enkelt som tidigare.</p>
<p>Vad dagens och morgondagens näringsliv och offentliga sektor nu kräver<br />
är dels en allmänt breddad basutbildning för alla, dels kreativitet och fritt<br />
nytänkande. Kunskap och utbildning på högre nivå måste bli tillgängligt<br />
för alla medborgare om vi inte skall få ny uppdelning av människor i produktionen;<br />
i de som tänker och bestämmer samt de som rutinmässigt utför<br />
det som andra tänkt ut och bestämt. Inom Sverige har företag som exempelvis<br />
Volvo långt framskridna planer i denna nya riktning.</p>
<p>Investering i uppbyggnad av bred människokompetens och stimulering<br />
av forskning och utveckling är möjligheten för framtiden. Aldrig tidigare<br />
har detta varit så uppenbart och aldrig tidigare har en regering fått genomslag<br />
för ett sådant synsätt som nu.</p>
<p>Samma argumentering för utveckling av landet måste hävdas för utveckling<br />
av regioner. Uppbyggnaden av de regionala högskolorna var en lyckad<br />
regionalpolitisk satsning. De har kommit att blir något av en motor i många<br />
län. Här samlas kompetens, hit kommer grupper som aldrig skulle söka till<br />
ett avlägset universitet, här finns ett samspel mellan utbildning—närområde<br />
— företagsamhet.</p>
<p>När det gäller forskning spelar dock de mindre högskolorna inte med på<br />
lika villkor. I riksdagens beslut då den regionala högskolestrukturen lades<br />
fast 1975 och 1977 gjordes en bestämd skillnad mellan högskoleenheter med<br />
resp. ulan fast forskningsorganisation. Kretsen av de förra, förlagda till<br />
Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg, Linköping, Umeå och Luleå, skulle<br />
inte vidgas.</p>
<p>Årets forskningspolitiska proposition fullföljer denna linje. Den stora<br />
forskningspolitiska satsning som nu görs förstärker dessa orters utvecklingskraft.<br />
Det medför i sin tur att den regionala obalansen kommer att öka 1</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I Riksdagen 1986/87. 3sami Nr Ub67— 74</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>— ännu mer utveckling, sysselsättning och befolkning kommer att dras till Mot. 1986/87</p>
<p>de allt attraktivare forskningscentrumen i landet. Ub67</p>
<p>De mindre högskolorna får tillgång till den s. k. rörliga resursen — men<br />
några fasta resurser för forskning ges inte.</p>
<p>Vi menar att tiden nu är mogen för ett nytt synsätt. Det finns discipliner<br />
vid de mindre högskolorna som utan större investeringskostnader skulle<br />
lämpa sig för en fast forskning. Uteblir denna kommer skillnader mellan<br />
centrum och periferi i både utbildnings- och regionalpolitisk! sammanhang<br />
än mer att förstärkas. Den utvecklingen säger sig ingen vilja ha.</p>
<p>En förändrad syn på den sammanhållna forskningen tar sannolikt en tid<br />
att åstadkomma. I avvaktan på detta, som är vårt huvudmål, bör propositionen<br />
förändras på några punkter.</p>
<p>Propositionen föreslår att fakultetsnämnderna vid universiteten i fortsättningen<br />
skall bestämma hur medel för arvodering av universitetslektores<br />
forskning skall fördelas.</p>
<p>Vi delar dock majoriteten av de mindre högskolornas uppfattning att<br />
denna ordning dels försvårar en omfördelning mellan olika fakulteter, dels<br />
gör de mindre högskolorna beroende av fakulteterna på de större högskolorna.<br />
De mindre högskolorna saknar representation i fakultetsnämnderna.</p>
<p>Om dessa resurser direkt tillfördes varje högskola skulle det främja självständighet<br />
och ett decentraliserat beslutsfattande inom högskolesystemet,<br />
vilket vore av stort värde.</p>
<p>Att direkt tillföra varje högskola dessa medel är en bättre metod. Därvid<br />
måste tills vidare stor hänsyn tas till avsaknaden av fasta forskningsresurser<br />
vid de små högskolorna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Mot bakgrund av ovanstående föreslås</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om fasta forskningsresurser även till de mindre<br />
högskolorna,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts beträffande de små högskolorna och ordningen<br />
med fördelning av den rörliga resursen för forskning.</p>
<p>Stockholm den 11 mars 1987</p>
<p>Margareta Winberg (s) Nils-Olof Gustafsson (s)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
</div>
</div>
0Margareta Winbergs1undertecknare0Nils-Olof Gustafssons2undertecknareGA02Ub67Margareta Winberg och Nils-Olof Gustafsson (s) mot_198687_ub_67.pdf116084pdfForskning (prop. 1986/87:80)https://data.riksdagen.se/fil/130A4258-274E-4246-BD82-E34CB35323BE