3105627 GA02Ub6 1986/87 Ub6 mot mot Motion 1986/87:Ub6 Bengt Westerberg m. fl. (fp) Motion Motion UbU 6 0 1987-03-11 00:00:00 2014-11-04 13:23:19 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1986/87:80) Bengt Westerberg m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub6/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub6 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub6 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p> <p>1986/87 :Ub6 |®jpp</p> <p>Bengt Westerberg m. fl. (fp)</p> <p>Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87</p> <p style="text-align:right;">Ub6-12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Kontinuitet i forskningspolitiken</p> <p>Den nu föreliggande forskningspropositionen är den tredje i sitt slag. Den<br /> första presenterades 1982 av dåvarande utbildningsministern Jan-Erik<br /> Wikström.</p> <p>Forskningspropositionen 1982 drog upp riktlinjerna för samhällets stöd till<br /> forskning och utvecklingsarbete under 1980- och 1990-talen. Det var genom<br /> denna proposition som det preciserades vilka områden som den statliga<br /> forskningspolitiken skall prioritera. Det var också här som grunden lades för<br /> en förbättrad studiefinansiering för de yngre forskarna.</p> <p>Den nu föreliggande propositionen bygger i allt väsentligt på besluten från<br /> 1982. Detta hälsar vi med tillfredsställelse efter som det skapar nödvändig<br /> kontinuitet för den långsiktiga forskningen. 1 propositionen fortsätter man<br /> också att utveckla och förstärka studiefinansieringen för de forskarstuderande.<br /> Detta i kombination med inrättandet av nya tjänster på mellannivå är<br /> förutsättningar för att högskolan på sikt skall kunna rekrytera och bibehålla<br /> kvalificerade lärare och forskare.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Höjda fakultetsanslag</p> <p>I propositionen föreslås ett treårigt reformprogram med resursförstärkningar<br /> på 500 milj. kr. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är detta en inte<br /> obetydlig satsning. Sätter man den i relation till den totala omfattningen på<br /> forskningen i vårt land, - totalt avsattes 25 miljarder kronor 1985 - blir den<br /> emellertid mer blygsam, och i ett sådant perspektiv är det också tveksamt om<br /> den är tillräcklig.</p> <p>Vi kommer i det följande att föreslå att en överföring motsvarande 2 % av<br /> anslagen till sektorsforskningen under två år skall ske till i första hand<br /> fakultetsanslagen. Vi motiverar detta med att vi vill skapa en bättre balans<br /> mellan anslagen till sektorsforskning och högskolans basresurser. En förstärkning<br /> av fakultetsanslagen är emellertid också motiverad av att regeringens<br /> förslag vad gäller nya professurer riskerar att urholka fakultetsanslagen.<br /> Det är nämligen bara för det första året under den kommande treårsperioden<br /> som regeringen finansierar de kringkostnader som finns knutna till professorstjänsterna,<br /> t. ex. biträdespersonal och materiel. Därefter skall kostnader<br /> i samband med de nya professurerna bestridas inom ramen för fakultetsanslagen<br /> eller genom omprioriteringar inom den befintliga organisationen. Om</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Ub6-12</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_47" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>fakultetsanslagen då inte förstärks riskerar regeringens stora satsning på nya Mot. 1986/87</p> <p>professurer att minska högskolans basresurser. Ub6</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Grundutbildning-forskning</p> <p>Det har under en följd av år funnits en obalans mellan satsningen på skolan<br /> och grundutbildningen i högskolan å ena sidan och forskningsanslagen å den<br /> andra. Denna obalans kommer att bestå och fördjupas i och med forskningspropositionen.</p> <p>Konsekvenserna av denna obalans visar sig på skilda sätt. Om grundskolan<br /> och gymnasiet inte förmår ge eleverna utbildning av god kvalitet kommer<br /> detta att leda till att de studerandes förkunskaper för studier i högskolan blir<br /> otillräckliga och att arbetslivet inte kan tillgodose sitt behov av välutbildad<br /> arbetskraft. Det sistnämnda gäller om även kvaliteten på högskolans<br /> utbildning tillåts ligga på en låg nivå. En dålig kvalitet på högskoleutbildningen<br /> innebär dessutom att varje satsning på forskning riskerar att bli mindre<br /> framgångsrik eftersom urvalet av studerande vilka är lämpade för forskning<br /> blir litet och forskarstudierna riskerar att bli långvariga och av låg kvalitet.</p> <p>Folkpartiet har under en följd av år föreslagit skilda åtgärder som syftar till<br /> att förbättra kvaliteten inom skolan och högskolan. Vi har också yrkat att<br /> anslagen till högskolans grundutbildning skall höjas utöver vad regeringen<br /> har föreslagit. Så har också blivit riksdagens beslut vid ett antal tillfällen,<br /> senast vid förra riksmötet då bl. a. anslaget till teknisk utbildning räknades<br /> upp med 20 milj. kr. utöver vad regeringen hade föreslagit. De motioner som<br /> oppositionspartierna har väckt med anledning av budgetpropositionen under<br /> innevarande riksmöte tyder på att riksdagen inte heller i år kommer att<br /> acceptera regeringens förslag i alla delar vare sig det gäller de föreslagna<br /> besparingarna inom skolan eller de otillräckliga anslagen till grundutbildningen<br /> inom högskolan. Folkpartiets alternativ till regeringens budget<br /> innebär att vi säger nej till huvuddelen av de besparingar som regeringen vill<br /> göra inom skolan och att vi ökar anslagen till högskolan med 87 milj. kr.</p> <p>Avvägningen mellan anslagen till basresurser och<br /> sektorsforskning</p> <p>I propositionen diskuterar statsministern bl. a. frågan om den sektoriellt<br /> finansierade forskningen skall avsätta större del av forskningsanslagen till<br /> högskolans basresurser. Någon sådan överföring bör enligt honom inte ske<br /> genom en "påtvingad omfördelning av forskningsmedel". I stället skall<br /> sektorsorganen "rekommenderas" att i större utsträckning finansiera tjänster<br /> inom högskolan i samband med att man etablerar sina forskningsprogram.<br /> Vidare skall sektorsmyndigheterna påta sig ansvaret för att inrätta<br /> ramprogram med flerårig löptid.</p> <p>Den forsknings- och utvecklingsverksamhet som i dag utförs i offentlig regi<br /> har många huvudmän: universiteten, forskningsråden och skilda sektorsforskningsorgan.<br /> Exempel på omfattande forskning som utförs i de sistnämnda<br /> organens regi är byggforskning, energiforskning, arbetsmiljöforskning,<br /> försvarsforskning, transportforskning, teleforskning m.fl. Samtidigt utförs</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>forskningsuppgifter på dessa områden också inom universiteten antingen Mot. 1986/87<br /> som grundforskning eller i form av uppdragsforskning. Ub6</p> <p>Folkpartiet har under en följd av år hävdat att en överföring av<br /> forskningsresurser och forskningsansvar bör ske från sektorsorganen till<br /> högskolan och forskningsråden. Vi har grundat denna uppfattning på en oro<br /> som vi har känt över obalansen - särskilt inom vissa områden - mellan den<br /> grundläggande forskning som finansieras via fakultets- och forskningsrådsanslag<br /> och den forskning som finansieras av sektorsorgan. Vid fördelning av<br /> resurser till forskningsverksamheten finns en risk att den tillämpade forskningen<br /> prioriteras på bekostnad av grundforskningen.</p> <p>I detta sammanhang bör också fördelningen av de nu aktuella tillskotten<br /> mellan olika universitetsorter uppmärksammas.. Åtskilliga motiv för förstärkningar<br /> av forskningen vid universiteten i Umeå, Göteborg och Lund<br /> liksom till högskolan i Luleå, har inte i tillräcklig grad kunnat beaktas vid<br /> detta tillfälle. Hänsyn bör tas till detta förhållande i budgetprövningen i<br /> framtiden.</p> <p>Under senare år har det också riktats kritik mot att den forskning som<br /> utförs inom sektorsforskningsorganen inte alltid håller den kvalitet som det<br /> finns anledning att kräva av vetenskapligt arbete. Detta är enligt vår<br /> uppfattning en effekt av att kraven vid bedömningen av forskningskvalitet<br /> ibland är lägre för sektorsorganen än vad den är inom högskolan. Detta är ett<br /> missförhållande som bör rättas till, vilket bäst sker genom att högskolorna<br /> ges ett större ansvar för de medel som staten satsar på forskning. Det finns<br /> vidare skäl att ifrågasätta om uppsplittringen inom forskningsorganisationen<br /> inte leder till onödigt stora kostnader.</p> <p>Den diskussion som statsministern för kring de här frågorna kommer om<br /> sektorsorganen följer hans uppmaningar att leda till att medel för sektorsforskning<br /> på ett bättre sätt kan utnyttjas för att långsiktigt finansiera<br /> grundforskningen vid högskolorna. Dessa synpunkter är emellertid inte<br /> tillräckliga för att skapa balans mellan resurserna till sektorsforskning och<br /> resurserna till grundforskningen vid högskolan. Enligt vår mening bör därför<br /> resurserna överföras från sådan offentligt finansierad forskning som utförs<br /> utanför högskolan till i första hand högskolans fakultetsanslag. Svårigheten<br /> är att finna en teknik för hur en sådan överföring skall genomföras. Vårt<br /> förslag är att det bör ske genom att ett belopp motsvarande 2 % per år av<br /> anslagen till sektorsorganen överförs till fakultetsanslagen med början<br /> fr. o. m. budgetåren 1988/89 och 1989/90. Det är inte möjligt att med ledning<br /> av forskningspropositionen göra en exakt beräkning vad detta skulle<br /> innebära i ekonomiskt ökade resurser för högskolorna. Under innevarande<br /> budgetår anslås ca 6,5 miljarder till sektorsforskningen. En uppskattning<br /> utifrån detta ger vid handen att den av oss förordade tekniken skulle innebära<br /> en förstärkning av fakultetsanslagen med ca 120 milj. kr. per år. Det bör<br /> ankomma på regeringen att ta fram ett underlag till en omfördelning i<br /> enlighet med vad vi här har anfört. Därvid skall regeringen beakta vad vi<br /> nedan föreslår vad gäller en särskild resurs till de tekniska fakulteterna.</p> <p>Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1986187. 3sami. NrUb6-12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Avvägningen mellan näringslivets forskningsresurser och<br /> statens</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br /> Ub6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Industrisektorn torde 1987 disponera 17-18 miljarder kronor för sin<br /> FoU-verksamhet, där betoningen ligger på industriellt utvecklingsarbete, ej<br /> på grundforskning. Industrins FoU-verksamhet har ökat dramatiskt under<br /> 1980-talet och visar ingen tendens till avmattning, tvärtom. Under perioden<br /> 1981 - 1985 fördubblades industrins FoU-verksamhet, räknat i löpande<br /> priser. Propositionen konstaterar att det råder enighet om den grundläggande<br /> rollfördelningen mellan statlig grundforskning och industriellt utvecklingsarbete.<br /> Det industriella utvecklingsarbetet är starkt beroende av den<br /> statligt finansierade grundforskningen, både när det gäller kunskap och<br /> tillgång till forskarutbildade medarbetare. Med en årlig ökningstakt på 10 %<br /> realt sett av industrins FoU-verksamhet, medan den statligt finansierade<br /> forskningen endast ökar realt med 5 % årligen, finns en stor risk för att gapet<br /> mellan grundforskning och utvecklingsarbete växer. Det industriella utvecklingsarbetet<br /> är också starkt beroende av en tillämpad forskningsdel mellan<br /> grundforskning och utvecklingsarbete, en del som kommer i kläm. Forskningspropositionen<br /> har ej tillräckligt satt in framför allt den naturvetenskapligt-tekniska<br /> forskningen i ett industripolitiskt perspektiv. I jämförelse med<br /> våra konkurrentländer satsar våra företag en osedvanligt hög andel eget<br /> kapital i utvecklingsarbete, samtidigt som staten hittills inte har haft förmåga<br /> att bistå med tillräcklig mängd kunskap och kompetenta människor,<br /> utbildade vid våra universitet. IVA har räknat med att upp till 20 % av<br /> dagens teknologer borde gå vidare mot doktorsexamen för att klara enbart<br /> industrins behov av forskarutbildade. Den obalans som vi här har beskrivit<br /> motiverar statsministern till fortsatta satsningar på forskning. För några år<br /> sedan avskaffades industrins möjligheter att göra avdrag för FoU-verksamhet.<br /> Folkpartiets uppfattning har varit att denna avdragsmöjlighet bör<br /> återinföras när det statsfinansiella läget tillåter. Frågan bör också bli föremål<br /> för övervägande i samband med den förestående revisionen av det framtida<br /> skattesystemet.</p> <p>Fakultetsprogram som planeringsinstrument</p> <p>UHÄ har utrett frågan om möjligheterna att inrätta fakultetsprogram. UHÄ<br /> föreslår en ordning enligt vilken UHÄ som underlag för en forskningsproposition<br /> vart tredje år redovisar nationella program kompletterade med<br /> anslagsäskanden för hela perioden. Inom ramen för riksdagens anslagsbeslut<br /> och de uttalanden som knyts till dessa disponerar högskoleenheterna<br /> resurserna efter egen bedömning. UHÄ föreslår vidare en försöksverksamhet<br /> som innebär att de tekniska och matematisk- naturvetenskapliga<br /> fakulteterna lokalt får ta över ansvaret för inrättande av nya professurer och<br /> omprövningar av befintliga tjänster.</p> <p>Regeringen avvisar UHÄ:s förslag. Från socialdemokratiskt håll är man<br /> inte beredd att acceptera att riksdag och regering skall släppa ifrån sig den<br /> detaljerade styrning av forskningen som man har i dag. Denna regeringens</p> <p>rigida inställning i frågan om hur högskolan i framtiden skall styras är 4</p> <p>beklaglig.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p style="margin-left:11px;">Folkpartiet har i sin motion till detta riksmöte om högskolan förordat att Mot. 1986/87</p> <p>det redan nästa läsår görs försök med större målstyrning vid några högskolor. fjb6</p> <p>Vad vi här har föreslagit överensstämmer i huvudsak med vad UHÄ har<br /> förordat, dock är vi redan nu beredda att gå längre. Enligt vår uppfattning<br /> bör försöksverksamheten således innebära att universiteten själva beviljas<br /> rätt till omprövning av lediga professurer, samt möjlighet att inrätta nya, och<br /> att högskolan tilldelas en total resursram samt att den lokala högskolestyrelsen<br /> åläggs att göra fördelning mellan grundutbildning och forskning, mellan<br /> tjänster, lokaler, inredning och utrustning. På sikt kan vi också tänka oss att<br /> pröva ett system där anslagen snarare fördelas i förhållande till uppnådda<br /> resultat än i proportion till antalet nybörjarplatser. Med anledning av vad<br /> UHÄ har föreslagit och vad vi här har anfört bör riksdagen hos regeringen<br /> begära förslag om en försöksverksamhet vid ett antal högskolor med ett nytt<br /> ekonomiskt styrsystem som lägger ett ökat ansvar på enskilda högskolor.</p> <p>Redan fr. o. m. budgetåret 1988/99 bör man dessutom inom ramen för en<br /> försöksverksamhet pröva att ge de tekniska fakulteterna en extra medelsresurs<br /> som uppgår till 5 % av resp. högskole/fakultetsanslag (totalt ca 25<br /> milj. kr.). Denna extra resurs skall resp. fakultet/högskola själv fördela till<br /> sådan forskning som man finner mest angelägen.</p> <p>Rekryteringen till lärartjänster inom högskolan</p> <p>Ett accelererande problem för forskningen och grundutbildningen är svårigheten<br /> att rekrytera kompetenta forskare och forskarstuderande samt lärare.</p> <p>Detta gäller särskilt de tekniska och naturvetenskapliga ämnen som konkurrerar<br /> med näringslivet om kvalificerad arbetskraft.</p> <p>En av de främsta anledningarna till rekryteringssvårigheterna har varit en<br /> alltför låg lönenivå och ett otillräckligt studiestöd. Jämfört med sina<br /> internationella kollegor eller med likvärdiga arbetsuppgifter i näringslivet<br /> har svenska forskare låga löner och dåliga förmåner. Därtill kommer att det<br /> många gånger brister i det som borde vara en konkurrensfördel för<br /> högskolan, en stimulerande och välutrustad forskningsmiljö.</p> <p>Till en del finns det nu förutsättningar att dessa problem skall kunna<br /> minska. Särskilt viktigt är det att högskolan nu har fått ett system med<br /> lönefält som kan utnyttjas för att höja lönerna för särskilt meriterade<br /> forskare. Detta system bör enligt vår uppfattning utvecklas så att högskolan<br /> skall få reella möjligheter att behålla eller "köpa" kompetenta forskare som<br /> annars är verksamma i näringslivet.</p> <p>Övergångsvis anser vi att det finns skäl att anslå resurser till en central<br /> medelsreserv att användas för att inrätta tjänster för personer som man<br /> särskilt gärna vill behålla inom högskolan. Från denna centrala medelsreserv<br /> som bör administreras av UHÄ skall det vara möjligt för högskolorna att<br /> söka nödvändiga lönemedel. Till en början bör 10 milj. kr. anslås för detta<br /> ändamål fr.o.m. budgetåret 1988/89. Dessa medel finansieras genom den<br /> överföring från sektorsanslagen som vi tidigare har förordat.</p> <p>I propositionen föreslås att 226 forskarassistenttjänster skall inrättas under<br /> treårsperioden. Detta är ett viktigt tillskott för att kunna bredda utrymmet</p> <p>att nyrekrytera lärare. En praktisk fråga som kommer att uppstå på 5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>universiteten blir dock hur åtskilliga av de personer som nu får tjänster skall Mot. 1986/87</p> <p>kunna beredas praktiska arbetsmöjligheter. På många håll saknas lokaler Ub6</p> <p>och nödvändig kringutrustning för att ge de nya tjänsteinnehavarna möjligheter<br /> till effektivt arbete. Särskild hänsyn till detta bör tas vid fördelningen<br /> av de extra resurser vi har föreslagit till fakultetsanslagen.</p> <p>En satsning görs också i propositionen på studiefinansieringen för<br /> forskarstuderande, bl. a genom att 700 utbildningsbidrag omvandlas till<br /> motsvarande antal doktorandtjänster. Efter treårsperioden kommer det<br /> därmed att finnas 2 500 utbildningsbidrag och 1 200 doktorandtjänster.</p> <p>Detta innebär att det även därefter krävs mycket stora satsningar för att<br /> fortsätta omvandlingen av återstående utbildningsbidrag. Ambitionen bör<br /> enligt vår uppfattning vara att omvandlingen från bidrag till tjänster skall<br /> vara helt genomförd under den treårsperiod som inleds 1990/91.</p> <p>Kvinnoforskningens villkor</p> <p>Vetenskapshistorien lär oss att det är en mödosam process att införa nya<br /> perspektiv och teorier i vetenskapernas värld. Kvinnoforskningen belastas<br /> därtill av kravet att försöka förstå och beskriva verkligheten ur kvinnors<br /> perspektiv, samtidigt som de som legitimerar vad som är giltig kunskap vid<br /> universiteten nästan alltid är män.</p> <p>Kvinnoforskningen är problemorienterad, och erfarenheterna från utländska<br /> universitet visar att kvinnoforskningen mest framgångsrikt bedrivs i<br /> ett tvärvetenskapligt samarbete. Då de äldre svenska universiteten är<br /> uppbyggda kring enskilda discipliner är kvinnoforskningens behov av ett<br /> tvärvetenskapligt angreppssätt svårt att passa in i den rådande organisatoriska<br /> strukturen och det traditionella tänkesättet. Detta har man haft förståelse<br /> för på UHÄ och därför givit specialanslag till jämställdhetsforskningen.</p> <p>Universitetet är av tradition en mansdominerad arbetsplats. Vårt samhälle<br /> är fortfarande baserat på att kvinnor och män tilldelas olika uppgifter och<br /> arbetsområden, får skilda erfarenheter och värderingar. Eftersom män har<br /> makten vid universitetet är det männens kultur och värderingar som avgör<br /> vad som är god forskning. Detta förhållande får vittgående konsekvenser<br /> både för kvinnliga forskare och kvinnoforskningen.</p> <p>I den aktuella forskningspropositionen beskriver utbildningsministern<br /> kvinnliga forskares villkor. Han konstaterar därvid att "det fortfarande är<br /> långt till jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning".<br /> Därefter avslutar han med att uttrycka sin optimism och menar att<br /> andelen kvinnor kommer att öka "sakta men säkert". Legitimitet för sin<br /> optimism ger han genom att UHÄ fått i uppdrag att "meddela föreskrifter för<br /> tillsättning av vikariat inom lärartjänstorganisationen".</p> <p>Men när man sedan granskar vilken substans i form av anslag som<br /> kvinnoforskningen får sig tilldelad upptäcker man att de basorganisationer<br /> vid universiteten - Forum - där denna forskning bedrivs skall dela på 500 000<br /> kr. Därmed har utbildningsministern sagt alla de vackra ord som förväntas av<br /> honom men inte gjort särskilt mycket för att orden skall manifesteras i<br /> praktiska handlingar som för kvinnoforskningen framåt. För budgetåret<br /> 1987/88 bör anslaget till Forum för kvinnliga forskare öka med ytterligare</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>1 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Dessa medel bör också Mot. 1986/87</p> <p>kunna utnyttjas för att de kurser i kvinno- och jämställdhetsfrågor som finns Ub6</p> <p>vid skilda högskolor skall få finnas kvar.</p> <p>I den motion om jämställdhet som folkpartiet väckte under den allmänna<br /> motionstiden 1987 väckte vi frågan om JÄMFOis placering under arbetsmarknadsdepartementet<br /> inte är invändningsfri, eftersom den riskerar att<br /> leda till att angelägna forskningsprojekt utan anknytning till arbetslivet får<br /> för lite utrymme. Det bästa sättet att lösa detta problem är att ge JÄMFO ett<br /> eget anslag för fördelning utan regeringsbeslut. Det kan dessutom underlätta<br /> JÄMFO:s prioritering mellan olika projekt. Detta bör riksdagen som sin<br /> mening ge regeringen till känna.</p> <p>Bankmiljonerna</p> <p>Statsministern skriver i propositionens inledning: "Det är med stor tillfredsställelse<br /> jag nu konstaterar att affärsbankerna erbjudit sig att avsätta 200<br /> milj. kr./år under treårsperioden för att bidra till den nödvändiga förnyelsen<br /> av utrustningen i högskolan".</p> <p>Det finns ingen anledning att rikta några invändningar mot konstaterandet<br /> att högskolan har behov av mycket stora resurstillskott för att förnya<br /> utrustningen. Detta har tidigare försummats av regeringen vilket bl. a. har<br /> lett till att riksdagen under förra riksmötet beslöt om en engångsanvisning<br /> med 39 milj. kr utöver vad regeringen hade föreslagit för budgetåren 1987/88<br /> och 1988/89. Mot bakgrund av de stora brister som finns beträffande lokaler<br /> och utrustning är de utlovade bankmiljonerna av mycket stort värde.</p> <p>Däremot kan det riktas invändningar mot tillvägagångssättet att ordna<br /> finansieringen. Genom att bankerna på föreslaget sätt avsätter medel i<br /> fonder förhindras riksdagen att ta ställning till vad som enligt mångas<br /> uppfattning i realiteten är fråga om en särskild beskattning av bankernas<br /> vinster. Det är dessutom fortfarande oklart hur de aktuella fonderna<br /> kommer att byggas upp och vilket inflytande bankerna skall ha när det<br /> bestäms hur medlen skall användas. En annan aspekt att ta hänsyn till är att<br /> den satsning som sker genom bankfonderna har karaktären av engångsinsats.</p> <p>Mycket av den utrustning som kommer att kunna anskaffas med dessa medel<br /> är sådan som med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen kan förväntas<br /> behöva förnyas efter en relativt kort tid.Därtill kommer att underhållskraven<br /> kommer att öka. Man måste därför vara medvetan om att motsvarande<br /> resurser som nu tillförs högskolan genom bankfonderna kommer att behöva<br /> anslås för utrustningsanslagen vid en senare tidpunkt samt att anslagen för<br /> underhåll redan på kort sikt kommer att behöva öka.</p> <p>Forskningsetik</p> <p>I propositionen aviserar utbildningsministern att regeringen ämnar tillsätta<br /> en särskild utredningsman för att närmare överväga den organisatoriska<br /> uppläggningen av den framtida forskningsetiska prövningen.</p> <p>I en datapolitisk motion till detta riksmöte har folkpartiet tagit upp frågan<br /> om de krav som skall ställas på olika typer av register, däribland forsknings</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>registren. Vi konstaterar där att likartade principer bör tillämpas för alla Mot. 1986/87<br /> typer av register och databehandling. Ub6</p> <p>I praktiken innebär detta att administrativa register som bygger på<br /> totalurval normalt kommer att bedömas hårdare än forskningsregister.</p> <p>Ett absolut krav som ställs på forskningsregistren är att de skall prövas av<br /> datainspektionen, bygga på informerat samtycke och uppfylla humanistisksamhällsvetenskapliga<br /> forskningsrådets etiska regler.</p> <p>Mot bakgrund av den debatt som förts och de motsättningar som denna<br /> fråga rymmer är det bra att en utredning kommer till stånd. Vi menar dock att<br /> den bör ges en parlamentarisk sammansättning.</p> <p>I avvaktan på att utredningens resultat blir färdigt bör enligt vår mening<br /> inga nya register av detta slag inrättas. Detta gäller t. ex. det s. k. slutenvårdsregistret<br /> och socialdataregistret, vilka regeringen uppenbarligen avser att<br /> inom kort ge tillstånd till. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen<br /> till känna.</p> <p>Informationsteknikens användning</p> <p>I forskningspropositionen framhålls att studier av den samhälleliga användningen<br /> av informationsteknik (i vidaste mening) är viktiga. I huvudsak<br /> rekommenderas dock enbart studier av informationsteknikens kulturella och<br /> sociala effekter genom des. k. kulturvetenskapernas försorg. I propositionen<br /> görs ingen koppling mellan dessa vetenskapers kritiska potential och den<br /> aktuella teknikimplementeringens och teknikutvecklingens möjligheter.</p> <p>Detta anser vi vara en brist.</p> <p>Användning av informationstekniken har och kommer även i framtiden att<br /> få mycket djupgående effekter på samhällets funktion och människors liv.</p> <p>Termen "informationssamhälle" används ofta som en karaktäristik av det<br /> framtida samhället. Hur detta samhälle kan komma att te sig ur rent teknisk<br /> synvinkel föreligger det åtminstone på kortare sikt en relativt klar uppfattning<br /> om. Tekniska utvecklingslinjer och utvecklingsmöjligheter på något<br /> längre sikt kan också anas, men utvecklingstakten är svårbedömd nu i<br /> mikroelektronikens tidiga utveckling. Många som använder termen "informationssamhället"<br /> har enligt vår uppfattning oklara föreställningar eller<br /> kunskaper om målen för detta samhälle och i vad mån den tekniska<br /> utvecklingen och den teknik man vid olika skeden väljer verkligen leder till<br /> förbättrad livskvalitet och ökad demokrati och medinflytande för de många<br /> enskilda människorna. Många människor är oroade inför den tekniska<br /> utvecklingen inom informationstekniken och de förändringar denna utveckling<br /> kan innebära för dem.</p> <p>De omfattande utbildningsinsatser som hittills genomförts eller planerats ofta<br /> på initiativ av arbetsmarknadens parter - har nästan uteslutande varit<br /> inriktade på det rent tekniska handhavandet av en del av informationsteknikens<br /> komponenter. På detta område finns det då för utbildningen tillgängligt<br /> ett avsevärt kunskapsunderlag och tack vare en snabb förändring mot alltmer<br /> användarvänlig programvara kan kraftfull informationsteknik nu utnyttjas<br /> av de många människorna. De behöver inte ha specialistkompetens. Det är<br /> självklart mycket värdefullt att genom utbildning sprida denna kunskap för</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>att öka informationsteknikens tillgänglighet. Mot. 1986/87</p> <p>Men en djupare förståelse kräver en systemförståelse som det är viktigt att Ub6<br /> många människor nu kan tillägna sig som en del av beslutsunderlaget i en<br /> demokratisk teknikvalsprocess. Enligt vår uppfattning saknas för närvarande<br /> i hög grad förutsättningarna för att kunna ge denna utbildning. Kunskapen<br /> är här ofullständig, ostrukturerad och splittrad. Det är därför viktigt att<br /> det nu byggs upp en mer gedigen kompetens. De ställda förslagen att tillföra<br /> HSFR först 1 milj. kr. och därefter ge dem ett utredningsuppdrag rörande<br /> användningen av ytterligare 4 milj. kr. är otillräcklig, både vad gäller<br /> insatsens storlek och form. Den kompetens som behöver utvecklas måste ha<br /> en mycket bred vetenskaplig bas i samhällsvetenskaper, humaniora och<br /> teknik. Teknikkompetensen måste här innehålla kvalificerad kunskap från<br /> forskningsfronten. Om en sådan bred vetenskaplig bas byggs upp kan den<br /> utnyttjas för att på ett kvalificerat sätt bredda perspektiven och vidga<br /> utbildningen inom många olika yrken. Vi avser här ingenjörer, samhällsvetare,<br /> jurister m. fl. Självklart skall en sådan kompetens också utnyttjas i en<br /> bred fortbildning inom företag, ideella organisationer etc.</p> <p>För att möjliggöra en sådan kompetensuppbyggnad räcker det inte med<br /> stöd till några enskilda forskningsprojekt utan det behövs en permanent och<br /> långsiktig finansiering för att attrahera lämpliga forskare. Vi föreslår att man<br /> för att utveckla denna kompetens inrättar ett vetenskapligt råd om ca 10<br /> personer som skall representera samhällsvetenskaper, humaniora och teknikvetenskaper.<br /> Detta råd skall till sitt förfogande ha en permanent<br /> forsknings- och utredningsgrupp. Denna grupp bör ha direkt knytning till<br /> universiteten och de tekniska högskolorna. Den bör ges goda möjligheter att<br /> till sig knyta in- och utländska gästforskare. På längre sikt är det angeläget att<br /> sådana grupper etableras på flera universitetsorter i landet.</p> <p>Uppdraget åt HSFR och UHÄ att utarbeta förslag till användningen av<br /> vissa medel bör därför kompletteras med inrättandet av ett fristående<br /> vetenskapligt råd i enlighet med vad vi här har föreslagit. Detta råd bör få i<br /> uppdrag:</p> <p>att utarbeta förslag till hur tekniska och humanvetenskapliga perspektiv<br /> och kunskaper skall kunna integreras i utbildningen både på tekniska<br /> högskolor och vid universiteten och de mindre högskolorna,<br /> att utveckla former för hur man skall kunna bygga upp kompetens inom de<br /> breda fältet teknik- samhälle i syfte att belysa den rikedom av valmöjligheter<br /> som den nya informationstekniken ger upphov till samt de problem och<br /> möjligheter som är förknippade med en vilja att låta denna teknik tjäna olika<br /> samhälleliga mål.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad i motionen framförts hemställer vi</p> <p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört om en överföring av medel med 2 % för vardera<br /> budgetåren 1988/89 och 1989/90 från anslagen till sektorsforskning till<br /> högskolans fakultetsanslag,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:39px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:30px;">i motionen anfört om en försöksverksamhet fr.o.m. budgetåret Ub6</p> <p style="text-align:right;">1988/89 med målstyrning vid ett antal högskolor innebärande rätt för<br /> högskolorna att själva ompröva och inrätta professurer samt att</p> <p style="margin-left:30px;">fördela resurser mellan grundutbildning och forskning och mellan<br /> tjänster, lokaler, inredning och utrustning,</p> <p style="text-align:right;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört om en försöksverksamhet fr. o. m. budgetåret 1988/</p> <p style="margin-left:30px;">89 med att tilldela de tekniska fakulteterna en extra medelsresurs<br /> motsvarande 5 % av resp. fakultetsanslag att fördelas av fakulteterna<br /> själva till sådan forskning som man finner angelägen,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört om inrättandet av central medelsreserv om 10 milj. kr<br /> fr. o. m. budgetåret 1988/89 att användas för att inrätta särskilda<br /> tjänster inom högskolan för personer som högskolorna inte har<br /> möjlighet att rekrytera inom ramen för ordinarie tjänst,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen till Forum för kvinnoforskning för budgetåret<br /> 1987/88 anslår 1 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit,</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i<br /> motionen anfört om anslaget till JÄMFO,</p> <p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om en parlamentarisk utredning om forskningsetik,</p> <p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om att inga nya register såsom sjukvårds- och<br /> socialdataregister skall inrättas innan denna utredning är färdig,</p> <p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen hos regeringen begär att HSFR och UHÄ utarbetar<br /> förslag till inrättandet av ett vetenskapligt råd med syfte att utveckla<br /> och sprida kunskap om informationsteknikens långsiktiga möjligheter<br /> och konsekvenser.</p> <p>Stockholm den 11 mars 1987</p> <p>Bengt Westerberg (fp)</p> <p>Ingemar Eliasson (fp)</p> <p>Karin Ahrland (fp)</p> <p style="text-align:right;">Anne Wibble (fp)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:7px;">Kerstin Ekman (fp)<br /> Birgit Friggebo (fp)<br /> Jan-Erik Wikström (fp)</p> </div> <div class="block ml_51"><p>10</p> </div> </div> </div> 0 Bengt Westerberg fp 1 undertecknare 0 Ingemar Eliasson fp 2 undertecknare 0 Karin Ahrland fp 3 undertecknare 0 Anne Wibble fp 4 undertecknare 0 Kerstin Ekman fp 5 undertecknare 0 Birgit Friggebo fp 6 undertecknare 0 Jan-Erik Wikström fp 7 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-19 15:39:15 motkat Motionskategori - 2014-11-19 15:39:15 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-19 15:39:15 GA02Ub6 Bengt Westerberg m. fl. (fp) mot_198687_ub_6.pdf 304289 pdf Forskning (prop. 1986/87:80) https://data.riksdagen.se/fil/6DC0BC12-DF26-498D-ADC6-49ADC961AE7C