3105593GA02Ub571986/87Ub57motmotMotion 1986/87:Ub57 Börje Stensson m. fl. (fp, c)MotionMotionUbU5701987-03-11 00:00:002014-11-04 13:22:362014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1986/87:80)Börje Stensson m. fl. (fp, c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub57/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub57https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub57
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87:Ub57</p>
<p>Börje Stensson m. fl. (fp, c)<br />
Forskning (prop. 1986/87:80)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Universitetet i Linköping har i drygt fem år arbetat med att utveckla ett nytt<br />
forsknings- och forskarutbildningsområde: tema Barn. Arbetet har bedrivits<br />
under ledning av en särskild arbetsgrupp i vilken ingått barn- och ungdomsforskare<br />
från flera universitet. Gruppen har lagt fram förslag till organisation<br />
och verksamhetsfält för tema Barn samt också redovisat kostnadskalkyler<br />
för temat, inkl. kostnader för forskarutbildningen. Regeringen har<br />
vid ett par tillfällen redovisat sin positiva inställning till förslaget om ett<br />
barntema och föreslår i forskningspropositionen Om forskning (1986/<br />
87:80) att barntemat skall inrättas från den 1 juli 1987. Utbildningsministern<br />
anmäler att han i annat sammanhang kommer att föreslå regeringen att<br />
inrätta två extra ordinarie tjänster som professor inom temat den 1 juli 1988.</p>
<p>I propositionen anges dessutom att uppbyggnaden av temat bör finansieras<br />
inom ramen för universitetets egna resurser samt de medelsförstärkningar<br />
som beräknas under anslaget till temaorienterad forskning.</p>
<p>Under 1985 och 1986 genomfördes på UHÄ:s uppdrag en utvärdering av<br />
temaforskningen i Linköping av professorerna Timothy C. Brock (The<br />
Ohio State University), Lambros Comitas (Columbia University), Bengt<br />
Sigurd (universitetet i Lund) och Åke O. F. Sundborg (universitetet i Uppsala).<br />
Den rapporterades i skriften Interdisciplinary Research and Doctoral<br />
Training, som utkom först hösten 1986 och därför inte kunde beaktas i<br />
universitetets anslagsframställning och ej heller i UHÄ:s.</p>
<p>Rapportens femte kapitel ”Conclusions and Recommendations” upptar<br />
17 punkter av vilka flertalet kan avgöras inom universitetet. Punkten 5.01<br />
har rubriken ”Overall Assessment: Positive and Encouraging” och avslutas<br />
med följande mening i fri översättning: ”På grund av att studiegruppen<br />
fann så mycket som vi ansåg berömvärt och lovande i TEMA ägnade vi<br />
avsevärd tankemöda och ansträngning åt våra rekommendationer, i hopp<br />
om att de skall kunna bidra till den snabba utvecklingen hos dessa unika<br />
akademiska institutioner.”</p>
<p>Den följande punkten 5.02 har rubriken ”Complete Build-Up of Tema<br />
Faculty” och inleds med en erinran om riksdagens beslut 1982 att fastställa<br />
en långtidsplan för utbyggnaden av tema. Beslutet fullföljdes ej och utbyggnaden<br />
avstannade, som utvärderarna konstaterar, när den kommit halvvägs.<br />
Detta medför, som utvärderarna ger flera exempel på, betydande<br />
svagheter inom de enskilda temana. På sikt kan kvaliteten i forskningen och<br />
forskarutbildningen undergrävas, om inte temana byggs ut till den nivå som<br />
förutsatts i 1982 års riksdagsbeslut. Rapporten innebär en uppmaning till</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ub56—66</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>statsmakterna att snarast fullfölja uppbyggnaden av TEMA. Mot. 1986/87</p>
<p style="margin-left:11px;">En nyligen genomförd utvärdering av temaforskningen har således kon- Ub57</p>
<p>staterat att de befintliga temana förfogar över alltför begränsade resurser<br />
och har en alltför liten bas. Medelstilldelningen till temaforskningen i allmänhet<br />
och förslaget att inrätta ett nytt tema bör ses mot denna bakgrund.</p>
<p>I propositionen föreslås anslaget till temaorienterad forskning bli höjt<br />
från 18 293 000 kr. till 22 548 000 kr. Av den föreslagna höjningen med<br />
4 255 000 kr. åtgår 790 000 kr. till pris- och löneomräkning, 411 000 kr. till<br />
ökade kostnader för studiefinansieringen i samband med att utbildningsbidragen<br />
höjs samt 500 000 kr. till att täcka kostnaderna för sekretariatet för<br />
det globala forskningsprogrammet ”Global Changé”. Som verklig förstärkning<br />
till temaforskning återstår 2 554 000 kr. Detta belopp skall enligt propositionen<br />
täcka kostnaderna för en ny professur i temat Hälso- och sjukvården<br />
i samhället, två forskarassistenttjänster, förstärka basresurserna<br />
samt dessutom räcka till att finansiera det nya barntemat inkl. lönerna till<br />
två professurer.</p>
<p>Vi vill innan vi återkommer till hur barntemat skall finansieras kommentera<br />
forskarutbildningen samt nämna förekomsten av laborativt inriktad<br />
forskning vid den temaorienterade forskningen.</p>
<p>Redan när forskarutbildningen vid TEMA startade beslöts att begränsa<br />
antagningen till cirka fem studerande per tema och år. Huvudmotiven härtill<br />
var uppfattningen att stor omsorg bör ägnas åt att skapa gemenskap<br />
mellan lärare och doktorander, att doktoranderna bör kunna ägna huvuddelen<br />
av sin tid åt sin utbildning och forskning, att de bör kunna utföra sitt<br />
arbete på institutionen och därmed bidra till att skapa en god tvärvetenskaplig<br />
miljö. De begränsade resurserna i fråga om utbildningsbidrag och<br />
arbetsplatser implicerade en stark antagningsbegränsning, och redan för<br />
några år sedan övergick TEMA till vartannatårsintagning.</p>
<p>Forskarutbildning vid TEMA har uppmärksammats, och utvärderarna<br />
anser att den skall fullföljas med samma modell som hittills. 1 den forskningspolitiska<br />
propositionen anges också att forskarutbildningen i landet<br />
som helhet bör organiseras efter det mönster TEMA valt.</p>
<p>TEMA har således fått gehör för uppfattningen om hur forskarutbildningen<br />
skall läggas upp, men däremot knappast lyckats få förståelse för att<br />
denna uppläggning — om den skall vara effektiv — kräver vissa resurser i<br />
form av anslag för utbildningsbidrag. Förslaget i den forskningspolitiska<br />
propositionen om inrättande av tema Barn innebär i detta sammanhang att<br />
anspråken på medlen för utbildningsbidrag ökar ytterligare. Trots detta<br />
föreslås inte medel till utbildningsbidrag öka i proportion härtill.</p>
<p>Temana Kommunikation (tema K) och Vatten i natur och samhälle (tema<br />
V) skall enligt de av regering och riksdag fastställda programmen bedriva<br />
forskning grundad på laborativ verksamhet. Det hus som TEMA flyttar till<br />
sommaren 1987 har byggts och inretts med hänsyn till dessa två temans<br />
laborativa verksamhet. Statsmakterna har anslagit medel till ett funktionellt<br />
och välutrustat vattenlaboratorium — närmast en serie av laboratorier —<br />
som får mycket gott betyg av temats kemister och biologer. Även tema K får<br />
högt specialiserade laboratorier. Anslagen till TEMA räcker emellertid ej<br />
till att driva dessa laboratorier på ett rimligt sätt.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Kostnaderna för tema Barn har beräknats till minst 2 000 000 kr. under Mot. 1986/87</p>
<p>temats första verksamhetsår. Under de följande två åren stiger kostnaderna Ub57</p>
<p>sedan med närmare 1 milj. kr. om året.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen uttalat att temaforskningen vid universitetet i Linköping<br />
bör ges resurser som innebär att densamma kan byggas ut till<br />
den nivå som förutsätts i 1982 års riksdagsbeslut.</p>
<p>Stockholm den 11 mars 1987<br />
Börje Stensson (fp)</p>
<p>Marianne Karlsson (c) Karl-Göran Biörsmark (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
</div>
</div>
0Börje Stenssonfp1undertecknare0Marianne Karlssonc2undertecknare0Karl-Göran Biörsmarkfp3undertecknareGA02Ub57Börje Stensson m. fl. (fp, c) mot_198687_ub_57.pdf136819pdfForskning (prop. 1986/87:80)https://data.riksdagen.se/fil/1DCB86F3-5BC1-45BF-94F7-ABB66B4AF979