<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105571</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub55</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub55</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub55 Ewa Hedkvist Petersen m. fl. (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>55</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:22:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Ewa Hedkvist Petersen m. fl. (s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub55/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub55</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub55</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Ub55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ewa Hedkvist Petersen m. fl. (s)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Högskolan i Luleå har mycket stor betydelse för utvecklingen i Norrbotten,&lt;br /&gt; 
då den bl. a. bidrar till en långsiktig förnyelse av länets näringsliv. Det är&lt;br /&gt; 
därför av yttersta angelägenhet att utvecklingen av högskolan i Luleå fortsätter,&lt;br /&gt;
så att dess regionalpolitiska betydelse för Norrbotten kan bibehållas&lt;br /&gt; 
och förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder i dag stor enighet om högskolornas betydelse för regionerna.&lt;br /&gt; 
Högskolepolitiken är därför en viktig del av regionalpolitiken och därför&lt;br /&gt; 
måste sådana bedömningar vägas in vid fördelningen av forskningsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen 1986/87:100 framhåller utbildningsministern att&lt;br /&gt; 
en ytterligare förstärkning av utbildningen och forskningen vid högskolan i&lt;br /&gt; 
Luleå är angelägen. Det står helt klart att detta också har varit vägledande&lt;br /&gt; 
för förslagen beträffande den tekniska grundutbildningen i årets budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis har också regionalpolitiska bedömningar varit avgörande&lt;br /&gt; 
för de tre olika beslut, som under de senaste fem åren inneburit att högskolan&lt;br /&gt;
i Luleå tillförts totalt 24 milj. kr. och att högskolan kunnat bygga ut sin&lt;br /&gt; 
forskningsverksamhet. De beslut som avses är:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— Regeringsbeslut den 19 augusti 1982. 7 milj. kr. till högskolan i Luleå till&lt;br /&gt; 
forskning och utbildning inom datateknik, elektronik och verkstadsteknik&lt;br /&gt;
under 1982/83, 1983/84 och 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— Riksdagsbeslut med anledning av proposition 1982/83:120 Utveckling i&lt;br /&gt; 
Norrbotten. Ytterligare 9 milj. kr. att användas med 3 milj. kr. per år&lt;br /&gt; 
under 1984/85, 1985/86, 1986/87.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;— Riksdagsbeslut med anledning av proposition 1984/85:115 Regional&lt;br /&gt; 
utveckling och utjämning. 8 milj. kr. att användas under åren 1985/86,&lt;br /&gt; 
1986/87, 1987/88 samt 1988/89 för att bygga upp forskning inom informationsteknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I besluten angavs att de verksamheter som finansierats med de anvisade&lt;br /&gt; 
medlen vid periodens slut skulle finansieras av utbildningsdepartementets&lt;br /&gt; 
ordinarie anslag för forskning och forskarutbildning. Liknande formuleringar&lt;br /&gt;
använde utbildningsministern i budgetpropositionen 1985/86.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av intresse att konstatera att högskolan i Luleå trots de regionalpolitisk!&lt;br /&gt;
motiverade tillskotten inte har haft en bättre utveckling av D 24anslaget&lt;br /&gt;
än andra nya naturvetenskapliga och tekniska fakulteter, utan&lt;br /&gt; 
tvärtom, utan dessa tillskott skulle ha hamnat under genomsnittet för teknisk&lt;br /&gt;
fakultet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En studie av utvecklingen visar att Luleås andel av det totala anslaget till&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;teknisk fakultet är i stort sett oförändrat sedan 1979/80. Då var den 10,0% Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
och budgetåret 1986/87 är den 9,9 %. Ub55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidsbegränsade regionalpolitiskt motiverade tillskotten av medel har&lt;br /&gt; 
därför betytt mycket för högskolan i Luleå. Forskningsverksamhet har kunnat&lt;br /&gt;
byggas upp och etableras på nya områden. Dock kan man säga att de&lt;br /&gt; 
extra resurser som högskolan i Luleå fått inte tillåtits utvecklas fullt ut, då&lt;br /&gt; 
inte anslagsutvecklingen på teknisk fakultet samtidigt följt med. Man har&lt;br /&gt; 
därigenom inte kunnat dra full nytta av de investeringar som gjorts i samband&lt;br /&gt;
med de regionalpolitiskt motiverade tillskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskningspropositionen föreslås en kraftig uppräkning av anslaget till&lt;br /&gt; 
teknisk fakultet vid högskolan i Luleå. Samtidigt faller dock de regionalpolitiskt&lt;br /&gt;
motiverade tillskotten stegvis bort, så att det som kan verka vara en&lt;br /&gt; 
kraftig förstärkning av högskolan endast blir en måttlig förstärkning i förhållande&lt;br /&gt;
till innevarande budgetår. Även om hänsyn tas till de allmänna&lt;br /&gt; 
förstärkningar som i forskningspropositionen föreslagits för 1988/89 och&lt;br /&gt; 
1989/90, så kommer fakultetsanslaget då i verkligheten att minska och&lt;br /&gt; 
hamna något över nivån från 1986/87, men under nivån från 1987/88.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för ökningen av fakultetsanslaget fr. o. m. 1987/88 skall,&lt;br /&gt; 
förutom inlösen av de regionala tillskotten, också inrymmas särskilda satsningar&lt;br /&gt;
på informationsteknologi, kostnader för anslagstekniska förändringar,&lt;br /&gt;
driftskostnader för Teknikens hus, ytterligare fem forskarassistenttjänster&lt;br /&gt;
och höjning av utbildningsbidragen. Dessutom får högskolan en&lt;br /&gt; 
professur i datalogi 1989/90, dock utan tillskott av medel. Även denna skall&lt;br /&gt; 
finansieras inom ramen för fakultetsanslaget. Det är alltså många ändamål&lt;br /&gt; 
som skall ”trängas” inom ramen, och denna kommer inte att räcka till utan&lt;br /&gt; 
ytterligare förstärkning av fakultetsanslaget fr. o. m. 1987/88.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framhållits är högskolan i Luleå en ”motor” i utvecklingen&lt;br /&gt; 
av Norrbotten — en ”motor” med vars hjälp det mest arbetslöshetsdrabbade&lt;br /&gt;
länet i landet kan hålla jämna steg i den tekniska utvecklingen. Det finns&lt;br /&gt; 
en framåtanda och optimism vid högskolan i Luleå som främst visar sig i de&lt;br /&gt; 
utvecklingsplaner som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Utveckling av den metallurgiska forskningen så att Luleå kan bli ett&lt;br /&gt; 
centrum för metallurgisk forskning och utbildning. Detta skulle kräva&lt;br /&gt; 
en höjning av fakultetsanslaget med 1,2 milj. kr. 1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Forskningsinsatser inom datateknik och elektronik, materialteknik (keramer&lt;br /&gt;
och polymera kompositmaterial), industriell marknadsföring och&lt;br /&gt; 
maskinteknik. Kostnaderna för denna utveckling skulle innebära höjning&lt;br /&gt;
av fakultetsanslaget under vart och ett av budgetåren 1987/88 och&lt;br /&gt; 
1988/89 med 2 milj. kr. utöver vad som föreslås i proposition 1986/&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;87:80.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;— Teknikens hus genom vilket man fullföljer en satsning på forskningsinformation&lt;br /&gt;
till barn och ungdom som uttryckts i tidigare forskningspropositioner.&lt;br /&gt;
Verksamheten här är dock endast delvis en högskoleangelägenhet,&lt;br /&gt;
då länets kommuner kommer att bidra med nära hälften av&lt;br /&gt; 
driftskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;1 Teknikens hus kommer man att utveckla en ny pedagogik och metodik&lt;br /&gt;
för undervisningen i teknik i förskolan och i grundskolan. Man har&lt;br /&gt; 
också klara jämställdhetsmål. Verksamheten har av dessa skäl ett riksin- 18&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:17px;"&gt;tresse.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Genom Teknikens hus blir det också möjligt att rätta till en regional&lt;br /&gt; 
obalans, då det norr om Stockholm inte finns någon liknande institution&lt;br /&gt;
med teknisk anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande saknas dock medel till nära hälften av driftsbudgeten,&lt;br /&gt; 
och av ovanstående skäl är ett särskilt anslag till Teknikens hus på 0,5&lt;br /&gt; 
milj. kr. fr. o. m. 1987/88 väl motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt;
anförts om behovet av ökade resurser till högskolan i Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;br /&gt; 
Ewa Hedkvist Petersen (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten-Ove Sundström (s) Bruno Poromaa (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Marklund fs)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Ub55&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Svenskt Tryck Stockholm 1987&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ewa Hedkvist Petersen</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Sten-Ove Sundström</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bruno Poromaa</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub55</dok_id>
<subtitel>Ewa Hedkvist Petersen m. fl. (s) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_55.pdf</filnamn>
<filstorlek>133830</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/143B815B-27E2-4362-8D4A-F88848FF650D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>