<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105560</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub54</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub54</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub54 Margareta Persson och Ingvar Björk (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>54</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:22:11</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Margareta Persson och Ingvar Björk (s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub54/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub54</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub54</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :Ub54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margareta Persson och Ingvar Björk (s)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I propositionens inledande avsnitt talas om betydelsen av en kulturell identitet&lt;br /&gt;
i en föränderlig värld. Det påpekas också att välfärdssamhällets utveckling&lt;br /&gt;
och produktionshöjningen som möjliggörs med allt mindre arbetskraft&lt;br /&gt;
ställer svåra och intressanta frågor. Det markeras också att jämställdhetsforskning&lt;br /&gt;
måste stärkas, bl. a. beroende på att kvinnornas förvärvsfrekvens&lt;br /&gt;
ökat oavbrutet samtidigt som arbetsmarknaden fortfarande är starkt&lt;br /&gt; 
könsuppdelad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vi ser på utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna ur ett&lt;br /&gt; 
historiskt perspektiv, så har stora och genomgripande förändringar skett av&lt;br /&gt; 
människors sociala villkor. Bortsett från den materiella standardhöjningen,&lt;br /&gt; 
så har villkoren för mänsklig samlevnad och mänslig omvårdnad i grunden&lt;br /&gt; 
förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna genomgripande förändring av människors vardagliga livsvillkor&lt;br /&gt; 
är i stor utsträckning förknippad med kvinnornas intåg på arbetsmarknaden&lt;br /&gt;
och den offentliga sektorns utbyggnad. Fortfarande är det kvinnor som&lt;br /&gt; 
sköter omsorgsarbetet, men allt fler kvinnor får i dag betalt för det som&lt;br /&gt; 
tidigare var obetalt kvinnoarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom äldreomsorgen och barnomsorgen ser vi denna förändring tydligast.&lt;br /&gt;
Den offentliga sektorn har inom dessa områden byggts ut mycket&lt;br /&gt; 
snabbt under de senaste årtiondena. Ändå finns ständigt ett omvårdnadsbehov&lt;br /&gt;
bland människor i det nya samhället som inte tillgodoses. I dag har&lt;br /&gt; 
majoriteten den ideologiska uppfattningen att de flesta skall kunna vårdas i&lt;br /&gt; 
sitt eget hem, så länge det är möjligt. Vi menar också att alla barn skall ha&lt;br /&gt; 
rätt att finnas inom barnomsorgen om några år. Samtidigt har vi i dag en&lt;br /&gt; 
skriande personalbrist på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omvårdnadsdelen av den offentliga sektorn berör i allra högsta grad&lt;br /&gt; 
många människors vardagsliv i Sverige. Den påverkar vår kultur, vårt levnadssätt&lt;br /&gt;
och våra värderingar. Ur jämställdhetssynpunkt torde få områden&lt;br /&gt; 
vara så centrala som just den offentliga sektorns organiserande av olika&lt;br /&gt; 
omsorger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bil. 4 säger föredraganden att det är viktigt att delegationen för social&lt;br /&gt; 
forskning initierar forskning kring barnomsorgen i ett samhällsekonomiskt&lt;br /&gt; 
perspektiv. Föredraganden vill också att forskning skall bedrivas kring hur&lt;br /&gt; 
barnomsorgen bäst bör utformas för barn med behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis viktigt att en sådan forskning bedrivs. Men det är långt&lt;br /&gt; 
ifrån tillräckligt. Det är inte bara ur samhällsekonomiskt perspektiv vi skall&lt;br /&gt; 
forska kring barnomsorgen. Minst lika viktigt är att forska kring barnom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;sorgen ur ett kulturellt och sociologiskt perspektiv. Vad betyder barnomsorgen&lt;br /&gt;
för vardagslivet i Sverige? Hur har den påverkat våra värderingar? Hur&lt;br /&gt; 
har den förändrat barnens barndom? Hur har den förändrat kvinnornas&lt;br /&gt; 
villkor? Vad är det i barnomsorgens organisation som främjar resp. motverkar&lt;br /&gt;
personalrekrytering?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär liknande frågeställningar kan ställas kring t. ex. äldreomsorgen.&lt;br /&gt; 
Hur påverkar den offentliga sektorns vård i hemmet livet för berörda människor?&lt;br /&gt;
Hur blir arbetsmiljön för dem som arbetar? Dessa frågeställningar&lt;br /&gt; 
berörs ytterst knapphändigt i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn är av central betydelse för livet i Sverige. Samtidigt&lt;br /&gt;
har det forskats alldeles för litet kring de kulturella förändringar som&lt;br /&gt; 
pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller handikappades behov så är naturligtvis forskning kring&lt;br /&gt; 
den offentliga sektorn av central betydelse. Samtidigt slås fast i forskningsrådsnämndens&lt;br /&gt;
rapport En utvecklad handikappforskning att det ändå är&lt;br /&gt; 
skillnad på handikappforskning och ”annan handikapprelevant forskning”.&lt;br /&gt;
Handikappforskning behövs för att belysa faktorer och händelser&lt;br /&gt; 
som gör att en funktionsnedsättning blir till ett handikapp, hur funktionsnedsättningar&lt;br /&gt;
kan förbättras eller kompenseras genom t. ex. handikappanpassning&lt;br /&gt;
samt hur samhällets resurser och åtgärder inom handikappområdet&lt;br /&gt;
kan utnyttjas på effektivast möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag har handikappforskningen mycket små resurser. Statens satsning&lt;br /&gt; 
på handikappforskning uppgick 1985/86 till sammanlagt endast 9,4 milj.&lt;br /&gt; 
kr. Denna siffra skall ses i relation till att i jämförelse med annan forskning&lt;br /&gt; 
är det mycket litet pengar. Samtidigt förtidspensioneras 50 000 människor&lt;br /&gt; 
varje år. Sammanlagt satsade staten förra året 20 miljarder kronor i form av&lt;br /&gt; 
olika åtgärder för handikappade. I propositionen föreslås nu ett nytillskott&lt;br /&gt; 
på 2,5 milj. kr. till forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är synnerligen oklokt att låta handikappforskningen få så knappa&lt;br /&gt; 
resurser. Handikappområdet är ett område där vi delvis känner behoven,&lt;br /&gt; 
men där vi inte vet hur vi bäst skall samordna och utforma samhällets&lt;br /&gt; 
resurser för att förebygga, lindra och kompensera handikapp. Det betyder&lt;br /&gt; 
att samhället satsar stora summor pengar som kanske används på fel sätt,&lt;br /&gt; 
både ur den enskildes synpunkt och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.&lt;br /&gt; 
Handikapprörelsen har ju t. ex. under många år gång på gång visat på&lt;br /&gt; 
åtgärder från samhällets sida, som genom sin konstruktion är olämpliga för&lt;br /&gt; 
den enskilde men också är synnerligen dyra för samhället. Handikappforskning&lt;br /&gt;
är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I forskningsrådsnämndens rapport slogs också fast att den ringa medelstilldelningen&lt;br /&gt;
till handikappforskningen bara var ett av problemen. Ett annat&lt;br /&gt;
gäller kvalitetsproblemen i svensk handikappforskning, som beror på&lt;br /&gt; 
att man nästan helt saknar fasta forskartjänster och klara karriärvägar utanför&lt;br /&gt;
högskolan för forskarutbildade inom handikappområdet. Ett tredje&lt;br /&gt; 
problem gäller forskningens bristande kontakt med användarna. Det fjärde&lt;br /&gt; 
problemet gäller behovet av internationell samverkan. För att komma till&lt;br /&gt; 
rätta med dessa problem krävs bl. a. att samordningsorganet får en mera&lt;br /&gt; 
markerad ställning än vad regeringen föreslagit och ökade resurser. Utredningsgruppen&lt;br /&gt;
föreslog att en särskild styr- och samordningsgrupp för han&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ub54&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;dikappforskning inrättades inom forskningsrådsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen markeras inte en särskild styr- och samordningsgrupp&lt;br /&gt; 
under forskningsrådsnämnden, medelstillskottet blir också begränsat. Ett&lt;br /&gt; 
kansli om fyra personer som skall samordna svensk handikappforskning&lt;br /&gt; 
måste ses som mycket måttfullt i jämförelse med forskningsrådens övriga&lt;br /&gt; 
resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller barn, så är det glädjande att temaforskning kring barn nu&lt;br /&gt; 
startas vid Linköpings universitet. Men allt som gäller barn kan inte hänföras&lt;br /&gt;
dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning kring hur barn påverkas av bildskärmar måste igångsättas. Vid&lt;br /&gt; 
Linköpings universitet skall t. ex. informationsforskning bedrivas. I bil. 8&lt;br /&gt; 
redovisas också att det är viktigt med forskning kring hur bildskärmar påverkar&lt;br /&gt;
olika yrkesgrupper. Men ingen forskning bedrivs i dag om hur barn&lt;br /&gt; 
påverkas på sikt av alla bildskärmar som i dag finns i barnens värld. En&lt;br /&gt; 
sådan forskning måste sättas i gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bil. 9 redovisas olika forskningsprojekt kring bostäder och byggnation.&lt;br /&gt; 
Nästan inget av de projekt och idéer som redovisas handlar om hur ett&lt;br /&gt; 
bostadshus och ett bostadsområde skall planeras för att kontakten mellan&lt;br /&gt; 
människorna i området skall stimuleras. Man berör inte heller hur oerhört&lt;br /&gt; 
mycket bostadsmiljön, utanför själva lägenheten, påverkar barnens uppväxtvillkor.&lt;br /&gt;
Ett smalt och sterilt trapphus med liten yta i porten underlättar&lt;br /&gt; 
inte för de boende att tala med varandra. Om porten vetter mot norr eller&lt;br /&gt; 
det är mycket dragit utanför, stimuleras inte heller människor att stanna&lt;br /&gt; 
upp en stund och prata med varandra. I ännu högre grad präglas naturligtvis&lt;br /&gt;
barnens vardagsliv av hur miljön är utformad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det finns också andra inslag i boendet som påverkar människors&lt;br /&gt; 
möjligheter till kontakt. Vad betydde t. ex. den gamla trappstädningen som&lt;br /&gt; 
utfördes av hyresgästerna? Var den enbart av ondo? eller ”tvingade” den&lt;br /&gt; 
fram kontakter mellan människor när man var tvungen att organisera&lt;br /&gt; 
trappstädningen? Ökade den automatiskt den sociala kontrollen, på så sätt&lt;br /&gt; 
att förstörelse minskade?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en rad punkter i boendet som påverkar grannkontakter. Från&lt;br /&gt; 
annan forskning vet vi hur viktigt det är för människan att vara förankrad i&lt;br /&gt; 
sin närmiljö. Men ändå harvi ingen forskning kring hurt. ex. boendemiljön&lt;br /&gt; 
rent praktiskt skall utformas för att främja just dessa kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om behovet av ökade resurser för forskning&lt;br /&gt;
som rör omvårdnad, barn —bildskärmar, boendemiljö samt&lt;br /&gt; 
handikapp,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om inrättandet av en styr- och samordningsgrupp&lt;br /&gt;
för handikappforskning inom forskningsrådsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ub54&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;br /&gt; 
Margareta Persson (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Ingvar Björk (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Margareta Persson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingvar Björk</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub54</dok_id>
<subtitel>Margareta Persson och Ingvar Björk (s) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_54.pdf</filnamn>
<filstorlek>131040</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/85CBE141-0D1E-46AC-A6E5-0C0FDBE52114</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>