<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105509</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub43</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub43</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub43 Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>43</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1986-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:21:31</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub43/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub43</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub43</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :Ub43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utveckling och forskning är begrepp som hör intimt samman med varandra.&lt;br /&gt;
Samhällets framtida utveckling är beroende av ökad kunskap. Den nya&lt;br /&gt; 
tekniken är kunskapsintensiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1986/87:80 om forskning presenteras förslag i syfte att möjliggöra&lt;br /&gt;
ökade forskningsinsatser inom bl. a. kunskapsintensiva områden&lt;br /&gt; 
som informationsteknologi och bioteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom ADB-området och biotekniken har under de sista&lt;br /&gt; 
decennierna varit snabb. Främst har resurser för grundforskning inom dessa&lt;br /&gt;
områden prioriterats. I dag finns därmed tekniska möjligheter att mer&lt;br /&gt; 
allmänt kunna arbeta med exempelvis ny informationsteknologi. Styrningen&lt;br /&gt;
av forskningsinsatserna till de tekniska problem som den nya tekniken&lt;br /&gt; 
kräver har medfört att andra viktiga effekter av tekniken inte belysts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En positiv samhällsutveckling förutsätter att införande av ny teknik&lt;br /&gt; 
underordnas de etiska och moraliska värden som vårt samhälle bygger på.&lt;br /&gt; 
Tekniken måste därför utformas så att den bidrar till att bevara och vidareutveckla&lt;br /&gt;
den humanistiska människosynen. Här är frågor om skydd för&lt;br /&gt; 
enskilda individers personliga integritet liksom skydd för rättssäkerhet och&lt;br /&gt; 
rättstrygghet viktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya tekniken kan också leda till ett mer sårbart samhälle. Dessa&lt;br /&gt; 
aspekter liksom säkerhetsfrågor är angelägna att uppmärksamma såväl vad&lt;br /&gt; 
gäller införande av ny informationsteknik som vid en ökad användning av&lt;br /&gt; 
ADB-baserade system i övrigt. Även utnyttjandet av den biotekniska forskningens&lt;br /&gt;
landvinningar kan leda till ökad sårbarhet för samhället och för&lt;br /&gt; 
enskilda individer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna motion föreslår centerpartiet insatser rörande forskning inom&lt;br /&gt; 
området rättsvetenskap samt för säkerhets/sårbarhetsforskning kring användandet&lt;br /&gt;
av ADB-baserade register och vid införande av ny informationsteknologi&lt;br /&gt;
och bioteknik m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatser för rättsvetenskaplig forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturvetenskaperna enligt, den av humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br /&gt; 
forskningsrådet här använda avgränsningen, hör till de i propositionen&lt;br /&gt; 
prioriterade områdena. Detta framgår t. ex. av att 39 av totalt 67 föreslagna&lt;br /&gt; 
nya professurer tilldelats kulturvetenskaperna. Särskilt det konstnärliga&lt;br /&gt; 
området och de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna er&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;håller nya resurser enligt förslaget. De teologiska och juridiska fakulteterna Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;däremot föreslås arbeta med betydligt mindre resursförstärkningar. Ub43&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Inom den juridiska fakulteten bedrivs kriminologisk och rättsvetenskaplig&lt;br /&gt;
forskning. En stor del av det kriminologiska arbetet bedrivs dock av den&lt;br /&gt; 
från juridiska fakulteten fristående myndigheten, brottsförebyggande rådet&lt;br /&gt; 
(BRÅ). BRÅ:s verksamhet har till stor del karaktär av uppdragsforskning&lt;br /&gt; 
medan grundforskningen i huvudsak bedrivs inom fakulteten. Centerpartiet&lt;br /&gt;
har i partimotion 1986/87:Ubl om forskning belyst frågor rörande avvägning&lt;br /&gt;
mellan grund- och uppdragsforskning. Vad gäller forskningsinsatserna&lt;br /&gt;
inom de rättsvetenskapliga/kriminologiska området anser vi det angeläget&lt;br /&gt;
att i detta sammanhang understryka behoven av den fria grundforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De biotekniska och informationstekniskalandvinningarna ställer krav&lt;br /&gt; 
på samhället. Nya svåra juridiska frågor måste lösas. Som exempel kan här&lt;br /&gt; 
nämnas behoven av rättslig reglering för att slå vakt om sekretess vid användandet&lt;br /&gt;
av ADB-baserade personregister och svårigheter att hävda offentlighetsprincipen&lt;br /&gt;
vid användning av ny medieteknik. Kraven på forskningsinsatser&lt;br /&gt;
rörande rättsliga frågor kring ny teknik kommer att öka. Det är&lt;br /&gt; 
därför betänkligt att propositionen endast redovisar forskningsbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Några särskilda resurser för att möjliggöra satsningar inom området rättsvetenskap&lt;br /&gt;
föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Under de sista tio åren har riksdagens majoritet i ökad utsträckning accepterat&lt;br /&gt;
en lagstiftningsteknik där lagstiftarens intentioner uttrycks genom&lt;br /&gt; 
ramlagar eller till och med s. k. generalklausuler. Denna ramlagstiftning ger&lt;br /&gt; 
ett ökat utrymme för skönsmässiga bedömningar vid lagtillämpningen. Ur&lt;br /&gt; 
rättssäkerhetssynpunkt är detta betänkligt. En viktig uppgift för den juridiska&lt;br /&gt;
grundforskningen är därför att följa effekterna av ramlagstiftningen&lt;br /&gt; 
och dess följder för rättssäkerhet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Rättsvetenskaplig — men också kriminologisk — forskning fordrar ofta&lt;br /&gt; 
samarbete med andra sektorer. Enligt vår mening är det därför rimligt att&lt;br /&gt; 
delar av den juridiska forskningen utformas så att tvärvetenskapliga kontakter&lt;br /&gt;
främjas. För att initiera och utveckla ett sådant samarbete bör främst&lt;br /&gt; 
humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsområdets resurser komma i&lt;br /&gt; 
fråga. Rådet har stora möjligheter att prioritera arbetet så att forskningsinsatser&lt;br /&gt;
för att lösa etiska/moraliska rättsfrågor m. m. kring ny teknik initieras&lt;br /&gt;
på tvärvetenskaplig basis.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad ovan anförts rörande prioritering av humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br /&gt;
forskningsrådets resurser bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Data- och sårbarhetsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Frågor rörande sårbarhet och sekretess vid användandet av data och ny&lt;br /&gt; 
informationsteknik måste uppmärksammas. Det har visat sig att vikten av&lt;br /&gt; 
inlagda kontroller eller garantier mot obehörig användning inte beaktas i&lt;br /&gt; 
tillräcklig omfattning vid uppbyggnad av nya datasystem. Fortsättningsvis&lt;br /&gt; 
är det nödvändigt att beakta säkerhets- och sårbarhetsaspekterna såväl när&lt;br /&gt; 
det gäller uppbyggnad av nya datasystem och vid införande av ny informationsteknik&lt;br /&gt;
som vid fortsatt användning av nu använd teknik. Dessa frågor&lt;br /&gt; 
har också försvarspolitiska aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Forskningsrådsnämnden har möjligheten att ta initiativ till forskning Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom områden som blivit förbisedda eller i övrigt är angelägna. Enligt vår Ub43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mening bör regeringen ge nämnden i uppdrag att initiera forskningsprojekt&lt;br /&gt; 
inom sårbarhets/säkerhetsområdet så som motionen anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver bör enligt vår mening de grundläggande resurserna för forskning&lt;br /&gt;
och undervisning inom dataområdet ytterligare förstärkas. Centerpartiet&lt;br /&gt;
har i tidigare motioner presenterat förslag till förstärkningar av basresurserna&lt;br /&gt;
inom detta viktiga forskningsområde. Särskilt viktigt är att forskningen&lt;br /&gt;
inte bara inriktas på den datatekniska utvecklingen som sådan utan&lt;br /&gt; 
också omfattar de vidare mänskliga och samhälleliga effekterna av datoriseringen.&lt;br /&gt;
Vi föreslår därför att en professur inrättas med den inriktning som&lt;br /&gt; 
vi här angett. Det är viktigt att inriktningen av professuren noga övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminologisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från mitten av 1970-talet har resurserna för kriminologisk forskning i stor&lt;br /&gt; 
utsträckning tagits i anspråk för forskning kring ekonomisk brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra angelägna insatser har därför inte kunnat utföras. Kartläggning av&lt;br /&gt; 
barn- och ungdomars kriminalitet och orsakerna härför, brott av och mot&lt;br /&gt; 
kvinnor, liksom brottsoffrens situation har inte kunnat ges tillräckliga resurser.&lt;br /&gt;
Under den kommande planeringsperioden är det angeläget betona&lt;br /&gt; 
att insatser till dessa områden måste prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt angelägen är kartläggningen av barnens situation. Orsakerna till&lt;br /&gt; 
barns kriminalitet måste belysas. I detta sammanhang är det också viktigt&lt;br /&gt; 
att studera barns villkor i familjer där missbruk och/eller kriminalitet förekommer&lt;br /&gt;
hos föräldrarna. Forskningsrapporter visar att orsaker till barns&lt;br /&gt; 
och ungdomars kriminalitet bl. a. kan sökas i allmänna samhällsförändringar.&lt;br /&gt;
Detta tyder på att insatser inom området barn/ungdomskriminalitet&lt;br /&gt; 
kommer att fordra väl utvecklat samarbete mellan flera olika discipliner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen bil. 6 D 25 Temaorienterad forskning föreslås att tema&lt;br /&gt; 
Barn inrättas. En av uppgifterna för tema Barn skall vara att stimulera&lt;br /&gt; 
forskning om barn. Vi finnér detta angeläget. Inom tema Barn är det viktigt&lt;br /&gt; 
att samordna och stimulera till forskning rörande barn/ungdomars kriminalitet&lt;br /&gt;
och orsakerna härför. Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier internationellt, men även inom landet, visar att brottsbenägenheten&lt;br /&gt;
bland kvinnor är avsevärt lägre än bland män. Orsakerna till denna&lt;br /&gt; 
skillnad har inte förklarats tillfredsställande. Forskning rörande kvinnors&lt;br /&gt; 
kriminalitet bör därför omfatta inte enbart kartläggningar av denna utan&lt;br /&gt; 
också insatser för att söka klarlägga orsaker till de stora skillnaderna i&lt;br /&gt; 
brottsbenägenhet mellan män och kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Brå kommer insatser för forskning kring kvinnokriminalitet att&lt;br /&gt; 
prioriteras. Det är angeläget att arbetet inte inskränks till att omfatta främst&lt;br /&gt; 
kartläggningar av kvinnokriminalitet. Forskningen bör också styras så att&lt;br /&gt; 
kunskap om den låga brottsbenägenheten bland kvinnor kan utgöra en bas&lt;br /&gt; 
för insatser att undanröja orsaker till kriminalitet även bland männen. Vad&lt;br /&gt; 
ovan anförts bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Ub43&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad i motionen anförs hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad i motionen anförts om viss prioritering av humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br /&gt;
forskningsrådets resurser,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att forskningsrådsnämnden&lt;br /&gt;
får i uppdrag att initiera forskningsprojekt inom sårbarhets/säkerhetsområdet&lt;br /&gt;
så som i motionen anförs,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att UHÄ får i&lt;br /&gt; 
uppdrag att presentera förslag till inrättande av en professur med den&lt;br /&gt; 
inriktning som motionen anger,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad i motionen anförs om forskning rörande barn/ungdomars&lt;br /&gt; 
kriminalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt;
vad i motionen anförs om forskning kring skillnaden i brottsbenägenhet&lt;br /&gt;
hos kvinnor och män,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att bemyndiga regeringen att besluta om&lt;br /&gt; 
att inrätta en tjänst som professor i polisforskning så som motionen&lt;br /&gt; 
förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den II mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bertil Fiskesjö (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elving Andersson (c) Martin Olsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kersti Johansson (c) Gundla André (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Kindbom (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Forskning vid polishögskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisutbildningen har koncentrerats till polishögskolan i Ulriksdal. Vid&lt;br /&gt; 
högskolan bedrivs dels grundutbildning av polisaspiranter, dels också fortoch&lt;br /&gt;
vidareutbildning av polispersonal. Högskolan bedriver också forskning&lt;br /&gt;
kring polisarbete m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen är samhällets yttersta resurs i det brottsbekämpande arbetet. Väl&lt;br /&gt; 
utbildade polismän är en viktig förutsättning för verksamheten. Forskningsverksamheten&lt;br /&gt;
vid polishögskolan i Ulriksdal är betydelsefull för att&lt;br /&gt; 
kontinuerligt kunna upprätthålla en god kvalitet på grund-, fort- och vidareutbildning&lt;br /&gt;
av polismän. Vid skolan bedrivs också en betydande forskning.&lt;br /&gt;
Enligt vår mening bör en professur i polisforskning tillkomma för att&lt;br /&gt; 
förstärka polishögskolans resurser. Beslut härom bör fattas inom den planperiod&lt;br /&gt;
som forskningspropositionen omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bertil Fiskesjö</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Elving Andersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Martin Olsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kersti Johansson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gundla André</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Bengt Kindbom</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub43</dok_id>
<subtitel>Tredje vice talman Bertil Fiskesjö m. fl. (c) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_43.pdf</filnamn>
<filstorlek>191152</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/81753A67-410E-4FC6-9BED-ABB91F25F4C8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>