3105508 GA02Ub42 1986/87 Ub42 mot mot Motion 1986/87:Ub42 Björn Körlof m. fl. (m, fp) Motion Motion UbU 42 0 1987-03-11 00:00:00 2014-11-04 13:21:30 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87 Björn Körlof m. fl. (m, fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub42/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub42 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub42 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87 :Ub42</p> <p>Björn Körlof m. fl. (m, fp)</p> <p>Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87</p> <p style="text-align:right;">Ub42 —45</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Med över 2 miljoner utövare och ca 400 000 ledare är idrottsrörelsen Sveriges<br /> största folkrörelse. Samtliga riksdagspartier har också i sina politiska<br /> program redovisat vikten av satsningar på idrotten.</p> <p>För att utveckla idrotten är forskning ett viktigt instrument. 1 dagsläget är<br /> förhållandet för idrottsforskning i Sverige inte särskilt goda. En strukturerad<br /> idrottsforskning knuten till utbildning inom idrott saknas för närvarande<br /> i Sverige.</p> <p>Förutom behovet av att utforska människokroppens möjligheter att utföra<br /> extrema prestationer föreligger ett starkt behov av utökade kunskaper<br /> inom så vitt skilda områden som skatter och ekonomiska transaktioner,<br /> doping, nya material och läktarvåld.</p> <p>Och samtidigt som elitidrotten erhåller omfattande stöd från samhället,<br /> bl. a. av det skälet att det utgör en inspirationskälla för mångas motionerande,<br /> är det känt att det bland experterna tvistas om det finns hållbara vetenskapliga<br /> belägg för att motion kan förebygga sjukdomar.</p> <p>Mot denna bakgrund bör idrotten ges ökade resurser för forskning genom<br /> att ett centrum för tillämpad idrottsforskning inrättas och vars uppgifter<br /> också skall vara att förse idrotten med kvalificerade instruktörer/tränare<br /> samt svara för test och uppföljningsresultat av idrottsutövare. (Se bil. PM<br /> Idrottsvetenskapligt institut och Instruktör/Tränarutbildning vid högskolan<br /> i Falun/Borlänge, samt PM Högskolan Falun/Borlänge 1986-11-27).</p> <p>I regeringens proposition 1986/87:80 om forskning betonas också att<br /> områden, som mycket nära berör idrott och motion, måste uppmärksammas<br /> mera; således heter det ”att kompetens måste byggas upp vad gäller<br /> omvårdnad, hälsopolitik, epidemiologi och samhällsmedicin” (s. 27); vidare<br /> att behovet av forskning inom idrottsmedicinen är stort (bil. 6 s. 86).</p> <p>Idrottsrörelsen har också i ett uttalande vid 1986 års riksidrottsmöte givit<br /> uttryck för samma behov då det beslöts att uppdra åt riksidrottsstyrelsen att<br /> på lämpligt sätt aktualisera frågan om inrättande av en idrottshögskola.</p> <p>Bakgrunden till riksidrottsmötets uttalande står delvis att finna i att Sverige<br /> till skillnad mot många andra länder saknar en egen akademisk institution<br /> för idrott och motion.</p> <p>Det bör uppmärksammas att GlH-utbildningarna i Stockholm och Örebro<br /> fyller behovet av lärare i idrott i skolsystemet, och att den speciella<br /> idrottslärarlinjen vid GIH i Stockholm endast ger en bas för arbete inom<br /> idrotten som utbildningskonsulenter och administratörer inom idrotts- och<br /> fritidssektorn.</p> </div> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ub42—45</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_47" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Vad som länge har varit utmärkande för utvecklingen av idrotten interna- Mot. 1986/87</p> <p>tionellt är att speciella idrottsinstitut har etablerats med primärt syfte att Ub42</p> <p>fungera som test- och uppföljningscentrum samtidigt som de är forskningsoch<br /> utvecklingscentrum för idrotten.</p> <p>Europas östländer var först med att slå in på vägen med speciella idrottsinstitut.<br /> Inriktningen har där varit och är att fungera som träningscentrum<br /> med uppföljning av eliten medan forskning ej haft någon framträdande<br /> plats. I övriga Europa finns liknande efterföljare i t. ex. Italien och Frankrike.<br /> I Västtyskland ser man samma utveckling men där genomförs också en<br /> omfattande forskningsuppbyggnad. I USA fungerar många universitet som<br /> tränings- och utvecklingscentrum för elitidrotten. Parallellt med detta etableras<br /> nu speciella fristående forskningscentrum med pengar från bl. a. den<br /> nationella olympiska kommittén. Samma förhållande gäller f. ö. i Canada.</p> <p>Den största satsningen inom detta fält görs för närvarande i Australien. I<br /> Canberra har under de senaste fem åren byggts upp idrottsanläggningar<br /> som skall tjäna som träningscentrum för ett mycket stort antal idrottsgrenar.<br /> 1 dessa byggnader är faciliteter för test av idrottsutövare och lokaler för<br /> forskning integrerade. Dimensioneringen och uppläggningen är sådan att<br /> någon motsvarighet knappast finns i den övriga världen. Den samlade satsningen<br /> i Australien blir nu än större då den följs upp i landets delstater. Inte<br /> bara i Perth utan även i Melbourne, Sydney, Newcastle och Brisbane planeras<br /> eller byggs regionala centra ofta med inriktning mot någon/några specialidrotter<br /> och/eller forskningsuppgifter. Den centrala anläggningen i Canberra<br /> är ej del av eller knuten till något universitet eller motsvarande medan<br /> de regionala centrum utvecklas som del av existerande universitet eller<br /> ”college”.</p> <p>I Finland och Norge har under de sista 20 åren utbildningen i idrott<br /> omstrukturerats. I Norge valdes att etablera en självständig högskola med<br /> kompetens att erbjuda alla inriktningar och nivåer av utbildning inklusive<br /> doktorsexamen i idrott. 1 teori liksom i praktiska fack finns professurer. I<br /> Finland valdes att inrätta en fakultet för idrott och hälsa i det nystartade<br /> universitet i Jyväskylä. I uppläggningen för övrigt finns flera likheter med<br /> idrottshögskolan i Oslo både vad gäller de utbildningsvägar som erbjuds<br /> och de examina som kan tas.</p> <p>Ovanstående sammanfattning av professorn i fysiologi Bengt Saltin, ger<br /> perspektiv på hur utvecklingen är i de länder som Sverige i många avseenden<br /> brukar jämföra sig med. Saltin konstaterar också att utbildningen i<br /> idrott i Sverige är på en formell nivå som måste anses ligga under vad som<br /> finns i åtskilliga länder, att studieinriktningar som siktar mot arbetsuppgifter<br /> som administratörer, utbildningsledare eller tränare inom idrotten saknas<br /> eller är begränsade.</p> <p>Vidare anger Saltin att kvalificerad uppföljning av idrottsutövare i Sverige<br /> är ytterst begränsad både för testning och forskning. I sammanhanget<br /> påpekar Saltin också att någon forskningsmiljö för idrotten inte finns här i<br /> landet då resurserna är splittrade — idrotten är ett område som kräver<br /> tvärfacklig bas och samarbete.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p>Mot bakgrund av ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om nödvändigheten av att ett tvärvetenskapligt institut<br /> för idrotten kommer till stånd.</p> <p>Stockholm den 11 mars 1987<br /> Bjärn K orlof (m)</p> <p>Lars De Geer (fp) Margareta Gard (m)</p> <p style="text-align:right;">Bilaga</p> <p>Högskola — Institut — "Groddföretagsverksamhet" — exempel för<br /> industriell expansion</p> <p>En av högskolan i Falun/Borlänge tillsatt arbetsgrupp har föreslagit att ett<br /> Idrottsvetenskapligt institut bör inrättas på Lugnet i Falun (se professor<br /> Bengt Saltins PM Idrottsvetenskapligt institut och Instruktör/Tränarutbildning<br /> vid högskolan i Falun/Borläne). Med institutet som grund skulle<br /> förutsättningar föreligga för ett samarbete högskola-institut-näringsliv som<br /> skulle ge positiva sysselsättningseffekter inom en s. k. framtidsbransch —<br /> biomedicinsk teknik.</p> <p>A. Högskolan som resurs för regional utveckling</p> <p>Under de senaste decennierna har högskolan/universiteten tilldelats ett<br /> antal nya uppgifter. Den traditionella rollen att ge akademisk utbildning för<br /> i huvudsak offentliga tjänster, är numera bara en, om än fortfarande mycket<br /> omfattande, del bland högskolans/universitetens verksamhetsgrenar.<br /> Efter en omfattande dialog mellan näringslivets organisationer och högskolan/universiteten<br /> finns nu såväl etablerade akademiska grundutbildningar<br /> som fort- och vidareutbildningar med inriktning mot enskilt och och offentligt<br /> näringsliv. Nytt i utvecklingen är att högskolans/universitetens forsknings-<br /> och utvecklings (FoU) resurser, ägnats ett ökat intresse.</p> <p>Allt eftersom det vuxit fram en i de närmaste fullständigt politisk enighet<br /> om att svensk industri måste expandera och att denna expansion måste<br /> baseras på ett högt teknologiskt kunnande har detta samspel mellan näringslivets<br /> organisationer och högskolan/universiteten fått en allt större<br /> betydelse. I Styrelsen för Teknisk Utvecklings (STU:s) anslagsframställning<br /> för 1987/88 ”Perspektiv 1986” sägs t. o. m.att "teknikpolitiken framstår<br /> allt tydligare som ett utslagsgivande instrument (min kurs.) för att främja<br /> överordnade mål som ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, balans i handeln<br /> med omvärlden och regional utveckling” (s. 5).</p> <p>Ett av de mest uppmärksammade inslagen under senaste tid vad gäller<br /> samverkan mellan högskola/universitet och näringslivets organisationer är<br /> etablerandet av s. k. forskarbyar. Vägledande vid etablerandet av forskarbyar<br /> har oftast varit regionala/lokala ambitioner att utveckla industri och</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub42</p> </div> <div class="block ml_52"><p>3</p> </div> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>sysselsättning. Förebilderna till ”byarna” har här hämtats från USA och Mot. 1986/87</p> <p>Storbritannien. Syftet med forskarbyarna är att underlätta kontakterna Ub42</p> <p>mellan högskolans/universitetens forskare/lärare och näringslivets organisationer.<br /> Via olika former av bolags- och stiftelsekonstruktioner är så högskolan/universiteten<br /> medintressenter i de faciliteter som konstituerar forskarbyarna.<br /> Det finns också sådana bolags- och stiftelsekonstruktioner som<br /> innebär att högskolan/universitetet medverkar finansiellt i utvecklingen<br /> och exploateringen av en idé som har sitt utsprung från högskolans/universitetets<br /> forskning — den allmänna benämningen på detta är "groddföretagsverksamhet”.<br /> Således till sin myndighetsroll som förmedlare av utbildning<br /> och forskning har nu högskolan/universiteten också övergått till att bli<br /> en intressent i kommersiell verksamhet.</p> <p>B. Idrottsvetenskapligt institut — ett samverkansorgan för högskolaidrott<br /> — näringslivets organisationer</p> <p>Som inledningsvis berörts har styrelsen för högskolan i Falun/Borlänge<br /> tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att undersöka förutsättningarna att etablera<br /> en elittränarutbildning i Falun (Lugnet). Professor Bengt Saltin som<br /> knutits till arbetsgruppen har i sin tidigare omnämnda PM framhållit att för<br /> att högskolan skall kunna ge en adekvat tränarutbildning måste också FoUverksamhet<br /> bedrivas i anslutning till utbildningen. Saltin föreslår således<br /> att ett Idrottsvetenskapligt institut inrättas på Lugnet i Falun. Institutet<br /> skall förutom teoriundervisning också svara för test- och uppföljningsverksamhet<br /> av elitidrottare samt fungera som ett centrum för tillämpad idrottsforskning.</p> <p style="margin-left:12px;">Det idrottsvetenskapliga institutet skall ha till uppgift att ge utbildning</p> <p>— med primärt mål att förse idrotten med kvalificerade tränare</p> <p style="margin-left:17px;">— med sådan bredd i valmöjligheterna för de studerande att möjlighet<br /> finns för anställning i kommun, landsting och företag med ansvar för<br /> hälso-/friskvårdsfrågor</p> <p style="margin-left:17px;">— för att tillgodose försvarets behov av kvalificerad personal inom nämnda<br /> fält</p> <p>Forskningsuppgifterna för institutet kommer att vara mångfaldiga men några<br /> av de områden som redovisats är</p> <p>— värdering av prestationsförmåga</p> <p style="margin-left:17px;">— barn och ungdomars muskulära och metaboliska utveckling, betydelsen<br /> av fysisk aktivitet, träning och tävling</p> <p>— idrott som fritidsaktivitet, vem väljer idrott? vem slutar med idrott?</p> <p style="margin-left:17px;">— utveckling och inlärning av teknik (gång, löpning, simning och skidåkning)</p> <p>— hjärtfunktion vid träning och tävling</p> <p>Det Idrottsvetenskapliga institutet förutsättes inrymma kompetens som<br /> också har direkt relevans för andra avnämare än idrotten. En sådan är<br /> exempelvis försvaret, som visserligen har en egen avdelning inom FOA<br /> med ansvar för liknande uppgifter, men där det nu planerade institutet kan<br /> bli ett komplement. Ett gränsområde där både utbildningen och forskning</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>en vid enheten kan bli av betydelse är i landstingets och företagens arbete<br /> med frisk- och hälsovårdsfrågor (arbetsmedicin och fysiologi).</p> <p>Ett för institutet naturligt verksamhetsområde skulle också inriktas mot<br /> vad som går under benämningen biomedicinsk teknik. Begreppet biomedicinsk<br /> teknik innefattar medicinsk teknik, läkemedelsteknik, handikappteknik<br /> samt sjukhus- och vårdteknik. Institutet skulle genom ett samarbete<br /> med näringslivets organisationer tjäna som en s. k. forskarby, för att exempelvis<br /> utveckla system för olika typer av diagnostik, idrottsskydd, idrottsutrustning<br /> m. m.</p> <p>Genom en sådan mobilisering av kunskapsresurser som etablerandet av<br /> ett idrottsvetenskapligt institut skulle innebära ges förutsättningar för att<br /> innovationsförmågan hos företag inom branschen ökar och att deras konkurrenskraft<br /> kan förstärkas. Högskolan blir en katalysator och stimulans<br /> för den regionala utvecklingen, samtidigt som den kan finna en väg att<br /> tillförsäkra sig stöd för egen tillväxt.</p> <p>C. Biomedicinsk teknik — ett expansionsområde</p> <p>Biomedicinsk teknik har i olika sammanhang utpekats som ett framtida<br /> svenskt expansionsområde. Enligt STU (STU-information 571-1986) kommer<br /> en utveckling inom det biomedicinska området att "stärka möjligheterna<br /> att tillgodose inhemska behov, ge upphov till ökad export av varor och<br /> tjänster, samt skapa ny sysselsättning i en framtidsbransch”. (s. 17)</p> <p>Enligt STU kommer Hälso- och sjukvårdssektorn "de närmaste decennierna<br /> att genomgå en omfattande strukturell förändring där medicinsk vetenskap<br /> i kombination med ny teknik får stor betydelse.” Visserligen konstateras<br /> det att "det allmänna ekonomiska läget utgör generellt en återhållande<br /> kraft på de offentliga hälso- och sjukvårdsutgifterna." Men att "detta<br /> kommer troligen i första hand att drabba personalintensiva verksamheter<br /> mer än nya kvalificerade metoder och utrustningar, som därtill kan vara<br /> personalbesparande.” Vidare påpekas det att "inte minst i USA pågår en<br /> omfattande decentralisering, specialisering och privatisering av vården,<br /> men också ett kraftigt ökat intresse kring förebyggande vård. Dessa tendenser<br /> förväntas få ökad betydelse bl. a. genom att konsumenterna i ökad omfattning<br /> själva kommer att kunna diagnostisera sjukdomar och ställa krav<br /> på behandling. Trycket på hälso- och sjukvårdssektorn kommer också att<br /> öka då de stora barnkullarna från 1940- och 1950-talet kommer in i sjukdomsåldern,<br /> med hjärt- och kärlsjukdomar, cancer m. m. Ur industriell<br /> synvinkel är således hälso- och sjukvårdsområdet en av de mest intressanta<br /> tillväxtmarknaderna.” (STU-info 571 1986 s. 1 och 9)</p> <p>Mot den i ovanstående tecknade bakgrunden har STU lagt ett industriellt<br /> utvecklingsprogram inom det biomedicinska området som tar sikte på att<br /> (s. 36 ibid)</p> <p style="margin-left:19px;">— skapa effektiv samverkan kring kvalificerade projekt i gränsytan mellan<br /> medicin och övriga vetenskaper</p> <p>— skapa ny industriell verksamhet och sysselsättning</p> <p>— ta fram nya produkter, metoder och system för sjukvården</p> <p style="margin-left:19px;">— skapa en plattform för långsiktig tillväxt av den biomedicinska industrin</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub42</p> </div> <div class="block ml_53"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1986/87. 3 samt. Nr Ub42—45</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>STU finner ”det naturligt att landsting och kommuner intresserar sig för Mot. 1986/87</p> <p>FoU-investeringar inom det biomedicinskt tekniska området mot bak- Ub42</p> <p>grund av de kostnadsbesparingar, effektiviseringar och nya diagnos- och<br /> behandlingsmöjligheter som kan förväntas.” STU konstaterar också att<br /> sjukhusen utgör en ”dold” kompetens resurs för regional industriförnyelse.</p> <p>Vidare påpekas att ”några landsting och kommuner har redan uppmärksammat<br /> detta och initierat forskningscentra och/eller nära samarbeten med<br /> de tekniska högskolorna. Syftet med dessa samarbetsprogram kan vara att:</p> <p style="margin-left:16px;">— tillvarata och utveckla kompetens för utveckling av produkter och system<br /> för svensk sjukvård och industri</p> <p style="margin-left:16px;">— genomföra FoU-projekt, som initierats utifrån sjukhusens behov och<br /> personalens kompetens</p> <p style="margin-left:16px;">— utarbeta kravspecifikationer i samråd med andra bl. a. som underlag för<br /> teknisk upphandling</p> <p>— stödja arbetstagarinitierade projekt</p> <p style="margin-left:16px;">— allmänt fungera som en rådgivare och kontaktskapande FoU-resurs<br /> mellan sjukvård och industri</p> <p>STU utlovar också ett aktivt stöd för tillskapande av sådana regionala FoUprogram.<br /> (STU-info 571-1986 bil. 1)</p> <p>D. Etablering av ett idrottsvetenskapligt institut</p> <p>I sin PM ”Idrottsvetenskapligt institut...” har professor Saltin påpekat att<br /> en etablering av ett idrottsvetenskapligt institut är avgörande för att högskolan<br /> i Falun/Borlänge skall kunna ge en instruktör/tränarutbildning ett<br /> innehåll och svensk idrott den service och utvecklingsresurs som idag saknas.<br /> Detta kan realiseras genom att högskolan avsätter personal som vid<br /> sidan av utbildning också får möjlighet att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete.<br /> Inom flera områden som psykologi/pedagogik, data/elektronik<br /> har högskolan i Falun/Borlänge i dag personer med god kompetens.</p> <p>Men även på Falu lasarett Finns personer med kompetens att bedriva forskningsarbete.<br /> Det är därför också av vikt att Kopparbergs läns landsting<br /> avsätter personella resurser dels för medicinsk serviceverksamhet, dels för<br /> utvecklings- och forskningsarbete. Detta skulle inte enbart gälla läkargruppen,<br /> utan även sjukgymnaster, sjuksköterskor och laboratorieassistenter<br /> skulle komma ifråga för arbetsuppgifter vid institutet.</p> <p>Med beaktande av att högskolan endast tilldelas statliga medel för att<br /> bedriva utbildning (och för utbildningen nödvändiga lokaliteter) måste en<br /> eventuell etablering av ett idrottsvetenskapligt institut på Lugnet, med de<br /> verksamheter som antytts ovan, komma att bli avhängigt av Falu kommuns<br /> och landstingets ambitioner inom området.</p> <p>E. Tidsplan för etablerandet av ett idrottsvetenskapligt institut</p> <p>Tidsplanen avseende instruktör/tränarutbildningen vid det idrottsvetenskapliga<br /> institutet är att den skall starta hösten 1987 med enstaka kurser för<br /> idrotter med liknande intressen och behov. Dock kan inte en sådan utbildning<br /> starta med mindre än att det idrottsvetenskapliga institutet har börjat 6</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>etableras. En gradvis uppbyggnad av undervisningen sker därefter och in- Mot. 1986/87</p> <p>stitutet utvecklas inklusive FoU-enheten, för att vara helt utbyggd i början Ub42</p> <p>av 1990-talet.</p> <p>Idrottsvetenskapligt institut och Instruktör/Tränarutbildning vid högskolan<br /> i Falun/Borlänge</p> <p>I. BAKGRUND<br /> Sverige;</p> <p>Vill man bli idrottslärare och tjänstgöra i skolan är utbildningsvägen given.</p> <p>GIH i Stockholm och Örebro ger den utbildning som ger formell kompetens.<br /> Under senare år har utbildningen utvecklats, bl. a. kommer den nu att<br /> vara treårig från att tidigare ha varit tvåårig, vidare kan den ingå i en tvåämneskombination.<br /> Vid GIH i Stockholm finns även en speciell idrottslärarlinje,<br /> inriktad mot anställning inom idrottsrörelsen.</p> <p>Vid sidan av utbildningen vid GIH (Stockholm/Örebro) finns på några<br /> högskolor lokala linjer omfattande 60—100 poäng, vilka ger fördjupad insikt<br /> i delar av det som ryms inom begreppet idrott. Vid högskolorna i Halmstad<br /> och Umeå är inriktningen pedagogik och i Gävle friskvård.</p> <p>På folkhögskolenivå erbjuds kortare (vecka—månader) och längre (upp<br /> till ett år) kurser som är idrottsrelaterade. Bosöns folkhögskola är den viktigaste,<br /> och efter hand har åtskilliga elever genomgått den längre utbildningen.<br /> Aven om den inte direkt är avsedd som en yrkesutbildning så ger den<br /> arbete inom idrotten och fritidssektorn. Andra folkhögskolor ger liknande<br /> kurser om än något mer specialiserade. Exempel är folkhögskolan i Lillsved<br /> (gymnastik), Stensund (frisksport), Hålland och Stenungsund (friskvård).</p> <p>Norden;</p> <p>Det mest iögonfallande när jämförelse görs med andra nordiska länder och<br /> deras uppläggning av utbildning för tjänst i skolan som idrottslärare eller<br /> inom idrotten är att den är så olika. Situationen är faktiskt den att inget<br /> nordiskt land valt samma struktur.</p> <p>I Finland och Norge har under de sista 20 åren utbildningen i idrott<br /> omstrukturerats. I Norge valdes att etablera en självständig högskola med<br /> kompetens att erbjuda alla inriktningar och nivåer av utbildning inklusive<br /> doktorsexamen i idrott. I teori liksom i praktiska fack finns professurer. I<br /> Finland valdes att inrätta en fakultet för idrott och hälsa i det nystartade<br /> universitetet i Jyväskylä. I uppläggningen för övrigt finns flera likheter med<br /> idrottshögskolan i Oslo både vad gäller de utbildningsvägar som erbjuds<br /> och de examina som kan tas.</p> <p>I Danmark finns utbildning i idrott vid Köpenhamns och Odense universitet<br /> (naturvetenskaplig resp. medicinsk fakultet). Vid båda lärosätena är utbildningen<br /> inriktad mot att bli lärare vid gymnasieskolan och man måste<br /> alltid ha två ämnen i sin examen. Ett av dessa skall läsas som ”huvudfag”<br /> vilket tar två—(tre) år av en sammanlagd studietid om 6 år. ”Huvudfag” 7</p> </div> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>studiet är en fördjupning i hurmänniskan fungerar under arbete. Ett forsk- Mot. 1986/87</p> <p>ningsarbete skall utföras, till vilket åtgår nära hälften av de två åren. Idrotts- Ub42</p> <p>undervisning i folkskolans klass 1—9 (10) svarar klassläraren för. Utbildningen<br /> i idrott på seminarierna är i många avseenden förträfflig.</p> <p>Övriga världen;</p> <p>Utan att i detalj presentera hur utbildningen i idrott är strukturerad så kan<br /> det vara värt att påpeka att alla de modeller vi ser i Norden kan återfinnas i<br /> Europa, Nordamerika och Australien. Vanligast är en modell som i Finland<br /> (fakultet eller motsvarande inom ett universitet) eller Norge (högskola med<br /> ”status” som universitet) men att driva idrottsutbildning på ”collegenivå"<br /> som i Sverige förekommer också, bl. a. England och Australien.</p> <p>Ett utmärkande inslag i utvecklingen inom idrotten i världen är att speciella<br /> idrottsinstitut etableras med primärt mål att fungera som test och uppföljningscentra<br /> för elitidrotten samtidigt som de är forsknings- och utvecklingscentra<br /> för idrotten.</p> <p>Europas östländer var först med att slå in på vägen med speciella idrottsinstitut.<br /> Inriktningen har där varit och är att fungera som träningscentra<br /> med uppföljning av eliten medan forskning ej haft någon framträdande<br /> plats, i övriga Europa finns liknande efterföljare i t. ex. Italien och Frankrike.<br /> I Västtyskland ser man samma utveckling, men där genomförs också en<br /> omfattande forskningsuppbyggnad. I USA fungerar många universitet som<br /> tränings- och utvecklingscentrum för elitidrotten. Parallellt med detta etableras<br /> nu speciella fristående forskningscentra med pengar från bl. a. den<br /> nationella olympiska kommittén. Den största satsningen inom detta fält<br /> görs för närvarande i Australien. I Canberra har under de senaste fem åren<br /> byggts upp idrottsanläggningar som skall tjäna som träningscentra för ett<br /> mycket stort antal idrottsgrenar. I dessa byggnader är faciliteter för test av<br /> idrottsutövare och lokaler för forskning integrerade. Dimensioneringen<br /> och uppläggningen är sådan att någon motsvarighet knappast finns i den<br /> övriga världen. Den samlade satsningen i Australien blir nu än större då den<br /> följs upp i landets delstater. Inte bara i Perth utan även i Melbourne, Sydney,<br /> Newcastle och Brisbane planeras eller byggs regionala centra ofta med<br /> inriktning mot någon/några specialidrotter och/eller forskningsuppgifter.</p> <p>Den centrala anläggningen i Canberra är ej del av eller knuten till något<br /> universitet eller motsvarande medan de regionala centra utvecklas som del<br /> av existerande universitet eller ”college”.</p> <p>Sverige i jämförelse med omvärlden;</p> <p>Ovanstående resumé har gjorts för att ge perspektiv på hur utvecklingen är i<br /> de länder som Sverige i många avseenden brukar jämföra sig med. Först<br /> kan konstateras att utbildningen i idrott i Sverige är på en formell nivå som<br /> måste anses ligga under vad som finns i åtskilliga länder. Möjligheterna till<br /> olika studieinriktningar som siktar mot arbetsuppgifter som administratörer,<br /> utbildningsledare eller tränare inom idrotten saknas eller är begränsade.<br /> Ett problem är att fördjupning av studier i idrott bjuder sig ej lätt. 8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Idrottslärarlinjen vid GIH i Stockholm skall ge kompetens till att fungera Mot. 1986/87</p> <p>som lärare i skolan varför i utbildningen det endast kan avsättas begränsad Ub42</p> <p>tid till en speciell idrottsgren.</p> <p>När det gäller kvalificerad uppföljning av elitidrottsutövare i Sverige är<br /> det ytterst begränsade möjligheter för både testning och forskning. Resurserna<br /> vid GIH i Stockholm är dimensionerade för undervisning och kan ej<br /> klara någon ”service”-funktion. Den forskning som bedrivs är kvalitativt<br /> mycket god. Inriktningen är primärt inom teoribildningen, vilket gör att<br /> den mer tillämpade forskningen är begränsad. (Riksidrottsförbundets<br /> forskningsassistent utgör dock en viktig resurs.) Organisationsformen vid<br /> GIH i Stockholm underlättar ej heller för tvärfacklig forskning. Den biologiska<br /> delen av forsningen är lokaliserad till fysiologiinstitutionen som formellt<br /> tillhör Karolinska institutet men geografiskt är placerad vid GIH.</p> <p>Den akademiska ställningen i beteendevetenskap vilken inrättades på bekostnad<br /> av IFR, idrottens forskningsråd, har nu övertagits av Lärarhögskolan<br /> i Stockholm. Under tillsättning är en professur i idrottsmedicin (donationsmedel)<br /> vid Karolinska institutet med placering vid den ortoped-kirurgiska<br /> kliniken på Karolinska sjukhuset. Sammantaget ger detta en mycket<br /> splittrad forskningsresurs för idrotten — ett fält så beroende av en tvärfacklig<br /> bas och samarbete.</p> <p>Parallellt med utvecklingen i Stockholm har ett intressant initiativ tagits i<br /> Linköping där landstinget tillsammans med universitetet inrättat en idrottsoch<br /> motionsenhet (IME), vilken är en del av den ortopedkirurgiska kliniken.<br /> Förutom kvalitativ mycket god ortoped-kirurgisk behandling så inriktas<br /> verksamheten primärt på service och forskning med skadeförebyggande<br /> åtgärder och effektiv rehabilitering i fokus.</p> <p>Sammanfattning;</p> <p>Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden har en utbildningsverksamhet<br /> som vad gäller omfattning och kvalitet är god. Speciellt om folkhögskolornas<br /> verksamhet inräknas, så fylls behovet av frivilliga ledare inom<br /> idrotten.</p> <p>Utbildningen vid GIH i Stockholm och Örebro fyller behovet av lärare i<br /> idrott i skolsystemet. Den speciella idrottslärarlinjen vid GIH i Stockholm<br /> ger en bas för arbete inom idrotten som utbildningskonsulenter och som<br /> administratörer inom idrotts- och fritidssektorn. Därmed måste konstateras<br /> att:</p> <p>möjligheterna till uppföljning (psykiskt-/fysiskt-medicinskt) av idrottsutövare<br /> är ytterst begränsad i Sverige</p> <p>tillämpad forskning inom idrotten är begränsad och struktureringen av<br /> befintliga resurser för idrottsforskning underlättar ej för tvärvetenskapliga<br /> projekt</p> <p>utbildning av instruktörer/tränare på kvalificerad nivå saknas helt i Sverige</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Förslag;</p> <p>Mot denna bakgrund föreslås att</p> </div> <div class="block ml_52"><p>9</p> </div> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">dels vid högskolan i Falun/Borlänge dels inrättas en utbildning med<br /> primärt mål att förse idrotten med kvalificerade instruktörer/tränare, dels<br /> upprättas ett idrottsvetenskapligt institut</p> <p style="margin-left:3px;">en viss bredd i valmöjligheterna i senare delen av studierna skapas så att<br /> utbildningen kan ge en bas för anställning i kommun, landsting och företag<br /> med ansvar för hälso-/friskvårdsfrågor</p> <p style="margin-left:3px;">försvarets behov av kvalificerad personal inom nämnda fält kan tillgodoses.</p> <p style="margin-left:3px;">Det idrottsvetenskapliga institutet byggs upp tvärvetenskapligt. Det dimensioneras<br /> så att det förutom teoriundervisning också kan svara för test<br /> och uppföljningsverksamhet av elitidrottsutövare samt fungera som ett<br /> centrum för tillämpad idrottsforskning.</p> <p style="margin-left:3px;">II. STOMPLAN FÖR INSTRUKTÖR/TRÄNARUTBILDNING<br /> Termin 1—3; obligatorisk bas</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:4px;">Ub42</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Amne</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">Omfattning</p> </td> </tr><tr><td><p>Samhällsvetenskap — Ekonomi</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">10 poäng</p> </td> </tr><tr><td><p>Datakunskap</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">10 ”</p> </td> </tr><tr><td><p>Beteendevetenskap</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">15 ”</p> </td> </tr><tr><td><p>Människans biologi</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">15 ”</p> </td> </tr><tr><td><p>Hälsa, nutrition, överbelastnings</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;" /> </td> </tr><tr><td><p>skador, skadeprofylaks, doping</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">K)”</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">Summa</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">60 ”</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">Termin 4—6; 45 poäng i minst fyra av de sju nedan angivna ämnena, dess</p> </td> </tr><tr><td><p style="text-align:right;">utom 5 poäng per termin i praktisk idrott, integrerat med en</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:63px;">eller flera av de teoretiska disciplinerna.</p> </td> </tr><tr><td><p>Amne</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">Omfattning</p> </td> </tr><tr><td><p>1. Idrottspsykologi</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">5, 10 eller 20 poäng</p> </td> </tr><tr><td><p>2. Idrottspedagogik</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">5 eller 10 poäng</p> </td> </tr><tr><td><p>3. Biomekanik</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">5, 10 eller 20 poäng</p> </td> </tr><tr><td><p>4. ldrottsfysiologi inkl mätmetodik</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">5, 10 eller 20 poäng</p> </td> </tr><tr><td><p>5. Nutrition</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">5 eller 10 poäng</p> </td> </tr><tr><td><p>6. Epidemiologi</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">5 eller 10 poäng</p> </td> </tr><tr><td><p>7. ”Klinisk medicin”, arbetsmedicin,</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;" /> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:14px;">handikappidrott, rehabilitering</p> </td> <td><p style="margin-left:19px;">5, 10 eller 20 poäng</p> </td> </tr></table><table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">Exempel på olika kombinationer beroende på intresseinriktning:</p> </td> <td><p /> </td> </tr><tr><td><p>Amne</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2</p> </td> <td><p>3</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">4</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">6</p> </td> <td><p style="text-align:right;">7</p> </td> </tr><tr><td><p>"Idrottspsykologi”</p> </td> <td><p style="text-align:right;">20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="margin-left:8px;">ev 5</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;"></p> </td> <td><p style="text-align:right;">ev 5</p> </td> </tr><tr><td><p>"Instruktör/tränare”<br /> alternativa inriktningar<br /> 1. konditionsgren</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p>5</p> </td> <td><p>20</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="margin-left:10px;" /> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> </tr><tr><td><p>2. teknikgren</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p>20</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> </tr><tr><td><p>3. lagsport</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p>5</p> </td> <td><p>10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> </tr><tr><td><p>4. handikappidrott</p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p>20</p> </td> <td><p>10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">—</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> </tr><tr><td><p>5. försvaret</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p>10</p> </td> <td><p>10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">5</p> </td> </tr><tr><td><p>"Frisk/hälsovård"</p> </td> <td><p>_</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p>—</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">5</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> <td><p style="text-align:right;">10</p> </td> </tr></table></div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Termin 7—8; Möjlighet till studier ytterligare två terminer bör ges, vilka<br /> utnyttjas för praktiskt arbete i idrott kombinerat med uppföljnings-/utvecklingsarbete<br /> i nära samarbete med specialidrott och teori desciplin.</p> <p>Principer för antagning till studier</p> <p>Den normala studiegången är att starta med termin 1, för vilken krävs allmän<br /> behörighet och idrottsbakgrund. Dispens bör dock medges till att starta<br /> med termin 4 för dem som har allmän behörighet och kunskaper motsvarande<br /> termin 1 —3 samt idrottsbakgrund. På motsvarande sätt bör det finnas<br /> möjlighet att starta med termin 7 — 8 om den teoretiska och praktiska<br /> bakgrunden finns. Detta studieår kan vara inledningen till en doktorandutbildning.</p> <p>Ansvarsfördelning för studiernas uppläggning och innehåll</p> <p>Undervisningen under termin 1—3 handhas av lärare vid högskolan i Falun/Borlänge.<br /> Där så är möjligt utnyttjas redan nu förekommande kurser.<br /> Kursinnehållet bestäms i samråd med ansvarig lärare och personal vid det<br /> idrottsvetenskapliga institutet (se nedan).</p> <p>Undervisning och kursinnehåll under termin 4—6 bestäms och genomförs<br /> av lärare vid det idrottsvetenskapliga institutet. Lärarna vid institutet<br /> utarbetar också studieplanen för den individuellt anpassade studiegången<br /> (projekt-uppläggningen) för termin 7 — 8.</p> <p>Studier som leder till doktorsexamen i idrottsvetenskap skall kunna utföras<br /> vid det idrottsvetenskapliga institutet i samråd med relevant institution<br /> vid Uppsala universitet.</p> <p>Den praktiska utbildningen i idrott</p> <p>Avgörande för att utbildningen skall bli framgångsrik är att möjligheter<br /> etableras till praktiskt-metodologiskt arbete inom idrotten. Det kan lösas<br /> genom att ett samarbete med det omfattande idrottslivet i Falun/Borlängeregionen<br /> etableras. Förutom klubbar på översta elitnivå i lagsporter som<br /> fotboll, ishockey och bandy finns yppersta elit i individuella sporter som<br /> exempelvis skidor, orientering, simning och cykling. 1 alla dessa klubbar<br /> finns välorganiserad träning för ungdom och senior elit. Avsikten är att<br /> eleverna på högskolans instruktör/tränarlinje under termin 3 — 6 (och 7 — 8)<br /> arbetar tillsammans med ansvariga i aktuell idrottsklubb.</p> <p>Förutom idrottsaktiviteter i klubbar finns många andra idrottsaktiviteter<br /> som erbjuder miljöer för utbildning, exempel härpå är den välorganiserade<br /> träningen för elitskidåkare och elitorienterare som går s. k. anpassad studiegång<br /> vid högskolan i Falun/Borlänge. Dessutom finns idrottsgymnasier<br /> och idrottsplutoner i regionen.</p> <p>En annan mycket viktig miljö för den praktiska delen av utbildningen är<br /> specialförbundens samlingar av eliten. Sådana förekommer redan nu inom<br /> regionen — även på nordisk basis som backhoppningen. Att utveckla detta<br /> med att allt fler specialförbund genomför samlingar av sina aktiva — ungdomar<br /> som seniorer — på klubb-, distrikt- och nationell nivå på Lugnet i<br /> Falun kommer att förbättra möjligheterna till en god integrering av praktik</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub42</p> </div> <div class="block ml_53"><p>11</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>och teori. Högskolans elever får kontakt med och erfarenhet av hur special- Mot. 1986/87<br /> idrotterna och deras elitinstruktörer arbetar. Värdet av att förlägga samling- Ub42<br /> ar till Falun blir därmed ömsesidiga. De aktiva idrottsutövarna och deras<br /> tränare får hjälp med tester och uppföljning, medan utbildningen får direkt<br /> kontakt med den praktiska idrotten och en inblick i idrottens aktuella problem.</p> <p>På liknande sätt ordnas platser för auskultation, för dem som ämnar<br /> arbeta inom:</p> <p>a) hälso —friskvårdssektorn vilka bereds plats på företag</p> <p>b) försvaret vilka bereds plats vid regementet</p> <p>c) sjukvård/rehabilitering vilka bereds plats på lasarett eller motsvarande.</p> <p>Av särskild vikt är att kunskaper om handikappidrott förmedlas till samtliga<br /> studerande på instruktör/tränarlinjen, alltså inte bara till dem som valt<br /> handikappidrott som specialité.</p> <p>Ytterligare ett sätt att få utbildningen ”up to date” är att i samråd med<br /> specialförbund och klubbar anlita gästföreläsare och instruktörer — så att<br /> sådan ”kompetens” utnyttjas optimalt.</p> <p>III. INSTITUT FÖR IDROTTSVETENSKAP</p> <p>Det idrottsvetenskapliga institutet skall vara en självständig enhet, knuten<br /> till högskolan i Falun/Borlänge och associerad med Falu lasarett.</p> <p>Amne Personal</p> </div> <div class="block ml_3"><p>lärare/forskare övrig<br /> Psykologi —pedagogik 2 — 4 I</p> <p>Biomekanik, materielutveckling</p> <p>(mekanik, data, funktionell anatomi) 3—4 1—2</p> <p>Fysiologi —biokemi 3—4 3 — 4</p> <p>Nutrition 1—2 1</p> <p>Klinisk medicin</p> <p>(klinisk fysiologi —kardiologi —<br /> endokrinologi, arbetsmedicin — rehabilitering—ortoped-kirurgi)<br /> 3—4 2</p> <p>Studierektorsfunktion 1 I</p> <p>Dokumentation —Information 1 1</p> <p>Ledning/administration 1—2 I —2</p> </div> <div class="block ml_17"><p style="margin-left:120px;">Summa personal 15 — 22 11 — 14</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Arbetsuppgifterna vid institutet är att</p> <p>a) ge undervisning för studerande på instruktör/tränarlinjen terminerna<br /> 4—6 samt fördjupningsutbildningen terminerna 7 — 8 samt doktorandutbildning</p> <p>b) genomföra tester och uppföljning av idrottsutövare inkl. medicinsk<br /> serviceversamhet</p> <p>c) ha utvecklings—forskningsarbete inom idrotten. (Inom detta fält är<br /> det önskvärt att materielsidan inom idrotten beaktas.)</p> <p>Det ovan skisserade idrottsvetenskapliga institutet kommer att inrymma<br /> omfattande kompetens som har direkt relevans för andra avnämare än idrot- 12</p> </div> <div class="block ml_37" /> <div class="block ml_30" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>ten. En sådan är försvaret, som visserligen haren egen avdelning inom FOA Mot. 1986/87</p> <p>med ansvar för liknande uppgifter, men där den nu planerade idrottsveten- Ub42</p> <p>skapliga enheten kan bli ett komplement. Ett gränsområde där både utbildningen<br /> och forskningen vid enheten kan vara av betydelse är i landstingens<br /> och företagens arbete med frisk- och hälsovårdsfrågor. Mot den bakgrunden<br /> bör uppläggningen av verksamheten planeras i nära samarbete inte<br /> bara med idrottens organisationer utan även med landstingen, försvaret<br /> och företagen. Vidareutbildning inom vissa ämnen av sjukgymnaster, sjuksköterskor<br /> och läkare kan också bli aktuell.</p> <p>De fysiska ramarna för verksamheten bör vara dimensionerade så att<br /> enheten kan fungera samlat på ett ställe med det undantaget att delar av den<br /> medicinska servicen finns vid Falu lasarett. En naturlig lokalisering av enheten<br /> är Lugnet i Falun.</p> <p>(Som exemepl kan nämnas att i Calgary byggs nu inför vinter-OS 1988<br /> laboratorielokaler på flera tusen kvm vilka kommer att övertas av ”Department<br /> of Physical Education” vid Calgary University efter OS.)</p> <p>Lokaler. För undervisningen under den första fasen torde lokalfrågan<br /> kunna lösas via högskolan i Falun/Borlänge och Kopparbergs läns landsting.<br /> I etableringsfasen behöver den idrottsvetenskapliga enheten 200—300<br /> kvm i lokalytor vid Lugnet, förutom tillgång till lokaler på Falu lasarett för<br /> medicinsk service. När enheten är färdigutbyggd omkring 1991 — 1992 behövs<br /> ca 600—900 kvm för huvudenheten av det idrottsvetenskapliga institutet<br /> vid Lugnet. På Falu lasarett skulle då finnas en idrottsmedicinsk enhet<br /> för medicinsk service och viss forskning.</p> <p>Ansvarsfördelningen vad gäller lokaler skulle förslagsvis lösas så att högskolan<br /> svarade för undervisningslokaler, Kopparbergs läns landsting för<br /> ”lasarettsenheten” och Falu kommun för det idrottsvetenskapliga institutet<br /> på Lugnet.</p> <p>Utrustning av lokalerna ställer speciella krav bl. a. för att en del av apparaturen—utrustningen<br /> kan vara aktuell att bygga in som fast installation.</p> <p>Detta gäller exempelvis löpmatta, kraftplattformer och klimatrum. En del<br /> av apparaturen kan också bli aktuell att placera direkt i idrottsanläggningarna.<br /> Därutöver kan laboratoriet ställa speciella krav på ventilation och<br /> avlopp. Förutom de ovan antydda fysiska ramarna och den apparaturutrustning<br /> som behövs bör också övervägas att anskaffa en mobil enhet där<br /> viss utrustning Finns för tester och medicinsk service.</p> <p>Utrustningen av främst den idrottsvetenskapliga enheten blir omfattande<br /> och en gradvis uppbyggnad måste ske. I en första fas behövs apparaturutrustning<br /> för testning och viss datautrustning. Under denna period förutsättes<br /> att Falu lasaretts resurser för bl. a. blodanalyser kan utnyttjas.</p> <p>Fullt utbyggd är utrustningsbehovet mycket stort. Förutom de ekonomiska<br /> resurser som UHÄ/UUH och Kopparbergs läns landsting kan bidra<br /> med så måste förmodligen bidrag från företag ingå. Viktigt är, att som ovan<br /> antytts, att de fasta installationerna byggs in i de för verksamheten planerade<br /> lokalerna. De installationer av forskningsapparatur—utrustning som<br /> kan vara aktuell att placera i idrottsanläggningar skall också tidigt planeras<br /> in. Om handikappidrott skall ges prioritet måste lokalerna anpassas för<br /> detta. 13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Biblioteksresurserna kommer att behövas byggas ut. Befintliga resurser Mot. 1986/87</p> <p>vid högskolan i Falun/Borlänge och Falu lasarett utgör dock en mycket god Ub42</p> <p>bas, liksom det databaserade söksystemet som finns vid högskolan. För<br /> äldre och mer specialiserad litteratur repeleras på Uppsala universitet.</p> <p>Forskningsuppgifterna för institutet kan vara mångfaldiga. Här skall<br /> nämnas några fält som kommer att ges en hög prioritet:</p> <p>a) värdering av prestationsförmåga, vilket också inkluderar utveckling<br /> av grenspecifik mätmetodik</p> <p>b) barn—ungdomars muskulära och metaboliska utveckling, betydelsen<br /> av fysisk aktivitet, träning och tävling</p> <p>c) idrott som fritidsaktivitet, vilka väljer att idrotta? vilka slutar att idrotta?</p> <p>d) utveckling—inlärning av teknik (gång—löpning, simning, skidåkning)</p> <p style="margin-left:11px;">e) hjärtfunktion vid träning—tävling.</p> <p style="margin-left:11px;">Inom angivna områden skall insatserna om möjligt vara tvärfackliga.</p> <p>Det betyder, att psykolog, fysiolog, instruktör, data/elektronikingenjör och<br /> medicinare kan samverka om uppgifterna inom (a). Gruppen att bearbeta<br /> problem inom område (b) kan vara sammansatt av barnläkare, fysiolog och<br /> biomekaniker. Område (c) är mest för beteendeforskare, men både forskningsfälten<br /> under (a) och (b) kan bli aktuellt att integreras i analysen. Teknikutveckling<br /> är ett försummat forskningsfält i Sverige. Det är ett område för<br /> biomekaniker, ortoped och data/elektronikingenjörer. Intresse finns dels<br /> för att studera hur rätt teknikinlärning kan vara skadeförebyggande, dels<br /> för hur den kan användas inom rehabilitering efter skadeoperationer. Slutligen<br /> är forskningsfältet kring hjärtats funktion hos unga och äldre alltid ett<br /> centralt tema inom träning och tävling och en forskningsuppgift för kardiologer—fysiologer.</p> <p>Etableringen av det idrottsvetenskapliga institutet är avgörande för att ge<br /> en instruktör/tränarutbildning innehåll och svensk idrott den service och<br /> utvecklingsresurs som den idag saknar. Detta kan ej realiseras med mindre<br /> än att högskolan avsätter personal som får möjlighet att bedriva forskningsoch<br /> utvecklingsarbete. Inom flera områden som psykologi/pedagogik,<br /> data/elektronik har högskolan i Falun/Borlänge i dag personer med god<br /> kompetens. Även på Falu lasarett finns personer med kompetens att bedriva<br /> forskningsarbete. Därför är det också viktigt att Kopparbergs läns landsting<br /> avsätter personella resurser dels för medicinsk serviceverksamhet, dels<br /> för utvecklings- och forskningsarbete. En lösning kan vara att del av årsverk<br /> avsättes för arbete inom det idrottsvetenskapliga institutet. Detta gäller<br /> inte enbart läkargruppen, utan även sjukgymnaster, sjuksköterskor och<br /> laboratorieassistenter.</p> <p>Kostnaderna för utbildningen och verksamheten vid det idrottsvetenskapliga<br /> institutet måste baseras på att högskolan i Falun/Borlänge och Kopparbergs<br /> läns landsting avsätter resurser dels för personal, dels för viss drift.</p> <p>Därutöver måste forsknings- och utvecklingsbidrag kunna påräknas liksom<br /> företagsstöd. Vidare kan en del av test-verksamheten liksom den medicinska<br /> servicen avgiftbeläggas.</p> <p style="margin-left:11px;">Tidsplanen avseende utbildningen är att den bör starta hösten 1987 med 14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>enstaka kurser för idrotter med liknande intressen och behov (några av Mot. 1986/87</p> <p>valmöjligheterna under termin 3 — 6). En sådan utbildning skall ej börja Ub42</p> <p>utan att det idrottsvetenskapliga institutet har börjat etableras. En gradvis</p> <p>uppbyggnad av undervisningen sker därefter och det idrottsvetenskapliga</p> <p>institutet utvecklas inklusive den idrottsmedicinska enheten, för att vara</p> <p>helt utbyggt i början av 1990-talet.</p> <p style="margin-left:37px;">Bilaga: Sammanställning av befintliga samt planerade idrottsfaciliteter i<br /> Falun/Borlängeområdet, beskrivning av omfattning och nivå på<br /> idrottsaktiviteter samt utbildningar (gymnasier, högskola och<br /> idrottspluton) anpassade för idrottsmän/kvinnor i regionen.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 Bjärn K orlof m 1 undertecknare 0 Lars De Geer fp 2 undertecknare 0 Margareta Gard m 3 undertecknare 0 medicinare kan samverka om uppgifterna inom a 4 undertecknare 0 problem inom område b 5 undertecknare 0 biomekaniker. Område c 6 undertecknare 0 under a 7 undertecknare 0 och b 8 undertecknare GA02Ub42 Björn Körlof m. fl. (m, fp) mot_198687_ub_42.pdf 621765 pdf Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87 https://data.riksdagen.se/fil/3555785A-050F-4F09-A8D3-51511AB1FD21