3105504GA02Ub391986/87Ub39motmotMotion 1986/87:Ub39 Evert Svensson m. fl. (s)MotionMotionUbU3901987-03-11 00:00:002014-11-04 13:21:272014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1986/87:80)Evert Svensson m. fl. (s) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub39/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub39https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub39
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87:Ub39</p>
<p>Evert Svensson m. fl. (s)<br />
Forskning (prop. 1986/87:80)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Under 1985 utnämndes och installerades Sveriges två första professorer i<br />
freds- och konfliktforskning. Detta har inneburit en väsentlig förstärkning<br />
av en utomordentligt angelägen forskning. Viktigt är nu att tillförsäkra denna<br />
verksamhet så gynnsamma betingelser som möjligt. Det gäller bl. a. tillgången<br />
till forskningsanslag. Även efter dessa professurers tillkomst har<br />
emellertid freds- och konfliktforskningen mycket begränsade resurser. Anslagen<br />
till den svenska försvarsforskningen är mångfalt större.</p>
<p>Även internationellt satsas miljarder på militär forskning och utveckling,<br />
samtidigt som forskningen om mänsklighetens ödesfråagor — kapprustningen,<br />
miljöförstöringen, världsfattigdomen etc. — relativt sett lever under<br />
knapphetens kalla stjärna. Enligt National Science Foundation går<br />
hälften av USA:s totala utvecklings- och forskningsbudget till militära och<br />
halvmilitära projekt, fyra tiondelar till industriell forskning och utveckling<br />
och omkring en tiondel till universiteten. Ett liknande mönster — om än<br />
inte lika snedvridet — kan iakttas i andra västliga industriländer.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör de svenska statsmakaterna känna sitt ansvar att<br />
avsätta tillräckliga resurser för att möjliggöra en långsiktig och planmässig<br />
utbyggnad av freds- och konfliktforskningen. I den forskningspolitiska<br />
propositionen 1986/87:80 konstaterar också såväl statsministern som utrikesministern<br />
att kvalificerad forskning är en förutsättning för en fortsatt<br />
aktiv och slagkraftig svensk politik i fråga om fred och nedrustning. Den<br />
uppmärksamhet som i dag ägnas dessa frågor förstärker behovet en sådan<br />
forskning, anser statsministern och utrikesministern och förordar att den<br />
skall ges en bred inriktning.</p>
<p>Dessa teser illlustreras med att Sverige behöver ökad kompetens för att<br />
kunna aktivt delta i nedrustningskonferensens arbete för att förhindra<br />
kapprustning i yttre rymden. En näraliggande fråga, enligt statsministern<br />
och utrikesministern gäller möjligheterna att använda satellitövervakning<br />
för att bland annat kontrollera efterlevnaden av internationella överenskommelser<br />
på nedrustningsområdet.</p>
<p>Av resonemanget kring detta problemkomplex kan man få det intrycket<br />
att ”forskning” i detta sammanhang främst betyder teknisk och naturvetenskaplig<br />
forskning. Enligt vår uppfattning bör en fördjupad samhällsvetenskaplig<br />
forskning med inriktning på konfliktdynamik och konfliktlösning<br />
samt på folkrättsliga problem i detta sammanhang kunna ge väsentliga<br />
bidrag till den svenska nedrustningspolitiken.</p>
<p>Statsministern hänvisar utförligt till den utvärdering av den svenska</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>forskningspolitiken som kommit till stånd genom OECD:s förmedling. Av Mot. 1986/87</p>
<p>särskilt intresse i detta sammanhang är att utvärderarna tillmätt högskolans Ub39</p>
<p>förmåga att skapa tvärvetenskapliga miljöer mycket stor betydelse: enligt<br />
deras bestämda varning — i vilken statsministern instämmer — är det långt<br />
bättre att tillgodose behovet av tvärvetenskap genom organisationsbildningar<br />
inom ramen för universiteten än genom att upprätta fristående<br />
forskningsinstitut. Det sagda är enligt vår uppfattning i hög grad tillämpligt<br />
på universitetens institutioner för freds- och konfliktforskning.</p>
<p>Den forskningspolitiska propositionen är allmänt inriktad på att förstärka<br />
högskolan med tonvikt på rekryteringen av nya generationer forskare.</p>
<p>Denna inriktning framstår som särskilt betydelsefull för ett ”ungt” ämne<br />
som just etablerats på professorsnivå.</p>
<p>Utrikesministern betonar att bland annat freds- och konfliktforskning<br />
kan bidra till att bredare kunskaper skapas inom landet. Samtidigt påpekar<br />
han att resurserna hittills har varit små för forskning i frågor som rör neutralitetspolitikens<br />
villkor och möjligheter, regionala konflikter och deras lösning,<br />
medling, samt kring begrepp som gemensam säkerhet och s. k. fredsbefrämjande<br />
utvecklingsbistånd.</p>
<p>Dessa resonemang understryker enligt vår uppfattning det ovan påtalade<br />
behovet av ytterligare anslag till freds- och konfliktforskningen. I motion<br />
1985/86:Ub721 yrkades att detta forskningsområde skulle tas upp på den<br />
lista över prioriterade forskningsområden som humanistisk-samhällsvetenskapliga<br />
forskningsrådet, HSFR, arbetar med. Sådana prioriteringar kan<br />
göras dels av statsmakterna, dels av rådet självt.</p>
<p>I utskottsutlåtandet UbU 1985/86:33 avstyrktes motionen med hänvisning<br />
till att regeringen i den forskningspolitiska propositionen skulle redovisa<br />
en sammanvägd bedömning av sådana övergripande, angelägna forskningsområden<br />
vilka borde prioriteras upp.</p>
<p>Mot bakgrund av ovan refererade resonemang i propositionen vore det<br />
rimligt att vänta sig vissa slutsatser i denna anda under avsnittet om HSFR.</p>
<p>Några sådana redovisas emellertid ej. Enligt vad vi erfarit har utsikterna till<br />
anslag hos rådet för freds- och konfliktforskning och andra tvärvetenskapliga<br />
forskningsområden knappast förbättrats. Den tvärvetenskapliga beredningsgruppen<br />
har avskaffats och dess uppgifter i stället övertagits av<br />
HSFR:s arbetsutskott i samverkan med övriga beredningsgrupper, vilkas<br />
sammansättning följer den traditionella indelnningen av disciplinerna.</p>
<p>Detta kommer av allt att döma att medföra att freds- och konfliktforskning<br />
och andra tvärvetenskapliga forskningsområden får svårt att göra sig<br />
gällande. Beredningsgruppernas vilja att prioritera dessa blir rimligtvis begränsad<br />
när resurserna skall tas inom de egna ramarna.</p>
<p>Mot denna bakgrund är det än mer angeläget att riksdagen uttalar att<br />
freds- och konfliktforskningen bör vara ett prioriterat område i rådets verksamhet.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:39px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p>motionen anförts om prioritering av freds- och konfliktforskning i Mot. 1986/87<br />
HSFR:s verksamhet. Ub39</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 11 mars 1987</p>
<p>Evert Svensson (s)</p>
<p>Maj Britt Theorin (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Maj-Lis Lööw (s)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>13</p>
</div>
</div>
</div>
0Evert Svenssons1undertecknare0Maj Britt Theorins2undertecknare0Maj-Lis Lööws3undertecknareGA02Ub39Evert Svensson m. fl. (s) mot_198687_ub_39.pdf148085pdfForskning (prop. 1986/87:80)https://data.riksdagen.se/fil/1159F6B3-88D2-4B80-A514-DED18A400F7B