3105462GA02Ub321986/87Ub32motmotMotion 1986/87:Ub32 Lars-Erik Lövdén m. fl. (s)MotionMotionUbU3201986-01-01 00:00:002014-11-04 13:20:512014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1986/87:80)Lars-Erik Lövdén m. fl. (s) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub32/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub32https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub32
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87:Ub32</p>
<p>Lars-Erik Lövdén m. fl. (s)<br />
Forskning (prop. 1986/87:80)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Betydelsen av kvalificerad teknisk utbildning och forskning har fortlöpande<br />
ökat i takt med den allt snabbare tekniska utvecklingen. Industriell tillväxt<br />
och fortsatt god konkurrenskraft ställer allt större krav på tekniskt<br />
kunnande och på avancerat forsknings- och utvecklingsarbete. Trots stora<br />
ökningar av utbildningens volym svarar tillgången på civilingenjörer inte<br />
alls mot dagens efterfrågan. Fortsatta insatser erfordras därför för att garantera<br />
en hög nivå på teknisk utbildning och forskning.</p>
<p>I södra Sverige är tekniska fakulteten inom Lunds universitet den forskningsorganisation<br />
som svarar för den vetenskapliga basen för verksamheten<br />
inom Lunds universitet och för den ökande verksamhet med teknisk<br />
inriktning som bedrivs på andra håll inom regionen. Inom tekniska fakulteten<br />
har man emellertid under senare år haft att kämpa mot ökande svårigheter<br />
genom att basresurserna för forskningsverksamhet på intet sätt hållit<br />
jämna steg med ökningen av den totala verksamheten. Som illustration till<br />
detta kan framhållas elektronik- och dataområdet, där antalet studieplatser<br />
budgetåret 1981/82 utgjorde 500 (samtliga på elektrotekniklinjen). Budgetåret<br />
1987/88 kommer motsvarande siffra att vara 1 014, varav 684 på linjen<br />
för elektroteknik och de övriga på den nyinrättade linjen för datateknik.<br />
Under motsvarande tid har den fasta forskningsorganisationen endast utökats<br />
med en professur, så att antalet ordinarie professurer nu är sju från att<br />
alltsedan 1960-talet ha varit sex.</p>
<p>Dessa förhållanden är otillfredsställande. Elektronik- och dataområdet<br />
får successivt en allt större betydelse inom de mest skilda branscher, och det<br />
är därför nödvändigt att inom högskolan kunna bedriva livskraftig forskning<br />
inom området. Vidare utgör kontakten med sådan forskning en förutsättning<br />
för tillfredsställande kvalitet i utbildningsinsatserna. Det kan<br />
framhållas att den s. k. datareferensgruppen inom UHÄ som förutsättning<br />
för inrättandet av datatekniklinjer angav en uppbyggnad av forskningsresurser<br />
inom området, som för Lunds universitets del omfattande fyra ordinarie<br />
professurer att inrättas under perioden fram till 1985/86. Som nämnts<br />
har hittills endast en sådan tjänst tillkommit.</p>
<p>Trots att tekniska fakulteten sålunda måste arbeta med ytterst begränsade<br />
resurser har den inom vissa delar av informationsteknologin lyckats nå en<br />
mycket framstående ställning. På halvledarområdet och det reglertekniska<br />
området bedrivs i Lund en verksamhet av högsta världsklass. I fråga om<br />
konstruktion av integrerade kretsar var man i Lund först i landet med att i<br />
samarbete med bland annat California Institute of Technology införa kur</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ser inom detta område i civilingenjörsutbildningen. Utvecklingen av konstruktionshjälpmedel<br />
sker i vissa forskargrupper med speciellt sikte på analog<br />
användning med inriktning mot radioområdet.</p>
<p>Samtidigt som tekniska fakulteten i Lund alltså kan uppvisa betydande<br />
styrka på vissa områden saknar den de resurser som skulle krävas för att<br />
binda samman de olika forskningsområdena och därigenom åstadkomma<br />
en slagkraftig profil inom en hel sektor av informationsteknologins område.</p>
<p>I regeringens proposition om forskning (1986/87:80) föreslås ingen sådan<br />
förstärkning; däremot framhålls att en professur i digital- och datorteknik<br />
bör inrättas genom indragning av annan ordinarie tjänst vid innehavarens<br />
pensionering. UHÄ har tidigare i detta ärende anfört att den tjänst som<br />
skall föreslås indragen bör tillhöra området informationsteknologi. Vi har<br />
erfarit att ett förslag med denna innebörd inges i samband med årets anslagsframställning<br />
och förutsätter att tjänsten i digital- och datorteknik därefter<br />
kan inrättas utan dröjsmål. Detta innebär dock ingen förstärkning av<br />
det prioriterade området informationsteknologi.</p>
<p>Efter tjänsten i digital- och datorteknik har tekniska fakulteten prioriterat<br />
professurer i signalbehandling, mikroelektronik, teknisk datalogi och<br />
datasäkerhet. Dessa tjänster utgör viktiga element i uppbyggnaden av den<br />
speciella forskningsprofil som man eftersträvar i Lund. Vi finner det angeläget<br />
att två av dessa, nämligen professurerna i signalbehandling och i mikroelektronik,<br />
inrättas snarast möjligt.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om inrättandet av professurer i signalbehandling<br />
och i mikroelektronik vid Lunds universitet.</p>
<p>Stockholm den II mars 1987<br />
Lars-Erik Lövdén (s)</p>
<p>P. O. Håkansson (s) Börje Nilsson (s)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br />
Ub32</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
</div>
</div>
0Lars-Erik Lövdéns1undertecknare0P. O. Håkanssons2undertecknare0Börje Nilssons3undertecknareGA02Ub32Lars-Erik Lövdén m. fl. (s) mot_198687_ub_32.pdf98176pdfForskning (prop. 1986/87:80)https://data.riksdagen.se/fil/F2883ACE-C988-45DC-9336-C02FC92C0067