3105440GA02Ub301986/87Ub30motmotMotion 1986/87:Ub30 Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)MotionMotionUbU3001987-03-09 00:00:002014-11-04 13:20:352014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1986/87:80)Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub30/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub30https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub30
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87:Ub30</p>
<p>Rune Rydén m. fl. (m, fp, c)<br />
Forskning (prop. 1986/87:80)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Betydelsen av kvalificerad teknisk utbildning och forskning har fortlöpande<br />
ökat i takt med den allt snabbare tekniska utvecklingen. Industriell tillväxt<br />
och fortsatt god konkurrenskraft ställer allt större krav på tekniskt<br />
kunnande och på avancerat forsknings- och utvecklingsarbete. Trots stora<br />
ökningar av utbildningens volym svarar tillgången på civilingenjörer inte<br />
alls mot dagens efterfrågan. Fortsatta insatser behövs därför för att garantera<br />
en hög nivå på teknisk utbildning och forskning. För kvaliteten på ingenjörsutbildningen<br />
är det därvid av avgörande betydelse att den bedrivs i<br />
intim kontakt med industrin och aktuell teknisk forskning.</p>
<p>I södra Sverige är tekniska fakulteten inom Lunds universitet den forskningsorganisation<br />
som svarar för den vetenskapliga basen för denna verksamhet<br />
inom Lunds universitet och för den ökande verksamhet med teknisk<br />
inriktning som bedrivs på andra håll inom regionen. Tekniska fakulteten<br />
har emellertid under senare år haft att kämpa mot ökande svårigheter genom<br />
att basresurserna för forskningsverksamhet inte hållit jämna steg med<br />
ökningen av den totala verksamheten. Som illustration till detta kan framhållas<br />
elektronik- och dataområdet, där antalet studieplatser budgetåret<br />
1981/82 utgjorde 500 (samtliga på elektrotekniklinjen). Budgetåret 1987/88<br />
kommer motsvarande siffra att vara 1014, varav 684 på linjen för elektroteknik<br />
och de övriga på den nyinrättade linjen för datateknik. Under motsvarande<br />
tid har den fasta forskningsorganisationen endast utökats med en<br />
professur, så att antalet ordinarie professurer nu är sju från att alltsedan<br />
1960-talet ha varit sex.</p>
<p>Dessa förhållanden är otillfredsställande. Elektronik- och dataområdet<br />
får successivt en allt större betydelse inom de mest skilda branscher, och det<br />
är därför nödvändigt att inom högskolan kunna bedriva livskraftig forskning<br />
inom området. Vidare utgör kontakten med sådan forskning som ovan<br />
framhållits en förutsättning för tillfredsställande kvalitet i utbildningsinsatserna.<br />
Det kan framhållas att den s. k. datareferensgruppen inom UHÄ som<br />
förutsättning för inrättande av datatekniklinjer angav en uppbyggnad av<br />
forskningsresurser inom området, som för Lunds universitets del omfattade<br />
fyra ordinarie professurer att inrättas under perioden 1985/86. Som nämnts<br />
har hittills endast en sådan tjänst tillkommit.</p>
<p>Trots att tekniska fakulteten arbetar med ytterst begränsade resurser har<br />
den inom vissa delar av informationsteknologin lyckats nå en mycket framstående<br />
ställning. På halvledarområdet bedrivs i Lund en verksamhet av<br />
världsklass, som genom tillkomsten av det nya Berzeliuslaboratoriet nu har</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>goda möjligheter att ytterligare utvecklas om resurser är tillgängliga. På det<br />
reglertekniska området intar Lund likaså en ledande ställning i världen, och<br />
i Lund skapade reglertekniska system och principer tillämpas inom industrier<br />
och laboratorier världen över. I fråga om konstruktion av integrerade<br />
kretsar, dvs. användande av systematiska metoder för sådan konstruktion,<br />
var man i Lund först i landet med att i samarbete med bland annat California<br />
Institute of Technology införa kurser inom detta område i civilingenjörsutbildningen.<br />
Utvecklingen av konstruktionshjälpmedel sker i vissa<br />
forskargrupper med speciellt sikte på analog användning med inriktning<br />
mot radioområdet, som torde vara den del av telekommunikationsområdet<br />
där den största expansionen kan förutses.</p>
<p>Samtidigt som tekniska fakulteten i Lund alltså kan uppvisa betydande<br />
styrka på vissa områden saknar den de resurser som skulle krävas för att<br />
binda samman de olika forskningsområdena och därigenom åstadkomma<br />
en slagkraftig profil inom en hel sektor av informationsteknologins område.<br />
Det är därför enligt vår mening angeläget att nu ta första steget till en<br />
kraftig förstärkning av de fasta forskningsresurserna.</p>
<p>I regeringens proposition om forskning (1986/87:80) föreslås ingen sådan<br />
förstärkning; däremot framhålls att en professur i digital- och datorteknik<br />
bör inrättas genom indragning av annan ordinarie tjänst vid innehavarens<br />
pensionering. UHÄ har tidigare i detta ärende anfört att den tjänst som<br />
skall föreslås indragen bör tillhöra området informationsteknologi. Vi har<br />
erfarit att ett förslag med denna innebörd inges i samband med årets anslagsframställning<br />
och förutsätter att tjänsten i digital- och datorteknik därefter<br />
kan inrättas utan dröjsmål. Som framgår av vad som anförts innebär<br />
detta ingen förstärkning av det prioriterade området informationsteknologi</p>
<p>Efter tjänsten i digital- och datorteknik har tekniska fakulteter prioriterat<br />
professurer i signalbehandling, mikroelektronik, teknisk datalogi och datasäkerhet.<br />
Dessa tjänster utgör viktiga element i uppbyggnaden av den speciella<br />
forskningsprofil med inriktning mot s. k. realtidssystem, som man eftersträvar<br />
i Lund. Vi finner det angeläget att två av dessa, nämligen professurerna<br />
i signalbehandling och i mikroelektronik, inrättas fr. o. m. budgetåret<br />
1988/89 och att de båda övriga tillkommer under det kvarvarande<br />
budgetåret som omfattas av föreliggande proposition. För vardera professuren<br />
räknar vi i likhet med propositionen med en total kostnadsökning om<br />
1,2 milj. kr., och motsvarande förstärkning bör sålunda ske beträffande<br />
anslaget till tekniska fakulteterna (Lunds universitet).</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av ovanstående hemställer vi</p>
<p style="margin-left:32px;">att riksdagen beslutar inrätta en professur i signalbehandling och<br />
en i mikroelektronik fr. o. m. budgetåret 1988/89.</p>
<p>Stockholm den 9 mars 1987</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br />
Ub30</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Rune Rydén (m)</p>
<p>Bertil Fiskesjö (c)<br />
Anders G Högmark (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Margitta Edgren (fp)<br />
Lennart Alsén (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
</div>
</div>
0Rune Rydénm1undertecknare0Bertil Fiskesjöc2undertecknare0Anders G Högmarkm3undertecknare0Margitta Edgrenfp4undertecknare0Lennart Alsénfp5undertecknareGA02Ub30Rune Rydén m. fl. (m, fp, c) mot_198687_ub_30.pdf97704pdfForskning (prop. 1986/87:80)https://data.riksdagen.se/fil/3A38C3A6-5664-4AB9-9B7A-5170C5DD799B