<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105419</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub28</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub28</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub28 Görel Bohlin och Rune Rydén (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>28</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:20:20</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Görel Bohlin och Rune Rydén (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub28/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub28</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub28</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Ub28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Bohlin och Rune Rydén (m)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;I Sverige har vi ett väl utbyggt välfärdssystem genom socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har utvecklats successivt från de enskilda sjukkassorna omfattande&lt;br /&gt; 
medlemmar tillhörande visst hantverksskrå till den allmänna sjukförsäkringen,&lt;br /&gt;
ATP, föräldraförsäkringen etc. Socialförsäkringen är komplicerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet som är mycket omfattande byggdes upp under kort tid, och&lt;br /&gt; 
många inslag i detsamma belystes otillräckligt före genomförandet. Fortlöpande&lt;br /&gt;
förändringar i samhället förändrar förutsättningarna för försäkringsreglerna&lt;br /&gt;
och borde kontinuerligt följas upp på ett neutralt och forskningsinriktat&lt;br /&gt;
sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes rätt säkras inom detta system genom överklagandemöjligheten.&lt;br /&gt;
Såväl genom den s. k. omprövningsrätten, dvs. att en nämnd inom&lt;br /&gt; 
försäkringskassa omprövar eget beslut, som genom besvär till försäkringsrätt&lt;br /&gt;
och försäkringsöverdomstol säkras den enskildes rättigheter. Riksförsäkringsverket&lt;br /&gt;
bevakar såväl den enskildes rätt som försäkringskassornas&lt;br /&gt; 
handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har haft stor omsättning av personal, och det är&lt;br /&gt; 
uppenbart svårt att rekrytera framför allt handläggare med juridiska kunskaper&lt;br /&gt;
och tillika god erfarenhet av socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätterna har en ärendebalans som innebär avsevärda väntetider&lt;br /&gt;
för dem som önskar få sina framställningar till försäkringskassorna&lt;br /&gt; 
prövade. Anledningen till anhopningen av ärenden är såväl ärendenas&lt;br /&gt; 
mångfald och komplexitet som underbemanning på handläggarsidan. Vidare&lt;br /&gt;
står det helt klart att tillgången på handläggare med adekvata kunskaper&lt;br /&gt;
i socialrätt är begränsad. Åtgärder har vidtagits för att förbättra försäkringsdomstolarnas&lt;br /&gt;
arbetsläge, men bristen på handläggare är ändå mycket&lt;br /&gt; 
stor och kommer att kvarstå länge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i socialrätt i Sverige är otillräcklig. Vid socialhögskolorna&lt;br /&gt; 
ingår ämnet, men endast vid två av de sex högskolorna kan ämnet socialrätt&lt;br /&gt; 
studeras separat och då i begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vill utbilda sig i socialrätt som enstaka ämne finns få möjligheter.&lt;br /&gt;
Juridiska fakulteten i Lund erbjuder en enstaka kurs i socialrätt. Vid&lt;br /&gt; 
övriga universitet finns ingen möjlighet att läsa ämnet separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnet socialrätt är inte obligatoriskt i juristexamen och inte heller finns&lt;br /&gt; 
möjligheten att i jur. kand. välja socialrätt som speciell inriktning. Vid&lt;br /&gt; 
Lunds universitet anordnas dock en alternativkurs om 10 poäng i socialrätt&lt;br /&gt; 
och en kurs om 5 poäng i socialförsäkringsrätt, som de juris studerande kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;välja att tilläggsläsa alltefter intresseinriktning. Försäkringskassorna har 1&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot.&lt;br /&gt; 
1986/87&lt;br /&gt; 
Ub28 —33&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ub28—33&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;därför tvingats bygga upp ett omfattande utbildningssystem för de egna Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda och härutöver hjälpa till med utbildningen av t. ex. läkare i social- Ub28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättskunskap. Även riksförsäkringsverket har omfattande utbildningsverksamhet&lt;br /&gt;
samt uppföljning av rättsfall. Utöver grundutbildning och utbildning&lt;br /&gt;
på speciella områden samt fortlöpande fortbildning köper försäkringskassorna&lt;br /&gt;
universitetsutbildning från juridiska översiktskurser till mer&lt;br /&gt; 
ingående utbildning inom familjerätt och socialförsäkringsrätt samt sekretesslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på kurser i socialförsäkringsrätt visar på ett behov hos försäkringskassorna.&lt;br /&gt;
Samtidigt innebär bristen på universitetsutbildning att&lt;br /&gt; 
uppföljning av forskning, jämförande studier m. m. inte sker. Att en sammanhållen&lt;br /&gt;
utbildning i social försäkringsrätt ej finns och att möjligheten för&lt;br /&gt; 
en juris studerande att specialisera sig saknas återverkar givetvis i sin tur på&lt;br /&gt; 
tillgången på jurister med lämplig bakgrund och erfarenhet och på vår&lt;br /&gt; 
kunskap om effekterna av socialförsäkringssystemet i olika hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En systematisk forskning och ett fortlöpande, målinriktat utvecklingsarbete&lt;br /&gt;
har i Sverige länge lyst med sin frånvaro. Vi vet följaktligen inte särskilt&lt;br /&gt; 
mycket om effekterna — för den enskilde och för samhället i stort — av det&lt;br /&gt; 
sociala reformarbetet. Den kommunala socialtjänsten utgör i olika hänseenden&lt;br /&gt;
ett viktigt forskningsområde, socialförsäkringsområdet utgör ett annat&lt;br /&gt;
och flera andra finns inom ramen för vad vi vanligen menar med socialpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som kan kombineras och integreras med avancerad&lt;br /&gt; 
undervisning är kanske av särskilt ”utvecklingstaktiskt” intresse. Representant&lt;br /&gt;
härför är forskningen inom ämnesområdet socialt arbete, etablerad vid&lt;br /&gt; 
fyra institutioner för socionomutbildning/socialhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det akademiska ämnet socialt arbete, som av naturliga skäl är tvärvetenskapligt,&lt;br /&gt;
kommer säkerligen efter hand att täcka ett stort behov av såväl&lt;br /&gt; 
grundforskning som tillämpad forskning och ge stimulans till ett allmänt&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete inom det sociala verksamhetsområdet i vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet socialrätt kan behöva närmare definieras och avgränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsordningens innehåll har under senare decennier på många sätt och i&lt;br /&gt; 
allt högre grad påverkats av socialpolitiska syften. Detta gäller inte bara&lt;br /&gt; 
inom förvaltningsrättens område utan också inom andra områden såsom&lt;br /&gt; 
skattelagstiftningen, konsumentlagstiftningen och hyreslagstiftningen. Att&lt;br /&gt; 
söka sammanföra sådana av sociala synpunkter influerade rättsregler till en&lt;br /&gt; 
avgränsbar juridisk disciplin är inte meningsfullt. Socialrätt i inskränkt mening&lt;br /&gt;
eller socialförvaltningsrätt kan däremot inringas och bildar en speciell&lt;br /&gt; 
del inom den offentliga rätten. Socialrätt i denna mening aktualiseras när&lt;br /&gt; 
det gäller att juridiskt fixera socialpolitiska ställningstaganden för kommunala&lt;br /&gt;
organs beslut, verkställighet och förvaltning, för statliga myndigheters&lt;br /&gt; 
verksamhet eller för den enskildes upplysning och vägledning i olika behovssituationer.&lt;br /&gt;
Även i den mer begränsade meningen med anknytning till&lt;br /&gt; 
det socialpolitiska reformarbetet har socialrätten i vårt land gradvis blivit&lt;br /&gt; 
ett mycket omfattande och svåröverblickbart område av juridiken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Den hittills blygsamma forskningen på socialrättens område står i kon- 2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;trast till det socialpolitiska reformarbetet. Den sociallagstiftning som pro- Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;duceras på ”löpande band" underkastas i mycket liten utsträckning veten- Ub28&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;skaplig granskning och diskussion. När social forskning diskuteras uppmärksammas&lt;br /&gt;
sällan eller aldrig den rättsvetenskapliga aspekten. Som exempel&lt;br /&gt;
kan tas socialtjänstreformen. I socialutredningens principbetänkande&lt;br /&gt;
liksom i regeringens proposition om socialtjänsten (1979/80:1 del A)&lt;br /&gt; 
diskuterades behovet av forskning och utvecklingsarbete, men ingenting&lt;br /&gt; 
sades om behovet av socialrättslig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Effekterna av en viss lagstiftning är viktiga att söka uppmärksamma så&lt;br /&gt; 
tidigt som möjligt. Härvidlag kan rimligen inte enbart sociologiska eller&lt;br /&gt; 
sociologiserande metoder användas. En juridisk metod behövs inte minst i&lt;br /&gt; 
fall där lagstiftaren markant avviker från beprövade lagskrivningsmodeller.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Socialrättens svaga ställning också inom forskningen har beskrivits i det&lt;br /&gt; 
föregående. Ämnet är trots sin komplexitet och betydelse ”litet” som en del&lt;br /&gt; 
av den akademiska juristutbildningen. Inom området offentlig rätt lever&lt;br /&gt; 
delområdet socialförvaltningsrätt en undanskymd tillvaro. Endast några få&lt;br /&gt; 
juridiska forskare har engagerat sig i frågor inom socialförvaltningsrätten&lt;br /&gt; 
och därmed besläktade områden under senare decennier. Den ”vetenskapliga&lt;br /&gt;
tillväxten” är följaktligen mycket låg inom området. Det finns för närvarande&lt;br /&gt;
endast en professur speciellt inriktad på socialrätt, nämligen vid&lt;br /&gt; 
Lunds universitet. I UHÄ:s beslut beträffande ämnesbeskrivningen står&lt;br /&gt; 
följande: ”Socialrätten omfattar rättsreglerna om samhällets åtgärder för&lt;br /&gt; 
att tillgodose de enskildas behov av hjälp och stöd i personligt eller ekonomiskt&lt;br /&gt;
avseende. Till socialrätten hör främst reglerna om beredande av personlig&lt;br /&gt;
vård, såsom barnavård, nykterhetsvård samt reglerna om olika ekonomiska&lt;br /&gt;
stödformer, såsom socialhjälp, socialförsäkring, allmänna barnbidrag,&lt;br /&gt;
bidragsförskott, utbildningsstöd och bostadsbidrag.” Rune Lavin är&lt;br /&gt; 
första innehavare av professur i socialrätt. Han har inom ämnet sökt koncentrera&lt;br /&gt;
insatserna på socialförsäkringsförmånerna och har därvid etablerat&lt;br /&gt;
ett samarbete med bl. a. försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I Holland finns en högskoleutbildning i socialförsäkringskunskap. Utbildningen&lt;br /&gt;
är tvärvetenskaplig där olika ämnen ingår i olika grad, såsom&lt;br /&gt; 
sociologi, ekonomi, juridik och statskunskap. Avsikten är att ägna tid åt&lt;br /&gt; 
internationella jämförelser, fördelningspolitiska effekter, socialförsäkringssystemets&lt;br /&gt;
finansiering m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För Sveriges del tror vi att det juridiska socialrättsliga området bör vara&lt;br /&gt; 
utgångspunkten, men en universitetsutbildning och forskning här i Sverige&lt;br /&gt; 
ser vi som en nödvändighet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det sociala rättsområdet är som beskrivits utomordentligt omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En specialisering inom det juridiska området torde vara nödvändig. Det är&lt;br /&gt; 
också önskvärt att man inom den juridiska utbildningen kan välja socialrätt&lt;br /&gt; 
som en specialitet med sikte på arbetsuppgifter inom länsrätter och försäkringsrätter,&lt;br /&gt;
vilka nu har svårt att få fram handläggare med tillräcklig socialjuridisk&lt;br /&gt;
utbildning. Vidare finns behov av privatpraktiserande ”socialadvokater”.&lt;br /&gt;
Tjänstgöring vid länsrätt ger numera tingsmerit för de jurister som&lt;br /&gt; 
valt att inrikta sig på det sociala fältet. Dessutom borde fiskalutbildning&lt;br /&gt; 
kunna förläggas till försäkringsrätt. 3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;I proposition 1986/87:80 framhålls det ekonomiska trygghetssystemet Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett angeläget forskningsområde. Det är då enligt vår uppfattning nöd- Ub28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändigt att denna forskning sker inom universitet och högskolor och sker&lt;br /&gt; 
inom det juridiska fältet. Medel för en uppläggning av utbildning och forskning&lt;br /&gt;
på detta sätt bör kunna tas ur anslaget till DSF (delegationen för social&lt;br /&gt; 
forskning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;att riksdagen hos regeringen begär att socialförsäkringskunskap&lt;br /&gt; 
skall ges en avgränsning och inriktning på forskning och utveckling&lt;br /&gt; 
vid universitet och högskolor så som i motionen anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Bohlin (m) Rune Rydén (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Görel Bohlin</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rune Rydén</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub28</dok_id>
<subtitel>Görel Bohlin och Rune Rydén (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_28.pdf</filnamn>
<filstorlek>163162</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/ADB732EA-BCE1-46B4-A76E-EC868E5DEADF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>