<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105408</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub27</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub27</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub27 Görel Bohlin och Rune Rydén (m)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>27</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:20:12</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Görel Bohlin och Rune Rydén (m) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub27/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub27</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub27</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :Ub27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Bohlin och Rune Rydén (m)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Socialtjänstlagen och de anslutande lagarna om vård av unga och vård av&lt;br /&gt; 
missbrukare trädde i kraft den 1 januari 1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagarna innebär bl. a. att prövning av socialnämndernas beslut görs av&lt;br /&gt; 
länsrätterna. I samband med remissbehandlingen av lagförslaget uttrycktes&lt;br /&gt; 
från länsrätterna oro över den ökning av ärendemängden som den föreslagna&lt;br /&gt; 
ordningen skulle komma att medföra. Denna oro har senare visat sig mycket&lt;br /&gt; 
befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten, som bl. a. skall ta ställning till eventuell tvångsvård enligt&lt;br /&gt; 
Lagen om vård av missbrukare - LVM, har också skyldighet att dessförinnan&lt;br /&gt; 
träffa klienten och förvissa sig om behovet av vård. Länsrätterna har stora&lt;br /&gt; 
ansvarsområden, och såväl handläggning som resor för kontakt med klienter&lt;br /&gt; 
tar mycket tid och kräver stora kunskaper, såväl sociala som juridiska. Det&lt;br /&gt; 
nya systemet om prövning hos länsrätt har inneburit såväl en resursmässig&lt;br /&gt; 
som kvalitetsmässig påfrestning på länsrätterna. Det är helt enkelt svårt att&lt;br /&gt; 
inom ramen för tillgängliga medel klara att besätta erforderligt antal tjänster&lt;br /&gt; 
med handläggare som har ”rätt” utbildning och erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i socialrätt i Sverige är otillräcklig. Vid socialhögskolorna ingår&lt;br /&gt; 
ämnet, men endast vid två av de sex högskolorna kan ämnet socialrätt&lt;br /&gt; 
studeras separat och då i begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vill utbilda sig i socialrätt som enstaka ämne finns få&lt;br /&gt; 
möjligheter. Juridiska fakulteten i Lund erbjuder en enstaka kurs i socialrätt.&lt;br /&gt; 
Vid övriga universitet finns ingen möjlighet att läsa ämnet separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnet socialrätt är inte obligatoriskt i juristexamen, vilket kan ifrågasättas&lt;br /&gt;
om det inte borde vara. Vid Lunds universitet anordnas en alternativkurs&lt;br /&gt; 
om 10 poäng i socialrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor utbildningsbörda fick läggas på kommunernai samband med&lt;br /&gt; 
genomförandet av socialtjänstlagen. Samtidigt var rättstillämpningen på&lt;br /&gt; 
grundval av den nya lagstiftningen helt ny. Grundläggande för den bedömning&lt;br /&gt;
som skall göras i sociala sammanhang är den samlade kunskap som&lt;br /&gt; 
finns. Förmedlingen av tillämpningsfall och praxis såväl till socialhögskolor&lt;br /&gt; 
och juridiska fakulteter som till socialförvaltningarna är därför utomordentligt&lt;br /&gt;
väsentlig. Goda kunskaper i socialrätt hos olika handläggare är en&lt;br /&gt; 
förutsättning för den enskildes möjlighet att få hjälp och rättvis behandling.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En systematisk forskning och ett fortlöpande, målinriktat utvecklingsarbete&lt;br /&gt;
har i Sverige länge lyst med sin frånvaro. Vi vet följaktligen inte särskilt&lt;br /&gt; 
mycket om effekterna - för den enskilde och för samhället i stort - av det&lt;br /&gt; 
sociala reformarbetet. Den kommunala socialtjänsten utgör i olika hänseenden&lt;br /&gt;
ett viktigt forskningsområde, socialförsäkringsområdet utgör ett annat,&lt;br /&gt; 
och flera andra finns inom ramen för vad vi vanligen menar med socialpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den forskning som kan kombineras och integreras med avancerad&lt;br /&gt; 
undervisning är kanske av särskilt ”utvecklingstaktiskt” intresse. Representant&lt;br /&gt;
härför är forskningen inom ämnesområdet ”socialt arbete”, etablerad&lt;br /&gt; 
vid fyra institutioner för socionomutbildning/socialhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det akademiska ämnet socialt arbete, som av naturliga skäl är tvärvetenskapligt,&lt;br /&gt;
kommer säkerligen efter hand att täcka ett stort behov av såväl&lt;br /&gt; 
grundforskning som tillämpad forskning och ge stimulans till ett allmänt&lt;br /&gt; 
utvecklingsarbete inom det sociala verksamhetsområdet i vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet socialrätt kan behöva närmare definieras och avgränsas.&lt;br /&gt; 
Rättsordningens innehåll har under senare decennier på många sätt och i allt&lt;br /&gt; 
högre grad påverkats av socialpolitiska syften. Detta gäller inte bara inom&lt;br /&gt; 
förvaltningsrättens område utan också inom andra områden såsom skattelagstiftningen,&lt;br /&gt;
konsumentlagstiftningen och hyreslagstiftningen. Att försöka&lt;br /&gt; 
sammanföra sådana av sociala synpunkter influerade rättsregler till en&lt;br /&gt; 
avgränsbar juridisk disciplin är inte meningsfullt. Socialrätt i inskränkt&lt;br /&gt; 
mening eller socialförvaltningsrätt kan däremot inringas och bildar en&lt;br /&gt; 
speciell del inom den offentliga rätten. Socialrätt i denna mening aktualiseras,&lt;br /&gt;
när det gäller att juridiskt fixera socialpolitiska ställningstaganden för&lt;br /&gt; 
kommunala organs beslut, verkställighet och förvaltning, för statliga myndigheters&lt;br /&gt;
verksamhet eller för den enskildes upplysning och vägledning i&lt;br /&gt; 
olika behovssituationer. Även i den mer begränsade meningen med anknytning&lt;br /&gt;
till det socialpolitiska reformarbetet, har socialrätten i vårt land gradvis&lt;br /&gt; 
blivit ett mycket omfattande och svåröverblickbart område av juridiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittills blygsamma forskningen på socialrättens område står i kontrast&lt;br /&gt; 
till det socialpolitiska reformarbetet. Den sociallagstiftning som produceras&lt;br /&gt; 
på ”löpande band” underkastas i mycket liten utsträckning vetenskaplig&lt;br /&gt; 
granskning och diskussion. När social forskning diskuteras, uppmärksammas&lt;br /&gt; 
sällan eller aldrig den rättsvetenskapliga aspekten. Som exempel&lt;br /&gt; 
kan tas socialtjänstreformen. I socialutredningens principbetänkande liksom&lt;br /&gt; 
i regeringens proposition om socialtjänsten (1979/80:1 del A) diskuterades&lt;br /&gt; 
behovet av forskning och utvecklingsarbete. Men ingenting sägs&lt;br /&gt; 
om behovet avsocialrättsligforskning.I socialtjänstlagen, som alltså&lt;br /&gt; 
är en målstyrd ramlag med en sådans frånvaro av stringens och detaljering,&lt;br /&gt; 
har inlagts ett lagrum, 6 § om ”den enskildes rätt till bistånd”. Denna&lt;br /&gt; 
rättighetsparagraf har tillåtits få i stort sett samma vaga utformning som lagen&lt;br /&gt; 
i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utformning av juridiska rättigheter är på gott och ont. Hypotetiska&lt;br /&gt;
fördelar utifrån helhetssynens aspekter har fått en omfattande motivering&lt;br /&gt; 
i lagförarbetena och givit sin prägel åt lagens utformning. Svagheter och&lt;br /&gt; 
troliga nackdelar är förenade med en sådan konstruktion, men har inte&lt;br /&gt; 
analyserats närmare.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Den juridiska doktrinens rättighetsdiskussion har av lagstiftaren helt Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
förbigåtts. Vad som i detta fall är viktigt att söka bedöma är lagutformning- Ub27&lt;br /&gt; 
ens konsekvenser för den biståndssökande, med avseende på rättssäkerhet&lt;br /&gt; 
och rättvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av en viss lagstiftning är viktiga att söka uppmärksamma så&lt;br /&gt; 
tidigt som möjligt. Härvidlag kan rimligen inte enbart sociologiska eller&lt;br /&gt; 
sociologiserande metoder användas. En juridisk metod behövs inte minst i&lt;br /&gt; 
fall, där lagstiftaren markant avviker från beprövade lagskrivningsmodeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialrättens svaga ställning också inom forskningen har beskrivits i det&lt;br /&gt; 
föregående. Ämnet är trots sin komplexitet och betydelse ”litet” som en del&lt;br /&gt; 
av den akademiska juristutbildningen. Inom området offentlig rätt lever&lt;br /&gt; 
delområdet socialförvaltningsrätt en undanskymd tillvaro. Endast några få&lt;br /&gt; 
juridiska forskare har engagerat sig i frågor inom socialförvaltningsrätten och&lt;br /&gt; 
därmed besläktade områden under senare decennier. Den ”vetenskapliga&lt;br /&gt; 
tillväxten” är följaktligen mycket låg inom området. Det finns för närvarande&lt;br /&gt;
endast en professur speciellt inriktad på socialrätt, nämligen vid Lunds&lt;br /&gt; 
universitet. I UHÄ:s beslut beträffande ämnesbeskrivningen står följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialrätten omfattar rättsreglerna om samhällets åtgärder för att tillgodose&lt;br /&gt; 
de enskildas behov av hjälp och stöd i personligt eller ekonomiskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till socialrätten hör främst reglerna om beredande av personlig vård, såsom&lt;br /&gt; 
barnavård, nykterhetsvård samt reglerna om olika ekonomiska stödformer,&lt;br /&gt; 
såsom socialhjälp, socialförsäkring, allmänna barnbidrag, bidragsförskott,&lt;br /&gt; 
utbildningsstöd och bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda enda professuren vid Lunds universitet har av omfångsskäl&lt;br /&gt; 
måst inriktas på del av det beskrivna ämnesområdet, nämligen socialförsäkringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sociala rättsområdet är således som beskrivits utomordentligt omfattande,&lt;br /&gt;
varför en specialisering är nödvändig. Det är önskvärt att man inom&lt;br /&gt; 
den juridiska utbildningen kan välja socialrätt som en specialitet med sikte på&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifter inom länsrätter, vilka nu har svårt att få fram handläggare&lt;br /&gt; 
med tillräcklig socialjuridisk utbildning. Vidare finns behov av privatpraktiserande&lt;br /&gt;
”socialadvokater”. Tjänstgöring vid länsrätt ger numera tingsmerit&lt;br /&gt; 
för de jurister som valt att inrikta sig på det sociala fältet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En systematisk forskning och ett fortlöpande, målinriktat utvecklingsarbete&lt;br /&gt;
är nödvändiga inom det socialjuridiska fältet. Denna forskning bör enligt&lt;br /&gt; 
vår uppfattning ske vid universitet och högskolor. Detta för att uppnå bästa&lt;br /&gt; 
möjliga resultat, systematik i forskningen, parellella studier med andra&lt;br /&gt; 
juridiska områden, internationella jämförelser, historiska studier m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den professur som finns i Lund är inte tillräcklig för att den forskning inom&lt;br /&gt; 
detta stora område som är nödvändig skall kunna åstadkommas. Forskningen&lt;br /&gt;
bör dessutom ges särskild inriktning på socialrättsvetenskap. Ytterligare&lt;br /&gt; 
minst en professur inom ämnesområdet bör därför inrättas. Medel för detta&lt;br /&gt; 
föreslår vi tas ur anslaget till delegationen för social forskning (DSF).&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Hemställan Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad i motionen anförts hemställs Ub27&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:28px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en&lt;br /&gt; 
professur i ämnet socialrätt med inriktning på socialrättsvetenskap och&lt;br /&gt; 
socialrättslig forskning bör inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Bohlin (m) Rune Rydén (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Görel Bohlin</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Rune Rydén</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub27</dok_id>
<subtitel>Görel Bohlin och Rune Rydén (m) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_27.pdf</filnamn>
<filstorlek>146362</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2E8F332D-5213-46C0-8A80-5745FE734731</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>