<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105397</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub26</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub26</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub26 Mats O Karlsson och Mats Lindberg (s)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>26</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:20:04</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
 <subtitel>Mats O Karlsson och Mats Lindberg (s) </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub26/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub26</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub26</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :Ub26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats O Karlsson och Mats Lindberg (s)&lt;br /&gt; 
Forskning (prop. 1986/87:80)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I forskningspropositionen är miljöområdet glädjande nog ett av de prioriterade&lt;br /&gt;
områdena. Förstärkningar föreslås på en rad områden inom främst det&lt;br /&gt; 
naturvetenskapliga området. Dessa syftar till att öka kunskaperna om miljön&lt;br /&gt; 
och om de effekter av olika slag som mänsklig verksamhet förorsakar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat syfte är att genom ökad miljö-FoU förbättra kunskaperna om&lt;br /&gt; 
hur miljöskador skall förebyggas och avhjälpas. Ökade insatser inom dessa&lt;br /&gt; 
områden är nödvändiga förutsättningar för att den svenska miljövården skall&lt;br /&gt; 
bli ännu bättre och mer framgångsrik. Frågan är dock om det är tillräckligt.&lt;br /&gt; 
Utöver ökade kunskaper inom de naturvetenskapliga disciplinerna behövs&lt;br /&gt; 
enligt vår mening också utvidgad forskning inom fältet; styrmedel, hinder,&lt;br /&gt; 
påverkan, utbildning och information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöministern betonar ofta i sina tal hur viktigt det är för en framgångsrik&lt;br /&gt; 
miljöpolitik att ett brett engagemang och en ökad inlevelse i miljöfrågor kan&lt;br /&gt; 
skapas hos allmänheten och inom folkrörelserna. En ökad kunskap i&lt;br /&gt; 
miljöfrågor är en grund för ett sådant engagemang. Vi delar den uppfattningen.&lt;br /&gt;
Eftersom så mycket av miljöpåverkan beror på hur vi som enskilda&lt;br /&gt; 
människor och konsumenter beter oss och då lagstiftning och övervakning&lt;br /&gt; 
inte är möjlig eller ens effektiv på alla områden är motivation och övertygelse&lt;br /&gt; 
ett bättre arbetssätt i många sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två huvudtyper av styrmedel finns att tillgå - administratva och ekonomiska.&lt;br /&gt;
Av dessa kan man tala om hårda och mjuka beroende på om de är&lt;br /&gt; 
förankrade i lagar och förordningar eller inte. Exempel på hårda administrativa&lt;br /&gt;
styrmedel är prövning och tillståndsgivning enligt olika lagstiftning samt&lt;br /&gt; 
utfärdande av föreskrifter. Mjuka administrativa styrmedel är information,&lt;br /&gt; 
rådgivning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hårda ekonomiska styrmedel är skatter, avgifter och generella bidrag&lt;br /&gt; 
medan stöd till FoU-verksamhet. till prototyp- och demonstrationsanläggningar&lt;br /&gt;
liksom teknikupphandling är exempel på mjuka ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska miljöpolitiken har utnyttjat administrativa styrmedel som&lt;br /&gt; 
huvudinstrument. Bidrag har använts i vissa fall, t. ex. för att underlätta&lt;br /&gt; 
miljöskyddsåtgärder i existerande anläggningar, närmast efter det att&lt;br /&gt; 
miljöskyddslagen kommit till. I övrigt har hårda ekonomiska styrmedel&lt;br /&gt; 
använts mycket sparsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling inom dessa områden berör närmast de ekonomiska&lt;br /&gt;
och samhällsvetenskapliga områdena. Naturvårdsverket har i sin&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;rapport 3244 Forska för bättre miljö en rad förslag på FoU-uppgifter kring&lt;br /&gt; 
styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi som ett exempel på ett mjukt administrativt styrmedel här vill&lt;br /&gt; 
uppmärksamma är behovet av forskning och utbildning för kvalificerade&lt;br /&gt; 
pedagogiska insatser inom natur- och kulturminnesvården - det som brukar&lt;br /&gt; 
sammanföras under det nya begreppet tolkning. Det är en översättning av&lt;br /&gt; 
engelskans ”interpretation” och definieras enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkning innebär att för en bred allmänhet beskriva en miljös värden: vad&lt;br /&gt; 
som hänt och händer där och varför. Tolkningen skall ge människor&lt;br /&gt; 
möjlighet att leva sig in i och känna för ekologiska sammanhang och för&lt;br /&gt; 
människans roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen är mycket vid. Den inkluderar alla typer av miljöer. Såväl stadssom&lt;br /&gt;
vildmarksmiljöer kan tolkas. Därav följer också att verksamheten inte&lt;br /&gt; 
drar en gräns mellan kultur- och naturmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betoningen på ”miljöer” pekar i riktning mot ganska konkreta, fysiska&lt;br /&gt; 
företeelser. Det är ”spåren” i miljön av tidigare och nuvarande händelser&lt;br /&gt; 
som skall tolkas. Att människan måste komma in som en ofta mycket stark&lt;br /&gt; 
faktor är självklart: sambanden mellan människan och miljön är centrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en bred allmänhet skall få möjlighet att leva sig in i och känna för&lt;br /&gt; 
ekologiska sammanhang måste tolkningen använda metoder som engagerar&lt;br /&gt; 
alla sinnen och hela människan - något som pekar på betydelsen av att arbeta&lt;br /&gt; 
konkret, i fält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter som passar in i denna definition har funnits länge, både i&lt;br /&gt; 
Sverige och andra länder. Varje lärare som behandlar ett brett tema och som&lt;br /&gt; 
arbetar konkret med demonstrationer och elevarbeten i fält ägnar sig i&lt;br /&gt; 
princip åt tolkning. Vad som i Sverige mest associeras till begreppet tolkning&lt;br /&gt; 
är de ”Naturum” naturvårdsverket lanserat och de för skolbarn framväxande&lt;br /&gt; 
naturskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkning är dock ett begrepp med vidare syften som framgått ovan.&lt;br /&gt; 
Förebilden finns främst i USA inom nationalparksförvaltningen där termen&lt;br /&gt; 
använts i snart ett sekel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därifrån har tolkningsverksamheten spritt sig till andra länder. I England&lt;br /&gt; 
har Countryside Commission och andra organ en omfattande verksamhet.&lt;br /&gt; 
Även i Holland, Frankrike, Canada m. fl. länder finns en starkt växande&lt;br /&gt; 
aktivitet med samma innebörd och mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den växande, globala insikten om tolkningens betydelse visar sig också i&lt;br /&gt; 
att man hösten 1985 höll den första världskongressen kring ”Tolkning och&lt;br /&gt; 
presentation av vårt arv” i Banffs nationalpark, Canada. Nästa världskongress&lt;br /&gt;
hålls i England 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för satsningarna på tolkning är flera:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;1. Ökade insikter hos en bred allmänhet om natur- och kulturminnesvårdens&lt;br /&gt; 
mål och former ger den nödvändiga demokratiska grunden för fortsatt och&lt;br /&gt; 
fördjupad verksamhet inom dessa sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;2. Människors fritid berikas genom ett ökat utbyte av besök i natur- och&lt;br /&gt; 
kulturområden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;3. En god tolkning är en viktig, men ofta försummad del av ett områdes&lt;br /&gt; 
förvaltning. Genom ökad kunskap och insikt hos besökarna ökas&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
Ub26&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;möjligheterna att klara den ofta mycket svåra balansgång som finns Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;inbyggd i många natur- och kulturminnesområdens syftesparagrafer: att Ub26&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;samtidigt bevara för framtiden och göra tillgängligt och förståeligt för&lt;br /&gt; 
dagens besökare.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;4. Tolkningen kan vara en betydande attraktionsfaktor för turism och&lt;br /&gt; 
därmed generera såväl sysselsättning som andra ekonomiska nyttigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkning kan göras - och görs - av många olika organisationer, offentliga&lt;br /&gt; 
såväl som privata. Gemensamt för alla är att de behöver tillgång till personal&lt;br /&gt; 
med kunskaper om tolkningens mål, metoder och teknik. Kurser i tolkning&lt;br /&gt; 
(interpretation) finns vid ett sjuttiotal universitet i USA och Canada. Vid en&lt;br /&gt; 
del av dessa bedrivs även forskning för att studera och utveckla tolkningens&lt;br /&gt; 
teknik och metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges turistråd häri sin rapport 1:85 Fritid, rekreation, turism, behov av&lt;br /&gt; 
utbildning och forskning uppmärksammat behovet av utbildning i tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Uppsala län har landstingets och kommunernas stiftelse för fritidsområden,&lt;br /&gt;
naturvård och turism efter förslag från naturskyddsföreningen genomfört&lt;br /&gt;
en utredning om vidgad information om natur- och kulturlandskapet i&lt;br /&gt; 
länet, betitlad Tolkning - en sovande jätte. Den finns publicerad som rapport&lt;br /&gt; 
35, 1985 vid avdelningen för landskapsvård vid lantbruksuniversitetet. I&lt;br /&gt; 
denna har bl. a. konstaterats bristen i Sverige på en speciell och adekvat&lt;br /&gt; 
utbildning i tolkning av natur- och kulturlandskapet. Detta borde vara&lt;br /&gt; 
särskilt angeläget i pedagogiska utbildningar. Inte ens i utbildningen av&lt;br /&gt; 
lärare i natur- och kulturminnesvård eller för antikvarier och museilektorer&lt;br /&gt; 
är ämnet företrätt som ett specialområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vidgning av miljö-FoU i den riktning vi här redovisat bör med hänsyn&lt;br /&gt; 
till förslagen i proposition 1986/87:80 med fördel kunna förläggas till centrum&lt;br /&gt; 
för miljövetenskaplig forskning i Umeå. Där finns lantbruksuniversitetet&lt;br /&gt; 
företrätt med delar av den skogsvetenskapliga fakulteten med naturvårdskunskap&lt;br /&gt;
i vid mening. Vid universitetets samhällsvetenskapliga fakultet finns&lt;br /&gt; 
dessutom bl. a. utbildningen av museilektorer som är ett tolkningen näraliggande&lt;br /&gt;
område. Inom fakulteten berörs även pedagogiska, psykologiska och&lt;br /&gt; 
sociologiska institutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vad vi ovan anfört hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:30px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av&lt;br /&gt; 
forskning och utveckling även inom det samhällsvetenskapliga och&lt;br /&gt; 
ekonomiska området vid centrum för miljövetenskaplig forskning i&lt;br /&gt; 
Umeå i enlighet med vad som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats O Karlsson (s) Mats Lindberg (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Mats O Karlsson</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Mats Lindberg</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub26</dok_id>
<subtitel>Mats O Karlsson och Mats Lindberg (s) </subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_26.pdf</filnamn>
<filstorlek>115138</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A060E9F4-0A59-4217-A54B-A9A05AB9E686</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>