<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3105346</hangar_id>
 <dok_id>GA02Ub21</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>Ub21</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:Ub21 Ylva Annerstedt m. fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>UbU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:19:25</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87</titel>
 <subtitel>Ylva Annerstedt m. fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub21/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub21</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub21</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87 :Ub21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ylva Annerstedt m. fl. (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Ub21-27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Inkomstgarantier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås inrättande av 13 nya professurer inom det konstnärliga&lt;br /&gt;
området. Det är nästan lika många som föreslås inom de matematisknaturvetenskapliga&lt;br /&gt;
och tekniska fakulteterna. Att det konstnärliga utvecklingsarbetet&lt;br /&gt;
prioriteras så högt i årets forskningsproposition innebär ett&lt;br /&gt; 
tydligt erkännande av dess betydelse för samhället. Vi välkomnar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som är fallet på andra områden är vissa professorer inom&lt;br /&gt; 
konstområdet förordnade på begränsad tid, högst tio resp. femton år.&lt;br /&gt; 
Möjlighet till förlängning finns inte. Detta förhållande har aktualiserat&lt;br /&gt; 
behovet av att hitta ett lämpligt sätt att ge dem ekonomisk trygghet efter det&lt;br /&gt; 
att deras förordnande löpt ut. Den form som valts sedan budgetåret 1984/85&lt;br /&gt; 
är att ge dem inkomstgaranti för konstnärer. För närvarande finns sju&lt;br /&gt; 
garantirum som inrättats för tidigare innehavare av tidsbegränsade lärartjänster&lt;br /&gt;
vid högre konstnärlig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med inkomstgarantierna är emellertid en annan. Enligt förordningen&lt;br /&gt;
SFS 1976:504 (ändrad 1984:587) kan inkomstgaranti beviljas konstnärer&lt;br /&gt;
som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för&lt;br /&gt; 
svenskt kulturliv. Innehavare utses av regeringen efter gemensamt förslag av&lt;br /&gt; 
konstnärsnämnden och författarfondens styrelse eller efter det att dessa&lt;br /&gt; 
organ beretts tillfälle att yttra sig. Under senare år har en praxis utbildat sig&lt;br /&gt; 
som innebär att nämnden och fondstyrelsen tar stor hänsyn till tänkbara&lt;br /&gt; 
kandidaters ekonomiska situation. Konstnärsnämnden har år efter år begärt&lt;br /&gt; 
att antalet garantirum skall ökas från 120 till 140.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen i budgetpropositionen 1984 första gången föreslog att&lt;br /&gt; 
inkomstgarantin skulle användas som lönegaranti åt tidigare lärare vid högre&lt;br /&gt; 
konstnärlig utbildning, skedde det utan att konstnärsnämnden (som då&lt;br /&gt; 
ensam hade uppgift att föreslå innehavare av garanti) getts tillfälle yttra sig.&lt;br /&gt; 
Nämnden protesterade och hävdade i en skrivelse till regeringen att medel till&lt;br /&gt; 
en lönegaranti bör tas antingen ur pensionssystemet eller ur anslagen till&lt;br /&gt; 
högskola och forskning. Vidare ansåg nämnden att lönegaranti till berörda&lt;br /&gt; 
lärare och inkomstgaranti till konstnärer inte bör sammanblandas, eftersom&lt;br /&gt; 
man då får två kategorier innehavare, utsedda enligt olika kriterier.&lt;br /&gt; 
Nämnden fruktade också att möjligheterna att få fler garantirum för&lt;br /&gt; 
konstnärer ytterligare kommer att minska genom detta förfarande. Nämnden&lt;br /&gt;
har sedan årligen i sin anslagsframställning upprepat sina invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det tillvägagångssätt som regeringen införde år 1984 har antalet&lt;br /&gt; 
garantirum ökat - dock utan att något enda kommit den grupp till godo vars&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Ub21-27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;behov inkomstgarantierna egentligen är avsedda att tillgodose, nämligen de Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritt verksamma konstnärerna. Vi delar den uppfattning som konstnärs- Ub21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden har gett uttryck åt och finner det anmärkningsvärt att regeringen år&lt;br /&gt; 
efter år underlåtit att beakta nämndens invändningar - och inte ens redovisat&lt;br /&gt; 
dem för riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att riksdagen som sin mening uttalar att medel för att ge&lt;br /&gt; 
lönegarantier åt tidigare innehavare av tidsbegränsad anställning som lärare&lt;br /&gt; 
vid högre konstnärlig utbildning i fortsättningen skall anvisas ur anslagen till&lt;br /&gt; 
högre utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kulturråds ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att statens kulturråd tillförs medel ”för stöd till&lt;br /&gt; 
kulturpedagogisk och kultursociologisk forskning samt utvärderingar av&lt;br /&gt; 
kulturverksamheter” (bil. 6, s. 155).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill i detta sammanhang erinra om att det vid tre tillfällen genomförts&lt;br /&gt; 
specialundersökningar av kulturarbetarnas ekonomiska och sociala förhållanden.&lt;br /&gt;
Den första gjordes 1968 på initiativ av Konstnärernas riksorganisation&lt;br /&gt;
med stöd av låginkomstutredningen och avsåg bildkonstnärer. Påföljande&lt;br /&gt;
år kompletterades den vad gäller andra konstnärsgrupper genom en&lt;br /&gt; 
undersökning som företogs av utredningen av kulturrådet. Filmarnas&lt;br /&gt; 
situation undersöktes 1972 av filmutredningen. 1977 beslöt konstnärsnämnden&lt;br /&gt;
att i samarbete med styrelsen för Sveriges författarfond göra en&lt;br /&gt; 
undersökning av de fria (ej anställda) kulturarbetarnas arbetsmarknad och&lt;br /&gt; 
ekonomi. Den publicerades 1981 under titeln ”Fria kulturarbetare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärsnämnden har till uppgift att hålla sig underrättad om konstnärernas&lt;br /&gt;
ekonomiska och sociala förhållanden. Kunskaper härom är en viktig&lt;br /&gt; 
förutsättning för att samhällets insatser för konstnärerna skall kunna&lt;br /&gt; 
utnyttjas på ett riktigt sätt. Nämnden har dock inga särskilda medel för&lt;br /&gt; 
studier av dessa frågor och har inte ansett sig kunna omfördela medel från det&lt;br /&gt; 
direkta konstnärsstödet till en undersökning av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att riksdagen uttalar att behovet av en ny undersökning&lt;br /&gt; 
av konstnärernas ekonomiska och sociala situation är ett av de ändamål som&lt;br /&gt; 
bör tillgodoses med medel ur anslaget F 54, Forsknings- och utvecklingsinsatser&lt;br /&gt;
inom kulturstatistiken som föreslås i årets budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelseforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget F 54, Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet,&lt;br /&gt;
föreslås att stödet till folkrörelseforskning budgetåret 1988/89 ökas med&lt;br /&gt; 
200 000 kr. (bil. 6, s. 157). Enligt föredragande statsrådet bör dessa medel&lt;br /&gt; 
tillfalla Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och Tjänstemannarörelsens arkiv&lt;br /&gt; 
och museum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar statsrådets uppfattning om behovet av folkrörelseforskning men&lt;br /&gt; 
vill betona vikten av aft stödet till sådan forskning inte begränsas till&lt;br /&gt; 
folkrörelser som har anknytning till de fackliga organisationerna. Också&lt;br /&gt; 
andra folkrörelser har spelat en avgörande roll för det svenska samhällets&lt;br /&gt; 
utveckling. Det gäller bl. a. frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Medel&lt;br /&gt; 
ur den föreslagna anslagsposten bör därför kunna utgå även till forskning&lt;br /&gt; 
som initieras av Frikyrkliga forskningsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Massmedier m. m. Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avsnittet om massmedier aktualiseras förberedelser för att inrätta ”en Ub21&lt;br /&gt; 
särskild forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning” (bil. 6, s. 159).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den skulle verksamhet som nu bedrivs inom Sveriges Radio (SR), Arkivet&lt;br /&gt; 
för Ljud och Bild (ALB) och ”viss verksamhet inom Svenska Filminstitutet”&lt;br /&gt; 
samordnas. Därutöver skulle kabelnämnden, närradionämnden och radionämnden&lt;br /&gt;
kunna ”fylla viktiga uppgifter i detta sammanhang”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt vi kan se har här en sammanblandning skett av forskningsinsatser å&lt;br /&gt; 
ena sidan och sammanställning och spridning av information i mer allmän&lt;br /&gt; 
mening å den andra. Det enda av de nämnda organen som bedriver forskning&lt;br /&gt; 
i ordets egentliga betydelse är SR och ALB. Den forskningen bör så långt det&lt;br /&gt; 
är möjligt samordnas med den som bedrivs vid universiteten. Vi vill i detta&lt;br /&gt; 
sammanhang erinra om att OECD :s examinatorer varnat för att upprätta nya&lt;br /&gt; 
forskningsinstitut utanför högskolan. Statsministern säger sig i föreliggande&lt;br /&gt; 
proposition gärna vilja instämma i den varningen (s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ansluter oss i detta sammanhang till statsministerns uppfattning och&lt;br /&gt; 
anser att de pengar den av kulturministern aviserade utredningen skulle&lt;br /&gt; 
kosta i stället bör användas till att förstärka universitetens massmedieforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanställning av information om medieområdet och den publicistiska&lt;br /&gt;
verksamhet som bedrivs av Svenska Film-institutet, radionämnden&lt;br /&gt; 
samt kabel- och närradionämnderna är av värde men har inte karaktär av&lt;br /&gt; 
forskning. Den bör därför inte behandlas i detta sammanhang. I den mån&lt;br /&gt; 
stöd till filminstitutets utgivning av periodiska skrifter avses bör medel utgå&lt;br /&gt; 
ur anslaget till kulturtidskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i&lt;br /&gt; 
motionen anfört om lönegaranti åt tidigare innehavare av tidsbegränsad&lt;br /&gt;
anställning som lärare,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om behovet av en undersökning av konstnärernas&lt;br /&gt; 
ekonomiska och sociala situation,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi i&lt;br /&gt; 
motionen anfört om stöd till folkrörelseforskning som initieras av&lt;br /&gt; 
frikyrkliga forskningsrådet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om stödet till massmedieforskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1987&lt;br /&gt; 
Ylva Annerstedt (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Leijonborg (fp) Kerstin Keen (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl-Johan Wilson (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1986187.3sami. Nr UÖ21-27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ylva Annerstedt</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Lars Leijonborg</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Kerstin Keen</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Carl-Johan Wilson</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02Ub21</dok_id>
<subtitel>Ylva Annerstedt m. fl. (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_ub_21.pdf</filnamn>
<filstorlek>141260</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/86A4F9F0-BA37-4CFB-ADD4-0323AA0DDF54</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>