3105335 GA02Ub2 1986/87 Ub2 mot mot Motion 1986/87:Ub2 Lars Werner m. fl. (vpk) Motion Motion UbU 2 0 1987-03-11 00:00:00 2014-11-04 13:19:17 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1986/87:80) Lars Werner m. fl. (vpk) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub2/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub2 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub2 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87 :Ub2</p> <p>Lars Werner m. fl. (vpk)<br /> Forskning (prop. 1986/87:80)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>”Om vetenskapen är medveten om sitt syfte kan den i det långa loppet bli<br /> en avgörande kraft i den sociala förändringen. - Men om vetenskapen är<br /> omedveten om sin samhälleliga betydelse kan den bli ett hjälplöst verktyg i<br /> händerna på krafter som driver den bort från riktningen av sociala framsteg<br /> och i denna process, förstör dess själva essens, andan av fri undersökning.” (J<br /> D Bernal: The social function of Science)</p> <p>Forskningspolitiken kan i stora drag delas in i fyra olika skeden sedan<br /> andra världskriget. Det första skedet sträckte sig till omkring 1955 och<br /> kännetecknades av en allmän resursförstärkning till universiteten. Den<br /> politiska doktrinen kan sägas ha varit att en allmän vetenskaplig utveckling är<br /> av stor betydelse för ett välfärdsland. Kapitalet var i hög grad inriktat på de<br /> s. k. basnäringarna, och det fanns inga direkta samband mellan det tekniska<br /> utvecklingsarbetet och grundforskningen.</p> <p>Det andra skedet varade fram till mitten av 1960-talet och kännetecknades<br /> av en ganska kraftig uppbyggnad av högre utbildning och forskning. En<br /> politisk doktrin som betonade forskningens betydelse som tillväxtfaktor<br /> (BNP-tillväxten) började göra sig gällande. Fortfarande fick dock forskarna i<br /> huvudsak sköta sig själva.</p> <p>Det tredje skedet, som kan sägas räcka till slutet av 1970-talet, dominerades<br /> av uppbyggnaden av sektorsforskningen. Forskningen sågs alltmer som<br /> en frälsare när det gällde att lösa politiska problem. Kapitalismens utveckling<br /> ställde ökade krav på en uppbyggnad av offentlig sektor och olika trygghetssystem.<br /> Utslagningen gjorde behovet av politiska lösningar allt större.</p> <p>Det fjärde och aktuella skedet präglas av en ökad inriktning på kapitalets<br /> direkta behov av forskning. Den tekniska utvecklingen har lett till ett ökat<br /> forskningsberoende för industrin. Den politiska doktrinen kan för denna<br /> period formuleras som att forskningen är bra för den internationella<br /> konkurrenskraften. Exportindustrins behov ställs i centrum. De militära<br /> intressena i forskningen bör inte heller förbises. Globalt sett har de blivit allt<br /> viktigare, och även i den nu aktuella forskningspolitiska propositionen märks<br /> en kraftig militär profil inom ett av de prioriterade områdena, nämligen<br /> informationsteknologin.</p> <p>Den nu aktuella propositionen betonar mycket grundforskningens roll,<br /> men inriktningen på kapitalets behov lyser igenom. Vikten av en stark<br /> grundforskning framhålls gång på gång utifrån Sveriges förmåga att bevara<br /> den internationella konkurrenskraften i framtiden. Grundforskningen blir</p> <p>också mer styrd än tidigare då man tydligt pekar ut viktiga ”framtidsområ- 11</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>den” och satsar på fakultetsprogram. Det är adekvat att tala om en strategisk Mot. 1986/87</p> <p>grundforskning då satsningarna görs utifrån ett, mål - visserligen långsiktigt - Ub2</p> <p>att de skall bära frukt i form av nya vinstgivande produkter.</p> <p>Kortsiktigt lönsamhetstänkande</p> <p>Den påstådda satsningen på kulturvetenskaperna bryter av något från detta<br /> mönster. Det verkar i mycket vara en eftergift till den kraftfulla opinion som<br /> kritiserat s-regeringens ensidiga inriktning på exportindustrin. De motiv som<br /> präglar denna satsning pekar på det. Propositionen talar om att hålla<br /> kulturarbetet levande, vilket inte tyder på något större djup i analysen av<br /> vilken betydelse kulturvetenskaperna egentligen har i samhället. Detta<br /> återkommer vi till senare. Denna tolkning förstärks av det faktum att<br /> regeringens satsning på forskning kontrasterar mot nedskärningarna i grundoch<br /> gymnasieskolorna.</p> <p>Denna kraftiga omflyttning av resurser ger uttryck för en elitism som borde<br /> vara främmande för svensk arbetarrörelse. Den ger också uttryck för ett<br /> kortsiktigt tänkande och inkonsekvens i den samlade utbildningspolitiken.</p> <p>Vi är givetvis positiva till ökade satsningar på forskningen, men vi motsätter<br /> oss bestämt nedskärningar på skolans område.</p> <p>Vi vill i det här sammanhanget också peka på att avståndet ökar mellan<br /> grundutbildnings- och forskningsanslagen. På sikt får detta allvarliga konsekvenser<br /> för forskningen där rekryteringsprobemen kommer att stå i förgrunden,<br /> skriver Stockholmsstudenternas tidning Gaudeamus i en ledarkommentar<br /> till den forskningspolitiska propositionen. Man fortsätter och vi instämmer:</p> <p>”Dessvärre förefaller det som om kortsiktigt lönsamhetstänkande utgör<br /> grunden även här. För varför skulle annars grund- och gymnasieskola<br /> ständigt åka på stryk, grundutbildningsanslaget till högskolan urholkas för<br /> tionde året i rad, medan forskningen får en ganska smakligt anrättad<br /> köttgryta?”</p> <p>Internationaliseringen</p> <p>Propositionen uttrycker en mycket positiv inställning till ett ökat internationellt<br /> beroende. Det är självklart så att forskningen för att vara framgångsrik<br /> måste ha ömsesidiga internationella kontakter och samarbeta internationellt.<br /> Men att inte alls gå in på farorna och underlåta att satsa på en samtidig<br /> forskning och politisk bevakning kring denna problematik visar på en farlig<br /> aningslöshet. Den starka betoningen av det internationella beroendet och<br /> samarbetet synes ha en stark koppling till kapitalets transnationalisering och<br /> dess behov av att ständigt utvidga sina marknader. Men vilka effekter har<br /> detta för folkflertalet, och utifrån vems intressen sker detta samarbete?</p> <p>Makten över forskningen och utvecklingsarbetet</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Den största delen av forsknings- och utvecklingsarbetet kontrolleras helt av<br /> kapitalet, och den största delen av detta arbete sker inom industrin.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Grundforskningen sker dock till allra största delen med statsanslag och är Mot. 1986/87</p> <p>förlagd till våra universitet och högskolor. Regeringen ser detta som en \Jb2</p> <p>rationell arbetsfördelning, men för kapitalet handlar det i stor utsträckning<br /> om att få mesta möjliga forskning till minsta möjliga kostnad. Grundforskningen<br /> är mycket långsiktig och resurskrävande och dessutom inte alltid<br /> resultatgivande. Kapitalet slipper stora investeringskostnader genom att<br /> enbart ta hand om forskningsresultaten och forskarkompetensen för utvecklingen<br /> av nya produkter. Man får ändå sina intressen tillgodosedda genom att<br /> de forskningspolitiska prioriteringarna i hög grad är inriktade på områden av<br /> intresse för exportindustri och transnationellt kapital.</p> <p>Den tekniska utvecklingen har lett till att allt fler industrigrenar blir mer<br /> och mer forskningsberoende. Följaktligen präglas forskningspolitiken av ett<br /> allt större intresse för direkt samverkan mellan forskning och näringsliv, och<br /> samverkansformerna blir fler och fler och alltmer omfattande. Ännu innebär<br /> detta inte ett särskilt stort ekonomiskt inflytande för näringslivet. Grundforskningens<br /> integritet är ändå hotad, än så länge mest av utvecklingen på det<br /> politiska-ideologiska planet. Forskningen vid våra universitet och högskolor<br /> blir alltmer marknadsorienterad. En viktig faktor i detta är framväxten av<br /> s. k. teknikbyar och innovationscentra samt legaliseringen av forskares<br /> bisysslor. Här har kontrollmöjligheterna helt överlämnats till lokal nivå.</p> <p>Gränsen mellan forskning och företagande suddas ut.</p> <p>På det ideologiska planet vinner en uttalad konkurrens- och managementfilosofi<br /> insteg i fråga om ledning och styrning av högskolan. RRV talar om<br /> högskolan som en koncern. I LÄTU-reformens efterdyningar talas alltmer<br /> om ledarskap på institutionsnivån. Rektorer och dekaner skall tillsammans<br /> bilda en stark direktion inom högskolan, och utbildningsministern uttalar sig<br /> för en ny typ av högskolestyrelser. Krav på en förbättrad intern demokrati<br /> och kollektivt beslutsfattande har helt kommit i skymundan. 1 olika<br /> myndighetsrapporter och också i tankarna om förändringar av anslagssystemet<br /> framhålls det som positivt om högskolorna i större utsträckning kan<br /> konkurrera med varandra i fråga om forskare, studenter och om anslag och<br /> uppdrag. Lönesättningen av framför allt de högre tjänsterna blir alltmer<br /> marknadsorienterad. De s. k. marknadslönetilläggen innebär att näringslivet<br /> indirekt kommer att påverka lönesättningen inom högskolan. Det blir alltså<br /> näringslivets värderingar som kommer att gälla. Att regeringen inte är<br /> beredd att göra något radikalt åt kapitalets dominans i vad gäller makten över<br /> forsknings- och utvecklingsarbetet framgår tydligt av den nyligen gjorda<br /> överenskommelsen om affärsbankernas s. k. forskningsfonder, där kontrollen<br /> kommer att ligga kvar hos bankerna.</p> <p>Kapitalets kontroll</p> <p>Regeringen inser inte den politiska betydelsen på lång sikt av denna<br /> utveckling. I ett avsnitt i propositionen (s. 29 ff.) diskuteras förhållandet<br /> mellan grundforskning och företagen. Där betonas att forskningens integritet<br /> på sikt kan vara avgörande för industrins internationella konkurrenskraft.</p> <p>Den enda konkreta åtgärden som redovisas i detta avsnitt är just denna</p> <p>överenskommelse med affärsbankerna, som snarare stärker kapitalets 13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>inflytande över grundforskningen. Denna motsägelse belyser på ett tydligt Mot. 1986/87</p> <p>sätt regeringens brist på förmåga och vilja att ta sig an maktfrågorna inom ut)2</p> <p>svensk forskning.</p> <p>Det är vidare märkligt att en arbetarregering finner det självklart att<br /> kapitalet har en nästan total kontroll över tekniskt utvecklingsarbete i vårt<br /> land. S-regeringen ser det som en ”naturlig rollfördelning”. Utvecklingen av<br /> nya produkter och nya organisationsformer är ett samhälleligt mycket<br /> strategiskt område som har effekter för såväl miljön som människan och<br /> produktionsförhållandena. För arbetarrörelsen bör det vara en viktig<br /> kampfråga att öka det demokratiska inflytandet över detta område. Det är<br /> dock i mycket en fråga om de klassmässiga styrkeförhållandena såväl<br /> nationellt som ute på arbetsplatserna.</p> <p>Ett tydligt exempel på såväl forskningens samhälleliga betydelse som<br /> kapitalets makt är de regionalpolitiska effekter vi i dag kan se av industrins<br /> ökande forskningsberoende. Frånvaron av politiska åtgärder och demokratiskt<br /> inflytande gör att ett fåtal stora universitetsstäder expanderar kraftigt<br /> medan glesbygden utarmas alltmer. Polariseringen är om möjligt starkare nu<br /> än på 1960-talet, då det för närvarande endast är ett fåtal kommuner som<br /> expanderar kraftigt. Detta är effekten av att det är kapitalets behov av<br /> marknad och kommunikationer som fått styra utvecklingen.</p> <p>En av många nödvändiga motåtgärder är att stärka de regionala högskolornas<br /> forskningskompetens, men propositionen föreslår mycket litet på det<br /> området.</p> <p>Den alltmer forskningsberoende produktionen och forskningens ökade<br /> betydelse i samhället kräver en genomgripande analys av var makten över<br /> forskningen såväl ekonomiskt som ideologiskt ligger.</p> <p>Forskningens samhälleliga betydelse</p> <p>Forskningen har en stor betydelse som produktionsfaktor. Detta lyser<br /> igenom i samtliga forskningspropositioner liksom i den allmänna debatten. 1<br /> den aktuella forskningspropositionen handlar det såväl på kort som på lång<br /> sikt om den svenska industrins internationella konkurrensförmåga. När<br /> forskningens främsta uppgift är att utveckla nya tekniker, nya organisatoriska<br /> former, nya metoder och nya produkter, kort sagt vara en produktionsfaktor,<br /> då kan det vara en fördel med specialisering och profilering.</p> <p>Denna inriktning av forskningen premieras mer och mer. För kapitalet är<br /> det nödvändigt i dess jakt på nya produkter, nya marknader och högre<br /> profiter. Under 1900-talet har också denna specialisering och avskärmning<br /> drivits mycket långt. Vetenskapens roll som produktionsfaktor präglar<br /> särskilt teknik och naturvetenskap. Det är också denna typ av vetenskaper<br /> som resursmässigt prioriteras. Men all vetenskap har en annan sida. Det är<br /> att forskningen skapar sammanhang och förståelse. Forskningen sätter<br /> företeelser under kritisk granskning och ställer nya frågor. Den är nödvändig<br /> för att ta språng i den vetenskapliga utvecklingen liksom för människans<br /> förståelse av sig själv, naturen och samhället. De vetenskaper som har en<br /> sådan inriktning, bl. a. humaniora, tenderar att vara resursmässigt lågprioriterade.<br /> När regeringen nu äntligen satsar på kulturvetenskaperna, så är det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>välkommet, men motiven som anförs är grumliga. Propositionen talar om Mot. 1986/87</p> <p>vikten av en levande kultur och människans behov av att vara nyfiken. Detta Ub2</p> <p>gör att kulturvetenskaperna ses märkligt frikopplade och som något vi bara<br /> konsumerar. Deras karaktär av lyxartikel förstärks av att satsningen i stor<br /> utsträckning kan sägas betalas av våra elever i ungdomsskolan.</p> <p>Om man inte förstår kulturvetenskapernas och humanioras samhälleliga<br /> betydelse så hamnar de lätt i andra hand när resurserna inte räcker till. Det<br /> räcker med att studera jordbruksforskningen, energiforskningen och den<br /> militära forskningen och deras historia för att se vad en ensidig betoning av<br /> forskningen som produktionsfaktor kan ha för betydelse.</p> <p>Men det räcker inte med att skapa en bättre balans mellan de olika<br /> vetenskapsområdena. Det gäller också att stärka sambandet mellan de två<br /> sidor av forskningen vi visat på här, inom varje vetenskap, framför allt de<br /> vetenskaper som är inriktade på teknik och produktion. Detta återkommer<br /> vi till under avsnittet forskarnas ansvar.</p> <p>Forskningen som en vara</p> <p>Den tekniska utvecklingen men också de politiska förändringarna har<br /> medfört att forskningen i flera sammanhang börjar betraktas som en vara på<br /> en marknad. Högskolorna skall konkurrera med varandra och med industrin.<br /> Från borgerligt håll väcks förslag som leder i denna riktning.</p> <p>Resultaten av det tekniska utvecklingsarbetet inom industrin har länge<br /> betraktats som varor, men det uppstår problem när forskning och tillverkning<br /> inom många områden alltmer närmar sig varandra. I USA förekommer<br /> det att man söker patent på nya livsformer framtagna genom genmanipulation.</p> <p>En vara kan säljas och köpas på en marknad, och den är ägarens egendom.<br /> Forskningsresultat skall däremot vara samhällets egendom. Ägande och<br /> ekonomisk makt skall inte vara avgörande för vilka forskningsresultat som<br /> kommer ut i samhället för användning. Eftersom forskningsresultaten många<br /> gånger är nära förknippade med forskares kunskaper, så ligger det obehagligt<br /> nära till hands att också betrakta forskaren som en vara. På en marknad<br /> skall man i idealfallet konkurrera med andra, och för att vinna fördelar bör<br /> man hemlighålla vissa ting för andra. Forskning mår inte bra av att resultatet<br /> hemlighålls. I forskningspropositionen sägs bara att högskolan inte bör<br /> engagera sig i examensarbeten där sekretess krävs. Enligt vår mening bör det<br /> råda ett förbud mot sådant hemlighållande. I vad gäller forskningsresultat<br /> skall total öppenhet råda.</p> <p>Om forskningen är en vara kan den säljas och köpas utifrån ett privat<br /> vinstintresse. För forskningen kan en sådan bindning vara skadlig då det kan<br /> innebära att resultat som står i motsats till ägarens/forskarens vinstintresse<br /> hemlighålls eller snedvrids. Om forskningen är en vara blir den konjunkturberoende,<br /> vilket står i motsättning till dess behov av långsiktighet.</p> <p>Forskning som är en vara på en marknad blir känslig för den rådande<br /> efterfrågan/opinionen, vilket kan vara till skada för dess kritiska och<br /> framåtblickande funktion. Forskningen måste stå fri från en sådan press.</p> <p>Tendenserna till en marknadisering av forskningen måste därför motverkas<br /> på alla plan.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Forskningens integritet</p> <p>Ytterst begränsas forskningen och forskarens frihet av dem som har makten<br /> att styra de ekonomiska resurserna till forskningen. Det är en grundläggande<br /> brist i såväl den aktuella propositionen som den allmänna debatten att<br /> maktfrågan knappast alls berörs. Delvis kan det bero på att maktfrågan går<br /> vida utanför vad som är möjligt att påverka med hjälp av forskningspolitiken.<br /> För forskningspolitiken är det dock en viktig uppgift att hävda forskningens<br /> integritet gentemot dem som har makten.</p> <p>Med integritet avser vi, förutom det som klassiskt brukar anges som<br /> forskningens frihet att fritt välja teori, metod, och att fritt presentera<br /> resultat, också att forskningen måste tillåtas hålla en distans till aktuella<br /> skeenden i samhället för att kritiskt kunna granska dem.</p> <p>Forskningen måste ges rätten att formulera ett problem till ett vetenskapligt<br /> problem som är forskningsbart. Forskaren skall ges utrymme att säga nej<br /> till ett projekt och kunna göra sin stämma hörd i debatten om hur resurserna<br /> skall användas.</p> <p>I den aktuella propositionen finns uttalanden som pekar på att regeringen<br /> förstått detta behov av integritet. Den relativt stora satsningen på grundforskningen<br /> visar att man menar allvar med dessa uttalanden. Problemet är<br /> att uttalandena är alltför allmänna, och regeringen går inte heller in på vilka<br /> hot mot integriteten som i dag finns och från vilka håll i samhället den hotas.<br /> Vi tar här upp de två viktigaste hoten.</p> <p>Den kraftiga tillväxten av sektorsforskningen har inneburit att gränsen<br /> mellan statsapparat och forskning riskerar att suddas ut. Många forskningsinstitutioner<br /> har blivit alltför beroende av kortsiktiga statliga projektanslag,<br /> där forskningen mer liknar utredningsverksamhet. Många har reagerat mot<br /> detta hot, och regeringen riktar maningar till sektorsorganen att satsa mer på<br /> långsiktiga program. Frågan är om det räcker. Det finns en mängd små<br /> sektorsorgan som knappast har den storleken att de har möjlighet att<br /> finansiera fasta tjänster. Detta kräver en särskild granskning.</p> <p>Det andra området är högskolans förhållande till näringslivet. Samarbetsorgan<br /> och samarbetsformer har vuxit fram i snabb takt. En lagändring gör det<br /> möjligt för forskare att vara både forskare och företagare. Institutioner blir<br /> alltmer beroende av privata anslag och donationer till utrustning. I teknikbyar<br /> och innovationscentra sker en sammansmältning av forskningsintresse och<br /> företagsintresse. Propositionens insatser på grundforskningsområdet kan<br /> vara en välkommen motvikt till detta allt intimare samarbete, men frågan är<br /> om det räcker, och om det dessutom inte behövs vissa restriktioner och<br /> tydligare gränser för hur denna samverkan får ske.</p> <p>På ett annat område är avstånden till forskningen däremot för stora. Det<br /> gäller forskningens kontakt med vanliga människor och folkliga rörelser,<br /> samt dessas möjligheter att använda sig av den samlade forskningskompetensen.<br /> Den dåliga kontakten beror framför allt på att dessa intressenter inte har<br /> pengar.</p> <p>I ett i verklig mening demokratiskt samhälle borde det vara möjligt för<br /> ideella organisationer att ställa sina frågor och få hjälp med problem av<br /> forskarsamhället. Den forskningspolitiska uppgiften är här att skapa sådana</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>möjligheter, naturligtvis med beaktande av forskningens integritetsbehov. Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:10px;">En av de svagaste punkterna i forskningspropositionen är att kvinnoforsk- Ub2</p> <p>ningen och jämställdhetsproblematiken endast berörs i förbigående och på<br /> ett mycket ytligt sätt. Högskolan är alltjämt i hög grad ett patriarkalt system.</p> <p>Kvinnorna utgör en liten minoritet av de forskarstuderande. En nyligen<br /> genomförd undersökning vid Stockholms universitet visar att många av de<br /> kvinnliga forskarstudenterna anser att det faktum att de är kvinnor försvårar<br /> deras situation som forskare. De anser sig vara systematiskt diskriminerade i<br /> vad gäller tjänster, arbetsrum, tillgång till datorer-ja t. o. m. skrivmaskiner.</p> <p>Ett radikalt program för att befrämja kvinnornas ställning inom forskarsamhället<br /> är mot denna bakgrund nödvändigt. För att bryta det patriarkala<br /> systemet måste också stödet till den fria och obundna kvinnoforskningen<br /> kraftigt öka.</p> <p>Forskarens ansvar</p> <p>Om forskningen och forskare ges ett utrymme, en viss integritet, medför det<br /> också ett ansvar. Forskarens ansvar för de resultat som tas fram och vad de<br /> används till är en mycket diskuterad fråga. Samtidigt måste det politiska<br /> ansvaret betonas. Forskare kan inte beskyllas för förhållanden som beror på<br /> politiska beslut, även om dessa grundas på resultat av forskningen. Det finns<br /> inget enkelt svar på detta problem. Det är emellertid viktigt att forskaren når<br /> en ökad medvetenhet om forskningens betydelse i samhället. Det räcker inte<br /> med att som vi tidigare talat om se forskningen som en produktion av nytt<br /> vetande. Det är också nödvändigt att söka nå en förståelse av i vilka<br /> sammanhang forskningsresultat kan användas. Den allt starkare specialiseringen<br /> kräver en starkare betoning av helheten, och det måste ske framför<br /> allt genom förändringar i forskarutbildningens innehåll, där man lyfter fram<br /> det kritiska tänkandet, den etiska debatten och det samhälleliga sammanhang<br /> vari forskningen finns.</p> <p>En ökad medvetenhet kan också skapas om forskarsamhället ökar sina<br /> kontakter med vanliga människor, som är de som tar de direkta stötarna av<br /> politiska beslut och ekonomiska förändringar. I dag har forskarsamhället sin<br /> dialog alltför mycket riktad uppåt, mot etablissemanget, medan vanliga<br /> människor på sin höjd är intressanta som forskningsobjekt. Det är hög tid att<br /> ändra på det förhållandet.</p> <p>Våra förslag:</p> <p>I en rad andra vpk-motioner med anledning av forskningspropositionen<br /> framlägger vi förslag inom olika forskningsområden. De berör bl. a. miljöfrågorna,<br /> hälso- och sjukvården, industripolitiken och den tekniska forskningen,<br /> trafik- och jordbrukspolitiken. Här begränsar vi oss nu till förslag i vissa<br /> övergripande frågor samt frågor som ligger inom utbildningsdepartementets<br /> verksamhetsområde.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>17</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Bankerna och forskningen, beskattning i stället för donation! Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:340px;">Ub2</p> <p>I propositionen flaggar regeringen med en utlovad stordonation från<br /> bankerna, vilken rejält skall förbättra den materiella situationen för svensk<br /> forskning. På tre år förväntas bankerna skjuta till 600 milj. kr.</p> <p>Bakgrunden till donationen är minst sagt oklar. Misstanken ligger nära till<br /> hands att bankerna försöker köpa sig fria från en rimlig beskattning av de<br /> enorma vinster som de gjort under de senaste åren. Oklarhet råder också om<br /> donationen verkligen kommer att uppgå till det utlovade beloppet. Vi känner<br /> inte heller i dag till något om formerna för donationen. Men uppenbarligen<br /> kommer bankerna att via olika stiftelser få ett betydande inflytande över<br /> forskningen. Ett nytt allvarligt hot mot forskningens integritet kan uppstå.</p> <p>En del av bankernas övervinster bör användas för finansiering av<br /> forskningen. Så långt är vi överens med regeringen. Men detta skall ske<br /> genom en beskattning av bankerna och utan att dessa ges något inflytande<br /> över medlens användande. Riksdagen bör därför av regeringen begära<br /> förslag om skärpt beskattning av bankkapitalet, varvid minst 600 milj. kr. bör<br /> tillkomma forskningen under den närmaste treårsperioden. En av flera<br /> möjliga former för beskattningen är naturligtvis en realränteskatt.</p> <p>Öka stödet till kvinnliga forskare!</p> <p>Det behövs ett kraftigt ökat stöd till kvinnoforskningen. De Forumorganisationer<br /> som finns är mycket betydelsefulla för kvinnoforskningen.</p> <p>Om det finns en vilja att stödja kvinnoforskningen måste mer pengar och<br /> tjänster avsättas till Forum-organisationerna. Den ökning med 500 000 kr.<br /> som regeringen föreslår till Forum för kvinnliga forskare är otillräcklig. Vi<br /> förordar att riksdagen anvisar 1 500 000 kr. utöver regeringens förslag. Det<br /> skulle också garantera att Kvinnovetenskaplig Tidskrift får stöd samt att<br /> pengar finns för en ny professur i kvinnoforskning.</p> <p>Några av de av regeringen föreslagna forskarassistenttjänsterna bör styras<br /> direkt till Forum för kvinnliga forskare. Även en del av de nya doktorandtjänsterna<br /> bör få någon form av anknytning till Forum för kvinnliga forskare,<br /> och för att verkligen ge kvinnoforskningen en ordentlig möjlighet till<br /> kvalificerat arbete föreslår vi att en professur i kvinnoforskning inrättas.</p> <p>Denna professur bör ha en nära anknytning till Forum för kvinnliga forskare.</p> <p>Likaså bör inriktningen på arbetet vägledas av Forum för kvinnliga forskare.</p> <p>Rekryteringen av kvinnliga forskarstuderande måste förbättras. Ett<br /> villkor för en ökad rekrytering är att arbetssituationen förbättras för de<br /> kvinnliga forskarna. För de kvinnliga doktoranderna är handledningen ett<br /> stort problem. Det råder en oerhört stor brist på handledare, och det finns<br /> mycket få som har förståelse för kvinnliga forskares speciella situation. Ännu<br /> färre förstår något om kvinnoforskning. Bl. a. därför är det viktigt att ta<br /> hänsyn till könsfördelningen vid tillsättandet av forskarassistenttjänster och<br /> doktorandtjänster.</p> </div> <div class="block ml_51"><p>18</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Forskning vid mindre högskolor i regionalpolitikens tjänst!</p> <p style="margin-left:3px;">Nationella resurser brukar i bästa fall fördelas efter behov i landet. Man kan<br /> dock konstatera att när det gäller den forskningspolitiska resursfördelningen<br /> kommer de små och medelstora högskolorna i kläm.</p> <p style="margin-left:3px;">Denna situation har sitt ursprung i en snedvriden och gammal uppfattning<br /> om förutsättningarna för en kvalitativt avancerad forskning. Utvecklingen<br /> inom informationsteknologin innebär att de lokalmässiga villkoren för<br /> forskningsverksamhet förändrats på ett radikalt sätt. Denna teknik utnyttjas<br /> redan i dag för forskning utanför de traditionella forskningsorterna.</p> <p style="margin-left:3px;">Det vore felaktigt att inte ta till vara de ambitioner och den verksamhet<br /> kring forskning som finns vid de regionala högskolorna. Risken är att dessa<br /> högskolor i sin forskningsverksamhet blir helt beroende av utomstående<br /> finansiärer, banker, företag etc.</p> <p style="margin-left:3px;">En sådan utveckling skulle innebära att vi får en kraftig segregation i vad<br /> gäller forskningsvillkor. De små högskolorna skulle alltmer likna regionala<br /> yrkeshögskolor. I ett sådant läge kan man verkligen tala om vetenskaplig<br /> utarmning och akademisk förstockning. Därmed skulle högskolornas regionalpolitiska<br /> betydelse komma att kraftigt beskäras. Det kraftiga beroendet<br /> av utomstående finansiärer beskär möjligheterna för det kritiska tänkandet<br /> att utvecklas.</p> <p style="margin-left:3px;">De som motsätter sig forskning vid de mindre högskolorna anför ibland<br /> som skäl att det saknas vetenskapligt kreativ miljö vid dessa högskolor. Om<br /> man t. ex. vill bedriva ett forskningsarbete kring Gustaf Frödings, Selma<br /> Lagerlöfs eller Pär Lagerkvists författarskap, borde högskolorna i Karlstad<br /> och Växjö vara vetenskapligt kreativa miljöer.</p> <p style="margin-left:3px;">Riksdagen bör ta fasta på den utveckling som sker i fråga om forskningsinitiativ<br /> vid de regionala högskolorna. Det är nödvändigt att ge denna<br /> verksamhet en fastare grund att stå på än vad som är fallet i dag. Vi menar<br /> därför att riksdagen bör besluta om ett särskilt anslag för forskning vid de<br /> mindre högskolorna. Anslaget, som bör uppgå till 25 milj. kr. per år under de<br /> tre kommande budgetåren, kan lämpligen administreras av Forskningsrådsnämnden<br /> eller annat organ eller myndighet som regeringen finner lämpligt.</p> <p style="margin-left:3px;">Sektorsforskningen, en översyn behövs!</p> <p style="margin-left:3px;">Den sektoriellt finansierade forskningen har under de senaste årtiondena<br /> kraftigt ökat i betydelse och har inom många områden spelat en viktig och<br /> positiv roll. Vi instämmer således inte i det allmänna utdömandet och<br /> nedvärderandet av sektorsforskningen som förekommer på en del håll. Å<br /> andra sidan finns det obestridligen exempel på att en del sektorsforskning är<br /> mycket kortsiktig och inte alltid uppfyller vetenskapliga krav.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen understryker själv sektorsorganens ansvar för att stödja den<br /> långsiktiga forskningen inom högskolan. Själva anser vi att man bör<br /> genomföra en försiktig överföring framöver av medel från sektorsforskningen<br /> till högskolan liksom en översyn av den vildvuxna floran av sektorsorgan.<br /> Det bör ankomma på UHÄ att göra en ordentlig genomlysning av den här<br /> problematiken. Regeringen bör senast i samband med nästa forskningspolitiska<br /> proposition återkomma med förslag i fråga om sektorsforskningen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Försöksverksamhet med ’'vetenskapsbutiker”, öppna forskningen mot<br /> folket!</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub2</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Sorn vi tidigare framhållit har näringslivet och andra kapitalstarka sammanslutningar<br /> stora möjligheter att inleda samarbete med forskare på högskolan<br /> och få olika typer av forskningsuppgifter utförda. Även statsmakterna kan på<br /> olika sätt beställa och få forskning utförd. Däremot saknas det möjligheter<br /> för resurssvaga grupper att få forskning utförd av kvalificerade forskare på<br /> högskolan. Fackföreningar, miljögrupper, kvinnogrupper, fredsorganisationer<br /> och andra icke-kommersiella organisationer hör till dem som är<br /> utestängda. Det saknas, för att uttrycka det kort, fungerande kanaler mellan<br /> dessa organisationer och högskolan.</p> <p>Lösningen kan heta vetenskapsbutiker. Vetenskapsbutiker finns sedan tio<br /> år tillbaka på flera universitet i Nederländerna. Syftet med dessa vetenskapsbutiker<br /> är just att bereda finansiellt svaga, icke-kommersiella organisationer<br /> möjlighet att initiera och få forskning utförd på högskolan. Verksamheten<br /> finansieras helt med statliga medel.</p> <p>Från att ha startat med mycket små resurser har verksamheten successivt<br /> expanderat. 1986 togs närmare 15 % av Amsterdams universitets resurser i<br /> anspråk för forskningsprojekt initierade genom vetenskapsbutiker. Vetenskapsbutiker<br /> finns numera även vid universitet i Västtyskland sedan 1979, i<br /> Belgien sedan 1980 och i Frankrike och Storbritannien sedan 1982.</p> <p>Organisationsstrukturen varierar något, men syftet är gemensamt: att ge<br /> finansiellt svaga, små, icke-kommersiella grupper möjlighet att få forskningsprojekt<br /> utförda inom universitetens ram.</p> <p>Vanligen utarbetas forskningsprojekten i s. k. projektcentra där forskare<br /> tillsammans med idégivarna-beställarna utvecklar idéerna till genomförbara<br /> forskningsuppgifter. Vetenskapsbutikernas primära uppgift är att förmedla<br /> kontakten från beställarna-idégivarna till någon intresserad forskare eller<br /> forskarstuderande, dvs. som en typ av kontaktsekreteriat.</p> <p>Från vetenskapsbutikerna ställs i regel följande krav för att man skall ta sig<br /> an en forskningsuppgift:</p> <p style="margin-left:12px;">1. Beställaren kan inte själv bära kostnaden.</p> <p style="margin-left:12px;">2. Beställaren har inga kommersiella mål.</p> <p style="margin-left:12px;">3. Beställaren kan använda resultaten för att uppnå sina mål. Det skall också<br /> handla om generella frågeställningar, relevanta för andra grupper eller för<br /> forskningens eller utbildningens framåtskridande.</p> <p>I nästa steg handlar det sedan om huruvida det finns någon intresserad<br /> forskare som kan åta sig forskningsuppgiften. Erfarenheter från bl. a.<br /> Amsterdams universitet visar att ca 20 % av idéerna ger upphov till någon<br /> form av forskningsprojekt.</p> <p>Till de flitigaste beställarna hör fackföreningar, miljögrupper, kvinnogrupper<br /> och olika typer av alternativgrupper. Därav följer att de vanligaste<br /> forskningsprojekten behandlar områden som arbetsmiljö, arbetarskydd,<br /> sysselsättning och arbetsmiljö, boende, transporter, miljöfrågor samt frågor<br /> om jämställdhet och kvinnors rättigheter.</p> <p>Erfarenheterna är nu som helhet mycket positiva, varför det rimligen nu<br /> borde vara dags för Sverige att inleda försöksverksamhet enligt samma<br /> mönster. Vi föreslår att 15 milj. kr. anvisas för denna verksamhet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>Ub2</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det i motionen anförda föreslås</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om forskningspolitikens inriktning,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförts om skärpt beskattning av bankkapitalet för att<br /> tillföra forskningen ytterligare 600 000 kr. under den närmaste<br /> treårsperioden,</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en<br /> professur i kvinnoforskning inrättas,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om arbetsvillkoren för kvinnliga forskare,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen beslutar att under bil. 6 utbildningsdepartementet<br /> anvisa 2 000 000 kr., för kvinnoforskning,</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen beslutar att under bil. 6 utbildningsdepartementet<br /> anvisa 25 000 000 kr. per år under de tre kommande budgetåren för<br /> forskning vid de mindre högskolorna,</p> <p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om sektorsforskning,</p> <p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen beslutar att under bil. 6 utbildningsdepartementet<br /> anvisa 15 000 000 kr. för en försöksverksamhet med vetenskapsbutiker,</p> <p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen beslutar att under bil. 6 utbildningsdepartementet<br /> anvisa 10 000 000 kr. per år utöver regeringens förslag under den<br /> kommande treårsperioden till Humanistisk-samhällsvetenskapliga<br /> forskningsrådet.</p> <p>Stockholm den 11 mars 1987</p> <p>Lars Werner (vpk)</p> <p>Bertil Måbrink (vpk)</p> <p>Jörn Svensson (vpk)</p> <p>Bo Hammar (vpk)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Nils Berndtson (vpk)<br /> Inga Lantz (vpk)</p> <p style="margin-left:6px;">Björn Samuelson (vpk)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Satsa mer på humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning!</p> <p>Stora satsningar föreslås på den tekniskt inriktade forskningen. Samtidigt<br /> understryks kulturvetenskapernas stora betydelse, och de blir inte heller<br /> lottlösa. Men i en tid av snabb teknisk utveckling och samhällsförändring är<br /> det emellertid mycket angeläget att ytterligare satsningar sker på humanistisk-samhällsvetenskaplig<br /> forskning. Den uppräkning av anslaget till HSFR<br /> (humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) som föreslås finner vi<br /> otillräcklig. Vi föreslår att HSFR får disponera ytterligare 10 milj. kr. per år<br /> under den kommande treårsperioden.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>21</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 Lars Werner vpk 1 undertecknare 0 Bertil Måbrink vpk 2 undertecknare 0 Jörn Svensson vpk 3 undertecknare 0 Bo Hammar vpk 4 undertecknare 0 Nils Berndtson vpk 5 undertecknare 0 Inga Lantz vpk 6 undertecknare 0 Björn Samuelson vpk 7 undertecknare GA02Ub2 Lars Werner m. fl. (vpk) mot_198687_ub_2.pdf 329625 pdf Forskning (prop. 1986/87:80) https://data.riksdagen.se/fil/45114EA4-24F2-474A-A9D5-DCC70F97B79F