3105332 GA02Ub17 1986/87 Ub17 mot mot Motion 1986/87:Ub17 Birthe Sörestedt m. fl. (s) Motion Motion UbU 17 0 1987-03-11 00:00:00 2014-11-04 13:19:14 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1986/87:80) Birthe Sörestedt m. fl. (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub17/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub17 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub17 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Motion till riksdagen 1986/87:Ubl7 Birthe Sörestedt m. fl. (s) Forskning (prop. 1986/87:80) </div> <div class="block ml_3">I forskningspropositionen som antogs 1984 anges jämställdhetsforskning som ett prioriterat område. Detta skulle beaktas av såväl högskolor som berörda forskningsorgan i sin bidragsgivning. Det kvinnliga perspektivet skulle få påverka både arbetsförhållanden och forskningens innehåll. I den nu aktuella forskningspropositionen anges att det är nödvändigt att ytterligare stärka jämställdhetsforskningen genom en fortsatt prioritering. Kvinnliga forskares villkor Det krävs särskilda insatser, inte minst ökat anslag till Fora, för kvinnliga forskare och kvinnoforskning för att uppnå balans i forskningsmiljön och inom själva forskningen. Universitetet är av tradition en mansdominerad arbetsplats. Männens kultur och värderingar avgör vad som är god forskning. Skillnaden mellan könen försvårar för män att förstå kvinnors goda forskningsinsatser. Detta får vittgående konsekvenser för båda kvinnliga forskare och kvinnoforskningen. Det är fortfarande långt till jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning. Utredningar visar att kvinnor inte nämnvärt har ökat sin andel av tjänster i undervisning och forskning vid universitet och högskolor. Bristen på arbetsrum drabbar de kvinnliga doktoranderna särskilt hårt och befrämjar inte gemensamma forskningsprojekt utan medför oftast att kvinnor arbetar ensamma. De kvinnliga forskarnas kompetens måste lyftas fram för att kvinnorna inte skall hamna utanför forskargrupperna. Effekten kan annars bli att kvinnor, även då de disputerat, ej gör forskarkarriär. Det kräv omfattande åtgärder om antalet kvinnliga forskare skall öka vid universiteten, bl. a. kvinnliga forskare som kan verka som - handledare för kvinnliga doktorander - ledamöter i betygsnämnder - oppponenter för kvinnors avhandlingar - ledamöter i tjänsteförslagsnämnder och andra viktiga beslutande organ som t. ex. forskningsrådens styrelser. Kvinnoforskningens situation Kvinnoforskning beskriver vardagens verklighetsproblem. Verkligheten skall förstås ur kvinnors perspektiv. Brist på tvärvetenskapligt angreppssätt </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">inom den traditionella forskningen och undervisningen försvårar att införa Mot. 1986/87 nya perspektiv och teorier. En ökad kursgivning, konferenser, seminarier, Ubl7 specialbibliotek och internationella kontakter krävs för att främja och stödja kvinnoforskningen. Vardagen är inte uppdelad i discipliner och därför, som erfarenheterna från utländska universitet visar, bedrivs kvinnoforskningen mest framgångsrikt i ett tvärvetenskapligt samarbete. Detta angreppssätt är svårt att passa in i den rådande organisatoriska strukturen och det traditionella tänkesättet. Om kvinnoforskningen skall prioriteras måste större satsningar göras. Våra nordiska grannar har tagit ett större ansvar för att utveckla kvinnoforskningen än vi har gjort. Danmark har t. ex. antagit en aktionsplan för kvinnoforskning. Ett ökat anslag till kvinnoforskning i form av att en viss procentenhet av varje fakultets anslag öronmärks för kvinno/jämställdhetsforskning, skulle ge den tvärvetenskapliga forskningen det stöd som en prioritering innebär. Vi menar att även i vårt land bör nu en aktionsplan antas för ett ökat stöd och en långsiktig inriktning för kvinno/jämställdhetsforskning. Internationellt används begreppet kvinnoforskning. Jämställdhetsforskning är ett okänt begrepp. Det behövs ett förtydligande om vad vi i Sverige innefattar i de olika benämningarna. Det bör också utredas huruvida vi kan ansluta oss till den internationella terminologin. Hemställan Med hänvisning till det ovan anförda hemställs 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts som åtgärder för att öka antalet kvinnliga forskare, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en långsiktig plan för att öka kvinnoforskningen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ett förtydligande av begreppen jämställdhetsforskning och kvinnoforskning samt en eventuell övergång till internationell terminologi. Stockholm den 11 mars 1987 Birthe Sörestedt (s) Maja Bäckström (s) Ingegerd Anderlund (s) </div> <div class="block ml_23">Grethe Lundblad (s) Margit Sandéhn (s) </div> <div class="block ml_53">8 </div> </div> </div> 0 Birthe Sörestedt s 1 undertecknare 0 Maja Bäckström s 2 undertecknare 0 Ingegerd Anderlund s 3 undertecknare 0 Grethe Lundblad s 4 undertecknare 0 Margit Sandéhn s 5 undertecknare GA02Ub17 Birthe Sörestedt m. fl. (s) mot_198687_ub_17.pdf 84882 pdf Forskning (prop. 1986/87:80) https://data.riksdagen.se/fil/08260797-8FF3-41CD-B6CF-747BDFBF1113