3105324 GA02Ub1 1986/87 Ub1 mot mot Motion 1986/87:Ub1 Olof Johansson m. fl. (c) Motion Motion UbU 1 0 1987-03-11 00:00:00 2014-11-04 13:19:19 2014-11-04 00:00:00 Forskning (prop. 1986/87:80) Olof Johansson m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02Ub1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02Ub1 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:Ubl</p> <p>Olof Johansson m. fl. (c)</p> <p>Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87</p> <p style="text-align:right;">Ubl-2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sammanfattning</p> <p>I denna partimotion föreslår centerpartiet bl. a:</p> <p>o Satsningen på forskningen får inte finansieras genom nedskärningar inom<br /> det övriga utbildningsväsendet,<br /> o Statsmakterna måste garantera att universiteten är en god miljö för det<br /> fria kunskapssökandet. En tvärvetenskaplig utveckling måste främjas,<br /> o Under en period av 5-10 år måste alla utbildningsbidrag omvandlas till<br /> doktorandtjänster,<br /> o Doktorsexamen bör bli krav för fler typer av tjänster,<br /> o Satsningen på tjänster inom högskolan måste följas upp med ett lokalförsörjningsprogram<br /> så alla får en bra arbetsplats,<br /> o I tjänsteförslagsnämnder och andra organ som hanterar tillsättningen av<br /> vetenskapliga tjänster skall det alltid finnas kvinnlig representation,<br /> o Utvecklingsprogram för laboratorieassistenter, ingenjörer och andra som<br /> medverkar i forskning måste utarbetas,<br /> o Statens forskningsanslag bör kanaliseras genom högskoleväsendet och<br /> forskningsråden,<br /> o Ett särskilt miljöforskningsråd bör inrättas.</p> <p>o Företag och enskilda bör få möjlighet att på skattemässigt förmånliga<br /> villkor donera medel till särskilda forskningsfonder. Staten måste säkerställa<br /> att den aviserade donationen från affärsbankerna inte leder till en<br /> orättvis resursfördelning,<br /> o Professurer måste kunna inrättas också vid mindre högskolor när en<br /> tillräcklig forskningsbas finns. De mindre högskolorna bör upprätta<br /> forskningsprogram,<br /> o Befordringstjänster bör inrättas.</p> <p>o Fakulteter och institutioner måste satsa på forskningsinformation.</p> <p>Från centerhåll tas forskningspropositionen också upp i ett flertal kommittémotioner<br /> och enskilda motioner.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Inledning</p> <p>Forskning och utbildning har grundläggande betydelse för vårt lands förmåga<br /> att utveckla välfärden. Det är därför angeläget att statsmakterna med jämna<br /> mellanrum lägger fast riktlinjer för forskningspolitiken. Centern förde redan<br /> i början på 1970-talet fram krav på att forskningspolitiska handlingsprogram</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Ubl -2</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>skulle utarbetas. 1982 års forskningspolitiska proposition, som lades fram av Mot. 1986/87</p> <p>mittenregeringen, kan sägas ha blivit stilbildande för statsmakternas hante- Ubl</p> <p>ring av forskningspolitiken.</p> <p>En av statsmakternas huvuduppgifter inom forskningsområdet är att<br /> garantera fortlevnaden av vissa grundfunktioner i forskarsamhället som skall<br /> möjliggöra ett fritt kunskapssökande. För ett litet land som Sverige är det<br /> särskilt angeläget med internationella kontakter inom forskningen. Även här<br /> har statsmakterna en betydelsefull uppgift att utveckla och stimulera sådana.</p> <p>Satsningar på teknik och naturvetenskap var redan i 1982 års forskningspolitiska<br /> proposition mycket centrala. För vårt lands förmåga att klara sig i den<br /> internationella konkurrensen är det av avgörande betydelse att vi befinner<br /> oss i teknikens och naturvetenskapens främsta frontlinjer. Det har under<br /> hela 1980-talet funnits en bred enighet om denna inriktning. Redan i<br /> anslutning till den förra forskningspropositionen framförde vi emellertid<br /> krav på en förbättrad satsning på humanistisk och samhällsvetenskaplig<br /> forskning liksom på forskning om den offentliga sektorn. Det är därför<br /> tillfredsställande att flera av de förslag som läggs fram i årets proposition har<br /> fått den inriktning vi tidigare efterlyst. I det fortsatta prioriteringsarbetet är<br /> det enligt centerns mening angeläget att forskning om jämställdhet, handikappfrågor<br /> och invandrarfrågor lyfts fram. Forskningen om människor och<br /> miljön måste få en förstärkt ställning, vilket vi vill markera genom inrättande<br /> av ett särskilt forskningsråd.</p> <p>Avvägningen utbildning-forskning</p> <p>Det är glädjande att forskningen genom de förslag som framläggs i<br /> propositionen kan tillförsäkras förstärkta resurser. Det sätt på vilket<br /> regeringen åstadkommer denna förstärkning kan emellertid på lång sikt ge<br /> effekter som är ytterst betänkliga. Förstärkningarna sker nämligen på<br /> bekostnad av neddragningar av ungdomsskolan. På sikt kan detta medföra<br /> en allmän neddragning av det samlade utbildningsväsendets kvalitativa nivå,<br /> vilket i sin tur hotar förutsättningarna för en kvalitativt högtstående<br /> forskning. I särskilda motioner i anslutning till budgetpropositionen har vi<br /> lagt fram förslag som syftar till att slå vakt om ungdomsskolan och högskolans<br /> grundläggande utbildning. Det finns all anledning att riksdagen i anslutning<br /> till behandlingen av förslag om forskningspolitiken klargör sambandet<br /> mellan kvaliteten i forskningen och kvaliteten i utbildningsväsendet i sin<br /> helhet.</p> <p>Det fria kunskapssökandet</p> <p>Det är viktigt att det inom forskarsamhället finns goda möjligheter till ett fritt<br /> kunskapssökande. Statsmakternas uppgift blir att garantera att våra universitet<br /> i olika avseenden är en god miljö där det fria kunskapssökandet främjas.</p> <p>Det är välkommet att statsmakterna nu lyfter fram det fria kunskapssökandets<br /> betydelse. Det har tidigare funnits tendenser att statsmakternas<br /> satsningar har gått till alltmer av tillämpad forskning eller t.o. m. ren<br /> utveklings-/utredningsverksamhet. Insikten om att framgångsrik, tillämpad</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>forskning och resultatgivande utvecklings-/utredningsverksamhet måste ha Mot. 1986/87<br /> ett vitalt fritt kunskapssökande som grund har blivit alltmer utbredd och<br /> ingår nu som en betydelsefull del av den samlade forskningspolitiken.</p> <p>Tvärvetenskaplighet och helhetssyn</p> <p>Forskarsamhällets ämnesindelning bygger på klassiska traditioner som i de<br /> flesta fall visat sig ändamålsenliga även i vår moderna tid. Inom vissa ämnen<br /> är dock numera fragmentariseringen mycket långtgående samtidigt som den<br /> samlade kunskapsmängden är mycket stor, vilket kan göra det besvärligt att<br /> ha en översikt ens inom det egna ämnet. Denna utveckling blir än mer<br /> bekymmersam eftersom man i det skede som forskningsresultaten skall<br /> nyttiggöras i samhället behöver allt bättre och allsidigare underlag som kan<br /> belysa helhetsfunktionen i samhället. Den nya informationsteknologin kan<br /> få tjäna som konkret exempel på den ovan beskrivna utvecklingen. Insatser<br /> för att främja tvärvetenskapliga synsätt måste bli ett av de viktigaste<br /> momenten i den framtida forskningspolitiken. Centrumbildningar kan vara<br /> en metod för att främja en tvärvetenskaplig utveckling. Det måste vidare<br /> noteras i detta sammanhang att miljön vid de mindre högskolorna synes<br /> främja tvärvetenskapliga kontakter och arbetssätt.</p> <p>Forskningens betydelse för den regionala utvecklingen</p> <p>Det växer fram ett allt tydligare samband mellan forskningsverksamhet och<br /> etablering av nya, expansiva framtidsbranscher. I flera framtidsscenarier<br /> som presenteras för såväl Sverige som andra länder markeras detta. Det är<br /> mot denna bakgrund angeläget att fördelningen av forskningsresurser över<br /> riket i framtiden noga studeras så att de regionalpolitiska effekterna kan<br /> beaktas. En uppdelning av landet i regioner som sysslar med utveckling<br /> medan andra får syssla med mer rutinmässig produktion måste motverkas.</p> <p>Även utifrån forskningspolitiska utgångspunkter är en sådan utveckling<br /> ogynnsam, eftersom inte hela landets kreativa förmåga då utnyttjas fullt ut.</p> <p>Goda möjligheter att bedriva forskning i olika delar av landet måste ses som<br /> ett viktigt instrument för att främja en balanserad regional utveckling. Vi vill<br /> i detta sammanhang erinra om vårt förslag under den allmänna motionstiden<br /> att anvisa 50 milj. kr. för högskolans regionala utvecklingsinsatser.</p> <p>Forskarutbildningen</p> <p>Från centerns sida har vi sedan länge efterlyst fler doktorandtjänster. Dessa<br /> ger bättre trygghet för den som vill satsa på en forskarkarriär. Det är därför<br /> välkommet att medel nu satsas för att omvandla utbildningsbidrag till ca 700<br /> doktorandtjänster samtidigt som utbildningsbidraget höjs med 10 %. Det är<br /> emellertid angeläget att statsmakternas ambitioner inte stannar upp på<br /> denna nivå. Riksdagen bör hos regeringen begära en plan för en total<br /> omvandling av utbildningsbidragen till doktorandtjänster under 5-10 år.</p> <p>Det är inte lämpligt att i längden ha två finansieringssystem för samma<br /> verksamhet.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Från studerandehåll har vid flera tillfällen efterfrågats åtgärder för att Mot. 1986/87</p> <p>förbättra utbildningsbidragen. Bl. a. har man påpekat att innehavare av Ubl</p> <p>utbildningsbidrag inte är statligt anställda och följaktligen inte kan disponera<br /> statlig egendom (exempelvis fordon). De negativa konsekvenserna härav är<br /> ju uppenbara. När det gäller den sociala förmånssidan föreligger det stora<br /> skillnader mellan utbildningsbidrag och doktorandtjänster. Utbildningsbidrag<br /> är inte förenade med sociala förmåner. En viss trygghet finns dock i att<br /> bidraget fortsätter att utgå även vid sjukdom och t. ex. föräldraledighet. Å<br /> andra sidan kvarstår begränsningen till fyra år, vilket kan vålla allvarliga<br /> problem. En möjlighet bör därför skapas att förlänga utbildningsbidraget för<br /> doktorander som haft en längre tids sjukdom eller föräldraledighet.</p> <p>I doktorandtjänsterna kan inrymmas undervisning. Det är dock en brist att<br /> det inte finns något tak för omfattningen på denna undervisningsmedverkan.</p> <p>För innehavare av doktorandtjänst måste den egna forskningen vara<br /> huvuduppgiften. Regeringen bör återkomma med förslag i denna fråga.</p> <p>Tillskottet av doktorandtjänster är betydande vid de utbildningar som<br /> lyder under utbildningsdepartementet, medan satsningen på doktorandtjänster<br /> vid Sveriges Lantbruksuniversitet är mycket blygsam. Det är<br /> angeläget att omvandlingen av utbildningsbidragen till doktorandtjänster<br /> sker i samma takt som vid andra högskolor. Regeringen bör därför<br /> återkomma med förslag som tillgodoser en sådan inriktning.</p> <p>Doktorsexamens meritvärde</p> <p>En uppgradering av doktorsexamens allmänna meritvärde kan utgöra en<br /> viktig del i strävan att göra forskarkarriären mer attraktiv. Resultatet av<br /> hittills gjorda överväganden har utmynnat i att examen nu motsvarar fyra års<br /> statlig anställning vid tjänsteårsberäkningar. Detta sker samtidigt som<br /> strävan är att tona ned betydelsen av denna typ av meriteringsgrunder i den<br /> offentliga förvaltningen.</p> <p>Enligt centerns mening är det angeläget att ta upp frågan om doktorsexamen<br /> som krav för vissa tjänster till förnyad prövning. Därvid bör också<br /> beaktas värdet av att erfarenheter av forskningsverksamhet kan decentraliseras.<br /> Inom den statliga länsförvaltningens utvecklingsinriktade delar liksom<br /> inom utvecklingsfonderna borde det finnas tjänster som kräver vetenskaplig<br /> meritering. Det gäller också lärartjänster inom gymnasieskolan där inrättande<br /> av fler lektorat skulle vara ägnat att utveckla kvaliteten. Möjligheterna att<br /> inrätta lektorstjänster inom kommunal vuxenutbildning och vid folkhögskolorna<br /> bör också prövas. Doktorsgrad bör också i ökad utsträckning bli<br /> kompetenskrav för tjänster i inom museiväsendet och inom de s. k. lärda<br /> verken. Regeringen bör göra en översyn av kompetenskraven inom statsförvaltningen<br /> i detta syfte och även ta upp överläggningar med kommun- och<br /> landstingsförbunden.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Forskningsmiljön-en lokalfråga Mot. 1986/87</p> <p>I propositionen föreslås en kraftig utbyggnad av antalet tjänster - ca 70 nya Ubl<br /> professurer och över 200 forskarassistenttjänster under en treårsperiod.</p> <p>Denna tjänsteexpansion sker emellertid utan att någon åtgärd för att<br /> förbättra den bristfälliga lokalförsörjningen presenteras. På många universitetsinstitutioner<br /> är lokalbristen i dag akut. Tre till fyra personer tillsammans i<br /> ganska små rum ger ingen god miljö. Risk finns då att forskaren förlägger allt<br /> mer av sin verksamhet till bostaden för att få arbetsro. En sådan utveckling<br /> kan innebära att hela idén om institutionen som en samlingsplats för kreativt<br /> tankeutbyte och arbetsgemenskap förfelas.</p> <p>Det är mot denna bakgrund angeläget att de personella satsningarna<br /> snarast följs upp med ett framåtsyftande lokalförsörjningsprogram. Detta<br /> bör ges regeringen till känna.</p> <p>Kvinnorna och forskningen</p> <p>Ju högre upp i systemet man kommer desto färre kvinnor finns det. Denna<br /> regel gäller dessvärre också forskarsamhället. Därför måste den ojämna<br /> fördelningen uppmärksammas och de särskilda hinder som kan försvåra<br /> kvinnliga forskarkarriärer undanröjas. Det är bl. a. viktigt att de kvinnliga<br /> synpunkterna och erfarenheterna kommer till uttryck i den procedur genom<br /> vilken vetenskapliga tjänster tillsätts. Det är därför rimligt att det i<br /> tjänsteförslagsnämnder och andra organ alltid skall finnas kvinnlig representation.<br /> En föreskrift härom bör tas in i högskoleförordningen. Detta bör<br /> ges regeringen till känna.</p> <p>Utveckling av övrig personal i högskolan</p> <p>Den nu föreliggande propositionen tar helt naturligt sikte på insatser för dem<br /> inom högskolan som befinner sig i den direkta forskarkarriären. Inom<br /> framför allt de laborativa ämnena finns emellertid omfattande personalkategorier<br /> med stor kompetens som är av väsentlig betydelse för att god forskning<br /> skall kunna bedrivas. Laboratorieassistenter och ingenjörer står för väsentliga<br /> delar av den kompetens och det systematiska kunnande som erfordras i<br /> forskningsverksamheten. Det är angeläget att den kompetensen kan bibehållas<br /> och helst utvecklas. Detta bör exempelvis komma till uttryck i ett<br /> åliggande för berörda fakulteter att forma utvecklingsprogram för bl. a.<br /> laboratorieassistenter och ingenjörer.</p> <p>Den statliga anslagsstrukturen till forskningen</p> <p>Behovet av att lyfta fram grundforskningen och skapa mera långsiktiga<br /> forskningsförutsättningar framhålls på många ställen i propositionen. Samtidigt<br /> blir ansvarsfördelningen mellan de centrala forskningsorganen högskolan<br /> och forskningsråden, å ena sidan och olika sektorsorgan å den andra allt<br /> oklarare. Tanken att sektorsorganen i ökad utsträckning skall åta sig att</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1986187.3 sami. Nr Ubl -2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>finansiera professurer och långsiktiga forskningsprogram illustrerar denna Mot. 1986/87<br /> oklarhet. Ubl</p> <p>Bl. a. från centerpartiet har det under flera år hävdats att en förenkling av<br /> det statliga anslagssystemet på forskningsområdet är nödvändig. Huvudprincipen<br /> bör vara att de statliga forskningsresurserna koncentreras till högskolorna<br /> och forskningsråden. Sektorsmyndigheternas resurser bör däremot<br /> vara inriktade på utredningsverksamhet, även av mycket avancerat slag som<br /> står den tillämpade forskningen nära, och i förekommande fall teknikutveckling.<br /> Tyvärr förefaller inte regeringen vara beredd att på eget initiativ vidta<br /> åtgärder i den riktningen. Riksdagen bör därför hemställa att regeringen<br /> genomför en översyn av det statliga anslagssystemet på forskningsområdet<br /> med den inriktning som vi här har angett.</p> <p>Inrättande av ett miljöforskningsråd</p> <p>Forskning om miljöfrågorna ställer krav på en tvärvetenskaplighet av ett slag<br /> som kan vara svår att anpassa till den existerande fakultets- och forskningsrådsstrukturen.<br /> Samtidigt är miljöforskningen av en alldeles särskild betydelse,<br /> eftersom den handlar om grunden för människornas och naturens<br /> överlevnad. Vi anser därför att det vore naturligt att tillskapa ett särskilt<br /> miljöforskningsråd som till skillnad från de etablerade forskningsråden<br /> skulle vara inriktat på tvär- och mångvetenskapliga projekt. Tillkomsten av<br /> ett sådant råd skulle också möjliggöra en kraftsamling med resurser som för<br /> närvarande finns uppdelade på ett stort antal organ. Rådet skulle få ansvaret<br /> för forskning om naturmiljö, hushållning med naturresurser, energifrågor,<br /> arbetsmiljö, boendemiljö etc.</p> <p>Med resurser som nu finns på bl. a. naturvårdsverket, STU, energiverket,<br /> arbetarskyddsstyrelsen, byggforskningrådet och de befintliga grundforskningsråden<br /> borde det vara möjligt att komma upp i en anslagsnivå som<br /> motsvarar den som exempelvis grundforskningsråden disponerar. Riksdagen<br /> bör hemställa om att regeringen skyndsamt låter utreda inrättandet av ett<br /> miljöforskningsråd.</p> <p>Forskningsmedel från donationer och företag</p> <p>Betydande delar av forskningen i vårt land sker med stöd av medel från<br /> företag och fonder. Särskilt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse står för<br /> betydande utrustningsanslag till våra universitet. Det finns säkerligen ett<br /> betydande intresse inom näringslivet att stödja forskningen. Det finns också<br /> många enskilda som vill testamentera belopp till forskningsändamål. Det<br /> vore naturligtvis fullt möjligt att uppmuntra denna finansieringsform genom<br /> exempelvis skattefavörer för donationer till särskilt inrättade ämnes- eller<br /> branschfonder under forskningsrådens inseende. Ett sådant system skulle<br /> stimulera företag och enskilda att stödja forskning som upplevs som<br /> angelägen utan att detta skulle leda till en styrning som kunde hota den<br /> vetenskapliga friheten. En utredning med denna inriktning bör snarast göras.</p> <p>En särställning i detta sammanhang utgör den "förhandlade" donationen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>från affärsbankerna som kommit att utgöra en delfinansiering av regeringens Mot. 1986/87</p> <p>forskningsproposition. Tyvärr är de flesta omständigheter kring donationen ut>j</p> <p>fortfarande okända. Mot bakgrund av det sätt på vilket donationen har<br /> kommit till stånd vilar det ett ansvar på regeringen att snarast bringa klarhet.</p> <p>För universitet och högskolor är det angeläget att få information eftersom<br /> donationen uppenbarligen avser att ersätta en utebliven statlig satsning på<br /> utrustning. Regeringen måste klargöra vilket inflytande samhället och<br /> forskarvärlden kommer att få över medlens användning. UHÄ bör få i<br /> uppdrag att följa och utvärdera hela förloppet. Det är viktigt att förhindra en<br /> skev resursfördelning mellan högskolorna. Statliga medel måste användas<br /> för att jämna ut de orättvisor och den obalans som kan uppstå. Detta bör ges<br /> regeringen till känna.</p> <p>Forskningen vid de mindre högskolorna</p> <p>En betydande forskningsverksamhet sker vid de mindre högskolorna trots att<br /> de inte tilldelats några fasta forskningsresurser. Landsting, kommuner och<br /> företag bidrar med medel. Sektorsforskningsmedel och forskningsrådsmedel<br /> kommer också till användning liksom interna medel av skilda slag. Högskolan<br /> i Örebro beräknas exempelvis omsätta 6-7 milj. kr. på forskning.</p> <p>Forskningen vid de mindre högskolorna är ofta inriktad på teman där en<br /> betydande kompetens har kunnat uppnås. Småföretagsforskningen i Växjö<br /> kan få tjäna som ett exempel härpå. Ofta tillämpas ett ämnesövergripande<br /> angreppssätt på problemen när de tas upp i forskningen vid de mindre<br /> högskolorna. Således har socialtjänstens arbetssätt och omvärldsrelationer<br /> granskats av beteendevetare, jurister och sociologer vid högskolan i Örebro.</p> <p>Det är en angelägenhet av nationell betydelse att den forskningspotential<br /> som finns vid de mindre högskolorna kan tas till vara. En sådan inriktning har<br /> också betydelse för den regionala fördelningen av den avancerade kompetensuppbyggnaden<br /> i landet.</p> <p>Det är inte möjligt eller lämpligt att bygga upp forskningen vid de mindre<br /> högskolorna efter exakt samma modell som vid de gamla universiteten. Det<br /> är dock angeläget att en fast och stabil resurstilldelning kan skapas samtidigt<br /> som prövningsformer som garanterar den vetenskapliga kvaliteten skapas.</p> <p>Det är också angeläget att forskarsamhällets hela karriär- och tjänstestruktur<br /> kan stå också till de mindre högskolornas förfogande när kompetensuppbyggnaden<br /> har nått en viss utvecklingsgrad. Detta innebär bl. a. att<br /> professurer i framtiden bör kunna inrättas i viss utsträckning. I första hand<br /> bör detta bli aktuellt vid de relativt större högskolorna som Växjö, Örebro<br /> och Karlstad, men andra högskolor bör inte vara uteslutna. För att stimulera<br /> den vetenskapliga utvecklingen vid de mindre högskolorna bör de var och en<br /> få i uppdrag att utarbeta förslag till en egen forskningsprofil. Riksdagen bör<br /> ge regeringen detta till känna som grund för det framtida utvecklingsarbetet.</p> <p>Av central betydelse för de mindre högskolorna är anslaget för högskolelektorers<br /> forskning. Enligt propositionen skall detta föras över från regionstyrelserna<br /> till fakultetsanslagen. Detta har orsakat en betydande oro på<br /> många håll. Enligt vår mening måste anslagen ligga kvar på regionstyrelserna<br /> samtidigt som de räknas upp med 10 milj. kr. för att ytterligare förstärka</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>möjligheterna till forskning vid de mindre högskolorna. Det torde ankomma Mot. 1986/87</p> <p>på regeringen att efter hörande av UHÄ göra en omfördelning mellan Ubl</p> <p>fakultetsanslagen och detta anslag. Denna ordning bör kombineras med en<br /> vetenskaplig prövning som kan ske genom att fakulteten yttrar sig över<br /> framställningar till regionstyrelsen.</p> <p>Befordringstjänster</p> <p>I samband med riksdagens beslut om den nya tjänsteordningen uttalade sig<br /> riksdagen till förmån för ett system enligt vilket högskoleadjunkter på sin<br /> tjänst skulle kunna befordras till högskolelektorer och högskolelektorer till<br /> biträdande professorer. Regeringen avvisar detta, bl. a. med hänvisning till<br /> att en titelbefordran är meningslös om den inte är förenad med förändringar i<br /> tjänsteinnehåll. Invändningen är svårförståelig eftersom ett system med<br /> lönefält införts som gör det möjligt att kombinera en titelbefordran med en<br /> löneuppräkning. Högskolestyrelsen har dessutom möjlighet att, om så<br /> befinns lämpligt, förändra tjänstens innehåll av utbildning resp. forskning.</p> <p>En möjlighet till titelbefordran vore därför i hög grad önskvärd, och<br /> riksdagen bör hemställa hos regeringen om åtgärder i detta syfte.</p> <p>Forskningsinformation</p> <p>I ett läge då större vikt läggs vid fakulteterna och forskningsråden är det<br /> angeläget att frågan om forskningsinformation ägnas ökad uppmärksamhet.</p> <p>En av fördelarna med sektorsmyndigheternas forskningsstödjande verksamhet<br /> är nämligen att kontaktsystem utvecklas. Den tyngdpunktsförskjutning<br /> som nu inleds får inte innebära att förutsättningarna att dra nytta av<br /> forskningsresultatet i samhälle och företag försämras. Den föreslagna<br /> professuren i kommunal ekonomi kan få tjänstgöra som exempel. Tanken på<br /> en sådan forskningsinriktning lanserades första gången av dåvarande kommunministern<br /> Karl Boo (c) vid Svenska kommunförbundets kongress i<br /> Karlstad 1980 och mottogs då mycket positivt. Skälet till detta var naturligtvis<br /> att denna publik efterfrågade ett vidgat kunnande på för dem viktiga<br /> ämnesområden. Den nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet,<br /> där professuren nu hamnar, har ett stort ansvar att bygga upp ett<br /> kontaktnät för att nå ut till dem som välkomnat tillskapandet. Kommunförbunden,<br /> de politiska partierna och folkbildningen liksom var och en av de<br /> enskilda kommunerna kan nämnas som exempel på tänkbara informationsmottagare<br /> i just detta exempel. Det är emellertid angeläget att varje fakultet<br /> och varje institution nu aktivt funderar igenom hur ett externt nät av<br /> informationsmottagare kan gestalta sig. Naturligtvis finns redan nu många<br /> exempel på lyckade satsningar i detta avseende som kan tjäna som förebild.</p> <p>För att på sikt främja denna typ av extern kontaktverksamhet är det<br /> emellertid angeläget att ge medverkan i forskningsinformation ett bättre<br /> meritvärde vid tjänstetillsättningar. Det bör vara en uppgift för UHÄ att<br /> belysa dessa frågor och återkomma med förslag. Detta bör ges regeringen till<br /> känna.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Hemställan Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:339px;">Ubl</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs rörande sambandet mellan kvaliteter i<br /> forskningen och kvaliteten i utbildningsväsendet i sin helhet,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs rörande det fria kunskapssökandet som<br /> grund för forskningspolitiken,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs om tvärvetenskapligt arbetssätt,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs rörande forskningens betydelse för den<br /> regionala utvecklingen,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för total<br /> övergång från utbildningsbidrag till doktorandtjänster,</p> <p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en skyndsam<br /> översyn och förslag rörande villkoren för utbildningsbidragen och<br /> doktorandtjänsterna i enlighet med vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs rörande doktorandtjänster vid Sveriges<br /> Lantbruksuniversitet,</p> <p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförs rörande doktorsexamen som krav för vissa<br /> tjänster,</p> <p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsamt<br /> förslag till lokalförsörjningsprogram för högskoleväsendet enligt de<br /> riktlinjer som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs rörande kvinnlig representation i de<br /> högskoleorgan som bereder tjänstetillsättningar,</p> <p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs rörande utvecklingsprogram för<br /> laboratorieassistenter, ingenjörer och andra personalkategorier som<br /> aktivt deltar i forskningsverksamheten,</p> <p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av<br /> anslagssystemet till forskningen enligt de riktlinjer som anges i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">13. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om<br /> inrättande av ett miljöforskningsråd i enlighet med vad som anförs i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">14. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och<br /> förslag rörande donationer till fonder under forskningsrådens överinseende,</p> <p style="margin-left:29px;">15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs rörande affärsbankernas donation,</p> </div> <div class="block ml_52"><p>9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:29px;">16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs rörande professurer och forskningsprogram<br /> vid de mindre högskolorna,</p> <p style="margin-left:29px;">17. att riksdagen beslutar att till D 28 Vissa särskilda utgifter för<br /> forskningsändamål delanslag 1. Finansiering av högskolelektorers<br /> m. fl. forskning anvisa 43 870 000 kr., varvid regeringen bemyndigas<br /> att reducera berörda faktultetsanslag med 33 870 000 kr. samt att<br /> fördelningen även i fortsättningen skall göras av regionstyrelserna,</p> <p style="margin-left:29px;">18. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande befordringstjänster<br /> enligt de riktlinjer som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">19. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna vad som i motionen anförs rörande forskningsinformation.</p> <p>Stockholm den 11 mars 1987</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:4px;">Ubl</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Olof Johansson (c)</p> <p>Karl Erik Olsson (c)</p> <p>Gunnel Jonäng (c)</p> <p>Bertil Fiskesjö (c)</p> <p>Gunilla André (c)</p> <p>Britta Hammarbacken (c)</p> <p>Pär Granstedt (c)</p> <p>Gunnar Björk (c)<br /> i Gävle</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Görel Thurdin (c)<br /> Nils G. Åsling (c)<br /> Kjell A. Mattsson (c)<br /> P.-O Eriksson (c)<br /> Börje Hörnlund (c)<br /> Karin Israelsson (c)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> </div> 0 Karl Boo c 1 undertecknare 0 Olof Johansson c 2 undertecknare 0 Karl Erik Olsson c 3 undertecknare 0 Gunnel Jonäng c 4 undertecknare 0 Bertil Fiskesjö c 5 undertecknare 0 Gunilla André c 6 undertecknare 0 Britta Hammarbacken c 7 undertecknare 0 Pär Granstedt c 8 undertecknare 0 Gunnar Björk c 9 undertecknare 0 Görel Thurdin c 10 undertecknare 0 Nils G. Åsling c 11 undertecknare 0 Kjell A. Mattsson c 12 undertecknare 0 P.-O Eriksson c 13 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 14 undertecknare 0 Karin Israelsson c 15 undertecknare GA02Ub1 Olof Johansson m. fl. (c) mot_198687_ub_1.pdf 313288 pdf Forskning (prop. 1986/87:80) https://data.riksdagen.se/fil/FA6D7D10-4E09-4A68-8EF6-36B09D39AFA2