3104767GA02So1281986/87So128motmotMotion 1986/87:So128 Lars Wemer m. fl. (vpk)MotionMotionSoU12801987-03-11 00:00:002014-11-04 13:12:062014-11-04 00:00:00Forskning (prop. 1986/87:80)Lars Wemer m. fl. (vpk) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02So128/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02So128https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02So128
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87: So 128</p>
<p>Lars Wemer m. fl. (vpk)<br />
Forskning (prop. 1986/87:80)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Flera undersökningar under senare år har visat stora - i vissa fall ökande<br />
klyftor i hälsoavseende mellan olika sociala grupper i Sverige. Såväl socialforskningsinstitutets<br />
levnadsnivåundersökning som den av statistiska centralbyrån<br />
utförda undersökningen av levnadsförhållanden ger en omfattande<br />
dokumentation av hur sjukdom och ohälsa i större utsträckning drabbar<br />
personer med kort utbildning och dåligt betalda arbeten.</p>
<p>Enligt statistiska centralbyråns undersökning är t. ex. andelen med nedsatt<br />
rörelseförmåga bland låginkomsttagarna 23% medan den bara är 11% bland<br />
höginkomsttagarna. Statistik från den slutna vården visar att högre tjänstemän,<br />
jordbrukare och företagare har ett betydligt lägre vårdutnyttjande än<br />
lägre tjänstemän och arbetare.</p>
<p>Under flera år i följd har man vid den av Svenska läkaresällskapet årligen<br />
anordnade riksstämman haft vetenskapliga symposier med titeln "Klass och<br />
ohälsa”. Här har man redovisat aktuella forskningsrön som visat på tydliga<br />
skillnader i hälsotillstånd mellan olika klasser. Så visar det sig att t. ex.<br />
andelen för tidigt födda barn i socialgrupp I är 4,3% medan den är 7,7% i<br />
socialgrupp III. Motsvarande data finner vi också om vi studerar andelen<br />
lågviktiga och småväxta barn vid födelsen. I en studie av vårdutnyttjandet<br />
inom Stockholms läns landsting har man förutom att arbetaryrken är överrepresenterade<br />
vid så gott som alla sjukdomstillstånd också funnit att andelen<br />
arbetare som vårdas för vissa sjukdomar (t. ex. hjärt-kärlsjukdomar) ökat<br />
under tidsperioden 1976-1981.</p>
<p>Flera viktiga register - t. ex. dödsorsaksregistret och cancerregistret saknar<br />
i Sverige yrkesuppgift, vilket gör det omöjligt att i dessa studera<br />
samband mellan klass och ohälsa. Särskilda bearbetningar har dock visat att<br />
medellivslängden är lägre bland arbetare än bland tjänstemän. Ökande<br />
klassklyftor då det gäller dödlighet har under senare år bl. a. visats vid<br />
undersökningar i Storbritannien, men även svenska data pekar i samma<br />
riktning.</p>
<p>Trots en uttalad strävan efter jämlikhet och rättvisa i vårt samhälle, trots<br />
bättre utbildning och en hälso- och sjukvård som har som målsättning att stå<br />
alla till buds på lika villkor så tycks de sociala skillnaderna i hälsa kvarstå, och<br />
de sociala förhållandena kommer att spela en allt viktigare roll som orsak till<br />
sjukdom och ohälsa. Det är därför inte förvånande med de mönster vi kan<br />
iaktta.</p>
<p>Samtidigt som sambanden mellan klass och ohälsa är tydliga till sin karaktär,<br />
vet vi fortfarande mycket litet om orsaken till dessa samband. En förut</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>sättning för att vi skall kunna hejda en utveckling med ökande klassklyftor i<br />
hälsoavseende är att vi får en bättre kunskap än den vi har i dag om hur klass<br />
och hälsa hänger samman. Hittills har en mycket begränsad forskning bedrivits<br />
inom området. I linje med de uttalade jämlikhetssträvandena i bl. a.<br />
hälso- och sjukvårdslagen är det viktigt att forskningsområdet som belyser<br />
sambandsmekanismer mellan klass och ohälsa prioriteras. De fackliga organisationerna<br />
har också visat intresse att ta upp och driva dessa jämlikhetsaspekter<br />
på hälsan.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det i motionen anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om klass och ohälsa,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar anvisa 5000000 kr. för forskning inom<br />
ämnesområdet klass och ohälsa.</p>
<p>Stockholm den 11 mars 1987</p>
<p style="text-align:right;">Nils Berndtson (vpk)</p>
<p style="text-align:right;">Inga Lantz (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Lars Werner (vpk)<br />
Bertil Måbrink (vpk)<br />
Jörn Svensson (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br />
So 128</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
0Nils Berndtsonvpk1undertecknare0Inga Lantzvpk2undertecknare0Lars Wernervpk3undertecknare0Bertil Måbrinkvpk4undertecknare0Jörn Svenssonvpk5undertecknareGA02So128Lars Wemer m. fl. (vpk) mot_198687_so_128.pdf76851pdfForskning (prop. 1986/87:80)https://data.riksdagen.se/fil/7B803045-BB38-409A-9DA8-CD4223AFA9BB