<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3104764</hangar_id>
 <dok_id>GA02So125</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>So125</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:So125 Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>SoU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>125</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-03-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:12:04</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87</titel>
 <subtitel>Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02So125/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02So125</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02So125</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:Sol25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Sol25-129&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Ur socialutskottets betänkande 1985/86:18 citeras:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad utskottet erfar kommer forskning om barn och deras levnadsförhållanden&lt;br /&gt;
att föreslås utgöra ett prioriterat område i nästa forskningspolitiska&lt;br /&gt; 
proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill framhålla att det fortfarande finns ett stort behov av förbättrade&lt;br /&gt;
kunskaper om barns livsvillkor och om lämplig utformning av samhällets&lt;br /&gt; 
insatser för barn och ungdom. Särskilt gäller detta i fråga om de socialt mest&lt;br /&gt; 
utsatta barnen, för vilka samhället måste ta ett särskilt ansvar. Forskning om&lt;br /&gt; 
barns levnadsförhållanden bör därför även i fortsättningen vara ett högt&lt;br /&gt; 
prioriterat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen ställde sig enhälligt bakom denna skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition 1986/87:80 tar inte hänsyn till riksdagens uttalade&lt;br /&gt; 
mening angående forskning om barn. I avsnittet om prioriterade forskningsområden&lt;br /&gt;
omnämns över huvud taget inte forskning speciellt inriktad på barns&lt;br /&gt; 
och ungdomars levnadsförhållanden. Endast i bil. 6, utbildningsdepartementet&lt;br /&gt;
antyds en förstärkning av forskning angående barn. Det är bra att det&lt;br /&gt; 
länge planerade ”tema Barn” föreslås bli inrättat, men medelsanvisningen&lt;br /&gt; 
för projektet är ytterst blygsam. Det anges att uppbyggnaden av temat bör&lt;br /&gt; 
finansieras inom ramen för universitetets egna resurser samt den medelsförstärkning&lt;br /&gt;
på drygt 4 milj. kr. som anslagits för all temaorienterad forskning&lt;br /&gt; 
som bedrivs i Linköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bil. 4, socialdepartementet hänvisas till ”tema Barn”. Inom den mycket&lt;br /&gt; 
begränsade egna budgetramen prioriteras inte forskning om barns livsvillkor.&lt;br /&gt; 
Endast beräknad fortsatt forskning kring barnomsorgen och forskning om&lt;br /&gt; 
barns språkutveckling finns omnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt samhälle är i första hand anpassat för vuxna. Såväl inom forskningen&lt;br /&gt; 
som på andra områden kommer barnens intressen i andra hand. Psykologiskt&lt;br /&gt; 
och rättsligt ligger barn i ett underläge. Jag vill belysa detta med några&lt;br /&gt; 
exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn som fått det sämre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska barn har det i allmänhet bra internationellt sett. Mitt i vår välfärd har&lt;br /&gt; 
vi dock en grupp barn som av olika orsaker har det utomordentligt svårt barn&lt;br /&gt;
som lever i social misär, blir vanvårdade, misshandlade eller sexuellt&lt;br /&gt; 
utnyttjade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att de mest utsatta barnen fått det sämre under 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Sol25-129&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_47" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Det finns många tänkbara orsaker till denna utveckling. Antalet yngre missbrukare&lt;br /&gt;
har ökat, och bland dem utgör kvinnor med minderåriga barn en&lt;br /&gt; 
betydande andel. Ny sekretesslag och socialtjänstlag kan ha bidragit till att&lt;br /&gt; 
stödåtgärder till de mest utsatta barnen uteblir eller försenas. Barnavårdscentralerna&lt;br /&gt;
håller på att försvinna i sin nuvarande form och integreras i den&lt;br /&gt; 
allmänna hälso- och sjukvården. Statsbidragens utformning har bidragit till&lt;br /&gt; 
för stora grupper på daghemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välregisserade opinionskampanjer och massmediala ”larmrapporter”,&lt;br /&gt; 
som saknar vetenskaplig förankring, är förmodligen främsta orsaken till att&lt;br /&gt; 
de mest utsatta barnen fått en försämrad situation. En verksamhet som är väl&lt;br /&gt; 
förankrad i kunskap och erfarenhet blir okänslig för den typen av kastvindar.&lt;br /&gt; 
Det finns därför väl grundade skäl, när socialutskottet lyfter fram de socialt&lt;br /&gt; 
mest utsatta barnen som motiv till att forskning om barns levnadsförhållanden&lt;br /&gt;
även i fortsättningen bör vara ett högt prioriterat område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barns arbetsmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagen omfattar sedan 1978 också skolelever från årskurs 7. Några&lt;br /&gt; 
anvisningar om hur denna ramlag skall tillämpas har aldrig utfärdats när det&lt;br /&gt; 
gäller skolelever. Detta står i bjärt kontrast till de omfattande tillämpningsföreskrifter&lt;br /&gt;
som kompletterar lagen när det gäller vuxna och deras arbetsmiljö.&lt;br /&gt; 
Skolöverstyrelsen kom redan 1980 med förslag om hur lagen bör kunna&lt;br /&gt; 
tillämpas. Ärendet ligger fortfarande kvar hos utbildningsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyreisen, som är tillsynsmyndighet när det gäller arbetsmiljölagen,&lt;br /&gt;
gav ut en liten broschyr, när riksdagen beslutat att lagen skall&lt;br /&gt; 
omfatta skolelever. Från deras sida har för övrigt inga åtgärder vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har en forskningsavdelning som sysselsätter 340&lt;br /&gt; 
personer, varav ett 40-tal professorer och laboratorer. Hittills har inget&lt;br /&gt; 
forskningsprojekt varit direkt inriktat på barn och ungdomars speciella utsatthet&lt;br /&gt;
och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att yngre individer är känsligare för miljögifter än äldre.&lt;br /&gt; 
(Det finns redan väl belagt när det gäller tobak och alkohol.) Bullernivån i&lt;br /&gt; 
rastutrymmen och skolmatsalar överskrider ofta tillåtet gränsvärde för&lt;br /&gt; 
vuxna. Vilka gränsvärden är motiverade när det gäller barn? Det är dubbelt&lt;br /&gt; 
så vanligt att barn skadas i skolan som att vuxna skadas i arbetslivet. Skador&lt;br /&gt; 
förefaller uppkomma på ett annat sätt hos barn än hos vuxna. Smärre studier&lt;br /&gt; 
tyder t. ex. på att en stor del av barnens skador uppkommer genom våldshandlingar&lt;br /&gt;
mellan skolelever. Tyvärr vet vi i dag alltför litet om hur skadorna&lt;br /&gt; 
verkligen uppkommer och hur de kan förebyggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning angående barn och deras fysiska miljö är starkt eftersatt. Det&lt;br /&gt; 
vore rimligt att det inom ramen för arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning&lt;br /&gt;
tillskapas en enhet som speciellt inriktar sin forskning på hur barn och&lt;br /&gt; 
ungdomar påverkas av olika miljöfaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister i barns rättsskydd&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sol25&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Det finns många exempel på att barn är eftersatta när det gäller rättsligt&lt;br /&gt; 
skydd. En undersökning om olycksfall nyligen visade t. ex. att förundersök&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;ningar angående barnolycksfall nästan genomgående läggs ned. Ansvarsfrågan&lt;br /&gt;
tas sällan upp i domstol. Av 20891 granskade mål fanns inte ett enda som&lt;br /&gt; 
behandlade barnolycksfall. ”Vi ser inte så allvarligt på barnolycksfall, man&lt;br /&gt; 
vet ju hur barn är” och ”barnet borde ha förstått att det var farligt” var&lt;br /&gt; 
återkommande motiveringar till att förundersökningar lagts ned och berättigade&lt;br /&gt;
åtal ej väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ilse Wetters nyligen framlagda doktorsavhandling Barnet och rätten visar&lt;br /&gt; 
lika tydligt som föregående exempel att rättsmyndigheter inte ser på barn&lt;br /&gt; 
utifrån barnens perspektiv. Hon har granskat 679 mål om vårdnad, omhändertagande&lt;br /&gt;
och verkställighet. Det har resulterat i ett skrämmande dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskningen angående barns rättsliga ställning behöver förvisso kompletteras.&lt;br /&gt;
Mycket av bristerna på det här området beror på att kunskapen&lt;br /&gt; 
angående redan belagda fakta om barns utveckling och behov inte fått tillräcklig&lt;br /&gt;
spridning. Det behövs därför en institution som sammanställer resultat&lt;br /&gt;
från svensk och internationell forskning och sprider kunskap om hur&lt;br /&gt; 
forskningsrön bör tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning av samhällsförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje liten förändring i samhället påverkar våra barn. De fungerar i allmänhet&lt;br /&gt;
som de små varningslampor, som börjar blinka först när utvecklingen fått&lt;br /&gt; 
en olycklig inriktning. Inte bara för barnen utan också för oss vuxna är det&lt;br /&gt; 
därför angeläget att en kontinuerlig forskning sker kring barnens reaktion på&lt;br /&gt; 
förändringar i samhället. Hur påverkas t. ex. barnen vid en instabil arbetsmarknad?&lt;br /&gt;
Hur påverkas de när psykiskt sjuka föräldrar överförs från institution&lt;br /&gt;
till hemsjukvård? Vilken effekt blir det på barnens kulturella identitet&lt;br /&gt; 
när omvärlden snabbt förändras? Hur skall flyktingbarnens speciella behov&lt;br /&gt; 
tillgodoses?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institution för samverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet är stort av ett centrum som samlar kunskap om barn, som initierar&lt;br /&gt; 
och samordnar forskningsprojekt och som sprider kunskap om forskningsrön&lt;br /&gt; 
till dem det berör. Utbildningsministern berör detta behov i avsnittet om&lt;br /&gt; 
tema Barn i bil. 6, där det heter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag framhöll i 1986 års budgetproposition finns det ett behov av samlad&lt;br /&gt; 
forskning om barn och om barns villkor. Det finns på flera håll i landet god&lt;br /&gt; 
forskning om detta inom skilda discipliner men det finns ingen institution som&lt;br /&gt; 
har till uppgift att samla forskningen om barn. Härigenom försvåras möjligheterna&lt;br /&gt;
att till fullo utnyttja resultaten från den forskning som bedrivs och se&lt;br /&gt; 
dem i ett mer samlat perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behöver utredas hur ett sådant centrum skall vara organiserat och vilka&lt;br /&gt; 
resurser som är rimliga, för att det skall kunna fungera på ett acceptabelt sätt.&lt;br /&gt; 
Verksamheten skulle t. ex. kunna byggas upp till en väl fungerande enhet i&lt;br /&gt; 
anslutning till tema-forskningen i Linköping. Tänkbart är att man inom&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sol25&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_52"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;* Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr Sol25-129&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Allmänna Barnhusets ram skulle kunna skapa ett forskningsinstitut för barn&lt;br /&gt; 
på frivillig ideell bas efter norsk modell. Ett fristående forskningsinstitut för&lt;br /&gt; 
barn är också ett tänkbart men förmodligen mera tveksamt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning&lt;br /&gt;
och utvecklingsarbete som avser att ge fördjupad kunskap om&lt;br /&gt; 
barn och ungdomars livsvillkor bör prioriteras,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om ett centrum för forskning om barn och ungdomars&lt;br /&gt;
livsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 mars 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sol25&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_53"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Ingrid Ronne-Björkqvist</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02So125</dok_id>
<subtitel>Ingrid Ronne-Björkqvist (fp)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_so_125.pdf</filnamn>
<filstorlek>166266</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3C296965-2C73-4FF8-AD4A-DD9E9999C57A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>