<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3104554</hangar_id>
 <dok_id>GA02N185</dok_id>
 <rm>1986/87</rm>
 <beteckning>N185</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1986/87:N185 Birgitta Hambraeus m. fl. (c)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>NU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>185</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1987-06-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 13:09:13</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa utgångspunkter för energisystemets  omställning (prop. 1986/87:159)</titel>
 <subtitel>Birgitta Hambraeus m. fl. (c)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N185/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N185</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N185</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion till riksdagen&lt;br /&gt; 
1986/87:N185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Hambraeus m. fl. (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa utgångspunkter för energisystemets&lt;br /&gt; 
omställning (prop. 1986/87:159)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kärnkraftsavvecklingen måste börja nu. Därigenom påverkar vi också andra&lt;br /&gt;
länders avvecklingsplaner. Efter Tjernobyl omprövar många länder&lt;br /&gt; 
kärnkraften, bl. a. Schweiz. En parlamentarisk delegation därifrån som nyligen&lt;br /&gt;
gästade riksdagen var mycket intresserad av våra kärnkraftsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det danska folketinget beslöt förra året att vädja till Sverige att stänga&lt;br /&gt; 
Barsebäck. Energiminister Birgitta Dahl har inte ens svarat på brevet från&lt;br /&gt; 
sin danske kollega Christian Christensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition är häpnadsväckande svag. Man tycks ta storföretagens&lt;br /&gt;
oro för energibrist på alltför stort allvar. Dessa har intressen i&lt;br /&gt; 
kärnkraftsindustrin och har ingen saklig grund för den oro de exponerar&lt;br /&gt; 
bl. a. i påtryckningkonferenser runt landet och i helsidesannonser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att i första hand bygga ut baskraft för att ersätta&lt;br /&gt; 
kärnkraften är ett klart intresse från storkraftföretagen, som bör avvisas. I&lt;br /&gt; 
stället för nya baskraftverk bör man satsa på de många olika åtgärder inom&lt;br /&gt; 
effektivisering, hushållning, el från företagens mottryck, vindkraft etc. som&lt;br /&gt; 
sammantaget minskar elefterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniken är tillräckligt utvecklad och ekonomin prövad för flera av de&lt;br /&gt; 
hushållningsåtgärder och nya energisystem som nu kan börja ersätta kärnkraften&lt;br /&gt;
och de fossila bränslena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som hindrar övergången är främst att marknaden är mättad med olja&lt;br /&gt; 
och el. Det är också nödvändigt med samhällsstöd när ett energisystem med&lt;br /&gt; 
starka intressenter skall bytas ut. Energihushållningen och inhemsk energi&lt;br /&gt; 
är i kris nu, på grund av oljepriset, elrean och regeringens obeslutsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga offentliga organisationer, som t. ex. byggforskningsrådet,&lt;br /&gt; 
energiforskningsnämnden, STU, universitetens energiinstitutioner, länskommunala&lt;br /&gt;
forskningsråd, har övertygande visat att denna teknik skulle ge&lt;br /&gt; 
arbete i de regioner som särskilt behöver det, bättra på bytesbalansen och&lt;br /&gt; 
innebära ett kraftigt uppsving för en stor del av svenskt näringsliv, samtidigt&lt;br /&gt;
som den ger en tillräcklig och trygg energiförsörjning för all framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hundratals företag, forskare och rådgivare runt om i Sverige arbetar med&lt;br /&gt; 
energilösningar som passar in i riksdagens beslut om energihushållning och&lt;br /&gt; 
förnybara energikällor. Enskilda riksdagsmän har inte resurser att göra en&lt;br /&gt; 
systematisk sammanställning över allt detta. Låt oss bara nämna några få&lt;br /&gt; 
exempel som vi kommit i personlig kontakt med:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid högskolan i Örebro arbetar lektor Lennart Stenman med tvärvetenskapliga&lt;br /&gt;
projekt för småskaliga lösningar inom bl. a. energiförsörjningen,&lt;br /&gt; 
för att främja Bergslagens näringsliv. I många kommunala satsningar är&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;lokal energi och hushållning en betydelsefull del för utvecklingen av byg- Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
den, t. ex. i Skellefteå, Säter och Falkenberg. N185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas B Johansson, professor i energisystemanalys vid Lunds tekniska&lt;br /&gt; 
högskola, har på uppdrag bl. a. av energirådet visat att energianvändningen&lt;br /&gt; 
kunde halveras på 20—40 år om i dag bäst känd teknik genomsnittligt&lt;br /&gt; 
användes och ändå skulle den ekonomiska aktiviteten kunna öka med 50 —&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arne Elmroth, professor i energihushållning i byggnader vid KTH i&lt;br /&gt; 
Stockholm, visar att energihushållningsprogrammet uppfyllts, men att det&lt;br /&gt; 
finns risk att det sackar efter nu, när stödet avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sågverksindustrin uttryckte nyligen en önskan vid en konferens i Mora&lt;br /&gt; 
att få bli energicentraler i samarbete med kommunerna. De är utspridda&lt;br /&gt; 
över hela landet och kunde distribuera sina biprodukter till bränsle, förutom&lt;br /&gt;
till råvaror för massa- och skivindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Garpenberg arbetar professorerna&lt;br /&gt;
Kurth Perttu och P O Nilsson med skogsenergi och energiskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sven Högfors i Svenska trädbränsleföreningen har skrivit till riksdagsledamöterna&lt;br /&gt;
och berättat att ca 50 värmeverk var i drift 1986 med en årlig&lt;br /&gt; 
förbrukning på ca 1,5 miljoner kubikmeter trädbränslen, dvs. ca 3 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ca 20 miljoner kubikmeter outnyttjat i skogen som skulle förbättra&lt;br /&gt; 
skogsvården och få fram mer råvara till massaindustrin om spillet fick utnyttjas&lt;br /&gt;
till värme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellanskogs Nils Säfström beräknar att vi de kallaste dagarna i vintras&lt;br /&gt; 
använde lika mycket värmeenergi från skogsbränsle i Mellanskogs område&lt;br /&gt; 
som elvärme och att man kunde fördubbla skogsbränsleuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984 gav SveBio (Svenska bioenergiföreningen) med Lennart Schotte&lt;br /&gt; 
som ordförande ut en 184-sidig katalog över företag och produkter inom&lt;br /&gt; 
bioenergiområdet. Varje år ordnar SveBio en stor konferens om dagsläget&lt;br /&gt; 
för bioenergin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERÖ (Sveriges energiföreningars riksorganisation) samlar energiföreningar&lt;br /&gt;
och företag i hela Sverige med intressen i förnybar energi och resurshushållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrigruppen för energihushållning i byggnader organiserar många&lt;br /&gt; 
företag i byggbranschen: Ahlsell Profil AB, Döbel AB, Dow Chemical AB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elitsnickerier Ernström och Co AB, Etrifönster AB, Frånö Industri AB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genevad Cellplast AB, Glasbranschrådet, Gränges Aluminium, Gullfiber&lt;br /&gt; 
AB, AB Gyproc, H-fönstret AB, Neste Thermisol AB, Pilkington FloatGlas&lt;br /&gt; 
AB, Plastolit AB, Rockwool AB, Rydaholms Gummifabrik AB, SP Snickerier&lt;br /&gt;
AB, Swanboard Masonite AB, Svensk Sundolit AB. Ordförande är&lt;br /&gt; 
Vidar Sjödin på Rockwool.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Wolgasts (Uppsala) och Björn Karlssons (Linköping) resursbevarande&lt;br /&gt;
och hälsosamma hus har gett värdefulla impulser till trähusfabrikanterna.&lt;br /&gt;
Enda värmekälla kan vara en liten bränslekamin för de kallaste dagarna&lt;br /&gt;
och några små elelement när man reser bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fläkt AB bygger storhotell i Stockholm som knappt behöver tillföra någon&lt;br /&gt;
energi för uppvärmning av luft och vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osby-pannan, som nu ingår i Saab-Scaniakoncernen, har tillverkat värmepannor&lt;br /&gt;
för biobränsle i över 50 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nydo energi gör bränslepellets av biomassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen blir ofta överraskade över hur mycket energi och pengar man&lt;br /&gt; 
spar när ny teknik installeras. Industrins och kommunernas mottryckskapacitet&lt;br /&gt;
är inte fullt utnyttjad. Dalarnas forskningsråd har kommit fram till&lt;br /&gt; 
att maskinerna spar hälften av energin efter varvtalsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kemiska massaindustrin kunde vara helt självförsörjande med energi&lt;br /&gt;
och därtill leverera el från sina mottrycksaggregat till nätet. Avesta Järn- 7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;verk gjorde häromåret en investering som fördubblade produktionen i den Mot. 1986/87&lt;br /&gt; 
avdelningen och halverade energianvändningen. Redan nästa år var inves- N185&lt;br /&gt; 
teringen intjänad. Ny teknik är alltid energieffektivare. Hedemora verkstäder&lt;br /&gt;
förbättrade inomhusklimatet och sparade energi och pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Volvo flygmotor arbetar med energisnåla bussar. 1 Karlstad kommer&lt;br /&gt; 
man att testa vätgasbussar, enligt tidningsuppgifter. Den svenska industrins&lt;br /&gt;
spillgas beräknas kunna driva en miljon personbilar eller landets&lt;br /&gt; 
samtliga bussar! Metanol, etanol, svensktillverkad rapsolja kan göra trafikens&lt;br /&gt;
energiförsörjning inhemsk. Vid Svensk Drivmedelsteknik och inom&lt;br /&gt; 
Volvo arbetas det med sådana projekt. På Gotland bygger Kjell Alvengren&lt;br /&gt; 
gengasaggregat till fordon tillsammans med Björn Kjellström vid Beijerinstitutet&lt;br /&gt;
i Stockholm. Bilar med sådana aggregat har via SIDA levererats till&lt;br /&gt; 
exempelvis Nicaragua och Seychellerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3K Engineeering arbetar bl. a. med vindkraftprojekt land- och havsbaserade.&lt;br /&gt;
KMV satsar fortfarande på vind. Sven Svenning på Swedevind AB&lt;br /&gt; 
anlitar lokala verkstäder i Lidköping för att bygga vindkraftverk. I Härnösand&lt;br /&gt;
värmer familjen Tegström sitt hus, lagar sin mat och kör sin bil med&lt;br /&gt; 
vätgas framställd av egen vindsnurra, det s. k. Welgas-projektet, som nu får&lt;br /&gt; 
efterföljare. Folkhögskolan Gerleborgsskolan i Bohuslän har byggt eget&lt;br /&gt; 
vindkraftverk och visar nu utställningen ”Vindens kraft” runt om i landet&lt;br /&gt; 
med start i sommar vid Ölands Skogsby.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Solvärmen har blivit 50 % billigare vart tredje år. Hans Andrén, Munkatorp,&lt;br /&gt;
Rottne har sedan lång tid varit verksam på solenergiområdet vid solvärmeverket&lt;br /&gt;
i Ingelstad, Växjö, inom branschorganisationen SiSol såväl&lt;br /&gt; 
nationellt som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roland Andersson, Ingenjörsfirma i Orsa installerar solfångare av bl. a.&lt;br /&gt; 
följande märken: Solsam (KF och Folksam), Bolin Konstruktion AB, Boling&lt;br /&gt;
Innovation KB, Örebro Solvärme och SUNTEX AB i Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplen kunde mångfaldigas. I varje kommun med framförhållning och i&lt;br /&gt; 
varje företag med skaparvilja finns kunniga människor som längtar efter att&lt;br /&gt; 
det äntligen skall bli klara besked i energipolitiken och en konsistent uppföljning&lt;br /&gt;
av bestämmelser, stöd och skatter, så att man med trygghet kan gå&lt;br /&gt; 
in för det förnybara energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tycks vara oinformerad eller ointresserad av alla dessa framgångar&lt;br /&gt;
på det alternativa energiområdet. Ingenting av all denna erfarenhet&lt;br /&gt; 
märks i propositionen där man talar om att nu påbörja ett utvecklingsprogram&lt;br /&gt;
för att se om tillförseln av ny energi och hushållning kan ersätta ett&lt;br /&gt; 
kärnkraftsaggregat. Det är ett märkligt sätt att resonera. Oljebesparingen&lt;br /&gt; 
har ensam ersatt ett helt kärnkraftsprogram på tolv reaktorer jämfört med&lt;br /&gt; 
prognoserna på tidigt 1970-tal!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tycks helt fången av de intressen som helst tänker i storskaliga,&lt;br /&gt;
centraliserade lösningar som kärnkraft, kolkraft och utbyggnad av stora&lt;br /&gt; 
Norrlandsälvar. Dessa intressen motarbetar aktivt ett energisystem som de&lt;br /&gt; 
inte kan kontrollera. Men det energisystem som riksdagen beslutat genomföra&lt;br /&gt;
måste bli småskaligt för att rätt kunna utnyttja inhemska förnybara&lt;br /&gt; 
energikällor. Det måste lita till många aktörer och företag som inte brukar&lt;br /&gt; 
räknas till energibranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ger storkraftföretagen i uppdrag att administrera energiomställningen.&lt;br /&gt;
Det är dömt att misslyckas. Svensk vindkraftsindustri var framgångsrik.&lt;br /&gt;
Nu har den i det närmaste raserats under ledning av Vattenfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. fl. som fått i uppgift att beställa ännu ett vindkraftverk för att stimulera 8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;svensk vindkraftsindustri. Nu beställer man i stället ett aggregat från det Mot. 1986/87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skotska Howden. Detta företag har dåligt rykte för problem med vingarna. N185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aggregatet planerar man sätta upp i Göteborg, allom till varnagel måhända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande proposition anser regeringen att Vattenfall, Sydkraft AB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftverksföreningen, Svenska elverksföreningen, Svenska gasföreningen&lt;br /&gt;
och Svenska värmeverksföreningen är de rätta att utveckla framtidsenergin&lt;br /&gt;
i ett Svensk Energiutvecklings AB med statsstöd. Det verkar&lt;br /&gt; 
ytterst osannolikt att de vill lyckas fullfölja riksdagsbeslutet om förnybara&lt;br /&gt; 
energikällor och energihushållning. Regeringen borde i stället satsa på de&lt;br /&gt; 
många aktörer som har viljan och kunskapen att genomföra en lyckosam&lt;br /&gt; 
omställning av energisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör göra en sammanställning av erfarenheterna från den&lt;br /&gt; 
praktik som finns runt om i landet av energisatsningar som stämmer med&lt;br /&gt; 
riksdagens beslut. Slutsatserna från en sådan sammanställning kombinerade&lt;br /&gt;
med slutsatser från tekniska lösningar som finns i prototyper kommer att&lt;br /&gt; 
visa att vi i dag omedelbart kan börja avveckla kärnkraften samtidigt som vi&lt;br /&gt; 
fortsätter att minska oljeanvändningen och skyddar älvarna och minskar&lt;br /&gt; 
kolanvändningen för värmeändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;1. att riksdagen av regeringen begär åtgärder för att nu inleda&lt;br /&gt; 
kärnkraftsavvecklingen med att ta Barsebäck och Ringhals ur drift,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att baskraft i första&lt;br /&gt; 
hand skall byggas ut för att ersätta kärnkraften,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:31px;"&gt;3. att riksdagen av regeringen begär en sammanställning och slutsatser&lt;br /&gt;
av lyckade energisatsningar som stämmer med riksdagens beslut&lt;br /&gt;
om ett energisystem baserat på energihushållning och inhemska&lt;br /&gt; 
förnybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 1 juni 1987&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Hambraeus (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marianne Andersson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunhild Bolander (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;Britta Hammarbacken (c)&lt;br /&gt; 
Stina Gustavsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_54"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_48" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35"&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_38" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_36" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Birgitta Hambraeus</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Marianne Andersson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Gunhild Bolander</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Britta Hammarbacken</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>Stina Gustavsson</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text> </text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:45:00</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:45:00</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-19 15:45:00</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GA02N185</dok_id>
<subtitel>Birgitta Hambraeus m. fl. (c)</subtitel>
<filnamn>mot_198687_n_185.pdf</filnamn>
<filstorlek>164000</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa utgångspunkter för energisystemets  omställning (prop. 1986/87:159)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/963CF355-CF99-4C8C-8FAA-C7A5B97D7AD4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>