3104553 GA02N184 1986/87 N184 mot mot Motion 1986/87:N184 Alf Svensson (c) Motion Motion NU 184 0 1987-06-01 00:00:00 2014-11-04 13:09:13 2014-11-04 00:00:00 Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159) Alf Svensson (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N184/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N184 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N184 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:N184</p> <p>Alf Svensson (c)</p> <p>Vissa utgångspunkter för energisystemets<br /> omställning (prop. 1986/87:159)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Avveckla kärnkraften före år 2000</p> <p>Regeringens proposition om avveckling av kärnkraften innebär att den<br /> stora kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inte har påverkat tidpunkten för när de<br /> svenska kärnkraftsreaktorerna skall vara avställda. Ingenting har framkommit<br /> som ger anledning att ompröva den tekniska riskbilden vad gäller<br /> haverier i svenska reaktorer, konstaterar regeringen i enlighet med den<br /> särskilda expertgruppens analys. År 2010 är fortfarande stoppdatum för<br /> svensk kärnkraft. Inte heller har regeringen låtit sig påverkas av den omfattande<br /> svenska och internationella opinionen för en snabbavveckling av<br /> Barsebäcksverket.</p> <p>Som underlag för sina bedömningar har regeringen lagt expertgruppens<br /> analyser, framförda i rapporten Efter Tjernobyl (Ds I 1986:11), statens<br /> energiverks och statens industriverks remissyttranden över densamma.<br /> Slutsatserna är att en avvecklingsperiod på tio år till 1997 skulle medföra<br /> betydande olägenheter i form av kraftiga elprishöjningar, vilka skulle drabba<br /> elkonsumenterna hårt. Vissa elintensiva industrier skulle enligt expertgruppen<br /> sannolikt komma att slås ut. Dessutom anser man sig kunna slå fast<br /> att en tioårig avvecklingsperiod skulle leda till svåra påfrestningar för delar<br /> av den svenska industrin till följd av de mycket kraftiga elprishöjningar<br /> som expertgruppen förutsatte. Påfrestningarna skulle särskilt drabba regioner<br /> med redan i dag betydande arbetsmarknads- och regionalpolitiska problem.<br /> Något lindrigare förlopp skulle en utsträckt avveckling till år 2005<br /> innebära. En avveckling till år 2010 skulle gå så bra att den förordas av<br /> regeringen.</p> <p>Mot detta synsätt har kds framför allt tre huvudinvändningar.</p> <p>1. All erfarenhet talar för att den typ av prognoser över elförbrukningen<br /> som regeringen bygger sina antaganden på är för statiska och inte tar hänsyn<br /> till de dynamiska elementen i samspelet mellan prismekanismen och<br /> sparstimulans. Förutom erfarenheterna från den mycket framgångsrika<br /> oljeersättningen kan nedanstående prognos från Centrala driftsledningen<br /> vara belysande för prognoskonstens träffsäkerhet när det gäller elförbrukningen<br /> i Sverige. Prognosen publicerades 1972, samma år som det första<br /> större svenska kärnkraftverket startades:</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p> <p style="margin-left:6px;">1986/87</p> <p style="margin-left:6px;">N184-185</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1986/87. 3 sami Nr NI84—185</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"><table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">År</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Kraftsams (CDL:s)<br /> prognos 1972<br /> elbehov TWh</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">Verklig</p> <p style="margin-left:20px;">förbrukn.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1972</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:24px;">72</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1975</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">100</p> </td> <td><p style="margin-left:24px;">80</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1980</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">145</p> </td> <td><p style="margin-left:24px;">94</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1985</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">200</p> </td> <td><p style="margin-left:20px;">130</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1990</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">250</p> </td> <td><p style="margin-left:24px;">?</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_4"><p>Sedan 1979 har den faktiska totala energianvändningen i Sverige gått ned<br /> med ca 50 TWh (temperaturkorrigerade värden). Detta motsvarar tio normalstora<br /> kärnkraftverk eller tolv utbyggda Kalixälvar.</p> <p>Regeringens statiska sätt att se på relationen mellan tillgång på elenergi<br /> och industrins produktionsvolym framstår än klarare om man jämför med<br /> utvecklingen för en annan produktionsfaktor; mänsklig arbetskraft. En historiskjämförelse<br /> av utvecklingen mellan antalet sysselsatta inom industrin<br /> och produktionsvolymen visar på ett synnerligen dynamiskt förhållande<br /> mellan prismekanismen och den tekniska utvecklingen. Rationaliseringsmöjligheten<br /> överträffar ständigt vad som tidigare ansetts möjligt. Samma<br /> dynamiska möjlighet torde gälla elenergianvändningen. Svenska elkonsumenter,<br /> såväl industri som hushåll, har anpassat sin konsumtion efter det<br /> internationellt sett mycket låga elpriset.</p> <p>Det framhålls i propositionen att någon statlig reglering av elpriserna<br /> inte förekommer. Detta är ungefär lika relevant som att tala om att någon<br /> statlig reglering av lönenivån inte heller förekommer. I båda fallen är statens<br /> möjlighet till indirekt styrning via löneskatten (i dag ca 40%) resp.<br /> energiskatterna ett fullt tillräckligt styrinstrument. Elskatten är för närvarande<br /> bara cirka en tredjedel av skatten på bensin per energienhet. När det<br /> gäller elpriserna tillkommer statens möjligheter att via avkastningskraven<br /> på Vattenfall påverka elprissättningen. Denna möjlighet kommer energiministern<br /> i okänd omfattning uppenbarligen att utnyttja. Kds anser att en<br /> systematisk omläggning av produktionsbeskattningen från den nuvarande<br /> tyngdpunkten på löneskatter till energiskatter snarast måste inledas. 1 kds<br /> skattemotion med anledning av budgetpropositionen föreslås en höjning av<br /> energiskatterna med 1 830 000 000 kr. för budgetåret, samtidigt som löneskatten<br /> sänks med 3 900 000 000 kr., vilket totalfinansieras genom ökade<br /> besparingar och inkomster.</p> <p>2. Kds anser att regeringen inte låter säkerhetsfrågorna få tillräckligt<br /> genomslag i propositionen. Enligt kärnkraftinspektionens bedömning från<br /> december 1985 har säkerheten vad gäller att förebygga och förhindra svåra<br /> härdhaverier vid de svenska reaktorerna förbättrats under de senaste åren.<br /> Men trots att denna säkerhet bedöms ha ökat, räknar man ändå i det svenska<br /> reaktorsäkerhetsarbetet med att sådana haverier, inkl. härdsmälta, kan<br /> inträffa. Åtgärder för att minska risken för utsläpp vid olika typer av härdhaverier<br /> har genomförts, t. ex. FILTRA-anläggningen vid Barsebäcksverket.<br /> Resterande svenska reaktorer skall ha åtgärdats till år 1989.</p> <p>1 propositionen sägs ändå att trots de ovan nämnda förbättringarna av<br /> säkerheten ”kvarstår ändå händelseförlopp med mycket låg sannolikhet</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br /> N184</p> </div> <div class="block ml_53"><p>2</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>som kan leda till utsläpp av liknande omfattning som i Tjernobyl”. Reak- Mot. 1986/87</p> <p>tortankbrott, jordbävningar, flygplansstörtningar, stora bränder, sabotage N184</p> <p>och komplexa och svårförutsebara kombinationer av tekniska fel och<br /> mänskligt felhandlande eller felbedömningar nämns som exempel på sådana<br /> risker. Roströtan i Ringhals 1, de korroderade tuberna i ånggeneratorerna<br /> i Ringhals 2, försprödningen av reaktortanken i Oskarshamn 1 är tillsammans<br /> med den allvarliga säkerhetssituationen vid Barsebäcksverken<br /> exempel på de speciella risker som kärnenergin utgör, jämfört med all annan<br /> produktion.</p> <p>Redan reaktorsäkerhetsutredningen 1979 visade på att det framför allt<br /> var människan och hennes beteendemönster som måste ändras och anpassas<br /> till kärnkraftsteknologins speciella behov. Nu hänvisar regeringen till<br /> orsakerna bakom Tjernobylolyckan och haveriet i Three Milé Island och de<br /> analyser av människa —maskinfrågor som gjorts i anslutning till dessa.</p> <p>”Förstärkta insatser inom människa—maskinområdet torde kräva<br /> förstärkning av den beteendevetenskapliga/systemergonomiska expertisen<br /> inom kraftföretagen”, konstateras i propositionen.</p> <p>3. Kds anser med hänsyn till effekterna av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl<br /> att de svenska kärnkraftsreaktorerna bör vara avvecklade till år 2000 och att<br /> Barsebäcksverket med förtur skall avvecklas inom den tid det tar att förse<br /> Karlshamnsverket med höggradig rökgasrening och har i en motion under<br /> allmänna motionstiden (1986/87:N535) redovisat hur detta kan genomföras<br /> med både miljömässiga och ekonomiska fördelar, jämfört med att driva<br /> de flesta reaktorerna till år 2010 och ersätta dem med kolkondenskraftverk<br /> som kraftindustrin och kärnkraftsförespråkarna önskar.</p> <p>De svenska kärnkraftsreaktorerna måste under alla förhållanden ersättas.<br /> Den tekniska livslängden har överdrivits. T. ex. är Ringhals 2-reaktorn<br /> så försvagad av ålderskrämpor att ägarna redan vill byta ut ånggeneratorerna<br /> till en kostnad av ca 1 200 000 000 kr.</p> <p>Med en planering som ger alla inblandade parter god tid att anpassa sig<br /> är det möjligt att avveckla de tolv svenska reaktorerna fram till år 2000 och<br /> ställa om vårt energisystem till en mera inhemsk och till stora delar förnybar<br /> energihushållning. Men det kräver att ett antal viktiga beslut fattas omgående<br /> av riksdag och regering.</p> <p style="margin-left:19px;">— Barsebäcksreaktorerna avvecklas inom den tid det tar att förse Karlshamns<br /> oljekraftverk med höggradig rökgasrening, eller konvertering till<br /> natugasdrift.</p> <p style="margin-left:19px;">— De 1,2 miljarder kronor som anslagits för att byta ånggeneratorer på<br /> Ringhals 2 satsas i stället på ökad användning av biobränslen och effektivare<br /> energianvändning i såväl producent- som konsumentleden. Ringhals<br /> 2 stängs av säkerhets- och arbetsmiljöskäl.</p> <p style="margin-left:19px;">— En fysisk avvecklingsplan fastställs där det anges i vilken tidsföljd de<br /> olika reaktorerna, beroende på säkerhetsmässiga bedömningar, skall<br /> tas ur drift.</p> <p style="margin-left:19px;">— En plan fastställs för snabbare utbyggnad av alternativa energikällor,<br /> intensifierat energisparande och effektivare energianvändning.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I * Riksdagen 1986/87. 3 sami Nr N184-185</p> </div> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>— Beskattningen läggs om så att arbetskraften beskattas mindre genom Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:17px;">lägre arbetsgivaravgifter, och energi och råvaror får bära en större andel N184</p> <p style="margin-left:17px;">av beskattningen av produktionen, dock så utformad att de elintensiva<br /> branscherna hinner anpassa sig och t. ex. ersätta el med naturgas eller<br /> biogas.</p> <p style="margin-left:17px;">— Större satsningar på forskning om effektivare energianvändning och<br /> nya energikällor.</p> <p>För att klara en avveckling av kärnkraften i Sverige till år 2000 med ett<br /> decentraliserat energisystem i huvudsak byggt på inhemska och förnybara<br /> energislag, där såväl hushållen och industrin som transportsektorn får tillräckligt<br /> med elström, krävs en bestämd politisk inriktning av energipolitiken.<br /> Målsättningen bör vara att den totala energianvändningen skall ligga<br /> runt 300 TWh år 2000.</p> <p>För att ersätta den kärnkraftsproducerade elströmmen med effektivare<br /> energianvändning och alternativa energikällor krävs att riksdagen snabbt<br /> antar ett kraftfullt handlingsprogram.</p> <p>Satsningarna måste bl. a. gälla effektivare energianvändning, t. ex. ökad<br /> isolering av bostadsbeståndet, värmeåtervinning, värmepumpteknik, ökad<br /> satsning på kraftvärme och mottrycksproduktion av el. Ett annat viktigt<br /> inslag är utbyte av el mot naturgas och biogas inom industrin. Naturgasen<br /> är visserligen ett fossilt och importerat bränsle, men har fördelen att vara<br /> mycket rikligt förekommande i vår nordiska närmiljö, dessutom miljövänligt.<br /> Enligt kds uppfattning kan naturgasen på medellång sikt bli en mycket<br /> viktig komponent i det svenska energisystemet i arbetet på att långsiktigt<br /> ersätta importerad olja, kol och kärnbränsle med inhemska och förnybara<br /> energislag. Solenergin bör främst komma till användning för uppvärmning<br /> av tappvatten. Vattenkraften bör effektiviseras. Den tidigare förespråkade<br /> utbyggnaden av vattenkraften till 66 TWh kan eventuellt ersättas av naturgasproducerad<br /> el.</p> <p>De nuvarande kärnkraftsreaktorernas tekniska livslängd är starkt begränsad.<br /> De måste under alla förhållanden ersättas. Det billigaste och miljövänligaste<br /> är att i så stor utsträckning som möjligt investera i effektivare<br /> energianvändning och sparande.</p> <p>Det är nödvändigt att de politiska besluten om en omställning av vårt<br /> energisystem följs upp med ekonomiska styrmedel, på samma sätt som t. ex.<br /> de bostadspolitiska målen bara kan uppnås genom att riksdagen fastställer<br /> låneregler och andra villkor som reglerar och stimulerar byggandet. Riksdagen<br /> bör i en kommande skatteutredning begära förslag på skattepolitiska<br /> åtgärder som skall stimulera energisparande i bostadsbeståndet, hushållen<br /> och industrin.</p> <p>Stoppa utbyggnaden av direktverkande elvärme</p> <p>Den explosionsartade ökningen av eluppvärmningen av bostäder måste<br /> stoppas. Den har redan gått så långt att det har uppstått allvarliga problem<br /> under de senaste kalla vintrarna i eldistributionen, trots att kärnkraften nu<br /> är fullt utbyggd. Den mycket farliga sårbarheten i detta storskaliga system</p> </div> <div class="block ml_54"><p>4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>kan bli förödande om inte riksdagen snabbt fattar beslut som kan bryta Mot. 1986/87</p> <p>utvecklingen. Olika typer av åtgärder som lagstiftning mot nyinstallation av N184</p> <p>direktverkande elvärme och höjd elskatt och förändringar av eltaxekonstruktionerna<br /> måste samverka för att snabbt styra utvecklingen mot ett<br /> mera decentraliserat system för bostadsuppvärmning, i huvudsak byggt på<br /> inhemska och förnybara energislag.</p> <p>Kraftindustrins modell för dyr för konsumenterna</p> <p>1 kärnkraftsförespråkarnas och kraftindustrins modeller skall kärnkraften<br /> ersättas med nybyggda gigantiska kolkondenskraftverk. I sådana anläggningar<br /> kostar varje kWh ca 40 öre. Detta skall jämföras med en satsning på<br /> effektivare energianvändning, ökad kraftvärmeproduktion, naturgas, ersättning<br /> av el med bränslen, m. m. Enligt beräkningar som utförts i en<br /> arbetsgrupp inom centerpartiet skulle en sådan inriktning innebära en årlig<br /> besparing för konsumenterna på ca 8 miljarder kronor.</p> <p>Det är ganska naturligt att kraftindustrins modell står i överensstämmelse<br /> med företagens affärsidé — att producera och sälja så mycket elström<br /> som möjligt. 1 nyproducerade kolkondenskraftverk blir det en mycket högre<br /> kostnad för konsumenten än om en stor del av investeringarna görs i<br /> besparingar och effektivare energianvändning, som ju inte alls kräver några<br /> driftskostnader.</p> <p>För att stimulera omställningen av energisystemet bör en avgift på t. ex.<br /> ett par öre per kWh på all elström tas ut till en fond, som både skall ge<br /> stimulansbidrag och finansiera särskilt angelägna objekt. Regeringen bör<br /> snarast lägga fram förslag på hur beskattningen av de olika energislagen<br /> skall leda fram till en avveckling av kärnkraften till år 2000.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:159,</p> <p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen av regeringen begär förslag om en konkret avvecklingsplan<br /> för kärnkraften, så att det sista aggregatet kan ställas<br /> av senast år 2000 i enlighet med vad som anförts i motionen.</p> <p>Stockholm den 1 juni 1987<br /> Alf Svensson (c)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>5</p> </div> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 Alf Svensson c 1 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-19 15:45:01 motkat Motionskategori - 2014-11-19 15:45:01 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-19 15:45:01 GA02N184 Alf Svensson (c) mot_198687_n_184.pdf 222859 pdf Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159) https://data.riksdagen.se/fil/8E050C7C-4F73-4105-A32F-3B9B33814BF5