3104550 GA02N181 1986/87 N181 mot mot Motion 1986/87:N181 Bengt Westerberg m. fl. (fp) Motion Motion NU 181 0 1987-06-01 00:00:00 2014-11-04 13:09:10 2014-11-04 00:00:00 Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159) Bengt Westerberg m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N181/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N181 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N181 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87 :N181</p> <p>Bengt Westerberg m. fl. (fp)</p> <p>Vissa utgångspunkter för energisystemets<br /> omställning (prop. 1986/87:159)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Tjernobylolyckan den 26 april 1986 ledde till att energipolitik och kärnkraftsprogram<br /> världen över ingående granskades och prövades på nytt.<br /> Kärnkraftens säkerhet ställdes under debatt i många länder. Det internationella<br /> atomenergiorganet IAEA granskade den sovjetiska olyckan för att<br /> utröna hur erfarenheterna kunde tas till vara för att göra kärnkraften säkrare.</p> <p>Dagen efter att reaktorhaveriet i Tjernobyl blev känt i Sverige skrev folkpartiets,<br /> centerns och moderaternas ledamöter i energirådet till statsrådet<br /> Birgitta Dahl och begärde att rådet skulle informeras om och ges tillfälle att<br /> diskutera eventuella åtgärder med anledning av kärnkraftsolyckan. Regeringen<br /> gav därefter den 7 maj 1986 energirådet i uppdrag att bl. a. klarlägga<br /> orsakerna till olyckan i Tjernobyl, kartlägga dess effekter och utvärdera hur<br /> den påverkar bedömningen av säkerheten vid de svenska kärnkraftverken.</p> <p>Energirådets expertgrupp presenterade sin rapport Efter Tjernobyl i oktober<br /> 1986. Rapporten har därefter remissbehandlats. Som också påpekas i<br /> propositionen kom expertgruppen fram till ”att ingenting framkommit som<br /> ger anledning att ompröva den tekniska riskbilden vad gäller haverier i<br /> svenska reaktorer. Flertalet remissinstanser instämmer på denna punkt i<br /> expertgruppens bedömning. De ser därmed inte heller någon anledning att<br /> ompröva beslutet om avveckling senast år 2010.” Remissomgången visar<br /> också att det numera föreligger en bred enighet om att kärnkraften bör vara<br /> avvecklad till år 2010.</p> <p>Den nu starka uppslutningen kring kravet att kärnkraften skall avvecklas<br /> till senast år 2010 finner vi i folkpartiet mycket glädjande. Inom folkpartiet<br /> har det länge funnits en medvetenhet om kärnkraftens problem.</p> <p>Depositionen av förbränd uran och annat avfall från kärnkraftverken<br /> kräver säker förvaring under tidsperioder som är svåra, närmast omöjliga<br /> att överblicka. Det finns också risk för att kärnreaktorer kan utsättas för<br /> härdsmälta eller annan skada som, under ogynnsamma förhållanden, kan<br /> ge upphov till betydande skador på omgivningen — även långt från den<br /> förolyckade reaktorn. Till detta kommer att kärnkraftverken, med hänsyn<br /> till bl. a. risken för sabotage, förutsätter en bevakning som inte normalt<br /> krävs för anläggningar för energiproduktion.</p> <p>Efter Tjernobyl har det rått osäkerhet om den framtida energipolitiken.<br /> Många aktörer har ställt sig frågan om riksdagsbeslutet om avveckling till<br /> år 2010 skulle stå fast. Det har enligt vår mening varit nödvändigt att leva<br /> med denna osäkerhet under den här perioden. Men nu när utredningsmate</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>rialet föreligger och har remissbehandlats borde det vara en uppgift för Mot. 1986/87<br /> regeringen att bringa klarhet om inriktningen av energipolitiken. N181</p> <p>Regeringens proposition ger dock ingen klarhet. Den lägger snarare ut<br /> nya dimridåer. Uppenbarligen har oenigheten och splittringen inom det<br /> socialdemokratiska partiet handlingsförlamat regeringen.</p> <p>Folkpartiet har i en rapport, Offensiv energipolitik för ersättning och<br /> avveckling av kärnkraften, presenterat ett handlingsprogram för energipolitiken.<br /> 1 rapporten sammanfattas folkpartiets ställningstaganden i energifrågan<br /> efter Tjernobyl i följande punkter:</p> <p>1. Utvärderingen av de händelser som förorsakade reaktorolyckan i Tjernobyl<br /> ger inte anledning ompröva synen på säkerheten i de svenska kärnkraftverken.<br /> Erfarenheterna från Tjernobyl skall beaktas i det fortlöpande<br /> arbetet att höja kärnkraftssäkerheten i Sverige.</p> <p>2. Riksdagsbeslutet från våren 1985 angående avvecklingen av det svenska<br /> kärnkraftsprogrammet bör i allt väsentligt ligga fast. Den tid som står till<br /> förfogande behövs för att utveckla den teknik (PFBC, förgasning, vind<br /> m. m.) och de energiråvaror (biobränslen m. m.) som kan komma till användning.<br /> Tid behövs också för att förhandla fram de avtal, t. ex. om eventuella<br /> gasleveranser m. m., som kan bli aktuella. Att tiden utnyttjas väl är en<br /> förutsättning för att en framgångsrik ersättning och avveckling av kärnkraften<br /> skall komma till stånd.</p> <p>3. Åtgärder för en förbättrad energihushållning måste snarast vidtas.</p> <p>Kraftföretagen kan ha en väsentlig uppgift också i detta sammanhang.</p> <p>Energihushållning kan ibland vara liktydigt med elbesparing men det förekommer<br /> också att en totalt förbättrad hushållning med energi förutsätter en<br /> viss ökad användning av el. Statsmakterna bör uppställa mål för hushållningen<br /> men inte inteckna sparandet i sin planering för avvecklingen förrän<br /> detta har realiserats.</p> <p>4. Man bör i planeringen utgå från att kärnkraften i betydande utsträckning<br /> kan behöva ersättas av kraftproduktion i andra former.</p> <p>5. En plan för ersättning och avveckling av kärnkraften bör därför snarast<br /> utarbetas och föreläggas riksdagen. På en sådan plan bör ställas kraven<br /> att den:</p> <p>o tillgodoser högt ställda miljökrav,</p> <p>o stimulerar utvecklingen av miljövänlig teknik inom hela energisektorn,<br /> o inte undergräver förutsättningarna för samhällsekonomisk och regional<br /> balans och bevarad hög sysselsättning,<br /> o tillgodoser landets behov av el och inte leder till elransonering eller ökade<br /> risker för elavbrott,<br /> o överensstämmer med principerna för marknadsekonomi och god hushållning,</p> <p>o uppmuntrar till hushållning med och effektiv användning av energi samt<br /> o tillvaratar möjligheterna till ökad inhemsk energiproduktion inom rimliga<br /> ekonomiska och miljömässiga ramar.</p> <p>6. Olyckan i Tjernobyl har visat att radioaktivt nedfall kan drabba områden<br /> långt från en havererad reaktor. Beredskapen att möta olyckor i kärnkraftverk<br /> inom och utom Sverige måste därför förstärkas. Beredskapen är</p> <p>särskilt otillfredsställande hos länsstyrelser i län där inga kärnkraftverk är 4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>belägna. Den av regeringen utlovade utredningen om beredskapshöjande Mot. 1986/87<br /> åtgärder bör snarast tillsättas. N181</p> <p>7. Svensk kompetens inom områdena för kärnkraftssäkerhet och strålskydd<br /> bör bevaras och, inom vissa områden, förstärkas.</p> <p>8. Svenskt kärnkrafts-, säkerhets- och strålskyddskunnande skall ställas<br /> till omvärldens förfogande.</p> <p>9. Sverige bör intensifiera sina ansträngningar att inom IAEA nå beslut<br /> om internationellt accepterade säkerhetsnormer för kärnkraften samt om<br /> rätt och skyldighet för IAEA att kontrollera efterlevnaden av dessa normer.</p> <p>10. Statsmakterna bör ange de långsiktiga riktlinjerna och principerna<br /> för taxesättningen på el och för beskattningen av olika energiråvaror.</p> <p>11. Ökade resurser bör tillföras forskning om teknik för framtagning,<br /> överföring och användning av energi. Ett mål för forskningen bör vara att<br /> på lång sikt finna vägar att till låga priser utvinna energi med ringa eller<br /> ingen miljöpåverkan.</p> <p>12. En kunnig och välmotiverad personal är en förutsättning för säker<br /> drift av kärnkraftverken. Personalen vid de svenska kärnkraftverken fyller<br /> mycket högt ställda krav i dessa avseenden. Så måste det förbli under hela<br /> den tid kärnkraft ingår i det svenska energisystemet. Personalen skall ges<br /> det erkännande den är väl förtjänt av. Den måste också kunna känna sig<br /> förvissad om fortsatt anställning och meningsfulla arbetsuppgifter även<br /> efter kärnkraftsavvecklingen. Utvecklingen och driften av de nya kraftverk<br /> som skall ersätta kärnkraften ger sådana förutsättningar.</p> <p>I rapporten finns vidare ett principförslag för vad som bör ingå i en<br /> ersättnings- och avvecklingsplan för kärnkraften. Utgångspunkten bör vara<br /> ett uppdrag från statsmakterna till kraftföretagen (vattenfallsverket i samråd<br /> med övriga kraftföretag) att dessa inom viss angiven tid skall inkomma<br /> med förslag om lokalisering av anläggningar för ny kraftproduktion. Detta<br /> torde förutsätta att i varje fall de första anläggningarna förprojekteras. Studien<br /> bör omfatta all den kraft, ca 9 500 MW, som kan behöva ersättas fram<br /> till år 2010. Den bör ange flera möjliga lokaliseringsalternativ så att statsmakterna<br /> i sin fortsatta prövning av ärendet ges viss valfrihet.</p> <p>För att kraftföretagen skall kunna genomföra det uppdrag som statsmakterna<br /> ålägger dem måste statsmakterna ange de förutsättningar som skall<br /> gälla med avseende på bl. a.</p> <p>a) Miljön. Hit hör bl. a. utsläppsgränser och avgifter på medgivna utsläpp.<br /> Här ingår också förbehåll mot utbyggnad av orörda älvar m. m.</p> <p>b) Beredskapen. Här kan t. ex. anges att den totala oljeanvändningen för<br /> kraftproduktion över en viss tidsperiod i genomsnitt inte får överstiga en<br /> viss kvantitet per år. Beredskapssynpunkter kan också behöva läggas på<br /> användningen av kol och naturgas.</p> <p>c) Priser och tariffer för et. Det är de långsiktiga riktlinjerna och principerna<br /> för taxesättningen som bör anges. En förutsättning för ersättningsinvesteringarna<br /> är att dessa långsiktigt blir lönsamma. Detta innebär att priset på<br /> el kommer att stiga. Statsmakterna kan därför t. ex. finna skäl ange att<br /> prishöjningen bör ske successivt och i jämn takt över en längre tidsperiod.</p> <p>Ett syfte härmed skulle vara att ge såväl hushåll som företag möjlighet att på</p> <p>rimliga villkor se över sin energiförbrukning. En marginalkostnadsprissätt- 5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ning på el skulle t. ex. innebära att priserna kom att variera kraftigt mellan Mot. 1986/87<br /> vinterdagar och sommarnätter. N181</p> <p>Statsmakterna bör också ange om kraftföretagen skall ges ökade möjligheter<br /> att fondera medel för kommande utbyggnad av ersättningskraft.</p> <p>d) Beskattningen av energi. Statsmakterna bör här ange om nuvarande<br /> principer för beskattningen av bränslen (mest skatt på olja, något mindre på<br /> kol och ingen skatt på torv och flis) bör bibehållas. Bör viss elkonsumtion,<br /> t. ex. den till starkt elberoende industrier, åsättas en lägre skatt? Avser<br /> statsmakterna låta energibeskattningen ingå under mervärdeskatten?</p> <p>e) Statligt stöd till energiteknisk utveckling. Här bör anges det stöd statsmakterna<br /> kan vilja ge till demonstrationsanläggningar t. ex. för att verifiera<br /> och testa sådan ny teknik som kan bli nödvändig för att klara uppställda<br /> miljö- och effektivitetskrav. Statsmakterna bör här också ange eventuellt<br /> stöd till odlare av energiskog och energigrödor och till beställare av vindkraftsanläggningar<br /> m. m.</p> <p>f) Åtgärder för ökad hushållning med energi/el. Här bör bl. a. anges riktlinjer<br /> för energihushållning inom industrin, bostadssektorn m. m. samt<br /> kraftföretagens eventuella medverkan i ett program för förbättrad hushållning.<br /> I planen bör redovisas det resultat statsmakterna tror är möjligt att<br /> uppnå genom olika åtgärder för hushållning. Det bör också uttalas att om<br /> målen nås minskar behovet av nya anläggningar för kraftproduktion. Samtidigt<br /> bör noteras att medan energihushållning i vissa fall är liktydigt med<br /> elbesparing kan det i andra fall förutsätta en ökad användning av el.</p> <p>Starka skäl talar således för att statmakterna i sin planering för kärnkraftsavveckling<br /> inte i förväg intecknar resultatet av åtgärder för en förbättrad<br /> hushållning.</p> <p>Det är också väsentligt att kostnaderna för och miljöeffekterna av åtgärder<br /> för hushållning är väl utredda.</p> <p>g) Regionalpolitiska aspekter. Statsmakterna bör ange både de positiva<br /> och de negativa konsekvenserna för olika regioner av ersättningen och avvecklingen<br /> av kärnkraften samt om dessa konsekvenser motiverar särskilda<br /> åtgärder från statsmakternas sida.</p> <p>Mot bakgrund av vad vi framhållit inledningsvis kan vi instämma i propositionens<br /> konstaterande ”att inget avgörande kommit fram som ger anledning<br /> att tidigarelägga den tidpunkt när kärnkraftsavvecklingen skall<br /> vara helt genomförd”. Vi kan också instämma i att effekterna för samhället i<br /> hög grad blir beroende av den takt med vilken avvecklingen sker.</p> <p>Det måste dock betonas att ju tidigare man väljer att påbörja avvecklingen<br /> ju högre blir de samhällsekonomiska kostnaderna. Statens energiverk<br /> anger merkostnaderna för att avveckla två reaktorer mellan 1993 och 1996<br /> till 15 — 20 miljarder kronor. Detta jämfört med om avvecklingen sker under<br /> en tioårsperiod med slutpunkt 2010.</p> <p>Det är mot den bakgrunden häpnadsväckande att föredraganden i propositionen<br /> hävdar att ekonomiska skäl talar för att avvecklingsplanen utsträcks.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Prissättningen på el Mot. 1986/87</p> <p>Folkpartiets grundläggande inställning är att verka för god hushållning N181<br /> genom en väl fungerande marknadsekonomi. Vi har därför inget att invända<br /> mot den i propositionen angivna utgångspunkten för prisbildningen på<br /> elmarknaden: att både producenter och användare får riktiga signaler om<br /> kostnaderna i elproduktionen. Varje avsteg från en sådan princip leder<br /> enligt vår mening ofrånkomligen till misshushållning med tillgängliga resurser.<br /> Vi välkomnar därför klarläggandet att regeringen inte ser någon<br /> anledning att ändra elmarknadens grundläggande funktionssätt.</p> <p>Vi instämmer med propositionen att kärnkraftsavvecklingen och därmed<br /> följande investeringar i ny produktionsteknik kommer att leda till en högre<br /> prisnivå på el. De framtida elprishöjningarna måste enligt vår mening ske<br /> successivt. Anpassningen till den framtida energisituationen måste ske i<br /> små steg. Språngvisa förändringar skulle drabba konsumenterna orimligt<br /> hårt. Mot den bakgrunden finns det skäl att vara kritisk till Vattenfalls<br /> prispolitik, som hittills under 1980-talet inneburit en negativ realprisutveckling<br /> på el.</p> <p>Det är vår uppfattning att statsmakterna i framtiden måste vara mer<br /> observanta när det gäller energibolagens taxepolitik och prissättning. Vattenfall<br /> är prisledande när det gäller energidistribution. Det är mycket svårt<br /> för övriga bolag att välja en taxepolitik och en prisnivå som väsentligt<br /> avviker från Vattenfalls. Regeringen bör därför kontinuerligt bevaka att<br /> Vattenfall tillämpar en taxesättning som stimulerar till effektiv energianvändning<br /> och som jämnar ut energikonsumtionen över dygn och årstider.</p> <p>Vi instämmer i analysen att prissättning torde bli rimligare med ett mera<br /> marknadsanpassat avkastningskrav på Vattenfall.</p> <p>Ett höjt elpris kommer att bli kännbart för den eltunga exportindustrin.</p> <p>Många hävdar att det säkert finns ytterligare effektiveringsvinster att göra<br /> när det gäller industrins energianvändning. Den uppfattningen delar vi<br /> men vi är också medvetna om att det finns ett tak över vilket ytterligare<br /> investeringar i syfte att effektivisera energianvändningen inte längre är lönsamma.</p> <p>För att få riktiga och rimliga styreffekter av prishöjningar på el bör prisoch<br /> skattesystemet vara utformat så att en höjning av elpriset främst slår<br /> igenom på icke elspecifika användningsområden. Endast här kan priselasticiteten<br /> förväntas vara så hög att man kan förvänta sig en substitutionseffekt.</p> <p>Mot den här bakgrunden anser vi att det ånyo finns skäl att pröva en<br /> inordning av energibeskattningen, helt eller delvis, i mervärdeskattesystemet.<br /> Då skulle man nå flera styreffekter som är önskvärd i den framtida<br /> energipolitiken. Vi ser därför med tillfredsställelse att regeringen nu i propositionen<br /> signalerar att frågan om moms på energi kommer att prövas<br /> inom ramen för en utredning av de indirekta skatterna.</p> <p>Av några aktörer i energidebatten, bl. a. Greenpeace, har föreslagits att<br /> avvecklingen skall påskyndas genom att etablerad elproduktion beläggs<br /> med en extra avgift. Därigenom fördubblas elprisen för konsumenten på<br /> relativt kort tid. Inbetalda medel skall utnyttjas för att stödja sparande och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>konvertering bort från elanvändning. Tyvärr är nackdelarna med förslaget Mot. 1986/87</p> <p>större än fördelarna. Det beror på följande faktorer. N181</p> <p>Att öka elpriserna för slutkonsumenten med en extra, ej kostnadstrogen,<br /> del medför ett avsteg från grundkravet på kostnadsriktiga taxor. Samhällsekonomiskt<br /> uppstår förluster genom att tillgängliga resurser för elproduktion<br /> och elanvändning inte utnyttjas. Detta faktum blir inte bättre av att den<br /> ekonomiska förlusten genom utnyttjandet av stödsystemet delvis döljs för<br /> elkonsumenten.</p> <p>En ytterligare merkostnad uppstår genom att omställningen blir så snabb<br /> att överhettning uppstår inom tillverkningsindustrin och på arbetsmarknaden.<br /> Ju snabbare omställningen sker, desto mer måste man utnyttja energiutrustning<br /> och energiråvaror som importerats.</p> <p>En annan nackdel är att tiden för utvecklande av nya effektiva och miljövänliga<br /> metoder för energianvändning och energiproduktion inte skulle<br /> räcka till. Vid en snabb avveckling av kärnkraften skulle därför anläggningar<br /> för ny kraftproduktion i allt väsentligt behöva baseras på befintlig teknik.</p> <p>Denna uppfyller inte de höga miljökrav som vi i folkpartiet vill ställa på<br /> anläggningar som skall vara i bruk in på 2020-talet. Vi vill understryka, att<br /> ny och ur miljösynpunkt väsentligt bättre teknik håller på att utprovas och<br /> kan vara färdig att sättas i storskalig produktion redan inom cirka fem år.</p> <p>Det gällande riksdagsbeslutet om tiden för kärnkraftsavvecklingen utgick<br /> också från de fakta och synsätt vi här har redovisat. För vår del finner vi<br /> alltjämt dessa sakligt välgrundade.</p> <p>Inom delar av värmemarknaden kan man redan finna tekniskt acceptabla<br /> lösningar för att ersätta elvärme med andra former av uppvärmning. Det<br /> är däremot inte möjligt att snabbt bygga om elintensiva industrier. En<br /> snabb och kraftig ökning av elpriset skulle slå ut företag och öka arbetslösheten<br /> i redan hårt utsatta regioner — särskilt i Norrland — på ett sätt som<br /> för oss vore helt oacceptabelt.</p> <p>Elhushållning och elersättning</p> <p>Vi delar i huvudsak vad i propositionen sägs om åtgärder som bör vidtas för<br /> elhushållning och elersättning. Målet bör vara att ersätta el där kostnaden<br /> för att ersätta 1 kWh är lägre än kostnaden för att producera 1 kWh1. Från<br /> folkpartiets sida vill vi betona att det är hos energianvändaren som beslutet<br /> skall tas. Behovet av informationsinsatser till olika grupper elanvändare<br /> kan därför inte nog betonas.</p> <p>Det är också viktigt att kraven på god miljö inte glöms bort i detta sammanhang.<br /> Elvärmen har eliminerat lokala pannor i bostadsområdena. En<br /> återgång till förbränning får inte innebära försämrad inomhus- och utomhusmiljö.<br /> Särskild hänsyn bör tas till fastigheter med radon och fuktproblem.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1 Härvid måste självfallet kostnaderna för miljö och beredskap inkluderas i kalkylen.<br /> Detta leder, enligt vår bedömning, till ett ambitiöst program för hushållning.</p> </div> <div class="block ml_54"><p>8</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1986/87<br /> N181</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs</p> <p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen av regeringen begär förslag till en ersättnings- och<br /> avvecklingsplan för kärnkraften och därvid anger de förutsättningar<br /> som bör gälla med avseende på miljön, beredskapen, priser och tariffer<br /> för el, beskattningen av energi, statligt stöd till energiteknisk utveckling,<br /> åtgärder för ökad hushållning med energi/el och regionalpolitiska<br /> aspekter,</p> <p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> övrigt i motionen anförts om kärnkraftsavveckling och användning<br /> av och hushållning med energi.</p> <p>Stockholm den 1 juni 1987<br /> Bengt Westerberg (fp)</p> <p>Ingemar Eliasson (fp) Kerstin Ekman fp)</p> <p>Karin A hr/and fp) Birgit Friggebo fp)</p> <p>Anne Wibble fp) Jan-Erik Wikström fp)</p> <p>Hadar Cars fp)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Ny elproduktion</p> <p>Nuvarande kärnkraftskapacitet är knappt 66 TWh per år. Det är ställt utom<br /> allt tvivel att en betydande del av avvecklingen måste klaras med nya kraftverk<br /> för basproduktion. Vägledande för arbetet med nya kraftverk skall<br /> vara miljö och ekonomi. Höga miljökrav måste gälla för de anläggningar<br /> som skall ersätta kärnkraften. Ett skäl är att kärnkraftverken i normal drift<br /> är praktiskt taget utan utsläpp. Även med extremt hårda miljökrav kommer<br /> således utsläppen att öka.</p> <p>Nya anläggningar skall uppfylla de hårda miljökrav som statsmakterna<br /> bör ställa upp. Sedan detta huvudkrav uppfyllts bör de anläggningar väljas<br /> som har den bästa ekonomin. Det vore värdefullt om miljöfördelarna i<br /> kraftproduktion baserad på energiskog och biomassa kunde tas till vara.<br /> Detsamma gäller också vind och naturgas även om den senare energikällan<br /> har kvar problemen med koldioxidutsläpp. I det fortsatta arbetet bör prövas<br /> vilka ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas för att skapa förutsättningar<br /> för ekonomiskt sunda projekt baserade på användning av dessa<br /> energiråvaror.</p> <p>De ställningstaganden och förslag som redovisas i denna motion rörande<br /> kärnkraftsavveckling och användning av och hushållning med energi bör<br /> läggas till grund för den energiproposition som 1988 skall föreläggas riksdagen.<br /> Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>9</p> </div> </div> </div> 0 Bengt Westerberg fp 1 undertecknare 0 Ingemar Eliasson fp 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-19 15:45:06 motkat Motionskategori - 2014-11-19 15:45:06 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-19 15:45:06 GA02N181 Bengt Westerberg m. fl. (fp) mot_198687_n_181.pdf 257324 pdf Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159) https://data.riksdagen.se/fil/7A7A1CEB-9F30-4746-89A1-15EF6E3567E5