3104549GA02N1801986/87N180motmotMotion 1986/87:N180 Ivar Franzen (c)MotionMotionNU18001987-06-01 00:00:002014-11-04 13:09:102014-11-04 00:00:00Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159)Ivar Franzen (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02N180/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GA02N180https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N180
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1986/87:N180</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_2"><p>Ivar Franzen (c)</p>
<p>Vissa utgångspunkter för energisystemets<br />
omställning (prop. 1986/87:159)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Det är rimligt att kärnkraftsverkens ägare får skälig ersättning om reaktorer<br />
genom politiska beslut stängs av i förtid. Däremot skall ingen ersättning<br />
utgå om stängningen sker på grund av att reaktorer inte uppfyller gällande<br />
säkerhetsbestämmelser eller varit i drift 25 år.</p>
<p>I de fall ersättning skall utgå är det riktigt att den får en sådan utformning<br />
att utnyttjandet av befintliga produktionsresurser för el och effektivare<br />
elanvändning stimuleras före byggande av ny elproduktionskapacitet.</p>
<p>I det följande redovisas idémässigt ett par av flera möjliga ersättningskonstruktioner<br />
som bör ge önskvärda styreffekter. Förslagen begränsas till<br />
avvecklingens inledningsskede.</p>
<p>Ersättningsström via kraftbörsen</p>
<p>Om Barsebäck och Ringhals 2 avvecklas minskar basproduktionskapaciteten<br />
för el med ca 10 %. Under 1986 var den tillgängliga basproduktionskapaciteten<br />
ungefär tio gånger större än vår egen elanvändning. Det resulterade<br />
i nettoexport på 4,7 TWh, ökning av vattenmängden i kraftverksdammarna<br />
och ofullständigt utnyttjande av kraftvärme och mottryckskraft.</p>
<p>Genom en i huvudsak ”lönsam” effektivisering av stamledningarna till<br />
södra Sverige kan en elanvändning i nivå 1986 eller något högre klaras med<br />
befintlig elproduktionskapacitet — exkl. Barsebäck och Ringhals 2 — utan<br />
att användning av oljekondens behöver öka i nämnvärd omfattning. Tillgänglig<br />
basproduktion utnyttjas bäst om strömmen prissätts i konkurrens<br />
på kraftbörsen.</p>
<p>Ägarna till Ringhals 2 och Barsebäck bör dock få köpa el motsvarande<br />
90 % av förlorad produktionskapacitet till ett pris per kilowattimme motsvarande<br />
kostnadsbortfallet när reaktorerna slutligen avstängs.</p>
<p>Genomsnittliga priset på kraftbörsen kommer som motvikt att vara högre<br />
än ovan nämnda kostnadsbortfall. Kompensation för detta kan ges via en<br />
prisregleringsfond, som förslagsvis får sina resurser genom en avvecklingsavgift<br />
på 1 öre som tas ut på all elström.</p>
<p>Så länge befintlig elproduktionskapacitet utnyttjas har Sydkraft och Vattenfall<br />
i princip inga merkostnader utöver 1 öre avvecklingsavgift för avvecklingen<br />
av Barsebäck och Ringhals 2, men väljer man att investera i ny<br />
produktionskapacitet utgår ingen kompensation för detta.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:7px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:7px;">1986/87</p>
<p style="margin-left:7px;">N180-183</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1986/87. 3 sami. Nr N180-183</p>
</div>
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Omfördelning av krafttillgångar Mot. 1986/87</p>
<p>Kärnkraftsavvecklingen sker enklast om andelen elvärme minskar och ef- ^ ^ ^<br />
fektiviteten i elanvändning blir optimal. Om elvärmen begränsas till ca 12<br />
TWh och el i övrigt används effektivt och på områden där den inte utan<br />
samhällets ekonomiska merkostnader kan ersättas med annan energi, så<br />
kan kring sekelskiftet elanvändningen vara ca 100 TWh.</p>
<p>Med denna målsättning kommer den norrländska vattenkraften att utgöra<br />
en större andel av den sydsvenska elanvändningen. Det är då ganska<br />
naturligt att överföra en del norrländsk vattenkraft i sydsvensk ägo. Med<br />
andra ord att Vattenfall överlåter till Sydkraft vattenkraft motsvarande<br />
4 TWh årlig produktionskapacitet.</p>
<p>Med den lägre rörliga kostnaden och betydligt längre teknisk livslängd<br />
bör en sådan överlåtelse utgöra en skälig kompensation för att 8 TWh kärnkraft<br />
tas ur drift tio år i förtid. För Sydkraft blir efter ett sådant byte tillgången<br />
på egen basproduktion ungefär densamma som innan Oskarshamn togs i<br />
drift 1985. För Vattenfall är situationen jämförbar med förhållandena innan<br />
Forsmark 3 togs i drift 1985.</p>
<p>Om och hur Vattenfall skall kompenseras kräver en särskild analys, men<br />
allmänt kan konstateras att inga nya resurser behöver tas i anspråk för<br />
denna flyttning av äganderätten på 4 TWh vattenkraft. Några samhällsekonomiska<br />
kostnader uppstår inte. Vattenkraftstillgångarna blir också jämnare<br />
fördelade. Kvarvarande produktionsresurser kommer sannolikt att utnyttjas<br />
optimalt. Samtidigt kommer troligen tillgången på billig gas och<br />
även olja att förhindra så stora prishöjningar på el att det blir lönsamt att<br />
satsa på nya kondenskraftverk. Lönsamheten bör ligga i ökad användning<br />
och viss utbyggnad av kraftvärme, effektivare energianvändning och speciellt<br />
effektivare elanvändning, samt minskad andel elvärme.</p>
<p>Slutsats</p>
<p>Redovisade idéer om ersättning och styrning visar hur angeläget det är med<br />
en strategi som leder till en ”långsiktigt riktig” förnyelse av vårt energisystem<br />
och inte bara en upprepning av tidigare misstag. Det krävs ingående<br />
analys och många preciseringar innan effekterna av förslagen fullt ut kan<br />
förutsägas, men de bör ändå vara av så stort intresse att regeringen bör<br />
ingående pröva dem.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som redovisats hemställs</p>
<p style="margin-left:28px;">att riksdagen av regeringen begär att som alternativ för ersättning i<br />
samband med kärnkraftsavveckling skall de i motionen redovisade<br />
förslagen prövas angående dels ersättning via kraftbörsen och en<br />
prisregleringsfond, dets ersättning genom en omfördelning av vattenkraftstillgångarna.</p>
<p>Stockholm den 1 juni 1987</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Ivar Franzén (c)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
</div>
</div>
0Ivar Franzenc1undertecknare0Ivar Franzénc2undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-19 15:45:08motkatMotionskategori-2014-11-19 15:45:08tilldelatTilldelatNäringsutskottet2014-11-19 15:45:08GA02N180Ivar Franzen (c)mot_198687_n_180.pdf100109pdfVissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159)https://data.riksdagen.se/fil/1111FCEF-5109-4FEB-93EB-581AFD9A10D7