3104546 GA02N177 1986/87 N177 mot mot Motion 1986/87:N177 Carl Bildt m. fl. (m) Motion Motion NU 177 0 1987-06-01 00:00:00 2014-11-04 13:09:06 2014-11-04 00:00:00 Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159) Carl Bildt m. fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N177/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N177 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N177 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:N177</p> <p>Carl Bildt m. fl. (m)</p> <p>Vissa utgångspunkter för energisystemets<br /> omställning (prop. 1986/87:159)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Inledning</p> <p>Ölyckan i Tjernobyl utgjorde en tankeställare inte minst beträffande vår<br /> beredskap inför akuta miljöstörningar. Även för de svenska kärnkraftverkens<br /> del var det väsentligt att konstruktion och handhavanderegler åter<br /> noggrant utvärderades. Vi har inom moderata samlingspartiet noga följt de<br /> resultat som framkommit vid dessa utvärderingar och kan konstatera att<br /> dessa inte ger anledning till en förändrad säkerhetsbedömning av de svenska<br /> kärnkraftsreaktorerna.</p> <p>Svenska myndigheter har, bl. a. genom IAEA, kunnat skaffa sig en god<br /> bild av vad som hände i Tjernobyl. Dessutom har expertgruppen för kärnsäkerhet<br /> och miljö på regeringens uppdrag dels granskat säkerheten vid de<br /> svenska reaktorerna, dels gjort en bedömning av konsekvenserna av en<br /> förtida avveckling av kärnkraften i Sverige.</p> <p>Den havererade reaktorn skiljer sig på en lång rad mycket väsentliga<br /> punkter från de svenska reaktortyperna. Grundorsaken till olyckan var en<br /> olämplig reaktorkonstruktion med instabila egenskaper kombinerat med<br /> en närmast ofattbar brist på respekt från driftspersonalen för gällande säkerhetsföreskrifter.<br /> Genom avsaknad av en reaktorinneslutning kom stora<br /> mängder radioaktivitet att spridas långt utanför närområdet. En olycka av<br /> den typ som skedde i Tjernobyl kan aldrig inträffa vid svenska kärnkraftverk.</p> <p>Svensk kärnkraftsteknologi håller mycket hög kvalitet och svenska kärnkraftverk<br /> har utformats för att uppfylla mycket stränga krav. Operatörerna<br /> är högt utbildade och tränas intensivt, bl. a. i simulatorer, för att klara av<br /> olika tänkbara situationer. Dessutom finns automatiska säkerhetssystem<br /> som avlastar operatörerna.</p> <p>För att minimera riskerna för att ett olyckstillbud i ett kärnkraftverk skall<br /> påverka omgivningen har de svenska kärnkraftverken utrustats med ett<br /> slags filter som förhindrar att radioaktiva partiklar från reaktorns inneslutning<br /> sprids utanför anläggningen.</p> <p>Socialdemokratisk energipolitik</p> <p>Under den första borgerliga trepartiregeringens tid kritiserade socialdemokraterna<br /> de borgerliga partierna hårt för att dessa inte kom överens i energifrågan.<br /> Socialdemokraterna förespråkade en snabb utbyggnad av de 13<br /> reaktorer som då var beslutade.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I* Riksdagen 1986/87. 3 sami Nr NI 76—177</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Omedelbart efter olyckan vid Three Milé Island utanför Harrisburg i Mot. 1986/87</p> <p>USA 1979 föreföll socialdemokraterna ha ändrat uppfattning. Under en tid N177</p> <p>lät ledande företrädare för partiet som om de förordade en kärnkraftsavveckling.<br /> Inför 1980 års folkomröstning företrädde socialdemokraterna<br /> samtidigt både avveckling och utbyggnad. I argumenteringen för linje 2<br /> underströks att kärnkraften skulle byggas ut för att senare avvecklas.</p> <p>Den gemensamma framsidan på valsedlarna för linje 1 och linje 2 hade<br /> följande lydelse:</p> <p>Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av<br /> elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att<br /> bl. a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir<br /> tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift,<br /> färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma.<br /> Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna<br /> tas ur drift.</p> <p>Efter folkomröstningen genomdrevs ett riksdagsbeslut om att kärnkraftverken<br /> skall vara avvecklade till år 2010, trots att det på linje 2:s röstsedel<br /> aldrig förekom någon upplysning om vilket år de tolv kärnkraftverken som<br /> då var i drift eller under byggnad skulle tas ur drift.</p> <p>Fram till Tjernobylolyckan inriktades den socialdemokratiska energipolitiken<br /> närmast på att förespråka att en kärnkraftsavveckling skulle ske nära<br /> år 2010.</p> <p>Vidare har energiministern förutspått att vi i Sverige kommer att utnyttja<br /> vindkraft i stor skala i framtiden. Trots att de existerande vindkraftverken<br /> inte har visat sig vara vare sig ekonomiska eller tillförlitliga anser energiministern<br /> att inte mindre än 30 TWh el i framtiden kan produceras av vindkraftverk,<br /> därav 2/3 till havs.</p> <p>På det praktiska planet har regeringens energipolitik mera präglats av<br /> omfattande skattefördelar för kol och av att regeringen vill bygga ut vattenkraften<br /> i Norrlandsälvar.</p> <p>Efter olyckan i Tjernobyl underströk energiministern att en olycka i ett<br /> sovjetiskt kärnkraftverk inte kunde påverka bedömningen av säkerheten i<br /> svenska kärnkraftverk, som är helt annorlunda konstruerade. Samtidigt<br /> talade hon emellertid om en ännu tidigare avveckling av den svenska kärnkraften.<br /> T. o. m. yttrandefriheten har inskränkts genom en lag som gör att<br /> ingen skall kunna göra ens teoretiska förberedelser för att bygga fler kärnkraftverk.</p> <p>Socialdemokraterna är djupt splittrade i energifrågan. Det leder till att<br /> regeringen försöker föra en energipolitik som i första hand är avsedd för att<br /> hålla ihop den socialdemokratiska rörelsen. Sveriges intressen får stå tillbaka<br /> för partiets behov.</p> <p>Propositionen</p> <p>Regeringen gav energirådet och expertgruppen för kärnsäkerhet och miljö i<br /> uppdrag att utvärdera erfarenheterna av Tjernobylolyckan och utreda konsekvenserna<br /> av en förtida avveckling av kärnkraften. I propositionen säger</p> <p>sig regeringen instämma i expertgruppens slutsats: "Av expertgruppens rap- 4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>port framgår att ingenting nu harframkommit som ger anledning att ompröva Mot. 1986/87</p> <p>den tekniska riskbilden vad gäller haverier i svenska reaktorer. ” T rots detta N177</p> <p>anför regeringen i samma proposition att två kärnkraftsreaktorer förutsätts<br /> läggas ned fram till 1996.</p> <p>Propositionen innehåller emellertid varken några konkreta förslag eller<br /> några entydiga riktlinjer. I själva verket är den en mera mångordig variant<br /> av det pressmeddelande som socialdemokraternas verkställande utskott<br /> publicerade den 27 mars. Inom det verkställande utskottet hade olika politiska<br /> viljor kompromissat fram en text som därmed blivit otydlig och tvetydig.</p> <p>Regeringen säger att den räknar med att det 1993 — 1995 resp. 1994 — 1996<br /> bör finnas förutsättningar för att ta sammantaget två reaktorer ur drift.</p> <p>Regeringen begär dessutom att riksdagen skall godkänna vad som kallas<br /> riktlinjer, trots att dessa är sådana att de inte låter sig tolkas. Detta är i sig ett<br /> tillräckligt skäl för att propositionen bör avslås av riksdagen.</p> <p>Regeringen förutskickar i propositionen att den avser att tillsätta ett antal<br /> utredningar. En delegation för elanvändning skall inrättas. Statens energiverk<br /> skall till årsskiftet utreda de ekonomiska konsekvenserna av den skisserade<br /> avvecklingen. Energiverket skall även utvärdera industrins förmåga<br /> att anpassa sig till högre elpriser. Kraftindustrin förväntas presentera förslag<br /> till hur elförsörjningen skall ordnas. Slutligen skall en utredning som<br /> granskar de indirekta skatterna tillsättas, vilken även skall behandla energiskatterna.</p> <p>Det är, enligt vår mening, en märklig arbetsgång när regeringen först —<br /> utan något som helst underlagsmaterial — säger att förutsättningar kommer<br /> att föreligga vid mitten av 1990-talet för att avveckla två kärnkraftsreaktorer<br /> och därefter tillsätter utredningar just för att klarlägga om det finns<br /> sådana förutsättningar. Åter har regeringen låtit det taktiskt-politiska handlandet<br /> få företräde framför ansvaret inför nationen.</p> <p>Propositionen har skrivits på ett förledande sätt. Som alternativ till regeringens<br /> förslag att stänga två reaktorer 1993 — 1996 sätts hela tiden en snabb<br /> avveckling av alla kärnkraftverk. Det är givet att regeringens förslag med en<br /> sådan jämförelse framstår som det minst dåliga och därmed som tilltalande<br /> både från miljösynpunkt och med hänsyn till landets ekonomi.</p> <p>Om regeringen i stället hade jämfört avveckling av två reaktorer med<br /> fortsatt drift skulle jämförelsen på samma sätt utfallit till fördel för alternativet<br /> att fortsätta att driva alla kärnkraftverken.</p> <p>Skattehöjningar ofrånkomliga</p> <p>När regeringen talar om hushållning menar den egentligen att elskatten<br /> skall höjas. Hushållningen skall framtvingas genom att elpriset ökar, vilket<br /> kommer att reducera elanvändningen. Visserligen talar man i propositionen<br /> om att det är en fördel att vi i Sverige, i motsats till de flesta länder, har<br /> en fungerande marknad för elkraft, och att denna bör bibehållas. Samtidigt<br /> förklarar emellertid regeringen att den avser att manipulera marknaden.</p> <p>Detta skall uppenbarligen ske genom att regeringen höjer avkastningskravet<br /> på Vattenfalls statskapital. Detta kommer att tvinga Vattenfall, som är</p> </div> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>prisledande, att höja sina kraftpriser. Detta kan i sin tur enligt regeringen Mot. 1986/87</p> <p>"leda till oskäligt stora vinster i företag som äger äldre kraftverk med låga N177</p> <p>produktionskostnader". Därför överväger regeringen uppenbarligen något<br /> slags skattehöjning.</p> <p>Regeringen anser att det behövs en ordentlig skattehöjning för att konsumtionen<br /> skall minska. Men en sådan skattehöjning strider mot det mål<br /> som regeringen själv angivit i propositionen: "Omställningen måste genomföras<br /> på ett sådant sätt att uppställda välfärdsmål inte äventyras. Den får inte<br /> heller leda till en sådan ökning av de relativa energikostnaderna i Sverige att<br /> vår konkurrenskraft försämras."</p> <p>Regeringen är medveten om att elprishöjningarna kommer att undergräva<br /> företagens konkurrenskraft. Längre fram i propositionen påpekas nämligen<br /> att företag med stor elanvändning kommer att drabbas: "Sådanaföretag<br /> svarar för en förhållandevis stor de! av industrisysselsättningen i bl. a.</p> <p>Bergslagen och Norrland, dvs. i regioner som i dag har betydande sysselsättningsproblem<br /> till följd av strukturomvandlingen i industrin."</p> <p>De företag som enligt industriverket kommer att drabbas hårdast av höjda<br /> elpriser innefattar bl. a. gruvindustrin, den skrotbaserade stålindustrin,<br /> koppar-, bly- och aluminiumsmältverk samt kemisk basindustri. Inom den<br /> så viktiga massa- och pappersindustrin kommer produktionen att sjunka<br /> avsevärt, framhåller Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen i sitt<br /> remissvar på expertgruppens rapport.</p> <p>Regeringen avser således att medvetet driva en politik som kommer att<br /> leda till fler företagsnedläggelser och ökad arbetslöshet. Detta är många<br /> inom bl. a. fackförbunden väl medvetna om. Det kommer därför att ställas<br /> krav på regeringen att den skall mildra effekterna av sin politik. Möjligheterna<br /> för regeringen att hjälpa de drabbade företagen är begränsade. Om<br /> undantag från elprishöjningarna görs för storförbrukarna, förfelas delvis<br /> syftet med prisökningarna, samtidigt som Sverige riskerar att bryta mot<br /> internationella frihandelsregler genom att ensidigt gynna viss industri.</p> <p>De elprishöjningar som blir konsekvensen av den socialdemokratiska<br /> energipolitiken kommer att grundligt påverka den svenska ekonomin. Man<br /> kan jämföra regeringens planerade elprischock med de oljeprischocker<br /> som gav stora omställningsproblem. Då utsattes emellertid också Sveriges<br /> konkurrentländer för oljeprischockerna — de anpassningsproblem som<br /> blir följden av en elprischock kommer vi att tvingas bära själva.</p> <p>Effekterna på elförbrukningen av en stor skattehöjning kan dessutom<br /> ifrågasättas. Det finns inte någon god uppskattning av hur mycket elpriset<br /> måste höjas för att hushåll och företag skall tvingas minska sin elförbrukning<br /> så mycket att ens en reaktor skall kunna avvecklas.</p> <p>Den ökade förbrukning av elkraft som skett på oljeprodukternas bekostnad<br /> alltsedan den första oljekrisen hart. ex. resulterat i att många förbrukare<br /> har moderna värmeanläggningar som baseras på el. Dessa kommer i<br /> relativt liten utsträckning att skrotas även om elpriserna ökar betydligt de<br /> närmaste åren. Dessutom bör understrykas att elkraften i praktiken är oersättlig<br /> i många applikationer — inte minst inom industrin.</p> <p>Även för många hushåll — främst de 1,2 miljoner som till stor del utnyttjar<br /> el till uppvärmning — kommer en anpassning till drastiskt ökade elpri- 6</p> <p>ser att bli mycket påfrestande.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">Flera av remissyttrandena över expertgruppens utredning understryker Mot. 1986/87</p> <p>betydelsen av god tillgång till elkraft. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) N177</p> <p>anser att det är nationalekonomiskt motiverat att den pågående övergången<br /> till el som energibärare fortsätter. El erbjuder utomordentligt stor flexibilitet<br /> i både produktions- och användarleden, påpekar man.</p> <p>Det finns även ett direkt samband mellan ökad ekonomisk aktivitet och<br /> ökad elförbrukning. Om vi i Sverige skall kunna komma till rätta med våra<br /> långsiktiga ekonomiska problem måste produktionen öka — inte minska.</p> <p>Ökad produktion förutsätter tillgång till elkraft.</p> <p>Redan med måttlig ekonomisk tillväxt kommer Sverige emellertid att ha<br /> otillräcklig elproduktion. I vintras låg effektförbrukningen mycket nära<br /> den maximalt möjliga produktionen trots att de oljeeldade kraftverken användes<br /> under kalla vinterdagar. Även i energihänseende är marginalerna<br /> relativt små. Ett torrår kan innebära att oljekraftverken måste köras under<br /> långa tider. Sverige har behov av mer elkraft — inte att avveckla kraftverk.</p> <p>Ny elproduktion ■</p> <p>Utöver skattehöjningar skall enligt regeringen tillförsel av ny produktionskapacitet<br /> skapa förutsättningar för avveckling av två reaktorer. Ett konkret<br /> riksdagsbeslut om en sådan avveckling kan emellertid fattas tidigast 1988.</p> <p>Om berörda kraftföretag därefter skall kunna göra ordentliga ekonomiska<br /> och tekniska analyser kommer mycket kort tid att återstå för projektering,<br /> koncessionsnämndsbehandling, uppförande och intrimning av nya kraftverk.<br /> Regeringen säger emellertid att den förväntar sig att dessa anläggningar<br /> skall kunna ge ett säkert produktionstillskott redan vid mitten av 1990talet.</p> <p>Regeringen nämner visserligen kraftvärme, men potentialen för ny kraftvärme<br /> är liten. De flesta kommuner har byggt ut fjärrvärmen i större tätorter.<br /> Skall kraftvärmeanläggningar anläggas kräver detta att kommunerna<br /> skrotar nästan nya värmeverk — värmeverk som ofta uppförts med statligt<br /> stöd.</p> <p style="margin-left:12px;">I propositionen talas även om det positiva med småskalig elproduktion.</p> <p>En ändring i ellagen förutskickas så att kraftbolagen måste köpa kraft från<br /> alla små producenter som önskar sälja. Det kan naturligtvis vara bra med<br /> småskalig elproduktion, men kostnadsmässigt har denna form av elproduktion<br /> oftast visat sig klart ofördelaktig. Dessutom kan den el som produceras<br /> i en kärnkraftsreaktor knappast ersättas med småskalig produktion.</p> <p>Troligen måste regeringen förlita sig på att kraftbolag under stor tidspress<br /> bygger kraftverk som baseras på konventionell och utprövad teknik.</p> <p>Den mest utprövade tekniken är kol- och oljekraftverk.</p> <p>Under de senaste månaderna har det talats mycket om att naturgas kan<br /> ersätta kärnkraft. Som vi tidigare framhållit har Sverige ett överhängande<br /> behov av att bygga ut kraftproduktionen. Gaskraftverk har vissa fördelar<br /> genom att de snabbt kan startas och stoppas.</p> <p>Det finns emellertid nackdelar med gasen. Det finns t. ex. ännu inget<br /> realistiskt sätt att beredskapslagra naturgas. Det nuvarande stamledningsnätet<br /> måste byggas ut om man samtidigt skall kunna klara den nu projekterade<br /> utbyggnaden av gasnätet till Mellansverige och den stora förbrukning</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>som skulle tillkomma om man uppförde ett eller flera stora gaskraftverk. En MOt. 1986/87</p> <p>sådan utbyggnad kan ta flera år, särskilt om det svenska gasnätet skall NI77</p> <p>anknytas till de nya norska gasfälten.</p> <p>Ekonomiska konsekvenser</p> <p>För kolkraftverk är det möjligt att göra en ekonomisk kalkyl över merkostnaderna.<br /> Energiverket beräknar att det skulle kosta ca 20 miljarder kronor<br /> att avveckla två reaktorer och ersätta dessa med kolkondenskraftverk. Därtill<br /> kommer kompensation till kraftbolagen. Sydkraft har angivit att kostnaderna<br /> för att ta de två Barsebäcksreaktorerna ur drift kommer att belöpa sig<br /> till minst 25 miljarder kronor.</p> <p>Vad beträffar gaskraftverk är det svårare att göra kostnadsprognoser.</p> <p>Gaspriserna är kopplade till oljepriserna, men prisformlerna är oftast hemliga.</p> <p>Miljömässiga konsekvenser</p> <p>Kärnkraftverken ger inte upphov till några luft- eller vattenföroreningar.</p> <p>Det sker inga utsläpp av svaveldioxid, kväveoxid eller ens koldioxid. Kärnkraften<br /> är en ren energikälla. Beträffande problemen med slutförvaringen<br /> av utbränt bränsle har energiministern konstaterat att dessa nu är lösta.</p> <p>De alternativ som nu nämns i stället för kärnkraft är alla kraftkällor som<br /> innebär betydande miljöpåverkan.</p> <p>Socialdemokraterna skulle gärna vilja bygga ut en eller flera av de s. k.<br /> fyra orörda huvudälvarna samt en del andra älvar. Så sent som i höstas<br /> förlorade regeringen sin kamp för att lägga Råneälvens dalgång under vatten.<br /> Om en stängning av de två reaktorerna resulterar i att socialdemokraterna<br /> får stöd för sin älvutbyggnadspolitik kommer värdefulla naturmiljöer<br /> att förstöras för alltid.</p> <p>Om ersättningskraften tas från kolkondenskraftverk — vilket för närvarande<br /> förefaller vara det mest realistiska alternativet — innebär det ett<br /> påtagligt tillskott av luftföroreningar. Med tanke på den korta tiden kommer<br /> kraftbolagen knappast att kunna använda ny teknik som ger löfte om<br /> bättre miljövärden.</p> <p>På baksidan av linje 2:s röstsedel stod: "Elproduktion genom olje- och<br /> kolkondenskraftverk undviks." Nu förefaller det i stället som att dels nya<br /> kolkondensverk kan komma att byggas, dels att de existerande oljekondensverken<br /> i Stenungsund och Karlshamn — som saknar ordentlig rökgasrening<br /> — kommer att vara i drift under mycket längre tid av året. De lokala<br /> miljöskadorna kring dessa båda orter är redan betydande.</p> <p>Beträffande gas framhålls det ofta att den är mycket miljövänlig. Det är<br /> riktigt att föroreningarna är mindre, men det finns likväl problem med<br /> utsläpp av kväveoxider, och emissioner av koldioxid kan aldrig undvikas.</p> <p>Moderat energipolitik</p> <p>Att beskriva ett kärnkraftverk och än mer effekterna av lågakti v strålning är</p> <p>besvärligt. Forskare, politiker och massmedia har inte tillräckligt väl för- g</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>mått förklara orsakssammanhang och konsekvenser för allmänheten. Vi Mot. 1986/87</p> <p>har därför förståelse för att många medborgare blivit oroade av vad som NI77</p> <p>hände i Tjernobyl. Olyckan ställer därför ännu större krav på framför allt</p> <p>politiker och massmedia när det gäller att till allmänheten förmedla en</p> <p>vederhäftig bild av kärnkraftens och andra energikällors för- och nackdelar</p> <p>i stället för att underblåsa den oro som var en naturlig följd av Tjernobyl</p> <p>katastrofen. Om så sker kommer, enligt vår mening, allmänhetens kunskap</p> <p>efter hand att öka och därmed också förståelsen för behovet av att bibehålla</p> <p>kärnkraften.</p> <p>Politikerna måste i sista hand göra en avvägning mellan för- och nackdelar<br /> med olika energikällor. För vår del har vi funnit att konsekvenserna av<br /> en förtida kärnkraftsavveckling, från såväl miljö- som kostnadssynpunkt,<br /> är så allvarliga att sådan avveckling vore orimlig.</p> <p>Vi har många gånger tidigare framhållit att det inte finns någon anledning<br /> att fastställa när de nuvarande kärnkraftverken skall tas ur drift. Detta<br /> bör ske med hänsyn till dessa kärnkraftverks säkerhet.</p> <p>Vi har också påpekat att folkomröstningen gällde kärnkraftsreaktorer.</p> <p>Framtidens teknik berördes inte. En intressant teknisk lösning är mindre<br /> kärnvärmeverk enligt den s. k. SECURE-modellen. I dessa har säkerhetstänkandet<br /> drivits ännu ett steg längre. Säkerhetssystemet är inte avhängigt<br /> av pumpar, styrstavar e. d. utan är konstruerat i enlighet med fysikaliska<br /> lagar, vilka gör att reaktorn stänger av sig själv vid ett olyckstillbud. Vi<br /> anser att denna nya teknik förutsättningslöst måste utvärderas.</p> <p>När våra nuvarande kärnkraftverk avvecklas är det nödvändigt att dessa<br /> ersätts med kraftkällor som är både miljövänliga och säkra. Vi kan inte i dag<br /> peka ut någon sådan energikälla. Detta är anledningen till att man bör<br /> vänta så länge som möjligt med ett avvecklingsbeslut. De svenska kärnkraftverken<br /> bör tas ur drift när de inte uppfyller säkerhetskraven. Till dess<br /> är det mest fördelaktiga för både miljön och ekonomin att de nyttjas. Om<br /> bara en del av kostnaderna för att ta kärnkraftsreaktorerna ur drift kunde<br /> satsas på att undanröja de verkliga miljöproblemen — luft- och vattenföroreningar<br /> — skulle mycket kunna göras för att förbättra miljön i Sverige.</p> <p>Att avveckla kärnkraften minskar möjligheterna att förbättra vår miljö.</p> <p>Inställningen att avveckla senast 2010 innebär dessutom att regeringen redan<br /> bundit sig vid ett handlande som kommer att medföra stora merkostnader<br /> för det svenska folkhushållet.</p> <p>Det är, enligt vår mening, orimligt att nu ta ställning till regeringens<br /> mycket diffusa riktlinjer. Om föreliggande proposition bifalls, av riksdagen,<br /> fruktar vi att detta i framtiden kommer att tolkas som ett beslut att två<br /> kärnkraftsreaktorer skall avvecklas senast 1996. Ett bifall till propositionen<br /> innebär vidare en ytterligare låsning vid en avveckling av de därefter återstående<br /> reaktorerna mellan 1996 och 2010. Konsekvenserna av detta är inte<br /> heller redovisade i propositionen.</p> <p>Vi har under de senaste åren fört fram våra förslag på det energipolitiska<br /> området i flera motioner. Sammanfattningsvis anser vi:<br /> o De nuvarande kärnkraftsreaktorerna bör nyttjas så länge de uppfyller<br /> säkerhetskraven. Dessa krav skall givetvis revideras och skärpas om nya<br /> erfarenheter framkommer. 9</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>o Nya koleldade kraftverk bör undvikas. Endast prototypanläggningar för Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:10px;">miljövänlig teknik bör för närvarande byggas. Gränsvärdena för utsläpp N177</p> <p>från de existerande anläggningarna måste skärpas väsentligt,<br /> o Naturgasnätet bör kunna byggas ut i den takt de marknadsmässiga förutsättningarna<br /> föreligger,<br /> o Vattenkraften bör inte byggas ut i de orörda huvudälvarna. Utbyggnaden<br /> i andra vattendrag bör främst inriktas på ombyggnad och effektivisering<br /> av befintliga anläggningar,<br /> o Energibeskattningen måste ses över. Den nuvarande skattemässiga favoriseringen<br /> av kol bör avskaffas. Skatten bör baseras på energilikformighet<br /> samt ta hänsyn till olika energiformers miljökonsekvenser. En inordning<br /> av energiskatterna i momssystemet bör övervägas.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> <p>Med stöd av ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen avslår de av regeringen föreslagna riktlinjerna i<br /> fråga om vissa utgångspunkter för energisystemets omställning,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> i motionen anförs angående energipolitikens framtida utformning.</p> <p>Stockholm den 1 juni 1987</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Carl Bildt (m)</p> <p>Lars Tobisson (m)</p> <p>Anders Björck (m)</p> <p>Nils Carlshamre (m)</p> <p>Rolf Dahlberg (m)</p> <p>Bo Lundgren (m)</p> <p>L. Arne Andersson (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_24"><p>Ingegerd Troedsson (m)<br /> Ingrid Sundberg (m)</p> <p>Rolf Clarkson (m)<br /> Ann-Cathrine Haglund (m)<br /> Sonja Rembo (m)</p> <p>Per-Olof Strindberg (m)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_13"><p> </p> </div> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_49"><p> </p> </div> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 0 Carl Bildt m 1 undertecknare 0 Lars Tobisson m 2 undertecknare 0 Anders Björck m 3 undertecknare 0 Nils Carlshamre m 4 undertecknare 0 Rolf Dahlberg m 5 undertecknare 0 Bo Lundgren m 6 undertecknare 0 L. Arne Andersson m 7 undertecknare 0 Ingegerd Troedsson m 8 undertecknare 0 Ingrid Sundberg m 9 undertecknare 0 Rolf Clarkson m 10 undertecknare 0 Ann-Cathrine Haglund m 11 undertecknare 0 Sonja Rembo m 12 undertecknare 0 Per-Olof Strindberg m 13 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-19 15:45:09 motkat Motionskategori - 2014-11-19 15:45:09 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-19 15:45:09 GA02N177 Carl Bildt m. fl. (m) mot_198687_n_177.pdf 298300 pdf Vissa utgångspunkter för energisystemets omställning (prop. 1986/87:159) https://data.riksdagen.se/fil/53ED8EFD-420B-4E03-94EB-001F062A47F5