3104521 GA02N152 1986/87 N152 mot mot Motion 1986/87:N152 Ivar Franzén m. fl. (c) Motion Motion NU 152 0 1987-03-25 00:00:00 2014-11-04 13:08:46 2014-11-04 00:00:00 Statens vattenfallsverk (prop. 1986/87:87) N152-155 Ivar Franzén m. fl. (c) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N152/text https://data.riksdagen.se/dokument/GA02N152 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GA02N152 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1986/87:N152</p> <p>Ivar Franzén m. fl. (c)</p> <p>Statens vattenfallsverk (prop. 1986/87:87) N152-155</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3"><p>Inledning</p> <p>Energisystemens uppbyggnad och inriktning påverkar på ett avgörande sätt<br /> samhällsutvecklingen. Centerpartiets syn och ställningstagande i de energipolitiska<br /> frågorna hänger nära samman med partiets uppfattning om hur<br /> samhället bör utformas och med samhällsplaneringen i stort.</p> <p>Energisystemen kan i princip byggas upp enligt två olika strategier. Utgångspunkterna<br /> för dessa strategier är skilda och baseras på två motsatta filosofier<br /> för hur energisystemen bör vara utformade.</p> <p>Centralisering/högrisksamhälle - ökad sårbarhet</p> <p>Den ena strategin bygger på en centralistisk och koncentrationsinriktad syn<br /> på hur energisystemen bör utformas. Företrädarna för detta synsätt -1, ex.<br /> förespråkarna för kärnkraft och stora kolkondenskraftverk - förutsätter en<br /> ökande efterfrågan på energi. Detta leder till krav på investeringar i storskaliga<br /> och centraliserade anläggningar för såväl produktion som distribution av<br /> energi, anpassade och dimensionerade efter de krav ett tänkt ”högenergisamhälle”<br /> ställer. Det primära målet i denna strategi för energisystemens<br /> utformning är att producera energi utan hänsynstagande till vilka effekter en<br /> hög energianvändning får för samhällsstruktur, miljö och ekonomi på längre<br /> sikt. Ett ”högenergisamhälle” är ett sårbart samhälle.</p> <p>Det mest påtagliga exemplet på detta förhållande är den sårbarhet den<br /> ökande andelen el för bostadsuppvärmning leder till. Elförsörjningen utsätts<br /> för stora påfrestningar genom att tillförseln måste svara mot behovet den<br /> allra kallaste dagen. Under den kallaste dagen i januari 1987 var effektuttaget<br /> det högsta någonsin - 26 200 MW. Detta innebär att elnätet var mycket<br /> hårt belastat. Effektuttaget under den kallaste dagen 1983 (12/12) var<br /> 20 862 MW - d. v. s. effektbehovet har ökat med sex stora kärnkraftverk.<br /> Sedan 1984 har den totala elanvändningen ökat motsvarande produktionskapaciteten<br /> i 1,5 kärnkraftverk, vilket ytterligare understryker kravet på<br /> ”överkapacitet” för att klara elförsörjningen vid sträng kyla i ett system med<br /> stor andel elvärme.</p> <p>Skillnaden i effektuttag kan också illustreras med en jämförelse mellan<br /> juli 1986 och januari 1987. Uttaget var då 6 510 MW resp. 26 200 MW d.<br /> v. s. elbehovet varierar över året på ett sätt som motsvarar produktionskapaciteten<br /> för det dubbla svenska kärnkraftprogrammet. Variationerna i</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr NI 52-155</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_47" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>effektbehovet är främst beroende på den ökande andelen elvärme i syste<br /> met. Grundbelastningen över året är tämligen konstant.</p> <p>Denna snedbelastning i elförsörjningssystemet ökar sårbarheten drama<br /> tiskt, vilket bl. a. visade sig under det stora elavbrottet i december 1983<br /> Denna störning i elförsörjningen lamslog stora delar av Mellansverige.</p> <p>Centralistisk regeringspolitik</p> <p>I såväl regeringens förslag till mål och inriktning av energiförsörjningsberedskapen<br /> (proposition 1986/87:95) som i proposition 1986/87:87 om Vattenfall<br /> är utgångspunkten den koncentrationsinriktade synen med ett bibehållet<br /> storskaligt system där Vattenfall och några få oljebolag får ett avgörande inflytande<br /> över energimarknaden. De bedömningar som redovisas innebär en<br /> förväntad ökande elanvändning och en fortsatt hög användning av importbränslen.</p> <p>I de överväganden som redovisas har uppenbarligen ingen hänsyn tagits<br /> till den förnyelse och omställning av energisystemet som riksdagen i annat<br /> sammanhang beslutat om. Detta strider mot uttalanden som regeringens<br /> företrädare gjort men är väl i överensstämmelse med regeringens handlande.<br /> Regeringens förslag till inriktning och omfattning av Vattenfalls verksamhet<br /> är främst anpassade efter de krav en producentinriktad energipolitik<br /> ställer. Detta innebär att Vattenfalls makt ökar medan statens inflytande och<br /> påverkansmöjligheter minskar.</p> <p>Decentralisering/anpassbarhet - minskad sårbarhet</p> <p>En annan strategi för hur energiförsörjningssystemet bör byggas upp utgår<br /> ifrån ett decentralistiskt synsätt och nödvändigheten av hushållning med tillgängliga<br /> resurser och energianvändningens anpassning efter de krav miljön<br /> ställer. Företrädarna för detta synsätt ser inte en hög energianvändning som<br /> ett självändamål utan utgår ifrån att det inte skall produceras mer energi än<br /> vad som är nödvändigt för att på ett effektivt sätt kunna tillgodose de behov<br /> som finns. Energiförsörjningen bör baseras på effektivare energianvändning<br /> och utnyttjande av i huvudsak inhemsk förnybar och miljövänlig energi.</p> <p>Detta leder till krav på energihushållning och effektiv användning av tillförd<br /> energi, där utnyttjat energislag och energikvalité anpassas efter ändamål.<br /> Detta kan bäst ske om energisystemen ges en flexibel och lokalt anpassad,<br /> småskalig utformning - system som är anpassade till ett decentraliserat<br /> samhälle där investerade medel kan utnyttjas effektivt, miljön värnas och<br /> möjligheterna att upprätthålla sysselsättningen förstärks.</p> <p>Denna strategi för energisystemens uppbyggnad leder till minskad sårbarhet.<br /> Den ger möjligheter till en mer pluralistisk maktstruktur på energimarknaden<br /> och ger samhället reella möjligheter till inflytande över energiförsörjningens<br /> utformning.</p> <p>Centerpartiets alternativ</p> <p>Huvudpunkterna i en decentralistisk energipolitik kan sammanfattas enligt 2</p> <p>följande:</p> </div> <div class="block ml_42"><p>- Mot. 1986/87</p> <p style="margin-left:17px;">N152</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">- Lägre energianvändning genom energihushållning och effektiv använd- Mot. 1986/87<br /> ning av tillförd energi. N152</p> <p style="margin-left:12px;">- Ersättning av importerade miljökrävande energislag och övergång till en<br /> uthållig energiförsörjning baserad på inhemska, förnybara och miljövänliga<br /> energikällor.</p> <p style="margin-left:3px;">- Avveckling av kärnkraften.</p> <p style="margin-left:3px;">Samhällets konkreta åtgärder måste därför inriktas på att stödja introduktion<br /> och användning av inhemsk förnybar och miljövänlig energi, ny energiteknik,<br /> hushållning m. m.</p> <p style="margin-left:3px;">Energibalans</p> <p style="margin-left:3px;">De energipolitiska besluten måste även inriktas mot att den slutliga energianvändningen<br /> långsiktigt stabiliseras kring 300 TWh, varav ca 100 TWh el.</p> <p style="margin-left:3px;">Det bör understrykas att möjligheten att nå detta mål är beroende på om<br /> det finns en politisk vilja till en förnyelse och omställning av energisystemet.</p> <p style="margin-left:3px;">Varje energisystem kräver långsiktiga investeringar och måste byggas på en<br /> bedömning av framtida energibehov och energikostnader på något/några decenniers<br /> sikt.</p> <p style="text-align:right;">Ingen kan med säkerhet förutse vårt energibehov vid nästa sekelskifte.</p> <p style="margin-left:3px;">Framtidens möjligheter till en effektivare energianvändning underskattas<br /> lätt, vilket bl. a. utvecklingen under det senaste decenniet visat. En detaljerad<br /> energibalans är inte möjlig att göra, men med vår energipolitiska inriktning<br /> och med utnyttjande av kommande möjligheter till effektivare energianvändning<br /> kan följande översiktiga balans anges:</p> <p style="margin-left:3px;">Elström</p> <p style="margin-left:3px;">- Vattenkraft, vindkraft, mottryck med kraftvärme, solceller 100 TWh</p> <p style="margin-left:3px;">Bränslen m. m.</p> <p style="margin-left:3px;">- Biobränslen, solenergi, gas 120 TWh</p> <p style="margin-left:3px;">Drivmedel</p> <p style="margin-left:3px;">- Olja, etanol, vätgas 80 TWh</p> <p style="margin-left:3px;">Elmarknaden</p> <p style="margin-left:3px;">En omställning mot ett tryggare och säkrare energiförsörjningssystem är i<br /> hög grad beroende på vilket sätt värmeförsörjningssystemet ordnas. Det var<br /> övergången till användning av olja för uppvärmning som medförde det kraftiga<br /> oljeberoende Sverige drog på sig under 1950- och 1960-talen. Utbyggnaden<br /> av kärnkraften har vidare medfört att tillgången på el kraftigt ökat, vilket<br /> innebär att en ökad andel el måste avsättas på värmemarknaden. Den<br /> ”elbrist”, som nu varnas för, är mera ett exempel på en felaktig användning<br /> av tillgängliga resurser än någon verklig brist på el.</p> <p style="margin-left:3px;text-align:right;">Av SCB:s preliminära uppgifter framgår att elanvändningen inom landet<br /> 1986 var 129 TWh (ej temperaturkorrigerad). Detta är en minskning med</p> <p style="margin-left:3px;">1,4 % jämfört med 1985. Minskningen har i huvudsak skett inom industrin<br /> och genom minskning av överföringsförlusterna.</p> </div> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Nettoexporten av el 1986 var 4,7 TWh. Vattenmängden i kraftverksdam- Mot. 1986/87<br /> marna ökade under 1986 motsvarande en elproduktion på 1,8 TWh. Vat- N152<br /> tenkraften utnyttjades således inte fullt ut 1986. Detsamma gäller kraftvärme-<br /> och mottrycksanläggningarna. Totalt producerades i dessa anläggningar<br /> 6,2 TWh jämfört med möjlig produktion av minst 10 TWh vid ett fullt utnyttjande<br /> av tillgänglig kapacitet.</p> <p>Utan att ta i anspråk dyrbar och miljökrävande oljekondenskraft, så fanns<br /> det således reserver (10-12 TWh) i den befintliga elproduktionsapparaten.</p> <p>Detta innebär att den beskrivning som föredraganden gör i proposition<br /> 1986/87:87 om Vattenfall avseende förhållandet mellan eltillförsel och elanvändning<br /> ej är korrekt.</p> <p>Centerpartiets alternativ för utformningen av det framtida elförsörjningssystemet<br /> kan åskådliggöras med ett stapeldiagram, vilket redovisas i en bilaga</p> <p>En förnyelse och omställning av energisystemet i enlighet med de riktlinjer<br /> som beskrivits kan ske före 1990-talets slut genom en stegvis avveckling<br /> av kärnkraften utan att någon ökad användning av kol och olja behöver<br /> komma i fråga. Miljövänliga och ekonomiskt fördelaktiga alternativ finns.</p> <p>Vattenfalls investeringar och verksamhet måste anpassas efter denna energipolitiska<br /> inriktning.</p> <p>Proposition 1986/87:87 om Vattenfall</p> <p>Allmänt</p> <p>I proposition 1986/87:87 läggs förslag om inriktning och omfattning av Vattenfalls<br /> investeringar under budgetåret 1987/88 m. m. I propositionen beskrivs<br /> bl. a. Vattenfalls verksamhet och nya organisation. Vi vill erinra om<br /> att vi i annat sammanhang föreslagit en decentralisering och effektivisering<br /> av Vattenfalls verksamhet genom en uppdelning av Vattenfall i fyra bolag<br /> för att bl. a. möjliggöra en försäljning av vattenkraftaktier. Uppdelningen<br /> innebär bl. a. att det skapas ett konkurrensförhållande mellan elproduktion<br /> baserad på förnybara energislag respektive bränslen. Detta medför att kondenskraften<br /> måste konkurrera på egna meriter utan kapitalstöd från billig<br /> vattenkraft.</p> <p>Vi anser även att en uppdelning av Vattenfall skulle underlätta möjligheterna<br /> att återföra en del av intäkterna från vattenkraften till de län där den<br /> produceras.</p> <p>Vi har vidare ovan konstaterat att de prognoser över den framtida elförbrukningen<br /> som redovisas utgår från en producentinriktad syn. Enligt vår<br /> mening måste Vattenfalls verksamhet utgå från de beslut om omställning<br /> och förnyelse av energisystemet som tidigare fattats. Detta medför också att<br /> den beskrivning av elmarknaden och förväntade utvecklingen av elanvändningen<br /> som redovisas i propositionen måste revideras (jfr. ovan s. 5).</p> <p>Utgångspunkten måste vidare vara att avvecklingen av kärnkraften skall<br /> inledas snarast. Det innebär även att Vattenfalls - av regeringen understödda<br /> - strävan att stärka sin makt över energimarknaden måste motverkas. 4</p> <p>Förslag som syftar till att vidga Vattenfalls kompetensområde resp. minska<br /> riksdagens kontrollmöjligheter måste avvisas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Anslagsfrågor</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1986/87</p> <p>N152</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Klippen</p> <p>Vattenfalls planerade vattenkraftutbyggnad innefattar bl. a. byggande av en<br /> anläggning i Övre Umeälven - Klippens kraftstation. För kommande budgetår<br /> föreslås 45,4 milj. kr. anvisade. Den totala anläggningskostnaden beräknas<br /> till 445 milj. kr. och ge en normalårsproduktion på 94 GWh.</p> <p>Enligt vad vi erfarit har prövningen av projektets tillåtlighet enligt vattenlagen<br /> ej slutförts. Enligt vår mening är det inte lämpligt att anslag beviljas för<br /> ett utbyggnadsprojekt innan gängse prövningsförfarande genomförts. Detta<br /> innebär att medelsbehovet för vattenkraftanläggningar bör minskas med</p> <p>45,4 milj. kr.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Ringhals 2</p> <p>Vi har vid upprepade tillfällen tidigare framhållit att något ånggeneratorbyte<br /> i Ringhals 2 ej bör komma i fråga eftersom kärnkraften skall avvecklas. Föredraganden<br /> beräknar 151,2 milj. kr. för detta ändamål. Någon medelsanvisning<br /> för byte av ånggeneratorer bör enligt vår mening ej ske och anslaget<br /> till kärnkraftanläggningarna bör minskas i motsvarande grad.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Distributionsanläggningar</p> <p>Ett energisystem uppbyggt i enlighet med vår syn innebär även att medelsbehovet<br /> för utbyggnad och upprustning av storkraftnätet minskar. Ett mer<br /> småskaligt och decentralistiskt system leder till att elnätet kan dimensioneras<br /> på ett mindre kostnadskrävande sätt. Vi bedömer att medelsanvisningen kan<br /> minskas med 300 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Värmeproduktionsanläggningar</p> <p>I anvisade medel för investeringar i värmeproduktionsanläggningar ingår<br /> medel för anskaffning och installation av elpannor och andra värmeproduktionsanläggningar.<br /> Detta överensstämmer inte med vår mening om den<br /> struktur det framtida värmeförsörjningssystemet bör ha. Vi förordar därför<br /> att anvisade medel för detta ändamål minskas med 10 milj. kr.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Övriga ändamål</p> <p>Vi bedömer även att anvisade medel för övriga ändamål kan minskas med<br /> 10 milj. kr. med hänvisning till att dessa bl. a. är avsedda för förvärv av distributionsföretag.<br /> Enligt vår mening innebär sådana förvärv enbart att Vattenfalls<br /> monopolställning på marknaden stärks, vilket måste motverkas. 5</p> </div> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_31" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Anslagsfrågor för 1987/88 Mot. 1986/87</p> <p>Totalt innebär våra förslag att reservationsanslaget C. 11. Statens vattenfallsverk:<br /> Kraftstationer m. m. kan minskas med 516,6 milj. kr. i förhållande till<br /> regeringens förslag.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Bemyndiganden</p> <p>I proposition 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen föreslås<br /> att regeringen skall ges bemyndigande att, utan beloppsgränser, besluta i bolagsfrågor.<br /> Detta innebär att behovet av ett årligt bemyndigande till regeringen<br /> för bildande av aktiebolag eller förvärv av aktier i sådant bolag inom<br /> Vattenfalls verksamhetsområde bortfaller.</p> <p>Enligt vår mening bör riksdagen ej avhända sig denna kontrollmöjlighet<br /> och proposition 1986/87:99 avslås i denna del. Någon ändring av gällande<br /> riktlinjer (prop. 1981/82:125, NU 53) bör ej komma i fråga. Detta innebär<br /> att bemyndigandet för regeringen att besluta om bolag för andra typer än<br /> eldistributionsbolag i enlighet med Vattenfalls förslag bör begränsas till<br /> 75 milj. kr. för budgetåret 1987/88.</p> <p>Sektoransvar för elkraftteknisk forskning och utveckling</p> <p>I propositionen föreslås att Vattenfall skall få ett sektoransvar för forskningen<br /> och utvecklingen inom det elkrafttekniska området. Detta skulle enligt<br /> vår mening ytterligare vidga Vattenfalls ansvarsområde och kan därmed<br /> vara en fara för oberoende och fri forskning. Enligt vår mening bör forskningsansvaret<br /> primärt ligga hos forskningsråd, universitet och högskolor.</p> <p>Det är inte rimligt att Vattenfall är den centrala forskningsinstitutionen som<br /> i väsentlig grad bestämmer inriktningen av den elkrafttekniska forskningen<br /> och utvecklingen. Propositionen bör därför avslås i denna del.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om inriktningen av investeringarna för<br /> budgetåret 1987/88 inom Statens vattenfallsverks ansvarsområde,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar att till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer<br /> m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett i förhållande till regeringens<br /> med 516 600 000 kr. minskat reservationsanslag under fjortonde<br /> huvudtiteln om totalt 3 058 000 000 kr. i enlighet med vad som anförs<br /> i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om sektorsansvar för Vattenfall för forskning<br /> och utveckling inom det elkrafttekniska området,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om energimarknadens struktur och bedömningarna<br /> av den framtida elanvändningen, g</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p style="margin-left:11px;">5. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:99 i den del sorn Mot. 1986/87</p> <p>rör förslag om att regeringens skall bemyndigas, utan beloppsgränser, N152</p> <p>att besluta i bolagsfrågor i enlighet med vad som anförs i motionen</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 25 mars 1987</p> <p>Ivar Franzén (c)</p> <p>Börje Hörnlund (c)</p> <p>P.-O. Eriksson (c)</p> <p>Görel Thurdin (c)</p> <p>Ingvar Karlsson (c)<br /> i Bengtsfors</p> </div> <div class="block ml_23"><p>Jan Hyttring (c)</p> <p>Rosa Östh (c)</p> <p>Elving Andersson (c)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>7</p> </div> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_22" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:4px;">F.LI ILLHHötl.</p> </div> <div class="block ml_53"><p style="margin-left:4px;">ULH</p> </div> <div class="block ml_57"><p /> </div> <div class="block ml_37"><p>CENT EHNS AWECKLINGSALTERNAT1V JftFTCT MFD DACSI AGFT (KAI i a- SCRI</p> </div> <div class="block ml_28"><p style="margin-left:6px;">Eltillförsel</p> </div> <div class="block ml_35"><p style="margin-left:6px;">1985</p> <p style="margin-left:6px;">(137 TWH)</p> </div> <div class="block ml_45"><p style="margin-left:6px;">EIMWONITG</p> </div> <div class="block ml_58"><p style="margin-left:6px;">Eltillförsel</p> </div> <div class="block ml_66"><p style="margin-left:6px;">Centerns</p> <p style="margin-left:6px;">Awecklings</p> <p style="margin-left:6px;">AUTERNATIV</p> </div> <div class="block ml_74"><p style="margin-left:6px;">ELANVÄNDNING</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:10px;">100</p> <p style="margin-left:6px;">TWh</p> </div> <div class="block ml_29"><p style="margin-left:7px;">Kondens<br /> gasturb<br /> (1 TWh) *</p> <p style="margin-left:7px;">Import (5<br /> TWh)</p> <p style="margin-left:7px;">Kärnkraft<br /> (56 TWh)</p> </div> <div class="block ml_29"><p style="margin-left:7px;">Kraftvärme,<br /> Ind mottryck<br /> (5 TWh)</p> </div> <div class="block ml_29"><p style="margin-left:7px;">Vattenkraft<br /> (70 TWh)</p> </div> <div class="block ml_45"><p style="margin-left:7px;">Förluster</p> <p style="margin-left:7px;">INKL INTERNFÖRBR</p> <p style="margin-left:7px;">(17,5 TWh)</p> <p style="margin-left:7px;">Export<br /> (6,5 TWH)</p> </div> <div class="block ml_45"><p style="margin-left:6px;">Elvärme</p> <p style="margin-left:6px;">26,5 IV/H, VARÄV<br /> 5 TWH TEMP KORR.</p> </div> <div class="block ml_57"><p style="margin-left:7px;">Kondens<br /> GASTURBINER<br /> (3 TVH)</p> </div> <div class="block ml_55"><p style="margin-left:6px;">--V%1 </p> </div> <div class="block ml_45"><p style="margin-left:7px;">övrigt<br /> (62,5 TWH)</p> <p style="margin-left:7px;">(Bostäder, lokaler i m)</p> </div> <div class="block ml_45"><p style="margin-left:6px;">Transporter<br /> (2,5 TWH)</p> </div> <div class="block ml_57"><p style="margin-left:6px;">KRAFTVÄfift</p> <p style="margin-left:6px;">Mottryck<br /> Biogas<br /> (30 TWH)</p> </div> <div class="block ml_57"><p style="margin-left:6px;">Vattenkraft<br /> 66 TWh<br /> (normälär)</p> </div> <div class="block ml_45"><p style="margin-left:6px;">Industri<br /> (98 TWh)</p> </div> <div class="block ml_74"><p style="margin-left:7px;">Förluster inkl</p> <p style="text-align:right;">INTERN FÖRBRUKN</p> <p style="margin-left:7px;">(10 TWh)</p> <p style="text-align:right;">- i2P_L</p> <p style="text-align:right;">— TWh”</p> <p style="margin-left:7px;">ÖVRIGT</p> <p style="margin-left:7px;">&lt;92 TVU,</p> <p style="margin-left:7px;">VARAV CA</p> <p style="margin-left:7px;">10 TWh ELVÄRFt</p> </div> <div class="block ml_74"><p style="margin-left:6px;">Transporter<br /> (3 TWH)</p> </div> <div class="block ml_74"><p style="margin-left:6px;">Industri<br /> (52 TWH)</p> </div> <div class="block ml_29"><p>ELPRODUKTION INOM LATHET 1985 132 TWh</p> <p>SI im IG Fl /INVÄNDNING INTIM I ÄNDFT IHKI INTFRNRIRRRIKNING 120 TWH</p> </div> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_45" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_66" /> <div class="block ml_66" /> <div class="block ml_66" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_71" /> <div class="block ml_71" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_42" /> <div class="block ml_54" /> <div class="block ml_66" /> <div class="block ml_68" /> <div class="block ml_70" /> <div class="block ml_73" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_28" /> </div> </div> 0 Ivar Franzén c 1 undertecknare 0 Börje Hörnlund c 2 undertecknare 0 P.-O. Eriksson c 3 undertecknare 0 Görel Thurdin c 4 undertecknare 0 Ingvar Karlsson c 5 undertecknare 0 Jan Hyttring c 6 undertecknare 0 Rosa Östh c 7 undertecknare 0 Elving Andersson c 8 undertecknare GA02N152 Ivar Franzén m. fl. (c) mot_198687_n_152.pdf 348458 pdf Statens vattenfallsverk (prop. 1986/87:87) N152-155 https://data.riksdagen.se/fil/651F9258-DAA4-4C06-B680-3E6A2E7D1B81